årsred för tryck 2002 NYY - Västra Götalandsregionen

Årsredovisning 

2002 

Verksamhetsbilaga 


Miljöredovisning 


Personalfokus 


Produktion: Franzén & Falk AB. Fotografer: H. Bjurling, B. Eliasson, S. Kronholm, L. Ternblad, P-M Persson och 

J. Ingerstedt/Johnér Bildbyrå, Marie Ullnert och Sofia Sabel/Kamerareportage, Peter Johansson/Skaraborgs sjukhus, 

Anna-Karin Larsson/Östra sjukhuset, Per-Anders Jörgensen/Memfis film, Stefan Svensson, Maj-Britt Samuelsson, 

Christer Seldevall/Ulricehamns Tidning samt Martin Berlin. 

Tryck: Linderoths, Göteborg, 2003. Papper: Gallerie Art Silk, ett Svanen-märkt papper. 

Årsredovisningen följer upp regionfullmäktiges 

mål utifrån de två huvudområdena 

sjukvård och regional utveckling 

samt ur ägarens perspektiv. Den innehåller 

också en förvaltningsberättelse. 

Verksamhetsbilagan presenterar verksamheternas 

mål, prestationer och 

ekonomi. 

Personalfokus tar upp målen för arbetsgivarfrågorna 

och utgår från Personalvision 

2010. 

Miljöredovisningen visar bl.a. hur långt 

verksamheterna kommit mot de övergripande 

mål som regionfullmäktige 

satt upp. 

Ytterligare exemplar av dokumenten 

kan beställas hos: Anne-Marie Strandh, 

Regionens Hus, Mariestad 

Telefon: 0501-620 84 

Mail: anne-marie.strandh@vgregion.se 

www.vgregion.se 

Regionens Hus 

462 80 Vänersborg 

0521-27 57 00 

Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2002 



På väg mot det goda livet

27 Omvärldsanalys 

34 Förvaltningsberättelse 

36 Resultaträkning med kommentarer 

47 Resultatdispositioner 

48 Balansräkning med kommentarer 

50 Kassaflödesanalys med kommentarer 

52 Verksamheterna i sammanställning 

54 Redovisningsprinciper och noter 

62 Revisionsberättelse 

63 Regionstyrelsen 

64 Regionala samordningsgruppen 

65 De fackliga organisationerna 

66 Adresser 

INNEHÅLL 

VERKSAMHETERNAS MÅL 

2 Tema: På väg mot det goda livet 

3 Året i korthet 

4 Styrelsens ordförande och regiondirektören 

6 Vår region 

8 Hälso- och sjukvård 

15 Funktionshinder 

16 Regional utveckling 

22 Ägaren 

EKONOMISK REDOVISNING 

Det finns en webbversion av årsredovisningen utlagd 

på Internet. Adressen är www.vgregion.se 

Tema: På väg mot det goda livet 

När vi talar om ”På väg mot det goda livet” som tema i årets årsredovisning är det för att det goda livet för medborgarna 

är Västra Götalandsregionens vision. Det goda livet för medborgarna innebär att vi ska ha en bra och 

fungerande sjukvård. Vi ska skapa förutsättningar så att det finns ett starkt näringsliv som skapar tillväxt i regionens 

alla delar; tillväxt innebär ökad sysselsättning och därmed ett ökat välstånd för var och en. Visionen innebär också 

att skapa stimulerande mötesplatser för utbildning och forskning, ett aktivt miljöarbete och ett rikt kulturliv. Medborgarna 

ska känna sig delaktiga i samhällslivet och känna trygghet. 

Vägen till målet vill vi beskriva. Vägen är inte alltid en jämn och rak motorväg, lika ofta är det svåra hinder som ska 

övervinnas. Vi har i årets årsredovisning valt att tydligare utgå från de mål, som regionfullmäktige har fastställt för 

året, och redovisa hur långt vi hittills nått. 

Primär- och tandvård i 

Skaraborg 

Primärvårdens kansli 

Regionens Hus 

542 87 Mariestad 

Telefon 0501-620 00 

Primär- och tandvård södra 

Älvsborg 

Ekenäsgatan 15 

504 55 Borås 

Telefon 033-616 48 00 

Folktandvården Fyrbodal 

Regionens Hus 


Telefon 0521-27 57 00 

Folktandvården södra 

Bohuslän 

Box 275 

401 24 Göteborg 

Telefon 031-63 05 00 

Folktandvården Göteborg 

Medicinaregatan 12 


Telefon 031-61 20 20 

Övrig hälso- och sjukvård 

Handikappförvaltningens 

kansli 

Regionens Hus 


Telefon 0501-620 00 

Swedehealth Gothenburg 

Care AB 

Medicinaregatan 12 C 


Telefon 031-342 68 00 

REGIONAL UTVECKLING 

Utbildning 

Gymnasienämnden 

Regionens Hus 

541 80 Skövde 

Telefon 0500-49 56 00 

Naturbruksgymnasiet 

Dingle 

450 52 Dingle 

Telefon 0524-282 00 


Nuntorp 

460 65 Brålanda 

Telefon 0521-28 28 50 


Sparresäter 

540 17 Lerdala 

Telefon 0511-800 06 


Strömma 

510 21 Sätila 

Telefon 0301-475 00 


Sötåsen 

545 91 Töreboda 

Telefon 0506-168 00 


Uddetorp 

532 96 Skara 

Telefon 0511-268 50 


Svenljunga 

Box 193 

512 24 Svenljunga 

Telefon 0325-477 00 

Billströmska folkhögskolan 

471 93 Kållekärr 

Telefon 0304-67 65 70 

Dalslands folkhögskola 

Box 30 

458 21 Färgelanda 

Telefon 0528-758 80 

Fristads folkhögskola 

Box 104 

513 21 Fristad 

Telefon 033-23 68 00 

Grebbestads folkhögskola 

Box 9 

457 02 Grebbestad 

Telefon 0525-199 20 

Göteborgs folkhögskola 

Box 12154 


Telefon 031-769 76 00 

Vara folkhögskola 

Box 163 

534 23 Vara 

Telefon 0512-579 70 

Övrig regional utveckling 

Västsvenska Turistrådet AB 

Kungsportsavenyn 31-35, 5 tr 


Telefon 031-81 83 00 

Almi Företagspartner Väst 

AB 

Box 8794 


Telefon 031-779 79 00 

GöteborgsOperan AB 

Christina Nilssons Gata 


Telefon 031-10 80 00 

Göteborgs Konsert AB 

Götaplatsen 


Telefon 031-726 53 00 

Botaniska trädgården 

Carl Skottsbergs gata 22A 


Telefon 031-741 11 00/06 

Natur- och kulturarvsförvaltningen 

Regionens Hus 


Telefon: 0521-27 57 00 

Naturhistoriska museet 

Box 7283 


Telefon 031-775 24 20 

Regionbibliotek 

Västra Götaland 

Box 856 

501 15 Borås 

Telefon 033-35 70 12 

Hemslöjd Västra Götaland 

Allégatan 49 

503 37 Borås 

Telefon 033-10 68 02 

Film i Väst AB 

Box 134 

461 23 Trollhättan 

Telefon 0520-49 09 00 

Västsvenska Teater och 

Dans AB 

Bohusläns teater 

Strömstadsvägen 41 

451 50 Uddevalla 

Telefon 0522-919 90 

Älvsborgsteatern 

Bryggaregatan 10 

503 38 Borås 

Telefon 033-29 07 90 

ÖVRIGT 

Västfastigheter 

Regionens Hus 


Telefon 0521-27 57 00 

Hjälpmedelsförvaltningen 

Regionens Hus 


Telefon 0501-620 00 

IT-Centrum 

Regionens Hus 


Telefon 0521-27 57 00 

Hälsan och arbetslivet 

Södra vägen 23 


Telefon 031-778 65 50 

Tvätteriet Alingsås 

Box 583 

441 16 Alingsås 

Telefon 0322-66 98 00 

Westma 

Regionens Hus 


Telefon 0501-620 00 

Västtrafik AB 

Box 123 


Telefon 0500-46 44 00 

Adresser

Året i korthet 

10-årsjubileum 

Film i Väst firade under 

året 10-årsjubileum. Företaget 

har haft ett mycket 

framgångsrikt år med 

bl.a. filmen Lilja 4-ever, 

producerad av Memfis 

Film, i samproduktion med 

Film i Väst. 

Handlingsprogram 

för folkhälsoarbetet 

presenterat 

Handlingsprogrammet för 

folkhälsoarbetet i Västra 

Götaland är konkret utformat 

och innehåller förslag 

på åtgärder och aktörer för 

att nå fram till den folkhälsopolitiska 

policyn där målet 

är ”Det goda livet”. 

Stressinstitut 

inrättat 

För att försöka motverka 

problemen med utbrändhet 

och andra stressrelaterade 

sjukdomar, har Västra Götalandsregionen 

och Försäkringskassan 

inrättat ett 

institut för stressmedicin. 

Fördelning av skatten år 2002 (10,25 kr) Antal anställda, december 

Hälso- och sjukvård 9,29 

Regional utveckling 0,42 

Kollektivtrafik/Västtrafik AB 0,30 

Regiongemensamt 0,24 

Summa 10,25 

Positivt årsresultat 

Resultatet för koncernen uppgick till 21 mkr år 2002. För andra året i rad uppvisar 

regionen ett positivt resultat. 

Kökansli inrättat 

I början av året inrättades ett kökansli med uppgift att hjälpa patienter att utnyttja 

regionens behandlingsgaranti. Köande patienter kan få behandling i regionen 

eller någon annanstans i landet. Under året utnyttjade 1 627 personer denna 

möjlighet. 

Centrum för verksamhetsutveckling (CVU) har startat 

CVU är en resurs för regionens verksamheter i deras arbete med att utveckla arbetsformer, 

förmedla kontakter och skapa mötesplatser för erfarenhetsutbyte. CVU ska samla 

kunskap och nya idéer, bl.a. genom samarbete med universitet och högskolor. 

Extrapengar till infrastrukturen 

Regionfullmäktige beslutade att satsa 200 miljoner kronor under de närmaste 

åren för att tidigarelägga planeringen av väg- och järnvägsinvesteringar i Västra 

Götaland. 

Pris för miljön för första gången 

Anders Egeskog vid primärvården i Skaraborg och Knut-Olof Lagerkvist vid Västfastigheter 

i Borås fick Västra Götalandsregionens miljöstipendium när det för 

första gången delades ut. 

Regionens ambulanshelikopter lyfte 

I mars 2002 invigdes regionens ambulanshelikopter. Regionen har tecknat ett femårigt 

avtal med Norrlandsflyg AB och verksamheten bedrivs med medicinsk personal 

från regionens akutsjukhus. Det första året innebar 956 ambulanslarm och ett flertal 

livräddande insatser. 

Hållbar utveckling i fokus 

Under året har ett utvecklingsarbete bedrivits kring hållbar tillväxt och utveckling i Västra 

50 000 

Götaland. Bl.a. har ett förslag till sju utmaningar för en hållbar framtid i regionen tagits 

fram. 

50 000 

1999 

46 000 

46 000 

0 

50 000 

48 000 

48 000 

0 

2000 2001 2002 

1999 2000 2001 


Antalet anställda var 

48 693 personer 

år 2002 

Årets resultat, mkr 

400 

200 

0 0 

-200 

-400 

-600 

-800 

-1000 

-1200 

1999 2000 2001 2002 

1999 2000 2001 

2000 


Resultatet uppgick till 

21 mkr år 2002

4 

Regionstyrelsens 

ordförande 

Visionen om det goda livet 

Regionen har för andra året nått ett positivt 

resultat, tack vare ett gott arbete av personalen. 

De många anställda har gjort ett 

fantastiskt jobb under det gångna året och jag 

vill därför först rikta ett varmt tack till alla och 

envar. 

Regionens två huvuduppgifter är sjukvård och 

regional utveckling. Visionen om ett gott liv för 

alla i Västra Götaland, kräver ett strategiskt 

arbete för att skapa hållbar attraktivitet och 

konkurrenskraft som kan komma alla till del. 

I det arbetet är den regionala självstyrelsen 

ett verkningsfullt och dynamiskt redskap för att 

skapa den samordning som krävs. 

Under det gångna året har behovet av satsningar 

på infrastrukturen blivit allt tydligare 

och det handlar om både vägar och järnvägar. 

Det är viktigt både som välfärdsskapande 

kraft och för att underlätta kontakter mellan 

människor i olika delar av regionen, både för 

arbete och kultur. Kulturen fungerar som motor 

i regionen. Den skapar arbete och nyfikenhet, 

vilka båda är förutsättningar för en god 

utveckling. Den bidrar till att göra vår region 

attraktiv både inom och utom landet. Företrädare 

från andra regioner i Europa har under 

året visat sitt intresse för vårt utvecklingsarbete 

i Västra Götalandsregionen, vilket är glädjande. 

Det finns anledning till oro för den ekonomiska 

utvecklingen inom sjukvården. Men den är inte 

omöjlig att hantera, om många bjuder till och 

bidrar till att vi får kontroll över kostnadsutvecklingen. 

Vi kan se att enträget arbete ger 

resultat. Framförallt skapar en bättre ekonomi 

arbetsro och stabilitet för personalen, vilket är 

en förutsättning för en god utveckling inom vården. 

Grunden för den medicinska utvecklingen 

är personalens kompetens, förmåga och vilja 

att ge den enskilda patienten den bästa möjliga 

vården. 

Under året som gått har en ny organisation 

förberetts för sjukvården. När tolv hälso- och 

sjukvårdsnämnder får ansvar för invånarnas 

samlade behov av vård, kommer besluten 

om medborgarnas sjukvård att fattas närmare 

dem det berör. Detta ger medborgarna bättre 

förutsättningar att engagera sig i sjukvårdspolitiken. 

2002 var ett intensivt år för Västra Götalandsregionen. 

Positionerna är framflyttade på flera 

områden – kulturen, sjukvården och infrastrukturen. 

Ett lyckosamt arbete med att skapa en 

hållbar utveckling för alla regionens invånare 

sker genom ett samfällt agerande hos alla anställda 

och våra samarbetspartners. Genom att 

dra åt samma håll kommer vi en liten bit på 

vägen mot vår vision om ett gott liv för alla i 

Västra Götaland. 

Vänersborg i mars 2003 

Roland Andersson, Regionstyrelsens ordförande

Hållbar tillväxt i Västra Götaland 

Västra Götalandsregionens utveckling 

måste bäras av en hållbar tillväxt. Vi 

strävar efter att dagens behov ska tillgodoses 

utan att kommande generationers möjligheter 

äventyras. Människa, miljö och ekonomi 

måste samspela på ett klokt sätt. Regionens 

uppdrag är att inom sina olika ansvarsområden 

leverera de tjänster som efterfrågas 

och samtidigt bidra till en hållbar framtid. År 

2002 blev ett av de goda åren i denna utveckling. 

Den ekonomiska tillväxten i regionen bedöms 

för närvarande vara den starkaste i Sverige. 

Vårt näringsliv med Göteborg som motor lyckas 

bättre än vad man gör på de flesta andra 

håll. I det långa perspektivet har det som nu 

utgör Västra Götaland vuxit kraftigt och stabilt 

i 200 år. För varje tioårsperiod har befolkningen 

ökat med 50 000 personer eller en 

miljon fler invånare på 200 år. Det finns ingen 

annan del av landet som har vuxit så uthålligt. 

Det regionala utvecklingsarbetet och arbetet 

med infrastrukturfrågorna driver regionen och 

kommunerna tillsammans. År 2002 började 

resultaten av denna samverkan att märkas mer 

allmänt. Ett stort antal utvecklingsprojekt sätter 

sina spår i regionens alla delområden. I dragkampen 

om investeringar i järnvägar och vägar 

har Västra Götaland samlat sig och uppträder 

kraftfullt och enat. 

Kulturåret gav stora konstnärliga framgångar. 

Filmer, samproducerade av Film i Väst, var nominerade 

i 15 kategorier vid Guldbaggegalan, 

med Lilja 4-ever som den största vinnaren. 

Göteborgsoperans uppsättningar befäster 

husets ställning som Skandinaviens ledande. 

Göteborgssymfonikerna håller ställningen 

som nationalorkester. Samtidigt binds regionen 

samman genom ett allt tydligare regionalt samarbete 

inom teater, dans, musik och museer. 

Hälso- och sjukvården är med sin dynamiska 

utveckling samhällets mest komplexa kunskapsorganisation. 

Ingen sjukvårdshuvudman kan 

finansiera all den sjukvård som skulle kunna 

ges och efterfrågas. Trots tillgänglighetsproblem 

har sjukhusen, primärvården och tandvården 

under 2002 utfört i stort sett all den 

vård som planerats. 

Regionen har för andra året i rad klarat den 

svåra balansen mellan sjukvårdens behov och 

de ekonomiska möjligheterna. I perspektivet 

att hela landstingssektorn brottas med stora 

ekonomiska svårigheter, får vi vara nöjda med 

att nå ett positivt resultat. Landstingssektorn i 

sin helhet redovisar ett negativt resultat om ca 

7,3 miljarder kronor. Inför 2003 står regionen 

inför nya utmaningar och vi måste gemensamt 

sträva efter en hållbar utveckling. Motsatsen 

– att bjuda på något som inte är betalt – väcker 

ingen respekt och skulle innebära en övervältring 

av bekymren på dem som kommer efter. 

Vi vill rikta ett stort tack för år 2002 till personal 

och ledning på våra sjukhus, i primärvården 

och alla andra arbetsplatser där verksamheten 

bedrivs. 

Vänersborg i mars 2003 

Jan-Åke Björklund, Regiondirektör 

5Region– 

direktören

6 Regionen 

Detta hände varje dag i 

regionen under 2002! 

Varje dag... 

...gjordes 10 891 besök på våra 

vårdcentraler (läkarbesök 

och besök hos sjuksköterskor 

m.fl.) 

...gjordes 6 917 besök på våra 

sjukhus (läkarbesök och besök 

hos sjuksköterskor m.fl.) 

...föddes 44 barn på våra 

sjukhus 

...kördes 24 000 mil med Västtrafiks 

fordon 

…kom 1 370 besökare till Botaniska 

trädgården 

Det kom i snitt 575 personer till 

varje föreställning som Göteborgsoperan 

genomförde 

Till varje konsert som Göteborgs 

symfoniker genomförde kom 

i snitt 768 besökare 

Vår region 

Västra Götaland består av landskapen 

Bohuslän, Dalsland och Västergötland. 

De tre landskapen är förenade i Västra Götalands 

län och i länet finns 49 kommuner. Göteborgs 

kommun vid Västerhavet är störst. Minst 

är Dals-Eds kommun i Dalsland, alldeles vid 

gränsen mot Norge. 

Västra Götalandsregionen har verksamhet 

över hela länet och svarar för service samt har 

ansvar för vissa frågor i alla kommuner i detta 

län. Främst gäller det hälso- och sjukvård vid 

vårdcentraler och sjukhus, men även regionövergripande 

utvecklingsfrågor och kultur. 

Västra Götalandsregionen finns representerad 

med administrativa kanslier, Regionens Hus, 

på sex orter; Borås, Göteborg, Mariestad, 

Skövde, Vänersborg och Uddevalla. Vänersborg 

är Västra Götalandsregionens huvudort. 

Där sammanträder regionfullmäktige och där 

finns både den politiska ledningen i regionstyrelsen 

och regionens tjänstemannaledning. 

Regionens roll 

Västra Götalandsregionen är en politiskt och 

demokratiskt styrd organisation med två huvuduppgifter, 

hälso- och sjukvård och regional 

utveckling. Att den är politiskt styrd innebär att 

invånarna i allmänna val väljer representanter 

till regionfullmäktige som är det högsta beslutande 

organet. 

I Västra Götaland har regionen 

ansvaret både för hälso- och 

sjukvården och för den regionala 

utvecklingen. 

Den främsta uppgiften är att se till så att alla 

som bor i Västra Götaland får tillgång till en 

god hälso- och sjukvård. Regionen har också 

tagit över den regionala utvecklingen från länsstyrelsen. 

För att bidra till en positiv utveckling 

för länet är det viktigt att stödja kulturlivet, 

arbeta aktivt med miljöfrågor, och planera för 

länets utveckling. 

Länsstyrelse jämfört med landsting/region 

Västra Götalandsregionen, som är Västra Götalands 

läns landsting, förväxlas ibland med 

länsstyrelsen, ett bekymmer för såväl länsstyrelsen 

som regionen – och kanske även för medborgarna. 

Länsstyrelsens roll 

I varje län i Sverige finns en länsstyrelse, en 

statlig myndighet, som främst är riksdagens och 

regeringens högra hand. Det finns filialkontor 

i varje län och de genomför riksdagens och 

regeringens beslut så att besluten får önskad 

effekt. 

Länsstyrelsen i Västra Götalands län är en av 

landets 21 länsstyrelser och har som uppdrag 

att representera riksdag och regering ute i länet. 

Till uppgifterna hör bl.a. att utöva tillsyn 

genom att kontrollera att olika verksamheter 

följer lagar och riktlinjer, ge tillstånd och pröva 

överklaganden av kommunala beslut och att 

vara serviceorgan samt bidra med kunskap till 

dem som bor och arbetar i länet. 

Länsstyrelsen hanterar frågor inom områden 

som beredskap och räddningstjänst, bostadsfinansiering, 

djurskydd, fiske, hushållning med 

naturresurser, kommunikation, kulturmiljövård, 

körkortsfrågor, lantbruk, livsmedelskontroll, miljöskydd 

och naturvård. 

Verksamheten i länet finns på sju platser: Göteborg, 

Vänersborg, Mariestad, Uddevalla, Skara, 

Borås och Hornborgasjön.

1,5 miljoner människor bor här 

Västra Götaland har 1 508 230 invånare, vilket 

utgör 17 procent av Sveriges befolkning. På 

200 år har befolkningen ökat med en miljon 

invånare. 

Störst och minst 

Snabbfakta om 


från december 2002: 

Flest invånare finns i Göteborgs kommun, 

474 921 invånare, minst i Dals Eds kommun, 

5 044 invånare. Den kommun som ökar mest är 

Stenungsund. 

Fler kvinnor än män 

I Västra Götaland bor 748 082 män (49,6 procent) 

och 760 147 kvinnor (50,4 procent). 

Hur ser befolkningsstrukturen ut? 

I Västra Götaland finns det totalt 258 859 ålderspensionärer. 

22,9 procent av befolkningen i Västra 

Götaland är barn 0-18 år. Störst andel barn 

finns i Härryda kommun, 28,4 procent. Lägst 

andel barn finns i Göteborgs kommun, 20,2 procent. 

Genomsnittet för riket är 22,7 procent. 

Cirka 150 nationaliteter 

Av Västra Götalands 1,5 miljoner invånare är ca 

186 000 födda i ett annat land än Sverige. Om 

man räknar med dem som är födda utomlands 

eller är födda i Sverige men har minst en förälder 

som är född utomlands, så är den totala siffran 

ca 336 000, d.v.s. 22 procent. Cirka 150 nationaliteter 

finns representerade i länet. 

Regionens riksdag 

Regionfullmäktige är regionens högsta beslutande 

organ. Dess 149 ledamöter är direktvalda 

av invånarna i Västra Götalands län. 

Dess uppgift är att svara för det regionala helhetsperspektivet, 

styrning, policier och övergripande 

beslut. Fullmäktige beslutar också 

om landstingsskatten. 

Mötena som är öppna för allmänheten hålls i 

Vänersborg. Länets närradiostationer direktsänder 

från alla fullmäktiges sammanträden. 

