Svar till instuderingsfrågorna i Spira - IFM
Svar till instuderingsfrågorna i Spira - IFM
Svar till instuderingsfrågorna i Spira - IFM
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
SVAR<br />
på frågorna i boken<br />
snäcka<br />
tarm<br />
fot<br />
skal
Innehållsförteckning<br />
KAPITEL 1 3<br />
KAPITEL 2 3<br />
KAPITEL 3 4<br />
KAPITEL 4 5<br />
KAPITEL 5 6<br />
KAPITEL 6 6<br />
KAPITEL 7 8<br />
KAPITEL 8 9<br />
KAPITEL 9 I. Systematik allmänt 10<br />
KAPITEL 9 II. Djurriket 11<br />
KAPITEL 9 III. Svampriket 13<br />
KAPITEL 9 IV. Växtriket 14<br />
KAPITEL 9 V. Enkla eukaryoter 15<br />
KAPITEL 9 VI. Prokaryoter 15<br />
KAPITEL 10 I. Livets historia 16<br />
KAPITEL 10 II. Tecken på evolution 17<br />
KAPITEL 10 III. Evolutionens mekanismer 17<br />
KAPITEL 10 IV. Människans evolution 18<br />
KAPITEL 11 0. Ekologin som vetenskap 19<br />
KAPITEL 11 I. Organismen i sin miljö 20<br />
KAPITEL 11 II. Populationer 20<br />
KAPITEL 11 III. Organismsamhället 22<br />
KAPITEL 11 IV. Ekosystemet 23<br />
KAPITEL 11 V. Biosfären 24<br />
KAPITEL 12 I. Allmänt 25<br />
KAPITEL 12 II. Etologi 25<br />
KAPITEL 12 III. Beteende-ekologi 26<br />
KAPITEL 13 I. Allmänt 27<br />
KAPITEL 13 II. Sötvatten 28<br />
KAPITEL 13 III. Hav 29<br />
KAPITEL 13 IV. Våtmarker 30<br />
KAPITEL 14 I. Allmänt 30<br />
KAPITEL 14 II. Sveriges landmiljöer 31<br />
KAPITEL 14 III. Jordens biom 32<br />
KAPITEL 15 33<br />
<strong>Spira</strong> – <strong>Svar</strong> <strong>till</strong> frågorna © Liber AB och författarna<br />
Denna sida får kopieras<br />
2
KAPITEL 1<br />
1. Cellbiologi, biokemi, genetik, genteknik, systematik, evolutionsläran och<br />
ekologi.<br />
2. Pseudovetenskap är när man påstår något som det inte finns<br />
vetenskapliga belägg för. Exempel är påståendet om att det finns<br />
överlägsna folkgrupper, att växter kan tränas i att klara kyla eller att<br />
genom åderlåtning förhindra sjukdomar.<br />
3. Ett vetenskapligt arbetssätt har följande arbetsgång:<br />
frågeställning hypotes undersökning resultat slutsats återkoppling<br />
4. Cellteorin och evolutionsteorin.<br />
5. Med en referens får man reda på om försöket gett något effekt.<br />
6. Ljuset måste kunna passera genom preparatet.<br />
KAPITEL 2<br />
1. Alla levande organismer har energiomsättning och förmågor som att växa,<br />
fortplanta sig och reagera på omgivningen.<br />
2. Heterotrofer får sitt byggmaterial och sin energi från organiska ämnen de<br />
äter.<br />
3. Autotrofer <strong>till</strong>verkar själva sitt byggmaterial från luftens koldioxid och<br />
vatten. Energin får de från solljuset (fotoautotrofer) eller kemiska ämnen i<br />
omgivningen (kemoautotrofer).<br />
4. Se fråga 3.<br />
5. Se fråga 3.<br />
6. Cellandning är när cellen frigör energi från organiska ämnen.<br />
7. Energi kan utvinnas utan syre genom jäsning hos t.ex. jästsvampar.<br />
8. Organellerna som deltar är kloroplaster (fotosyntesen) och mitokondrierna<br />
(cellandningen).<br />
9. Vanligast är kol, väte, syre, kväve, fosfor och svavel.<br />
10. Kolhydrater, lipider, proteiner och nukleinsyror.<br />
11. Aminosyror bygger upp proteiner.<br />
12. Proteiner ingår i muskler, hud, naglar och hår. Dessutom bygger proteiner<br />
upp enzymer, antikroppar och transportmolekyler som t.ex. hemoglobin.<br />
13. Till lipiderna räknas ämnen som inte löser sig lätt i vatten t.ex. fett,<br />
fosfolipider, karotenoider och steroider.<br />
14. Fetterna fungerar bl.a. som energiförråd.<br />
15. Cellmembranen består <strong>till</strong> största delen av fosfolipider.<br />
16. Socker och stärkelse är växternas energilager.<br />
17. Cellulosa bygger upp växternas cellväggar.<br />
18. Grundstrukturen i DNA och RNA består av en sockergrupp, en<br />
fosfatgrupp och en kvävebas (nukleotid).<br />
<strong>Spira</strong> – <strong>Svar</strong> <strong>till</strong> frågorna © Liber AB och författarna<br />
Denna sida får kopieras<br />
3
19. Cellmembranet är uppbyggt i huvudsak av ett dubbelt fosfolipidlager,<br />
med insprängda proteinmolekyler lite varstans.<br />
20. Diffusion innebär att ett ämne sprider sig i en vätska eller en gas så att<br />
koncentrationen <strong>till</strong> slut är lika överallt i gasen eller vätskan.<br />
21. Passiv transport sker utan energi och sker från en högre <strong>till</strong> en lägre<br />
koncentration. Detta händer genom diffusion av molekyler som syre och<br />
koldioxid eller genom kanalprotein.<br />
22. Aktiv transport sker med energi från en låg <strong>till</strong> en hög koncentration.<br />
23. Ett pumpprotein hjälper <strong>till</strong> vid aktiv transport att föra över ämnet ifråga.<br />
24. Vattnets diffusion över ett membran kallas osmos.<br />
25. Bakterier och arkéer är prokaryoter (se sidan 101 i läroboken).<br />
26. Eukaryoter har cellkärna. Alla organismer förutom bakterier och arkéer är<br />
eukaryota.<br />
27. Skillnader mellan djur- och växtceller är att djurcellerna även har<br />
lysosomer och att växtcellerna har kloroplaster, cellvägg och vakuol.<br />
28. Vid bl.a. diskussioner gällande miljö eller läkemedel. Detta för att ett<br />
miljöproblem sällan är lokalt utan får globala konsekvenser som t.ex.<br />
påverkan på växthuseffekten. Läkemedelsanvändningen kan ge resistenta<br />
bakterier eller virus.<br />
29. De innehåller DNA/RNA och kan föröka sig men de är inga egentliga<br />
celler i sig själva och måste utnyttja andra celler för sin förökning.<br />
30. I ett retrovirus går den ärftliga informationen baklänges från RNA <strong>till</strong><br />
DNA.<br />
31. När ett protein med felaktig form får andra proteiner att också få annan<br />
form, blir det ett prion.<br />
32. Se sidan 28 i läroboken.<br />
33. Se sidan 28 i läroboken.<br />
KAPITEL 3<br />
1. 1953.<br />
2. DNA och RNA följer samma principer i sin uppbyggnad av nukleotider<br />
bestående av kvävebaser, fosfat och sockergrupp. Gemensamma<br />
kvävebaser är G, C, och A. Kvävebaserna som skiljer sig åt är T (i DNA)<br />
och U (i RNA). Sockerarterna skiljer sig något åt. I RNA finns ribos och i<br />
DNA deoxiribos. DNA är uppbyggd av två kedjor, medan RNA endast<br />
har en.<br />
3. En nukleotid består av en kvävebas, fosfatgrupp och ett socker.<br />
4. Replikation.<br />
5. DNA-polymeras är ett enzym som hjälper <strong>till</strong> att bygga upp en ny DNAkedja<br />
i replikationsprocessen.<br />
<strong>Spira</strong> – <strong>Svar</strong> <strong>till</strong> frågorna © Liber AB och författarna<br />
Denna sida får kopieras<br />
4
6. De två identiska DNA-kedjorna som bildas efter replikationen kallas<br />
systerkromatider.<br />
7. DNA ”läses av" och det blir en m-RNA sträng (transkription) som innan<br />
den transporteras ut ur cellkärnan klipper bort stycken som inte behövs<br />
(introner). m-RNA transporteras <strong>till</strong> cytoplasmans ribosomer (uppbyggt<br />
av r-RNA) där den fungerar som en mall för sammansättningen av<br />
aminosyrorna <strong>till</strong> det färdiga proteinet (translation). Aminosyrorna<br />
transporteras <strong>till</strong> ribosomerna med hjälp av t-RNA.<br />
8. Nonsens -DNA är stycken mellan generna som inte verkar innehålla<br />
någon vettig information (i alla fall vad man känner <strong>till</strong> idag). Introner är<br />
stycken inom en gen som inte innehåller information om det blivande<br />
proteinet.<br />
9. Den genetiska koden är sambandet mellan ett visst kodon (tre kvävebaser<br />
på m-RNA:t) och en bestämd aminosyra.<br />
10. Kodon är tre kvävebaser på m-RNA:t och antikodon är motsvarande tre<br />
kvävebaser på t-RNA:t.<br />
11. Ett protein får sin speciella egenskap främst genom sin veckning, som i sin<br />
tur beror på aminosyrornas ordningsföljd.<br />
12. Genreglering är att vissa gener är aktiva andra passiva. På så vis<br />
differentieras celler.<br />
KAPITEL 4<br />
1. Histoner är proteiner som DNA-molekylen är bunden <strong>till</strong>. I en kromosom<br />
är DNA-molekylen upplindad på histoner.<br />
2. Mitos sker vid vanlig celldelning och meios vid bildandet av könsceller<br />
(kallas även för reduktionsdelning).<br />
3. Faserna G 0 , G 1 , S, G 2 och M.<br />
4. I G 0 -fasen sköter cellen sina vanliga uppgifter som t.ex. nervsignalering.<br />
5. Om fel uppstår i replikationen inte går att reparera begår cellen självmord<br />
eller s.k. programmerad celldöd.<br />
6. Interfas, profas, metafas, anafas, telofas och cytokines.<br />
7. Telomererna.<br />
8. Fördelarna är bl.a. att det går snabbt och är energisnålt. Nackdelarna är att<br />
det inte blir någon genetik variation och organismen kan lätt slås ut.<br />
9. Homologa (homo=lika) kromosomer är de kromosomer som ingår i ett<br />
kromosompar. Haploid kromosomuppsättning (n) har endast en av<br />
kromosomerna i kromosomparet, vilket är fallet med könscellerna. Det<br />
befruktade ägget har däremot båda kromosomerna i det homologa<br />
kromosomparet (2n).<br />
10. Kvinnor har två likadana könskromosomer, X och X, medan män har en X-<br />
och en Y-kromosom.<br />
<strong>Spira</strong> – <strong>Svar</strong> <strong>till</strong> frågorna © Liber AB och författarna<br />
Denna sida får kopieras<br />
5
11. SRY-genen sitter normalt på Y-kromosomer och det är genen som styr<br />
könsutvecklingen <strong>till</strong> manligt kön.<br />
KAPITEL 5<br />
1. Det innebär att själva arvsmassan plötsligt förändras.<br />
2. Det finns tre typer av genmutationer: enstaka baser byts ut, läggs <strong>till</strong> eller<br />
tas bort.<br />
3. En tyst mutation leder <strong>till</strong> att det blir samma aminosyra som tidigare,<br />
vilket innebär att mutationen inte märks.<br />
