LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2007 - Landskrona kommun

LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2007

LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2007

Miljöredovisningen har producerats av miljöförvaltningen 

på kommunstyrelsens uppdrag. 

Högni Hansson har varit ansvarig för projektet där 

Olle Nordell har varit projektledare. 

Nino Simic har gjort huvuddelen av intervjuerna och 

skrivit texterna om klimatförändringar. Håkan Ärnflykt 

ansvarar för avsnittet om miljötillståndet och 

Thomas Hylén och Rainer Weich om gröna nyckeltal. 

Rose-Marie Stigsdotter och Emilie Jönsson har 

skrivit huvuddelen av texterna om miljötillståndet. 

Rainer Weich har formgivit dokumentet och gjort diagram 

och andra illustrationer. Mona Olsson har 

korrekturläst. 

Ytterligare information om gröna nyckeltal och miljötillståndet 

finns på miljöförvaltningens hemsida, 

www.landskrona.se under ”Miljö”. 

Copyright: Innehållet i denna skrift får gärna citeras, 

refereras eller kopieras om källan anges. 

Upplaga: 1000 ex 

Formgivning: Rainer Weich 

Fotografer: Mats Svensson (4, 11, 13, 17 n, 19 u, 31 ö, 

51, omslag framsida). Övriga foton: Olle Nordell, 

Rainer Weich, Janne Jönsson (omslag, baksida) och 

Håkan Almström (8 ö), Per Blomberg/Skånska bilder 

(18 u), Mikael Arinder/Skånska bilder (18 ö). Teckningar 

Måns Sjöberg. 

Miljömärkt trycksak 

Tryckning: 

Wallin & Dalholm 

2 

Innehåll 

Förord .......................................3 

Klimatförändringar. ............................4 

Stora förändringar väntas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 

Vi är ansvariga. ..........................................4 

Nya arter på väg till oss ....................................6 

Hälsoaspekter - nya farsoter på väg ............................7 

Skogen och granbarkborren. .................................8 

Nya grödor i jordbruket. ....................................9 

Tidig vår ..............................................10 

Haven förändras. .........................................11 

Havet är på väg upp .......................................13 

Lägre havsnivå under stenåldern ..............................17 

Strandängens fåglar hotade ..................................18 

Ökad avrinning ..........................................19 

Reningsverket ...........................................20 

Klimatarbete ..................................21 

Hur mycket CO 2 får vi bort genom KLIMP-arbetet? ..................21 

KLIMP 2006-2010, status. ...................................21 

Företag & transporter ......................................23 

Klimatinformatör Håkan Almström har ordet. .....................24 

Kommande KLIMP-projekt ..................................25 

Fysisk planering ...............................27 

Det hållbara samhället .....................................27 

Fysisk planering Landskrona .................................30 

Klimatanpassad energiproduktion. .............................31 

Miljötillståndet ................................32 

Luftkvalitetsmätningar i Landskrona . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .32 

Landskronaluften jämfört med andra städer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .37 

Vattenkvalitetsmätningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .39 

Vattendrag ..............................................39 

Kustvattenkontroll ........................................42 

En unik undersökning av bekämpningsmedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .44 

Undersökning av 100 brunnar i Landskrona ......................44 

Grundvattenkontroll .......................................46 

Lågstrålande zoner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .47 

Resultat. ...............................................47 

Tio frågor om farliga kemikalier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .49 

Barnens miljörelaterade hälsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .50 

Åtta miljömål .................................52 

I mål år 2008? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .52 

Miljöbarometern. .........................................55 

Om du vill veta mer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .56 

Klimatlänkar ............................................56

Ännu en gång handlar kommunens 

miljöredovisning om klimateffekten. 

Det är naturligt, 

eftersom den griper in i våra liv 

redan nu och ser ut att bli den 

dominerande miljöfrågan – och 

kanske samhällsfrågan – en 

lång tid framöver. Det ser ut att 

kräva en stor omställning av 

vår livsstil. 

Miljöredovisning, Landskrona kommun 2007 - Förord 

Det är ingen enkel fråga att lösa. 

Många vill bo havsnära samtidigt som 

havsnivån förväntas stiga. Vi vill kunna 

resa fritt, men transporterna är kanske 

det stora klimathotet. Vi vill alla ha 

vatten och andra livsmedel utan gifter 

även om det kan medföra lägre livsmedelsproduktion, 

men samtidigt 

som det rapporteras om stundande 

livsmedelsbrist i världen. 

Vi behöver hitta smarta lösningar för 

att klara framtidens miljöproblem. 

Och vi behöver tänka efter vad det är 

vi eftersträvar. Vill vi ha friheten att 

förbruka så mycket energi som det 

passar oss i vårt boende, eller kan vi 

nöja oss med att ha det varmt och 

skönt inomhus när det är kallt ute och 

ändå inte förbruka mer än en bråkdel 

av den energi vi förbrukar idag? Vill vi 

kunna ta bilen med våra barn från 

dörren hemma till dagis eller är det 

minst lika hög livskvalitet att kunna ta 

en kort promenad till dagis med barnet? 

Vi behöver hitta en smart samhällsplanering 

som ger oss den 

livskvalitet vi önskar utan att förstöra 

miljön. 

3 

Förord 

Lösningar som vi redan ser försöker 

kommunen nu tillämpa. Vi ger bidrag 

till energismarta hus som förbrukar 

mindre energi och påverkar miljön 

mindre än vanligt boende och ändå ger 

den inomhusmiljö som vi eftersträvar. 

Vi skissar på förtätning av stan så att 

bilåkandet minskar och ändå ska vi 

kunna uträtta våra ärenden på det sätt 

vi önskar. Vi genomför ett stort energieffektiviseringsprogram 

i kommunens 

fastigheter – en av de största 

samlade investeringarna kommunen 

gjort. Vi för en dialog med industrin 

om vad den kan göra genom att ändra 

sina transporter och därmed minska 

miljöeffekten och ändå kunna bedriva 

sin verksamhet. Vi vill kunna svara 

våra barn och barnbarn när de i framtiden 

frågar: vad gjorde ni? Och svaret 

ska inte vara: inget eller vi förstod inte. 

Torkild Strandberg 

kommunstyrelsens ordförande

Klimatförändringar 

Stora förändringar väntas 

Landskrona kommuns miljöredovisning 

för 2007 fokuserar på klimatfrågorna. 

De inledande artiklarna handlar 

om vad som håller på att hända och 

vilka konsekvenser det får för Sverige 

och Landskrona. Därefter beskrivs 

kommunens arbete för att minska utsläppen 

av växthusgaser. I ett avsnitt 

om fysisk planering skisseras hur fysisk 

planering kan användas i klimatarbetet. 

Liksom tidigare år beskrivs miljötillståndet 

i kommunen för luft, 

vatten och hälsa. Rapporter om bekämpningsmedel 

i brunnar, elfria zoner 

och en enkät om barns hälsa redovisas 

kort. I det avslutande avsnittet 

beskrivs hur vi ligger till när det gäller 

kommunens egna miljömål. 

Vi är ansvariga 

Med mycket stor säkerhet har människans 

aktiviteter sedan mitten av 

1700-talet bidragit till den globala uppvärmningen. 

Att det verkligen har 

skett en uppvärmning under 1900-talet 

är otvetydigt och att det är växthusgaserna 

som är boven i dramat, slås 

fast i den rapport som FN:s Internationella 

klimatpanel, IPCC, presenterade 

i slutet av 2007. Flera tusen 

forskare har deltagit i arbetet. 

Miljöredovisning, Landskrona kommun 2007 - Klimatförändringar 

Koldioxidhalten i atmosfären har ökat stadigt 

sedan 1720-talet. Under 1700-talets början 

gick startskottet för den industriella 

revolutionen och användning av kol till de 

nyuppfunna ångmaskinerna sköt i höjden. 

Det är fastslaget att växthusgaskoncentrationerna 

i atmosfären vida överstiger 

förindustriella värden. År 2005 

var koncentrationerna av metan och 

koldioxid högre än någonsin under de 

senaste 650 000 åren. 

Våra utsläpp blir allt värre: De mänskligt 

orsakade utsläppen av växthusgaser 

ökade med 70 procent mellan 

1970 och 2004, koldioxiden ensam 

ökade med hela 80 procent. 

4 

IPCC slår fast att utsläppen ser ut att 

öka under överskådlig tid vilket orsakar 

större förändringar i det globala 

klimatsystemet än vi såg under 

1900-talet. Medeltemperaturen kommer 

att öka med mellan 1,8 och 4 grader 

jämfört med perioden 1989-1999. 

Eftersom det finns en betydande tröghet 

i systemet, kommer både temperaturhöjningen 

och havsnivåhöjningen 

att fortsätta under århundraden framöver, 

även om vi omedelbart skulle 

stoppa utsläppen. 

. 

Temperaturen har hittills ökat med 0,6º C 

globalt under 1900-talet. Även om vi skulle 

lyckas stoppa samtliga utsläpp av 

växthusgaser på jorden idag, skulle det bli 

ytterligare 0,6º C varmare på grund av 

trögheten i klimatsystemet och den mängd 

växthusgaser som vi har ”innestående”.

IPCC har 29.000 dataserier 

till sitt förfogande varav 90 

procent pekar på att man 

redan nu kan se förändringar 

i fysikaliska och biologiska 

system sedan 1970. I sin 

förra rapport från 2001 

identifierade IPCC fem anledningar 

till oro: Risker för 

unika och hotade ekosystem, 

risker för extrema väderhändelser, 

fördelning av 

effekter och sårbarhet, de 

samlade nettoeffekterna 

och risker för storskaliga 

förändringar. 

På samtliga punkter har anledningen 

till oro ökat, anser 

IPCC i rapporten från 

2007. Försvinnande korallrev, 

vattenbrist, torka och 

migrerande arter är exempel 

på förväntade 

konsekvenser. 

IPCC påpekar att det är 

bråttom att vidta åtgärder. 

Ju tidigare vi gör det, desto 

större är chansen att undvika 

mycket allvarliga effekter. 

Åtgärder och investeringar 

under de närmaste 

20-30 åren är helt 

avgörande. 

IPCC:s rapport är inte nattsvart 

läsning. Även om läget 

är mycket allvarligt, finns 

det möjliga åtgärder som 

kan förhindra de allvarligaste 

konsekvenserna. Det 

finns inte en enskild teknologi 

som kan trolla bort våra 

bekymmer men en bred 

kombination av olika teknologier, 

som är tillgängliga 

redan i dag eller är på väg att 

kommersialiseras inom de 

närmaste årtiondena, kan 

lösa en stor del av problemen. 

Det gäller att skapa 

rätt incitament och riva 

strukturella barriärer. 

IPCC påpekar med kraft att 

en storskalig minskning av 

utsläppen av växthusgaser 

är möjlig till relativt begränsade 

kostnader. 

Till samma slutsats har den 

brittiske ekonomen Nicholas 

Stern kommit. Han 

skrev sin rapport på uppdrag 

av den dåvarande brit- 


tiske finansministern, numera 

premiärministern, 

Gordon Brown. Nicholas 

Stern uppskattar att kostnaden 

för en 5 graders medeltemperaturhöjning 

fram till 

år 2100 skulle uppgå till 

mellan 5 och 20 procent av 

den globala bruttonationalprodukten, 

en gigantisk 

summa som i princip innebär 

ekonomisk katastrof. 

Däremot skulle det kosta 

bara 1 procent fram till 

2050 att med omedelbara 

åtgärder bromsa de ökande 

växthusgasutsläppen. 

Rossby Centre på SMHI i 

Norrköping har brutit ner 

de globala klimatprognoserna 

på lands- och regional 

nivå. Man har tagit fram 

scenarior för hur Sverige 

påverkas av en global temperaturökning. 

Enligt centrets 

beräkningar skulle en 

global medeltemperaturökning 

med 2,6 grader leda till 

3,5 grader högre temperatur 

i Sverige. 

Ökningen blir större på 

vintern än på sommaren. 

Nederbörden kommer att 

variera mer mellan olika år 

än temperaturen. I södra 

Sverige får vi mer nederbörd 

på hösten, vintern och 

våren men troligen mindre 

under sommaren. För oss 

innebär det risk för sommartorka 

samtidigt som 

skyfallen blir fler och ökar i 

intensitet. 

Den totalt ökade nederbörden 

och mer intensiva sky- 

5 

fall orsakar översvämningar 

både längs kuster, sjöar och 

vattendrag. 

Växtperiodens längd beräknas 

öka med så mycket som 

tre månader hos oss, i södra 

Sverige. Längre norrut förlängs 

växtperioden med 

mellan en och två månader. 

Detta har hänt 

Elva av de tolv åren 

1995-2006 finns bland 

de tolv varmaste som 

registrerats sedan 1850. 

Temperaturökningen är 

spridd över hela jorden 

och är störst vid höga 

nordliga breddgrader. 

Havet har stigit med i 

genomsnitt 3,1 

millimeter per år sedan 

1993. Höjningstakten är 

väsentligt snabbare än 

om man räknar sedan 

1961. 

Utbredningen av Arktis 

istäcke har minskat med 

2,7 procent per 

årtionde. Under 

sommaren är 

minskningen 7,4 

procent. 

Nederbörden har ökat 

markant mellan 1900 

och 2005 i de östra 

delarna av Nord- och 

Sydamerika, 

Nordeuropa och Nordoch 

Centralasien. Den 

har minskat kring bl a 

Medelhavet, i södra 

Afrika och i delar av 

södra Asien. 

Det är, enligt 

vetenskapligt språkbruk, 

mycket sannolikt att det 

under de senaste 50 åren 

har blivit mer sällsynt 

med kalla dagar, kalla 

nätter och frost. Varma 

dagar och varma nätter 

har blivit vanligare. 

Förekomsten av extremt 

höga havsvattenstånd har 

ökat över hela världen. 

Intensiv tropisk 

cyklonaktivitet i norra 

Atlanten har ökat sedan 

omkring 1970. 

Bakgrund 

Jordens atmosfär fungerar 

som ett växthus. Medan 

värmen som kommer in i 

växthuset hålls kvar av 

glasskalet är det atmosfären 

runt jorden som fyller 

samma funktion. Därav 

namnet växthuseffekt. 

Tack vare en balanserad 

växthuseffekt råder en behaglig 

medeltemperatur på 

jorden. Utan växthuseffekten 

skulle jorden vara en isplanet. 

Växthuseffekten 

har dock ökat, främst genom 

människans utsläpp 

av isolerande gaser, s k 

växthusgaser, som håller 

mera solvärme kvar och 

medför att medeltemperaturen 

ökar.

Nya arter på väg 

till oss 

Med varmare klimat får vi in 

både nya djur- och växtarter till 

Sverige. Processen går allt 

snabbare och skapar ett behov 

av en nationell strategi för 

främmande arter. 

Helena Höglander på Naturvårdsverket 

arbetar med strategin. 

- Vi arbetar med att skapa en nationell 

strategi för hur samhället ska jobba med 

främmande arter. Det är inte självklart att 

alla nya arter ska utrotas. Det finns många 

som är användbara, det är speciellt tydligt 

inom lantbruket. Tänk bara på potatis, 

många trädgårdsväxter och djur för djurhållning. 

Alla främmande arter är inte problematiska 

och det finns inhemska arter 

som är det: kvickrot och kirskål är ett 

par exempel från växtriket. 

Jättebjörnlokan har inplanterats i den 

svenska floran. Växten som vid hudkontakt 

kan ge exemliknande hudförändringar. 

Det är svårt att förutse vad som händer 

när en art får fäste i en ny miljö. 

Det kanske inte händer något speciellt 

men det kan också innebära allvarliga 

effekter för miljö, ekosystem, för näringar 

och människors hälsa. 

Hur ska strategin formuleras? 


- Det är viktigt att inse att när en art väl 

fått fotfäste och sprider sig, är det svårt att 

bekämpa den. Den första delen av strategin 

är därför att arbeta förebyggande mot arter 

som man vet kan ställa till skada för exempelvis 

den biologiska mångfalden eller hälsan. 

Bland exemplen finns parasiter och den 

spanska skogssnigeln, den s k mördarsnigeln. 

Bland växter kan man nämna jättelokan, 

som ger brännliknande sår i kontakt 

med huden. 

Vad består det förebyggande arbetet 

av? 

- En del handlar om information både till 

allmänhet och till beslutsfattare. Informationen 

bör vara riktad, exempelvis till trädgårdsnäringen 

eller till oss konsumenter. 

Det är viktigt att vi vet hur arter beter sig, 

att vi exempelvis bör låta bli att lägga även 

främmande växtarter på komposten. De 

kan vara bärare av sjukdomar som vi inte 

vill ha in i våra ekosystem. 

Ett modernt problem är att transporterna 

är snabbare vilket gör att organismer 

kan överleva och eventuellt 

etablera sig i den nya miljön. Det ökar 

rörligheten för arterna. 

Hur påverkar klimatförändringarna 

spridningen av växter och djur? 

- Nya arter kan få fäste och arter som redan 

finns men i svaga populationer kan 

plötsligt få ett uppsving när klimatet förändras. 

En annan del av det förebyggande arbetet 

är att skapa heltäckande lagar 

och regelverk. I dag finns inte samlande 

lagstiftning. 

Hur går man vidare, om det förebyggande 

arbetet inte räcker? 

- Om en art får fäste, gäller det att upptäcka 

det så snabbt som möjligt. Vi behöver 

alltså ett ställe att rapportera in fynd. Artdatabanken 

har en internetsida, www.artportalen.se, 

som har det syftet. Det här 

behöver byggas ut, eventuellt med ett varningssystem 

till myndigheterna och en åtgärdslista. 

Åtgärdsplanerna för olika 

främmande arter bör ligga färdiga redan när 

man ser att en art är på väg att etablera sig. 

Det här måste vi lägga krut på, samla in 

kunskap och formulera. 

I det jobbet måste vi även få med allmänheten. 

Människor måste förstå 

varför vissa åtgärder är nödvändiga. 

Ibland är det svårt, särskilt om det 

handlar om en vacker växt eller ett sött 

djur. I England har den gråa ekorren, 

6 

ett gulligt däggdjur, nästan konkurrerat 

ut den röda ekorren. 

Tvättbjörnen, ett annat sympatiskt 

däggdjur, har spridit sig från Nordamerika 

till bland annat Danmark och 

Tyskland. I Nordamerika hålls den i 

schack av stora rovdjur men vi vill inte 

ha in tvättbjörnen i vår fauna - den orsakar 

stor skada på häckande fåglar. 

Det är viktigt att vi försöker få acceptans 

hos allmänheten att det förhåller 

sig så här. 

Om man som åtgärdsplan fastställer 

en utrotningsplan, måste man se till att 

åtgärden inte ställer till större skada än 

den främmande arten. Nyligen beviljade 

kemikalieinspektionen tillstånd för 

användning av nematoder mot den 

spanska skogssnigeln. Jag fruktar att 

nematoderna angriper även andra snigelarter. 

Hur hanterar man situationen när den 

främmande arten inte kan utrotas? 

- Då handlar det om begränsning och 

kontroll. Det gäller att begränsa den främmande 

artens påverkan på de ursprungliga 

ekosystemen och att kontrollera utbredningen. 

Det är viktigt att reda ut ansvarsförhållandena, 

speciellt mellan kommuner och 

länsstyrelser. Begränsning och kontroll kostar 

pengar och ingen vill betala. 

Vilken utveckling kan vi förvänta oss 

när det gäller främmande arter? 

- Med allt snabbare transporter och förväntade 

klimatförändringar väntar vi oss 

att alltfler främmande arter kommer in. Vi 

får in fler växter som vi kan odla, men vi 

får även in oönskade djur- och växtarter. 

Det finns uppenbara risker för våra ekosystem. 

Fakta 

Här är ett par sidor som handlar om 

främmande arter, på internationell 

och på nationell nivå. 

www.nobanis.org 

www.frammandearter.se 

Tipsfråga 1 

Hur mycket har den globala temperaturen 

ökat under 1900-talet? 