Under 2002 höll regionfullmäktige åtta sammanträden. 

Ett axplock från regionfullmäktige 2002: 

- anslog i januari 200 mkr för att under 

åren 2002-2004 medfinansiera och underlätta 

för tidigareläggning av väg- och 

järnvägsbyggnation i länet. 

- fastställde i januari en lönepolicy för regionens 

anställda. 

- beslutade i mars att en ny politisk organisation 

ska inrättas för den kommande 

mandatperioden. 

- fastställde i april årsredovisningen och 

bokslutet för år 2001. 

- delade i maj ut regionens första miljöstipendium. 

- tog i maj emot demokratikommitténs 

rapport som föreslog åtgärder för att utveckla 

och fördjupa demokratin i regionen. 

- antog i maj en policy för handikappfrågor. 

- beslutade i juni budgeten för år 2003 och 

flerårsplanen för åren 2004-2005. 

- antog i september handlingsprogrammet 

för regionens folkhälsoarbete. 

- delade i november ut jämställdhetspris 

för år 2002 till Kungälvs sjukhus och 

avdelningen geriatrik på Sahlgrenska 

universitetssjukhuset. 

- beslutade i december om en ny arbetsordning 

och nya reglementen med anledning 

av den nya politiska organisationen. 

- fastställde nya, höjda patientavgifter. 

- valde i december nya ledamöter till regionens 

nämnder och styrelser enligt resultaten 

från höstens val. 

7 Regionen 

Västra Götalandsregionen: 

...har 48 693 anställda. 

...ansvarar för sjukvården i Västra 

Götalands län. Regionen har 

17 sjukhus, ca 140 vårdcentraler 

och ca 170 tandvårdsmottagningar. 

...har ansvar för att utveckla länet. 

Det görs genom att verka för 

ett ökat samarbete kring utvecklingsfrågorna 

i länet och genom 

att ge stöd till organisationer, kultur 

och näringsliv. 

...driver förutom sjukvård även 

en rad andra verksamheter t.ex. 

Göteborgsoperan, Göteborgs 

Symfoniker, museer, folkhögskolor, 

naturbruksgymnasier och Film 

i Väst. 

...styrs av folkvalda politiker som 

samlas i regionfullmäktige, regionstyrelsen, 

hälso- och sjukvårdsstyrelsen 

och en rad andra 

nämnder och styrelser.

8 

Måluppfyllelse – Hälso- och sjukvården: 

Hälso- och 

sjukvård Behoven ska styra 

Hälso- och sjukvård omfattas 

av en företrädarorganisation 

(beställare) och 

en utförarorganisation. Företrädare 

är hälso- och 

sjukvårdsstyrelsen och de 

tio hälso- och sjukvårdsnämnderna 

(som från 2003 

är tolv till antalet). De ska 

svara för regionfullmäktiges 

mål. 

Fullmäktiges mål: 

Det förebyggande folkhälsoarbetet 

är högt prioriterat i Västra 

Götalandsregionen. Grunden 

för allt folkhälsoarbete 

är ett välutvecklat samarbete 

mellan olika aktörer i samhället. 

Hälso- och sjukvårdens uppgift är att erbjuda medborgarna en högkvalitativ 

sjukvård där behoven ska vara styrande. Lika viktigt är att skapa 

förutsättningar så att människor inte blir sjuka. 

BESTÄLLARE 

Det förebyggande 

folkhälsoarbetet 

Folkhälsorapport och handlingsprogram 

klar 

Utgångspunkten för 2002 års folkhälsoarbete 

har varit att färdigställa den 

övergripande folkhälsorapporten för 

Västra Götaland och att presentera 

ett handlingsprogram. Den övergripande 

folkhälsorapporten som belyser 

angelägna folkhälsofrågor var färdig 

under hösten. Handlingsprogrammet 

fastställdes av regionfullmäktige den 10 

september 2002. 

Folkhälsorapporten visar att hälsan 

inte är jämnt fördelad bland samhällets 

invånare. Uppväxtvillkor, utbildning, 

livsstil, bostadsförhållanden och den 

ekonomiska situationen påverkar människors 

hälsa, och deras möjligheter att 

själva kunna påverka sin hälsa i positiv 

riktning. För att detta förhållande ska 

kunna ändras krävs ett genomtänkt 

arbete med folkhälsofrågorna. Det är 

för det ändamålet som handlingsprogrammet 

för Västra Götalandsregionen 

tagits fram. Handlingsplanen pekar ut 

de områden som ska prioriteras. Det 

är på dessa områden som regionen 

tillsammans med andra aktörer exempelvis 

kommuner, andra myndigheter 

och frivilligorganisationer samverkar 

för att förbättra folkhälsan. 

Slutrapporten för folkhälsoprojekten till 

utsatta grupper presenterades under 

året. Flertalet av de tillfälliga projekten 

ingår numera i kommunernas eller frivilligorganisationernas 

ordinarie verksamhet, 

vilket också var folkhälsokommitténs 

långsiktiga mål. Folkhälsokommittén 

har till uppgift att bevaka folkhälsotillståndet 

och stödja folkhälsoarbetet 

i Västra Götaland. 

Stöd till frivilligorganisationer 

Frivilligorganisationerna, exempelvis 

NTF-förbunden, Röda Korset och BRIS 

(Barnens Rätt i Samhället) spelar en 

viktig roll i folkhälsoarbetet. De arbetar 

nära människor och har goda förutsättningar 

att nå ut med hälsofrämjande 

information och aktiviteter. Folkhälsokommittén 

har under året bidragit med 

ca 14 mkr till frivilligorganisationer vilka

genomfört ett antal verksamheter med folkhälsoinriktning. 

Patienten i centrum 

Överenskommelser för att stärka patientens 

ställning 

Att stärka patientens ställning genom att utgå 

ifrån alla människors lika värde innebär för 

patienten: 

Ökade möjligheter till inflytande, medbestämmande 

och delaktighet i sin egen vård 

och behandling. 

God information om vårdprocess och alternativ, 

dess mål och kunskap om sin egen 

hälsa/sjuklighet. 

Ett professionellt och värdigt bemötande 

präglat av respekt och lyhördhet, på administrativ, 

vårdande och politisk nivå. 

I överenskommelser med regionens utförare 

anger hälso- och sjukvårdsstyrelsen de gemensamma 

ståndpunkter som tillsammans bidrar 

till att stärka patientens ställning. 

Valfriheten ökar 

Remissfrihet och möjlighet att i Västra Götaland 

fritt välja vårdgivare hos primär- och länssjukvård 

är prioriterad. Det fungerar ännu inte 

fullt ut på alla orter i Västra Götalands län. Regionens 

tillgänglighetsprojekt och kökansli har 

hjälpt 1 627 patienter med särskilt definierade 

diagnoser och minst ett år i vårdkö till vård och 

behandling under året. 

Efter rekommendation från Landstingsförbun- 

det införde regionen den nationella valfriheten, 

vilket innebär att patienter får vända sig till 

vilket sjukhus som helst i landet, på regionens 

bekostnad. Totalt har 3 011 personer använt 

sig av denna möjlighet under år 2002. 

Kommittén för etik-, prioriterings- och vårdgarantifrågor 

(EPV) har under året följt upp 

de besöksgarantier som gäller för besök hos 

specialister vid sjukhus samt 14-dagarsgarantin 

vid ”välgrundad misstanke om cancersjukdom”. 

Uppföljningen visar att köerna till vissa 

specialistmottagningar har blivit längre. När 

det däremot gäller misstanke om cancersjukdom 

har köerna kortats. 

Regional handlingsplan 

Regional handlingsplan godkänd 

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkände den 

regionala handlingsplanen för vården i slutet 

av år 2001. Handlingsplanens målområden 

är tillgänglighet, kontinuitet, samverkan, hälsofrämjande 

åtgärder, mångfald – alternativa 

driftsformer, personalförsörjning, forskning och 

utveckling, IT-stöd för verksamhetsutveckling 

samt informationsförsörjning och verksamhetsuppföljning. 

Den regionala planen gäller för 

åren 2002-2004. De uppsatta målen ska uppnås 

innan planperioden är över. 

Tillgängligheten ökar 

Tre nya sjukvårdsupplysningar har startat under 

år 2002 och mätning av effekterna har 

påbörjats. Telefonframkomlighet har följts upp 

vid flera tillfällen under året, vilket kan komma 

att resultera i förbättringar vid en del vårdcentraler. 

En ny akutmottagning, Axessakuten, 

som är öppen 24 timmar om dygnet, öppnade 

i centrala Göteborg under året. 

Det nya ersättnings- och läkarvalssystemet i 

primärvården har medfört en snabb utökning 

av antalet privata vårdgivare i framförallt 

Göteborg. 

Kontinuitet allt viktigare 

Göteborg var först med möjligheten att erbjuda 

patienterna fast läkarkontakt. Övriga 

områden har börjat erbjuda detta i slutet av år 

2002 och kommer att genomföra detta fullt ut 

under år 2003. 

Forskning och utveckling ingår i handlingsplanen 

Flera hälso- och sjukvårdsnämnder har i 

sina lokala handlingsplaner uppmärksammat 

forskning och utveckling på primärvårdsnivå. 

Nu pågår en diskussion om hur uppbyggnaden 

av forsknings- och utvecklingsresurserna 

ska gå till. 

Samverkan/hälsofrämjande åtgärder för 

ökat stöd 

Ökade insatser inom psykisk hälsa har inneburit 

fler psykologer med inriktning mot barn och ungdomar, 

ökade resurser för ungdomsmottagningar 

samt fler kuratorer och psykiatrisjuksköterskor för 

insatser bland vuxna. Barn- och ungdomspsykia- 

9 Hälso- och 

sjukvård 


Sjukvården ska utvecklas på 

ett sådant sätt att patienternas 

ställning i sjukvården stärks. 

God information om patientens 

rättigheter, ett bra bemötande, 

en god tillgänglighet 

och kontinuitet i vården med 

hög kvalitet och kompetens är 

viktiga inslag för att stärka patientens 

ställning. 


Riksdagen har beslutat om en 

nationell handlingsplan för vården. 

Västra Götalandsregionen 

genomför ett lokalt och regionalt 

arbete för att kunna leva 

upp till handlingsplanens målsättningar.

10 Hälso- och 

trin 

sjukvård 


Samhällets resurser måste användas 

på ett så effektivt sätt 

som möjligt. En utökad och 

bättre samordning mellan olika 

huvudmän är nödvändig för 

att förbättra situationen för utsatta 

grupper och för att få ut 

mesta möjliga av skattepengarna. 

samt vuxenpsykiatrin utvecklar sitt utåtriktade 

arbete med ett utökat samarbete med ungdomsmottagningarna. 

Psykiatri uppmärksammas 

I budgeten för år 2002 har hälso- och sjukvårdsstyrelsen 

uppmärksammat det psykiatriska 

området. Sjukhusen har åtagit sig att göra 

en särskild satsning, som syftar till att stödja 

och förverkliga det som anges i den nationella 

handlingsplanen. Det innebär bl.a. samverkan 

med primärvård och kommunal verksam- 

het och nya former av öppen psykosvård. Det 

finns en naturlig fördröjning mellan överenskommelse 

till start av verksamhet så alla avsatta 

medel har inte fullt ut tagits i anspråk. 

Arbete bedrivs för att utveckla äldrepsykiatriska 

team och utöka samarbetet kring de dementa 

patienterna. Aktivt arbete om vårdkedjor 

bedrivs inom demensvården. Tillsammans 

med primärvård, sjukhus och kommun utvecklas 

gemensamma lokala vårdprogram för palliativ 

(smärtlindrande) vård. 

Kortare väntetider för cancerpatienter 

Det pågår ett medvetet arbete för att korta väntetiderna. 

Exempelvis har strålbehandlingskliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset 

ökat tillgängligheten genom att införa generösare öppettider. Det 

innebär att fler patienter kan behandlas varje dag. Ulla-Britt Strömberg från 

Trollhättan är en av patienterna som kan intyga att allt fungerat perfekt. 

- Alla var så proffsiga och det var lätt att få en tid som passade. De var 

oerhört flexibla och tillmötesgående när det gällde att snabbt få tid för 

strålbehandling. Vid ett tillfälle avbröts min behandling för inläggning. Då 

bedömde läkaren att jag förmodligen skulle få vänta cirka en vecka innan 

jag kunde få ny tid, men jag fick tid redan dagen efter, vilket var mycket 

värdefullt för mig, säger Ulla-Britt. 

Strålbehandlingskliniken fick dela på regionens tillgänglighetspris tillsammans 

med urologverksamheten vid Alingsås lasarett, ortopedverksamheten 

vid Sjukhuset i Falköping samt hörselvården vid Skaraborgs sjukhus. Hedersomnämnande 

gick till hörselvården vid Vasamottagningen i Göteborg. 

Samverkan mellan vårdgivare 

Socsam-försöken permanentas 

Lagen om finansiell samordning, den s.k. Socsam-lagen, 

gör det möjligt att politiskt och 

finansiellt samordna socialtjänstens, sjukvårdens 

och sjukförsäkringens resurser. Syftet med 

lagen är att pröva om samverkan mellan myndigheter 

ger högre kvalitet i insatserna för den 

enskilde medborgaren och effektivare användning 

av samhällets resurser. I landet pågår sex 

Socsam-försök, tre av dem i Västra Götaland: 

5S i Grästorp (Samordning av Socialtjänst, 

Sjukvård, Socialförsäkring och Sysselsättning), 

4S i Stenungsund (Samverkan mellan Sjukvård, 

Socialförsäkring och Socialförsäkring) 

och Delta på Hisingen i Göteborg. 

Parterna i de tre Socsam-försöken gjorde en 

gemensam utvärdering till riksdagen under år 

2001. Av utvärderingen framgår bl.a. att den 

finansiella samordningen lett till ett gemensamt 

ansvarstagande för den enskilde medborgarens 

rehabilitering. För medborgaren blir det 

enklare eftersom antalet myndighetskontakter 

minskar. Riksdagen gav därefter regeringen 

i uppdrag att under våren 2002 återkomma 

med ett lagförslag med en riksomfattande och 

permanent lösning, där även arbetsmarknadsverket 

ska ingå. På grund av att lagstiftningsarbetet 

försenats har försöksperioden förlängts 

till årsskiftet 2003/2004. 

För de tre försöken har året präglats dels av 

avvaktan på vad den permanenta lagstiftningen 

mellan fyra parter ska innebära, dels övergång 

från försök till permanent läge.

Läkemedel 

Kostnadsökningstakten dämpas 

Läkemedelskostnaderna har ökat men ökningstakten 

har dämpats. Arbetet på läkemedelsområdet 

utgår från att läkemedel ska vara en 

samordnad del av hälso- och sjukvården och 

syftet är att läkemedelsanvändningen ska bli 

effektivare. I sin granskningsplan för år 2002 

har hälso- och sjukvårdsstyrelsen angett decentraliserat 

kostnadsansvar respektive andelen 

arbetsplatskodade recept som uppföljningsmått 

för läkemedel. 

Ett decentraliserat kostnadsansvar för läkemedel 

innebär att kostnadsansvaret finns hos den 

förvaltning/motsvarande som utfärdat receptet. 

Som ett led i införandet av decentraliserat 

kostnadsansvar från år 2003 har respektive 

förvaltning under år 2002 erhållit en skuggbudget 

baserad bl.a. på läkemedelskonsumtionen 

under första halvåret 2001. 

En förutsättning för att decentralisera kostnads- 

ansvaret är att det finns arbetsplatskoder på 

alla recept. Vid början av år 2002 var andelen 

okodade recept relativt stor (19 procent), 

medan den i slutet av året endast var 0,5 procent. 

Arbetet med arbetsplatskoder har underlättats 

av att riksdagen lagstiftat om obligatorisk 

streckkod. De två målen har uppnåtts, 

men fortfarande återstår mycket arbete för att 

upprätthålla och utveckla förändringen. 

Utöver arbetet mot de två huvudmålen har flera 

andra åtgärder vidtagits för att effektivisera 

läkemedelsanvändningen. Strävan är att öka 

engagemanget i verksamheten. Flera förvaltningar 

har redan på ett konstruktivt sätt ökat 

sitt engagemang genom att t.ex. utveckla ITstödet, 

se över Apodosverksamheten (portionsförpackning 

av mediciner gjord av apoteket) 

och försöka få rabatter från leverantörer av 

strategiskt viktiga preparat. 

Sjukhusens verksamhet 

och struktur 

Lokala företrädare ska även beställa 

sjukhusvården 

Politikerna i de tio lokala hälso- och sjukvårdsnämnderna 

har hittills beställt primärvård och 

tandvård. Nämnderna som från 2003 är tolv 

till antalet, ska under 2003 även beställa sjukhusvården. 

Redan under 2002 har hälso- och sjukvårdsnämnden 

i mellersta Bohuslän medverkat i beställningen 

av vård vid Kungälvs sjukhus genom 

att de haft ansvaret för uppföljningen av 

diabetesvården. 

Hälso- och sjukvårdsnämnden i mittenälvsborg 

har påbörjat ett närsjukvårdsprojekt i samver- 

kan med Alingsås lasarett, primärvården och 

kommunen. En av uppgifterna i projektet är 

att kartlägga den palliativa (smärtlindrande) 

vården för att sedan kunna lägga en beställning 

av en sammanhållen vårdkedja. 

Strukturen mellan sjukhusen ändras 

Den medicinska utvecklingen, med sina krav 

på specialkompetens, medför att vissa verksamheter 

koncentreras till något eller några av 

regionens sjukhus. 

Personalbrist har medfört svårigheter att upprätthålla 

delar av den planerade vården inom 

några områden vid en del sjukhus. Reumatologin 

är ett område där det varit svårt att bemanna 

med specialistläkare och där verksamheten 

har centraliserats. Bl.a. har reumatologiverksamheten 

vid Kungälvs sjukhus avvecklats. 

En översyn av all reumatologivård i Västra Götaland 

pågår. 

Den medicinska utvecklingen gör det också 

möjligt att sprida nya metoder till fler sjukhus. 

Ett exempel är ballongsprängning vid förträngning 

av hjärtats kärl (PTCA). Från att verksamheten 

tidigare enbart funnits vid Sahlgrenska 

universitetssjukhuset finns den nu vid ytterligare 

tre sjukhus i Västra Götaland; på Skaraborgs 

sjukhus, Södra Älvsborgs sjukhus och 

NU-sjukvården. 

Akutvårdens utbud utökades i Göteborg då 

Axessmottagningen etablerades under året. 

Som en följd av detta har en viss minskning 

av besöken vid sjukhusens mottagningar i Göteborgsområdet 

konstaterats. Samtidigt har totala 

antalet besök ökat, d.v.s. fler patienter har 

fått vård. 

11 

Hälso- och 

sjukvård 


Kostnaderna för läkemedel 

ökar och därför är arbetet 

med att minska kostnadsökningstakten 

för receptläkemedel 

en av de viktigaste frågorna 

för regionen under 2002. 


Hälso- och sjukvårdsnämnderna 

är de lokala medborgarföreträdarna. 

I beställningsarbetet 

för år 2002 måste de lokala 

nämnderna ges betydligt 

större möjligheter att vara delaktiga 

i hälso- och sjukvårdsstyrelsens 

beställningsarbete 

gentemot sjukhusen. Sjukhusens 

struktur och verksamhet 

ska vara organiserad så, att 

kvaliteten och den medicinska 

säkerheten ska vara så hög 

som möjligt.

12 

Hälso- och 

sjukvård 


Funktionshindrade ska ha 

samma tillgänglighet till hälso- 

och sjukvården som alla 

andra. De har rätt att ställa 

samma krav och har rätt till 

samma behandling som alla 

andra. 


Den palliativa vården ska vara 

högt prioriterad i sjukvården 

och ska tillgodose fysiska, 

psykiska, sociala och andliga 

behov. Effektiv smärtlindring 

är ett viktigt inslag vid vård i 

livets slutskede. 

Sjukvårdens utmaningar ställer krav på 

nya metoder 

Var sjukvården bättre förr? Nej, det är en myt som snabbt kan avlivas. Tack vare bättre 

medicinska och tekniska framsteg kan sjukvården ständigt göra mer och mer. 

Den medicinska utvecklingen medför säkrare och skonsammare metoder för såväl diagnos som 

behandling. Det finns metoder som gör att läkemedel ersätter operation eller att öppna vårdformer 

ersätter slutenvård. 

– Under hela förra seklet skedde en enorm medicinsk utveckling. Tänk bara på upptäckten av alla vacciner, 

mediciner och antibiotika, säger Johan Calltorp, regionens hälso- och sjukvårdsdirektör. Eller 

på psykiatrins framväxt, transplantationskirurgin, cancervården, provrörsbefruktningar, titthålskirurgi, 

laserteknik, genteknik… Ja, listan kan göras hur lång som helst. 

– Detta dynamiska förlopp kommer att fortsätta och till och med accelerera. Vi kan göra operationer 

vi aldrig tänkt oss tidigare. Gråstarroperationer är i dag en självklarhet för patienter som förr fick 

acceptera att se dåligt. 

– Behandlingar utförs i allt högre åldrar och mer sjukvård kan utföras i hemmet, säger Calltorp. 

Tillgänglighet för funktionshindrade 

Förutsättningar för enskilda förbättras 

På hörselvårdsområdet har beställningarna till 

de offentligt drivna hörcentralerna ökat samtidigt 

som en upphandling medfört nyetableringar 

av externa vårdgivare. Väntetiderna till 

hörselrehabilitering har i vissa områden minskat. 

Regionen har tecknat avtal med Bräcke Östergård 

i Göteborg för boende med särskild service 

och habilitering för barn och ungdomar. 

Syftet är att erbjuda detta boende till de som 

behöver habiliterande insatser utanför det 

egna hemmet. 

Arbetet med att skapa förbättrade och likvärdiga 

möjligheter till rehabiliteringsvistelser, 

läger- och anpassningskurser samt klimatvård 

utomlands har fortsatt. 

Både enskilda patienter och deras organisationer 

har uttryckt önskemål om tillgång till 

alternativa vårdformer. För att tillgodose dessa 

behov har regionen slutit avtal om kvalificerad 

sjukvård och rehabilitering med antroposofisk 

inriktning (livs- och världsåskådning). 

Hjälpmedelsgarantin har förbättrats och innebär 

att brukarna/patienterna ska få sina anpassade 

hjälpmedel levererade utan dröjsmål. 

Regionens regelverk för hjälpmedel kommer 

att ses över både vad gäller produktgrupper, 

förskrivningsrätt och ansvarsgränser. 

Regionen har på uppdrag av socialdepartementet 

tagit över kostnadsansvaret för alternativ 

telefoni till hörselskadade och talskadade 

personer boende i Västra Götaland. 

Palliativ (smärtlindrande) vård 

och vård i livets slutskede 

Team har utvecklats 

Kommittén för etik-, prioriterings- och vårdgarantifrågor 

(EPV) har Hälso- och sjukvårdsstyrelsens 

uppdrag att utforma regiongemensamma 

övergripande riktlinjer för värdig vård 

vid livets slut. 

Palliativa team har utvecklats för patienter vilka 

befinner sig i livets slutskede. För att den 

sena palliativa vården ska fungera bra måste 

ett bra samarbete mellan regionens sjukvård 

och kommunernas hemsjukvård vara etablerat.