4. Cellen kan göra slumpmässiga misstag, men mutationer kan också orsakas<br />
av yttre faktorer som strålning eller kemikalier.<br />
5. Reparationsmekanismen bygger på att det finns en andra halva av DNAmolekylen<br />
med den rätta informationen. Enzymer kan då reparera med<br />
denna halva som mall.<br />
6. Man talar ofta om följande typer av kromosommutationer: en fördubbling<br />
av kromosomantalet, en extra kromosom, en kromosom för lite, att en del<br />
av en kromosom fattas eller har flyttat över <strong>till</strong> en annan kromosom.<br />
7. Ett avvikande kromosomantal uppstår alltid i samband med<br />
celldelningen.<br />
8. Turners syndrom (endast en X-kromosom): korta flickor som inte mognar<br />
<strong>till</strong> kvinnor.<br />
Klinefelters syndrom (XXY): män med kvinnliga drag som antydan <strong>till</strong> bröst.<br />
Dåligt utvecklade könsorgan.<br />
Downs syndrom (tre av kromosom 21 = trisomi 21): obalans i<br />
genprodukterna leder bl.a. <strong>till</strong> anrikning av väteperoxid som är skadligt<br />
för cellerna. Personer med Downs syndrom får ett karaktäristiskt utseende<br />
och ett visst mått av handikapp.<br />
Cri du chat (förlust av en bit av kromosom 5): missbildningar av bl.a.<br />
struphuvudet orsakar ett kattliknande jamande när barnet skriker.<br />
9. Cancer kan uppstå när det sker en mutation i själva genaktiviteten så att<br />
cellen förökar sig ohämmat.<br />
KAPITEL 6<br />
1. Europa var drabbad av hungersnöd och det behövdes metoder för att få<br />
fram större skördar och djur som som växer snabbare. Mendel ville lösa<br />
problemet.<br />
2. Mendel kom fram <strong>till</strong> att egenskaper i regel ärvs var för sig, att varje<br />
egenskap har två ”partiklar” och att könscellerna endast har en av dessa<br />
”partiklar”. Dessutom fann han att om man korsar två individer som<br />
skiljer sig år i mer än en typ av egenskap, kan man få nya kombinationer.<br />
3. T. H. Morgan var med och lade grunden <strong>till</strong> den klassiska genetiken.<br />
<strong>Spira</strong> – <strong>Svar</strong> <strong>till</strong> frågorna © Liber AB och författarna<br />
Denna sida får kopieras<br />
6
4. Bananflugor , majs och tomater är några flitigt använda försöksorganismer<br />
inom genetiken.<br />
5. Begrepp:<br />
locus = genens plats på kromosomen<br />
allel = genvarianter<br />
homozygot = individen har likadana alleler för en viss egenskap (gen).<br />
heterozygot = individen har olika alleler för en viss egenskap (gen).<br />
genotyp = de arvsanlag en individ har för en viss egenskap.<br />
fenotyp = den egenskap som visar sig, uttrycks, hos en individ.<br />
kopplade gener = gener som finns i samma kromosom.<br />
autosomala kromosomer = alla kromosomer utom könskromosomerna.<br />
6. Dominanta alleler är alleler som uttrycks i enkel uppsättning, och<br />
recessiva alleler är alleler som endast uttrycks i dubbel uppsättning.<br />
7. Intermediär nedärvning kallas det när två olika alleler för samma<br />
egenskap (gen), deltar i uttrycket. De är alltså med och bestämmer<br />
egenskapen båda två.<br />
8. Det kan finnas fler än två alleler för en egenskap och de är olika starka i<br />
förhållande <strong>till</strong> varandra. En recessiv allel kan därför vara recessiv i<br />
förhållande <strong>till</strong> en allel, men dominant i förhållande <strong>till</strong> annan allel.<br />
9. Klyvningstal är det statistiska förhållandet mellan avkommornas<br />
egenskaper.<br />
10. Kopplade gener är gener som sitter på samma kromosom.<br />
11. Överkorsning sker i meiosen då de homologa kromosomparen ligger in<strong>till</strong><br />
varandra (metafas I). Då kan det hända att kromosomerna korsar varandra<br />
och byter delar.<br />
12. Pälsen på en siamesisk katt är mörkare på tassarna där<br />
kroppstemperaturen är lägre. Färgteckningen är när det gäller den<br />
siamesiska katten även starkt påverkad av riktad avel. Man kan också<br />
påverka en organisms <strong>till</strong>växt genom att förhindra <strong>till</strong>växten rent fysiskt<br />
(se vattenmelonerna på sidan 67 i läroboken).<br />
13. Begrepp:<br />
pleitropi = en gen påverkar flera egenskaper<br />
polymera gener = flera gener påverkar en egenskap<br />
epistasi = en gen påverkar helt andra gener<br />
14. Män drabbas hårdare än kvinnor av dåliga recessiva gener i<br />
X-kromosomen.<br />
15. Kvinnor drabbas hårdare än män av dåliga dominanta gener i<br />
X-kromosomen.<br />
16. Hos däggdjurshonor har det visat sig att den ena av de två<br />
X-kromosomerna är inaktiv (X-kromatin). Det är en slumpmässig<br />
inaktivering som sker tidigt i fosterutvecklingen.<br />
<strong>Spira</strong> – <strong>Svar</strong> <strong>till</strong> frågorna © Liber AB och författarna<br />
Denna sida får kopieras<br />
7
17. Höstvete samt lantraser av kor, får och getter är exempel på förädlade<br />
raser.<br />
18. För att säkra egenskaperna från de gamla växtsorterna sparar man dem<br />
som frön i genbanker.<br />
19. Det är enklare med växtförädling än djurförädling bl.a. för att…<br />
…många av djurens egenskaper bestäms av många gener i samverkan,<br />
…det är svårare att avgöra miljöns inverkan på djuren egenskaper,<br />
…med växter kan man arbeta med betydligt fler individer.<br />
…växter har oftast kortare generationstid.<br />
20. Medicinsk genetisk rådgivning kan behövas om en ärftlig sjukdom finns i<br />
släkten.<br />
KAPITEL 7<br />
1. Huvudområden när det gäller genteknik är överföringar av gener,<br />
kloning, genterapi samt DNA-analyser.<br />
2. Det går snabbare och man får in, eller påverkar, endast den gen man<br />
önskar.<br />
3. DNA-polymeras bygger upp DNA-kedjor från nukleinsyrorna. Ligaser<br />
fogar samman DNA-fragment och restriktionsenzymer ”klipper” ut<br />
fragment från själva DNA-kedjan.<br />
4. Man utgår från ”trimmat” m-RNA eftersom bakterier saknar introner som<br />
finns i eukaryota celler. På så vis går man bakvägen och från m-RNA<br />
bildar man DNA.<br />
5. Man kan föra in gener i en cell genom att använda sig av värmechocker,<br />
elchocker, beskjutning, mikroinjekion eller ett virus eller en bakterie som<br />
överförande vektor.<br />
6. Man höjer temperaturen så att DNA-kedjorna delas <strong>till</strong> enkla kedjor.<br />
Sedan sänks temperaturen något så att primers binder <strong>till</strong> strängarna.<br />
Temperaturen sänks ytterligare och nya DNA-kedjor byggs upp med de<br />
ursprungliga som mall. Sedan höjs temperaturen igen och proceduren<br />
börjar om på nytt. Detta upprepas ett 50-tal gånger och man får en stor<br />
mängd DNA-kopior.<br />
7. Fördelar med gelelektrofores är att man behöver en mycket liten mängd<br />
DNA och att tekniken är mycket exakt.<br />
8. För DNA-analyserna använder man ca 3000 baspar i vissa områden med<br />
nonsens-DNA, eftersom DNA:t varierar mycket i dessa områden.<br />
I områdena finns sträckor med STR-sekvenser som är upprepningar av<br />
kvävebasernas ordningsföljd. Dessa sträckor väljs ut med specifika<br />
primers.<br />
<strong>Spira</strong> – <strong>Svar</strong> <strong>till</strong> frågorna © Liber AB och författarna<br />
Denna sida får kopieras<br />
8
9. Transgena bakterier kan användas för att producera viktiga proteiner som<br />
t.ex. insulin. Transgena växter kan t.ex. innehålla nyttiga vitaminer som<br />
exempelvis "det gyllene riset”, som innehåller A- vitamin. Transgena djur<br />
kan producera viktiga proteiner i sin mjölk, t.ex. proteiner för blodlevring<br />
<strong>till</strong> blödarsjuka personer.<br />
10. Risken med transgena organismer är att man inte i förhand vet<br />
konsekvenserna.<br />
11. Förklaringar om kloning:<br />
a) Kloning betyder att få fram genetiskt identiska kopior.<br />
b) Naturens egna kloner är vanligast hos växter som brukar könlös<br />
förökning, t.ex revor eller groddknoppar. Hos djur förekommer<br />
jungfrufödsel och knoppning. Hos djur förekommer också<br />
enäggstvillingar som är kloner.<br />
c) Hos mer komplexa djur blir de etiska frågorna allt svårare. Det krävs<br />
mer försök för att få fram lyckade resultat. Dessutom används<br />
arsmassa från vuxna individer och man vet inte hur det påverkar den<br />
nya individen.<br />
12. Idag kan man genmodifiera växter och djur, samt producera läkemedel<br />
och vacciner i form av proteiner.<br />
I framtiden hoppas man även att klara transplantationer från t.ex. grisar.<br />
Man hoppas även klara av att ersätta gener som orsakar sjukdomar mot<br />
friska gener. Man hoppas kunna föra in T-mördarceller som specifikt<br />
angriper cancerceller.<br />
a) Stamceller är omogna celler som ännu inte specialiserat sig och därför<br />
kan bilda olika celltyper.<br />
b) Stamceller tas ibland från embryon vilket kan väcka etiska frågor.<br />
13. Gentekniklagstiftningen bygger på försiktighetsprincipen och etiska<br />
värderingar. Gentekniknämnden är den övergripande<br />
<strong>till</strong>synsmyndigheten som har hjälp av andra <strong>till</strong>synsmyndigheter som t.ex.<br />
Livsmedelsverket och Läkemedelsverket.<br />
KAPITEL 8<br />
1. Carl von Linné (1707–1778) skapade ett system för att gruppera växter<br />
och djur.<br />
2. Fördelarna med det latinska artnamnet är att det är internationellt.<br />
Dessutom är det första namnet i artnamnet själva släktnamnet.<br />
På det viset vet man vilka organismer som är besläktade.<br />
3. Charles Darwin (1809–1882) gjorde det verkliga genombrottet för<br />
evolutionsteorinan bl.a. med att ge ut boken Om arternas uppkomst genom<br />
det naturliga urvalet.<br />
<strong>Spira</strong> – <strong>Svar</strong> <strong>till</strong> frågorna © Liber AB och författarna<br />