1. 0,6°C 

X.1°C 

2.4°C

Mördarsnigelns ägg överlever milda vintrar. 

Hälsoaspekter - 

nya farsoter på 

väg 

Klimatförändringar leder till fler 

fästingburna sjukdomar, sjukdomar 

som sprids via myggor 

och via förorenat dricksvatten 

och livsmedel. Detta slås fast i 

den statliga Klimat- och sårbarhetsutredningen. 

Smittorna 

ökar med stor sannolikhet samhällets 

vårdkostnader. 

Det ändrade klimatet tros leda till ökad 

utbredning av sjukdomar som cirkulerar 

i naturen hos gnagare, fåglar och 

rovdjur samt insekter eller spindeldjur. 

Det finns också risk för att nya sjukdomar 

introduceras i södra Sverige. 

Ökande utbredning norrut av sjukdomsspridande 

fästingar har redan registrerats. 

Det finns ett starkt samband 

mellan ökning av antalet borreliainfektioner 

och klimatförändring. 

Även den fästingburna hjärnhinneinflammationen 

kan komma att bli vanligare. 

På Smittskyddsinstitutet funderar 

man på om exempelvis det så 


kallade Krim-Kongo viruset kan komma 

till Sverige. Viruset är ytterst farligt, 

mellan 10 och 50 procent av patienterna 

dör. Smittan sprids till människa via 

fästingar eller direkt från boskap till 

människa via blodsmitta under slaktprocedur. 

7 

Med varmare klimat ändras förutsättningarna 

för spridning av insektsburna 

virus. Nya myggarter kan etablera 

sig i landet och många fler mygglarver 

hinner kläckas på grund av ökande 

vattenflöden. 

Det är svårt att förutsäga exakt i vilken 

utsträckning klimatet ska bidra till mer 

sjukdomar. Förändringar i ekosystemen 

kan ske både kontinuerligt men 

även plötsligt som konsekvenser av 

tröskeleffekter. 

Ökade nederbördsmängder och flöden 

väntas leda till fler infektioner när 

avloppsvatten riskerar att läcka in i 

dricksvattentäkter. Ökad avrinning 

från betesmark kan medföra att smittsamma 

ämnen vandrar från boskap till 

badvatten eller ytliga dricksvattentäkter. 

Varmare klimat leder troligen till 

att vi badar mer och exponerar oss för 

smittämnen i badvattnet. Badsårsfeber 

och badklåda är två sjukdomar som lär 

öka med ökande badvattentemperaturer. 

Även matförgiftningar väntas öka. De 

orsakas oftast av dålig livsmedelshantering 

antingen hos konsumenten eller 

i yrkesledet. Med ökande temperatur 

kan varje avbrott i kylkedjan bidra till 

bakteriell tillväxt och orsaka infektioner. 

Borrelia överförs från fästingar till människan. Risken att bli drabbad av fästingbett ökar genom 

att fler fästingar överlever de milda vintrarna.

Skogen och 

granbarkborren 

55 procent av Sveriges landyta 

är skog och på drygt 95 procent 

av denna yta bedrivs 

skogsbruk. Skogsbruket är oerhört 

viktigt för Sveriges ekonomi: 

1996 svarade näringen för 

23 procent av industriomsättningen 

och 26 procent av sysselsättningen 

inom industrin. 

2003 var exportvärdet 109 miljarder 

kronor, 13 procent av 

den svenska exporten. 

Klimatförändringens effekter för det 

svenska skogsbruket är därför av stor 

betydelse för den svenska ekonomin. 

En intressant aspekt är att skogsbrukets 

planeringsperiod är mellan 70 och 

120 år, d v s ungefär samma period 

som klimatmodellerna täcker. Plantor 

som sätts nu kommer alltså att uppleva 

det klimat som forskarna gör prognoser 

kring. 

Klimatprognoserna förutspår att torrperioderna 

under sommaren ökar. 

Eftersom granen, som är det ekonomiskt 

mest betydelsefulla trädet, har 

ytliga rötter är längre torrperioder ett 

hot mot dess tillväxt. 

Paradoxalt nog tycks risken för frostskador 

öka i ett framtida mildare klimat. 

Även om växtsäsongen förlängs, 

väntar sig prognosmakarna att de 

framtida, i och för sig mildare, vårarna 

råkar ut för oftare förekommande 

bakslag, d v s att temperaturen plötsligt 

sjunker under en kortare period. 

Detta kan ge upphov till frostskador 


Olika skadeinsekter lägger sina ägg under barken och dödar träden på sikt. Det finns tydliga 

samband mellan skogsskador genom t ex granborren och vårt mildare och fuktigare klimat. 

som kan variera från att vara överkomliga 

till att orsaka trädets död. 

Stormskador på skogen hör till de vanligaste 

effekterna efter extremt väder. 

Analyser av stormskadorna visar att 

Skåne och Blekinge under 1900-talet 

haft en oproportionerligt stor andel 

stormskador på skogsbeståndet. Orsaken 

tros vara milda vintrar och avsaknaden 

av tjäle som hade kunnat förankra 

träden i marken. 

Granbarkborren lär bli ett ännu större 

hot mot skogen i framtiden. Den trivs 

i varmare klimat med riklig tillgång till 

Stormen Gudrun ödelade enorma arealer med skog i Småland och norra Skåne. Stora virkesupplag fick 

läggas upp för att rädda de ekonomiska värdena och hindra utbrott av granbarkborrar. 

8 

försvagade och döda träd. När den 

globala temperaturen ökar, ökar även 

riskerna för insektsskador. För närvarande 

svärmar granbarkborren bara en 

gång per år i Skandinavien, i sällsynta 

fall två gånger i sydligaste Sverige. I 

framtiden kan den hinna utveckla två 

generationer i en större del av landet. 

Om dessutom antalet försvagade och 

döda träd ökar till följd av längre torrperioder 

och frostskador, ser granbarkborren 

ut att bli en framtida 

klimatvinnare, till skada för skogen 

och den svenska ekonomin.

Nya grödor i 

jordbruket 

Klimatförändringar skapar nya 

affärsmöjligheter för jordbruket. 

Samtidigt gäller det för jordbruket 

som för alla andra näringar, 

att minska utsläppen av växthusgaser, 

växla om från fossila 

energikällor och gardera sig: 

ökad nederbörd på vintern kräver 

exempelvis annorlunda dränering 

medan det på sommaren 

kan uppstå brist på vatten. 

Jan Eksvärd, miljöchef på LRF, är 

snabb med svaren. Det är uppenbart 

att frågan om de framtida klimatförändringarna 

är i högsta grad aktuell för 

de svenska bönderna. 

- Vi tror att högre temperatur öppnar nya 

affärsmöjligheter och samtidigt innebär nya 

problem, säger han. Vi måste lära oss att ta 

vara på möjligheterna och ta problemen på 

allvar. 

Med nytt klimat kan det krävas nya 

växtföljder, nya jordbearbetningsmetoder, 

eventuellt även förmåga att så 

när det är blött, vilket man inte har nu. 

Nya grödor vinner insteg, majs, hösthavre, 

eventuellt hampa. Genom växtförädling 

behöver växternas resistens 

öka, nya metoder krävs för att ta bort 

ogräs. 

- Under de två senaste åren har det varit 

så blött vid skördetid, att Sverige har behövt 

importera spannmål, säger Jan Eksvärd. 

Samtidigt ser vi att växtperioden i Mellansverige 

i dag är ett tiotal dagar längre än för 

30-40 år sedan, i Skåne uppemot två veckor. 

Lantbrukets andra viktiga uppgift blir 

att leverera biobränsle till det övriga 

samhället. Egen produktion av biogas 

ger både bränsle till den egna gården 

och, om man vill uppgradera, miljövänligt 

fordonsbränsle. Om ett tiotal 

år räknar man med att det finns teknik 

för kommersiell produktion av biobränsle 

även från träråvara och halm. 

- Men det finns en gräns för hur mycket 

biobränsle vi kan ta ut, säger Jan Eksvärd. 

Därför måste vi även effektivisera energianvändningen. 

Ett exempel är att byta ut oljan 

mot biomassa vid uppvärmning av 

växthusen i södra Sverige. 

I dag odlas cirka 80 procent av tomaterna i 


Hampa kan bli ett vanligt inslag på våra åkrar. 

biomassaeldade växthus, en drastisk förändring 

på bara några år. 

Att djurens ämnesomsättning orsakar 

utsläpp av metan går inte att göra så 

mycket åt. Dock pågår avel för att skapa 

"födoeffektiva" djur, alltså djur som 

producerar mindre gaser, liksom 

forskning kring hur man bäst ska kunna 

optimera foderblandningen. Klimatvinsten 

väntas dock inte bli särskilt 

stor. 

Arbetet med att minska utsläppen av 

växthusgaser omfattar även försök att 

få bättre styrning av kvävet. Minskad 

9 

stallgödselspridning på hösten, mer 

fånggrödor och mer höstsäd skulle 

minska överskottet av kväve. Anledningen 

till att man vill minska kvävet är 

att det stimulerar bakterier som bildar 

lustgas. Lustgas är 300 gånger starkare 

växthusgas än koldioxid och har en 

uppehållstid i atmosfären som är längre 

än 100 år. 

Enligt en del prognoser väntas klimatet 

bli blötare på vintern med risk för 

torra perioder på sommaren. 

- Det kan gynna majsodlingen som är vatteneffektiv 

och växer bra även vid höga temperaturer, 

säger Jan Eksvärd. Vi kanske 

också måste lära oss att magasinera vatten 

och införa effektivare bevattningsteknik. 

Vilket problem ser du som svårast att 

lösa? 

- Det är viktigt att ha drivmedel som inte 

har fossilt ursprung och som ger bra dragkraft 

åt våra maskiner, till traktorerna, säger 

Jag Eksvärd. Det finns inga enkla 

lösningar. Eventuellt blir det möjligt att använda 

biobränsle från cellulosa som ger högre 

energiutbyte, men den produktionen är 

inte igång än. Det är viktigt att samhället 

stöttar olika satsningar på biobränsle. 

Tipsfråga 2 

Hur mycket längre är växtperioden i 

Skåne idag jämfört med för 30-40 år 

sedan? 

1. 2 dagar 

X. 2 veckor 

2. 2 månader

Tidig vår 

Rapporterna om det förändrade klimatets effekter duggar 

tätt. Havet stiger, isbjörnarna drunknar i Arktis eftersom 

isen försvinner, nya insekter kommer in i Skåne och fjärilar 

ses allt längre norrut i landet. Meteorologerna rapporterar 

om nya rekord av olika slag och visar diagram på det förändrade 

klimatet. Det blir allt varmare, blötare eller torrare 

– vädret förändras. I bl a Nordatlanten kan man se en långsam 

uppvärmning i både yt- och bottenvatten sedan 

1970-talet. 

Effekterna i naturen är ofta svåra att övervaka och andra 

orsaker än klimatet spelar också stor roll för vad som händer 

i naturen. Allt sedan Linnés tid har ”fenologin”, läran 

om tidsmönster i naturen, sysselsatt många forskare och intresserad 

allmänhet. När är björkbladen stora som musöron, 

när blommar häggen och när kommer lärkan är några 


vanliga frågor för gemene man. Tiden för när olika händelser 

inträffar i naturen styrs av både dygnslängden och 

temperaturen. Sädesärlan kommer t ex oftast tillbaka nästan 

samma dag varje år medan tussilagon blommar när 

vårsolen börjat värma. 

När träden blommar på våren styrs mest av temperaturen. 

En varm och tidig vår innebär en tidig blomning och därmed 

pollenspridning. På flera håll i landet har man sedan 

1970-talet mätt förekomsten av pollen i luften. Mätningarna 

har gjorts för att ge service åt pollenallergikerna så de 

kan planera sin vardag och medicinering. I mätningarna registreras 

förekomsten av olika pollen som kan ge allergiska 

reaktioner. Nu när mätningarna har pågått i 30 år kan man 

se att många växter börjar sin blomning och 

pollenspridning allt tidigare. Våren kommer allt tidigare. 

Diagrammen nedan visar tydligt att träden börjar sin blomning 

allt tidigare. 

Diagrammen visar ett urval av olika träd och deras pollenspridning från år 1970 och framåt. De röda linjerna visar trenderna för pollenspridningen 

under perioden. Trenderna är tydliga, pollenspridningen börjar allt tidigare. Källa: Botaniska Analysgruppen i Göteborg AB. 

10

Haven förändras 

- Det pratas väldigt mycket om havet och 

havsmiljön i relation till klimatförändringar, 

om torsken och om miljögifter och övergödning. 

Men man kan fråga sig varför det 

händer så lite trots så mycket prat. 

Peter Göransson är marinbiolog 

och havsmiljöansvarig i Helsingborgs 

kommun. Kommunen 

har två anställda marinbiologer, 

vilket är mycket ovanligt och 

möjligen unikt i Sverige. 

- Den enkla förklaringen är att det händer 

för lite därför att väldigt få arbetar med 

frågorna, säger Peter Göransson. Vill man 

få något gjort, måste man ha fler som jobbar 

med detta på heltid. I Helsingborg har det 

hänt en hel del tack vare kommunens medvetna 

satsning. 

Peter Göransson och hans kolleger 

gör regelbundna undersökningar av 

bottnarna utanför Helsingborg. Ett 

trettiotal lokaler undersöks en eller två 

gånger per år. 

Man gör även kartläggning av miljögifterna 

i närheten av industrier. 

Ett 50-tal gånger per år gör man informationsbesök 

i skolorna och har som 

mål att Helsingborgs samtliga femteklassare 

ska ha följt med ut på Sundet 

för att få kvalificerad miljöinformation. 

År 2002 upptäckte Peter Göransson 

en ny art på havsbotten utanför Helsingborg. 

Det var en havsborstmask, 

av nordamerikanskt ursprung, som på 

något sätt hade letat sig in i Öresund. 

Nya fynd gjordes åren därefter, men 

aldrig särskilt många eller oroväckande. 

Den amerikanska havsborstmasken 

Marenzelleria viridis. 


Explosionen kom sommaren 

2007 

- På en enda lokalitet hittade vi 2.500 

havsborstmaskar per kvadratmeter! säger 

Peter Göransson. Vi vet inte vad som hände 

men det är rätt typiskt att det kan slå 

till så här. 

Vilka konsekvenserna blir är svårt att 

säga. Tidigare fanns där även andra 

djur, även inhemska arter av maskar. 

- Oftast är det här negativt, säger Peter 

Göransson. Ekosystemet störs, omsättningen 

av bottenmaterial blir annorlunda. 

Havstulpanen är ett exempel på invasiv 

art som haft stor negativ effekt. 

Den introducerades på 1800-talet och 

har sedan dess kostat både pengar och 

miljö. För att den inte ska fästa på bottenskrovet 

målar båtägare sina båtar 

med både dyra och giftiga färger. 

Havstulpaner är kräftdjur som lever 

fastsittande på stenar och andra hårda 

substrat i marina och brackvattenmiljöer. 

Havstulpaner sätter sig också gärna fast på 

andra djur, företrädesvis på skaldjur, snäckor 

och musslor. 

Kammaneten är det senaste marina 

exemplet på en oönskad och svårhanterlig 

främmande invasiv art. Den kan 

ställa till med en formlig ekologisk katastrof 

i svenska vatten. Den äter upp 

djurplankton och lämnar mycket plats 

åt växtplankton, vilket orsakar oerhörda 

algblomningar. Den äter även fisklarver, 

vilket hotar det redan trängda 

fisket. När den kom till Svarta havet 

slog den nästen helt ut ansjovis- och 

skarpsillfisket. 

11 

Den amerikanska kammaneten Bolinopsis 

infundibulum. 

Sandmusslan är å andra sidan en relativt 

harmlös inflyttare från Nordamerika. 

Skal av sandmusslan är idag vanligt 

förekommande längs våra stränder. 

- Dess förekomst bevisar förresten att vikingarna 

kom till Amerika före Columbus, 

säger Peter Göransson. Sandmusslan har 

hittats bland vikingalämningar och kan ha 

kommit som larv i kölsvinet på ett vikingaskepp. 

Klimatförändringarna kommer att 

gynna varmvattenarter. Vid provfiskning 

under de senaste åren har Peter 

Göransson och hans kolleger allt oftare 

fått upp den gulstrimmiga mullusen 

och havsabborren. 

Gulstrimmig mullus (Mullus surmuletus). Foto 

Robert A. Patzner.

- Det kan vara det första tecknet på varmare 

vatten, säger Peter Göransson. 

Under de senaste 10 åren har havsvattentemperaturen 

höjts med cirka en 

grad. Det gynnar sydliga arter och gör 

livet otrevligt för arter som trivs i kallare 

vatten och som i Öresund är på 

gränsen av sin utbredning. 

- I de djupaste partierna i Öresund, vid 

Helsingborg, Landskrona och Höganäs, 

har vattnet arktisk prägel, säger Peter Göransson. 

Därför har vi en del rödlistade arter 

som ligger illa till om vattnet blir 

varmare. Det gäller flera musslor och snäckor. 

Torsken, som fått så mycket uppmärksamhet 

på sistone är en typisk kallvattenfisk. 

Den uppväxande torsken i 

Öresund är beroende av haploopssamhällen 

i djupen norr om Ven, på 

25-40 meters djup. Haploops, ett slags 

kräftdjur, riskerar att decimeras om 

vattnen blir varmare, vilket naturligtvis 

även hotar torsken. 

- Sen kan det rent allmänt vara så att 

varmare vatten leder till en annan typ av 

produktion, andra alger gynnas än nu, hela 

balansen kan rubbas, säger Peter Göransson. 

Jag tycker att det är en ohygglig skada 

om torsken försvinner. 


Havsabborren förekommer sporadiskt längs Bohuskusten men är en vanlig fisk längs 

Atlantkusterna. Foto Robert A. Patzner. 

Det näringsfattiga Medelhavet är artrikare 

men produktionen är mindre än i 

kallare vatten. Mindre produktion innebär 

mindre föda för människan och 

hot mot fiskerinäringen. 

Låt torsken vara i fred! 

Ät sill i stället! 

Den uppmaningen riktar Peter Göransson 

till oss konsumenter. 

- Människan är allt bra konstig, menar 

han. När torsken var vanlig var det knappast 

någon som tyckte att den var speciell, 

den var vardagsmat. Jag minns den från 

Sillen är en utsökt matfisk som inte är hotad. 

12 

matbespisningen i skolan, som något som 

simmade i en konstig buljong. 

Peter Göransson menar att vi borde 

vända våra hungriga blickar mot sillen, 

som det finns gott om. Beståndet i 

Öresund beräknas till cirka 100.000 

ton och en tiondel skulle man mycket 

väl kunna fiska varje år. 

- Sill är en väldigt nyttig fisk med mycket 

låga uppmätta gifthalter och massor med 

Omega 3-fett, säger Peter Göransson. Torsken 

är en mager fisk, sillen har en bättre 

fettsammansättning. 

Men mot sillen talar en viktig faktor: 

Vi, konsumenter, ratar den. Fiskare får 

mellan 10 och 20 kronor per kilo fångad 

torsk men bara 2-3 kronor per kilo 

sill. 

- Om vi bara hade vett att efterfråga sill, 

skulle vi kunna låta torsken vara ifred så 

att den återhämtar sig, säger Peter Göransson. 

Tipsfråga 3 

Varför tror man att den amerikanska 

kammaneten som har invandrat 

till våra farvatten kan påverka havet 

negativt? 

1. Den är giftig 

X. De äter djurplankton vilket gör 

att algblomningarna ökar 

2. Den äter upp utrotningshotade 

alger.

Havet är på väg upp 

Bakgrund 


Den ökande isavsmältningen i kombination med vattnets 

volymökning, som orsakas av den globala temperaturökningen, 

ger upphov till en havsnivåhöjning. Höjningen har 

pågått sedan 1930-talet. Enbart en avsmältning av Grönlandsisen 

skulle medföra en havsnivåhöjning med ca 6 m. 