UTFÖRARE 

Sahlgrenska universitetssjukhuset 

Sahlgrenska universitetssjukhuset består av 

enheterna Sahlgrenska, Östra sjukhuset och 

Mölndals sjukhus. SU är tillsammans med Sahlgrenska 

akademin vid Göteborgs universitet ett 

internationellt ledande sjukhus och medicinskt 

kunskapscentrum. Sjukhuset arbetar med fyra 

huvuduppgifter; bassjukvård, specialistsjukvård, 

högspecialiserad sjukvård samt forskning, 

utveckling och utbildning. I universitetssjukhusets 

roll ingår att överföra kunskap och 

metodik till övriga sjukhus i regionen. 

NU-sjukvården 

NU-sjukvården består av enheterna NÄL (Norra 

Älvsborgs Länssjukhus) och sjukhusen i Uddevalla, 

Strömstad, Bäckefors samt Lysekil. 

NÄL och Uddevalla sjukhus har båda såväl 

planerad vård som akutsjukvård. Lokalsjukhusen 

är mer inriktade på specialiserad öppenvård 

och dagsjukvård, men har i Bäckefors och 

Strömstad även viss sluten vård. 

Södra Älvsborgs sjukhus 

Södra Älvsborgs sjukhus består av enheterna 

Borås lasarett och Skene lasarett. Sjuhuset bedriver 

bassjukvård för invånarna i närområdet, 

länssjukvård inom alla specialiteter och till 

delar även regionsjukvård inom onkologi och 

strålbehandling. 

Skaraborgs sjukhus 

Skaraborg sjukhus omfattar Kärnsjukhuset i 

Skövde och sjukhusen i Lidköping, Falköping 

och Mariestad. Det primära uppdraget är att 

ansvara för befolkningens behov av specialistsjukvård 

inom närområdet samt i samverkan 

med övriga sjukhus i regionen utveckla spetsfunktioner 

inom specifika områden. 

Kungälvs sjukhus 

Kungälvs sjukhus har huvudsakligen i uppdrag 

att ta hand om bassjukvården, såväl den akuta, 

som den planerade vården, för boende inom 

kommunerna Kungälv, Stenungsund, Tjörn och 

Ale. 

Alingsås lasarett 

Alingsås lasarett har medicinsk, kirurgisk och 

ortopedisk sjukvård som är öppen dygnet 

runt. 

Frölunda specialistsjukhus 

Frölunda specialistsjukhus bedriver öppen 

vård för närområdet och sluten specialistsjukvård 

för hela länet. 

Primärvård och tandvård 

Primär- och tandvårdsförvaltningen bildades 

2001 och har två verksamhetsgrenar; primärvård 

och tandvård. Verksamheten är geografiskt 

indelad i fem områden: Skaraborg, 

södra Älvsborg, Göteborg, södra Bohuslän 

och Fyrbodal (Fyrstad, norra Bohuslän och 

Dalsland). Verksamheten är utspridd på ett 

stort antal enheter, bl.a. 140 vårdcentraler och 

170 tandvårdskliniker. 

Handikappförvaltningen 

Handikappförvaltningens verksamhetsidé är 

att genom en samlad tvärprofessionell kunskap 

ge människor med funktionshinder möjlighet 

till ökad delaktighet i samhället. 

I förvaltningen bedrivs habiliteringsverksamhet, 

tolkverksamhet, hörsel- och dövverksamhet, 

synverksamhet och övrig verksamhet så 

som Handikappcentrum, Klangfärg samt Råd- 

och stöd. 

Swedehealth Gothenburg Care AB 

Bolaget bedriver vård av utländska patienter, 

såväl nordiska som icke-nordiska. Bolaget ägs 

till 100 procent av Västra Götalandsregionen. 

För mer information om verksamheterna hänvisas till 

verksamhetsbilagan. 

13 

Hälso- och 

sjukvård 

Hälso- och sjukvård omfattas 

av en företrädarorganisation 

(beställare) och av 

en utförarorganisation. 

Utförare är regionens sjukhus, 

primär- och tandvård, 

handikappförvaltningen och 

Swedehealth Gotenburg 

Care AB.

14 

Hälso- och 

sjukvård 

Produktion Antal Sjukhusvård- Case Mix Index Vårddagar inkl Besök 

DRG-poäng tillfällen färdigbehandlade inkl dagkirurgi 

2002 2001 2002 2001 2002 2001 2002 2001 2002 2001 

Sahlgrenska universitetssjukhuset 117 540 115 833 100 098 100 446 1,17 1,15 165 215 173 204 1 122 269 1 140 124 

NU-sjukvården 42 120 37 897 44 070 41 818 0,96 0,91 88 190 85 106 501 493 499 969 

Södra Älvsborgs sjukhus 27 375 27 569 26 782 28 154 1,02 0,98 27 474 28 260 332 858 362 959 

Skaraborgs sjukhus 36 812 36 349 37 350 39 465 0,99 0,92 59 218 66 683 361 414 367 094 

Kungälvs sjukhus 9 266 8 793 8 921 8 897 1,04 0,99 13 267 13 297 78 672 79 318 

Alingsås lasarett 6 174 5 608 6 051 5 863 1,02 0,96 1 555 1 698 55 503 41 230 

Frölunda specialistsjukhus - - - - - - 1 704 1 329 72 520 68 919 

Totalt 239 287 232 049 223 272 224 643 1,07 1,03 356 623 369 577 2 524 729 2 559 613 

Nyckeltal Intäkter Kostnader Resultat Investeringar Anställda Årsarbetare 

(mkr) (mkr) (mkr) (mkr) (antal) (antal) 

Verksamheter 2002 2001 2002 2001 2002 2001 2002 2001 2002 2001 2002 2001 

Sahlgrenska universitetssjukhuset 8 097 7 715 -8 478 -7 986 -380 -271 207 259 17 600 17 505 16 055 15 892 

NU-sjukvården 2 780 2 643 -2 817 -2 721 -36 -78 50 57 5 903 5 840 5 207 5 127 

Södra Älvsborgs sjukhus 2 125 2 049 -2 119 -2 027 6 21 59 54 4 479 4 478 4 024 4 052 

Skaraborgs sjukhus 2 310 2 240 -2 318 -2 209 -8 31 87 67 4 426 4 378 4 004 3 954 

Kungälvs sjukhus 507 481 -511 -501 -3 -20 19 7 1 125 1 117 971 949 

Alingsås lasarett 302 272 -304 -270 -2 2 11 7 575 587 525 500 

Frölunda specialistsjukhus 107 88 -107 -91 1 -3 3 7 185 187 170 160 

Primärvård/Tandvård 4 618 4 446 -4 605 -4 438 13 8 65 59 8 975 9 056 7 802 7 727 

Handikappförvaltningen 414 392 -422 -410 -8 -18 5 13 828 843 768 781 

Swedehealth Gothenburg Care AB 23 12 -22 -12 1 0 0 0 12 7 5 4 

Totalt 21 283 20 337 -21 701 -20 666 -417 -329 506 531 44 108 43 998 39 531 39 146 

Intäkter är inkl finansiella intäkter och kostnader är inkl finansiella kostnader. 

För mer information om verksamheterna hänvisas till verksamhetsbilagan.

Måluppfyllelse – Funktionshinder: 

Viktigt att öka 

tillgängligheten 

Människors lika värde är den grundläggande 

utgångspunkten för samhällets utformning. 

Det är en gemensam angelägenhet 

att samhället utvecklas så att orättvisor 

undanröjs, att människor får jämlika 

levnadsvillkor och att alla kan medverka 

i utvecklingen och vara delaktiga 

i samhällsgemenskapen. Personer med 

funktionshinder är en av flera naturliga 

variationer hos en befolkning. 

Handikappolitiken syftar till att personer 

med funktionshinder ska ha samma rätt 

som andra till självbestämmande, att vara 

aktiva, att få använda sina kunskaper och 

erfarenheter. Den övergripande målsättningen 

är full delaktighet och jämlikhet i 

samhället. 

Handikappolitiken har två huvudspår. Det 

ena är att utforma samhället och verksamheterna 

så tillgängliga som möjligt 

och det andra är att stärka den enskilde 

individen med individuella stödinsatser. 

Handikappkommittén har uppdraget att 

företräda människor med varaktiga funktionshinder 

och har ett ansvar för att stödja 

utvecklingen av att handikapperspektivet 

integreras i egna och andras verksamheter 

i Västra Götaland. 

Handikappkommitténs uppgift är bl.a. att 

påverka andra att bli medvetna om handikappolitiken. 

Kommittén har i det sammanhanget 

träffat 35 av 39 kommunala 

handikappråd, nio av tio lokala hälso- 

och sjukvårdsnämnder, styrelsen för Västtrafik 

och ett antal andra nämnder och 

beredningar. 

Kommittén har också regelbundet träffat 

unga med funktionshinder samt samverkat 

med brukarrepresentanter i Handikapprådet. 

Hos kulturnämnden, regionutvecklingsnämnden, 

fastighetsnämnden och regionstyrelsen 

är handikapperspektivet inom 

vissa områden systematiskt planerat 

samt verktyg och metoder utarbetade. 

Arbetet fortsätter nu tillsammans med 

Västsvenska turistrådet, de lokala hälso- 

och sjukvårdsnämnderna samt hälso- och 

sjukvårdsstyrelsen. 

Kunskaperna om levnadsvillkor och behov 

finns redovisade och kartlagda i rapporten 

”Levnadsvillkor för människor med 

funktionshinder - en beskrivning av levnadsvillkoren 

i Västra Götaland”. Den 

gjordes 2001 och har uppdaterats under 

året. Samverkan mellan aktörer inom 

handikappforskningen, är under utveckling. 

15 

Funktionshinder 


Det är ett gemensamt ansvar 

i samhället att förverkliga inriktningen 

i handikappolitiken. 

Det är viktigt att tillgängligheten 

ökar inom hälso- 

och sjukvården, kollektivtrafiken, 

regionens fastigheter och 

kulturinstitutioner. 

Det är viktigt att regionens 

information kan anpassas efter 

funktionshindrades behov. 

Handikapperspektivet ska beaktas 

inom regionens alla 

verksamhetsområden. Regionen 

ska fortsatt arbeta med att 

förbättra bemötandet av personer 

med funktionshinder.

16 Regional 

utveckling 


Västra Götaland ska långsiktigt 

ha en tillväxt i den bästa fjärdedelen 

av europeiska regioner 

(en av de 50 bästa av 200 regioner 

i Europa). Befolkningsutvecklingen 

ska vara positiv i 

alla regiondelar. En ekologisk 

grundsyn ska vägleda 

utvecklingsarbetet. 

Måluppfyllelse – Regional utveckling: 

En stark region 

som vill ännu mer 

Verksamhetsområdet regional utveckling har till uppgift att 

bidra till hållbar tillväxt och utveckling i Västra Götaland - 

näringslivsutveckling, infrastruktur, kompetensutveckling, 

kultur, turism och miljö. 

I början av 2002 fattade riksdagen beslut om 

att försöksverksamheten med regionalt självstyre 

över de regionala utvecklingsfrågorna i 

Västra Götaland skulle övergå i ett nytt uppdrag 

med utvärdering 2006. 

Regionfullmäktige antog hösten 1999 en regional 

utvecklingsstrategi, RUS. Den innehåller 

tio långsiktiga mål och åtgärder för länets utveckling. 

Till grund ligger regionens vision "Det 

goda livet". Det regionala utvecklingsarbetet 

berör många intressen och bedrivs i samarbete 

mellan regionen, kommuner, kommunförbund, 

statliga organ, näringsliv, högskolor, organisationer 

och EU-organ. Här fördelas såväl regionens 

som statens medel för regional utveckling. 

Genomförandet sker till stor del via tillväxtprogrammen. 

Under 2002 har ett ramverk för ett långsiktigt 

hållbart utvecklingsarbete arbetats fram. På 

näringslivsområdet har insatser för entrepre- 

nörskap och nyföretagande prioriterats, bl.a. i 

samarbete med regionens universitet och högskolor. 

Kommunikationsområdet har dominerats 

av investeringsplaneringen för infrastrukturen. 

Arbetet på miljösidan har utgått från 

handlingsprogrammen för energi, trafik, miljö 

och livsmedel. En ledstjärna för kulturarbetet 

har varit att skapa vitala strukturer inom kulturens 

alla områden. 

Mål 1 – En hållbar tillväxt 

God måluppfyllelse 

Västra Götalands tillväxttakt bedöms tillhöra 

den starkaste fjärdedelen i Europa. Västra 

Götaland har tillsammans med Skåne landets 

snabbaste tillväxt i ekonomi och sysselsättning, 

men utvecklingen 2002 var samtidigt den svagaste 

under den senaste femårsperioden. Västra 

Götaland är attraktivt för näringslivets investerare 

och Göteborgsregionen går i täten. 

Deltagandet i arbetslivet ökar men stora grup- 

per, främst invandrargrupper, står fortfarande 

utanför. Miljö och ekologisk grundsyn vinner 

ökat insteg. 

Folkmängden i Västra Götaland ökade 2002 

med drygt 7 400 personer och flyttnings- och 

födelsetal visar en positiv utveckling. Befolkningen 

ökade i 29 av 49 kommuner och i alla 

fyra kommunförbundsområden. Göteborgsregionen 

visar den starkaste utvecklingen. Svagast 

utveckling har mindre kommuner med 

längre avstånd till större arbetsmarknadscentra. 

Dalsland och norra Bohuslän var regiondelar 

med negativ befolkningsutveckling. 

Människa, miljö och ekonomi 

Ett särskilt programarbete avseende hållbar 

tillväxt har bedrivits under 2002. Det bygger 

på de tre dimensionerna människa, miljö och 

ekonomi.

Jordbrukaren Stig Fagersson är en av de nya 

bredbandsanvändarna i Ulricehamn. 

Mål 2 - Ledande i kunskapsutveckling 

och kompetens 

För få går vidare till högskolestudier 

Utvecklingen går åt rätt håll när det gäller 

utbildningskapaciteten inom högskolan. Dock 

går endast drygt 40 procent av en årskull gymnasister 

i landet vidare till högre studier. Andelen 

för Västra Götaland är 3-4 procent lägre 

än riksgenomsnittet. Dessutom är skillnaderna 

mellan kommunerna stora. Nivån är väsentligt 

lägre än det nationella målet på 50 procent. 

Med en sådan utveckling kan RUS-målet inte 

uppnås. Det är oroande eftersom kompetensutveckling 

och kompetensförsörjning är fundamentala 

begrepp för regionens utveckling. 

En utökad samverkan behövs mellan högskolan 

och gymnasieskolan, innefattande såväl 

kvalificerad yrkesutbildning som yrkesteknisk 

högskoleutbildning. 

Ulricehamns kommun bygger 

bredband för alla 

Ett av regionens mål i den regionala utvecklingsstrategin 

är att Västra Götaland inom en 

tioårsperiod ska vara en IT-region i europeisk 

tätposition. 

Bredbandsnät ger invånare och företag större 

möjligheter att använda den nya tekniken. Västra 

Götalandsregionen administrerar de statliga 

stöden för utbyggnaden. 

Totalt har 35 av länets 49 kommuner lämnat in 

ett program för hur IT-infrastrukturen ska byggas 

upp och Ulricehamn var först ut. Bidragen 

gäller för 19 mindre orter i kommunen och 

Stärker det långsiktiga lärandet 

Samarbete har bedrivits med Göteborgs universitet 

om utbildningens och forskningens regionala 

roll. Regionen medverkar i ”European 

Association of Regional and Local Authorities 

for Lifelong Learning” (EARLALL) för att stärka 

det livslånga lärandet. Stöd har givits från region 

och stat för etablering av utbildning och 

forskning (i biologisk mångfald/hotade arter) 

vid Nordens Ark. 

Mål 3 - IT-region i europeisk 

tätposition 

På väg – men IT-nedgången bromsar 

En analys av regionens styrkor och svagheter 

inom IT, som gjorts av Västra Götalandsregionen, 

visar att Västra Götaland ligger mycket 

väl till internationellt vad gäller IT-användning. 

Fem områden har studerats – privatpersoners 

och näringslivets IT-användning, näringslivets 

IT-produktion och FoU, IT-användning i offent- 

bredbanden är färdiga för några av orterna, 

bl.a. orten Trädet. 

- Hela familjen skaffar information via nätet. 

Barnen och frun för sina studier och jag själv 

för mitt jordbruk. Det blir allt mer avancerade 

uppgifter som skickas över nätet och som kräver 

snabb hantering. 

- Förut tog det väldigt lång tid att ladda ner 

material men nu går det mycket bättre. 

- Jag har ingått i en grupp som har undersökt 

behovet av bredbandsutbyggnad på landsbygden 

och vi har presenterat vårt material i hopp 

om att fler kommuner ska följa efter, säger Stig 

Fagersson, en av de första användarna av det 

nya bredbandet i Trädet. 

lig sektor och IT-relaterad akademisk forskning. 

Bredbandsutvecklingen, både när det 

gäller infrastruktur och tjänster, befinner sig 

dock i sin linda. 

Det kommer att ta tid innan RUS-mål 3 är uppfyllt. 

De senaste två åren har IT- och telekomsektorn 

gått ner kraftigt. Det svala intresset från 

marknadens aktörer i kombination med låga 

statliga stöd kan medföra att det för många 

kommuner blir svårt att ekonomiskt klara en 

utbyggnad av bredbandsnät. 

Regeringen har efter valet i höstas aviserat en 

översyn av målen för den nationella IT-politiken. 

Stödjer bredbandsutbyggnad 

Regionen har beviljat statligt stöd till tre kommuner 

för utbyggnad av bredbandsnät. Hittills 

har 35 kommuner tagit fram IT-infrastrukturprogram. 

17 Regional 

utveckling 


Obalanserna på arbetsmarknaden 

ska begränsas. Varannan 

vuxen ska ha någon form av 

högskoleutbildning, 15 000 nya 

högskoleplatser inom fem år, en 

stark forskning och minst en 

högskola ska utvecklas till universitet. 


Infrastrukturen för IT ska byggas 

ut med högsta hastighet och 

kapacitet till alla hushåll och arbetsplatser. 

Användningen av IT 

bland företag och medborgare 

ska öka och forskning och utveckling 

kring IT stärkas så att 

Västra Götaland inom en tioårsperiod 

är en ledande IT-region i 

Europa.

18 

Regional 

utveckling 


Investeringar på 50 miljarder 

kronor ska genomföras i infrastrukturen 

i Västra Götaland 

under en tioårsperiod för ett 

transportsystem som främjar 

tillväxt, trafiksäkerhet och god 

miljö. 


Kundkraven på miljöanpassning 

av produkter och tjänster 

blir allt starkare globalt. Ett 

hållbart samhälle förutsätter 

att vi använder resurssnål och 

miljövänlig teknik. Här ska 

Västra Götaland vara ledande i 

Europa. 


Västra Götaland är redan idag 

en region med tydlig kulturprofil. 

Målet är att öka detta 

försprånget. Kulturarvet ger 

regionen identitet. Vi har ett 

flertal kulturinstitutioner av nationell 

och internationell betydelse 

och ett musikliv med 

djup och bredd. Regionen är 

ledande inom filmen och har 

en stark ställning inom arkitektur, 

form och design. 

Mål 4 - 50 miljarder till trafikens 

infrastruktur på tio år 

Tufft mål men situationen förbättras 

50-miljardersmålet innebär att nuvarande utbyggnadstakt 

behöver öka trefalt. Det förutsätter 

en kraftsamling och samverkan mellan region, 

kommuner, näringsliv och fackliga organisationer. 

Prognosen är att Västra Götalands 

position förbättras väsentligt – klarhet nås i slutet 

av 2003. 

Riksdagens beslut om 100 miljarder kronor 

till järnvägar ger viss optimism när det gäller 

Västra Götaland. 

Ramen för stamvägar, d.v.s. nationella vägar 

som ingår i Vägverkets plan, är väsentligt mindre, 

39 miljarder kronor. Den ramen är alldeles 

för låg – i relation till Västra Götalands behov. 

Ramen för regional infrastruktur (regionens 

beslutsansvar) är 3,3 miljarder kronor. 

Regionen förskotterar pengar till vägar 

Förslag till en regional infrastrukturplan 

2004 – 2015 har tagits fram i samarbete 

med bl.a. kommunförbunden. Regionen har 

beslutat om 200 miljoner kronor bl.a. för förskottering 

och utredningar. Medel har gått till 

landsbygdsvägar och till väg 48, Borgunda- 

Skövde, väg 27 Aplared-Kråkered, väg 172 

Skällsäter-Bäckefors, E 20 Lundsbrunn-Holmestad 

och del av järnvägen i Götaälvdalen. 

Mål 5 - Ledande i Europa inom 

resurssnål och miljövänlig teknik 

God måluppfyllelse 

En analys, gjord av Västra Götalandsregionen, 

visar att Västra Götaland kan ses som en 

av de ledande regionerna i Europa på området 

miljövänlig och resurseffektiv teknik. 

Det finns en mycket god kunskap i Västsverige 

- närmare hälften av de svenska forskningsresurserna 

inom miljötekniken finns här. Regionen 

kan fungera som en samlande kraft till 

stöd för små och medelstora företag inom miljöområdet, 

t.ex. inom teknikutveckling, mässor 

och marknadsföring. 

Den internationella marknaden för miljöteknik 

värderas till mellan 4 000 och 10 000 miljarder 

kronor årligen. Trots hög kompetens och 

snabb utveckling, importerar Sverige fortfarande 

mer miljöteknik än vad landet exporterar. 

Stöd till innovativa miljölösningar 

Regionen har medverkat på miljöteknikmässan 

i Göteborg, givit stöd till innovativa miljölösningar 

och produktutveckling samt främjat 

export av miljövänlig och resurseffektiv teknik. 

Man vill också verka för ett nationellt centrum 

som länk mellan svensk miljökompetens och 

internationell marknad. 

Mål 6 - Öka försprånget som 

Sveriges ledande kulturregion 

Ett framgångsrikt 2002 

Målet är snarare en utmaning, en vision. I Västra 

Götaland ska finnas kompletta, vitala strukturer 

inom kulturens alla sektorer och kulturen 

ska bidra till att binda samman regionen. Utvecklingen 

går i rätt riktning. För detta talar 

bl.a. Göteborgsoperans och Göteborgs Symfonikers 

framgångar internationellt, hälften av 

den svenska filmproduktionen i Västsverige 

och ny struktur för arbetet med natur- och kulturarvet. 

Överenskommelse har träffats med 

statens kulturråd om kulturens utveckling. 

Opera och teater går samman 

Göteborgsoperan och Länsteatern i Skaraborg 

har gått samman. Fria konstnärer och politiker 

har inlett en dialog av experimentkaraktär. 

Genom Konstfästen skapas ett nät av aktörer 

från institutioner, fria verksamheter och organisationer. 

Internationellt arbetar regionen nu 

fram ett gästateljéprogram och aktuella för utbyte 

är Skottland, Kina och Tyskland.

Regionen och kommunen 

skyndar på ny väg öster om Skultorp 

Mål 7 - Tydlig ledning som Skandinaviens 

mest besökta turistregion 

Västra Götaland snart i ledningen 

För år 2002 kunde Västra Götaland redovisa 

nära 7 miljoner gästnätter, en ökning med 

0,5 miljoner eller drygt 7 procent. Det innebär 

att Västra Götaland knappat in på Stockholm, 

som nådde drygt 7,2 miljoner gästnätter år 

2002. År 2001 var differensen 0,7 miljoner. 

När det gäller camping har Västra Götaland 

flest besökare i Skandinavien. 

Mätt i gästnätter svarar sommarturismen för två 

tredjedelar av årsvolymen i Västra Götaland. 

