Rapport mars 2002, Om Internet och marknader i förändring.
Rapport mars 2002, Om Internet och marknader i förändring.
Rapport mars 2002, Om Internet och marknader i förändring.
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
12<br />
auktion som genomförs på <strong>Internet</strong>. Vilken betydelse har detta för<br />
konkurrensen? Vilken typ av varor handlas med eller kan komma<br />
att handlas med?<br />
Den vanligaste <strong>och</strong> mest kända auktionsformen är en auktion där<br />
köpare muntligt lägger successivt högre bud tills ingen längre vill<br />
bjuda över det dittills högsta budet. I en sådan auktion observerar<br />
köparna varandras bud <strong>och</strong> auktionen kallas därför öppen. En annan<br />
typ av auktion är den slutna auktionen där köparna parallellt lämnar<br />
(mer eller mindre bokstavligt) förseglade bud <strong>och</strong> den högste budgivaren<br />
vinner <strong>och</strong> betalar sitt bud. Denna auktionsform är vanlig i<br />
samband med upphandlingar av olika slag. En distinktion av stor<br />
praktisk <strong>och</strong> teoretisk betydelse för auktioner är den mellan privat<br />
<strong>och</strong> gemensam värdering. Med privat värdering menas att en köpares<br />
värdering av ett objekt inte påverkas av andra köpares värdering<br />
av objektet. Exempel på sådana varor är biljetter till något evenemang.<br />
I den andra ändan av skalan – fullständigt gemensam värdering<br />
– gäller att objektet har samma värde för alla köpare. En sådan<br />
vara kan vara värdepapper. Andersson <strong>och</strong> Arnberg finner inga<br />
tydliga mönster, men det förefaller klart att antalet inblandade budgivare<br />
<strong>och</strong> möjligen också antalet bud per budgivare är större i auktioner<br />
avseende ”Datorprodukter” (som kan kategoriseras som privat<br />
värderade objekt) än i t.ex. kategorin ”Samlarobjekt & Hobby”<br />
som torde ha ett större inslag av gemensam värdering. Tidig budgivning<br />
på gemensamt värderade objekt kan ge andra köpare värdefull<br />
information varför åtminstone erfarna köpare kan väntas bjuda<br />
endast en gång.<br />
Andersson <strong>och</strong> Arnberg har undersökt över 11000 auktioner på<br />
objekt. Det tycks som om de svenska handelsplatserna ännu inte<br />
penetrerat marknaden till den grad att de dramatiskt sänker sökkostnaderna<br />
för personer som vill sälja <strong>och</strong> köpa saker för vilka det<br />
inte finns etablerade <strong>marknader</strong>. Det förefaller dock som om handelsplatserna<br />
för <strong>Internet</strong>auktioner redan idag tillhandahåller möjligheter<br />
att köpa <strong>och</strong> sälja objekt – biljetter med kort tid kvar är ett<br />
exempel som nämnts – som skulle vara svåra att handla med på<br />
andra handelsplatser. Det faktum att <strong>Internet</strong>auktioner skapar handel<br />
med objekt som eljest inte skulle ha handlats innebär en otvetydig<br />
välfärdsvinst.<br />
Mats Nilsson finner i sin uppsats att branscher som kännetecknas av<br />
snabb <strong>förändring</strong> i viss mån kräver en insats från myndigheterna<br />
som är snabbare än för närvarande, men eventuellt också kräver nya<br />
metoder. Utbuds- <strong>och</strong> efterfrågerelaterade variabler som på olika<br />
sätt påverkar marknadsstrukturen <strong>och</strong> företagens ageranden <strong>och</strong> i<br />
slutänden den sociala välfärden som alltid är i blickpunkten i antitrustärenden.<br />
Nilssons essä behandlar frågor om hur snabba