Rapport mars 2002, Om Internet och marknader i förändring.

gemensam värdering – gäller att objektet har samma värde för alla
köpare; ett exempel på fullständigt gemensam värdering är utauktioneringen
av ett värdepapper.
I många fall beskrivs situationen givetvis bäst som ett mellanting
mellan dessa extremer, men det kommer att visa sig att en viktig
skiljelinje går mellan auktioner med (i allt väsentligt) privat värdering
och auktioner med ett påtagligt inslag av gemensam värdering.
Som exempel på den förra av dessa kategorier kan man ta standardiserade
elektroniska komponenter och som exempel på den senare
kan man ta antikviteter.
Utöver de enkla observationerna ovan om de vanligaste auktionsformerna
och dessas inbördes förhållande som diskuterades ovan
finns ytterligare två fundamentala och relativt allmängiltiga resultat
om en stor klass av auktioner. Dessa två är förekomsten av vinnarens
förbannelse (”winner’s curse”) och satsen om intäktsekvivalens
(”the revenue equivalence theorem”).
Vinnarens förbannelse är relevant närhelst det finns ett inslag av
gemensam värdering. Förbannelsen består i att vinnaren av en auktion
med gemensam värdering ofta har överskattat objektets värde. I
modeller antas typiskt alla budgivare göra väntevärdesriktiga skattningar
(med det ”sanna” värdet som väntevärde) av objektets värde:
Om budgivarna är någorlunda lika kommer den som gjort den
högsta skattningen att vinna. Den högsta skattningen bland ett antal
väntevärdesriktiga skattningar är i genomsnitt större än väntevärdet,
därav överskattningen. Observera att vinnarens förbannelse inte
nödvändigtvis innebär att vinnaren blir lurad eller betalar för
mycket – en rationell budgivare kommer att bjuda mindre än sin
uppskattning p.g.a. (bland annat) vetskapen om den beskrivna logiken.
Observationen pekar emellertid på vikten för varje köpare att
ta hänsyn till denna logik. 38 Som vi ska se kan effekterna av vinnarens
förbannelse förstärkas på ett sätt som undergräver auktionens
syfte om köparna är olika.
Satsen om intäktsekvivalens anger förutsättningar under vilka en
stor klass av auktioner ger samma förväntade intäkt för säljaren.
Förutsättningarna är att köparna är lika, att deras privata information
om objektets värde är statistiskt oberoende samt att de inte har
38 Det finns utan tvekan exempel på vinnare som inte uppmärksammat logiken och råkat illa
ut. Klemperer (1999) uppmärksammar ett tidigt exempel, nämligen den mycket kortvarige
kejsar Julianus i Rom som köpte ämbetet i en auktion ordnad av lokala militära styrkor efter
det att dessa mördat företrädaren; efter två veckor i ämbetet mördades Julianus av tillresta
militära styrkor under ledning av den följande och mer långvarige kejsar Severus (Gibbon,
1776, band 1, kap. 5).
129