Globalt beräknas havsnivån stiga 9-88 cm i medeltal till år 

2100, dock med omfattande regionala variationer. Globala 

modeller har inte ännu den upplösning som behövs för mer 

detaljerade regionala uppskattningar av framtida havsnivåhöjningar. 

Osäkerheten om den regionala utvecklingen är 

fortsatt stor. Östersjön är t ex inte tillräckligt noggrant representerad 

i existerande globala modeller. 

Vid Bottenviken sker en förhållandevis kraftig landhöjning, 

vilken i stort sett kan kompensera för en lokal havsnivåhöjning 

på upp till en halv meter under en 100-årsperiod. I sydligaste 

Sverige pågår dock inte någon landhöjning. 

Förändringar i havsnivån skulle därmed påverka den framtida 

kustlinjens läge och öka sårbarheten vid stormar. 

För utsatta kustkommuner gäller det att planera framtida 

byggnationer med utgångspunkt från kommande havsnivåhöjningar. 

Till år 2100 beräknas havsvattennivån stiga med 

cirka 70 centimeter. Att temperaturen stiger och 

att vi får mer nederbörd är näst intill oomtvistat, 

även om vi idag skulle sluta släppa ut växthusgaser. 

Osäkerhet råder däremot om hur stora 

förändringar vi har att vänta oss. 

- Det ligger olika antaganden bakom alla klimatmodeller, säger 

Signhild Nerheim på SMHI. Det är det som gör att olika modeller 

ger olika resultat även om alla pekar åt samma håll. 

13 

Modellerna har en grov upplösning vilket gör det omöjligt 

att förutse processerna på detaljnivå. Småskaliga vädermodeller 

har en upplösning på 500 meter medan isprocesser, 

exempelvis övergången från is till vatten, sker på millimeternivå. 

De stora klimatmodellerna har en upplösning på 

100 kilometer, vilket ger en tydlig bild av svårigheterna att i 

detalj förutse det framtida lokala klimatet. 

- En av osäkerhetsfaktorerna är hur snabbt isen smälter på 

Arktis, säger Signhild Nerheim. Osäkerheten om issmältningen är 

en av de viktigaste orsakerna till att klimatmodellerna inte är precisare. 

När isen på Nordpolen smälter leder det i sig inte till höjd 

havsnivå eftersom den isen redan ligger i vatten. Däremot ger issmältningen 

upphov till den s k albedoeffekten. Den vita isytan reflekterar 

mellan 80 och 90 procent av ljuset medan den mörka 

havsytan absorberar ungefär lika mycket. När is övergår i vatten 

leder det till en större mörk yta vilket i sin tur bidrar till ännu 

kraftfullare uppvärmning av havet. Det gör det osannolikt att isen 

kommer tillbaka. 

När havets temperatur ökar påverkas hela jordens klimat. 

Den globala uppvärmningen får ytterligare en skjuts. Framför 

allt berörs närliggande regioner som Skandinavien, tundran 

i norra Sibirien och Kanada. 

Varmare hav kan även påverka de varma strömmarna från 

tropikerna till nordvästra Europa. Motorn för dessa strömmar 

är när tungt, kallt och salt ytvatten vid Nordpolen sjunker 

ner i havsdjupen. Om vattnet vid Nordpolen blir varmare 

och mindre salt, finns risken att dessa strömmar 

saktar av. 

För samhällena kring Öresund är det havsnivåhöjningen 

som måste hanteras. Den ökade nederbörden kan ge upphov 

till en sötare Östersjö och därmed ett sötare utflöde genom 

Sundet, men det väntas inte ge upphov till nämnvärt 

förändrade strömmar. Däremot påverkas grundvattnet 

som samverkar med havet: när havet stiger, stiger även 

grundvattnet, en faktor som måste hanteras i samhällsplaneringen. 

Borstahusen, Pumphusets restaurang. En havsnivåhöjning med 1 m till följd av lågt lufttryck i kombination med en hård pålandsvind gav denna 

effekt.

Framtidsscenario 

För Landskronas del kan en havsninvåhöjning 

med 1-2 m sätta stora 

delar av staden under vatten. Speciellt 

utsatta områden är industriområdet 

och diverse utfyllnader inklusive soptippsområdet. 

Innan effekterna blir så 

pass dramatiska, kommer det att uppstå 

problem med stadens avloppssystem, 

som inte är anpassat för en permanent 

havsnivåhöjning. Extrema 

situationer kan uppstå om ett djupt 

lågtryck och orkanvindar samverkar 

till en högvattensituation. 

Stormen 1902 

Bland berömda stormar i våra trakter 

är julstormen 1902 den mest ryktbara 

och många färgstarka ögonvittnesskildringar 

finns nedtecknade. Från 

Wadebäck, på Bjärekusten rapporteras 

t ex att hela hus jämnades med marken. 

"Hafvet öfersämmade marken 

omkring 1000 m från den vanliga 

strandbädden" och fiskar slungades av 

vågorna högt upp på land. 

Åke Jönsson har i boken "Historien 

om en stad" beskrivit julstormen 1902. 

Där kan man läsa att "Inget hus i 

Landskrona undgick skador och delar 

av staden stod under vatten." "För varje 

timme steg vattenståndet i hamnen. 

Till slut kunde inte strandskoningarna 

stå emot och stora delar av Slottsparken 

fylldes av vatten. Också kvarteren 

i hamnområdet översvämmades. 

Långt upp i Kungsgatan trängde vattnet 

in." Många båtar gick under eller 

fick svåra skador. På land var skadorna 

enorma men som genom ett under 

hade inga människor omkommit. 

Vattenståndsmätaren i Barsebäcks hamn. 


Diagrammet visar trender för extremt högvatten mellan år 1935 och 2005. Efter 1992 har 

högvattnet stigit snabbare än under tidigare perioder (SMHI, 2007). 

Kassakroken vid normalt medelvattenstånd (överst) och vid 60 cm högvatten (nederst). 

14

Om havet stiger med 

2 m 

En grov bild av konsekvenserna av en 

havsytehöjning på 2 meter kan skapas 

genom att utnyttja befintliga höjddata i 

kombination med den digitala höjdmodell 

som finns tillgänglig hos Länsstyrelsen. 

Sannolikheten att detta ska 

inträffa den närmsta tiden är låg. Beaktar 

man den förväntade havsnivåhöj- 


ningen om en knapp meter till 2100 i 

kombination med en extrem högvattensituation 

så är det ett faktum. 

Den nordliga delen av Landskrona 

kommuns kuststräcka påverkas i mindre 

utsträckning. Delar av Borstahusens 

Camping, Borstahusens hamn 

och Nedre gatan ligger under vatten. 

Lindhs hamn och delar av Citadellområdet 

hamnar under vattenytan. 

15 

Dramatiska händelser inträffar i 

Landskronas södra del. Bostadsområdet 

öster om Citadellet, hamnområdet, 

hela industriområdet samt stora delar 

av tippområdet täcks av havet. Havet 

följer Saxåns lopp och svämmar över 

strandkanterna. Delar av västra Häljarp 

drabbas. 

Mellan södra Häljarp och Saxtorpskogen 

har vattnet bildat en grund havsvik.

Om havet stiger med 

5 m 

Under den så kallade Littorina-tiden 

för bortåt 7000 år sedan var havet 4 - 5 

m högre än idag. Gamla strandvallar 

från Littorinatiden kan studeras vid 

Järavallen och på Exercisfältets västra 

kant längs Strandvägen. De gamla 

strandvallarna som ofta är uppbyggda 

av sten och sand kallas Järavallen. 


I grova drag kan man följa den gamla 

strandlinjen genom att följa 5 meters 

höjdkurvan på en topografisk karta. 

En noggrann höjdmätning av kommunen 

ska göras under 2008. 

Vattenståndet i Öresund varierar alltefter 

vädersituationen, lufttryck, vind 

och strömmar. Vattenståndet varierar 

mer i norra Öresund än i södra. För 

Landskrona hamn beräknas det högsta 

vattenståndet ligga på 1,6 m över me- 

16 

delvattenståndet,medelhögvattenståndet på 0,9 m och medellågvatten på 

-0,6 och den lägsta nivån på -1,2 m under 

medelvattenståndet. 

För bortåt 8500 år sedan var havsytan 

betydligt lägre än idag. Utanför Landskrona 

finns lämningar av stenåldersboplatser 

ute i Öresund på 6 meters 

djup. Det innebär att havet har stigit 

ett tiotal meter på 1500 år.

Lägre havsnivå under 

stenåldern 

Bakgrund 

För ca 8500 år sedan var vattennivån i Öresund lägre än 

idag. Inlandsisen täckte fortfarande delar av norra halvklotet 

efter istiden, medan Sverige närmast var isfritt. 

Havsnivån började sakta stiga i takt med att isavsmältningen 

ökade. Samtidigt höjdes landytorna när trycket 

från isen lättade. 

I grunda delar av Öresund hade stenåldersmänniskor 

etablerat bosättningar. Även utanför Landskrona har 

man hittat flera boplatser på nuvarande 6 m nivå vid bojen 

Pilhaken. 

På ön Ven i Öresund liksom i Landskronas omgivningar 

finns ett stort antal boplatser från äldre 

och yngre stenålder. 

Däremellan, i vad som idag är Öresund, finns ytterligare 

boplatser och aktivitetsytor från en tid då den nuvarande 

havsbotten utgjorde fast land. Under tidig mesolitikum 

(övergången mellan jägarkulturen och bondekulturen) 

fanns en landbrygga mellan nuvarande Sverige och Danmark 

i södra Öresund. Det område som benämns Pilhaken 

låg då på det östra fastlandet, alldeles invid en smal havsvik 

och utmed Saxåns dåvarande utlopp. På gränsen mellan 

sött och salt vatten och i skydd av ön Ven och den dåvarande 

holmen Staffans bank, var läget för kustboplatser mycket 

strategiskt. 

Det är osäkert hur många boplatser som har funnits vid Pilhaken, 

men fyra fyndplatser, som alla tolkats som utkastlager 

eller boplatser, indikerar att det rör sig om flera stycken. 

Boplatserna förefaller kunna dateras till tidig mesolitikum 

eller övergången mellan boreal och atlantisk tid, d v s vid ti- 

Ett stenåldersskärverktyg hittas under en dykning i området. 


17 

den för de stora klimatförändringar som skulle komma att 

medföra att Öresund bildades. 

Fyndmaterialet, som utgörs av torv, träbitar och brända 

grenar, hasselnötsskal, djurben och bearbetad flinta i form 

av bl a skrapor, knivar, spån och sticklar, ger intryck av att 

boplatserna varit lika ansenliga och välplanerade som kustboplatser 

senare under stenåldern. 

Boplatser från stenåldern i nutidens Öresund nära Pilhakens boj.

Strandängens 

fåglar 

hotade 

När havet höjs hotas 

strandängarna i Skåne 

och med dem alla fåglar 

som häckar i exempelvis 

Lundåkrabukten. 

Strandängar kan inte 

vallas in och skyddas 

- då upphör de att 

vara strandängar, åtminstone 

för många 

vadarfåglar. Zonen 

mellan högvatten- och 

lågvattenstånden är 

mycket viktig som födokälla. 

Sedan är det 

många arter som föredrar 

fri sikt ut mot havet 

på de ängar där de 

häckar. 

Men strandhäckande fåglar 

är inte de enda som kan 

drabbas av framtida klimatförändringar. 

Även flyttande 

fåglar kan få problem. 

Grågåsen är en vinnare som gynnas av milda vintrar. 


Enkelbeckasinen och andra vadarfåglar är förlorare om strandängarna försvinner. 

- När medeltemperaturen 

ökar och det blir varmare, 

kommer även våren igång tidigare, 

säger Måns Bruun på 

Länsstyrelsens naturskyddssektion. 

Såväl växter som larver 

utvecklas allt tidigare. 

Flyttfåglar, som bor i Afrika 

och vars beteende styrs av 

ljuset, kan hamna i trubbel. 

Solen påverkas ju inte av 

våra klimatförändringar här 

nere på jorden, vilket gör att 

fåglarna riskerar att missa 

våren med dess födotopp. 

- Vi har märkt att våren 

kommer allt tidigare och att 

fåglar som är i Sverige häckar 

tidigare, säger Måns Bruun. 

Normalt är det fåglar som är i 

bäst kondition som kommer 

först och etablerar sig bäst. Om 

de missbedömer födotillgången 

överlever det färre ungar. 

Han påpekar dock att det är 

oerhört svårt att göra en definitiv 

bedömning av vad 

som verkligen kommer att 

hända. Det finns en flexibilitet 

i naturen som gör det 

svårt att förutse framtiden. 

Måns Bruun påpekar att klimatförändringarna 

även 

kan leda till indirekta effekter. 

Våra ansträngningar att 

komma bort från fossila 

bränslen leder till att vi ställer 

alltmer ambitiösa krav 

på jord- och skogsbruket. 

Det ska inte bara försörja 

oss med mat och möbler 

utan även bl a bränsle till 

bilar och ersättningsmaterial 

för plast. 

18 

Om också naturbetesmarkerna 

odlas upp eller planteras 

med energiskog och om även 

spillprodukter från skogsbruket 

i framtiden kan användas 

för exempelvis etanolproduktion 

riskerar många insekters 

och andra djurs boplatser 

att försvinna. Och om 

insekter försvinner, slår man 

undan benen för en del av fågellivet 

eftersom de flesta 

svenska fåglar föder upp sina 

ungar på insekter och larver. 

- För andra arter kan den längre 

växtsäsongen vara bra, de får 

längre reproduktionstid, säger 

Måns Bruun. Det är inte heller 

otroligt att nya arter kommer in. 

Huruvida det är positivt eller 

negativt är svårt att säga. Ett 

exempel är grågåsen och den 

vitkindade gåsen som nu 

finns i rikliga mängder på 

Kristianstadsslätten och i 

sydvästra Skåne. Mildare 

vintrar och längre växtsäsong 

har troligen bidragit till att de 

trivs på våra breddgrader. 

- Dessa fåglar är ett problem 

för jordbruket, säger Måns 

Bruun. Det är svårt att bli av 

med dem när de väl har etablerat 

sig.

Ökad avrinning 

När havet stiger måste kustnära 

områden vallas in för att inte 

hamna under vatten. Men framtida 

klimatförändringar påverkar 

både bäckar och sjöar liksom 

grundvattennivån, konsekvenser 

som inte är lika lätta att 

hantera. 

- Kommer det mycket regn över Rönneberga 

backar en vinterdag när det fortfarande 

är tjäle i marken, kombinerat med kraftig 

avsmältning, måste vattnet hitta nya vägar 

ner i havet, säger Olle Nordell, Landskronas 

kommunekolog. 

Risken är uppenbar att dagvattensystemen 

inte kan ta hand om allt vatten 

som kommer på en gång, och då riskerar 

vi att drabbas av bl a källaröversvämningar. 

Havsnivåhöjning och kraftiga regn orsakar 

även höjning av grundvattennivåerna. 

Landskrona har lågt liggande 

förorenade områden nära havet. Stigande 

grundvatten, som därefter sjunker 

undan, hotar att dra med sig föroreningarna. 


Rönneberga backar 

En stor del av avloppsledningarna i 

Landskrona ligger under den förväntade 

nya havsnivån. Det krävs pålitliga 

pumpstationer som pumpar upp vattnet 

för transport vidare till reningsverket. 

Många problem som uppkommer till 

följd av klimatförändringar går att 

19 

lösa, tack vare att vi lever i ett rikt och 

välorganiserat samhälle. Vi kan valla in 

stränder och bebyggelse samt pumpa 

bort det mesta av dagvattnet. 

- Men om katastrofen slår till och exempelvis 

elen slås ut, kan det bli mycket besvärligt.

Reningsverket 

När vattenledningarna för avlopp 

och dagvatten, dvsregn, 

byggdes, fanns inget reningsverk 

i Landskrona. Så småningom, 

på vissa håll redan på 

1940- och 1950-talen, blev man 

varse att det inte var så lyckat 

att släppa ut allt avloppsvatten 

direkt i Öresund. Därför började 

man bygga reningsverk. Landskrona 

fick sitt på 1960-talet. Avloppsvatten 

och dagvatten gick 

i samma ledningar till reningsverket 

och vidare ut i Sundet. 

Under de senaste 40 åren har man 

medvetet arbetat för att dela ledningarna, 

för att på det sättet avlasta reningsverket. 

Målet är att dagvattnet 

ska rinna direkt ut i Öresund, med 

eventuell fördröjning i dammar och 

bäckar. Avloppsvattnet ska först 

passera genom reningsverket. 

- Man vill inte ha allt regnvatten till reningsverket 

men ännu är alla ledningar inte 

delade, säger Jan-Erik Petersson, produktionschefen 

på reningsverket i Landskrona. 

Saxån-Braån kan svämma över rejält även under sommaren. 


Arbetet syns i statistiken: 1994 regnade 

det 726 millimeter över Landskrona 

och reningsverket fick ta emot drygt 7 

miljoner kubikmeter vatten. 

20 

I fjor, 2007, regnade det mer, 791 millimeter, 

men reningsverket passerades 

av 5,5 miljoner kubikmeter vatten. 

Om klimatförändringarna blir de förväntade, 

väntar mer regn. Eftersom 

vattenflödet till reningsverket redan 

har minskat som en följd av att dagvattnet 

i allt större utsträckning förs 

direkt ut i Öresund, finns det ledig kapacitet 

som kan ta hand om 

framtidens myckna regnande. 

Värre kan det bli med den förväntade 

havsnivåhöjningen. Reningsverket ligger 

lågt. Tidigt under 2008 års första 

högvatten stod vattnet bara 70 centimeter 

under marknivån. 

- Om havsnivån höjs och vi blir översvämmade, 

kan vi inte driva reningsverket vidare, 

säger Jan-Erik Petersson. 

Än så länge har man inte byggt upp 

beredskapen för den framtida havsnivåhöjningen. 

Problemet kan lösas dels 

med invallning, dels med att tuben för 

det utgående vattnet höjs över den 

förväntade havsnivån.

Hur mycket CO 2 får 

vi bort genom 

KLIMP-arbetet? 

Landskrona kommun har satt 

upp som mål att koldioxidutsläppen 

i kommunen som geografisk 

enhet ska minska med 4 

procent per invånare till år 2010 

räknat från år 1990. 

Målet innebär att koldioxidutsläppen 

måste minska med 66 000 ton från år 

2002 till år 2010. 

I oktober 2005 antog kommunstyrelsen 

en klimatstrategi. Åtgärderna i klimatstrategin 

medför en minskning av 

de årliga utsläppen enligt tabell, se sida 

22. 

KLIMP 2006-2010, 

status 

Landskrona kommun ansökte 2005 

om medel till klimatinvesteringsåtgärder, 

KLIMP-bidrag, till ett tiotal projekt 

för att reducera kommunens koldioxidutsläpp. 

Kommunen erhöll 17 

miljoner kronor för perioden 2006 - 

2010. Här ges en kort redovisning av 

de projekt som beviljats medel. 

Miljöredovisning, Landskrona kommun 2007 - Klimatarbete 

Klimatarbete 

Öresundsparken 

KLIMP-åtgärden innebär att 115 hus i 

Öresundsparken ska anslutas till fjärrvärme 

och detta har också uppnåtts. 

Detta har inneburit ett minskat koldioxidutsläpp 

med 408 ton/år. Det har 

även inneburit en konvertering av 

1 211 MWh el till fjärrvärme vilket 

också ger en betydande miljövinst. 

Man har även minskat energianvändningen 

med 192 MWh beroende på en 

bättre verkningsgrad i fjärrvärme jämfört 

med en oljepanna. 

Småhus 

Enligt åtgärden ska 300 småhus anslutas 

till fjärrvärme under år 2006-2009. 

Hittills har 162 hus anslutits till fjärrvärmen 

i projektet. Detta har hittills 

inneburit ett minskat koldioxidutsläpp 

med 491 ton/år. Det har även inneburit 

en minskning av elenergianvändningen 

med 1 379 MWh/år vilket också 

ger en betydande miljövinst. 

