31.08.2013 Views

PM Arkitektur i Landskrona

PM Arkitektur i Landskrona

PM Arkitektur i Landskrona

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Andra namnkunniga arkitekter som skapat omskriven arkitektur i staden är Arne Jacobsen med<br />

idrottshallen 1964, Ralph Erskine med Esperanza 1970, Sten Samuelsson med konsthallen 1963 och<br />

stadshuset 1976, Bengt Blasberg/Henrik Jais Nielsen med Suprahuset, Gert Wingårdh med<br />

tillbyggnaden av Citadellbadet. Det senaste tillskottet som sticker ut är väl det Kasper<br />

Salinprisnominerade Japanhuset ritat av Elding och Oscarson. Listan kan göras lång.<br />

Generellt dominerar tegel och puts som fasadmaterial och tegel som takmaterial i staden från 1700‐<br />

talet till dags datum. Det är först med modernismen på 1960‐talet som andra tak‐ och fasadmaterial<br />

gör sig gällande.<br />

En annan aspekt som gör <strong>Landskrona</strong>s bebyggelse unik och värd att uppleva är att den i hög grad är<br />

välbevarad, vilket kan bero på dels hög ambitionsnivå bland politiker och tjänstemän, dels på att<br />

förändringstrycket inte alltid varit stort.<br />

Sammanfattning, ansats till strategi<br />

<strong>Landskrona</strong> innehåller en stor mängd arkitektur och välbevarade bebyggelsemiljöer av mycket hög<br />

kvalitet som gör att staden har en stark potential att vara attraktiv för boende och besökare. Till<br />

bristerna kan räknas ett stort antal tomma eller underexploaterade tomter i centrala lägen, gles<br />

stadsstruktur i vissa delar, outhyrda och tomma lokaler och många misskötta fastigheter. Den<br />

befintliga bebyggelsemiljön har stor potential. Men vad gör vi med framtidens bebyggelse och vad<br />

drar vi för slutsatser inför det nya när vi studerat vårt arv, det faktum att dagens <strong>Landskrona</strong> ser ut<br />

som det gör? Vilka strukturer bygger vi vidare på? Ska <strong>Landskrona</strong> växa med samma struktur som<br />

andra svenska städer? Strukturer som till stor del ges av trafikmängder, trafikseparering, risk‐ och<br />

miljömässiga förutsättningar som buller och luftföroreningar. Eller finns det alternativa, hittills<br />

okända eller oprövade strategier för hållbar stadsutveckling? Miljömålet God bebyggd miljö kan ge<br />

viss ledning kanske? Grönt byggande, energisnålt byggande? Hur gör vi framtidens <strong>Landskrona</strong> unikt,<br />

till en stad ännu mer värd att besöka, verka och bosätta sig i.<br />

<strong>Arkitektur</strong> gör skillnad. Satsa på god arkitektur både på bredden och i toppen, fyll luckorna i<br />

kvarteren – hela staden. Fortsätt skapa miljöer med unika värden. <strong>Arkitektur</strong> som höjer sig ut över<br />

det normala. Tänk Citybranding. Tänk på omätbara värden, upplevelsevärden. Blandstaden, renodla<br />

det urbana. Ta vara på läget vid havet och hamnen, ta vara på och utveckla grön‐ och blåstrukturen.<br />

Höj kvaliteten där den är eftersatt. Satsa på bevarande av <strong>Landskrona</strong>s unika miljöer och byggnader.<br />

12<br />

Esperanza

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!