Länet är också sommartid Sveriges mest besökta 

område. Sommaren 2002 ökade antalet 

gästnätter med 8,7 procent. Långsiktigt växer 

privatresandet, men med mer tyngdpunkt på 

upplevelser och aktiviteter. 

Lockar fler turister 

Västsvenska Turistrådet och Göteborg & Co 

har bildat Turismens Utredningsinstitut – ett 

nationellt och nordiskt kunskapscentrum för 

turismutveckling. Sweden Active Holidays är 

ett nybildat dotterbolag till Västsvenska Turistrådet 

med syfte att locka hit utländska besökare. 

Regionfullmäktige beslutade 2002 att satsa 200 miljoner kronor 

under de närmaste åren för att tidigarelägga byggstarter och 

skynda på planeringen av väg- och järnvägsinvesteringar i Västra 

Götaland. 

En av dessa åtgärder är att väg 48 får en helt ny sträckning 

mellan Borgunda och Skövde. Tack vare ett samarbete mellan Västra 

Götalandsregionen och Skövde kommun kunde vägbygget starta i 

september 2002. 

Mellan 10 000 och 15 000 fordon kör rakt igenom Skultorps samhälle 

per dygn och ungefär 15 procent av dem är lastbilar. Nuvarande 

väg genom samhället är en flaskhals både för den lokala 

industrin och för nationell godstrafik som passerar. 

- Med den här lösningen vill vi aktivt driva på utbyggnaden av 

regionens infrastruktur. Totalt beräknas den nya vägen kosta 480 

miljoner kronor. Genom att kommunen och regionen tar fram en del 

av pengarna kan vägbygget tidigareläggas, vilket gynnar trafikanterna 

och sparar liv, säger Kent Johansson, regionråd i Västra Götaland. 

Mål 8 - Internationellt känd och erkänd 

som samarbetspartner 

Ökat beroende av omvärlden 

Västra Götaland är starkt beroende av utvecklingen 

i omvärlden. Regionerna får ett större 

inflytande i internationell politik. Det är angeläget 

att profilera Västra Götaland och ta tillvara 

internationaliseringens möjligheter samt 

driva projekt och bygga upp nätverk med internationella 

partners. Regionstyrelsen har antagit 

en handlingsplan för det internationella arbetet. 

Internationalisering ska genomsyra allt 

arbete i regionen. 

19 Regional 

utveckling 


Västra Götaland har en mångfald 

och profilering när det 

gäller besöksmål som har få, 

om ens någon, motsvarighet i 

Skandinavien. Turismens innehåll 

tas fram och konsumeras 

i regionen och den kan därmed 

bidra till tillväxt i regionens 

olika delar. Västra Götaland 

ska vara den mest besökta 

regionen i Skandinavien. 


Internationellt samarbete och 

kontakter blir allt viktigare. För 

Västra Götaland är det lika 

naturligt att söka samarbete 

med regioner i andra länder 

som inom landets gränser. 

Vårt geografiska läge ger oss 

en unik chans att bredda 

det internationella samarbetet. 

Västra Götaland ska vara en 

känd och erkänd samarbetspartner.

20 

Regional 

utveckling 


Västra Götaland ska under en 

tioårsperiod bli en föregångsregion 

när det gäller jämställdhet 

inom alla samhällssektorer. 

Att ta vara på resurser hos både 

kvinnor och män innebär 

större möjligheter till nytänkande 

och utveckling. 


Vi måste mer aktivt ta vara 

på den kunskap och erfarenhet 

som varje individ med en 

annorlunda bakgrund besitter. 

Tendenser till ökad segregering 

måste motarbetas. 

Demokratiprojekt drivs i Lettland 

Regionen medverkar i ett flertal internationella 

organisationer för ökad samverkan mellan regioner 

i Europa och med syfte att stärka tillväxt 

och utveckling. Ett demokratiprojekt drivs i Lettland 

och ett samarbete med en region i Tjeckien 

har inletts. Regionen har utvecklat samarbetet 

med de skandinaviska grannregionerna. 

Mål 9 - Föregångare i jämställdhet 

Västra Götaland på väg att bli föregångare 

Arbetet för jämställdhet är långsiktigt. Jämställdhetsindex, 

jämställda tillväxtavtal, användning 

av budgetprocess för jämställdhetsintegrering 

och jämställdhetssatsningen på 

Kungälvs sjukhus bidrar till att Västra Götaland 

kan räknas som föregångsregion. Visionen om 

ett jämställt samhälle är emellertid långt ifrån 

uppfylld. 

För att bryta de maktstrukturer som rangordnar 

efter kön krävs att makt och inflytande fördelas 

jämnt mellan kvinnor och män. Mycket har 

hänt på detta område. Exempelvis finns efter 

höstens val 47 procent kvinnor och 53 procent 

män i regionfullmäktige. Det är detsamma som 

genomsnittssiffran för samtliga landstings- och 

regionfullmäktige. 

Utbildning och undersökning 

Regionen har utbildat ett 80-tal personer i 

jämställdhetsintegrering inom tillväxtprogram- 

Ali Neoroz, från Kurdistan, 

bor i Angered. 

Han är en av många 

med utländsk bakgrund 

på en svår arbetsmarknad. 

Han har gått 

Konsthögskolan Valand 

och därefter jobbat som 

vikarierande lärare i 

ämnet bild. 

men och en undersökning har gjorts av små 

och medelstora företags jämställdhetsarbete 

för ökad lönsamhet. Regionen har i samarbete 

med SCB utvecklat ett jämställdhetsindex. 

Mål 10 - Föredöme i integration 

För tidigt att mäta måluppfyllelse 

Arbetet med integrationsmålet har långsiktig 

inriktning och det tar tid att nå resultat. Ett samarbete 

har startats för att klarlägga effekten 

av åtgärder och deras samhällsekonomiska 

betydelse. 

Flykting- och anhöriginvandrare har svårt att 

få arbete. Ungdomar med utländsk bakgrund 

har sämre resultat i skolan än svenska ungdomar. 

Det försvårar integrationen på arbetsmarknaden 

och i samhället i övrigt. Arbetet 

med mål 10 har haft fokus på inträdet på 

arbetsmarknaden. Nationellt bedöms vi ha en 

arbetskraftsreserv på 100 000 personer. 

Nätverk för företagare 

Regionen har bildat ett nätverk för internationella 

företagare och har deltagit i ett större 

EU-projekt i nordöstra Göteborg. Samarbete 

bedrivs med IFS – Internationella Företagarföreningen 

i Sverige och arbetet med att etablera 

en ny kulturtolkutbildning pågår.

Måluppfyllelse – Ägarperspektivet 

Ägarna sätter upp mål 

och ställer krav 

Ägaren som representeras av regionfullmäktige, regionstyrelse 

och den regionala samordningsgruppen har till 

uppgift att se till helheten. 

Regionen har kommit en bra bit på väg i sin 

korta historia, med att hitta formerna för ledning 

och styrning. Arbetet med att införa 

ledningsstödsystem till hjälp för verksamheternas 

målarbete (bl.a. balanserade styrkort) har 

kommit igång eller införts på merparten av regionens 

enheter. 

Policyer har arbetats fram på olika områden, 

för att alla ska arbeta mot gemensamma 

mål. Ur ett koncernperspektiv är det viktigt att 

det sker en samverkan mellan verksamheterna 

och ägaren. Det är också viktigt att den personalresurs 

och ekonomi som står till förfogande 

används effektivt. 

Personalvision 2010 – grunden är lagd 

Grunden för personal- och utvecklingsarbetet 

i Västra Götalandsregionen är Personalvision 

2010 och de policydokument som hör till visio- 

nen. Under 2002 beslutade regionfullmäktige 

om ytterligare två strategiska dokument; Kompetensutvecklingspolicy 

och Lönepolicy. 

Tidigare beslutade dokument är Jämställdhetspolicy 

och Policy för etnisk mångfald. Därmed 

är grunden för regionens övergripande personalstrategiska 

arbete fastlagd. 

Under året utarbetades även en samtalsguide, 

ett studiematerial i broschyrform. Guiden ska 

användas som stöd i arbetet med att fördjupa 

diskussionerna kring policydokumenten på alla 

arbetsplatserna. 

Under 2002 har arbetet med att förverkliga 

Personalvision 2010 fortsatt. Den regionala 

samordningsgruppen har i dialog med förvaltningsledningarna 

diskuterat vikten av helhetssyn 

när det gäller verksamhet, ekonomi och 

personal. Verksamheterna har i sina personalpolitiska 

handlingsplaner markerat inom vilka 

områden man vill göra sina strategiska satsningar. 

För att i framtiden kunna mäta måluppfyllelsen 

av visionsarbetet i regionen har en 

regiongemensam enkät utarbetats. Enkätundersökningar 

med denna målsättning kommer 

att genomföras år 2003, 2006 och 2009. 

Mångfald – utbildning pågår 

Som ett led i att omsätta mångfaldspolicyn 

i praktiken, startades 2002 ett projekt kring 

mångfaldsorienterad rekrytering. Ett tjugotal 

medarbetare har utbildats till handledare. 

Dessa har i sin tur genomfört utbildningar med 

chefer och personaladministratörer som stimulerats 

till ett aktivt förhållningsätt för en ökad 

etnisk mångfald på arbetsplatserna. 

21 

Ägaren

22 

Ägaren 

Jämställdhet – planer har tagits fram 

Jämställdhetsarbetet i regionen integreras alltmer 

i den ordinarie verksamheten. Under året har 

samtliga verksamheter tagit fram en jämställdhetsplan. 

Dessa planer är grunden för ett mycket 

ambitiöst arbete att lyfta fram jämställdhetsarbetet 

i förgrunden inom alla verksamhetsområdena. 

Regionfullmäktige har också under året fattat beslut 

om att regionens budgetprocess ska jämställdhetsintegreras. 

Beslutet kommer att påverka 

budgetarbetet för regionen. Under hösten 2002 

påbörjades arbetet med tre seminarier i syfte att 

lyfta fram jämställdhetsaspekterna i budgetarbetet. 

Arbetsmiljö – strategi framtagen 

I budgeten för 2002 belystes vikten av ett regiongemensamt 

arbete kring arbetsmiljöfrågorna. 

En partsammansatt arbetsmiljödelegation har 

inrättats. Grunden för delegationens arbete 

är Personalvision 2010 och ett tvärfackligt 

arbetsmiljöinitiativ. 

Delegationen har under året tagit fram förslag 

till arbetsmiljöstrategi för regionen. 

Kompetensutveckling/Personalförsörjning 

– olika insatser görs 

För att minska den akuta bristen på specialistläkare 

och andra personalkategorier, har 

regionen genomfört rekryteringskampanjer i 

andra länder. På så sätt har ett 70-tal specialistläkare 

inom främst allmänmedicin, radiologi, 

anestesi, patologi, internmedicin och 

ögon kunnat rekryteras från bl.a. Tyskland, 

Spanien och Ungern. Ett försök att rekrytera 

tandläkare i Tyskland har under 2002 hittills 

resulterat i nio kontrakt. 

Västra Götalandsregionen har tillsammans 

med länsarbetsnämnden i Västra Götaland 

och ett antal kommuner också drivit Projekt 

Utländska Legitimationsyrken med syfte att 

underlätta och förkorta vägen mot svensk 

legitimation för invandrare med utländsk 

högskoleexamen. I det projektet ingick bl.a. 

ett 50-tal läkare, 50-talet sjuksköterskor, 13 

tandläkare och 5 apotekare. 

Fortsatta satsningar har gjorts för att underlätta 

framtida personalförsörjning. Särskilda medel 

avsattes för Allmäntjänstgörande läkare (AT) 

och för Specialistutbildade läkare (ST). Även 

satsningar för att säkerställa försörjningen av 

psykologer och tandläkare fortsatte liksom ambitionen 

att få välutbildade sjuksköterskor till 

ambulansverksamheten. 

För att markera vikten av ledarnas betydelse 

inom alla verksamheter inrättades under året 

ett chefsråd under ledning av regiondirektören. 

Rådet ska leda och föreslå åtgärder inom området. 

Under 2002 avslutades ett trainee-program för 

personalvetare och ekonomer. Under 16 månader 

har 14 personer genomfört ett program 

som berört de flesta områden av regionens 

övergripande administration.

EKONOMISKA MÅL 

I regionens övergripande målarbete har nedanstående 

ekonomiska mål särskilt betonats: 

• Ekonomi i balans 

• Resultatförbättring 

• Alternativ finansiering 

Från och med år 2000 gäller kommunallagens 

krav på ekonomisk balans i kommuner, 

regioner och landsting. Balanskravet innebär 

att intäkterna ska överstiga kostnaderna varje 

år. Ett eventuellt negativt resultat ska regleras 

inom en tvåårsperiod. Balanskravet syftar till 

en god ekonomisk hushållning som på lång sikt 

ska säkra verksamheten. 

Ekonomi i balans är uppnådd 

Målet Ekonomi i balans är av största strategiska 

betydelse och är grundläggande för att 

regionens olika verksamheter långsiktigt ska 

klara sina mål. Ett led i att nå målet är att genom 

effektiviseringar förbättra verksamhetens 

resultat, framförallt i hälso- och sjukvården. 

Regionens ekonomiska resultat för år 2002 

Ett led i att nå regionfullmäktiges mål "Ekonomi i balans" är att genom effektiviseringar försöka 

förbättra verksamhetens resultat, framförallt i hälso- och sjukvården. 

visar på ett överskott på 21 mkr. Målet avseende 

ekonomi i balans kan därmed sägas vara 

uppnått. Under året har kostnadskontroll varit 

en övergripande restriktion för regionens verksamheter. 

Trots att regionens verksamheter har 

lagt ner stora ansträngningar på att begränsa 

kostnaderna under året har kostnaderna ändå 

ökat mer än planerat, vilket är oroande. Tack 

vare ökade skatteintäkter klarar regionen årets 

verksamhet. För att långsiktigt kunna bedriva 

verksamheten med en ekonomi i balans krävs 

att arbetet med kostnadskontroll fullföljs och 

att kostnadsökningarna minskas rejält. 

Att ha en ekonomi i balans är ett av de viktigare 

medlen i arbetet med att åstadkomma en god 

verksamhet för invånarna i Västra Götaland. 

Västra Götalandsregionen kan nu redovisa en 

ekonomi i balans för de senaste två åren. 

Resultatförbättring krävs 

Exempel på regionövergripande projekt som 

syftar till resultatförbättringar är projektet kring 

produktivitetsanalys samt projekten inköp/ 

lager och elektronisk handel. 

Produktivitetsprojektet inom hälso- och sjukvården 

har genomförts i samarbete mellan beställarorganisationen, 

utförarna och ägarna. 

Samarbetet har hittills resulterat i en uppmärksammad 

studie över regionens produktivitet för 

åren 1998 – 2001 samt en första analys. Det 

23 

Ägaren

24 

Ägaren 

är den första studien av detta slag som gjorts i 

Sverige. Produktivitetsstudien visar att produktiviteten 

försämrats med ca 10 procent under 

den senaste fyraårsperioden (1998-2001). 

Under 2003 görs en jämförande studie mellan 

NU-sjukvården och Skaraborgs sjukhus samt 

jämförelser inom Sahlgrenska universitetssjukhuset. 

I början av 90-talet förbättrades produktiviteten 

genom kraftiga ekonomiska åtstramningar. 

Under den senare delen av 90-talet och in på 

2000-talet har dock kostnaderna per prestation 

ökat igen. 

Det andra projektet rörande inköp/lager startades 

2001 och syftar till att sänka regionens 

kostnader för inköp av material samt till att 

införa en regiongemensam effektiv lagerstyrning. 

Viss effekt från lagerstyrningen har redan 

uppmätts under 2002. Målet är att regionen 

successivt ska effektivisera sina beställningsrutiner 

med förbrukningsstyrt uttag d.v.s. kostnaden 

bokförs när förrådsvaran används och inte 

när inköpet görs. Gentemot regionens leverantörer 

ska e-fakturor införas, vilket innebär att 

fakturorna skickas elektroniskt i stället för att 

skickas i pappersformat. 

Målet om resultatförbättring är ännu inte uppnått, 

utan kräver fortsatt omfattande insatser 

under de kommande åren. De kostnadsjämförelser 

som gjorts mellan regionens sjukhus 

En alternativ finasiering av regionens verksamhet har delvis uppnåtts genom 

den goda kreditvärdighet som regionen har idag. 

samt arbetet med inköp/lager bildar en bra 

plattform för det fortsatta arbetet för att åstadkomma 

resultatförbättringar. 

En alternativ finansiering 

är delvis uppnådd 

Västra Götalandsregionen är en av landets 

större organisationer med många olika typer 

av verksamheter, där hälso- och sjukvård är 

den dominerande. I regionen ryms även annan 

verksamhet som kultur, utbildning, regional utveckling, 

m.m. Som en stor aktör på marknaden 

är regionen intressant för andra som t.ex. 

leverantörer, banker, institutioner, organisationer 

och kommuner. 

Regionen har hittills genom sin finansstrategi 

och sin goda kreditvärdighet (AA stabilt; samma 

betyg som konungariket Sverige) kommit 

ett bra stycke på väg mot att uppnå en mångfald 

i finansieringen. Hit hör t.ex. syndikerade 

lån (låneprogram) hos svenska och utländska 

banker och certifikatprogram (löpande skuldebrev) 

till andra placerare. 

Regionen ser nu över sin finanspolicy och kommer 

även att se till ytterligare möjligheter att 

finansiera sig med egna medel i såväl omsättningstillgångar 

som anläggningstillgångar. 

Även andra utredningar och aktiviteter pågår, 

som att bredda möjligheterna till bl.a. projektfinansiering 

samt möjligheter till sponsring för 

vissa av regionens bolag. 

Målet att på olika sätt öka alternativen i finansieringen 

är därmed delvis uppnått.

Regionens första mandatperiod 

ur ett fullmäktigeperspektiv 

Vid skapandet av den politiska organisationen inför regionbildningen framhölls 

särskilt regionfullmäktiges roll och betydelse för det demokratiska och 

politiska arbetet. 

De viktigaste motiven för att bilda den västsvenska 

regionen var att den regionala demokratin 

och det regionala inflytandet över politiken 

skulle stärkas. Genom att ta över ansvaret 

för den regionala utvecklingen från den statliga 

länsstyrelsen kan västsvenskarna genom sina 

valda representanter i fullmäktige själva fatta 

de beslut som behövs för gynnsam utveckling 

och framtid i Västra Götaland. 

Mandatperioden har innehållit en hel del politisk 

dramatik. Regionen har under mandatperioden 

haft tre olika politiska ledningar. Detta 

har helt naturligt påverkat det politiska arbetet 

i såväl regionens nämnder och styrelser som i 

fullmäktige. Trots det har fullmäktige klarat av 

uppgiften att i demokratisk ordning fatta för 

regioninvånarna viktiga beslut om regionens 

utveckling och framtid. 

De flesta besluten har fattats med breda politiska 

majoriteter. Ett av de viktigare besluten 

under denna mandatperiod var beslutet om den 

regionala utvecklingsstrategin vilket togs i full- 

ständig politisk enighet. Detta dokument ligger 

till grund för det regionala utvecklingsarbetet. 

Fullmäktiges arbetsformer 

När det gäller att förnya och vitalisera demokratin 

har fullmäktige en viktig roll. Under 

mandatperioden har ett arbete påbörjats för 

att ge fullmäktige ökat inflytande i beslutsprocessen 

och för att stärka dess roll som forum 

för strategiska beslut i viktiga framtidsfrågor 

för Västra Götaland. 

Mycket av detta har genomförts av en särskilt 

tillsatt demokratikommitté. Som ett led i arbetet 

anordnades en temadag om demokrati, 

dit alla förtroendevalda var inbjudna. Vidare 

genomfördes en demokratidag i fullmäktige. 

Demokratikommitténs förslag har sedan överlämnats 

till de politiska partierna för genomförande 

och vissa delar har resulterat i förslag 

till ändrad arbetsordning för fullmäktige. 

Samverkan med kommuner 

I olika sammanhang har det framhållits att regionen 

ska vara ”kommunernas region”. I detta 

ligger att regionen ska samordna och lösa 

frågor som är gemensamma för kommunerna 

och som behöver lyftas till en regionövergripande 

nivå. Detta förutsätter goda kontakter 

med de 49 kommuner som finns i Västra Götalands 

län. Som ett led i detta har regionfullmäktiges 

presidium bjudit in till överläggningar 

med samtliga kommuners fullmäktigepresidier. 

I överläggningarna har 47 av regionens 

49 kommuner deltagit. 

Utgångspunkten för överläggningarna har varit 

fullmäktigeförsamlingarnas roll i såväl regionen 

som kommunerna. Fullmäktiges presidium 

har som det direktvalda organets främsta 

företrädare ett särskilt ansvar för demokratifrågorna. 

Ett ömsesidigt utbyte av olika insatser 

för ökad demokrati i fullmäktige har varit ett 

viktigt inslag i träffarna. 

25 

Ägaren 

Hans Aronsson 

Regionfullmäktiges ordförande

26 

Ägaren 

Programmet har dessutom innehållit en presentation 

av Västra Götalandsregionen och det 

arbete som bedrivs i regionfullmäktige. 

Representation och internationellt arbete 

Fullmäktige har som det högsta beslutande organet 

i regionen en roll att i olika nationella 

och internationella sammanhang företräda regionen 

utåt. Detta har genomförts av fullmäktiges 

presidium i samråd med regionstyrelsens 

presidium. 

Bland större representationsuppgifter under 

mandatperioden kan nämnas Västra Götalandsregionen 

och Region Skånes information 

om regionbildning för ambassaderna i Stock- 

Fortsatt förtroende för s, fp och c 

De partier som ledde regionen under den senare delen av första mandatperioden i Västra 

Götalandsregionen fick fortsatt förtroende i valet i september. Majoriteten består av socialdemokraterna, 

folkpartiet och centern. 

Valresultat i Mandat- 

Parti procent fördelning 

Socialdemokratiska Arbetarpartiet 35,54 55 

Folkpartiet Liberalerna 13,07 20 

Centerpartiet 6,28 10 

Moderata Samlingspartiet 15,61 24 

Kristdemokraterna 9,43 15 

Vänsterpartiet 8,73 13 

Miljöpartiet de Gröna 4,08 6 

Sjukvårdspartiet Folkets Vilja 3,79 6 

Övriga 3,47 - 

Totalt 100,00 149 

holm, samt värdskapet för UD:s årliga resa i 

landet för den konsulära kåren. 

Samverkan med andra regioner 

Västra Götaland är en av fyra regioner, där 

försök med att pröva en ny demokratisk modell 

med större och självständiga regioner pågår. I 

detta ligger också att utveckla en demokratisk 

beslutsprocess med stor regional delaktighet. 

Här kan regionfullmäktige spela en viktig roll 

när det gäller att förnya och vitalisera demokratin. 

Ett utbyte med övriga försöksregioner 

och dess presidier är i detta sammanhang 

betydelsefullt. 

Kd 

M 

V 

Mp 

SFV 

C 

Fp 

S 

S 

Fp 

C 

M 

Kd 

V 

Mp 

SFV

Omvärlden påverkar 

Regionen påverkas av en mängd faktorer, 

allt från världspolitiska och 

ekonomiska skeenden till enskilda 

medborgares agerande. 

Konjunkturuppgång – var god dröj 

Återigen kan det konstateras att den globala 

konjunkturuppgången tycks dröja. Osäkerheten 

om när världskonjunkturen kommer att 

vända uppåt består. Flera av konjunkturinstituten 

förväntar sig en fortsatt stagnation under 

vintern/våren 2003. 