Utbyggnad av fjärrvärme 

till Asmundtorp 

Åtgärden ingår inte längre som ett 

KLIMP-projekt utan stöds av annat 

bidrag. 

Bidrag till passivhus 

Målet med åtgärden är att 100 hus ska 

byggas som passivhus. Inga bidrag för 

21 

byggnation av självuppvärmande hus 

har sökts under 2006 och 2007. 

Landskrona kommun har fattat beslut 

att satsa hårt på passivhus och energisnålt 

byggande för framtiden. Kommunstyrelsen 

beslöt under 2007 bl a 

att inleda diskussioner med samtliga 

de exploatörer som har nu gällande exploateringsavtal 

med Landskrona 

kommun, för att därigenom åstadkomma 

att planerade ny-, om- och tillbyggnationer 

uppfyller kriterier för 

passivhus. Vi hoppas att det ska leda 

till att byggandet av passivhus sätts 

igång. 

Passivhusen i Glumslöv har extratjock 

isolering och värmeväxlare som tar tillvara på 

inomhusluftens värme.

Ny biogaspanna 

till fjärrvärmenätet 

Tack vare installationen av 

en ny och större biogaspanna 

i juni 2007 har vi ökat 

förbränningen av biogas 

(deponigas) med 100%. 

Biogasen utgjorde 2007 4% 

av den totala bränsleanvändningen 

vilket kan jämföras 

med 2% 2006 då vi 

hade en mindre panna. Siffran 

kommer antagligen att 

öka för 2008 då pannan inte 

var i full drift förrän i mitten 

av året. Biogaspannan har 

inneburit en minskning 

med 6 058 ton koldioxidekvivalenter/år, 

dels genom 

en minskning av naturgasförbränningen 

och dels ett 

minskat läckage av metangas 

på Lundåkradeponin. 

Bidrag vid köp av 

gasfordon 

Enligt den ursprungliga ansökan 

skulle bidrag ges för 

totalt 400 bilar under programperiodens 

3,5 år. Detta 

har bl a på grund av regeringens 

miljöbilspremie nu 

reviderats till 300 bilar. Bidrag 

har totalt betalats ut till 

6 bilar under 2006 och 

2007. 

Transportsamordning 

Åtgärden löper i enlighet 

med plan. Se "Företag och 

transporter". 

Information och 

folkbildning 

Åtgärden löper i enlighet 

med plan. Se artikel om klimatinformatören. 

Transportsamordning och 

klimatinformation kommer 

även att minska koldioxidutsläppen. 


Utförda och planerade klimatåtgärder. 

Åtgärd Utförd/planeras 

utföras 

Fjärrvärmeledning Helsingborg 

- Landskrona 

Övergång till gasdrift på 

dieselbussar i stadstrafik 

Anslutning av fjärrvärme 

till Öresundsparken 


till småhus 

Ny biogaspanna i fjärrvärmenätet 

Bidrag vid köp av gasfordon 

22 

Årlig minskning 

av koldioxid 

Utförd 20 340 ton 

Utförd 102 ton 

Utförd 408 ton samt minskad energimängd 

av 1 403 MWh (motsvarar 

140 ton CO2) 

Pågår fram till och 

med år 2009 

Utförd 6 058 ton 


med år 2009 

Bidrag till passivhus Pågår fram till och 

med år 2009 


till flerbostadshus 

Utbyggnad av fjärrvärme i 

Asmundtorp 

Energieffektiva hushållsmaskiner 

1 060 ton samt minskad energimängd 

av 1 255 MWh (motsvarar 

53 ton CO2) 

1 462 ton 

407 ton 

2009-2010 429 ton 

321 ton 

2008 263 000 kWh (motsvarar 26 ton 

CO2) 

Offentliga lokaler som 

passivhus 

2008-2012 327 ton 

Cykelprojekt 2008-2012 499 ton 

Komplettering med en 

fjärde trådbuss 

Energieffektiviseringsåtgärder 

i kommunens 

byggnader 

2008-2009 76 ton 


med år 2008 

Summa totalt 33 000 ton 

1 345 ton, energibesparing värme 

7 525 MWh/år och minskad 

elanvändning 1337 

MWh/år

Företag & 

transporter 

Landskrona kommun betalar, 

tack vare statliga KLIMP-bidrag, 

endast hälften av kostnaden för 

en transportkonsult som ska 

hjälpa företag att effektivisera 

och miljöanpassa sina transporter. 

För många företag utgör 

detta ett nytänkande. 

- Än så länge går det trögt, säger Lars 

Lindström, Landskrona kommuns transportsamordnare. 

Företagen tycker att de redan 

har koll på sina transporter, eller att 

det är för dyrt med konsulten, trots att 

kommunen betalar hälften. 

Än så länge är det bara tre företag som 

funderar på om de ska gå vidare. 

Det är förvisso inte lätt att från Landskronas 

horisont minska transporterna 

i kommunen. En stor del av transporterna 

sker på E6:an och då handlar det 

mesta, 70 procent, om transittrafik. 

Den trafiken har varken sin startpunkt 

eller sitt mål i Skåne. 

Men en del kan man trots allt göra på 

lokal nivå. Lars Lindström försöker arbeta 

i tre etapper: Om företaget går 

med i projektet, är första steget att inventera 

nuläget för att få fram ett beslutsunderlag. 

Det andra steget är att 

identifiera lämpliga åtgärder, som är 

effektiva både ekonomiskt och miljömässigt. 

Slutsteget, det tredje, innebär 

att företaget tar fram en transportpoli- 


cy som man använder som verktyg i 

det framtida arbetet med transporter. 

- Sedan jag började i oktober 2007 har 

jag hunnit ta kontakt med de företag som 

har flest antal anställda, säger Lars Lindström. 

Sedan arbetar jag mig neråt mot 

mindre företag men det är möjligt att vi får 

lägga om sättet att arbeta. 

Det ingår både små och stora frågor i 

arbetet. I något fall har företag som 

han har mött framställt kravet på busshållplats 

på närmare håll. Kravet har 

framförts till Skånetrafiken, men ännu 

utan synbar effekt. Det är en process 

som tar tid och där både kommun och 

Vägverket har sina ansvarsområden. 

- Det är möjligt att man får ta ett samlat 

grepp på ett område för att se om fler företag 

har intresse av hållplatser, säger Lars Lindström. 

En omlastningscentral står högt uppe 

på Lars Lindströms önskelista. I centralen 

är det tänkt att transporterna 

som ska till företag i Landskrona omlastas 

till en eller ett par varubilar, som 

i sin tur är de enda godsbilar som får 

åka in i centrum. Systemet är ännu inte 

igång. 

23 

- Det finns egentligen inga bra svenska 

exempel, säger Lars Lindström. De har 

kommit igång men självdött när det inte har 

visat sig vara ekonomiskt lönsamt. Ett åkeri 

här i Landskrona kör ut gods till Ven 

efter omlastning på åkeriet. Så istället för 

ett antal bilar med lite gods destinerat Ven 

så går en bil med allt gods till Ven. Ett 

lyckat exempel på omlastning som vi ska 

titta närmare på. 

En lämplig väg för företagen vore att 

medvetet ställa miljökrav på sina transportörer. 

- Då tror jag att vi skulle få både billigare 

och miljövänligare transporter, säger Lars 

Lindström. 

Tipsfråga 4 

Hur många procent av trafiken på 

E6:an utgör transittrafik? 

1. 50 % 

X. 70 % 

2. 85 %

Klimatinformatör 

Håkan Almström 

har ordet 

Biogasbilar 

Tack vare KLIMP-bidrag kan 

Landskrona kommun ge ersättning 

för en del av merkostnaden 

vid inköp av en biogasdriven 

bil. Trots bidraget har bara 

sex bilar köpts och tilldelats bidrag. 

- Från början kunde vi ge bidrag även till 

privatpersoner men när regeringen beslutade 

att ge en miljöbilspremie på 10 000 kronor 

till privatpersoner, ändrades våra regler, säger 

Håkan Almström, Landskrona kommuns 

klimatinformatör. Numera kan vi ge 

bidrag bara till företag och organisationer. 

Bidraget uppgår till högst 30 procent 

av mellanskillnaden till en bensin- eller 

dieselbil om inköparen är en vinstdrivande 

verksamhet och högst 50 procent 

till en icke vinstdrivande. 

Att bidraget bara har delats ut till sex 

bilar är naturligtvis en besvikelse. Det 

finns flera förklaringar, menar Håkan 

Almström. 

- Gastankningsmöjligheterna är begränsade, 

få mackar erbjuder än så länge gastankning, 

säger han. Det upplevs också som att 

biogasdrivna bilar bara kan klara av korta 

körsträckor. 

Det handlar delvis om fördomar, påpekar 

Håkan Almström. Biogasnätet 

byggs ut hela tiden, liksom tankningsmöjligheterna. 

Bilarnas körsträcka är 

betydligt längre än folk tror, även om 

den inte är lika lång som i moderna 

bensinbilar. 


- Vissa människor är kanske misstänksamma 

mot tekniken och fruktar att gasbilar 

kan explodera, vilket de inte kan. 

Han menar att satsningen på biogas är 

en mer gedigen miljösatsning än etanol. 

Bilister som köper bilar som kan 

drivas med etanol får en miljöbilspremie 

men kan även köra på vanlig 

bensin. 

- Det är lite grann som att både ha kakan 

och äta den om man inte alltid tankar 

med etanol, säger han. 

Även om biogasbilar är dyrare i inköp 

än bensin- och dieselbilar, är de billigare 

att köra. 

- Det viktiga är att man kan minska 

sina klimatfarliga utsläpp kraftigt, och 

samtidigt spara lite pengar, säger Håkan 

Almström. 

Passivhus 

Landskrona kommun har även fått 

pengar för att kunna ge bidrag till dem 

som bygger superisolerade hus, s k 

passivhus. Bidraget täcker högst 36 

procent av merkostnaden för att bygga 

ett sådant hus. 

- Passivhus definieras som hus som inte 

behöver tillskottsvärme, säger Håkan Almström. 

De boende själva och alla apparater 

räcker för att hålla huset varmt. 

Det finns olika uppgifter om huruvida 

passivhus verkligen är dyrare att bygga 

än traditionellt byggda hus. Schablonmässigt 

räknar man med att merkostnaden 

är ungefär 8 procent, men den 

24 

som bygger måste visa att huset var 

dyrare för att kunna erhålla bidraget. 

- Det tillåts viss stödvärme, 10W per 

kvadratmeter och år. Även om man utnyttjar 

stödvärmen fullt ut är ett passivhus billigare 

att bo i än ett "vanligt" hus. 

Det handlar inte om dramatiska skillnader, 

men om cirka 500 kronor per 

månad. 

- Framför allt bidrar man till bättre miljö, 

säger Håkan Almström. Den klimatmässiga 

vinsten för en villa är cirka 1 500 

kg koldioxid per år, vilket är mycket. 

Än så länge har ingen ansökt om bidrag 

för att bygga passivhus. Kommunen 

har nyligen, i maj 2008, genomfört 

ett internt utbildningsseminarium med 

alla inblandade aktörer för att 

stimulera intresset. 

Övrigt 

I Håkan Almströms övriga arbetsuppgifter 

ingår att informera även om 

andra pågående KLIMP-projekt: om 

utbyggnaden av fjärrvärmenätet, biogaspannan 

på soptippen där biogas 

samlas in och leds in i fjärrvärmenätet 

samt om satsningen på cykling. 

- I slutet av sommaren hoppas jag få färdig 

en cykelkarta, säger han. 

Han tror att staden vilar på en slumrande 

cykelkultur - för inte så länge sedan 

cyklade Landskronaborna 

betydligt mer än de gör nu.

Kommande 

KLIMP-projekt 

Landskrona kommun 

har lämnat in en 

KLIMPansökan för perioden 

2008 - 2012. Naturvårdsverket 

fattade i 

maj beslut om att tilldela 


medel till projekt 

2, 4 och 5. 

- Ansökan innehåller 6 åtgärder 

inom sektorerna energi, 

service, hushåll och transporter. 

Åtgärder saknas inom industrisektorn 

för att ansökan 

skulle vara så heltäckande som 

kommunen hade önskat, säger 

KLIMP-samordnaren Charlotta 

Barthelson. 

Landskrona kommuns utsläpp 

av koldioxid ligger 

högt från sektorerna industri 

och transporter. 


- Transporter arbetar vi med i 

det pågående transportsamordnarprojektet. 

I denna ansökan 

har vi inom transportsektorn 

med två åtgärder. Den ena innebär 

att en fjärde trådbuss införskaffas 

eftersom det finns 

behov av en fjärde buss på trådbussträckningen. 

Trådbussen är 

till skillnad från andra alternativ 

helt utsläppsfri. Elen som 

trådbussen drivs av härstammar 

från vindkraft. Den andra 

åtgärden inom transportsektorn 

är ett cykelprojekt. Det omfattar 

bl a att kommunen uppför 

byggnad för säker cykelförvaring 

vid Landskrona station 

och enklare varianter vid Häljarps 

och Glumslövs stationer. 

Detta är ett önskemål från 

många som arbetar i industriområdena 

i Landskrona där 

stadsbusstrafik saknas. Genom 

att cykeln kan placeras stöldsäkert 

på stationen över natten 

och under helger tror vi att fler 

väljer att åka med tåg till arbetsplatsen 

och många bilresor 

mellan exempelvis Helsingborg 

och Landskrona sparas in, säger 

Charlotta Barthelson. 

Däremot har kommunen 

inte fått med någon åtgärd 

från industrisektorn inom 

KLIMP-programmet. 

25 

Inga av de kontaktade företagen 

hade några aktuella 

eller i det läget tänkbara 

projekt att söka för. Ett företag 

kan högst få 30 % av 

merkostnaden i bidrag och 

projektet får inte vara lönsamt 

på kort sikt, enligt regelverket 

för KLIMP. Bidrag 

ges inte heller till 

projekt som redan påbörjats 

eller som skulle ha genomförts 

även utan 

KLIMP-bidrag. 

- Vi ville gärna ha med åtgärder 

även inom industrisektorn, 

men det var inget företag 

som nappade på erbjudandet 

om att vara med i KLIMP-ansökan. 

I stället får vi arbeta 

med industrins utsläpp av växthusgaser 

på andra sätt. Ett 

sätt är det miljömålsarbete som 

pågår i kommunen där miljömål 

har tagits fram bl a för begränsad 

klimatpåverkan från 

industriverksamheter. Målen 

har arbetats fram tillsammans 

med en arbetsgrupp från industrin. 

Miljönämnden kommer 

även att fokusera på industrins 

transporter och energianvändning 

i tillsynen. 

Om ett tredje projekt inom 

KLIMP-programmet går i 

lås, får Landskronaborna 

köpa energieffektiva hus- 

hållsmaskiner till ett förmånligt 

pris. 

- Om 1 000 Landskronabor 

byter ut sina kylar och frysar kan 

vi spara 4 GW el under maskinernas 

livslängd. 

Här är en kortfattad lista över 

KLIMP-projekten i den nya 

ansökan: 

2. Energieffektiva hushållsmaskiner 

Kommuninvånare erbjuds 

att byta ut sina gamla hushållsmaskiner 

mot energieffektivare 

till ett 

fördelaktigt pris. Pengarna 

går inte till subvention av 

maskinerna utan till informationsinsatser. 

Kommunens investering: 

152 200 kr 

Vitvaruleverantörer: 

572 800 kr 

Sökt KLIMP-bidrag: 263 

000 kr 

Total investering: 

988 000 kr 

Miljövinst: Totalt minskad 

användning av elenergi 

med ca 4 GWh/år. 

Miljöfarliga ämnen omhändertas, 

såsom freon.

4. Cykelprojekt 

Landskrona Åhoj 

Syftet är att fler ska cykla. 

Åtgärderna består av 

en kombination av investeringar 

i trafikmiljön, 

information om fördelarna 

med cykling, positiva 

incitament och 

dialog med Landskronaborna. 

Kommunens kostnad: 

1.380.000 kr under 4 år 

Sökt KLIMP-bidrag: 

1 540 000 kr under 4 år. 

Övriga medfinansiärer, 

företag: 160 000 kr 

Total kostnad: 

3 080 000 kr 

Miljövinst: Minskat koldioxidutsläpp 

med 499 

ton per år, tack vare 

mindre bilkörning. 

5. Komplettering med 

fjärde trådbuss 

Stationspendeln behöver 

utökas med en buss till. 

Resandeökningen sedan 

2003 har varit 60 procent. 

Kommunens investering: 

3 400 000 kr 

Sökt KLIMP-bidrag: 

500 000 kr 

Övriga medfinansiärer, 

Skånetrafiken: 500 000 

kr 

Miljövinst: Jämfört med 

en dieselbuss släpper en 

trådbuss ut 1 521 ton 

mindre koldioxid under 

sin livslängd. 


26

Det hållbara 

samhället 

Fysisk planering är ett av 

många instrument för att nå 

hållbar utveckling. Hur man 

bygger påverkar i hög grad hur 

mycket man tvingas resa. Tack 

vare bilismen kan människor 

bo i decentraliserade småhusområden 

och pendla ganska 

långa sträckor till och från jobbet. 

Men den utvecklingen måste 

vända om resandet ska minska. 

Miljöredovisning, Landskrona kommun 2007 - Fysisk planering 

Fysisk planering 

Forskningsgruppen för miljöstrategiska 

studier har i sin rapport Färder i 

framtiden utrett transporterna i ett 

hållbart samhälle och vilken roll den 

fysiska planeringen har för att uppnå 

det hållbara samhället. Gruppen utgår 

från att de "tvungna resorna", d v s arbets- 

och inköpsresorna, minskar. 

Däremot är det inte lika viktigt att begränsa 

fritidsresorna. "Mobiltetstvånget", 

resor som man tvingas göra 

för att vardagen ska fungera, men som 

man gärna avstår ifrån, är det som man 

vill komma åt genom smartare samhällsplanering. 

Framtidsbilden som målas upp bygger 

i stor utsträckning på utnyttjande av 

modern teknik för att stärka den lokala 

förankringen. Idén utgår från att 

många arbetsuppgifter kan genomföras 

från ett antal knutpunkter, s k noder 

eller telekontor, i ett globalt 

nätverk. Knutpunkterna är lokala centra 

i städerna som är sammanlänkade 

med miljövänliga kommunikationer. 

Service- och fritidsanläggningar finns i 

närheten av knutpunkterna. 

Den här bilden av det framtida samhället 

påminner i mångt och mycket 

om det förindustriella samhället där 

boende, arbete, service och fritid förekom 

inom en begränsad yta till följd av 

begränsade transportmöjligheter. Un- 

27 

der industrisamhället delade vi mer 

och mer på arbete, fritid och service 

och har genom bilens expansion och 

det låga priset på bensin och olja blivit 

ett mål i sig, allt ska nås med bil. Det 

har lett till en kraftig utglesning av 

samhället. Det i sin tur har lett till att vi 

måste i allt större utsträckning ha bil 

för att kunna leva i dagens samhälle. 

Om vi vill göra oss oberoende av bilen 

måste vi ändra samhällets struktur. 

Eftersom den fysiska planeringen är 

en mycket långsam process, - vi lever 

idag vid en planering som växte fram 

under 1960-talet - måste vi börja tänka 

om nu för att det ska ha någon påverkan 

på samhället om 30 år. 

Forskargruppen beräknar att mellan 

40 och 50 procent av arbetskraften kan 

IT-pendla redan 2020. Högni Hansson 

har en bild av framtida Landskrona där 

man kan nå arbetsplatsen för det mesta 

till fots. På telekontoret sitter en 

som jobbar med telefonutveckling för 

Ericsson och i rummet intill en som 

sysslar med Haldex bokföring för Kinafabriken 

och i nästa rum igen en 

som sköter lagerhanteringen åt IKEA 

i Polen. Denna arbetsplats är på gångavstånd 

hemifrån. Och på samma sätt 

finns dagis, skola, fritids på gångavstånd 

från hemmet. För lite längre resor 

tar man bussen eller möjligen en li-

ten eldriven småbil. Dagligvarorna 

finns i affären i nästa kvarter och varor 

längre ifrån beställer man via nätet och 

får hemkörda. Eftersom biltrafiken 

och bilinnehavet har minskat kraftigt 

finns det gott om mark att bygga på i 

stan, tomma parkeringsplatser och 

breda gator som inte behövs för den 

lilla biltrafik som finns. Därför kan 

man bygga hus på parkeringsplatserna 

och på flertalet gator. Därmed förtätas 

stan och underlaget för kollektivtrafiken 

ökar. 