Denna sida får kopieras<br />
9
4. Aristoteles (384–322) betraktas som grundaren av den biologiska<br />
vetenskapen. Han menade att livsformerna var oförändrade genom tiden,<br />
oföränderlighetsprincipen. Han placerade livsformerna på en stege där<br />
stenarna var längst ner och människan högst upp.<br />
Antonie van Leeuwenhoek (1632–1723) gjorde klart att liv inte uppstår av<br />
sig självt. Han var förespråkare för preformationsteorin som menar att det i<br />
mannens spermier finns färdiga foster.<br />
Jean-Baptiste de Lamarck (1744–1829) framlade teorin att djur förändras<br />
genom att en inlärd eller förvärvad egenskap ärvs. Hans idéer var<br />
felaktiga men han var först med att koppla samman miljö med anpassade<br />
egenskaper.<br />
5. Neodarwinism kopplar samman evolutionsläran med den klassiska<br />
genetiken.<br />
6. Hutton och Lyell var två vetenskapsmän som menade att jorden var<br />
mycket äldre än vad man tidigare trott. Slutsatserna byggde bl.a. på att de<br />
geologiska processerna som förändrar jordens utseende var långsamma<br />
processer. Därmed var Darwins tankar om utveckling möjlig eftersom<br />
evolutionen också är en process som förutsätter lång tid.<br />
KAPITEL 9 I. Systematik allmänt<br />
1. Denna fråga är felformulerad. Det bör stå: Vilka tre huvudgrupper hör <strong>till</strong><br />
ryggsträngsdjuren? <strong>Svar</strong>: manteldjur, lansettfiskar och egentliga<br />
ryggradsdjur.<br />
2.<br />
Rike Djurriket Animalia<br />
Stam (fylum) Ryggsträngsdjur Chordata<br />
Klass Däggdjur Mammalia<br />
Ordning Gnagare Rodentia<br />
Familj Möss och råttor Muridae<br />
Släkte Råttor Rattus<br />
art Brun råtta Rattus norvegius<br />
3. För att systematiseringen skall fungera krävs att indelningen skall vara<br />
begriplig samt att namngivningen ska vara enkel och allmänt accepterad.<br />
När man försöker ordna organismer systematiskt ställer man vanligen två<br />
krav: Att alla arter inom gruppen har gemensamt ursprung och att alla<br />
arter som har gemensamt ursprung ska vara med i gruppen.<br />
<strong>Spira</strong> – <strong>Svar</strong> <strong>till</strong> frågorna © Liber AB och författarna<br />
Denna sida får kopieras<br />
10
KAPITEL 9 II. Djurriket<br />
1. Följande kriterier ska en organism uppfylla för att räknas <strong>till</strong> djur:<br />
• Djur ska ha avgränsad kroppsform och individen begränsad livslängd.<br />
• Djur ska kunna röra sig med hjälp av muskler.<br />
• Djur ska kunna reagera på omgivningen och ha komplicerade<br />
beteenden tack vare nervsystem och sinnesorgan.<br />
• Djur ska äta andra varelser – dvs. vara heterotrofer och inte kunna<br />
<strong>till</strong>verka organiskt material själva.<br />
Ovanstående stämmer på de flesta djur, men en mer allmän definition är<br />
att djur är heterotrofer, har celler utan cellvägg och är flercelliga.<br />
2. Att fåglar är anpassade för flygning kan ses på benen, lungorna och<br />
fjädrarna:<br />
• Benen är ihåliga, vilket gör benkonstruktionen lättare.<br />
• Lungorna är förbundna med s.k. luftsäckar, vilket gör att ny luft hela<br />
tiden passerar genom lungorna. Hos människan så andas vi in syrerik<br />
luft och andas ut luft med mindre syre. När vi andas ut sker ett mycket<br />
litet syreupptag. Hos fåglar däremot passerar hela tiden syrerik luft<br />
genom lungan.<br />
• Kroppen är täckt med fjädrar. Fjädrarna och dunet skyddar kroppen<br />
och ger bla vingarna den större yta som krävs för att fågeln ska kunna<br />
flygga. Man vingklipper vingpennorna hos papegojor så att de inte ska<br />
kunna rymma.<br />
3. Fåglar är jämnvarma djur, vilket gör att de kan vara aktiva dygnet runt.<br />
Dessutom så kan jämnvarma djur vara aktiva i kalla klimat. Men för att<br />
kunna vara jämnvarm så måste de äta hela tiden samt ha en effektiv<br />
ämnesomsättning, så att de får energi för sina aktiviteter.<br />
4. Några gemensamma drag för däggdjur samt några undantag:<br />
• Däggdjur (dägga=dia) föder upp sina ungar med hjälp av mjölk, som<br />
modern producerar från speciella mjölkkörtlar. Hos alla däggdjur<br />
utom hos kloakdjuren sitter mjölkörtlarna i speciella spenar som<br />
ungarna suger på. Hos kloakdjuren slickar ungarna på speciella<br />
områden på huden där mjölkörtlarna finns.<br />
• Däggdjur har jämn kroppstemperatur, men en del kan ändå ligga i<br />
dvala under vintertid. Detta gäller exempelvis hasselmöss och<br />
igelkottar.<br />
• De flesta däggdjur föder levande ungar, utom de speciella kloakdjuren,<br />
som lägger ägg.<br />
<strong>Spira</strong> – <strong>Svar</strong> <strong>till</strong> frågorna © Liber AB och författarna<br />
Denna sida får kopieras<br />
11
5. a) Däggdjur delas in i tre grupper:<br />
• kloakdjur, som lägger ägg<br />
• pungdjur vars ungar föds outvecklade, för att sedan utvecklas<br />
vidare vid en spene i moderns pung<br />
• moderkaksdjur där ungen växer i moderns livmoder och får näring<br />
via en moderkaka<br />
c) Moderkaksdjuren är den nu <strong>till</strong> antalet största gruppen inom<br />
däggdjuren. Det är även denna grupp som hittas mest utspridd över<br />
jorden.<br />
6. Två skillnader mellan broskfiskar och benfiskar är att broskfiskarna saknar<br />
simblåsa samt att hela deras skelett är uppbyggt av brosk.<br />
7. Plattmaskar kan sägas vara mer avancerat uppbyggda än nässeldjuren<br />
eftersom de har en ansamling av nervceller i djurets kropps främre del,<br />
alltså en början <strong>till</strong> hjärna samt att ett par enkla ögon.<br />
8. Leddjuren delas allmänt in i fyra grupper:<br />
• insekter<br />
• spindeldjur<br />
• kräftdjur<br />
• mångfotingar<br />
Insekterna är den artrikaste djurgruppen, med störst variation i<br />
levnadssätt.<br />
9. Alla leddjur (däribland kräftdjur) har ett yttre ledat skelett, vars muskler<br />
sitter fästade på skalets insida. Hos däggdjuren sitter musklerna fästade<br />
<strong>till</strong> ett skelett inne i djuret.<br />
10. Vid fullständig förvandling genomgår individen fyra stadier:<br />
ägg larv puppa imago<br />
11. Orsaken <strong>till</strong> att det finns många arter leddjur är följande:<br />
• Insekternas kroppskonstruktion hindrar dem från att bli stora, men det<br />
finns även fördelar med att vara liten. Det finns många olika miljöer att<br />
leva i, och många olika typer av föda. Leddjuren är också den<br />
djurgrupp som funnits längst tid bland landdjuren och därmed<br />
anpassats under lång tid och skiftande förhållanden.<br />
• De flesta insekter lever i olika miljöer som larver respektive fullvuxna<br />
individer, vilket då gör att de kan utnyttja olika resurser.<br />
• En liten lätt kropp är lämplig för flygning.<br />
12. Manteldjur och lansettfiskar.<br />
a) jämn kroppstemperatur har däggdjur och fåglar.<br />
b) lungor finner man i reptiler, däggdjur och fåglar.<br />
c) äggägande djur finner man hos reptiler, fåglar samt kloakdjur bland<br />
däggdjuren.<br />
13. Kräldjuren är bättre anpassade <strong>till</strong> landliv eftersom de har fosterhinnor i<br />
sina ägg vilket ger ett bättre skydd mot uttorkning. Kräldjurens hud klarar<br />
av torrare klimat än groddjurens.<br />
<strong>Spira</strong> – <strong>Svar</strong> <strong>till</strong> frågorna © Liber AB och författarna<br />
Denna sida får kopieras<br />
12
14.<br />
Befruktning Fosterutveckling av ungar Yngelvård<br />
Yttre inre I ägg I ägg<br />
med<br />
skal<br />
via en<br />
moderkaka<br />
Benfiskar x x x<br />
Broskfiskar x x x<br />
Amfibier x x x<br />
Reptiler x x x<br />
Ingen lång<br />
Fåglar x x x<br />
Däggdjur x x x<br />
Tabellen visar generellt hur olika grupper av organismers fosterutveckling<br />
ser ut. Men ingen regel utan undantag.<br />
KAPITEL 9 III. Svampriket<br />
1. a) Mutualism.<br />
b) Svampen hjälper trädet att ta upp vatten med mineralämnen, medan<br />
trädet <strong>till</strong>för svampen kolhydrater.<br />
2.<br />
• parasitism–svampen "suger" ut näring ut värdorganismen. Olika typer<br />
av rostsvampar samt fotsvampar lever så.<br />
• nedbrytare – olika svampar som intar dött eller döende organiskt<br />
material och tar upp näring. Svampar bidrar på detta sätt <strong>till</strong> att olika<br />
mineralföreningar går i runt i ekologiska kretslopp.<br />
3. Se bilden på sidan 121 i läroboken.<br />
4. Svampar har cellvägg som innehåller kitin och växter har cellväg som<br />
innehåller cellulosa. Dessutom är svampar <strong>till</strong> skillnad från växter<br />
heterotrofa organismer, dvs. de lever av näring som andra organismer<br />
byggt upp.<br />
5. En av de viktigast betydelserna svampen har för oss människor är nog att<br />
de är viktiga nedbrytare, som gör att närsalter och andra ämnen cirkulerar<br />
i ekologiska kretslopp. Svampar kan skada oss genom att bokstavligen kan<br />
äta upp hus. Svampar kan även förstöra vår mat som, mögel är ett<br />
exempel.<br />
<strong>Spira</strong> – <strong>Svar</strong> <strong>till</strong> frågorna © Liber AB och författarna<br />
Denna sida får kopieras<br />
13
KAPITEL 9 IV. Växtriket<br />
1. Mossor saknar specialiserade kärl för transport för, detta gör att de inte<br />
kan bli speciellt höga.<br />
2. Genom mutualism så lever svamp ihop med en encellig organism som har<br />
fotosyntes – en grönalg eller en blågrön bakterie. Mossan däremot utgörs<br />
endast av en individ, som enbart lever med hjälp av fotosyntes!<br />
3. Mossplantan utvecklar speciella han- och honorgan, från hanorganet<br />
simmar spermier i en tunn hinna med vatten <strong>till</strong> honorganet på en annan<br />
mossplanta, där befruktningen sker. Ur den befruktade äggcellen växer<br />