Trots stora stimulansåtgärder framförallt i USA 

som syftar till att få igång industriproduktionen 

och hålla privatkonsumtionen på hög nivå, har 

tillväxten inte tagit fart. Kvartal av hög tillväxt 

har följts direkt av kvartal med låg tillväxt. 

Det är flera faktorer som är orsaken till att konjunktursvackan 

förlängts. 

Den ökade krigsrisken i Irak har medfört 

kraftiga svängningar i oljepriset och 

en allmän ökad osäkerhet. 

De återkommande terrorhändelserna 

runt om i världen påverkar också människors 

beteende. 

Den upptrappade konflikten på koreanska 

halvön. 

Ökad pessimism hos såväl hushållen 

som företagare genom lägre ställda förväntningar 

på ekonomin. Pessimismen 

gäller såväl USA som andra länder, 

framförallt Tyskland. 

Börsfallen under de senaste två åren 

och framförallt efter sommaren/hösten 

2002 har troligen dämpat framtidsförväntningarna. 

Hushållen kan förväntas 

hålla tillbaka sina utgifter något mer än 

vad de annars skulle ha gjort. 

Introduktionen av tredje generationens 

mobiltelefoni är ytterligare försenad, 

vilket betyder mycket för länder som 

Sverige och Finland. 

Sammantaget har dessa faktorer lett till en svag 

produktionsutveckling, vilket i sin tur gett effekter 

på sysselsättningen. Den försvagade produktionstillväxten 

gör också att det dröjer ytterligare 

innan investeringarna kommer igång. 

Kapacitetsutnyttjandet är fortfarande lågt, vilket 

även innebär att en sysselsättningsökning 

fördröjs ytterligare efter en konjunkturvändning. 

Flera europeiska länder brottas dessutom 

med strukturella problem som bromsar utvecklingen. 

27 

Omvärlden 

"De ledande indikatorerna 

i såväl USA, 

Tyskland och Sverige 

förstärker osäkerheten 

när konjunkturuppgången 

kan komma 

att ske." 

Mats Friberg, 

Ekonomidirektör, 

Västra 

Götalandsregionen 

Månadsskiftet 

februari-mars, 2003

28 

Omvärlden 

BNP = Bruttonationalprodukt. 

Det sammanlagda värdet av de 

varor och tjänster för slutlig 

användning som produceras i 

ett land under ett år. 

BRP = Bruttoregionalprodukt. 

Det sammanlagda värdet av de 

varor och tjänster för slutlig 

användning som produceras i 

en region under ett år. 

USA:s räntenivå – den lägsta på 41 år 

Den amerikanska styrräntan är nere på rekordlåga 

1,25 procent, den lägsta nivån på 

41 år. Den amerikanska centralbanken överraskade 

med att i november sänka räntan 

med hela 50 räntepunkter. Det finns i denna 

sänkning likheter med de extra ordinära sänkningarna 

efter terrordåden den 11 september 

2001. Syftet var att underlätta för den finansiella 

sektorn. Det som sannolikt utlöste den 

senaste sänkningen var att hushållens förväntningar 

rasade och att inköpschefernas index 

fallit ned under normalnivån (50). Den amerikanska 

centralbanken pekade även på 

”ökade geopolitiska risker”, d.v.s att 

sannolikheten för krig i Irak ökat. Den 

amerikanska centralbanken anser därefter 

att riskerna är ”balanserade”, vilket 

ger en tydlig signal om att marknaden 

inte ska förvänta sig ytterligare 

sänkningar, även om den ekonomiska 

utvecklingen blir fortsatt svag. 

Om konjunkturuppgången i världsekonomin 

tar fart är det dags för centralbankerna 

i såväl USA som Europa att 

återställa den senaste räntesänkningen. 

Andra centralbanker förväntas följa efter. 

Den senaste tidens försvagning av dollarkursen 

gentemot euron kan bl.a. ses mot bakgrund av 

de ränteförändringar som skett. Man kan anta 

att konjunkturuppgången framöver kommer att 

ledas av USA, vilket kommer att gynna dollarn 

i förhållande till andra valutor. 

Stagnation i euroområdet 

Tillväxten i euroområdet är beroende av USA:s 

ekonomiska utveckling, eftersom området saknar 

egen större kraft för tillväxt. 

BNP-tillväxten 2002 bedöms bli låga 0,8 procent, 

stödd av exporten men samtidigt påverkad 

negativt av byggnadsindustrin. Sensommarens 

översvämningar dämpade dessutom 

konjunkturen kraftigt i flera länder. De mest 

betydelsefulla euro-länderna har svaga offentliga 

finanser som begränsar möjligheten för 

finanspolitiska stimulanser. 

En svagare dollar, jämfört med euron, kommer 

att leda till minskad export. Arbetsmarknadsläget 

är ytterligare en faktor som gör att 

återhämtningen i ekonomin inte kommer att 

öka som tänkt. Läget som helhet kan ge negativa 

psykologiska effekter med fördröjd konsumtionstillväxt 

och investeringsvilja som följd. 

Fokus på Tyskland 

Bland EU-länderna står Tyskland i fokus. Den 

dyra återföreningen gör att Tyskland inte kan 

fortsätta som europeiskt konjunkturlokomotiv. 

BNP-tillväxten i landet var under året blygsamma 

0,2 procent och hölls uppe av en positiv 

utveckling av exporten och stagnation av arbetskraftskostnaderna. 

Ett minskat förtroende 

för världsekonomin ger en svag inhemsk efterfrågan 

avseende konsumtion och investeringar. 

Överkapaciteten i byggnadsindustrin 

(framförallt sedan återföreningen) kommer 

att leda till krav på en reducering av 

arbetskraften. Denna faktor tillsammans 

med höjda skatter fortsätter att påverka 

den privata konsumtionen negativt. Det 

enda positiva med detta är att inflationen 

stävjas. 

För att ge fart till den tyska ekonomin hade 

bl.a. styrräntan behövt sänkas i höstas. 

Den "EU-vägda" räntan, som är en 

genomsnittsränta för EMU-länderna, var 

för Tyskland inte tillräckligt låg. 

Svag tillväxt även i Sverige 

2001 och 2002 har varit år med svag ekonomisk 

utveckling även om Sverige haft en högre 

tillväxt än flera andra OECD-länder. BNP-tillväxten 

uppgick till 1,1 procent under 2001 

och 1,9 procent under 2002, att jämföra med 

3,6 procent år 2000. Återhämtningen bedöms 

bli långsam med en prognos om fortsatt svag 

tillväxt för år 2003.

Under år 2002 har hushållens disponibla inkomster 

ökat starkt till följd av bl.a. statliga 

skattesänkningar och införande av maxtaxan 

i barnomsorgen. Detta har hållit uppe den privata 

konsumtionen och haft positiv inverkan på 

den ekonomiska tillväxten. Inför 2003 har ett 

sjuttiotal kommuner och fyra landsting beslutat 

om skattehöjningar. För hushållen innebär 

detta att de disponibla inkomsterna minskar 

med åtta miljarder kronor, vilket kommer att få 

en dämpande effekt på den privata konsumtionen. 

Den långsamma internationella tillväxten tillsammans 

med en starkare svensk krona hämmar 

exporttillväxten. Den fördröjda konjunkturuppgången 

påverkar även investeringarna 

i industrin negativt. 

Arbetsmarknaden har varit relativt stabil under 

de senaste åren. Den tidigare ökningen av sysselsättningen 

har stannat av, men någon markant 

minskning av sysselsättningen eller ökning 

av arbetslösheten har inte konstaterats. En förskjutning 

av sysselsättningen har skett från den 

privata sektorn till kommuner och landsting. 

För 2003 bedöms i stort sett sysselsättningen 

vara oförändrad. 

Sjukfrånvaron ökar varje dag 

Sjukfrånvaron kostade staten ca 110 miljarder 

kronor under 2002. Kostnaden ökade med 

ca 25 mkr per dag men ökningstakten avtog 

något under slutet av året. Kvinnor har en 

högre sjukfrånvaro än män och kvinnor äldre 

än 50 år har den högsta sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron 

över 60 dagar ökar mest. Arbetsplatser 

med fler än 50 anställda per chef har 

i genomsnitt en högre sjukfrånvaro än mindre 

arbetsplatser. Kommuner och landsting ligger 

högst. Se figur 1 och 2. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arbetsplatser med fler än 50 anställda per chef har i genomsnitt en högre sjukfrånvaro än 

mindre arbetsplatser. Kommuner och landsting ligger högst. 

För Västra Götalandsregionen minskade ökningstakten 

något under 2002. I förhållande 

 

till andra landsting ligger regionen strax under 

genomsnittet 

 

i riket. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

29 

Omvärlden 

Sjuktal = Antal utbetalda 

sjukpenningsdagar per registrerad 

person. 

Fig. 1 Sjuktalet för kvinnor 

efter åldersklass 

 

 

 

 

 

Fig. 2 Sjuktalet för män 

efter åldersklass 

 

 

 

Källa: Riksförsäkringsverket 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källa: Riksförsäkringsverket

30 

Omvärlden 

Regionala effekter av lågkonjunkturen 

Intresset för den regionala ekonomin har varit 

påtagligt under 2002. Flera prognosinstitut 

ger en bild av en stabil ekonomisk utveckling 

i Västsverige. 

Den ekonomiska tillväxten i Sverige har koncentrerats 

till storstadsregionerna under de senaste 

åren. Den nuvarande lågkonjunkturen 

slår olika hårt. Mälardalen drabbas hårdare 

medan Västsverige och Skåne klarar sig bättre. 

Se figur 3. 

En stor del av skillnaderna i regional tillväxt 

beror på olikheter i näringslivsstrukturen. I 

Fig. 3 Utvecklingen av 

bruttoregionprodukten (BRP) 

BRP-volymförändring, % 

2001 2002 2003 2004 

(progn.) (progn.) (progn.) (progn.) 

Västsverige 1,7 3,1 2,4 3,3 

Mälardalen 1,3 1,5 2,0 3,1 

Skåne 1,5 2,3 2,2 2,8 

Övriga riket 0,8 0,8 1,4 2,2 

BNP i Sverige 1,2 1,6 1,9 2,8 

Källa: Nordea 

Västsverige är verkstadsindustrin viktig liksom 

handel och transport även om en förändring 

skett mot en mer kunskapsintensiv industri. 

Konjunkturen i Västsverige var i normalläge 

under hösten, relativt jämn över hela regionen 

och något ljusare än i övriga Sverige. 

Mälardalen har en hög andel sysselsatta inom 

finansiell verksamhet och företagstjänster inkluderande 

konsultverksamhet. Där finns också 

en stor del av landets elektronik- och teleindustri. 

Återhämtningen dröjer då det bedöms ta 

tid innan teleproduktsektorn stärkts på allvar. 

Inom finanssektorn förväntas effektiviseringar 

och strukturella förändringar vid en internationalisering 

av kapitalförvaltningen liksom vid ett 

EMU-medlemskap. 

I Skåne är industristrukturen mer diversifierad 

än i de andra storstadsregionerna, 

med ett stort inslag av konjunkturokänsliga 

branscher, som livsmedel 

och kemi. Även samarbetet i Öresunds- 

regionen på områdena medicin, bioteknologi 

och livsmedel m.m. främjar utvecklingen. 

Sysselsättningen i Västra Götaland bättre 

än i riket 

Arbetsmarknaden i Västra Götalands län utvecklades 

under 2002 mer positivt än riket i övrigt. 

Industrikonjunkturen kännetecknades av 

en ökad orderingång och därmed ökad produktion. 

Endast 16 procent av företagen märkte 

en minskad efterfrågan på sina produkter. 

Flertalet övriga näringsgrenar har ökat antalet 

sysselsatta vilket medfört att den totala sysselsättningsökningen 

sedan 2001 uppgått till 

7 000 personer. 

Det är främst inom telekomindustrin som en 

kraftig nedgång kan märkas, vilket följer 

samma trend som riket i övrigt. Beroendet av 

IT- och telekomindustrin i Västra Götalands län 

är däremot mindre än i många andra län. 

Fig. 4 Arbetslösheten december 2002, i procent av arbetskraften 

Västra Götaland Riket 

2000 2001 2002 2000 2001 2002 

Arbetslösa 4,6 4,6 4,4 4,5 4,5 4,7 

Personer i arbetsmarknadspolitiska 

program 2,9 2,3 2,3 3,0 2,6 2,6 

Totalt 7,5 6,9 6,8 7,5 7,0 7,3 

Källa: Länsarbetsnämnden

Under 2002 nyanmäldes i Västra Götaland 

ca 74 500 arbetstillfällen, två procent fler än 

under år 2001. Arbetskraftsbehovet minskade 

på områdena teknik och datavetenskap samt i 

vård och omsorg. Däremot ökade behovet av 

process- och maskinoperatörer. 

Västra Götaland drabbades av varsel i mindre 

omfattning än andra län. Varslen har dock 

ökat. År 2002 varslades knappt 10 300 personer 

om uppsägning, vilket är en ökning med 

17 procent. Drygt hälften av årets varsel rörde 

tillverkningsindustrin. I november varslade 

Saab Automobile ca 1 300 anställda. 

Arbetslösheten i Västra Götaland fortsatte att 

minska. I slutet av december 2002 var ca 

33 900 personer öppet arbetslösa. Därutöver 

var drygt 17 700 personer verksamma i någon 

form av arbetsmarknadspolitiska program. 

Den sammanlagda arbetslösheten uppgick 

i december till nära 51 600 personer, 

en marginell minskning. Trots signaler om 

en allt sämre konjunktur fortsätter obalansen 

att minska om än i ett allt långsammare tempo. 

Relativt sett är obalansen högst bland 

utomnordiska medborgare, därefter följer ungdomsgruppen 

18-24 år. Ungdomsarbetslösheten 

har ökat med sex procent. 

Andelen öppet arbetslösa och personer verksamma 

i arbetsmarknadspolitiska program var 

i länet lägre än i riket som helhet. Se figur 4. 

Flyttningsnettot står för hela befolkningstillväxten 

Folkmängden i Västra Götaland uppgick vid 

utgången av år 2002 till drygt 1 508 000 

invånare. Det är en ökning med närmare 

21 000 invånare sett över den senaste fyraårsperioden. 

Ökningen förklaras helt med ett 

Folkmängden ökade med 21 000 personer i regionen. Ökningen beror helt på att 

fler har valt att komma hit, d.v.s ett positivt flyttningsnetto. 

positivt flyttningsnetto, varav en fjärdedel kommer 

från övriga Sverige och tre fjärdedelar från 

utlandet. 

Befolkningstillväxten i Västra Götaland har 

varit särskilt stark i göteborgsområdet, medan 

den minskat i Skaraborg och Fyrbodal. Göteborgsregionen 

ökade med ca 24 000 invånare 

31 

Omvärlden

32 

Omvärlden 

Fig. 5 Befolkningsutveckling, 

regionen 1999 – 2002 

25 000 

 

15 000 

 

5 000 

0 

-5 000 

 

Göteborgs- Skaraborg 

regionen 

Fyrbodal Sjuhärad 

Källa: SCB 

Fig. 6 Befolkningsutveckling, 

riket 

1999 – 2002 

60 000 

40 000 

20 000 

0 

-20 000 

-40 000 

Västra 

Götaland 

Skåne 

Stockholms län 

Källa: SCB 

Skogslänen 

Övriga 

 

län 

under perioden och Sjuhärad med ca 1 400 

invånare. Skaraborg minskade med ca 3 500 

invånare och Fyrbodal med ca 300 invånare. 

Se figur 5. 

En intressant iakttagelse: När göteborgarna 

flyttar från staden är kranskommunerna populärast. 

I topp finns Mölndal, följt av Kungsbacka, 

Partille och Härryda. Statistiken visar 

emellertid att Stenungsund, Kungälv och Borås 

på senare år blivit allt mer attraktiva för göteborgarna. 

Stenungsund är den kommun i Västra Götaland 

vars befolkning ökat mest under fyraårsperioden, 

8,8 procent. Den kommun som har 

minskat mest är Bengtsfors, med 6,1 procent. 

Under den senaste fyraårsperioden har Stockholms 

län ökat sin befolkning med 3,8 procent, 

Skåne med 2,2 procent och Västra Götaland 

med 1,4 procent. De tre storstadslänen ökade 

under perioden sammantaget sin befolkning 

med ca 113 000 invånare – att jämföra med 

hela rikets ökning på närmare 86 000 invånare. 

År 2002 bodde omkring hälften av hela 

Sveriges befolkning i de tre storstadslänen. Se 

figur 6. 

Hela landstingssektorns ekonomiska resultat uppgick till - 7,3 miljarder kronor förra året. Fler anställda, inte 

minst i vården, ökade löner och priser, samtidigt som skatteunderlaget inte ökat i samma takt, är några av 

förklaringarna till att kostnaderna överstiger intäkterna. 

En annan intressant iakttagelse: Under år 2002 

ökade Stockholms län sin befolkning med 0,6 

procent. I början av den senaste fyraårsperioden 

låg ökningen på 1,1 procent per år. 

Landstingens och regionernas ekonomi 

Landstingssektorns ekonomiska resultat uppgick 

2002 till –7,3 miljarder kronor. Det är en 

försämring från 2001 med ca 3,8 miljarder 

kronor. Nära 900 mkr avser engångsnedskrivningar 

av aktier. Resultatförsämringen 

förklaras i övrigt av att kostnaderna fortsatt 

att stiga snabbt till följd av utökad verksamhet, 

fler anställda samt ökade löner och priser. 

Samtidigt försvagas tillväxten i det kommunala 

skatteunderlaget. 

En långsiktigt hållbar utveckling av landstingssektorns 

ekonomi kräver både ytterligare 

intäktsförstärkningar och förbättrad kostnadskontroll. 

Några landsting, främst Stockholms 

läns landsting och Region Skåne, har höjt 

skattesatserna inför 2003. Totalt ökar den 

genomsnittliga landstingsskatten med 48 öre 

till 10,53. Detta motsvarar ökade skatteintäkter 

med ca 6 miljarder kronor. Under 2003 förväntas 

sysselsättningen öka endast marginellt 

och skatteunderlagsökningen bedöms ligga 

kvar på 5,4 procent, samma nivå som för 

2002.

Regionala nyckeltal för Västra Götalandsregionen, Region Skåne och Stockholms läns landsting för 2002 

I tabellen nedan redovisas nyckeltal för att möjliggöra en översiktlig jämförelse mellan de tre stora regioner som bl.a svarar för hälften 

av all sjukvård i Sverige. Nyckeltalen utgår från gemensamma definitioner så långt som det är möjligt. Mindre avvikelser i organisation 

m.m. kan dock påverka jämförbarheten något. Jämförelsen görs på koncernnivå. 

Övergripande nyckeltal Västra Götalandsregionen Region Skåne Stockholms läns landsting 

Befolkning 2002-12-31 1 508 230 1 145 090 1 850 467 

Andel 80 år och äldre, % 5,3 5,4 4,4 

Befolkningsförändring 1992-12-31 – 2002-12-31, % 3,6 5,4 10,8 

Skattesats för år 2002, kr 10,25 9,39 10,32 

Justerad skattesats 1) , kr 10,53 9,38 9,66 

Årets resultat, mkr 21 -1 748 -4 076 

Verksamhetens nettokostnader per invånare, kr/inv 15 278 15 382 17 971 

förändring från år 2000, % 15,0 20,4 14,3 

Långfristiga skulder och pensionsavsättningar 

(inkl ansvarsförbindelser) per invånare, kr/inv 13 223 13 488 21 996 

Hälso- och sjukvård och tandvård 

Sjukvårdens nettokostnader per invånare, kr inv 13 271 13 901 15 218 


Tandvårdens nettokostnader per invånare, kr/inv 543 396 308 


Andel privatproducerad vård, % 7,0 12,1 26,3 


Läkemedelsförmån kostnad per invånare, kr/inv 2 128 2 168 2 047 


Kollektivtrafik inkl sjötrafik 

Kollektivtrafikens nettokostnader per invånare, kr/inv 2) 928 445 1 837 

förändring från år 2000, % 20,0 -4,3 12,4 

Skattefinansieringsgrad, % 41,2 32,9 48,9 

Kostnad för månadskort, kr 3) 420 850 500 

1) De tre regionerna har olika innehåll och 

nivå på sitt verksamhetsutbud. Stockholms 

läns landsting har t.ex. större utbud och högre 

kostnad för kollektivtrafik beroende på att regionens 

struktur kräver en större kollektivtrafikapparat 

för att fungera. Dessutom svarar 

landstinget för färdtjänsten i länet, till skillnad 

från övriga län, där kommunerna står 

för denna service. Region Skåne och Stockholms 

läns landsting ger bidrag till kommu- 

nerna i respektive region i form av inomregional 

skatteutjämning. 

I nyckeltalet ”Justerad skattesats” har den faktiska 

skattesatsen justerats för sådana olikheter 

i verksamhetsutbudet. Beräkningarna har 

gjorts av Landstingsförbundet och återfinns 

i Ekonominytt 24/02. Utöver olikheter i verksamhetsutbud 

kan skillnader i kostnadsnivåer 

även förklaras av t.ex. skilda nivåer vad avser 

löner och fastighetskostnader. Även skillnader 

i sjukvårdsmönster och konsumtionsmönster 

påverkar naturligtvis kostnadsnivån. 

2) Västra Götalandsregionens andel av kollektivtrafiken 

uppgår till 50 procent, regionens 

kommuner svarar för resterande 50 procent. 

För jämförbarhetens skull redovisas här 

100 procent av kostnaderna. 

3) I Stockholms län kostar ett månadskort 

i sjötrafiken 550 kronor. Inom Västra Götalandsregionen 

finns ett antal månadskort med 

varierande kostnader. Här redovisas kostnaden 

för ett genomsnittligt månadskort. Detta 

kort gäller dock inte i hela regionen. 

33 

Omvärlden

34 

Förvaltnings- 

Förvaltningsberättelse 

berättelse Förvaltningsberättelsen omfattar koncernen Västra Götalandsregionen. 

I koncernen ingår Västra Götalandsregionens förvaltningar, bolag och 

kommunalförbund. Med Västra Götalandsregionens förvaltningar avses 

i huvudsak den skattefinansierade verksamheten. 

Fig. 1: Koncernen Västra Götalandsregionens legala organisation 

Regionen 

FÖRVALTNINGAR 

Hälso- och sjukvård 

Regional utveckling 

Serviceverksamheter 

Regiongemensamt 

Översiktlig utveckling 

Resultatet för 2002 uppgår till 21 mkr 

(218 mkr). För andra året i rad har resultatet 

varit positivt. Resultatet på 21 mkr fördelar sig 

på hälso- och sjukvård -877 mkr, regional 

utveckling 42 mkr, regiongemensamt (inkl serviceverksamheter) 

132 mkr, centrala finansiella 

poster (skatt, statsbidrag m.m.) 724 mkr. 

Den senaste treårsperioden ökade nettokostnaderna 

med 15 procent och skatteintäkterna 

och generella statsbidrag m.m. med 22 procent. 

Ökningen förklaras framförallt av skattehöjningen 

på 75 öre och förbättringen av 

skatteunderlagets utveckling. För 2002 ökade 

kostnaderna något snabbare än intäkterna. 

Swedehealth Gothenburg Care AB 


Almi Företagspartner Väst AB 


Göteborg Konsert AB 


Västsvenska Teater och Dans AB 


Bolag Stiftelser och 

kommunalförbund 

Kommunalförbundet 

Stretered 

Nettokostnadsökningen för 2002 var 6,2 procent 

(exklusive verksamhetsförändringar) och 

intäktsökningen uppgår till 5,4 procent. En 

ekonomi i balans framöver kräver fortsatt kostnadsanpassning. 

