01.09.2013 Views

Rapport mars 2002, Om Internet och marknader i förändring.

Rapport mars 2002, Om Internet och marknader i förändring.

Rapport mars 2002, Om Internet och marknader i förändring.

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

128<br />

En enkel men viktig insikt beträffande de olika auktionstyperna är<br />

att det finns en nära släktskap mellan den holländska auktionen <strong>och</strong><br />

den slutna förstaprisauktionen <strong>och</strong> en nästan lika nära släktskap<br />

mellan den engelska auktionen <strong>och</strong> den slutna andraprisauktionen.<br />

De två förstnämnda auktionerna kan sägas vara strategiskt ekvivalenta<br />

i meningen att en budgivare ställs inför samma strategiska<br />

problem, nämligen att bestämma ett bud som man är villig att betala<br />

– i den holländska auktionen anger detta när man ska bjuda, i den<br />

slutna förstaprisauktionen anger det budet. Släktskapen mellan den<br />

engelska auktionen <strong>och</strong> den slutna andraprisauktionen är av samma<br />

karaktär: budgivningen i en engelsk auktion stannar, ungefär, när<br />

den person som har den näst högsta ”smärtgränsen” för sin budgivning<br />

slutar bjuda, vilket innebär att personen med den högsta<br />

smärtgränsen vinner objektet till, ungefär, den näst högsta smärtgränsen.<br />

Det som komplicerar ekvivalensen är (förutom det<br />

”ungefär” som kommer av budhöjningarnas storlek) att budgivarna<br />

observerar varandras budgivning <strong>och</strong> att detta kan vara av värde i<br />

den fortsatta budgivningen. 36<br />

Det faktum att den engelska auktionen är nära besläktad med den<br />

slutna andraprisauktionen (man talar ibland om den engelska auktionen<br />

som en öppen andraprisauktion) är viktigt. En manifestation<br />

av släktskapen är att båda auktionerna har egenskapen att en budgivare<br />

bör bjuda – dvs. sluta höja sitt bud i den engelska auktionen<br />

<strong>och</strong> just bjuda i den slutna andraprisauktionen – precis så mycket<br />

som han eller hon anser att objektet är värt; detta är dessutom sant<br />

oavsett hur de andra budgivarna beter sig. 37 I en förstaprisauktion<br />

kommer buden i jämvikt att vara lägre än budgivarnas värderingar.<br />

Auktioner – viktiga distinktioner <strong>och</strong> resultat<br />

En central distinktion av stor praktisk <strong>och</strong> teoretisk betydelse för<br />

auktioner är den mellan privat värdering (”private values”) <strong>och</strong><br />

gemensam värdering (”common values”). I en auktionsmiljö med<br />

privat värdering gäller att en köpares värdering av ett objekt inte<br />

påverkas av andra köpares värdering av objektet. Ett enkelt exempel<br />

på detta är utauktioneringen av en chokladkaka (av känt märke)<br />

eller en konsertbiljett. I den andra ändan av skalan – fullständigt<br />

36 I teoretiska analyser av engelska auktioner modelleras de ofta som “japanska auktioner”:<br />

det liggande budet anges av en “mätare” som alla observerar <strong>och</strong> som anger successivt högre<br />

bud; budgivarna bjuder mätarens värde tills de hoppar av (genom att trycka på en knapp); vid<br />

varje avhopp annonseras att en köpare hoppat av. Denna process fortsätter tills endast en<br />

köpare återstår; denne vinner objektet till det pris mätaren visar.<br />

37 Detta är lätt att visa (se t.ex. Schotter 2001, s. 243), men ett sådant bevis ligger utanför<br />

denna rapports ambitioner. <strong>Om</strong> köparnas värdering av objektet hänger ihop behöver<br />

påståendet formuleras en smula mer allmänt för den engelska auktionen p.g.a. just det<br />

informationsinnehåll i budgivningen som nämndes i texten.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!