det ut en sporofyt, en sporkapsel. I kapseln bildas en mängd sporer som<br />
lätt sprids med vinden. Sporerna gror om de landar på fuktig mark. Först<br />
bildas en smal tråd, och ur tråden utvecklas den gröna mossplantan.<br />
4. Den tydligaste skillnaden mellan ormbunksväxter och mossor är att<br />
ormbunkar har specialiserade kärlsträngar för transport av vatten,<br />
närsalter och näringsämnen.<br />
5. Kärlväxter.<br />
6. Gemensamt för alla sporkärlväxter är att den fullvuxna plantan sprider sig<br />
med hjälp av sporer. Hos ormbunkar sitter sporsäckarna vanligtvis på<br />
undersidan av blad. Ur den groende sporen utvecklas han- och honorgan.<br />
Den är ofta liten, ofta som en grön skiva, och kallas förgrodd. Efter<br />
befruktningen växer det upp en ny sporofytgeneration, alltså den<br />
egentliga växten.<br />
Blomväxter: Ett pollenkorn som bildas i ståndaren förs <strong>till</strong> pis<strong>till</strong>ens märke<br />
(pollen kan spridas med vinden eller insekter). Pollenkornet omvandlas<br />
här både <strong>till</strong> spermier och <strong>till</strong> en pollenslang, genom vilken spermierna<br />
förflyttar sig <strong>till</strong> fruktämnet, där honorganet befinner sig. Fröet utvecklas<br />
alltid i en frukt, vilken kan konstrueras på olika sätt. En köttig frukt, där<br />
fröna ligger löst utan något extra skal, kallas för bär, som t.ex. meloner och<br />
tomater. Om det finns ett köttigt lager och där innanför ett hårdare skal<br />
utanför det egentliga fröet, så kallar man detta för en stenfrukt, som t.ex.<br />
plommon.<br />
7. Mossor har generellt två fördelar gentemot högre växter. De tål kyla och<br />
uttorkning bättre.<br />
8. Tall och gran.<br />
9. De två största grupperna gömfröiga växterna är enhjärtbladiga respektive<br />
tvåhjärtbladiga. Vilken grupp de <strong>till</strong>hör beror på antalet blad som först<br />
kommer ur fröet, eller borde göra det.<br />
10. Enhjärtbladiga: liljor, orkidéer och gräs.<br />
Tvåhjärtbladiga: violer, rosor samt ärter.<br />
<strong>Spira</strong> – <strong>Svar</strong> <strong>till</strong> frågorna © Liber AB och författarna<br />
Denna sida får kopieras<br />
14
KAPITEL 9 V. Enkla eukaryoter<br />
1. Encelliga alger:<br />
• Euglenor, som har former med "ögonfläck" och klorofyll. Hittas i<br />
sötvatten.<br />
• Grönalger, finns som både encelliga, fåcelliga och flercelliga arter. Har<br />
samma cellbyggnad och ämnesomsättning som egentliga växter.<br />
• Pansarflagellater, varav många bildar gifter – kan bl.a. göra musslor<br />
giftiga. Lever såväl autotroft som heterotroft. Hittas i havs- och<br />
sötvattenmiljöer.<br />
• Kiselalger, har kiselskal som "lådor". Finns som både plankton och<br />
fastsittande ytor. Lever i havet, sötvatten och fuktiga jordar.<br />
2. • Amöbor, är encelliga utan cellvägg och utan bestämd form. Heterotrofer som<br />
hittas i havet, sötvatten och fuktiga jordar. De kan leva som parasiter.<br />
• Ciliater, har ingen cellvägg, stora celler med bestämd form.<br />
Heterotrofer. Hittas i näringsrika vatten.<br />
• Spordjur, är encelliga organismer med könlig förökning. De lever ofta<br />
som parasit och orsakar bl.a. den kända och fruktade sjukdomen<br />
malaria.<br />
3. Det är mindre lämpligt att samla de enkla eukaryota organismerna <strong>till</strong> ett<br />
rike (protisterna), eftersom de sinsemellan inte är mer släkt med varandra<br />
än vad exempelvis växter och djur är.<br />
4. Man kan träffa på<br />
a) brunalger i havet.<br />
b) rödalger i havet och sötvatten.<br />
c) grönalger i havet, sötvatten och fuktiga jordar.<br />
d) kiselalger, i sjöbottnar.<br />
e) slemsvamp, i fuktiga landmiljöer.<br />
KAPITEL 9 VI. Prokaryoter<br />
1. Bakterier och arkéer har gemensamt att de är encelliga och prokaryota<br />
(dvs. de saknar cellkärna), men i många kemiska avseenden är arkéerna<br />
mer lika eukaryoterna än de egentliga bakterierna. Se tabellen på sidan 135<br />
i läroboken.<br />
2. Arkéerna finner man främst i extrema miljöer som är ogästvänliga för<br />
andra levande organismer, som t.ex. varma källor i vulkaniska områden<br />
och tropiska havsstränder med en särskilt salt miljö.<br />
3. Två exempel på mutalism mellan bakterier och högre organismer är:<br />
• kvävefixerande bakterier som lever <strong>till</strong>sammans med en högre växt<br />
(t.ex. ärtor).<br />
• blågröna bakterier som <strong>till</strong>sammans med svamp bildar olika lavar.<br />
4. Bakterier kan leva som kemoautotrofer. Kemotrofer utnyttjar någon<br />
kemisk reaktion för att omvandla koldioxid <strong>till</strong> kolhydrater. Några<br />
exempel är järnbakterier och nitrifikationsbakterier.<br />
<strong>Spira</strong> – <strong>Svar</strong> <strong>till</strong> frågorna © Liber AB och författarna<br />
Denna sida får kopieras<br />
15
KAPITEL 10 I. Livets historia<br />
1. Jorden är ca. 4,6 miljarder år gammal (medan universum är ca. 13,7 miljarder år).<br />
2. Man anser att väte, metan, ammoniak, kväve och koldioxid fanns i jordens<br />
uratmosfär.<br />
3. De ursprungliga organismerna var förmodligen arkéer som utvann sin<br />
energi ur kemiska reaktioner, s.k. kemoautotrofer.<br />
4. För 2–2,5 miljarder år sedan uppstod organismer med cellandning. Syret<br />
utnyttjades för effektivare energiutvinning.<br />
5. Med fotosyntes och cellandning kunde organismerna bli allt större och<br />
eukaryota celler utvecklas.<br />
6. När kontinenterna, och därmed också organismerna, flyttat på sig och<br />
skilts åt, har utveckligen gått åt olika håll. Eftersom inte evolutionen i sig<br />
har något mål, är det slumpen och de olika miljöbetingelserna som gjort<br />
att evolutionen tagit olika vägar.<br />
7. Stora utdöendekatastrofer har inträffat för 444, 359, 251, 146 och<br />
65 miljoner år sedan. Se sidan 152 i läroboken.<br />
8. Fossil är bevarade rester eller avtryck från tidigare livsformer.<br />
9. Fossil kan man finna i sedimentära bergarter eller lavasten.<br />
10. Den relativa åldern på ett fossil kan man få reda på genom jämförelser med<br />
andra s.k. ledfossil (som man redan känner <strong>till</strong> åldern på). Den absoluta<br />
åldern kan bestämmas med hjälp av radioaktiva ämnens halveringstid,<br />
t.ex. kol-14-, kalium-40- eller uran-238-metoderna.<br />
11. a) under vendium<br />
b) under vendium<br />
c) under kambrium<br />
d) under silur<br />
e) under karbon<br />
f) under perm<br />
g) under karbon<br />
h) under trias<br />
i) under jura<br />
j) under jura<br />
12. Eukaryota celler och flercellighet.<br />
13. Under kambrium brukar man prata om ett evolutionens Big bang.<br />
Förutsättningar som växthuseffekt ledde <strong>till</strong> att isar smälte och <strong>till</strong>sammans<br />
med kontinentaldriften <strong>till</strong> att de olika världshaven formades. Under<br />
denna tid formades en mängd olika organismer och strategier för överlevnad<br />
utformades, däribland predatorerna. Detta ledde <strong>till</strong> att "bytesdjur"<br />
utvecklade olika försvarsmekanismer som skal. Och det är b.a. de hårda<br />
bildningarna i form av skal som blivit fossil. Tidigare organismer har helt<br />
enkelt en uppbyggnad som inte "lätt" lämnar fossila spår i sediment.<br />
<strong>Spira</strong> – <strong>Svar</strong> <strong>till</strong> frågorna © Liber AB och författarna<br />
Denna sida får kopieras<br />
16
KAPITEL 10 II. Tecken på evolution<br />
1. Organ med olika ursprung och uppbyggnad med samma funktion kallas<br />
för analoga organ. Två exempel är fågelns och flygande insekters vingar<br />
samt däggdjur och insekters ögon.<br />
2. Organ med samma ursprung men olika funktion kallas för homologa<br />
organ. Två exempel är människans hand och fladdermusens vinge samt<br />
äggstockar och testiklar.<br />
3. a) Alla landlevande ryggradsdjur har lungor.<br />
b) Hos alla ryggradsdjur växer kotor runt ryggsträngen.<br />
c) Det finns biokemiska likheter i alla levande organismer, t.ex.DNA.<br />
4. Några exempel på att evolution har skett och fortfarande sker:<br />
• Det finns fossil, från såväl utdöda som nu levande organismer.<br />
• Arter liknar varandra i kroppsbyggnad, fosterutveckling och på<br />
biokemisk nivå.<br />
• Utbredningen av olika organismer på jorden är ett resultat av livets<br />
tidigare historia.<br />
• Organismer har över generationer en förmåga att anpassa sig <strong>till</strong> olika<br />
miljöer.<br />
5. Ett exempel är Darwinfinkarna på Galapagosöarna. Ett antal finkar av<br />
samma art kom <strong>till</strong> ön, kanske med hjälp av starka vindar eller felnavigering.<br />
På öarna fanns en mängd "tomma" livsutrymmen, så fåglarna började<br />
med tiden sprida sig och anpassa sig efter de olika förutsättningarna. Idag<br />
finns det en mängd olika (endemiska) finkarter på Galapagosöarna.<br />
KAPITEL 10 III. Evolutionens mekanismer<br />
1. Darwin såg sambandet mellan miljön och individen:<br />
• Det föds en större mängd individer än miljön kan bära.<br />
• Individer föds med varierande egenskaper.<br />
• Individer med bäst anpassade egenskaper överlever i ”kampen om<br />
<strong>till</strong>varon”.<br />
2. a) Variationen uppstår genom mutationer.<br />
b) Variationen sprids genom arvet.<br />
c) Varianterna selekteras, alltså den som klarar sig bäst i ”kampen om<br />
<strong>till</strong>varon” överlever i högre grad än de andra varianterna, och kan då<br />
föra sina egenskaper vidare genom arvet.<br />
d) Om miljön ändras kommer kanske andra varianter att vara bättre<br />
anpassade. Då kommer kanske de att vara överlevarna.<br />
3. Riktat urval sker när miljön förändras påtagligt. Egenskaper som tidigare<br />