Regionens volymförändring, d.v.s. nettokostnadsutvecklingen 

under 2002 jämfört med 

2001 i fasta priser när löne- och prisförändringar 

borträknas uppgick till 2,5 procent eller 

563 mkr. 

Från hösten 2000 har regionen haft en likviditetsförstärkning. 

Den externa nettolåneskulden 

uppgick till 2 088 mkr per 2002-12-31, en 

minskning med 592 mkr jämfört med 2001 

och 1 249 mkr jämfört med 2000. 

Investeringarna uppgick till 1 116 mkr, en 

ökning med 103 mkr jämfört med år 2001. 

Investeringarna har finansierats utan ny upplåning 

för andra året i rad. 

Soliditeten för koncernen är 11 procent 

(14 procent). Trots ett positivt resultat minskar 

soliditeten och anledningen är förändrade 

redovisningsprinciper där bl.a. pensionsavsättning 

redovisas inkl särskild löneskatt. 

Förändringen redovisas över eget kapital. 

Vårdkonsumtionen är i stort sett oförändrad 

för regionens invånare. Totalt har den öppna 

vården ökat. Läkarbesöken är på samma nivå 

som tidigare år, medan vårdtillfällen i sluten 

vård minskat något. En förskjutning har dock 

skett mot mer vårdtunga patienter. 

Regionen är nettosäljare av sjukvård, d.v.s säljer 

fler vårdtillfällen och besök än vad regionen 

köper från andra regioner/landsting. Främst 

är det Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU), 

som regionsjukhus med högspecialiserad 

vård, som svarar för en försäljning utanför 

regionen. 

Fig. 2: Resultatutvecklingen för 1999-2002 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-1 092 -1 040 

 

 

218 

 

21

Balanskravet och strategi för att uppnå 

ekonomisk balans 

Från och med 2000 gäller kommunallagens 

krav på ekonomisk balans i kommuner, regioner 

och landsting. Balanskravet definieras 

med att ett positivt resultat ska uppnås med 

pensionskostnaderna beräknade enligt den 

s.k. blandmodellen. 

Regionen har genom en utdebiteringshöjning 

år 2001 på 75 öre förstärkt sina intäkter. 

Detta tillsammans med skärpt verksamhets- 

och ekonomistyrning medförde att regionen 

uppvisade ett positivt resultat för 2002 på 

21 mkr (218 mkr). 

Dessutom har en strategi för ekonomisk balans 

fastställts av regionfullmäktige som avser 

2003 och framåt, vilken har formulerats enligt 

följande: ”Att långsiktigt upprätthålla en stabil 

ekonomi är nödvändigt för att ge de olika 

verksamheterna förutsättningar att kunna fullgöra 

sina uppdrag. För att klara detta krävs 

en effektiv verksamhet med kontroll över kostnaderna 

och som är beredd att pröva och ompröva 

organisation och arbetssätt. Regionen 

måste hela tiden pröva om de resurser som 

invånarna ställer till förfogande genom skatter 

används på bästa sätt. 

Målet för regionens ekonomiska politik är att: 

• Balanskravet ska uppfyllas varje enskilt år 

under budget- och planperioden 

• Långsiktiga, stabila och realistiska ekonomiska 

förutsättningar ges för att regionens 

verksamheter ska klara sina uppgifter 

• Aktivt verka för en positiv regional utveckling 

• Förnyelseåtgärder och effektiviseringar i 

verksamheten ska genomföras 

• Omfördelningar av resurser kan behöva 

göras för att invånarna ska få vård och 

annan service på lika villkor oavsett var i 

regionen man bor 

• Fortsatt fokus på kostnadskontroll och krav 

på snabb och kontinuerlig uppföljning gäller 

• Inga beslut om nya åtaganden får fattas 

utan att finansiering är angiven 

• Ekonomistyrning utgår från grundsynen att 

budget, uppföljning/resultat måste ses som 

en helhet med en tydlig koppling mellan 

verksamhet, personal och ekonomi 

Fig. 3: Beställar-utförarmodellen 

Utförare 

Regionen som 

producent, 

förvaltningar/bolag 

Beställar-utförarmodellen 

Regionen 

finansiär och ägare 

Regionen är internt organiserad i fyra verksamhetsområden: 

hälso- och sjukvård, regional utveckling, 

serviceverksamheter samt regiongemensamt. Verksamheterna 

på dessa huvudområden styrs med 

utgångspunkt från tre olika roller. 

Dessa roller är uppdelade i 

* ägarens roll 

* beställarens roll 

* utförarens roll. 

Ägare/Finansiär: 

Ägaren är finansiär och arbetsgivare för samtliga 

av regionens verksamheter och har även det 

samlade ansvaret för dessa. Regiongemensamt 

representeras här av regionfullmäktige och regionstyrelsen. 

• Decentralisering av befogenheter och ansvar 

i enlighet med gällande spelregler”. 

Den ekonomiska situationen för regionens 

verksamheter visar vid utgången av 2002 en 

för hög kostnadsnivå jämfört med de möjligheter 

regionen har att öka intäkterna framöver. 

En anpassning av kostnadsnivån genom 

fortsatt fokusering på kostnadskontroll och 

genomförande av rationaliseringsåtgärder, 

är avgörande för att den planerade positiva 

resultatutvecklingen för 2003 ska uppnås och 

att god ekonomisk hushållning kan vidmakthållas. 

Beställare 

Regionen som 

företrädare 

Externa 

Bolag och andra organisationer på marknaden 

Beställare/Företrädare: 

Utifrån tillgängliga resurser bestämmer beställaren, 

den politiska nämnden, ”vad” som ska 

levereras och ”vem” som ska leverera. Beställarfunktion 

finns på områdena hälso- och sjukvård 

och regional utveckling. Regional utveckling är 

uppdelad i tre delar; regionutveckling, miljö och 

kultur. 

Utförare/Producent: 

Utifrån tilldelade resurser i budget och beställarens 

krav, verkställer utföraren beställningarna 

och ansvarar även för hur de genomförs. 

35 

Förvaltnings- 

berättelse

36 

Resultaträkning 


Mkr Not Koncernen Regionen 

2002 2001 2002 2001 

Verksamhetens intäkter 2 8 959 8 609 7 416 7 102 

Verksamhetens kostnader inkl regionbidrag 3, 4 -30 763 -29 106 -29 044 -27 449 

Avskrivningar 5 -1 011 -979 -979 -949 

Resultat 1 Verksamhetens nettokostnader -22 814 -21 476 -22 607 -21 297 

Skatteintäkter 6 20 865 19 855 20 865 19 855 

Generella statsbidrag och utjämningsbidrag 7 2 151 1 989 2 151 1 989 

Finansiella intäkter 8 115 77 96 59 

Finansiella kostnader 9 -294 -227 -292 -225 

Resultat 2 Resultat före extraordinära poster 22 218 213 381 

Ovillkorat aktieägartillskott 10 0 0 -206 -163 

Skatt 0 0 0 0 

Minoritetsintressen -1 0 0 0 

Resultat 3 Årets resultat 21 218 7 219 

Fig. 4. Intäkter 2002, totalt 32 090 Fig. 5. Nettokostnadsutveckling 

2000-2002 

Fig. 6. Kostnader 2002, totalt 32 069 

Övriga driftintäkter, 11,7% 

3 754 mkr Finansiella intäkter, 0,4% 

Patientintäkter, 2,9% 

919 mkr 

Övr statsbidr, 3,6% 

1 158 mkr 

Statsbidr, läkem, 9,7% 

3 128 mkr 

Gen. statsbidr utj, 6,7% 2 151 mkr 

65% Skatteintäkter, 20 865 mkr 

25000 

115 mkr 20000 

Övriga driftskostnader, 28% 

Personalkostnader, 53% 

9 033 mkr 

16 831 mkr 

15000 

6,7% Generella statsbidrag, utjämning, 10000 2 151 mkr 

9,7% Statsbidrag, läkemedel, 3 128 mkr 

5000 

3,6% Övriga statsbidrag, 1 158 mkr 

2,9% Patientintäkter, 919 mkr 

0 

11,7% Övriga driftintäkter, 3 754 mkr 

0,4% Finansiella intäkter, 115 mkr 

Skatteintäkter, 65% 

20 865 mkr 

2000 

2001 


Nettokostnad Skatteintäkter och statsbidrag 

Nettokostnadsutveckling jämfört med skatteintäkter och 

statsbidragsutveckling 

Lokalkostnader, 4% 

1 216 mkr 

Avskrivningar, 3% 

1 011 mkr 

Läkemedel, 11% 

3 684 mkr 

Finasiella kostnader, 1% 

294 mkr

Kommentarer till resultaträkningen 

Resultatet var positivt för andra året i rad. 

Resultatet för 2002 var positivt och uppgick till 

21 mkr, en försämring med 197 mkr jämfört 

med 2001. 

Verksamhetens intäkter 

Av verksamhetens intäkter på 8 959 mkr 

utgjorde de specialdestinerade statsbidragen 

4 286 mkr (4 024 mkr). Statsbidraget för 

receptläkemedel på 3 128 mkr var det största. 

Övriga statsbidrag, 1 158 mkr, gick till hälso- 

och sjukvård för bl.a. tillgänglighetssatsningar, 

läkar- och tandläkarutbildning. Statsbidraget 

till bolagen uppgick till 145 mkr, varav det 

största statsbidraget, 83 mkr, avsåg GöteborgsOperan 

AB. 

Övriga driftintäkter svarade liksom år 2001, 

för 12 procent av de totala intäkterna. Häri ingår 

intäkter från sålda tjänster bl.a. vård, laboratorie- 

och röntgenservice samt biljettintäkter 

från GöteborgsOperan AB, Göteborgs Konsert 

AB och Västtrafik AB. 

Verksamhetens kostnader 

Personalkostnadsökningen mellan 2001 och 

2002 har uppgått till 892 mkr (tas hänsyn till 

att social verksamhet har gått över till annan 

huvudman år 2001 är ökningen 944 mkr) 

vilket motsvarar 5,9 procent. 

De olika delarna av personalkostnadsökningen 

framgår av figur 7. 

Kostnadsökningen för löner och andra ersättningar 

kan till största delen hänföras till att 

medellönen under året ökat med 4,4 procent. 

Av medellöneökningen beror 3,2 procent på 

löneöversynen 2002. Övrig ökning har föranletts 

av lönesättningar utanför löneöversynen 

(s.k. löneglidning). I jämförelse med tidigare 

år har andelen av löneökningen som beror 

på ”löneglidning” minskat. Även totalt sett 

har personalkostnaden ökat betydligt mindre 

än 2001. Antalet anställda fortsätter att öka. 

Ökningen var 400 anställda under 2002. Fördelning 

på personalstruktur m.m. se sid 39. 

De totala pensionskostnaderna uppgick till 

1 508 mkr (1 289 mkr) inkl. ränta på pensionsskulden 

87 (64 mkr). Ökningen beror på 

följande: 

– Förändring i pensionsavtalet för timanställda 

och vissa anställda med rätt till s.k. särskild 

ålderspension 

– Löneskatt på hela pensionsavsättningen 

– Högre lönekostnader vilket ökar individuell 

del och kompletterande ålderspension 

– Ökade räntekostnader 

Den totala läkemedelskostnaden var 

3 684 mkr, varav kostnaden för receptläkemedel 

(inkl cytostatika) uppgick till 3 232 mkr. 

Jämfört med år 2001 ökade kostnaderna för 

receptläkemedel med 8,6 procent (6,9 procent). 

I riket ökade kostnaderna med 8,9 procent 

(7,3 procent). Västra Götalandsregionen 

redovisar för andra året en lägre ökningstakt 

än riket, vilket är en förändring mot tidigare år 

då ökningstakten var högre än rikets. 

Fig. 7 

Personalkostnadsökning Procent 

Överhäng från 2001 (helårseffekt) 1,0 

Löneökning och andra ersättningar 3,0 

Volymökning 0,7 

Förändring i pensionskostnader m.m. 1,2 

Totalt 5,9 

37 

Resultaträkning

38 Resultaträkning 

Övriga 

driftkostnader var liksom år 2001, 

28 procent av de totala kostnaderna. I övriga 

driftkostnader inräknas kostnaderna för bemanningsföretag. 

Övriga kostnadsökningar 

jämfört med 2001 bestod bl.a. i högre kostnader 

för medicinskt förbrukningsmaterial, och 

ökade kostnader för den köpta utomregionala 

vården, nationella valfriheten samt för sjukresor. 

Verksamhetens nettokostnader blev för koncernen 

-22 814 mkr och ska tillsammans med 

räntenettot finansieras med skatteintäkter och 

generella statsbidrag. Den senaste treårsperioden 

ökade nettokostnaderna med 15 procent 

och skatteintäkter och generella statsbidrag 

m.m. med 22 procent. Ökningen beror bl.a. 

på skattehöjningen med 75 öre år 2001. För 

år 2002 ökade kostnaderna snabbare än 

intäkterna. Nettokostnadsökningen var 6,2 

procent, vilket innebar att kostnaderna ökade 

med 0,8 procent mer än intäkterna. Detta trots 

det för året tillkommande sysselsättningsstödet. 

Nettokostnaderna ökade med 7,1 procent om 

hänsyn tas till verksamhetsförändringar. För 

att ha en ekonomi i balans framöver krävs en 

fortsatt kostnadsanpassning. 

Skatter och generella statsbidrag 

Intäkter från skatter, generella statsbidrag 

och utjämning uppgick till 22 847 mkr 

(21 844 mkr) och blev därmed 1 003 mkr 

högre än år 2001. Avvikelsen beror på den 

positiva utvecklingen av skatteunderlaget. Riksskatteverkets 

sammanställning över det slutliga 

taxeringsutfallet redovisar en ökning av skatteunderlaget 

i Västra Götalandsregionen med 

6,42 procent, vilket kan jämföras med rikets 

6,36 procent. Även utfallet för kostnadsutjämningen 

förbättrades jämfört med 2001. 

Kostnadsutjämningen påverkades positivt 

med 40 kr per invånare. De finansiella kostnaderna/ 

intäkterna (finansnettot) uppgick till 

-179 mkr, vilket är en försämring med 29 mkr. 

Ökningen kan främst härledas till ökade räntor 

på pensionsskulden. 

Fig. 8. Nettokostnader (mkr) 

År 2000 och 2001 justerat för social verksamhet 

2002 2001 2000 

Verksamhetens intäkter 8 959 8 542 8 141 

Personalkostnader -16 831 -15 887 -15 087 

Kostnader receptläkemedel -3 160 -2 998 -2 825 

Övriga driftskostnader -10 771 -10 162 -9 099 

Avskrivningar -1 011 -978 -956 

Summa -22 814 -21 483 -19 826 

Nettokostnadsökning 6,2% 8,4% 6,3% 

Fig. 9. Skatteintäkter, generella statsbidrag m.m. (mkr) 

2002 2001 2000 

Skatteintäkter 20 865 19 855 17 104 

Generella statsbidrag m.m. 1 982 1 989 1 820 

Sysselsättningsstödet 169 

Från och med 2002 kostnadsförs löneskatt 

på pensioner, vilket innebar att resultatet har 

belastats med -74 mkr. Förändrade redovisningsprinciper 

avseende semesterskuld för 

partiellt lediga, hjälpmedel och cirkulationstextilier 

tillsammans med utökad lagerhållning 

av bl.a. läkemedel och ortopediska implantat 

påverkade resultatet med 115 mkr. Resultatet 

påverkades totalt med sammanlagt 41 mkr. 

Summa 23 016 21 844 18 924 

Intäktsökning 5,4% 15,4% 7,0% 

År 2001 höjdes skatten från 9:50 till 10:25 vilket förklarar den stora intäktsökningen

Personal 

Antalet anställda i koncernen Västra Götalandsregionen 

uppgick i december 2002 till 

48 693 (48 265). Detta är en ökning med 

drygt 400 anställda. Med hänsyn tagen till 

verksamhetsövergångar som skett under 2001 

är det en halvering av ökningstakten jämfört 

mellan åren 01/00 och 00/99. 

Bland de anställda är andelen kvinnor 81 

procent (81 procent). De anställdas fördelning 

på personalkategorigrupper framgår av figur 

11 och den procentuella fördelningen mellan 

kvinnor och män beskrivs i figur 12. 

Medelåldern uppgår till 45 år (45 år) både 

för kvinnor och män. Av de anställda är 36,7 

procent över 50 år och 31,7 procent under 40 

år. Se figur 13. 

Andelen heltidsanställda har ökat från 70,1 

procent år 2000 till 72,3 procent år 2002. 

Fig. 12. Personalstruktur fördelat på kön, 2002, % 

Hälso o sjukvård Vårdförbundet 

Hälso o sjukvård Kommunal 

Paramedicinsk personal 

Läkare 

Tandvårdspersonal 

Administrativ personal 

Läkarsekreterare 

Teknisk personal 

Utbildning/fritidspersonal 

Omsorg/social personal 

Ekonomi/transport personal 

Personal i bolag 

Totalt 

15 000 

Män 

0 20 40 60 80 100 

Kvinnor 

15 000 

Män 

12 000 

Kvinnor 

Se figur 14. Bland kvinnorna är 70 procent 

heltidsarbetande medan det bland männen är 

84 procent som är heltidsarbetande. Den genomsnittliga 

sysselsättningsgraden för hel- och 

deltidsanställda är 93 procent (heltid motsvarar 

100 procent). 

Västa Götalandsregionen har liksom övriga 

landet en ökning av sjukfrånvaron för 2002. 

Det största ökningen var under årets första 

kvartal, därefter har ökningstakten avtagit. 

Sjukfrånvaron uttryckt i kalenderdagar/ 

anställd uppgår år 2002 till 28,7 (27,1). 

Kvinnornas sjukfrånvaro är högre och ökar 

70 

mer än männens. Se nedanstående tabell 

Kalenderdagar/anställd 2002 2001 

40 

Kvinnor 

Män 

31,2 

17,4 

29,4 30 

16,5 20 

Totalt 28,7 27,1 10 

9 000 

6 000 

12 000 

9 000 

Fig. 13. Anställda per åldersgrupp, 2002, antal 

Män 

Kvinnor 

15 000 

12 000 

9 000 

6 000 

3 000 

0 

80 

60 

50 

0 

18-29 år 

Heltid 

Fig 11. Personalstruktur 

Fig. 14. Sysselsättningsgrad 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Deltid Heltid 

30-39 Män år 40-49 år 

Kvinnor 

Timanst Deltid 

50-69 år 

Män 

Kvinnor 

60 år- 

Timanst 


2001 

2000 

Män 

Kvinnor 


2001 

2000 

39 


Fig. 10. Anställda 

kvinnor/män, 2002, % 

Män 19% 

Fig. 15. Anställningsform 

10% 

Visstidsanställning 

Tillsvidareanställning 

Timanställning 

Kvinnor 81% 

7% 

83%

40 


Budget – Ansvarsperspektiv 

Budget 2002 

Resultatet för år 2002 budgeterades enligt 

regionfullmäktiges beslut i juni 2001 till 240 

mkr. Regionfullmäktige beslutade senare, i 

januari 2002, om ytterligare 50 mkr till regionutvecklingsnämnden 

för strategiska insatser 

inom infrastrukturområdet. Det budgeterade 

årsresultatet uppgick efter tilläggsbeslutet i 

januari till 190 mkr. Jämfört med reviderad 

budget innebar resultatet 21 mkr, en avvikelse 

med -169 mkr. 

Budgetföljsamhet 

Budgetutfallet 2002 blev negativt i motsats till 

föregående år. Både för år 2001 och år 2002 

var avvikelsen totalt för koncernen mindre än 

en procent i förhållandet till koncernens nettokostnader. 

Däremot redovisar verksamheterna 

och bolagen både positiva och negativa avvikelser. 

Se figur16. 

Resultatet kan härledas på följande sätt: 

Budgeterat årsresultat 190 

Verksamheterna -703 

• varav hälso- och sjukvård -877 

Centrala finansiella poster 

• varav skatteintäkter 

och statsbidrag inkl 

534 

sysselsättningstöd 614 

Resultat 2002 21 

Fig. 16 

Resultatsammanställning för verksamheterna 2000-2002 samt budget 2002 

mkr Utfall Budget Avvikelse Utfall Utfall 

2002 2002 2002 2001 2000 


Beställare 

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen inkl HSN 


-460 0 -460 -46 47 

Sjukhus -423 0 -423 -318 60 

Primärvård/tandvård 13 0 13 8 -9 

Övrig hälso- och sjukvård -7 0 -7 -18 10 

Summa hälso- och sjukvård -877 0 -877 -374 108 

Regional utveckling 42 0 42 13 2 

Kollektivtrafik/Västtrafik AB 0 0 0 0 0 


Västfastigheter 15 0 15 11 45 

Serviceförvaltningar 45 0 45 -8 7 

Summa serviceverksamheter 61 0 61 3 52 

Regiongemensamt 71 0 71 21 49 

Centrala finansiella poster 724 190 534 555 -1251 

Totalt 21 190 -169 218 -1040

Under 2002 har underskottet för hälso- och 

sjukvården mer än fördubblats jämfört med 

2001 och avvikelsen mot budget uppgick till 

-877 mkr. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen svarade 

tillsammans med hälso- och sjukvårdsnämnderna 

(HSN) för -460 mkr. Utförarnas 

sammanlagda resultat uppgick till -417 mkr, 

där SU svarade för det största underskottet, 

-380 mkr. Övriga verksamheter redovisade 

sammantaget ett positivt resultat på 174 mkr 

gentemot budget. Avvikelsen för centralt 

finansiella poster (Moderförvaltningen och 

Koncernbanken) uppgick till 534 mkr, varav 

skatteintäkter och generella statsbidrag svarade 

för 445 mkr. Detta är främst en följd av en 

mer gynnsam utveckling av skatteunderlaget 

än vad som prognosticerades vid upprättandet 

av budgeten. För 2002 tillkom det tillfälliga 

sysselsättningsstödet från staten med 169 mkr 

vilket inte var budgeterat. 

Beställare/företrädare 

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 

Nedanstående tabell visar hälso- och sjukvårdsstyrelsens 

kostnader och intäkter för 

perioden 2000-2002. 

mkr Utfall Utfall Utfall 

Verksamhetens 

2002 2001 2000 

intäkter 1) 3 711 3 511 3 301 

Kostnader -23 591 -22 180 -20 965 

Regionbidrag 19 408 18 595 17 692 

Finansnetto 13 29 20 

Resultat -460 -45 47 

1) Intäkterna 2000 och 2001 har justerats med statsbidraget 

för läkemedel 

Hälso- och sjukvårdsstyrelsens intäkter ökade 

under perioden med 410 mkr eller 12,4 procent. 

Ökningen beror främst på ett nytt statsbidrag 

för tillgänglighetssatsningar och ökade 

statsbidrag för receptläkemedel. Däremot har 

bl.a. det s.k. Dagmarstatsbidraget minskat. 

Regionbidraget till hälso- och sjukvårdsstyrelsen 

har under perioden ökat med 1 716 mkr 

eller 9,7 procent. Ökningen har förutom 

indexuppräkning främst använts till utökad 

ram för att konsolidera hälso- och sjukvårdens 

ekonomi samt till satsningar på kökortning, 

arbetsmiljö, nationella handlingsplanen och 

primärvård/folktandvård. 