Vägen till den här framtidsbilden börjar 

redan nu, menar Högni Hansson, 

miljöchef i Landskrona. Den dagliga 

fysiska planeringen ska fungera så redan 

idag att den inte fjärmar Landskrona 

från målet. Snart måste vi hitta 

en planering som gör att vi kan skapa 

de framtida noderna eller knutpunk- 


terna och därmed minska transporterna 

radikalt. Vi kan förstås inte räkna 

med en kraftig ändring av resandet 

förrän bränslepriserna stiger ännu 

mer, men då är det bra att ha en färdig 

bild av hur samhället ska se ut i en 

transportsnål framtid. Den som har en 

sådan planering färdig kommer att få 

stora fördelar. Vi behöver i nära framtid 

även fundera på var de s k telekontoren 

ska vara placerade. 

Förtätning av staden är en viktig åtgärd 

för att möjliggöra ett förverkligande 

av den önskade framtiden. Ett 

första steg kan vara att identifiera obebyggda 

områden inne i staden, där det 

redan finns god infrastruktur. Man 

kan redan idag tänka sig att man förtätar 

genom att i samråd med de boende 

i området stänga av vissa gatukorsningar 

för genomfartstrafik och ändå 

ha det körbart till varje dörr i området 

Aktivitetslokalisering i olika samhällen (enligt P. Steen m. fl., 1997). Bilden visar hur vårt 

dagligrum har ökat från det förindustriella samhälle, där aktiviteterna var lokaliserade till 

närheten av bostaden, fram till dagens servicesamhälle. Numera krävs det många 

transporter mellan bostad, arbetsplatsen, serviceinrättningar och fritidsaktiviteter. 

28 

som då består av fyra kvarter. Korsningen 

kan omvandlas till en lekplats, 

uteservering, park eller rabatter, bebyggas 

med uterum eller bebyggas 

med fler bostäder. Gatorna som tidigare 

var trafikerade och farliga för 

barn att vistas på blir nu lekområden 

för barnen. 

När man väl identifierat vad som går 

att bebygga kan kommunen inleda 

samarbete med aktörer som vill bebygga 

områdena och som samtidigt är 

beredda att arbeta för att minimera 

hushållens miljöbelastning. Bostäderna 

ska vara energisnåla, läget sådant att 

mobilitetstvånget inte uppkommer 

och dagligvaruhandel och annan 

service kan lockas att etablera sig. Skapandet 

av en nod, en arbetsplats för 

distansarbete, bör finnas med i planeringen 

redan nu. 

Framtida nodsamhälle där arbete och den 

dagliga servicen är i nära anslutning till bostaden 

och den dagliga fritids- sysselsättningen likaså. 

En del sällanservice är längre bort och likaså viss 

fritidssyssla. Arbetsplatsen kan man ibland 

behöva besöka långt borta när fjärrkontakt inte 

räcker. A och B representerar olika 

förtätningsgrader.

Faktaruta 


Korsningen har stängts av i samråd med de boende. Nu kan barnen leka på gatan utan att riskera att bli påkörda och de boende kan ändå köra 

fram till sin dörr. Uteplatserna kan byggas ut i gatan och byggas om till uterum, uteservering kan etableras och lekplats anläggas i korsningen. 

Färder i framtiden, Forskningsgruppen för miljöstrategiska 

studier, KFB-rapport 1997:7. 

29

Fysisk planering 

Landskrona 

I Översiktsplanen anges att bebyggelse 

ska uppföras i bl a 

anslutning till pågatågsstationerna 

i Landskrona, Glumslöv 

och Häljarp. Det är en konkret 

följd av ett medvetet arbete för 

att minska biltransporter och 

därmed utsläpp av växthusgaser. 

Annika Cronsioe, Landskrona kommuns 

stadsarkitekt, är medveten om 

att det finns starka önskemål att bygga 

i attraktiva områden nära vatten. Hon 

menar att kommunen bör hålla emot 

och har egen erfarenhet efter sin tid i 

Helsingborg. 

- Jag har själv plaskat omkring i Norra 

Hamnen i Helsingborg vid extremt högvatten 

och vet efter många diskussioner i Helsingborg 

vilket hot vatten kan vara. 

Man räknar att högsta högvatten kommer 

2 meter upp över normalvattennivån. 

Därför ska nybyggnation uppföras 

så att golvet hamnar som lägst 3,5 

Strandskoning på Ven. 


Efter en vinterstorm. 

meter över dagens havsnivå. Om källare 

byggs, ska den vara vattentät. 

- Med de reglerna tror jag nog att vi klarar 

100 år framöver, den tid som man räknar 

som husens livstid, säger Annika 

Cronsioe. 

Med större flöden i hela avrinningsområdet, 

kan även Saxån ställa till problem. 

Kraftiga flöden i kombination 

30 

med hård västlig vind kan hindra vattnet 

att nå ut i havet och leda till 

översvämning. 

- Vi försöker att inte bygga inom det området, 

säger Annika Cronsioe. 

De konflikter som kan uppstå till följd 

av förväntad havsnivåhöjning är tydliga 

på Axeltofta koloniområde. Området 

ligger 2 meter över havsnivån och 

riskerar att drabbas av översvämningar. 

När Saxån svämmar över, blir det 

redan idag ganska svampigt. Samtidigt 

finns det starka krafter som vill tillåta 

permanentboende i området. Idag 

finns i området ett antal familjer som 

bor där året om, trots att det är ett 

brott mot arrendeavtalet. 

- Vi har låtit göra en utredning som vi 

tycker mycket tydligt säger att området är 

olämpligt för permanentboende, säger Annika 

Cronsioe. Det finns dock ännu inget 

politiskt beslut om framtiden. 

Vid nybyggnation kan man genom att 

ställa adekvata krav se till att riskerna 

minimeras. Det är svårare att skydda 

befintlig bebyggelse. 

- Då handlar det bl a om att stärka gränsen 

mot havet genom exempelvis stenskoning, 

säger Annika Cronsioe. Det gäller 

bl a uppåt Borstahusen, där havet äter sig 

in.

Klimatanpassad 

energiproduktion 

- Om 20 år hoppas jag att vi lever i ett 

samhälle som tar vara på all överskottsenergi 

som idag kyls bort, exempelvis genom att 

industrins spillvärme kopplas till städernas 

fjärrvärmesystem, säger David Malm, energirådgivare 

i Landskrona. Förhoppningsvis 

har vi också fler biogasanläggningar och använder 

gasen för uppvärmning eller som fordonsbränsle. 

Trots att David Malm bara har 

jobbat i Landskrona i ett par år, 

ser han att fler människor än tidigare 

vänder sig till honom för 

att få goda energiråd. Både el 

och olja har blivit dyrare, vilket 

för många är orsaken att noga 

tänka över hur det egna huset 

ska få varmvatten och värme. 

- Men många människor frågar även av 

rena miljöskäl, säger David Malm. Det har 

vuxit fram ett genuint miljötänk. 

Huvudprioriteringen inför framtiden 

är att fjärrvärmenätet byggs ut så 

mycket som möjligt. De som har direktverkande 

el bör få någon form av 

investeringsstöd för att byta till ett vattenburet 

system. 

- I Landskrona gäller det främst området 

Fregatten, söder om Öresundsparken, säger 

David Malm. 

Fjärrvärmen är det bästa uppvärmningssystemet, 

menar han. Det är flexibelt 

och kan ta vara på energi från 

många källor. Fjärrvärmen kan matas 

med spillvärme från industrin, använda 

metangas från deponier och biogasanläggningar 

eller framställa energi 

genom förbränning av skogsbrukets 

avverkningsrester. 

- Detta gäller befintlig bebyggelse, säger 

David Malm. Nya hus bör byggas täta och 

om fjärrvärme då inte lönar sig att dra 

fram, finns exempelvis solvärme som alternativ. 

Solfångare har funnits ett tag och har 

blivit relativt ekonomiska, till stor del 

tack vare statliga bidrag. Det är en i 

grunden enkel teknik som värmer varmvatten. 

Den passar utmärkt i passivhus 

där boende använder lika mycket 

varmvatten som i traditionellt byggda 

hus. Beroende på hur tätt huset är 

byggt, kan värmesystemet även kom- 


pletteras med en pelletspanna som i 

princip bara behövs på vintern. 

- I hus med direktverkande el bör man 

fundera på en solvärmeanläggning till sin 

varmvattenberedare, när man ändå måste 

byta ut den, säger David Malm. I och med 

att elpriset förväntas stiga, är solfångare 

alltmer ekonomiskt. 

I framtiden blir även solceller realistiska 

alternativ men är ännu för dyra, 

trots statliga bidrag på upp till 70 procent. 

David Malm tror på ett framtida samhälle 

utan kärnkraft, med stora energibesparingar, 

utvecklad vindkraft och 

31 

utbyggnad av kraftvärmeverken som 

producerar både värme och el. 

- I dag tänker man i de banorna, säger 

han. I ett kraftvärmeverk utnyttjar man 

bränslet på bästa sätt. Tänk om alla kraftverk 

i framtiden är kopplade till ett fjärrvärmenät 

och utnyttjar biogas från 

rötanläggningar. 

Tipsfråga 5 

Vilket är enligt David Malm det bästa 

uppvärmningssystemet? 

1. Direktvärme 

X. Vedeldning 

2. Fjärrvärme

Miljötillståndet 

Luftkvalitetsmätningar i Landskrona 

Bly i grönkål och sallat 

Faktaruta 

Hälsoeffekter 

Bly kan orsaka skador på nervsystemet, njurar och hjärta/kärl. 

Effekter på naturmiljöer och material 

Vissa tungmetaller misstänks minska den mikrobiologiska 

aktiviteten i marken. 

Källor 

Lokala industriutsläpp samt intransport av förorenad 

luft. 

Sedan 1981 har sallat och grönkål odlats i 

Landskrona för bestämning av blyhalter. Medelvärdet 

för blyhalten i sallat var under året 2007 

0,20 mg/kg mätt i färskvikt. Medelvärdet för jämförbara 

platser år 2007 var det högsta sedan 

1993. Detta kan troligen förklaras av att på provplatsen 

Tegelbruksgatan, nära industriområdet, 

var blyhalten mer än dubbelt så hög som gränsvärdet. 

Gränsvärdet för halten bly i sallat och grönkål är 0,30 

mg/kg och är fastställt genom EG-förordning. 

Medelvärdet för bly i grönkål odlad på jämförbara platser 

2007 var 0,34 mg/kg. 2006 var medelvärdet för bly i grön- 

Miljöredovisning, Landskrona kommun 2007 - Miljötillståndet 

kål 0,73 mg/kg, dvs mer än dubbelt så högt som gränsvärdet. 

Blyhalterna i grönkål har varierat kraftigt mellan mätåren. 

Trenden visar att blyhalterna i grönkål minskat sedan mätningen 

startade 1981. Dock kvarstår rekommendationerna 

att inte odla grönkål i kommunen. 

Grönkålsodling. 

32

Bly i gräs 


På sju platser i kommunen utförs undersökningar av bly 

och andra metaller i odlat gräs. Gräs placeras ut på sju olika 

platser i Landskrona och klipps var 14:e dag. Undersökningen 

ger ett mått på blyinnehållet i luften. 

Medelvärdet för bly i Landskrona har successivt minskat 

från starten 1987 till 2001. Åren 2002, 2003 och 2004 var 

halterna för bly förvånansvärt höga. Från 2005 var halterna 

väsentligt lägre, nästan nere i nivå med värdena innan 2002. 

33 

Medelvärdet för samtliga 32 mätplatser i Landskrona 2007 

är 24 mg/g jämfört med 32 mg/g 2006 och 23 mg/g 2005. 

Det brukar vara ett par mätstationer som drar upp medelvärdet 

och det är de som är närmast utsläppskällorna på industriområdet. 

Bly i nedfallande stoft vid Boliden 

Bergsöe 

När det gäller tungmetaller är det främst blyets hälsoeffekter 

som är aktuella. Nedfallet av bly i Landskrona har undersökts 

sedan 1988. Syftet med undersökningen är dels att 

övervaka mängderna av olika metaller i fallande stoft samt 

dess spridning. Efter 1989 sjönk nedfallet kraftigt men har 

därefter legat kvar på ungefär samma nivå. Branden i Boliden 

Bergsöes batterilager 2001 orsakade en kraftig ökning 

av nedfallet. Nedfallet av bly nära Boliden Bergsöe AB, 

var under 2007 ca 60 gånger högre än vid mätstationen 

på andra sidan av staden (bakgrund). Nedfallet i 

Landskrona är ca 10 gånger större än i Malmö.

Partiklar PM 10 

Faktaruta 


Långtidsexponering för partiklar bedöms bidra till flera 

tusen dödsfall i förtid årligen i hjärt- och kärlsjukdomar 

och lungsjukdomar i Sverige. Även lungfunktionen påverkas 

negativt. Korttidsexponering har samband med 

dödlighet och inläggning på sjukhus. 


Partiklar kan påskynda korrosion av metaller och skada 

kulturföremål. 

Källor 

Vägtrafiken är en viktig källa till både grövre och finare 

partiklar. Energiproduktion, uppvärmning, industrier 

bidrar samt naturliga källor. Källa: IVL- rapport, B1667 

PM10 utgör partiklar som är mindre än en hundradels 

(1/100) mm i diameter. 

Landskrona mäter partiklar dels i takhöjd (urban bakgrund) 

på polishusets tak och dels i gaturum på Eriksgatan 

vid Hvilan där många människor vistas. 

För att skydda människors hälsa får antalet dygn med 

partiklar (PM10) inte överskrida miljökvalitetsnormen 

50 µg/m3 i utomhusluft mer än 35 dygn under ett kalenderår. 

I Landskrona gaturum överskeds denna gräns 10 dygn under 

vinterhalvåret (okt-mars) och 3 dygn i den urbana bakgrunden. 

Det ska noteras att det saknas 20 dygn under januari 

för båda stationerna p g a datakrasch hos IVL. 


PM10 har mätts dagligen i gaturummet, d v s året om sedan 

år 2004. För år 2006 överskreds miljökvalitetsnormen för 

PM10 (50 µg/m3) i gaturummet under 25 dygn. Årsmedelvärdet 

för år 2006 var 28 µg/m3. I statistiken saknas en månads 

mätningar för gaturummet i januari/februari 2006 p g 

a att mätfilter kom bort på posten. Dygnen med överskridande 

över miljökvalitetsnormen i gaturummet var förutom 

under vintermånaderna även fördelade under framförallt 

april, i början av maj och i slutet av september. 

Tabell. PM10 mätningar i Landskrona gaturum, kalenderår. 

34 

Kalenderår Antal dygns-medelvärde 

> 50 µg/m 3 (miljökvalitetsnorm som 

inte får överskridas mer än 35 dygn) 

2004 10 

2005 21 

2006 25 

Kvävedioxid 

Faktaruta 


Försämrar lungfunktion och kan förvärra astma. Kvävedioxid 

är en indikator för trafikens utsläpp och samband 

finns mellan sjuklighet och kvävedioxid i 

omgivningsluften. Kväveoxider bidrar till bildande av 

marknära ozon. 


Övergödning av hav, sjöar, vattendrag och mark. Bidrar 

till försurning samt skador på växtligheten genom 

bildande av ozon. Bidrar till korrosion och nedbrytning 

av kulturföremål. 

Källor 

Tidigare främst från bilavgaser. Betydande utsläpp från 

arbetsmaskiner, uppvärmning, industrier och energiproduktion. 

Källa: IVL- rapport, B1667 

Kvävedioxid (NO2) har mätts i urban bakgrund (tätortsluft 

i takhöjd) i Landskrona sedan 1988. NO2-halterna har uppvisat 

en nedåtgående trend sedan starten vilket framgår av 

figuren. Kvävedioxid har också mätts i gaturummet sedan 

2002. Mätningarna visar att miljökvalitetsnormen och den 

övre utvärderingströskeln underskrids (d v s där mätkrav 

föreligger) både för dygn och för år i gaturummet. 

Vinterhalvårsmedelvärdet för NO2 var under vinterhalvåret 

06/07; 13 µg/m3 i den urbana bakgrunden 

och 15 µg/m3 i gaturummet vilket kan jämföras med 6 

µg/m3 på bakgrundsstationen Vavihill på Söderåsen 

och miljökvalitetsnormen 40 µg/m3 (årsmedelvärde). 

I gaturummet är det s k "aktiv" mätning med dygnsmedelvärden 

medan det i bakgrunden är s k "passiv" mätning 

med diffusionsprovtagning på månadsbasis.

Sot 

Sot har mätts i Landskrona tätort sedan 1973. Vinterhalvårsmedelvärdet 

för sot var under vinterhalvåret 2006/07 i 

gaturummet 4 µg/m 3. Som en jämförelse var vinterhalvårsmedelvärdet 

för sot på Vavihills mätstation i Skåne 3 

µg/m 3. 

Svaveldioxid 


Faktaruta 


Ökning av besvär och luftvägssjukdomar vid höga halter. 

Svaveldioxid som luftförorening har i Sverige 

knappast längre någon betydelse ur hälsosynpunkt. 


Försurning av sjöar, vattendrag och skogsmark. Korrosion 

och nedbrytning av kulturföremål. 

Källor 

Främst uppvärmning, energiproduktion, utsläpp från 

industrier och sjöfart. Källa: IVL- rapport, B1667 

Svaveldioxidhalterna i Landskrona har minskat kraftigt och 

vinterhalvårsmedelvärdena är idag endast ca 10 % av de 

halter som uppmättes under 1970- och 1980-talen. Orsaken 

beror på minskat svavelinnehåll i drivmedel och eldningsolja. 

Utbyggnaden av fjärrvärme med en minskande 

35 

uppvärmning med eldningsolja har också stor betydelse för 

de minskade svaveldioxidhalterna i luften. 

Vinterhalvårsmedelvärdet för svaveldioxid (SO2), baserat 

på passiva månadsmätningar, var 1,5 µg/m3 i den 

urbana bakgrunden vilket kan jämföras med vinterhalvårsmedelvärdet 

0,7 µg/m3 på Vavihills mätstation 

och miljömålet 5 µg/m3. Tipsfråga 6 

Vad har högst blyhalt? 

1. Grönkål 

X. Sallat 

2. Äpplet 

Luftföroreningar.

Bensen 

Faktaruta 


Bensen kan orsaka cancer, främst leukemi. VOC (bensen, 

eten och butadien) bidrar sannolikt till några extra 

cancerfall per år i Sverige. 


Indirekt skador på växter och material genom att VOC 

bidrar till bildning av ozon. 

Källor 

Främst bilavgaser. Vedeldning, utsläpp från industrier, 

arbetsmaskiner och användning av hushållsprodukter 

är viktiga källor. Källa: IVL- rapport, B1667 

Under vinterhalvåret 2006/07 och sommaren 2006 

mättes flyktiga organiska kolväten (VOC) i Landskrona 

i gaturum. Vinterhalvårsmedelvärdet (1,5 µg/m 3) 

för bensen i gaturum underskrider med stor marginal 

miljökvalitetsnormen för bensen (5 µg/m 3) som ska 

vara uppfylld år 2010. Även den undre utvärderingströskeln 

(2 µg/m 3) underskrids för vinterhalvår. Resultatet ligger 

dock över generationsmålet för Sverige som ska nås senast 

år 2020 (1 µg/m 3, årsmedelvärde). Under 

sommarhalvåret 2006 var bensenhalten i Landskrona gaturum 

lägre (0,7 µg/m 3). 