varit relativt ovanliga i populationen kan nu blir gynnsamma. De ovanliga<br />
generna kommer då istället att spridas.<br />
Stabiliserande urval sker då miljön är stabil under lång tid. Då kommer<br />
vissa ”medel-egenskaper” att vara de mest gynnsamma för överlevnad.<br />
<strong>Spira</strong> – <strong>Svar</strong> <strong>till</strong> frågorna © Liber AB och författarna<br />
Denna sida får kopieras<br />
17
4. Samevolution uppstår när olika djur (eller andra organismer) påverkar<br />
varandras evolution. Exempelvis kan nämnas evolutionen mellan ett<br />
rovdjur och bytesdjur. Rovdjur med egenskaper som gör fällandet av bytet<br />
lättare, gynnas. Hos bytesdjuret kommer däremot egenskaper som<br />
underlättar flykten att gynnas.<br />
5a. I en population bakterier förekommer naturligt många varierande<br />
egenskaper. Det kan då kanske finnas någon bakterie med en gen som gör<br />
den resistent mot antibiotika. Om bakterierna utsätts för antibiotika<br />
överlever de som är resistenta, och kan på så vis föra sina egenskaper<br />
vidare.<br />
5b. Resistenta bakterier kan innebära att vi inte har bot mot farliga bakterier,<br />
eftersom de resistenta tål antibiotika.<br />
5c. Genom att inte använda antibiotika i onödan, kan vi minska risken för<br />
resistenta bakterier.<br />
6. När obesläktade organismer utvecklar likartade egenskaper kallas det för<br />
konvergent utveckling.<br />
7. Pungvargen och vår vanliga varg är exempel på konvergent utveckling.<br />
De är inte nära släkt, men har utvecklats i likartade miljöer och därmed<br />
utvecklat liknande egenskaper.<br />
8. Artbildning går <strong>till</strong> på så vis att en population skärmas av mot andra<br />
grupper (av samma art) genom exempelvis ett geografiskt hinder. De<br />
genetiska varianter som uppkommer på grund av bl.a. genetisk drift gör att<br />
genomet förändras så att <strong>till</strong> slut två arter uppstått.<br />
9. Att arter kan ”hållas isär” kan bero på anatomiska, beteendemässiga eller<br />
fysiologiska egenskaper.<br />
10. På isolerade öar utvecklas ofta arterna annorlunda än på fastlandet. Det<br />
beror på att där finns inte samma konkurrens och rovdjur. Här är<br />
organismerna långt bort från övriga världen och utvecklar ofta endemiska<br />
arter (det betyder att de bara finns på ett ställe i världen). Storleken på<br />
djuren påverkas också (se nyckelhålet om ö-principen på sidan 170 i<br />
läroboken).<br />
KAPITEL 10 IV. Människans evolution<br />
1. För ca 400 000 år sedan fanns den mer arkaiska Homo sapiens i Afrika, men<br />
för ca 100 000 år sedan utvandrade den mer moderna Homo sapiens från<br />
Afrika.<br />
2. Från Australopithecus <strong>till</strong> Homo sapiens har…<br />
a) …hjärnans storlek ökat från 400 cm 3 <strong>till</strong> 1400 cm 3 .<br />
b) …ansiktets lutning förändrats från att underkäken varit framskjuten<br />
och pannan bakåtlutad <strong>till</strong> en mera rak linje.<br />
c) …handen förändrats så att bl.a. tummen kommit närmare de andra<br />
fingrarna, vilket möjliggjort finmotorik.<br />
<strong>Spira</strong> – <strong>Svar</strong> <strong>till</strong> frågorna © Liber AB och författarna<br />
Denna sida får kopieras<br />
18
d) …möjligheten att tala ett flytande språk uppstått med mutationer som<br />
inträffat hos Homo sapiens för ca. 100 000 år sedan. Dessutom är<br />
svalget och gommen utvecklad så att det är möjligt att tala.<br />
e) …fotens utveckling medfört att det utvecklats tjocka fettdynorna under<br />
fotsulan. Tårna har minskat i storlek och längd.<br />
3. Den genetiska variationen mellan jordens människor är mycket liten,<br />
vilket tyder på att vi all kommer från en urmoder som inte är speciellt<br />
”gammal”.<br />
4. Vi skilde oss från schimpanslinjen för ca. 5–7 miljoner år sedan.<br />
5. Det som talar för vattenapeteorin är…<br />
• att vi går upprätta – vattnet ger stöd<br />
• vår avsaknad av kroppsbehåring – hår skyddar inte mot kyla i vatten<br />
• att vi har underhudsfettet som skyddar mot kyla i vatten och ger bra<br />
flytförmåga<br />
• att vi behöver mycket av omega-3-fetter – fisk och skaldjur är rika på<br />
det<br />
• att vi har en dykreflex och tycker om att bada<br />
Det finns egentligen inget påtagligt som talar emot vattenteorin. Däremot<br />
har man inga konkreta bevis, som t.ex. fossil, som talar för denna teori.<br />
KAPITEL 11 0. Ekologin som vetenskap<br />
1. Ekologi kan studeras utifrån olika aspekter som:<br />
• Hur naturen fungerar som helhet (systemekologi).<br />
• Hur olika naturtyper fungerar.<br />
• Hur organismer samspelar med varandra och ökar sin förmåga att<br />
överleva och föröka sig i olika miljöer (beteendeekologi, evolutionär<br />
ekologi).<br />
• Hur människan samspelar i naturen (humanekologi).<br />
• Hur vi kan utnyttja ekologiska kunskaper och principer för att få en<br />
miljömässig hållbar utveckling (<strong>till</strong>ämpad ekologi).<br />
2. Det kan vara svårt att studera "orörd" natur p.g.a. att människan har<br />
påverkat flertalet landskap på jorden på något sätt. Människan ingår också<br />
i de globala ekologiska sammanhangen.<br />
3. Ekologin kan studeras utifrån olika nivåer:<br />
• individen<br />
• populationen – en samling individer av samma art<br />
• organismsamhället – en samling arter inom en viss miljö<br />
• ekosystemet – organismsamhället och den icke-levande naturen i ett<br />
område<br />
• biosfären – allt levande på jorden<br />
<strong>Spira</strong> – <strong>Svar</strong> <strong>till</strong> frågorna © Liber AB och författarna<br />
Denna sida får kopieras<br />
19
KAPITEL 11 I. Organismen i sin miljö<br />
1. Icke-levande faktorer som temperatur, kvävehalt mm.<br />
2. En optimumkurva visar vilket toleransområde en organism har utifrån en<br />
faktor, t.ex. temperatur. Organismens optimum är vid den temperatur<br />
organismen trivs bäst och där dess vitalitet är som störst (se sidan 182 i<br />
läroboken).<br />
3. Makroklimatet beskriver vad det är för väder inom ett område.<br />
Mikroklimatet beskriver vad det finns för lokala förutsättningar inom ett<br />
område. På vintern är det ett gynnsammare mikroklimat under den<br />
isolerande snön för exempelvis olika sorkar.<br />
4. Biotiska miljöfaktorer beskriver hur levande organismer påverkar<br />
varandra, konkurrens om föda, revir och partner mm.<br />
5. Vi tar ett exempel med flodhästen och den abiotiska miljöfaktorn vatten.<br />
Under torrtiden kan vattenhålor bli i princip torrlagda, då har individen<br />
att välja mellan att konkurrera (biotisk miljöfaktor) om bra plats i<br />
vattenhålet, med risk för att bli skadad eller försöka ta sig <strong>till</strong> en ny<br />
vattenhåla, med risk för att torka ut innan den når fram.<br />
6. Den ekologiska nischen för en individ är habitatet där djuret individen<br />
lever samt dess beteenden som exempelvis födosökande, överlevnad och<br />
reproduktion.<br />
7. Två arter kan aldrig uppta exakt samma nisch. Om de två arternas behov<br />
är mycket snarlika, uppstår konkurrens <strong>till</strong>s endast en art blir kvar i<br />
området, eller <strong>till</strong>s arterna förändrar sitt utnyttjande av nischen – dvs.<br />
ändrar sina behov så att de inte längre är likadana.<br />
8. Ja, de kan <strong>till</strong>höra samma skrå, men om de äter samma blad från samma<br />
växt uppkommer konkurrens.<br />
9. a) Toleransområdet visar vilka faktorer som en individ klara av att<br />
överleva med.<br />
b) Habitatet är det område där en individ lever.<br />
c) Optimala förhållanden är då individen har störst vitalitet.<br />
d) Stress uppkommer när en eller flera faktorer utsätter individen för<br />
ansträngda levnadsbetingelser. Exempel på faktorer är värme, kyla,<br />
torka eller konkurrens mellan andra individer av samma art.<br />
KAPITEL 11 II. Populationer<br />
1. Klimatet påverkar en population oavsett hur stor den är, det är alltså en<br />
täthetsoberoende faktor.<br />
Markförhållandena får ofta större påverkan när populationen är större, de<br />
är alltså delvis täthetsberoende.<br />
Sjukdomar och konkurrens blir större problem ju större populationen är.<br />
Alla de här faktorerna påverkar oss genom att de styr födelsetal, dödstal,<br />
invandring resp. utvandring.<br />
<strong>Spira</strong> – <strong>Svar</strong> <strong>till</strong> frågorna © Liber AB och författarna<br />
Denna sida får kopieras<br />
20
2.<br />
Bild 5.9 S-formad resp. J-formas kurva för populations<strong>till</strong>växt.<br />
När en population ökat så den ungefär uppnått miljöns bärförmåga<br />
kommer den att fluktuera kring denna. Om miljöns bärförmåga förändras,<br />
t.ex. genom förändrad konkurrens eller minskad födo<strong>till</strong>gång, så<br />
förändras populationens "jämviktsstorlek".<br />
3. I den S-formade kurvan hejdar sig <strong>till</strong>växten så att populationens storlek<br />
hamnar i jämvikt med miljöns bärförmåga. Om populationen växer<br />
snabbare än den hinner anpassa sig <strong>till</strong> bärförmågan så blir det så<br />
småningom en krasch, så många individer dör. Ofta har då<br />
överpopulationen skadat miljöns bärförmåga, så att jämviktsnivån ligger<br />
lägre än den kunde ha gjort tidigare. I många fall, t.ex. bland insekter, kan<br />
det bli upprepade J-formade <strong>till</strong>växtkurvor med kraschar.<br />
<strong>Spira</strong> – <strong>Svar</strong> <strong>till</strong> frågorna © Liber AB och författarna<br />
Denna sida får kopieras<br />
21
4. Predationen kan öka födelsetalen genom att konkurrensen inom<br />
bytesdjurens population blir mindre, så att födo<strong>till</strong>gången per individ blir<br />
bättre. Om bytes- och predatorspopulationerna följer varandra i cykler kan<br />