Hälso- och sjukvårdsstyrelsens kostnader har 

ökat med 12,5 procent eller drygt 2 600 

mkr. Resurserna till sjukvården ökade med ca 

1 700 mkr. Kostnaderna för receptläkemedel 

ökade med cirka 450 mkr (inkl cytostatika), 

varav staten bidragit med 346 mkr för åren 

2000-2001. Fr.o.m. 2002 har regionerna/ 

landstingen tagit över kostnadsansvaret för 

receptläkemedel från staten. 

Kostnaderna för utomregional vård, nationell 

valfrihet och sjukresor ökade kraftigt under 

perioden. 

Under perioden har resultatet försämrats med 

drygt 500 mkr. 

Årets resultat för hälso- och sjukvårdsstyrelsen 

uppgick till -460 mkr. Resultatet för olika områden 

framgår av tabellen nedan. 

mkr Resultat per område 

Hälso- och sjukvårdsnämnder -94 

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen i övrigt 

• Receptläkemedel m.m. -111 

• Nationella valfriheten -68 

• Utomregional vård -61 

• Sjukreseverksamhet -77 

• Hjälpmedel och asylsökande -57 

• ”Dagmarstatsbidraget” -48 

• Ersättning till sjukhus 85 

• Övrigt 

41 


Receptläkemedel: 

Läkemedel som patienten 

får på recept. 

Kostnader för receptläkemedel: 

Regionens kostnader för de 

läkemedel som patienterna 

får på recept och som tas ut 

på apotek. 

4S: 

Den s.k. Socsamlagen, 

gör det möjligt att politiskt 

och finansiellt samordna 

socialtjänstens, sjukvårdens 

och sjukförsäkringens 

resurser. 4S är ett av tre 

Socsamförsök som pågår 

i Västra Götalandsregionen.


Hälso- 

Vårddagar (vdg): 

Antal dagar då patient varit 

inlagd på sjukhus (sluten 

vård). 

Vårdtillfällen (vtf): 

Ett vård-tillfälle räknas för 

varje patient när denne blir 

inlagd på sjukhus (sluten 

vård). Ett vårdtillfälle kan 

avse flera vårddagar. 

och sjukvårdsnämndernas negativa 

resultat beror till största delen på att nämnden 

i Göteborg haft högre kostnader än beräknat 

för sin överenskommelse med primärvården i 

Göteborg, privata vårdgivare samt för Axessakuten. 

Förutom SU och SÄS (Södra Älvsborgs sjukhus) 

nådde övriga sjukhus i stort sett upp till 

fastställt ersättningsutrymme. 

Kungälvs sjukhus och Alingsås lasarett har fått 

extra ersättning för åtgärder inom de särskilda 

tillgänglighetsområdena. 

Till de sjukhus som bedriver psykiatrisk vård 

har styrelsen avsatt medel för särskilda satsningar 

enligt nationella handlingsplanen. Sjukhusen 

har inte fullt ut kunnat utnyttja medlen på 

grund av att planerade satsningar inte hunnit 

komma igång. 

Sammantaget var det 85 mkr av ersättningsutrymmet 

som inte togs i anspråk 2002. 

Konsumtion 

Figur 17: Nämndinvånarnas utnyttjande av vårdtillfällen och läkarbesök per 1 000 invånare. 

Procent 

130 Vårdtillfällen 

125 

120 

115 

110 

105 

100 

95 

90 

85 

80 

75 

70 

Norra Bohuslän 

Dalsland 

Trestad 

M Bohuslän och Ale 

4S Stenungsund 

Göteborg 

Mitten Älvsborg 

Södra Bohuslän 

Sjuhärad 

Västra Skaraborg 

Östra Skaraborg 

Med konsumtion avses den vård som erbjuds 

regioninvånarna vid regionens sjukhus, regionens 

primärvård/tandvård och hos privata 

vårdgivare i regionen samt utanför regionen 

enligt riksavtal, samverkansavtal och nationell 

valfrihet m.m. 

Av figur 17 framgår den samlade vårdkonsumtionen 

för år 2002 per nämnd samt 4S 

Läkarbesök 

Regionens genomsnitt är 100. Materialet är inte åldersstandardiserat. Vårdkonsumtionen är t. ex. högre i kommuner 

med hög andel äldre i befolkningen.

avseende vårdtillfällen och läkarbesök (exkl 

mödravårds/barnavårdscentral). 

Totalt sett ökade regioninvånarnas besök i 

den öppna vården medan besöken hos läkare 

gjordes i ungefär samma utsträckning som år 

2001. Allmänläkarbesöken ökade medan besöken 

hos övriga specialister minskade, vilket 

är i linje med regionens satsningar på primärvården. 

Invånarnas utnyttjande av vårdtillfällen 

i sluten vård minskade med ca en procent, 

när hänsyn tagits till att den geriatriska vården 

 

 

 

 

 

 

 

 

0 

fr.o.m. 2002 är DRG-ersatt. Inom den DRGersatta 

och psykiatriska vården har en förskjutning 

skett mot färre och mer vårdtunga 

patienter. 

Vårdutnyttjandet varierar mellan nämnderna. 

I Mitten Älvsborg genomförs 2 149 läkarbesök 

per 1 000 invånare och i Göteborg 2 858 

besök, en skillnad på cirka 25 procent. Högst 

antal vårdtillfällen per invånare redovisas i 

Norra Bohuslän, Dalsland och Trestad medan 

Södra Bohuslän ligger lägst. 

Fig.18. Regioninvånarnas vårdutnyttjande per sjukhus 2002 jämfört med beställning. 

Procent 

150 

120 

90 

60 

30 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SU NU SÄS Skas Kungälv Alingsås Totalt 

Invånarnas konsumtion vid regionens 

sjukhus jämfört med beställning år 2002 

Invånarnas samlade konsumtion vid regionens 

sjukhus har i det närmaste nått upp till 

beställningen. Den totala slutna somatiska vården 

vid regionens sjukhus, som mäts i DRGpoäng, 

utgör 55 procent av ersättningsutrymmet. 

Denna vård ökade med 1 procent jämfört 

med beställningen medan den psykiatriska 

vården, besök och dagkirurgiska ingrepp 

minskade. Sjukhusen har nått upp till beställningen 

i varierande grad. Se figur 18. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

43 


Case-Mix (CMI) Index 

och DRG-poäng: 

DRG och Case-Mix Index är två 

kvalitativa mått som beskriver 

sjukvårdens produktion och 

innehåll. Metoden bygger på 

ca 10 000 diagnoser indelade 

i 500 diagnosgrupper. Varje 

grupp har en vikt som speglar 

resursinsatsen och därmed 

kostnaden för behandling av 

diagnosen. En hjärttransplantation 

har vikten 31,28, medan 

en normal förlossning har vikten 

0,65. Hjärttransplantationen 

kräver således 48 gånger 

mer resurser än en normal 

förlossning. 

Case Mix Index anger förhållandet 

mellan DRG-poäng och 

antalet vårdtillfällen. Indexet 

ger därmed en beskrivning 

av hur resursintensiva vårdtillfällena 

är. Ju högre tal desto 

tyngre vård.

44 



Sjukhusen, primär- och tandvårdsförvaltning 

samt handikappförvaltning 

Årets resultat för regionens utförarenheter inom 

hälso- och sjukvård (sjukhus, primär- och tandvårdsförvaltning, 

handikappförvaltning och 

Swedehealth Gothenburg Care AB) uppgick 

till -417 mkr, en försämring mot föregående år 

med -88 mkr. Huvuddelen av det försämrade 

resultatet, -105 mkr, avser regionens sjukhus. 

I nedanstående tabell framgår resultatet för 

2001 och 2002. 

Resultat Utfall Utfall 

(mkr) 2002 2001 

Sjukhus - 423 - 318 

PV/TV 13 8 

Övriga * - 7 - 18 

S:a resultat - 417 - 329 

* Handikappförvaltningen och Swedehealth Gothenburg 

Care AB 

För utförarenheterna ökade ägarbidraget 

(ersättning för såld vård m.m.) med totalt 

748 mkr, eller 4,5 procent, jämfört med föregående 

år. Utfallet var ungefär lika jämfört 

med budget. 

Nettokostnaderna vid utförarenheterna ökade 

med 4,9 procent jämfört med föregående år. 

Personalkostnaderna ökade med 5,4 procent 

mot föregående år och med 1,4 procent mot 

budget. Svårigheten att rekrytera personal 

inom vissa bristyrken innebar att personal från 

bemanningsföretag hyrdes in. Kostnaderna för 

dessa ökade med drygt 86 mkr eller 30 procent. 

Om kostnaden för bemanningsföretag 

räknas in i de totala personalkostnaderna 

för hälso- och sjukvårdens utförare, utgjorde 

dessa ca 2,6 procent, mot 2,1 procent föregående 

år. 

Jämförelse 2000-2002 

Utvecklingen under de tre senaste åren visar 

att nettokostnaderna ökat med 13,6 procent. 

Nettokostnaderna är redovisade i löpande 

priser inkl korrigering för verksamhetsförändringar, 

bl.a. vårdcentraler som har övergått i 

annan regi. Största ökningen förekom mellan 

åren 2000-2001. Se figur 20. 

Sedan år 2000 har ägarbidraget ökat med 

1 645 mkr. Ökningen har använts till bl.a. 

konsolidering av sjukhusens ekonomi samt till 

satsningar på arbetsmiljön, primärvården och 

tandvården. Dessutom ingår satsningarna för 

kökortning i vården. 

Satsningarna på primärvården medförde att 

nettokostnaderna det senaste året ökade med 

265 mkr eller med 8,5 procent. En regional 

handlingsplan har upprättats och primärvården 

har bl.a. startat sjukvårdsupplysningar, 

förstärkt s.k. teammottagningar och utvecklat 

sjuksköterskebaserade mottagningar. Under 

perioden har ca 110 mkr tilldelats primärvården 

för genomförandet av den regionala 

handlingsplanen. 

Bland sjukhusen noteras störst nettokostnadsökning 

under perioden för SU och 

Fig. 19: Nettokostnadsutveckling för regionens utförarenheter inom hälso- och 

sjukvård i löpande priser korrigerad för verksamhetsförändringar (mkr) 

mkr Utfall 2000 Utfall 2001 Utfall 2002 Budget 2002 

Intäkter, exkl ägarbidrag 3 402 3 520 3 765 3 424 

Personalkostnader - 12 981 - 13 787 - 14 610 - 14 404 

Övriga kostnader - 6 141 - 6 662 - 7 029 - 6 512 

Finansiellt netto - 45 - 12 - 31 - 47 

Nettokostnad - 15 765 - 16 940 - 17 905 - 17 539 

Ägarbidrag 15 841 16 638 17 486 17 539

NU-sjukvården. Uppbyggnad och förändrad 

inriktning för Alingsås lasarett resp Frölunda 

specialistsjukhus medförde att nettokostnaderna 

under perioden ökade med 23 resp 

28 procent (53 resp 19 mkr). För Alingsås lasarett 

övertogs ansvaret bl.a. för vissa specialistmottagningar 

i Alingsås från SÄS. Frölunda 

specialistsjukhus har fått ökad beställning 

framför allt gällande kökortningssatsningar 

samt behandlingsgarantipatienter inom ögon, 

kirurgi och ortopedi. Operationskapaciteten 

har genom ombyggnad år 2000 ökat med 

ca 30 procent. 

Sammantaget har personalkostnaderna för 

sektorn under perioden ökat med drygt 12 

procent. Trots ökat antal anställda i vården har 

rekryteringsproblemen inneburit att personal 

fått hyras in. Inhyrningen av personal har ökat 

från 1,9 procent av den totala personalkostnaden 

2000 till 2,6 procent 2002. År 2002 

uppgick inhyrningen totalt till 376 mkr. 

Fig. 20: Nettokostnadsutveckling hälso- och sjukvårdens utförarenheter 

2000-2002 löpande priser (%) 

Procent 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

SU 

NU 

SÄS 

SkaS 

Kungälv Alingsås 

Frölunda 

PV/FTV SUMMA 

Perioden 2000-2002 

2001-2002 

2000-2001 

Sahlgrenska universitetssjukhuset 

SU:s nettokostnadsutveckling för åren 2000- 

2002 visar på en ökning med drygt 14,8 procent 

(880 mkr), att jämföra med genomsnittet 

för regionens sjukhus totalt på 12,6 procent. 

Personalkostnadsökningen uppgick för perioden 

till drygt 680 mkr eller drygt 13 procent 

men ökningstakten dämpades något under år 

2002. Satsningarna på arbetsmiljö och tillgänglighet 

är ytterligare några förklaringar till 

ökningen. Kostnaden för bemanningsföretag 

ökade under perioden med 29 mkr, främst 

p.g.a. svårigheten att rekrytera sjuksköterskor. 

Andelen inhyrd personal ökade under 

perioden från 0,6 procent till 1,0 procent av 

de totala personalkostnaderna. 

Ägarbidraget ökade med 7,9 procent, vilket 

var under genomsnittet för utförarenheterna. 

Även övriga intäkter låg under genomsnittet 

och ökade med 8,3 procent under perioden. 


Nettokostnadsutvecklingen vid NU-sjukvården 

uppvisar en ökning på drygt 260 mkr eller 

knappt 12 procent för perioden 2000-2002. 

Denna ökning ligger något under genomsnittet 

för regionens sjukhus. Ägarbidraget har under 

perioden ökat med drygt 220 mkr eller knappt 

10 procent. 

Personalkostnaderna ökade under perioden 

med ca 200 mkr eller knappt 12 procent. 

45 

Resultaträkning


Kostnaden 

Fig. 21: Utvecklingen av 

Case-Mix Index 2000-2002 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

för inhyrning av personal har 

under perioden ökat med 28 mkr. Av de totala 

personalkostnaderna har andelen inhyrd 

personal ökat från 3,0 till 4,1 procent. Övriga 

kostnader, exkl kostnaderna för bemanningsföretag, 

ökade under perioden med ca 110 

mkr eller 15 procent. Bl.a. har satsningarna 

för att korta vårdköer medfört ökade material-, 

läkemedels- och hjälpmedelskostnader. 

Produktion 

Med produktion menas den vård som regionens 

sjukhus och primärvård/folktandvård 

utför åt regionens invånare samt invånare 

utanför regionen. Vårddagar avseende utskrivningsklara 

patienter ingår. 

Sjukhusen Utfall Utfall Budget 

totalt 

DRG-ersatt vård 

2002 2001 2002 

Sjukhusvtf 223 272 224 643 234 491 

DRG-poäng 239 287 232 049 234 946 

CMI 1,07 1,03 1,00 

Övriga 

vårddagar 356 623 369 577 364 469 

Besök inkl 

dagkirurgi 2 524 729 2 559 613 2 544 780 

Case-Mix index ökade jämfört med både 

budget (7 procent) och utfall 2001 (4 procent). 

Se figur 4. Detta indikerar att vårdtillfällena 

i genomsnitt blivit mer resurskrävande. De 

lättare vårdtillfällena minskar vid sjukhusen 

och en förskjutning sker mot färre och mer 

vårdtunga patienter. Minskningen av övriga 

vårddagar skedde framförallt i den psykiatriska 

vården och till viss del av utskrivningsklara 

patienter. Den öppna vården minskade med 

cirka 1 procent jämfört med både budget och 

utfall föregående år. 

Primärvård Utfall 2002 Utfall 2001 

Läkarbesök 1 612 754 1 707 180 

Övr besök 2 445 954 2 446 950 

S:a besök 4 058 708 4 154 130 

Läkarbesöken minskade med ca 5 procent mellan 

åren 2001 och 2002 bl.a. beroende på 

att några vårdcentraler privatiserades. Övriga 

besök överensstämmer i stort sett med utfallet 

2001. 

Regionen är nettoförsäljare av sjukvård. Totalt 

säljer regionen cirka 5 000 vårdtillfällen och 

29 000 besök mer än vad regionen köper 

från andra regioner/landsting. SU är det 

sjukhus som säljer mest vård utanför regionen 

beroende på att det är ett regionsjukhus med 

högspecialiserad vård. 


Regional utveckling omfattar regionutvecklingsnämnden, 

miljönämnden och kulturnämnden 

och verksamheterna på området. Under 2002 

tillfördes nämnderna för regional utveckling 

resurser utöver index med 45 mkr. Dessutom 

tillkom efter ett tilläggsbeslut i januari ytterligare 

50 mkr till infrastruktursatsningar. Totalt 

har 78 mkr kostnadsförts för infrastruktursatsningar 

under 2002. Sammanlagt uppgick 

budgeten till 955 mkr. 

Resultatet för år 2002 uppgick sammanlagt 

för regional utveckling till 42 mkr, en ökning 

jämfört med år 2001 på 29 mkr. Regionutvecklingsnämnden, 

miljönämnden och kulturnämnden 

svarade för 36 mkr av överskottet, främst 

hänförbart till projektmedel vilka inte utnyttjats 

under året. 

Kollektivtrafik/Västtrafik AB 

Västtrafik AB redovisar ett nollresultat. Bolaget 

återredovisade 11 mkr till ägarna, vardera 

50 procent till regionen och kommunerna. 

Resandet har ökat med 1,3 procent. Trafikintäkterna 

ökade med 13,5 procent p.g.a. det 

ökade resandet och på biljettprishöjningar. 

Kostnaderna ökade med 10,1 procent, vilket 

till en stor andel hänförs till att avtal med vissa 

av entrepenörerna omförhandlats. I vissa fall 

har kostnadsökningen varit 15-40 procent. 


Västfastigheter redovisade ett resultat om 

15,3 mkr, vilket var en förbättring på 4,6 mkr

jämfört med föregående års resultat. Lägre 

personalkostnader, ökade hyresintäkter och 

förbättrat finansnetto var de främsta orsakerna 

till resultatet. 

Servicenämnden redovisade ett resultat 

om 45,3 mkr, en förbättring med 52,6 mkr 

jämfört med föregående års resultat på -7,3 

mkr. Samtliga verksamheter redovisade resultatförbättringar 

jämfört med föregående år. 

Ca 27 mkr av resultatet kom från ändrade 

redovisningsprinciper avseende förråd för 

hjälpmedelsverksamheten. 


Av de centrala nämnderna och styrelserna var 

det främst regionstyrelsen som redovisade ett 

positivt resultat, om 58,4 mkr. Detta var en förbättring 

med ca 40 mkr jämfört med föregående 

år. Resultatet beror på att regionstyrelsens 

anslag för oförutsett gav överskott med 13 mkr 

och regionstyrelsens administration med ca 

17 mkr. Det personalpolitiska anslaget har 

inte använts fullt ut och visade på ett överskott 

om 29 mkr. 

Resultatdisposition 

Utförarstyrelsen vid SU har i sin årsredovisning 

2002 hemställt om att den ingående 

obalansen på 175 mkr beaktas som en godkänd 

budgetavvikelse för 2002 och att hänsyn 

ska tas till detta i samband med 2002 års 

bokslutsdispositioner. Styrelsen har dessutom 

hemställt om att resultatpåverkan föranledd 

av en lägre produktion än budget godkänns 

som budgetavvikelse för 2002 utifrån den 

överordnade restriktionen om kostnadskontroll 

och att detta beaktas i samband med 2002 

års bokslut. 

De spelregler som gäller i regionen utgår från 

ett resultatansvar inom ramen för de ekonomiska 

förutsättningarna. 

Vi föreslår följande resultatdispositioner: 

Obalansen på 175 mkr betraktas den som en 

godkänd budgetavvikelse, vilket inte innebär 

täckning av det egna kapitalet. 

Hemställan om ersättning för ej fullgjord 

produktion om 58 mkr hänvisas till nämnda 

spelregler i regionen och sjukhusets hemställan 

avslås. 

För ytterligare förtydligande, se verksamhetsbilagan 

på sidan xx. 

47 

Resultaträkning

48 Balansräkning 

Mkr 

Soliditet: 

Soliditet är ett mått på betalningsförmågan 

på lång sikt 

och visar hur stor andel av 

tillgångarna som är finansierade 

med eget kapital. 

Självfinansieringsgrad: 

Anger hur många procent 

av verksamhetens internt 

tillförda medel som finansierar 

nettoinvesteringar 

i anläggningstillgångar. 

Lånefinansieringsgrad: 

Anger låneskulden i förhållande 

till anläggningstillgångarna. 

Balansräkning 

Not Koncernen Regionen 


Tillgångar 

Anläggningstillgångar 

Immateriella anläggningstillgångar 11 78 113 77 112 

Materiella anläggningstillgångar 

Byggnader och mark 12 6 154 6 225 6 099 6 172 

Maskiner och inventarier 13 2 036 2 039 1 894 1 906 

Pågående investeringar 14 356 242 287 223 

Finansiella anläggningstillgångar 15 31 38 193 200 

Summa anläggningstillgångar 8 655 8 656 8 549 8 614 

Omsättningstillgångar 

Förråd 312 126 303 122 

Kortfristiga fordringar 16 3 004 2 871 2 913 2 807 

Kortfristiga placeringar 196 215 4 2 

Likvida medel 182 269 50 117 

Summa omsättningstillgångar 3 694 3 481 3 270 3 048 

Summa tillgångar 12 349 12 137 11 820 11 662 

Eget kapital, avsättningar och skulder 

Eget kapital 17 

Bundet eget kapital 5 6 0 0 

Fritt eget kapital 1 675 1 457 1 677 1 457 

Förändring av redovisningsprincip -259 0 -259 0 

Upp- och nedskrivning -29 1 -30 1 

Årets resultat 21 218 7 219 

Summa eget kapital 1 413 1 681 1 395 1 677 

Minoritetsintressen 3 2 0 0 

Avsättningar 

Avsättning pensioner 18 2 138 1 495 2 138 1 491 

Avsättning patientförsäkring m.m. 19 724 600 721 595 

Latent skatt 0 0 0 0 

Summa avsättningar 2 862 2 096 2 859 2 086 

Skulder 

Långfristiga skulder 20 909 1 229 909 1 229 

Kortfristiga skulder 21 7 161 7 129 6 656 6 670 

Summa skulder 8 070 8 358 7 565 7 899 

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 12 349 12 137 11 820 11 662 

Ställda panter Inga Inga Inga Inga 

Ansvarsförbindelser (inkl borgensförbindelser) 22 17 001 16 636 17 001 16 636

Kommentarer till balansräkningen 

Balansomslutningen uppgår till 12 

349 mkr för 2002 och har förändrats 

marginellt sedan 2000. 

Översiktlig utveckling 

Anläggningstillgångarna har förändrats marginellt 

under den senaste treårsperioden. Värdet 

av förråden har ökat jämfört med 2001, detta 

som en följd av en utökad förrådsredovisning 

under året. De likvida medlen har minskat 

något jämfört med tidigare år. Pensionsavsättningarna 

har ökat markant beroende på 

att löneskatten fr.o.m. 2002 ingår i pensionsskulden. 

Soliditeten har minskat jämfört med 

tidigare år och är en effekt av förändrade 

redovisningsprinciper. 

Investeringar 

Investeringarna uppgick till 1 116 mkr (exkl 

bolagen 1 030 mkr). Investeringsnivån för 

2002 var 103 mkr högre i jämförelse med 

år 2001 och 308 mkr högre jämfört med år 

2000. Investeringarna år 2002 var 84 mkr 

lägre än budgeterade 1 200 mkr. 

Årets avskrivningar uppgick till 1 011 mkr, ca 

100 mkr mindre än investeringarna. 