Miljöredovisning, Landskrona kommun 2007 Miljötillståndet 

36 

Marknära ozon 

Faktaruta 


Korttidsexponering för ozon har samband med dödlighet 

och inläggning på sjukhus och kan förvärra astmabesvär. 

Ozon kan påverka lungfunktionen och orsaka 

inflammation. Långtidsexponering påverkar eventuellt 

lungornas tillväxt negativt men tycks ej påverka 

dödlighet eller förekomst av astma. 


Skördeförluster genom skador på grödor. Troligen 

också skador på träd och vilda växter. Nedbrytning av 

material som papper, plast, gummi och textilier. 

Källor 

Ozon är en sekundär luftförorening som bildas av kväveoxider 

och flyktiga organiska ämnen. 

Källa: IVL- rapport, B1667 

Ozon är en s k sekundär luftförorening som bildas då kväveoxider 

och kolväten reagerar under inverkan av solljus 

vilket gör att ozonhalterna är betydligt högre på sommarhalvåret. 

De uppmätta ozonhalterna var något lägre denna 

säsong (63 µg/m 3) beroende på att den senare delen av 

sommaren var solfattig. Det nya EU-direktivet till skydd 

för hälsa överskreds inte någon gång under sommarsäsongen 

(se www.oresundsluft.se). 

Tipsfråga 7 

Hur mycket högre är kvävedioxidhalterna i Landskrona 

jämfört med Vavihill på Söderåsen? 

1. Dubbelt så högt 

X. 10 gånger så högt 

2. 100 gånger så högt

Luftmätningsutrustningen på Eriksgatan. 

Tipsfråga 8 

Kvävedioxidhalten i tätortsluften 

har sedan år 1988. 

1 ökat 

X. minskat 

2. inte förändrats 

Europa, Sverige & Skåne 

Europa 

Sverige tillhör de länder i Europa 

som har de lägsta halterna av luftföroreningar 

i tätorter. Vissa dagar kan 

dock halterna av partiklar vara mycket 

höga, troligen på grund av kallt klimat 

och användningen av dubbdäck 

samt halkbekämpande medel. 

Årsmedelvärdet för länder i Europa 

söder om Norden för PM10 och NO2 


Landskronaluften jämfört med andra städer 

är mellan 20-40 µg/m3 i urban bakgrund 

d v s i tätortsluft i takhöjd. I 

svenska tätorter är årsmedelvärdet i 

bakgrundsluften 10-20 µg/m3 omräknat 

från vinterhalvårsvärden. I gaturum 

är årsmedelvärdena vanligtvis 

högre. I Landskrona gaturum var det 

faktiska årsmedelvärdet för PM10 28 

µg/m3 under kalenderår 2006. 

Sverige och Skåne 

Landskrona urbana bakgrundsluft d 

v s tätortsluft i takhöjd har jämförts 

37 

med några andra städers bakgrundsluft. 

Vinterhalvårsmedelvärden av 

partiklar (PM10), kvävedioxid och 

svaveldioxid från mitten av 90-talet 

och framåt har studerats. Jämförelsen 

har gjorts genom att välja några 

orter som ingår i IVL:s urbanmätnät 

som är jämförbara räknat i befolkningsmängd 

(Trelleborg, Falkenberg 

och Karlskoga). Några större städer i 

Skåne (Malmö och Helsingborg) har 

också valts samt en mätstation som 

är opåverkad (Vavihill på Söderåsen).

Kvävedioxid 

Vinterhalvårsmedelvärdet för 

kvävedioxid har minskat genomgående 

i Sverige. I Landskrona 

har halten i tätortsluften 

minskat och varit i nivå med 

några andra städer de senaste 

åren (Falkenberg och Karlskoga). 

Trelleborg har genomgående 

högre vinterhalvårsmedelvärden 

än de andra 

kommunerna i samma storleksordning, 

dock lägre än de 

större städerna Malmö och 

Helsingborg. 

Partiklar (PM10) 

Jämfört med några andra tätorter 

som har mätt partiklar 

och är jämförbara i befolkningsmängd 

med Landskrona 

(Trelleborg och Karlskoga), 

har Landskronas tätortsluft 

(bakgrund) höga vinterhalvårsmedelvärden 

för partiklar 

(PM10) sedan mätningar startade 

vinterhalvåret 2001/2002. 

De senaste tre åren är medelvärdena 

i Trelleborg i nivå med 

Landskrona. Anmärkningsvärt 

är att Landskronas och 

Trelleborgs bakgrundsluft har 

högre vinterhalvårsmedelvärden 

jämfört med Malmös bakgrundsluft 

vid rådhuset. 

Svaveldioxid 

Landskronas tätortsluft (bakgrund) 

har något högre vinterhalvårsmedelvärden 

för svaveldioxid 

jämfört med några 

andra tätorter som är jämförbara 

i befolkningsmängd och 

som har mätt svaveldioxid 

(Karlskoga och Falkenberg). 

Trelleborg har betydligt högre 

vinterhalvårsmedelvärde än de 

andra kommunerna, även jämfört 

med Malmö och Helsingborg. 

Sjöfarten är den troligaste 

orsaken till de högre 

vinterhalvårsmedelvärdena av 

svaveldioxid i Trelleborg. 


38

Vattenkvalitetsmätningar 

Vattendrag 

Saxån och Braån 

Bakgrund 

Saxån och Braån flyter ihop vid Häljarp 

strax innan de når Öresund. 

Avrinningsområdet berör stora delar 

av Eslöv, Kävlinge, Landskrona 

och Svalövs kommuner. Åarna är 

likartade till sitt utseende och är 

båda kraftigt påverkade av omgivande 

jordbruksmark. De tillhör 

tillsammans med Råån de vattendrag 

som är mest belastade med näringsämnen 

i landet. Saxån-Braåns 

vattenvårdskommitté, som är ett 

samarbetsorgan för miljömyndigheterna 

i de berörda kommunerna, har 

sedan mitten av 1970-talet bedrivit 

ett omfattande kontrollprogram. 

Vattenkvaliteten mäts regelbundet i 

10 punkter och omfattar bl a av kväve, 

fosfor, syrehalter, pH, grumlighet, 

suspenderat material, totalt 

organiskt kol, metaller och bekämpningsmedel. 

Med hjälp av beräknad 

vattenföring under året kan transporten 

av olika ämnen ut i Öresund 

beräknas. 

Vattendragen kantas av värdefulla 

och vackra naturmarker och åarna 

har därmed också stora natur- och 

rekreationsvärden. Fritidsfisket är 

också tämligen omfattande. 

År 2007 var som bekant ett nederbördsrikt 

år och därmed var också 

transporten stor av både kväve och 

fosfor ut i Öresund. Halterna av både 

kväve och fosfor var dock lägre än 

många tidigare år och det finns tydliga 

tecken på att halterna sjunker för fosfor 

och även i viss mån för kväve. 

Generellt är halterna av syre gott och 

den omgivande jordbruksmarken gör 

att försurningsrisken är liten, pH som 

är ett mått på vattnets surhet visar att 

vattnet blir mindre surt. 

I och med den omfattande nederbörden 

har erosionen och därmed grum- 


Karta över provtagningspunkter i Saxån-Braån. 

pH i Saxån-Braån har stigit. 

Kväve och fosfor i Saxån visar nedgående trender. 

ligheten varit högre än tidigare år. Halterna 

av metaller har liksom tidigare år 

varit låga eller måttliga. Nära mynningen 

av Saxån har kommittén mätt halterna 

av bekämpningsmedelsrester sedan 

mitten av 1980-talet. 

39 

Högsta halterna av bekämpningsmedelsrester 

uppmättes i juni liksom oftast 

även tidigare år. 32 olika substanser 

kunde bestämmas och spår av 

ytterligare 17 substanser registrerades. 

De flesta tillhör gruppen ogräsbekämpningsmedel.

Bottenfaunaprovtagningen i Saxån-Braån omfattar bara 

fem lokaler. Bedömningarna av föroreningspåverkan var 

att lokalerna vid Svalövsbäcken och Välabäcken var betydligt 

påverkade av föroreningar medan Braån vid Asmundtorp 

och Långgropen norr om Eslöv bedömdes som svagt 

påverkade och Saxån vid Saxtorp som obetydligt påverkad. 

Ingen av lokalerna bedömdes vara mer påverkade än jämfört 

med 2005. 

Ytterligare information finns på vattenorganisationernas 

hemsidor. 

Värdena visar att transporterna av näringsämnena fosfor 

och kväve från vattendraget Saxån-Braån ut till Öresund 

har reducerats under de senaste 20 åren. 


Råån 

Bakgrund 

Råån avvattnar ett område på 193 km2. Den rinner upp i 

Svalövs kommun, vidare genom Tågarp in i Helsingborgs 

kommun, bildar gräns mot Landskrona kommun, 

fångar upp Tjutebäcken från Bjuvs kommun för att till 

sist ha sitt utlopp vid Råå i Öresund. Avrinningsområdet 

för Råån omfattar delar av Bjuv, Svalöv, Helsingborg 

och Landskrona kommuner. 

Rååns omgivningar är ett populärt naturområde för 

många. På de bördiga jordarna inom Rååns avrinningsområde 

bedrivs också ett jordbruk som är av stor betydelse 

för livsmedelsproduktionen. Den storskaliga 

förändringen av vattenbalansen i landskapet har inneburit 

höga näringsämnestransporter, förlorade naturmiljöer 

och arter. Sedan mitten av 1980-talet har 

kommunerna samarbetat om ett kontrollprogram för 

vattenkvaliteten i vattendraget. Kontrollprogrammet har 

i huvudsak inriktat sig på halterna av kväve, fosfor och 

totalt organiskt kol (TOC). Kväve och fosfor speglar påverkan 

av näringsämnen som i huvudsak kommer från 

åkermarkerna. TOC anger mängden av organiskt kol 

som kommer från levande och döda växter och djur men 

även från andra källor som t ex gödselanläggningar och 

enskilda avlopp. 

I Råån har man sedan år 2000 ett omfattande kontrollprogram 

för livet i vattendraget. Man kontrollerar 

sammansättningen av bottendjuren på elva lokaler i både 

huvudfåran och biflödena. 

Totalt transporterades 630 ton totalkväve, 7,3 ton totalfosfor 

och 370 ton TOC ut från Råån till Öresund under 2007. 

Transporterna av totalkväve, totalfosfor och kol (TOC) var 

störst under högflödesmånaderna januari och juli. Under 

dessa månader transporterades 46-47% av årets 

TOC-mängd och totalkvävemängd och 59 % av fosformängden 

ut till Öresund. 

Under juli månad kom stora mängder nederbörd som gav 

mycket höga flöden. Till exempel i vecka 27 i juli då flödet 

var extremt högt 9 miljoner m3, skedde de i särklass största 

transporterna av kväve, fosfor och TOC. Enbart transporten 

av fosfor denna vecka var 15 % av årets totala transportmängd. 

De totala ämnestransporterna av totalkväve, 

totalfosfor och TOC 2007 var högre än medel för åren 

1988-2006. Transporten av fosfor var även högre än transporten 

2006. Däremot transporterades mindre mängd totalkväve 

och TOC 2007 än under 2006. I en jämförelse 

med år 1994 då flödet var ungefär lika högt som 2007 transporterades 

mindre mängder av både kväve, fosfor och 

TOC ut till Öresund från Råån år 2007. 

Totalt hittades över 80 olika arter av bottendjur i undersökningarna. 

Några av dem var sällsynta och rödlistade. Genom 

att titta på artsammansättningen kan man dra 

slutsatser om vattenkvaliteten. 

40

Provtagning av bottenfauna i Råån. 

Tipsfråga 9 

Hur har näringsämnestransporten 

från Saxån-Braån ut i Öresund förändrats 

sedan 1980? 

1. Kvävetransporten har minskat 

och fosfortransporten ökat 

X. Både kväve- och fosfor transporten 

har ökat 

2. Både kväve- och fosfor transporten 

har minskat 


41

Kustvattenkontroll 

Bakgrund 

Övergödning, miljögifter och utfiskning utgör idag de 

största miljöproblemen i våra kustvatten. På sikt kommer 

även en ökande växthuseffekt att påverka hydrografin 

och artsammansättningen i våra kustvatten. 

Orsaken till övergödning är främst näringsämnen som 

fosfor och kväve från avlopp och näringsämnen som 

transporteras från åkermarker till havet via vattendrag 

och dräneringar. Under flera decennier, ända fram till 

1980-talet, steg näringshalterna markant i både Västerhavet 

och egentliga Östersjön. Den främsta orsaken var 

en snabbt tilltagande näringstillförsel från kringliggande 

jordbruksområden. 

Till följd av övergödningen ökar algblomningar, speciellt 

trådformiga arter under våren. Dessa alger leder normalt 

till ökade bakteriehalter och därmed sämre badvattenkvalitet. 

Miljöövervakning 

Den massiva blomningen av blågröna bakterier i Östersjön 

och Öresund under sommaren 2006 upprepades inte under 

år 2007. Det krävs perioder med varmt och lugnt väder 

för att en massförekomst av blågröna bakterier ska kunna 

utvecklas. En kall och regnig sommar under det gångna 

året medförde, att algblomningar av de potentiellt giftiga 

arterna uteblev. 

Näringsämnen 

För att kunna studera förändringar i miljön och se om miljöåtgärder 

får önskad effekt krävs långvarig och konsekvent 

genomförd provtagning. Mitt i Öresund utanför ön 

Ven har svenska SMHI och danska DMU (Danmarks 


Miljøundersøgelser) mätt halter av näringsämnena kväve 

och fosfor sedan 1970-talet. Tyvärr har kontinuiteten i mätningarna 

varit varierande men trots detta kan trender skönjas. 

Liksom i vattendragen kan man se sjunkande halter av både 

kväve och fosfor i ytvattnet. 

Totalfosfor och totalkväve i ytvattnet vid Ven. 

42

Syret i bottenvattnet minskar 

Syrehalter i bottenvattnet avgör om bottenlevande organismer 

kan överleva. I samband med en hög växtproduktion i 

våra kustvatten har halter organiskt material på och i havsbottnarna 

ökat. När organiskt material bryts ned av bakterier 

förbrukas det syre. Vid höga bakterieaktiviteter kan syrehalter 

sjunka till alarmerande nivåer. Vid halter 2 ml/l 

lämnar rörliga organismer området och stationära organismer 

utsätts för kraftig syrestress. Under 2 ml/l kan 

bottenorganismer dö. 

Trenden för de lägsta syrehalterna är nedgående. Under senare 

delar av 1980-talet och framåt har bottenorganismerna 

periodvis slagits ut i områden med syrebrist. Denna utveckling 

har skett trots att halter av näringsämnena kväve 

och fosfor har sjunkit i ytvattnet. 

Som i alla biologiska system finns det dock en viss tröghet 

och förhoppningsvis medför minskade halter av näringsämnen 

på sikt en lägre växtproduktion och därmed även 

mindre mängder organiskt material som ansamlas i och på 

sedimenten. 

Badvattenkvaliteten beror också på 

vädret 


Diagrammet visar de lägsta syrehalterna i bottenvattnet mellan olika 

år samt trenden för de lägsta halterna. Det röda området i diagrammet 

visar syrehalter 2 ml/l eller lägre vilket utgör gränsvärdet där rörliga 

organismer lämnar området och stationära utsätts för syrestress. 

Varje badsäsong kontrolleras badvattnet med avseende på 

olika typer av bakterier, vattentemperaturer och om badplatsen 

har en blå flagg (EU:s kvalitetsnorm) även pH, 

grumlighet m.m. I Landskrona finns 10 allmänna badplatser, 

sju på fastlandet och tre på Ven. Av dessa är nu nio 

stycken klassade som EU-bad d v s har minst 75-100 badande 

per dag och omfattas av EG-direktivet. Badsäsongen 

är i södra Sverige fastställd till 15/6 - 15/8. 

43 

Sammantaget togs det 79 st badvattenprover under 2007 

varav 27 bedömdes som tjänliga med anmärkning och 5 

som otjänliga. Det innebär att ca 62 % av proven var tjänliga, 

34 % tjänliga med anmärkning och 6 % otjänliga. Proverna 

har tagits varannan vecka och oftare när prov visat sig 

vara otjänliga eller tjänliga med anmärkning. Anledningen 

till att så pass många badvattenprov visat tjänligt med anmärkning 

eller otjänliga var troligen p g a att sommaren 

2007 var väldigt nederbördsrik och många kommuner hade 

problem med dåliga badvattenprover. 

Regn i så stora mängder medför mycket ytvattenavrinning, 

vilket för med sig bakterier ut i havet, som i sin tur resulterar 

i dåliga badvattenprov. Under badsäsongen 2007 drabbades 

Landskrona badstränder ej av någon algblomning, 

p g a att sommarvädret ej varit varmt nog under en längre 

period. 

Andelen av alla badvattenprov som fick betyget "tjänligt med 

anmärkning" och "otjänligt". Den regniga sommaren år 2007 

återspeglas i flera badvattenprov som fick dåliga betyg. 

Tipsfråga 10 

Vad tros vara orsaken till att många badvattenprover visade 

tjänligt med anmärkning eller otjänligt under sommaren 

2007? 

1. Det var en sommar med mycket nederbörd 

X. Det var ovanligt många som badade 

2. Det var en mycket varm sommar

En unik undersökning av bekämpningsmedel 

Undersökning av 

100 brunnar i 

Landskrona 

Bakgrund 

Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. 

I Sverige använder 1,2 miljoner 

permanentboende vatten från 

egen brunn. I Landskrona är det 

uppskattningsvis ca 1 000 hushåll 

som har egen vattenförsörjning och 

det är få som kontrollerar sitt vatten 

regelbundet. 

I ett tillsynsprojekt har miljönämnden 

undersökt vattnet i 

100 brunnar för att få en bild 

av hur dricksvattnet är för de 

kommuninvånare som inte har 

kommunalt dricksvatten. Av 

störst intresse var att få veta 

hur stort problemet är med kemiska 

bekämpningsmedel i 

Landskrona kommun. 

Hälften av brunnarna 

"otjänliga" 

Proverna från de 100 brunnarna skickades 

till analys för att få veta halten av 

nitrat och nitrit, bakterier och kemiska 

bekämpningsmedel. Dricksvattnet i 

närmare hälften av de undersökta 

brunnarna fick den samlade bedömningen 

"otjänligt" (46 st av 100). Enligt 

Socialstyrelsens allmänna råd om 

försiktighetsmått för dricksvatten 

(SOSFS 2003:17) innebär "otjänligt" 

att åtgärder bör vidtas som säkerställer 

kvaliteten. 

Kemiska 

bekämpningsmedel - ett 

problem 

Betydande mängder kemiska bekämpningsmedel 

används inom jordbruket, 

främst mot ogräs men även mot 

svamp, insekter och kvalster. Kemiska 

bekämpningsmedel används också 

inom trädgårdsnäringen, på banvallar, 

industritomter, golfbanor och på 

idrottsplatser och hårdgjorda ytor. 


Även privatpersoner använder kemiska 

bekämpningsmedel i relativt 

omfattande mängder i trädgårdar och 

fritidshus mot t ex myror och ogräs i 

gräsmattor. Kemiska bekämpningsmedel 

som används kan lagras i marken 

och hittas flera år senare i grundvatten 

och dricksvatten. De enskilda 

bekämpningsmedlens toxicitet, d v s 

den skadliga effekten på människors 

hälsa, varierar från substans till 

substans. 

Hur många brunnar innehåller 

kemiska bekämpningsmedel? 

Rester av kemiska bekämpningsmedel 

i dricksvattnet hittades i 43 brunnar av 

100 i Landskrona. I mer än en tredjedel 

av brunnarna (35 st av 100) återfanns 

kemiska bekämpningsmedel i 

sådana halter att dricksvattnet bedöms 

vara "otjänligt" (>0,10 µg/l). 

Vilka bekämpningsmedel finns i 

dricksvattnet? 