en nedgång i bytesdjurens antal leda <strong>till</strong> minskat antal predatorer, vilket<br />
då kan öka bytesdjurens födelsetal igen.<br />
KAPITEL 11 III. Organismsamhället<br />
1. I en viss miljö, t.ex. en mellanfuktig barrskog, förekommer vanligen en<br />
viss kombination av arter. De bildar då ett organismsamhälle, i skogens<br />
fall en blåbärsgranskog.<br />
2. Att arter lever <strong>till</strong>sammans kan orsakas dels av någon form av mer eller<br />
mindre ömsesidiga beroenden, dels av att de har tämligen lika miljökrav,<br />
men inte exakt lika, utan att en viss nischuppdelning uppstår.<br />
3. Konkurrens är alltid en tävling om något som det finns begränsad <strong>till</strong>gång<br />
på, olika resurser. Det kan vara om föda, boplats, partner mm. Inom en<br />
och samma art leder ofta konkurrens <strong>till</strong> att de dominerande individerna<br />
skaffar sig revir, medan de andra får flytta på sig. Konkurrens mellan olika<br />
arter kan leda <strong>till</strong> att den ena arten tränger undan den andra helt, om det<br />
inte utvecklas någon tydlig nischuppdelning.<br />
4. Med symbios menas samliv/relationer i allmänhet, och det finns olika<br />
typer.<br />
• Mutualism – ett samliv med ömsesidigt utbyte, där båda parterna är<br />
nödvändiga för den andras existens.<br />
• Kommensalism – den ena parten behöver den andra, utan att skada<br />
den, men omvänt (för den andra organismen) är det helt likgiltigt.<br />
Vanligt bland havsdjur.<br />
Olika typer av mer "destruktivt utnyttjande":<br />
• Betande – man tar en del av levande organismer, utan att ta död på<br />
dem helt. Många bladätande djur samt blodsugare är betande.<br />
• Predation – man dödar ett byte och äter upp det. Utöver rovdjur kan<br />
också fröätande fåglar räknas hit – varje frö är ju en tänkbar ny individ.<br />
• Parasitism – parasiten suger ut den andra parten, värden, mer<br />
långsamt. Parasitens dilemma är att den själv dör om den dödar<br />
värddjuren.<br />
5. Se även ovan, men<br />
a) Predation – ett rovdjur jagar ett byte och dödar detta.<br />
b) Mutualism – samliv med ömsesidigt beroende och ömsesidig nytta.<br />
c) Parasitism – "långsam utsugning".<br />
d) Byte: den som dödas och äts upp av en predator.<br />
e) Värd: den som utsätts för parasitangrepp.<br />
<strong>Spira</strong> – <strong>Svar</strong> <strong>till</strong> frågorna © Liber AB och författarna<br />
Denna sida får kopieras<br />
22
6. Genom att låta specialiserade predatorer äta upp en viss typ av skadedjur.<br />
T.ex. nyckelpigor som äter upp någon viss typ av löss. Det fungerar bäst i<br />
växthus, alltså avgränsade miljöer. Ofta har man råkat ut för problem när<br />
predatorerna hellre har tagit andra byten än sådana som skulle bekämpas.<br />
KAPITEL 11 IV. Ekosystemet<br />
1. Ett begränsat område där organismerna samverkar med varandra och den<br />
icke-levande naturen.<br />
2. Hur stor eller litet som helst – storleken bestämmer vi människor utifrån<br />
vad vi vill studera.<br />
3. Den abiotiska, icke-levande miljön och olika typer av levande organismer.<br />
Viktiga processer är energins flöde och grundämnenas kretslopp.<br />
4. Delvetenskapen systemekologi studerar flödet av energi och materialets<br />
kretslopp – man är inte lika intresserad av exakt vilka arter som<br />
förekommer i området.<br />
5. Energin kommer <strong>till</strong> största delen från solljuset. Den försvinner, som<br />
lågvärdig värmeenergi, ut i världsrymden.<br />
6. Ett schema där man ser relationen producent, konsumenter i olika ordning<br />
samt nedbrytare/destruenter. Se bilden på sidan 192 i läroboken.<br />
7. Det viktiga är att den börjar med en levande växt som utnyttjas av ett<br />
växtätande djur. Se bilden på sidan 192 i läroboken.<br />
8. Det viktiga är att den börjar med dött biologiskt material som konsumeras<br />
av någon typ av nedbrytare. Se bilden på sidan 192 i läroboken.<br />
9. Det viktiga är att det är många förgreningar, att näringsväven är komplex.<br />
Se bilden på sidan 192 i läroboken.<br />
10. Näringsväven visar hur flera olika näringskedjor går i varandra, och hur<br />
komplicerade relationerna i själva verket kan vara.<br />
11. Näringsväven är en bättre beskrivning av de verkliga förhållandena i<br />
naturen, men inte heller den går att göra absolut heltäckande.<br />
12. Principiellt är det knappast möjligt att få med alla organismer. Om man<br />
ser näringsväven som en tankemodell eller ett pedagogiskt verktyg är det<br />
förstås heller inte absolut nödvändigt.<br />
13. En "pedagogisk beskrivning" av mängd energi/massan av levande<br />
varelser i de olika leden i en näringskedja. P.g.a. energiförluster i varje steg<br />
kommer de övre våningarna i pyramiden att bli mycket mindre än de<br />
undre.<br />
14. Biomassan av djur är nästan alltid mindre än biomassan av växter i<br />
landekosystem.<br />
<strong>Spira</strong> – <strong>Svar</strong> <strong>till</strong> frågorna © Liber AB och författarna<br />
Denna sida får kopieras<br />
23
15. I landekosystem räknar man med att ca 90 % försvinner från en nivå <strong>till</strong><br />
nästa. Orsaken är att det mesta av energin i djurens mat, och därmed<br />
materialet, går åt för att få energi <strong>till</strong> att hålla djuret vid liv i stället för att<br />
utnyttjas för djurets <strong>till</strong>växt.<br />
16. Se schemana på sidan 194 i läroboken.<br />
17. Koldioxid.<br />
18. I första hand via fotosyntesen, också med hjälp av kemoautotrofa<br />
bakterier.<br />
19. I samband med cellandningen frigörs koldioxid.<br />
20. Se schemat på sidan 195 i läroboken.<br />
21. Ge en något mer utförlig beskrivning, men några alternativ:<br />
• Biologisk kvävefixering med symbiotiska bakterier<br />
• Biologisk kvävefixering med frilevande bakterier (också<br />
cyanobakterier)<br />
• Spontana bränder, åskväder osv. leder <strong>till</strong> bildning av<br />
kväveoxider/salpetersyra i luften som regnar ner.<br />
• Kväveoxider från mänskliga anläggningar, som t.ex.<br />
förbränningsanläggningar och motorer.<br />
• Industriell <strong>till</strong>verkning av kvävegödselmedel.<br />
22. Se schemat på sidan 196 i läroboken.<br />
23. I fosforns kretslopp förekommer inga gasformiga molekyler som rör sig i<br />
atmosfären.<br />
24. Grundämnena måste finnas i korrekta proportioner för att ekosystemet<br />
ska fungera. Ett exempel: vid nedbrytning är kol/kväve-kvoten mycket<br />
viktig.<br />
25. Ett ekosystem övergår, genom en naturlig process, <strong>till</strong> ett annat ekosystem.<br />
Två exempel är när en sjö växer igen <strong>till</strong> en myrmark och ett hygge växer<br />
igen <strong>till</strong> en skog.<br />
26. Att ekosystemen kan klara av <strong>till</strong>fälliga störningar och ganska snart återgå<br />
<strong>till</strong> sitt mera "ursprungliga" <strong>till</strong>stånd.<br />
27. I de fall man vill utnyttja områden mer storskaligt, så att bl.a. skogsbruk<br />
eller fiske utformas så att det blir långsiktigt hållbart.<br />
KAPITEL 11 V. Biosfären<br />
1. Summan av allt liv på jorden.<br />
2. Litosfären, alltså berggrund och jordarter, atmosfären, alltså luften, och<br />
hydrosfären, alltså allt vatten på jorden.<br />
3. Ofta bara några meter från markens övre delar <strong>till</strong> trädtopparna, men<br />
totalt från några hundra meter ner i berggrunden (en del bakterier) <strong>till</strong> ca<br />
12 km upp i luften (svävande insekter och s.k. luftplankton mm.).<br />
<strong>Spira</strong> – <strong>Svar</strong> <strong>till</strong> frågorna © Liber AB och författarna<br />
Denna sida får kopieras<br />
24
KAPITEL 12 I. Allmänt<br />
1. Etologin studerar djurens beteendemekanismer utifrån vad som sker i<br />
djurets nerv- och hormonsystem. Beteendeekologin försöker förklara<br />
varför ett visst beteende är ändamålsenligt utifrån evolutionen, och hur<br />
det också kan ha utvecklats.<br />
2. Medfödda beteenden fungerar omedelbart, och är ändamålsenliga när det<br />
gäller sådant som är ögonblickligen livsavgörande, t.ex. att kunna andas.<br />
Med hjälp av inlärning kan beteendet modifieras så det passar just den<br />
miljö där en viss djurindivid finns.<br />
3. För att nå framgång i kampen för <strong>till</strong>varon, dvs. överleva och föröka sig.<br />
KAPITEL 12 II. Etologi<br />
1. Ett visst sinnesintryck leder omedelbart <strong>till</strong> ett visst beteende. Två exempel<br />
är att en gråtrutsunge pickar när den ser förälderns röda fläck på näbben,<br />
och att pickandet är en nyckelretning som leder <strong>till</strong> att föräldrafågeln<br />
stöter upp mat ur krävan.<br />
2. "Renodling" av drag som annars utlöser normal nyckelretning.<br />
Fågelungars gapande och skrik är en nyckelretning för att föräldrarna ska<br />
mata. En gökunge gapar och skriker mer intensivt än ungarna av den egna<br />
arten och gör att föräldrarna ger den mat istället!<br />
3. Flera svaga nyckelretningar kan <strong>till</strong>sammans, och endast <strong>till</strong>sammans, leda<br />
<strong>till</strong> utlösning av ett visst beteende.<br />
4. Ett beteende (ofta ganska enkelt och kortvarigt) som alltid utförs på exakt<br />
samma sätt vid en viss nyckelretning, även om det "rent logiskt" inte alltid<br />
skulle behöva göras exakt likadant. Exempel gråtrutens matning.<br />
5. Organismens rörelse mot en viss nyckelretning kallas styrningsrörelse<br />
eller taxier. Alltså när ett fixt rörelsemönster har en riktning mot ett<br />
stimuli. Ett exempel är dykarskalbaggens rörelse mot lukten av ett byte.<br />
6. Styrning via bl.a. hormoner, så att en nyckelretning inte alltid ger ett visst<br />
beteende. Lejon springer t.ex. inte efter bytesdjur om de är mätta.<br />
7. Ett djur stimuleras samtidigt med olika, motstridiga intryck, så det blir<br />
konkurrens inom djuret mellan olika "typer av drifter".<br />
8.<br />
• Fåglar matar ibland hellre en gökunge än de egna ungarna.<br />
• Havssköldpaddors ungar ska efter kläckningen krypa mot havet med<br />
hjälp av det ljus natthimlen ger havet. Vid turistorter kan ljus från<br />
hotell och barer leda ungarna fel.<br />
• Stekelhanar försöker para sig med blommor av orkidén flugblomster i<br />
stället för med honor av den egna arten, eftersom de drag som lockar<br />
hanarna överdrivs i blommorna .<br />
<strong>Spira</strong> – <strong>Svar</strong> <strong>till</strong> frågorna © Liber AB och författarna<br />
Denna sida får kopieras<br />
25
KAPITEL 12 III. Beteende-ekologi<br />
1.<br />
• Hur får ett djur resurser för att överleva?<br />
• Hur klarar sig ett djur från att bli uppätet?<br />
• Hur samspelar en individ med andra individer av samma art, dvs. hur<br />
fungerar kommunikation och sociala system?<br />
• Hur samspelar individen med andra arter?<br />
• Hur fungerar fortplantningsbeteendet?<br />
2. Det finns alltid för- och nackdelar med att leva i flock.<br />
Nackdelar Fördelar<br />
Flocklevande Måste dela på maten<br />
Konkurrens, vilket kan leda <strong>till</strong> bråk.<br />
Lättare att upptäcka föda, när det<br />
är fler som söker.<br />
I en flock kan medlemmarna lättare<br />
upptäcka fiender.<br />
Om flocken består av individer från flera arter kan de leta mat på olika<br />
ställen, samtidigt som de ändå gemensamt kan varna för rovdjur.<br />
Flockbeteenden måste på något sätt ha utvecklats eftersom flocklevande<br />
individer fått fler ungar än ensamlevare.<br />
3. Att organisera fördelningen av begränsade resurser. Om aggressiva<br />
beteenden utan alltför mycket våld leder <strong>till</strong> en respekterad rangordning<br />
kan eleverna veta vilka regler som gäller.<br />
4. Att hålla undan konkurrenter och att "varna" för att man är farlig.<br />
5. a) För att säkerställa begränsade resurser som t.ex. föda, boplats och<br />
partner.<br />
b) Genom olika signaler, t.ex. lukt, ljud eller känsel.<br />
c) Genom hot – ibland slagsmål.<br />
6. Syftet är alltid att få livskraftig avkomma. I en del fall uppnås det genom<br />
polygami, i andra fall genom monogami. Om båda föräldrarna måste<br />
samarbeta uppmuntras monogamt beteende. Om honan klarar att föda<br />
upp ungar själv gynnas ett polygamt beteende.<br />
7.<br />
• Kamouflage, både vuxna individer, ungar och ägg.<br />
• Varning och avskräckning, i kombination med att arten är farlig, giftig<br />
eller illasmakande.<br />
• Mimikry – att en ofarlig art härmar en farlig; en annan typ är att flera<br />
farliga arter liknar varandra.<br />
<strong>Spira</strong> – <strong>Svar</strong> <strong>till</strong> frågorna © Liber AB och författarna<br />
Denna sida får kopieras<br />
26
8. a) Honor investerar ofta mer i varje unge, t.ex. genom stora ägg eller lång<br />
dräktighetstid, medan spermier är billiga att producera för en hane.<br />
b) Honorna måste vara noga med vilken hane de väljer, så att ungarna får<br />
så god kvalitet som möjligt. Hanarna behöver inte vara lika<br />
nogräknade.<br />
c) Båda föräldrarnas arbetsinsats krävs för att föda upp ungarna.<br />
9.<br />
Nackdelar Fördelar<br />
Flocklevande Måste dela på maten<br />
Konkurrens, vilket kan leda <strong>till</strong> bråk.<br />
Det krävs en rangordning, vilket<br />
kräver energi.<br />
Lättare att upptäcka föda, när det<br />
är fler som söker.<br />
I en flock kan medlemmarna lättare<br />
upptäcka fiender.<br />
Lättare att finna en partner.<br />
Individen får ett skydd mot<br />
predatorer i och med att finns fler<br />
potentiella byten att välja mellan.<br />
10. Lukt-, ljus-, ljud- eller känselsignaler.<br />
11. Aposematisk färgteckning har <strong>till</strong> syfte att varna rovdjur för att bytet är<br />
giftigt eller illasmakande. Detta kräver att rovdjuret har en<br />
inlärningsförmåga, så att den efter en smakbit av art med aposematisk<br />
färgteckning lär sig att inte äta denna i fortsättningen.<br />
12. En individ med mimikry härmar en giftig, illasmakande eller farlig arts<br />
kännetecken. Men den investerar ingen energi <strong>till</strong> att vara giftig mm. Ett<br />
exempel är blomflugor som härmar getingars utseende.<br />
KAPITEL 13 I. Allmänt<br />
1.<br />
Nackdelar Fördelar<br />
Vattenliv Det är ofta dåligt med ljus för växternas<br />
och algernas fotosyntes.<br />
Sämre syre<strong>till</strong>gång för djurens och<br />
nedbrytarnas cellandning.<br />
Sötvatten har mycket lägre halt lästa<br />
ämnen än levande celler. Organismerna<br />
måste kunna styra vatten- och saltbalans<br />
effektivt.<br />
Det krävs inte lika stabil stödjevävnad för<br />
vattenlevande organismer jämför med de som<br />
lever på land.<br />
Miljön är oftast mer konstant jämfört med landliv<br />
med avseende på tex. temp.<br />
I havsvatten är koncentrationen av lösa ämnen<br />
ganska lik den i organismernas celler.<br />
<strong>Spira</strong> – <strong>Svar</strong> <strong>till</strong> frågorna © Liber AB och författarna<br />
Denna sida får kopieras<br />
27
2. Ungefär 97,6% är saltvatten, medan ca 2,4% är sötvatten (av detta är<br />
endast 0,0094% sötvatten i sjöar, vattendrag och våtmarker).<br />
KAPITEL 13 II. Sötvatten<br />
1. En sjö kan delas upp i tre zoner:<br />
Strandzonen, som sträcker sig så långt ut i vattnet som ljus når sjöns<br />
botten<br />
Det fria vattnet är sjöns fria vattenmassor, från ytan ner <strong>till</strong><br />
kompensationsnivån, dvs. där fotosyntesen är så svag att den bara nätt<br />
och jämnt väger upp mot cellandningen.<br />
Djupbottenområdet är sjöns djupområden, där ljuset inte räcker <strong>till</strong> för<br />
fotosyntesen. Här lever bara nedbrytare, inga producenter.<br />
2. Se bilden på sidan 219 i läroboken.<br />
3. Näringsfattiga brunvattensjöar, vilka kännetecknas av att vattnet är rikt på<br />
humusämnen som ger lågt siktdjup. Låga koncentrationer av närsalter och<br />
buffrande ämnen gör sjön känslig mot försurning. Ganska liten biologisk<br />
mångfald. Eftersom dessa sjöar ofta är ganska grunda med mycket<br />
humusämnen som bryts ner, så riskerar de att drabbas av syrebrist under<br />
vintern. Typiska djur är insekter, abborrar och fåglar som knipa och<br />
smålom. Växtligheten runt om sjön brukar domineras av barrskog och<br />
gungfly vid stranden.<br />
Näringsfattiga klarvattensjöar, vanligen ganska stora sjösystem, som hittas i<br />
fjäll- och barrskogsområden. De innehåller en låg halt av närsalter och<br />
buffrande ämnen vilket gör dem känsliga för försurning. Ofta är de<br />
ganska djupa och blir därmed ganska kalla. Eftersom de är så djupa finns<br />
det en stor vattenmassa som gör att sjöarna inte så lätt drabbas av syrebrist<br />
under vintern. Vegetationen runt om sjön är vanligtvis sparsam. Typiska<br />
djur som man finner här är insekter samt laxfiskar som sik och röding.<br />
Vanliga fåglar är fiskgjuse, fiskmås och storlom.<br />
Näringsrika sjöar, vanligen ganska platt omgivning med åkermark, vilket<br />
<strong>till</strong>för vattnet mycket närsalter och buffrande ämnen. Sjön är därmed<br />
ganska tålig mot försurning. Närsalterna kan dock ställa <strong>till</strong> med problem i<br />
form av algblomning som kan förgifta vattnet och göra det olämpligt som<br />
dryck och för bad. Eftersom en stor produktion organiskt material måste<br />
brytas ner, finns det risk för syrebrist under stora delar av året, framför allt<br />
i bottenområdena. De näringsrika sjöarna har en rik biologisk mångfald<br />
såväl kring sjöarna som i vattenmassorna. Här trivs en mängd olika<br />
insekter samt karpfiskar som mört och braxen. Viktiga rovfiskar är<br />
abborre och gös. Typiska fåglar är sothöna, olika arter av änder och<br />
skrattmås.<br />
<strong>Spira</strong> – <strong>Svar</strong> <strong>till</strong> frågorna © Liber AB och författarna<br />
Denna sida får kopieras<br />
28
4. Det finns få producenter i rinnande vatten. Djur och nedbrytare lever i stor<br />
utsträckning av det som <strong>till</strong>förs från omgivningen. Det är sällan syrebrist i<br />
rinnande vatten, eftersom vattnet är i nära kontakt med luften.<br />
Organismerna har utvecklat anpassningar för att leva i strömmande<br />
vatten. Mindre vattendrag är känsliga för "surstötar" eftersom buffrande<br />
ämnen snabbt förbrukas i samband med snösmältningen.<br />
5.<br />
• Bäckar – små, hög vattenhastighet.<br />
• Åar – djupare, bredare, lägre vattenhastighet.<br />
• Floder – stora, varierande vattenhastighet.<br />
6. Se på sidan 219 i läroboken.<br />
7. Övervattensväxter: kaveldun och bladvass<br />
Flytbladsväxter: olika näckrosor och gäddnate<br />
Långskottsväxter: vattenpest och hårslinga<br />
Kortskottsväxter: notblomster och braxengräs.<br />
KAPITEL 13 III. Hav<br />
1. a) Stora salta vattenmassor.<br />
b) Oceaner är de stora djupa områdena och kusthav grunda i närheten av<br />
kontinenter, ofta ganska avgränsade från oceanerna.<br />
2. Till ca 200 m.<br />
3. a) Lever på material som sjunker ner. Ibland även kemoautotrofa<br />
organismer vid "black smokers" (se sidan 149 i läroboken).<br />
b) Det verkar finnas liv på alla djup. Vi vet mer om månen än om<br />
havsdjupen!<br />
4. Många fyla inom djurriket finns enbart i haven. Tre grupper organismer<br />
är:<br />
• Organismer i det fria vattnet, fritt simmande som fisk och plankton.<br />
• Organismer på strandklippor, ofta fastsittande.<br />