13 olika restsubstanser från kemiska 

bekämpningsmedel påvisades i dricksvattnet. 

Den överlägset vanligaste 

restsubstansen, som återfanns i de 

flesta brunnar med kemiska bekämpningsmedel, 

var BAM (2,6-diklorbensamid) 

som är en nedbrytningsprodukt 

av diklobenil. Diklobenil kan 

bindas hårt till marken och ligga kvar 

flera år efter att användandet upphört 

och kan läcka till dricksvatten och 

grundvatten. Den näst vanligaste substansen 

var atrazin. Diklobenil och 

atrazin härstammar från preparat som 

bl a har använts för totalbekämpning 

av ogräs på t ex grusade gångar, gårdsplaner 

och på banvallar. Totex Strö är 

exempel på ett sådant preparat som 

var godkänt mellan åren 1967 och 

1989 och som även användes av privatpersoner. 

Det finns idag inga godkända preparat 

innehållande dessa ämnen. Rester av 

preparatet Roundup som används 

mycket idag för ogräsbekämpning av 

bl a privatpersoner återfanns i 4 

brunnar och i 3 av brunnarna i sådana 

halter att dricksvattnet räknas som 

"otjänligt". Övriga restsubstanser av 

kemiska bekämpningsmedel som hittades 

i brunnarna i undersökningen, 

visas i tabellen i slutet på detta avsnitt. 

Av 100 brunnar var 35 otjänliga på grund av för höga halter bekämpningsmedel och i ytterligare 

8 brunnar hittades rester av bekämpningsmedel. 

44 

Det finns en risk att det uppstår oförutsägbara 

kombinationseffekter när 

man får i sig flera olika kemiska bekämpningsmedel 

samtidig. Dricksvattnet 

i 14 brunnar innehöll mer än en 

restsubstans från kemiska bekämpningsmedel. 

Som mest återfanns 8 olika 

restsubstanser i dricksvattnet i en 

och samma brunn, med en sammanlagd 

halt på 2,83 µg/l. 

Var hittades kemiska bekämpningsmedel? 

Övervägande del av brunnarna, vars 

dricksvatten innehöll kemiska bekämpningsmedel, 

är belägna på gårdsplanen 

och är grävda brunnar med ett 

djup på mellan 3 och 10 meter och har 

stenklädda väggar (tegel, gråsten och 

kalksten). Många brunnar är anlagda 

för länge sedan och har anor från början 

av 1900-talet och några är från 

1700- och 1800-talet. 

Rester av kemiska bekämpningsmedel 

återfanns även i 6 st borrade brunnar 

med brunnsdjup på mellan 20 och 100 

meter och i några fall i höga halter.

Av de 43 brunnar, vars 

dricksvatten innehöll kemiska 

bekämpningsmedel, är 

betydligt större andel brunnar 

belägna i moränlera, lera 

och morän jämfört med 

brunnar belägna i sand och 

sand från isälvsediment. 

Samband nitrat och kemiskabekämpningsmedel 

Samtliga brunnar med påvisade 

halter kemiska bekämpningsmedel 

i dricksvattnet 

hade också påvisade nitrathalter. 

I 28 av de 43 brunnar 

där kemiska bekämpningsmedel 

påvisades klassas nitrathalterna 

som "hög halt" 

och "mycket hög halt" för 

grundvatten enligt Naturvårdsverkets 

rapport 4915 

"Bedömningsgrunder för 

miljökvalitet i grundvatten". 

Kemiska bekämpningsmedel, 

verksam beståndsdel 

BAM (2,6-diklorbensamid) 


Antal 

brunnar 

Högsta uppmätta 

halt (µg/l) 

45 

Användningsområde 

37 2,30 Totalbekämpningsmedel (t ex preparatet ”Totex Strö”, klass 3) 

för grusade gångar, gårdsplaner, banvallar, industriområden 

mm. Användningsförbud sedan början 90-talet 

Atrazin 9 0,68 se ovan 

Destylatrazin 9 0,76 se ovan 

Desisopropylatrazin 4 0,15 se ovan 

Bentazon 7 0,40 Mot ogräs i odlingar av bl a vall och ärt (klass 2) 

AMPA, Glyfosfat 3 0,20 Mot bl a ogräs i trädgårdar och på allmänna platser (t ex ”Roundup”, 

klass 3) 

Isoproturon 3 0,13 Mot ogräs i odlingar av stråsäd (klass 2) 

Klopyralid 3 0,15 Mot ogräs i odlingar av bl a stråsäd, lin och gräsfrövall (klass 2). 

Tidigare preparat bl a mot ogräs i gräsmattor (klass 3) 

Diklorprop 1 0,07 Mot örtogräs i odlingar av stråsäd och gräsfrö samt i slåttervall 

och betesvall på åkermark (klass 2) 

Terbutylazin 1 0,45 Inga godkända preparat. Mot bl a ogräs i odlingar av potatis 

och majs, i plantskolor och frukt- och bärodlingar. 1st klass 

3-preparat ”Gardoprim” användes till grusgångar och gårdsplaner 

Metazaklor 1 0,31 Mot ogräs i odlingar av kålväxter, potatis, raps och rybs (t ex 

preparatet ”Butisan”) (klass 2) 

Mecoprop 1 0,13 Mot ogräs i stråsäd och gräsvallar (klass 2)

Nitrat/nitrit 

Den största mänskliga källan för kvävetillförsel 

står jordbrukets gödsling 

för. I de fall enskilda avlopp använder 

grundvatten som recipient t ex vid infiltration 

kan grundvattenförekomsten 

påverkas lokalt och ge upphov till 

betydande nitrathalter. Gödsling av 

gräsmattor i villaträdgårdar och på 

golfbanor kan också ge upphov till 

förhöjda nitrathalter i grundvattnet. 

Dricksvattnet i 41 av brunnarna i undersökningen 

var anmärkningsvärda 

med avseende på nitrathalten varav 24 

st bedömdes som "tjänligt med anmärkning" 

(>20 mg/l) och 17 st "otjänligt" 

(>50 mg/l) enligt SOSFS 

2003:17. 

Endast en brunn i undersökningen 

hade anmärkningar på dricksvattnets 

nitrithalt med bedömningen "tjänligt 

med anmärkning". Detta är en brunn 

som är borrad och mer än 80 m djup 

och anmärkningen kan bero på syrebrist 

i vattnet. 

Bakterier 

Dricksvattnet i en tredjedel av brunnarna 

(33 st) bedömdes som "tjänligt 

med anmärkning", främst beroende på 

koliforma bakterier och totalantalet 

mikroorganismer, och mindre än en 

tiondel (8 st) bedömdes som "otjänligt". 

Endast i 7 brunnar påvisades 

e.coli-bakterier som visar på förorening 

från människor eller djur, t ex via 

avlopp eller gödsel. Om undersökningen 

utförts någon annan årstid då 

det inte var kallt och låg snö så skulle 

med största sannolikhet fler brunnar 

haft anmärkningar med avseende på 

bakterier. 

Tipsfråga 11 

Hur många av de 100 undersökta 

brunnarna innehöll rester av kemiska 

bekämpningsmedel? 

1.0st 

X. 43 st 

2. 75 st 


Grundvattenkontroll 

Den årliga grundvattenkontrollen 

genomfördes i början av december 

under år 2007 i 7 provpunkter (6 jordlagerbrunnar 

och ett grundvattenrör). 

Samtliga provpunkter analyserades 

med avseende på kemiska bekämpningsmedel, 

inklusive lågdosmedel. 

Vid provtagningen påvisades rester av 

kemiska bekämpningsmedel i grund- 

46 

vattnet i 4 provpunkter och i 2 av dessa 

med halter som bedöms som otjänligt 

som dricksvatten. 

I en av provpunkterna återfanns rester 

av lågdosmedel (amidosulfuron, klorsulfuron 

och Tifensulfuron-metyl). 

Övriga rester av bekämpningsmedel 

som återfanns i grundvattnet var 

2,6-diklorbenzamid, terbutylazin, hexazinon, 

simazin och atrazin och dess 

nedbrytningsprodukter.

Lågstrålande zoner 

Bakgrund 

Strålningskällorna i dagens samhälle är många. All elektronisk 

och elektrisk utrustning i våra hem och på arbetsplatserna 

avger strålning och elektriska fält. Utomhus sänder 

mobilmasterna högfrekvent elektromagnetisk strålning. 

Högspänningsledningar skapar starka elektriska fält. 

Kommunfullmäktige har beslutat att kommunen 

ska kartlägga lågstrålande zoner, där elallergiker 

skulle kunna erbjudas bostäder. Bostäderna ska 

vara fria från strålning från kraftledningar, elstängsel, 

grannars elektronikbemängda hem och 

kommunikationssändare. 

Miljönämnden har på uppdrag av kommunstyrelsen kartlagt 

var strålningen är hög respektive låg i kommunen. Projektet 

omfattade mätningar av elektromagnetiska fält och 

radiofrekventa fält i kommunen. 

Gränsvärden 


För närvarande har Sverige inte några gränsvärden för statiska 

eller kraftfrekventa magnetfält, varken i arbetsmiljön 

eller för allmänheten. Men både arbetarskyddsstyrelsen 

och strålskyddsinstitutet håller på att arbeta fram föreskrifter 

och allmänna råd för sådana gränsvärden. TCO rekommenderar 

att man har en arbetsmiljö som har 

magnetfält under 0,2 µ Tesla och elektriska fält under 

10 Volt/meter. 

Det finns inte heller några myndighetsföreskrifter för gränsvärden 

av radiofrekventa fält för allmänheten. 

47 

Som konsult för mätning av elektromagnetiska fält och radiofrekventa 

fält anlitades Clas Tegenfeldt, Bättre Elmiljö 

(BEMI). Mätningarna utfördes 2007-02-20 - 2007-02-22. 

Det som från början var avsett att vara en manuell mätning 

av magnetfält på ett tiotal punkter blev en komplett vägmätning 

av magnetfält och radiofrekventa fält inom kommunen. 

Att mäta magnetfält över en hel kommun har aldrig 

utförts tidigare. 

Resultat 

Magnetfält 

Resultatet från vägmätningen av magnetfält visar att vagabonderandeström 

(ström som är ute och vandrar på vägar 

som inte är avsedda för det, dvs i kallvattenrör och liknande, 

brukar kallas för vagabonderande ström) och därmed 

magnetfält är ytterst vanligt förekommande, i en stadsmiljö 

i stort sett överallt men även på landsbygden i tätorter eller 

klungor av hus med gemensamma rörsystem. Vägmätningen 

av magnetfält visar också att exponeringen för boende 

på bottenvåningen intill stadsgatan blir relativt hög, samtidigt 

visar det sig att ett ytterst fåtal byggnader har höga 

magnetfält p g a kraftledningar. Kraftledningar ger höga 

magnetfält men fälten avtar snabbt med ökat avstånd från 

kraftledningen, och redan efter 50 meter är fältet relativt 

lågt. En dominerande orsak till exponering för magnetfält i 

samhället idag är vagabonderande ström via fjärrvärmerör. 

Mätningen av magnetfält visar att inom stadsmiljö 

ligger 65% av mätpunkterna under 0,2 µT och 35% av 

mätpunkterna med högre magnetfält än 0,2 µT. Detta 

kan jämföras med hela kommunen där 85,2% av mätpunkterna 

ligger under 0,2 µT och 15% av mätpunkterna 

är högre magnetfält än 0,2 µT. 

Radiofrekventa fält 

Radiofrekventa fält från tevesändare är relativt högt i 

kommunen, högre än i Södertälje, Lidköping, m fl kommuner. 

Detta beror på flera saker, dels är kommunen mycket 

platt, dels finns tre större tevesändare runt om kommunen, 

varav den i Helsingborg är relativt nära. 

Mobiltelefonin är en dominerande exponeringskälla 

av mikrovågor och i stadsmiljö dominerande över alla 

andra sändartyper. 3G är fortfarande inte färdigutbyggt 

men är redan en stor exponering, i klass med GSM 900. 

Lågstrålande zoner är svåra att definiera eftersom kommunen 

är liten, platt och har väl utspridda master med GSM 

och 3G. Man kan dock hitta platser för enstaka hus eller 

grupper av hus där nivåerna är låga. 

Lågstrålande zoner 

På landsbygden är strålningsnivåerna låga till mycket 

låga, förutom i grupper av hus eller i hus mindre än 50 

m från kraftledningar, se kartan.


Kartan visar magnetfältet i hela i Landskrona kommun både landsbygd och stadsmiljö. Värden i nano Tesla, 1000 nanoTesla = 1 mikroTesla. TCO 

rekommenderar att man har en arbetsmiljö som har magnetfält under 2 mikroTesla dvs 200 nT. 

48

Tio frågor om farliga kemikalier 

1. Vem är du? 


- Mirjam Luc, miljöinspektör med ansvar för kemikaliefrågor och 

därmed också för det nationella miljömålet ”Giftfri miljö”. 

2. Du arbetar med något som heter utfasningsprojektet, 

vad är det? 

- Under 2006 så drev Länsstyrelsen i Skåne, tillsammans med 

22 kommuner, länet, det s k utfasningsprojektet. Under projektet 

fick företag i länet redovisa vilka farliga kemikalier - utfasningsämnen 

och prioriterade riskminskningsämnen som de hanterar. Utfasningsämnen 

är ämnen som bör fasas ut och prioriterade 

riskminskningsämnen är de ämnen som bör ges särskild uppmärksamhet. 

Över 300 företag i Skåne har redovisat att de hanterar 

dessa ämnen. 

3. Varför ska de fasas ut? 

- De har egenskaper som anses så farliga för människors hälsa 

och för miljön att de inte bör användas, t ex att de kan ge genetiska 

skador, orsaka cancer eller ge upphov till allergier. 

4. Vad händer i Landskrona? 

- I Landskrona har ca 60 företag svarat på enkäten som skickades 

ut under projektet - det är bara ett företag som inte svarat. Företagen 

har redovisat vilka utfasningsämnen eller prioriterade 

riskminskningsämnen som de använder i sin verksamhet. 

49 

5. Var svaret läskigt? 

- De flesta företag hanterar utfasnings- eller riskminskningsämnen 

i sin verksamhet… 

6. Vad gör du åt det då? 

- Vi ska i kommande inspektioner gå igenom företagens hantering 

av farliga ämnen och sen ska företagen upprätta utfasningsplaner. 

7. Är det inte lättare att du upprättar dem? 

- Nej, företagen måste ha kunskap om de kemikalier de hanterar 

vilket står i kunskapskravet i miljöbalken, (2 kapitlet 2 §). Man 

måste även byta ut farliga ämnen mot mindre farliga ämnen, den 

s k substitutionsprincipen, om det finns sådana, (enligt 2 kapitlet 4 

§). Eftersom företagen har skyldighet att ha kunskap om sin verksamhet 

så är de bättre på att ta fram realistiska utfasningsplaner 

som kan förankras i verksamheten. 

8. Finns det ämnen som inte går att ersätta och vad gör man 

då? 

- Ja, ibland är det ju lite besvärligt. Bly är ju ett ämne som bör 

fasas ut. Men t ex Boliden Bergsöe och deras återvinning av bly 

från blybatterier går ju inte att ersätta i en handvändning. Då får 

man göra hanteringen så säker det går ur hälso- och miljöaspekt. 

Sedan gäller det att det utvecklas nya tekniker som gör att dessa 

ämnen inte ska behöva användas. 

9. Har du några exempel på farliga ämnen som går att ersätta 

utan större besvär? 

- Det är ju den s k substitutionsprincipen som gäller. Att hitta 

ämnen som har de egenskaper man behöver utan att ha de dåliga 

miljö- och hälsoegenskaperna. T ex så har flera företag i Sverige, 

som tillverkar möbler och polystyrenplaster bytt ut bromerade flamskyddsmedel 

mot mindre farliga ämnen. Man har även haft mycket 

uppmärksamhet kring stabila, farliga ämnen, s k PFOS, som används 

i bl a skaljackor, och en del företag har börjat ta fram andra 

material för att slippa användningen av PFOS. 

10. Kommer det att gå bra? 

- Företagen i Landskrona har visat engagemang genom att svara 

på enkäten. Nu är det viktigt att vi gör en uppföljning för att kartlägga 

ämnena och sedan trycka på företagen att ta fram utfasningsplaner. 

Det finns även en industrigrupp som har tagit fram ett 

miljömål som gäller utfasning. Målet riktar sig mot industrierna i 

Landskrona, där man kommit överens om att fasa ut farliga ämnen.

Barnens miljörelaterade hälsa 

Bakgrund 

Barnen i Landskrona är utsatta för 

ohälsosamma miljöer i större utsträckning 

än barnen i övriga Skåne 

och i Sverige som helhet. Det 

visar en enkätundersökning som 

genomförts av Miljöförvaltningen i 

Landskrona. Oro, nedstämdhet, 

luftvägsbesvär och bullerstörningar 

i skolmiljön är vanligt bland Landskronabarnen. 

Barnen i Landskrona har generellt 

sett en god hälsa, men i 

vissa avseenden är de utsatta 

för ohälsosamma miljöer i större 

utsträckning än barn i Skåne 

och Sverige som helhet. 

I Landskrona bor fler barn i lägenhet 

jämfört med Sverige som helhet och 

dessa barn trivs inte riktigt lika bra i 

sina bostadsområden som de barn 

som bor i småhus. 23 % av barnen i 

Landskrona bor i bostäder där det har 

förekommit fukt- eller mögelskador, 

vilket kan öka risken för att barnen 

drabbas av allergi eller luftvägsbesvär. 

Så mycket som 23 % av 12-åringarna i 

Landskrona lider av oro eller nedstämdhet, 

vilket är en högre siffra än i 

Sverige som helhet. Var femte 12-åring 

uppger att de den senaste månaden har 

haft huvudvärk som påverkat deras 

sömn eller dagliga aktiviteter. 17 % har 


haft svårt att somna och 14 % har lidit 

av trötthet. Barnets skolsituation och 

sjukdomar hos barnet är vanliga orsaker 

till besvären. I Landskrona är 15 % 

av 12-åringarna överviktiga. 

16 % av barnen i kommunen har haft 

andningsbesvär det senaste året. Ansträngning 

och kall luft är faktorer som 

oftast leder till andningsproblem. 8 % 

av barnen har en astmadiagnos. 5 % av 

barnen har fått diagnosen hösnuva eller 

allergisnuva men betydligt fler har 

någon gång haft symtom på allergi. 

Kall luft och pollen är de faktorer som 

oftast ger upphov till besvär från ögon 

och näsa. Ungefär vart tionde barn 

bland 4- och 12-åringarna har haft eksem 

eller andra kliande hudutslag de 

senaste 12 månaderna. 

Tobaksrök och avgaser är lukter som 

12-åringarna besväras mest av. De oftast 

upplevda besvären till följd av 

obehagliga lukter är huvudvärk, hosta 

och illamående. Barn som har föräldrar 

som röker inomhus är överrepresenterade 

bland dem som besväras 

av röklukt flera gånger i veckan. De 

12-åringar som bor i de mer centrala 

delarna av kommunen besväras mer av 

tobaksrök än jämnåriga som bor utanför 

staden. Skillnader förekommer 

också mellan olika stadsdelar. 

Många barn i Landskrona besväras av 

avgaser. De som bor i de mer centrala 

delarna av kommunen är värst drabbade. 

Luftvägsbesvär i samband med kall 

luft är vanligare bland 12-åringar som 

bor inne i staden, vilket kan vara en 

följd av att de är mer utsatta för luftföroreningar. 

Fler stadsbarn uppger också 

att de hindras i sina dagliga aktiviteter 

eller sömn p g a luftvägsbesvär. 

Barn som har astma eller allergi är extra 

känsliga och besväras i större utsträckning 

av luftföroreningar än andra 

barn. Av de barn som har astma 

eller allergi är det fler i Landskrona 

som upplever obehag av avgaser jämfört 

med landet som helhet. 

Bullerstörningar i skolmiljön kan påverka 

barnens koncentration och uppmärksamhet. 

De ljud som 12-åriga 

barn i Landskrona upplever som mest 

obehagliga i skolan är ljud i samband 

med lek, ljud från andra barn och 

skrapljud från stolar. I hemmiljön är 

det vägtrafikbuller, ljud från grannar 

50 

och andra barn som stör mest. Jämfört 

med Skåne och Sverige i stort är det 

fler av 12-åringarna i Landskrona som 

flera gånger i veckan störs av trafikbuller 

i eller i närheten av hemmet. 28 % 

av 12-åringarna har någon gång i månaden 

svårt att göra sina läxor p g a 

störande ljud. 

Majoriteten av barnen i Landskrona 

vistas ute i naturen, parker eller andra 

grönområden varje dag, men andelen 

minskar med åldern. 56 % av 12-åringarna 

i kommunen idrottar flera gånger 

i veckan. Var sjätte 12-åring tränar däremot 

aldrig, vilket är fler än i Sverige 

som helhet. 

Åsikter om allmänna och 

lokala miljöfrågor 

Bland föräldrarna i Landskrona finns 

en oro för barnens hälsa och miljön i 

dagens Landskrona, men framför allt 

är oron stor för kommande generationers 

miljö på jorden. Även företagsrepresentanter 

oroar sig för framtidens 

miljö men inte i samma 

utsträckning som föräldrarna. Många 

föräldrar blir oroliga av rapporter som 

kommer om miljö- och hälsorisker, 

men de flesta tycker det är viktigt att 

myndigheterna rapportera om de risker 

som finns. Information från forskare 

och tjänstemän vid statliga verk 

anses pålitlig av både föräldrar och företagsrepresentanter. 

Föräldrarna har 

även stor tilltro till läkare medan företagsrepresentanterna 

litar på miljöförvaltningens 

tjänstemän. 

Inställningen till trådbussarna i Landskrona 

är mer positiv hos föräldrarna 

idag jämfört med allmänhetens uppfattning 

2004. Företagsrepresentanterna 

är dock inte lika positiva. En stor 

del av Landskronaborna är negativa till 

att exercisfältet bebyggs, men andelen 

som tycker att fältet kan bebyggas om 

markbristen för nya bostäder blir för 

stor är större nu än 2004. Föräldrarna 

är mer negativa till att fältet bebyggs än 

vad företagsrepresentanterna är. Att 

minska utsläppen från industrier och 

trafik samt minska spridningen av giftiga 

ämnen är miljöfrågor som både 

föräldrar och företagsrepresentanter 

tycker är viktigast att man satsar på i 

kommunen.

Företagsrepresentanterna vill i högre 

utsträckning än föräldrarna att man 

satsar på biogas och vindkraft samt 

bättre kollektivtrafik. Föräldrarna 

prioriterar istället ökat skydd för 

dricksvatten, fler naturområden och 

fler cykelbanor. En bra och hälsosam 

miljö hamnar dock långt ner när föräldrarna 

får prioritera vilka lokala frågor 

som är viktigast att satsa på. Fler 

naturområden hamnar på fjärde plats 

efter lägre kriminalitet, bra skola och 

lägre arbetslöshet. Företagsrepresentanterna 

prioriterar en bra och hälsosam 

miljö högre än föräldrarna. 20 % 

tycker att det är en av de tre viktigaste 

lokala frågorna. 

Faktaruta 

Enkätundersökningen som ligger 

till grund för artikeln har genomförts 

av Miljöförvaltningen i Landskrona 

för att få en bild av hur barns 

hälsa påverkas av miljön i kommunen. 

Undersökningen innehöll även 

en del om allmänna och lokala miljöfrågor 

som både föräldrarna och 

företagsrepresentanter har fått svara 

på. Resultaten från enkäten har jämförts 

med den nationella rapporten 

Miljöhälsorapport 2005 och den regionala 

rapporten Barn, miljö och 

hälsa, Rapport från Skåne, Blekinge, 

Hallands och Kronobergs län 2006 

för att se om barnens hälsotillstånd i 

Landskrona skiljer sig från resten av 

Skåne och Sverige. 


Andel (%) av 12-åringarna som har upplevt obehag av olika lukter flera gånger i veckan eller mer 

sällan den senaste månaden. 

Andel (%) av 12-åringarna som upplevt olika ljud som obehagliga någon gång den senaste 

månaden. 

Föräldrarnas och företagsrepresentanternas prioritering av miljösatsningar. Tre svarsalternativ 

fick anges. 

51

I mål år 2008? 

När miljöpolicyn för 


antogs 1999 satte politikerna 

också upp miljömål 

för åtta olika 

områden som har en 

betydande miljöpåverkan 

i de kommunala 

verksamheterna. 

Med ca 3 000 anställda utgör 


en stor arbetsgivare. Miljöåtgärder 

inom de kommunala 

verksamheterna får 

således en betydande effekt 

för miljösituationen i 

Landskrona. Dessutom 

Miljöredovisning, Landskrona kommun 2007 - Åtta miljömål 

Åtta miljömål 

skall Landskrona kommun 

fungera som förebild för 

kommuninvånare och företag, 

säger Thomas Hylén, 

kommunens Agenda 21samordnare. 

Miljöarbetet utgick ifrån basåret 

1998 och uppsatta mål 

skulle vara uppfyllda år 

2008. Med ett år kvar till 

målet frågar man sig hur har 

det gått? Är vi på väg åt rätt 

håll? Hur långt är vi från 

målen? 

Det är här de "Gröna nyckeltalen" 

kommer in i bilden. 

Med hjälp av dessa får vi 

snabbt och enkelt en uppfattning 

om miljösituationen 

och kan följa upp den 

över en tidsperiod inom de 

egna verksamheterna, men 

även mellan olika kommuner. 

Det finns många möjligheter 

att konstruera nyckeltal 

och det är inte alltid självklart 

vilka man ska välja. 

För att kunna förstå principen 

med "Gröna nyckeltal" 

tar vi ett räkneexempel: Låt 

oss anta att energiförbrukningen 

inom en kommunal 

verksamhet har ökat med 

8% under ett år. Om vårt 

mål är att sänka energiförbrukningen 

för uppvärmning 

med 2% under det 

året, ser det ut som om vi 

misslyckats med vårt miljöarbete. 

Men så är dock inte 

fallet när vi istället tillämpar 

gröna nyckeltalet. Det relaterar 

nämligen energiförbrukningen 

till m² kontorsyta. 

I exemplet visade det sig att 

kontorsytan under året 

hade ökat med 12%. Omräknat 

per m² har således 

energiförbrukningen istället 

sjunkit, alltså en förbättring! 

1. Kompetens 

52 

All personal och alla 

förtroendevalda bör ha 

grundläggande 

miljökunskaper, insikt i 

kretslopp och ekologi 

samt aktivt arbeta för 

att minska de kommunala 

verksamheternas 

miljöbelastning. 

Hur kommer vi att lyckas? 

Mer än 60% av kommunens 

3 000 anställda genomgår 

eller har avslutat 

sin miljöutbildning fram 

till våren 2008. Målet nås 

inte i tid, men eftersom 

fler står i kö för att starta 

upp utbildningen kommer 

målgången ske några år 

försenat. 

Tipsfråga 12 

Hur stor andel av kommunens 

anställda har genomgått 

miljöutbildning? 

1.5% 

X. 20 % 

2. 60 %

2. Inköp av varor & tjänster 

Alla varor och tjänster bör upphandlas efter gällande 

miljökriterier. 

Ekologiskt producerade livsmedel bör volymmässigt 

utgöra minst 50% av de totala livsmedelsinköpen. 

Nyckeltal: Volymprocent ekologiska livsmedel av den 

totala livsmedelsvolymen. 


Efter en trög start i slutet på 90-talet, tog 

inköpen fart år 2004 och sedan har det 

skett en stadig ökning av ekologiska produkter 

inom de kommunala förvaltningarna. 

År 2007 uppgick andelen ekologisk mat till ca 32 volymprocent. 

Det finns goda chanser att vi kan närma oss 

miljömålet under år 2008. 

3. Avfall 

Avfall från kommunal verksamhet som går till deponi 

bör ha minskat med minst 95% jämfört med 1998. 

Nyckeltal: Abonnerad avfallsvolym i liter (osorterat) x 

”deponeringsfaktor”/Mkr. 


Källsorteringen inom kommunala verksamheter 

har ökat. Detta, i kombination 

med ett utökat sorteringsarbete hos LSR, 

medför att vi troligen kan uppfylla vårt 

miljömål. 

4. Energi 


Kommunens verksamhet bör vara fossilfri. Det 

innebär att kol, olja eller naturgas inte används för 

uppvärmning eller för produktion av den el som 

används inom kommunens verksamheter. (Spillvärme 

räknas som fossilfri). 

53 

El och värme som kommunen producerar i sina egna 

anläggningar bör vara fossilfri. 

Elförbrukningen inom den kommunala verksamheten 

bör minska med minst 20%. 

Värmeförbrukningen bör minska med motsvarande 

minst 20%. 


Kommunen upphandlar sin energi enligt 

miljökriterier. Den största andelen av 

energin är således miljövänlig. 

Kommunens energiproduktion är mycket begränsad. 

Det produceras i princip endast biogas på deponin som 

används för värmeproduktion i hetvattencentralen. Den 

största delen av energin som utnyttjas i fjärrvärmeproduktionen 

utgörs av förnybar eller återvunnen energi. 

El- och värmeförbrukningen i kommunens lokaler har 

däremot varit relativt oförändrad under perioden.

5. Biologisk mångfald 

Allemansrättsliga närområden bör öka med minst 20 

ha jämfört med 1998. 

Minst 50% av kommunalt ägd jordbruksmark bör 

odlas ekologiskt. 

Rödlistade växter och djurs livsmiljöer bör bevaras och 

vårdas. 


Behovet av allemansrättsligt tillgänglig 

mark nära bostäderna är påtagligt i 

Landskrona. 

I stadens norra rand, norr om Kopparhögarnas koloniområde, 

har Säbydiket omvandlats från ett rakt dike till en mer 

slingrande bäck med flacka slänter. I mitten av området har 

en stor damm skapats och på den tidigare jordbruksmarken 

har det planterats några dungar med buskar och träd. Området 

är ca 16 ha stort. Vid Västra Fäladen har dock ett ca 8 

ha stort trädbevuxet område tagits i anspråk för bebyggelse. 

Ute vid byarna har det inte tillkommit några större nya 

allemansrättsliga områden. Dock har Härslöv och Annelöv-Kvärlöv 

fått ökade möjligheter att komma ut i naturmarker. 

I Härslöv har en långsmal damm anlags norr om 

kyrkan på jordbruksmark. I Kvärlöv har tillkomsten av det 

kommunala naturreservatet "Kvärlövs naturområde" skapat 

möjlighet till en rejäl söndagspromenad längs Saxån. 

Drygt halva målet bör betraktas som uppnått. 

I Landskrona kommun finns ca 330 rödlistade djur och 

växter. Att de är rödlistade innebär att deras långsiktiga existens 

inte är säker - de riskerar helt enkelt att dö ut eller 

minska kraftigt. För många arter har Naturvårdsverket 

upprättat ett åtgärdsprogram för att förbättra vissa arters 

möjlighet att överleva. I Landskrona finns de flesta rödlistade 

arterna i redan naturskyddade områden, Vens backafall, 

Hilleshögs dalar och det planerade naturreservatet i 

Lundåkrabukten. Skötseln av reservaten har förbättrats under 

de senaste åren. Generellt är den tilltagande igenväxningen 

som både beror på minskat bete och att markerna 

blir gödslade, som är negativt för många rödlistade arter.. 

Arter som sånglärka, kornknarr och storspov som hör 

jordbrukslandskapet till har det extra svårt. Det är de generella 

förändringarna i jordbrukslandskapet som gör det 


svårare för dem att finna lämpliga livsmiljöer. Även groddjuren 

som lökgroda och grönfläckig padda för en tynande 

tillvaro. Sandödlan som lever i torra, sandiga och öppna 

gräsmarker har minskat kraftigt på både Ven och längs kusten 

norr om Borstahusen. 

Generellt så är de rödlistade växternas och djurens livsmiljöer 

skyddade genom olika former av naturskydd och 

skötseln är generellt god. Dock kan skötseln förbättras för 

vissa arter. Vissa arters tillstånd bör övervakas och ytterligare 

inventeringar av förekomst bör utföras. 

Målet att 50 % av den kommunalt ägda jordbruksmarken 

ska odlas ekologiskt är inte uppnått. 

54 

6. Papper 

Pappersförbrukningen per anställd bör ha minskat 

med minst 50% jämfört med 1998. 

Nyckeltal: Pappersförbrukning, kg/årsanställd. 


Pappersförbrukningen har mätts sedan 

2001. Under perioden 2001 till 2006, var 

pappersförbrukningen relativt oförändrad. 

Under 2007 skedde dock en ökning. 

Miljömålet kan inte nås under år 

2008. 

7. Transporter 

Energiförbrukningen i vårt eget transportarbete bör ha 

minskat med 25% jämfört med 1998. 

Alla kommunägda fordon eller fordon som kör på 

entreprenad bör använda el, biobränsle eller naturgas 

som drivmedel. 

Andelen anställda som går, cyklar, åker kollektivt eller 

samåker till arbetet bör vara minst 80% uttryckt i antal 

km. 

Andelen längre tjänsteresor med kollektiva färdmedel 

(ej flyg) bör vara minst 80% uttryckt i antal km. 

Nyckeltal: Förhållandet mellan flyg- och tågresor 

(relativ kostnad).


Andelen miljöbilar i kommunens bilpark 

har ökat markant de senaste två åren. Under 

år 2007 var 45 % av ca 76 personbilar 

miljöbilar. Miljömålet kommer inte uppnås 

under 2008, men troligtvis inom några 

år. 

Kommunen subventionerar inköp av nya gasbilar, även 

till företag, med hjälp av statliga bidrag. 

Utbildningen av kommunanställda i sparsam körning, s k 

EcoDriving, har tagit rejäl fart. Detta körsätt ger 5-10% 

lägre drivmedelsanvändning. Det pågår också försök med 

bilpool för kommunanställda, bl a för att erbjuda miljöbilar 

med hög säkerhet. Kommunen har även tillsatt en 

transportsamordnare som hjälper företagen att minska 

miljöpåverkan från deras transporter. 

Kostnadsfördelningen mellan flyg och tåg visar att 70 % 

av reskostnaderna gällde tågresor under 2007. Resultatet 

ligger nära miljömålet 80% för 2008. 

8. Vatten och avlopp 

Vattenförbrukningen i kommunens verksamheter bör 

minska med minst 20% jämfört med basåret 1998. 

Nyckeltal: Förbrukning i m 3/Mkr (omsättning i 

miljoner kronor). 


Vattenförbrukningen har mätts sedan år 

2000. Efter år 2002 sjönk vattenförbrukningen 

fram till år 2006 för att öka något 

under 2007. 


55 

Trenden under perioden tyder dock på svag minskning 

av vattenförbrukningen. Fortsätter den nedåtgående 

trenden under 2008 kan miljömålet uppnås. 

Tipsfråga 13 

Vilket miljömål kommer inte att kunna nås till 2008? 

1. Målet om minskad avfallsmäng till deponi 

X. Målet om minskad pappersförbrukning 

2. Målet om ökad andel ekologiskt producerade livsmedel 

Lämna ditt svar senast den 1 september 2008 till: 

Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona. 

Vinn en ekologisk grönsakslåda (fruktlåda) i 6 månader. Fri leverans 

inom Landskrona eller hämtning på museet. 

Miljöbarometern 

Av Sveriges 16 nationella miljökvalitetsmål är 15 

aktuella för Landskrona kommun. Målen ska 

uppnås inom en generation. 

Hur vi närmar oss miljömålen kan mätas på olika sätt. T ex 

genom miljöövervakning av vattnets kvalitet, hur mycket 

koldioxid och andra växthusgaser vi släpper ut, partiklar i 

tätortsluft, antal småhus anslutna till fjärrvärme osv. 

Hur Landskrona förhåller sig till de nationella miljömålen 

och de egna interna miljömålen kan följas på Landskronas 

miljöbarometer . Du når sidan genom att gå in på kommunens 

hemsida, klicka på miljö och miljöbarometern. 

http://landskrona.miljobarometern.se.

Om du vill veta mer 

Klimatlänkar 

På internet finns många sidor som handlar om klimatet och 

klimatförändringar. Här följer ett axplock av intressanta 

sidor. 

Nationella sidor 

SMHI 

På SMHI:s klimatsidor finns information om hur klimatsystemen 

fungerar, vilka klimatförändringar som redan 

skett och vad vi kan förvänta oss i framtiden. 

http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoy.jsp?d=5232&l=sv 

Naturvårdsverket 

På Naturvårdsverkets hemsida finns information om hur 

och varför klimatet förändras. Där kan man även läsa om 

hur samhället måste minska sina utsläpp av växthusgaser 

men också vikten av att samhället anpassar sig till nya 

förhållanden. 

http://www.naturvardsverket.se/sv/Klimat-i-forandring/ 

Klimatanpassningsportalen 

Portalen är ett samarbete mellan Naturvårdsverket, Boverket, 

SMHI, Räddningsverket och SGI och riktar sig till 

kommuner och länsstyrelser. Syftet med portalen är att förmedla 

den samlade kunskap som finns idag om sårbarhet 

och anpassning till ett förändrat klimat. Här finns även ett 

urval goda exempel på praktisk klimatanpassning på lokal 

och regional nivå. 

http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoy.jsp?d=9315&l=sv 

Miljöportalen 

Här förklaras hur växthuseffekten fungerar och varför vissa 

gaser bidrar till ökad temperatur. Här finns också information 

om vad den ökade temperaturen kan leda till och 

hur man kan fånga och lagra koldioxid. 

http://www.miljoportalen.se/luft 

Klimatsajten 

På klimatsajten kan man läsa om de fysikaliska principerna 

bakom ljus och värme, om jordens energibalans och växthuseffekten. 

Här finns också information om klimatmodeller 

och hur olika delprocesser spelar samman för att 

skapa klimatet på jorden. 

http://www.klimat.su.se/ 

Naturskyddsföreningen 

Här finns sammanfattad information om växthuseffekten, 

hur klimatet förändras runt om i världen och ekonomiska 

konsekvenser av klimatförändringarna. 

Miljöredovisning, Landskrona kommun 2007 - Om du vill veta mer 

http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-mijo/klimat/ 

Klimatsmart.se 

På denna sida kan man få hjälp med att hitta Sveriges mest 

klimatsmarta varor, tjänster och företag. 

http://www.klimatsmart.se/ 

SVT 

På SVT:s klimatsida finns nyheter och fakta om klimatförändringarna 

men även tips på hur man kan minska sin klimatpåverkan 

http://www.svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=60199 

Internationella sidor 

Europeiska kommissionen 

Detta är en mycket omfattande sida om klimatförändringar 

och dess följder, samt om det politiska arbetet kring frågan. 

http://ec.europa.eu/environment/climat/home_en.htm 

IPCC - internationella klimatpanelen 

Här kan man läsa om klimatpanelens arbete och hitta ett 

stort antal rapporter om klimatförändringarna. 

http://www.ipcc.ch/ 

UNFCCC - FN:s ramkonvention om klimatförändringar 

Här finns information om Kyotoprotokollet och det internationella 

arbetet för minskade utsläpp av växthusgaser. 

http://unfccc.int 

Vad kan du göra? 

Konsumentverkets miljömätare 

Här kan du testa hur miljövänlig din livsstil är och få tips på 

hur du kan bli bättre. 

http://www.miljomataren.konsumentverket.se/ 

CHANGE 

Europeiska kommissionens sida med många bra tips om 

hur du som enskild individ kan påverka klimatets utveckling. 

Här finns även en länk till en koldioxidkalkylator som 

räknar ut hur mycket koldioxid du sparar på olika åtgärder i 

vardagen. 

http://ec.europa.eu/environment/climat/campaign/index_sv.htm 

56

LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2007 - Landskrona kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?