• Bottenlevande organismer.<br />
5. Bälten vid svenska kuster, främst västkusten:<br />
• Landväxter<br />
• Kala bältet<br />
• <strong>Svar</strong>ta bältet med lavar (sträva) eller blågröna bakterier (hala)<br />
• Vitt bälte av havstulpaner<br />
• Ett fåtal grönalger, sedan brunalger. Vid västkusten finns följande arter<br />
från ytan och nedåt: Blåstång, sågtång och stora brunalger<br />
• Rödalger<br />
<strong>Spira</strong> – <strong>Svar</strong> <strong>till</strong> frågorna © Liber AB och författarna<br />
Denna sida får kopieras<br />
29
6. a) Utflöde av sötvatten <strong>till</strong> Östersjön, trånga passager för saltvatten in i<br />
Östersjön.<br />
b) Olika saltvattenorganismer har var sin tydliga utbredningsgräns inåt<br />
Östersjön. Omvänt för sötvattensorganismer. Det uppstår en<br />
stresssituation i Östersjön.<br />
7. Ingen annanstans finns ett så stort område med bräckt vatten. Det är en<br />
ung miljö och det har bara hunnit utvecklas ett fåtal arter anpassade <strong>till</strong><br />
mellansalthalten.<br />
8. a) Ytvattnet är i regel mindre salt än bottenvattnet.<br />
b) Olika miljöer, men främst dålig omblandning och därför risk för<br />
syrebrist i bottenvattnet.<br />
KAPITEL 13 IV. Våtmarker<br />
1. Grunda vattenområden eller myrmarker, kännetecknande är att<br />
grundvattennivån är i markytan.<br />
2. Det är viktigt bl.a. för fåglars födosökande och fiskars reproduktion.<br />
Myrmarker är också ett resultat av lång succession och därmed naturens<br />
arkiv, ofta de enda kvarvarande opåverkade ekosystemen och har<br />
betydelse för vattenbalansen i större områden.<br />
3. Ofta genom att sjöar växer igen.<br />
4. Kärr får vatten från omgivande fastmark, mossar bara från nederbörden.<br />
5. Det beror på lågt pH, lite mineralnäring och syrebrist i marken…<br />
6. När ett område täcks med vatten så att det blir syrebrist och dålig<br />
nedbrytning.<br />
KAPITEL 14 I. Allmänt<br />
1. Skydd mot uttorkning, stödjevävnad, möjlighet att klara varierande<br />
väderförhållanden.<br />
2. God ljus<strong>till</strong>gång, god syre<strong>till</strong>gång.<br />
3. Stora naturtyper (på global nivå).<br />
4. a) Berggrunden och lösa jordarter.<br />
b) Det fasta materialet (måste "knackas" bort).<br />
c) Löst material ovanpå berggrunden.<br />
5. a) Jord som bildats av krossat och vittrat berg.<br />
b) Jord som bildats av förmultnande växter.<br />
c) En skiktning i jorden utbildad av växter, djur och klimat.<br />
6. Medeltemperatur, årsnederbörd och variationen under året.<br />
<strong>Spira</strong> – <strong>Svar</strong> <strong>till</strong> frågorna © Liber AB och författarna<br />
Denna sida får kopieras<br />
30
KAPITEL 14 II. Sveriges landmiljöer<br />
1. Områden med olika klimat, i det här fallet speciellt för trädgårdsodling.<br />
2. Man brukar tala om fem regioner:<br />
Alpina regionen (kalfjället) som kännetecknas av att<br />
sommartemperaturen är för låg för att träd skall kunna växa.<br />
Fjällbjörksregionen – ett område där det är för kallt på sommaren för<br />
barrträden, medan fjällbjörken klarar sig bra.<br />
Norra barrskogsregionen är den region runt hela norra halvklotet, som<br />
kallas för taigan och där växtligheten präglas av olika barrträd.<br />
Södra barrskogsregionen som kännetecknas av att såväl barrskog som<br />
lövskog klarar sig bra här. Vanligen finner man barrskog på näringsfattig<br />
mark, lövskog på näringsrik. Avgränsas norrut av gränsen för bl.a. ek och<br />
rådjur, den s.k. biologiska norrlandsgränsen. Avgränsas mot söder av<br />
granens sydvästgräns.<br />
Södra lövskogsregionen kännetecknas av naturliga skogar av bok och på<br />
torrare ställen ek. Marken är ofta utnyttjad som odlingslandskap.<br />
3. Bottenskikt, fältskikt, buskskikt, trädskikt. Se den övre bilden på sidan 235<br />
i läroboken.<br />
4. Norra: Nästan enbart barrträd. Södra: Lövträd på bättre mark, dock är den<br />
ofta uppodlad.<br />
5. Gräns mellan sydliga resp. nordliga arter, ekens nordgräns, sydgräns för<br />
andra arter. Kallare klimat norrut, landet ligger i stor utsträckning högre<br />
över havet.<br />
6. Se även sidan 236 i läroboken. Podsol är uppbyggd av förna, råhumus<br />
(mår), blekjord, rostjord och opåverkad mineraljord. Skiktningen blir<br />
tydlig, eftersom daggmaskar inte trivs i den sura miljö som uppkommer<br />
när barrträdsförnan bryts ner. Markvattnet blir surt när det rinner igenom<br />
humusen, och drar därför med sig metalljoner från den översta<br />
mineraljorden, så att det bildas blekjord. I rostjorden, med högre pH, fälls i<br />
stället bl.a. järnjoner ut.<br />
7. Nackdelarna är väl främst ekonomiska. Fördelarna är att det ger<br />
livsutrymme för många organismer som är bundna <strong>till</strong> successionsstadier<br />
– regionens totala biologiska mångfald blir alltså större.<br />
8. Samarbete mellan växt (ofta träd) och svamp. Svampen ger växten<br />
mineralnäring och växten ger svampen socker. Ofta förutsättning för<br />
skogsträd att växa på magra marker. Detta samarbete är av stor<br />
ekonomisk betydelse för skogsbruket som får en större avkastning ved på<br />
detta sätt.<br />
9. Hoppstjärtar, kvalster, daggmaskar, tusenfotingar, nedbrytande bakterier<br />
och svampar.<br />
<strong>Spira</strong> – <strong>Svar</strong> <strong>till</strong> frågorna © Liber AB och författarna<br />
Denna sida får kopieras<br />
31
10. Hällmarkstallskog: Tall, lingon, ljung, renlav (som egentligen inte är en<br />
växt)<br />
Blåbärsgranskog: Gran, blåbär, husmossa, väggmossa, skogsstjärna och<br />
kruståtel.<br />
11. Lövskogen finns ofta i varmare klimat, har ofta brunjord i stället för<br />
podsol och tydligare skillnader i utseende mellan årstiderna.<br />
12. Brunjorden är uppbyggd av förna och en blandning av humus (mull) och<br />
mineraljord. Blandning kommer sig av daggmaskarnas verksamhet.<br />
Daggmaskarna trivs eftersom pH är högre än i podsolen.<br />
KAPITEL 14 III. Jordens biom<br />
1. Tropisk regnskog: Varmt, hög nederbörd, likadant hela året.<br />
Savann: Varmt, regn- och torrtid.<br />
Öken: Mycket torrt, stora skillnader mellan dag och natt.<br />
Lövfällande skog: Ganska god nederbörd, fyra årstider.<br />
Taiga: Ganska kallt, ganska låg nederbörd.<br />
Tundra: Låg nederbörd, kallt, kort sommar.<br />
2. a) Mångfalden av alla arter inom ett område.<br />
b) Tropisk regnskog anses ha störst biologisk mångfald.<br />
3. Under istiden var regnskogarna splittrade i mindre områden – evolution<br />
av olika arter i allihop, sedan har arterna blandats.<br />
Det finns många trädarter, där varje art växer glest missgynnar parasiter.<br />
Många växtarter ger utrymme för bl.a. många insektsarter.<br />
4. Årstidsbundna vindar i södra och östra Asien. På sommaren går de från<br />
havet in mot land, varma och fuktig vindar, som ger mycket regn. På<br />
vintern går de från land ut mot havet, kalla och torra vindar.<br />
5. Öken är ett område som det mycket sporadiskt regnar över. Det kan dröja<br />
åtskilliga år mellan varje regnskur. En öken behöver inte alltid vara ett<br />
varmt ställe, det finns kalla öknar vid norra Grönland och i delar av<br />
Antarktis.<br />
6. Växter kan lösa vattenproblemet på flera sätt:<br />
• lagra vatten, t.ex. kaktusar.<br />
• ha djupa rotsystem, som t.ex. dadelpalmen.<br />
• enbart gro och snabbt bilda frön efter <strong>till</strong>fälliga regn.<br />
Djur kan lösa vattenproblemet på två sätt:<br />
• gömma sig i hålor under dagen.<br />
• ha mycket effektiva njurar, mycket koncentrerad urin.<br />
7. Macchia är ett namn på buskskog i klimat av medelhavstyp, dvs. torrt på<br />
sommaren och regnigt på vintern. Utöver i medelhavsområdet finner man<br />
macchia även i Kalifornien, centrala Chile, sydligaste Sydafrika och<br />
sydligaste Australien.<br />
<strong>Spira</strong> – <strong>Svar</strong> <strong>till</strong> frågorna © Liber AB och författarna<br />
Denna sida får kopieras<br />
32
8. Permafrost. Om huset värms upp tinar permafrosten, och huset kan<br />
hamna snett.<br />
KAPITEL 15<br />
1. Jägare och samlare, jordbrukssamhället och industrisamhället.<br />
2. Tätortslandskap – ett radikalt förändrat landskap, som domineras av<br />
byggnader och vägar.<br />
Närlandskap – både det landskap som är en reserv för tätortens<br />
utbyggnad och avsiktligt sparade områden för att tätortens invånare ska<br />
kunna njuta av naturen.<br />
Produktionslandskap – där jordbruksmark och skog används för att få så<br />
hög produktion som möjligt.<br />
Fjärrlandskap – exempelvis bergsområden, tundra och öken som är svåra<br />
att utnyttja för jord- och/eller skogsbruk. I dag är dessa områden ofta<br />
turistattraktioner.<br />
3. a) Man odlar en enda gröda över stora områden<br />
b) Odling på en åker av gräs och klöver, under flera år, för hö eller bete<br />
c) Gammal skog avverkas helt, varefter man ser <strong>till</strong> att det kommer ny<br />
skog, som får växa 60–80 år, då den återigen avverkas helt.<br />
d) Man plockar ständigt mogna träd i en skog som sköts så den alltid ser<br />
ungefär likadan ut.<br />
4. Balans beträffande mineralnäringsämnen och att man håller uppe halten<br />
humusämnen i marken, "mullhalten".<br />
5. Kulturskogar: Avsiktligt planterade och skötta, med målet att få så hög<br />
ekonomisk avkastning som möjligt.<br />
Urskogar: I princip orörda av människan.<br />
Naturskog: Skog som i mycket liknar urskog, men som ibland ändå har<br />
utnyttjats.<br />
6. Rekreation, viltproduktion, skydd mot erosion.<br />
<strong>Spira</strong> – <strong>Svar</strong> <strong>till</strong> frågorna © Liber AB och författarna<br />
Denna sida får kopieras<br />
33