Figur 22: Nyckeltal, % 

Fastighetsinvesteringarna uppgick till 443 

mkr. Större investeringar gjordes vid SU med 

144 mkr, SÄS med 67 mkr och SKAS (Skaraborgs 

sjukhus) med 41 mkr. Regionens andel 

av fastighetsinvesteringar vid Västtrafik AB 

uppgick till 56 mkr. Utrustningsinvesteringarna 

uppgick till 673 mkr varav ca 430 mkr avser 

sjukhusen; SU ca 200 mkr, NU-sjukvården 

50 mkr, SÄS ca 60 mkr och SKAS 87 mkr. 

En del av investeringarna har gällt en särskild 

satsning om 50 mkr på digitalisering 

av röntgenverksamheten. Försäljningen av 

anläggningstillgångar uppgick till 86 mkr, varav 

fastigheter utgjorde 77 mkr och utrustning 

9 mkr. Detta är en ökning med 51 mkr jämfört 

med föregående år och 11 mkr mer än vad 

som budgeterats för 2002. 

Avsättningar för pensionsskuld 

Regionens pensionsskuld redovisas enligt den 

s.k. blandmodellen. Den innebär att pensionsförmåner 

intjänade fr.o.m. 1998 ingår i 

pensionsskulden. Pensionsförmåner intjänade 

t.o.m. 1997 redovisas enligt lag som ansvarsförbindelse 

utanför balansräkningen. 

Fr.o.m. 2002 redovisas löneskatt på samtliga 

pensionskostnader och på ansvarsförbindel- 

Koncernen Regionen 

Tillgångar 2002 2001 2002 2001 

Soliditet (exkl ansvars- o borgensförbindelser) 11 14 12 14 

Soliditet (inkl ansvars- o borgensförbindelser) -126 -123 -132 -128 

Självfinansieringsgrad 132 144 142 148 

Lånefinansieringsgrad 24 31 24 31 

* Soliditeten för 2001 är justerad med hänsyn till löneskatt pensioner, se vidare not 22. 

sen. Löneskatten på pensionsavsättningen 

t.o.m. 2001 har direkt påförts balansräkningen 

och finansierats med motsvarande 

minskning av eget kapital, 318 mkr. Pensionsavsättningarna 

uppgick per 2002-12-31 till 

2 138 mkr, vilket är en ökning med 325 mkr 

jämfört med föregående år när hänsyn tagits 

till särskild löneskatt. Avsättningen består av 

följande poster 

Individuell del för åren 1998-99 749 mkr 

Kompletterande ålderspension 1 091 mkr 

Garanti- och visstidspensioner 130 mkr 

Övr (efterlevandepension m.m.) 168 mkr 

Ansvarsförbindelsen uppgick vid årsskiftet till 

16 897 mkr. 2001 uppgick den till 16 540 mkr 

inkl. löneskatt. 

Soliditeten 

 

För 2002 är koncernens soliditet 11 procent. 

Trots det positiva resultatet är detta en minskning 

med 3 procentenheter jämfört med 

föregående år. Anledningen är förändringen 

 

av det egna kapitalet, se nedan. Om hänsyn 

 

tas till ansvarsförbindelsen för pensionsför- 

 

pliktelser uppgår soliditeten till -126 procent, 

 

också det en försämring med 3 procentenheter 

 

jämfört med föregående år. 

Förändring av eget kapital 

 

Under året har det egna kapitalet försämrats 

med 288 mkr. Förändrade redovisningsprinciper 

har föranlett dels en nedskrivning av 

eget kapital avseende särskild löneskatt, dels 

% 

en uppskrivning avseende semesterskuld 30 

för 

partiellt lediga samt förändrade 0 principer 

för hjälpmedel och cirkulationstextilier -30 – totalt 

-259 mkr. I övrigt har det -60 egna kapitalet 

försämrats till följd av justering -90 av ingående 

balans för jourskuld samt nedskrivning -120 av lån 

med totalt -29 mkr. 

-150 

 

1999 

2000 

 

2001 

 


 

 

 

 

 

 

49 

Balansräkning 

Fig. 23 

 

% 

30 

0 

-30 

-60 

-90 

-120 

-150 

 

Fig. 24 

1999 

 

 

 

2000 

Soliditet exkl ansv förb 

Soliditet inkkl ansv förb 

 

2001 

 

2002

50 Kassaflödesanalys 

Kassaflödes- 

analys 

Finanspolicyns riskmått: 

Refinansieringsrisk: 

Risken att inte kunna tillgodose 

kapitalbehovet på kort och 

lång sikt. I syfte att möta eventuella 

svårigheter att uppta 

eller omsätta lån ska den långfristiga 

låneskulden ha en över 

åren spridd förfallostruktur. 

Likviditetsrisk: 

Risken att inte ha tillgång till 

likvida medel för att kunna fullgöra 

betalningsförpliktelserna. 

Ränterisk: 

Risken för en resultatpåverkan 

genom förändringar i 

räntenivåerna på de finansiella 

marknaderna. 

Valutarisk: 

Risken för en resultatpåverkan 

vid valutakursförändringar. 

Placeringsrisk: 

Risken att en placering minskar 

i värde. 

Engagemangsrisk: 

Risken att en motparts obestånd 

eller oförmåga att 

fullgöra sina åtaganden skall 

försätta regionen i en akut 

likviditetsbrist. 

Mkr Koncernen Regionen 


Löpande verksamhet, internt tillförda medel 

Resultat efter finansiella poster 21 218 7 219 

Avskrivningar 1 011 979 979 949 

Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar -13 -22 -4 -22 

Utrangering anläggningstillgångar 6 6 6 6 

Avsättningar 448 280 455 279 

Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital 1 473 1 461 1 443 1 431 

Förändring rörelsekapital 

Ökning-/minskning+ förråd -186 0 -180 3 

Ökning-/minskning+ kortfristiga fordringar -114 -108 -109 -96 

Ökning+/minskning- kortfristiga skulder 32 376 -13 327 

Övriga rörelsekapitalpåverkande poster 61 17 61 0 

Kassaflöde från löpande verksamhet inkl förändring av rörelsekapital 1 267 1 746 1 202 1 665 

Investeringsverksamhet 

Investeringar -1 116 -1 013 -1 016 -964 

Försäljning av anläggningstillgångar 86 35 73 35 

Kassaflöde från investeringsverksamhet -1 030 -978 -943 -929 

Finansieringsverksamhet 

Ökning-/minskning+ långfristiga fordringar 7 -2 7 -12 

Ökning+/minskning- långfristiga skulder -320 -714 -320 -599 

Finansiering av nedskrivning av lån via eget kapital -12 0 -12 0 

Kassaflöde från finansieringsverksamhet -325 -716 -325 -611 

Årets kassaflöde -87 52 -67 125 

Ingående likvida medel 269 217 117 -8 

Utgående likvida medel 182 269 50 117

Kommentarer till kassaflödesanalysen 

Kassaflödet från årets löpande verksamhet har i likhet med föregående år 

varit positivt. Nettolåneskulden har under året minskat med 592 mkr, från 

2 680 till 2 088 mkr. 

Kassaflödesanalys 

Kassaflödesanalysen visar kassaflödet från 

verksamheten, förändringar av rörelsekapitalet, 

investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten. 

Summan av dessa delar 

utgör förändringen av koncernens likvida 

medel. 

Kassaflödet från löpande verksamhet, även 

uttryckt som internt tillförda medel, är i likhet 

med fjolåret positivt och uppgick till 

1 473 mkr. 

Årets förändring av rörelsekapitalet är en 

följd av att förrådsredovisningen utökats samt 

att kortfristiga fordringar ökat. De korta skulderna 

minskade marginellt. Förändringen av 

redovisningsprinciper avseende semesterskuld 

för partiellt lediga och hjälpmedel samt justering 

av ingående balans för jourskuld påverkade 

rörelsekapitalet med 61 mkr. 

Årets investeringar uppgick till 1 116 mkr vilket 

var 103 mkr mer än föregående år. Försäljningsbeloppet 

för sålda anläggningstillgångar 

uppgick till 86 mkr. Finansieringsbehovet för 

investeringsverksamheten uppgick således till 

1 030 mkr vilket har finansierats inom ramen 

för internt tillförda medel. Aktuella planer inför 

kommande år visar höjda investeringsnivåer. 

De långfristiga skulderna har amorterats 

med 320 mkr, vilket har medfört ett negativt 

kassaflöde från finansieringsverksamheten på 

325 mkr. Föregående år uppgick amorteringarna 

på de långfristiga skulderna till 714 mkr. 

Årets totala kassaflöde medförde en minskning 

av koncernens likvida medel med 87 mkr, vilket 

jämfört med föregående år är en försämring 

med 139 mkr. Koncernens framtida förmåga 

att finansiera investeringar och amorteringar 

av lån är beroende av en fortsatt positiv resultatutveckling. 

Finansiell verksamhet 

Den finansiella verksamheten för samtliga 

förvaltningar och helägda bolag bedrivs i en 

centraliserad finansfunktion, koncernbanken. 

Uppdraget är att trygga kapitalbehovet på 

såväl kort som lång sikt. Detta ska ske inom 

ramen för finanspolicyn, vilken reglerar risktagandet 

för den finansiella verksamheten. 

Finanspolicyn bygger på ett lågt risktagande 

utan spekulativa inslag. Finanspolicyns riskmått 

har under året uppfyllts. 

Finansiell strategi 

Regionen är för närvarande nettolåntagare, 

vilket innebär att likviditet i första hand används 

till att minska skulderna. Anledningen 

till detta är att intäktsräntan alltid är lägre än 

utgiftsräntan. 

Nettolåneskulden 

Nettolåneskulden definieras som koncernbankens 

upplåning, kort- såväl som långfristig, 

minskad med den likviditet som tillfälligt placerats 

på marknaden. 

Den positiva trend för nettolåneskulden som inleddes 

under senare delan av 2000 har fortsatt 

och förstärkts under år 2002. Efter att vid ut- 

gången av år 2001 uppgått till 2 680 mkr uppgick 

nettolåneskulden vid utgången av år 2002 

till 2 088 mkr, en minskning med 592 mkr. 

Skulden till Göteborgs Stad har under året 

amorterats med 320 mkr. Denna skuld kommer 

att slutamorteras under 2003 med 320 mkr. 

Volymen på emitterade certifikat har minskat 

med 98 mkr och det kortfristiga lånet till SEB 

har amorterats i sin helhet under 2002. 

Fig. 25 

mkr 

Kortfristiga skulder 

2000 2001 2002 

Certifikat -1 636 -994 -896 

SEB 0 -150 0 

Postgirot Bank -200 0 0 

Göteborgs Stad -320 -320 -320 

Summa kortfr skulder -2 156 -1 464 -1 216 

Långfristiga skulder 

Göteborgs Stad -640 -320 0 

DGZ DekaBank -400 -400 -400 

Nordea -200 -200 -200 

Spintab -14 -8 -8 

Rheinhyp Bank 0 -301 -301 

Summa långfr skulder -1 254 -1 229 -909 

Tillgodohavande banker 73 13 19 

Div utlämnade lån 0 0 18 

Nettolåneskuld -3 337 -2 680 -2 088 

mkr 

-1000 

-2000 

-3000 

-4000 

99-01 

00-01 

Fig. 26 

Utveckling av nettolåneskuld 1999-2002 (mkr) 

Medeltal 

01-01 

År/månad 

02-01 

51 

Kassaflödes- 

analys

52 

Verksamheterna 

i sammandrag 

Verksamheternas resultat, eget kapital och investeringar 


Resultat Eget kapital Investeringar 

2002 2001 2000 2002 2001 2000 2002 2001 2000 

Beställare 

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen -365,3 -104,9 6,0 -447,8 -87,4 16,0 0,0 0,0 0,0 

HSN Norra Bohuslän 5,4 5,0 7,8 18,8 13,4 8,4 0,0 0,0 0,0 

HSN Dalsland 0,0 1,6 2,8 4,3 4,4 2,8 0,0 0,0 0,0 

HSN Trestad 0,4 10,9 7,4 18,7 18,3 7,4 0,0 0,0 0,0 

HSN Mellersta Bohuslän inkl Ale -3,2 -3,2 -0,2 -6,6 -3,4 -0,2 0,0 0,0 0,0 

HSN Göteborg -90,6 23,4 19,0 -48,2 42,4 19,0 0,0 0,0 0,0 

HSN Mitten Älvsborg 0,1 3,4 -1,4 2,1 2,0 -1,4 0,0 0,0 0,0 

HSN Södra Bohuslän -8,9 -1,3 0,3 -9,8 -0,9 0,3 0,0 0,0 0,0 

HSN Sjuhäradsbygden -0,3 12,7 1,3 13,8 14,1 1,3 0,0 0,0 0,0 

HSN Västra Skaraborg -1,8 2,1 2,2 2,5 4,3 2,2 0,0 0,0 0,0 

HSN Östra Skaraborg 4,8 4,6 1,8 11,2 6,5 1,8 0,0 0,0 0,0 

Summa beställare -459,5 -45,5 47,0 -441,0 13,6 57,7 0,0 0,0 0,0 


Sahlgrenska universitetssjukhuset -380,3 -271,1 11,8 -607,3 -256,2 11,8 207,5 258,5 178,6 

NU-sjukvården -36,3 -78,1 7,1 -103,5 -70,3 7,1 49,7 57,3 46,1 

Södra Älvsborgs sjukhus 6,3 21,3 19,8 52,5 43,2 19,8 59,3 54,1 38,7 

Skaraborgs sjukhus -7,7 31,1 25,3 51,7 57,2 25,4 86,6 67,3 53,3 

Kungälvs sjukhus -3,5 -19,7 -5,1 -11,2 -21,6 -1,9 18,6 6,9 12,0 

Alingsås lasarett -1,7 1,6 2,2 2,6 3,8 2,2 11,2 7,2 - 

Frölunda specialistsjukhus 0,6 -3,2 -1,6 -4,1 -4,7 -1,6 3,3 7,2 4,5 

PV/TV-förvaltningen 12,6 7,7 -8,5 37,3 23,5 15,9 65,1 59,0 50,3 

Handikappförvaltningen -7,8 -18,3 10,2 -0,4 6,8 25,2 5,1 13,2 22,4 

SwedeHealth Gothenburg Care AB 0,6 -0,1 -0,1 4,7 4,1 4,2 0,2 0,1 0,1 

Summa utförare -417,2 -328,8 61,1 -577,7 -214,2 108,1 506,5 530,9 406,0 

Summa hälso- och sjukvård -876,7 -374,3 108,1 -1 018,7 -200,6 165,7 506,5 530,9 406,0 


Beställare 

Regionutvecklingsnämnd 15,2 10,1 14,4 43,9 28,7 18,6 0,0 0,0 0,0 

Miljönämnd/beredning och kansli 17,0 0,3 1,1 21,8 4,8 4,5 0,0 0,0 0,0 

Kulturnämnd/beredning 3,6 1,5 -3,6 6,6 3,0 0,0 0,0 0,0 0,0 

Summa beställare 35,8 11,9 11,9 72,3 36,5 23,1 0,0 0,0 0,0 


Naturbruk/Gymnasienämnd 3,2 4,6 -3,1 9,7 6,5 1,7 5,2 4,8 4,2 

Västsvenska Turistrådet AB 0,1 0,2 2,0 5,2 5,1 4,2 0,3 0,1 0,3 

Almi Företagspartner Väst AB 3,3 -1,9 1,1 9,7 6,5 8,3 0,2 0,5 0,2 

Göteborgs folkhögskola 0,4 -0,1 -0,3 0,0 -0,4 -0,3 0,5 0,5 0,2 

Grebbestads folkhögskola 0,8 -1,1 0,5 0,3 -0,6 0,5 0,4 0,4 0,2 

Billströmska folkhögskolan 0,1 0,9 1,3 5,2 5,1 4,2 0,4 0,2 0,8

Resultat Eget kapital Investeringar 

2002 2001 2000 2002 2001 2000 2002 2001 2000 

Vara folkhögskola -0,7 -0,3 0,1 -0,9 -0,2 0,1 0,1 0,2 0,1 

Fristads folkhögskola -0,1 0,3 0,0 0,8 0,9 0,6 0,1 0,7 0,2 

Dalslands folkhögskola 0,0 0,1 0,5 0,6 0,5 0,5 0,3 0,3 0,4 

Regionbibliotek 0,2 -0,2 0,0 0,0 -0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 

Hemslöjd 0,0 0,0 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 0,0 0,0 0,0 

Botaniska Trädgården -0,5 -1,2 -0,6 -2,3 -1,8 -0,6 2,0 1,7 0,9 

GöteborgsOperan AB 0,1 0,1 -10,2 21,6 20,8 20,6 5,2 3,8 4,0 

Göteborgs Konsert AB-0,8 0,0 -0,5 7,7 8,5 8,5 5,0 26,1 5,5 

Film i Väst AB -0,6 0,0 -0,5 10,1 10,7 10,8 0,2 0,3 1,0 

Västsvenska Teater och Dans AB 0,0 0,1 0,0 3,3 3,3 0,0 0,7 0,1 - 

Summa utförare 5,6 1,5 -9,8 70,9 64,5 59,0 20,5 39,7 18,1 

Summa regional utveckling 41,5 13,4 2,0 143,2 101,0 82,1 20,5 39,7 18,1 

Kollektivtrafik 

Västtrafik AB 0,0 0,0 0,0 100,0 100,0 100,0 88,0 34,4 24,0 


Fastighetsnämnd 

Västfastigheter 15,3 10,7 45,4 81,1 65,8 55,0 378,9 304,7 247,0 

Servicenämnden 

Westma inkl servicenämnd 4,2 2,8 3,3 14,3 10,1 6,4 1,8 0,7 0,9 

Hjälpmedelsförvaltningen 30,9 6,2 1,0 45,2 9,6 1,4 67,6 68,9 47,7 

IT-Centrum 0,4 0,2 3,9 6,2 5,7 5,5 0,0 0,0 0,0 

Tvätteriet i Alingsås 4,5 -12,1 -3,6 23,8 -12,3 -0,6 16,8 8,8 5,0 

Hälsan och arbetslivet 5,3 -4,4 -1,0 0,5 -4,8 -0,4 0,5 0,7 0,4 

Summa serviceverksamheter 60,6 3,3 49,0 171,1 74,1 67,3 465,5 383,9 301,0 


Regionfullmäktige 1,9 1,1 1,7 6,5 4,6 3,5 0,0 0,0 0,0 

Regionstyrelsen 58,4 19,1 43,3 118,0 58,5 35,9 35,5 40,5 58,3 

Patientnämnder 0,6 0,2 0,1 2,8 2,2 2,0 0,0 0,0 0,0 

Revisorskollegiet -0,9 -1,0 2,8 3,4 4,3 5,2 0,0 0,0 0,0 

Kommunalförbundet Stretered 11,1 2,0 1,0 27,3 16,2 14,2 0,0 0,1 0,0 

Social verksamhet Bohuslän - 0,0 -1,5 - 0,0 3,1 - 0,0 0,0 

Sociala enheten i Älvsborg - 0,0 2,2 - 0,0 17,1 - 0,2 0,6 

Individ-och familjevård Skaraborg - 0,0 2,5 - 0,0 2,7 - 0,0 0,0 

Summa regiongemensamt 71,2 21,3 52,2 157,9 85,7 83,7 35,6 40,8 58,9 

Centrala finansiella poster 

Koncernbank -82,8 -101,2 -122,2 -318,5 -223,4 -122,2 0,0 0,0 0,0 

Moderförvaltning 807,2 657,4 -1 122,1 2 349,6 1 892,6 1 251,3 0,0 0,0 0,3 

Elimineringspost för bolagen 0,0 0,0 0,0 -171,4 -171,4 -169,5 0,0 0,0 0,0 

Koncernjusteringspost 0,0 -1,4 -6,4 0,0 22,7 2,9 0,0 -17,0 0,0 

Summa centrala finansiella poster 724,4 554,8 -1 250,7 1 859,7 1 520,4 962,5 0,0 -17,0 0,3 

TOTALT KONCERNEN 21,0 218,3 -1 039,5 1 413,2 1 680,6 1 461,3 1 116,0 1 012,7 808,3 

53 

Verksamheterna 

i sammandrag

54 Noter 

Noter 

1 Redovisningsprinciper 

Konsolideringsprinciper 

Koncernbokslutet har upprättats enligt förvärvsmetoden 

och med proportionell konsolideringsmetod. 

Regionens bokförda värden på 

aktier i dotterbolag har eliminerats mot dotterbolagens 

egna kapital. Tillgångar och skulder 

samt intäkter och kostnader har upptagits till så 

stor del som motsvarar ägd andel. Därefter har 

interna mellanhavanden eliminerats. 

Sammanställd redovisning 

Enligt bestämmelserna i den kommunala redovisningslagen 

ska årsredovisningen även 

omfatta den verksamhet som bedrivs i företagsform. 

Syftet med koncernredovisningen är att 

ge en sammanfattande och rättvisande bild av 

Västra Götalandsregionens totala ekonomiska 

ställning och resultat oavsett om verksamheten 

bedrivs i förvaltnings- eller företagsform. 

Koncernens avgränsning 

Den sammanställda redovisningen omfattar 

Västra Götalandsregionen och övriga juridiska 

personer där Västra Götalandsregionen 

har ett betydande inflytande. Betydande inflytande 

är minst 20 procent av rösterna, där omsättning 

och/eller tillgångar är av betydelse i 

förhållande till Västra Götalandsregionens 

resultat- eller balansräkning eller tillför ytterligare 

väsentlig information. I redovisningen av 

koncernen för Västra Götalandsregionen ingår 

nedanstående hel- och delägda aktiebolag 

och kommunalförbund. 

Konsoliderade företag Procent 

GöteborgsOperan AB 100 

Göteborgs Konsert AB 100 

Film i Väst AB 100 

Västsvenska Turistrådet AB 100 

SwedeHealth Gothenburg Care AB 100 

Västsvenska Teater och Dans AB 91 

Västtrafik AB 50 

Kommunalförbundet Stretered 43 

Almi Företagspartner Väst AB 28 

Materiella anläggningstillgångar 

Anläggningstillgångar har upptagits till anskaffningsvärdet 

med avdrag för eventuella 

investeringsbidrag och ackumulerade avskrivningar. 

Avskrivningsperioderna är normalt: 

Immateriella tillgångar 3-5 år 

Maskiner och inventarier 3-10 år 

Byggnader 10-30 år 

Fordringar 

Kortfristiga fordringar har upptagits till de 

belopp varmed de beräknas inflyta. 

Förråd 

Förråden har värderats enligt lägsta värdets 

princip, d.v.s. det lägsta av anskaffningsvärdet 

respektive verkligt värde. 

Under året har inventeringar av sjukhusförråd 

m.m. utökats. Detta innebär att utgifterna 

upptagits i balansräkningen som omsättningstillgång. 

Påverkan på årets resultat framgår i 

not 17. 

Förändrade redovisningsprinciper 

Särskild löneskatt på pensionskostnader för 

åren 1998-2002, d.v.s. den del av pensionsavsättningen 

som redovisas under avsättningar 

har i enlighet med rekommendation från Rådet 

för kommunal redovisning bokförts som avsättning. 

Detta medför såväl förändring av eget 

kapital som påverkan på årets resultat. Se 

vidare not 17. 

Semesterlöneskulden för anställda med partiell 

ledighet har beräknats efter nya principer. Påverkar 

såväl eget kapital som årets resultat. Se 

vidare not 17. 

Redovisningsprinciper för hjälpmedel har 

under året setts över. Detta innebär dels att 

vissa utgifter som tidigare kostnadsförts nu 

redovisas som omsättningstillgångar, dels att 

vissa tillgångar har omklassificerats från anläggningstillgångar 

till omsättningstillgångar. 

Påverkar såväl eget kapital som årets resultat. 

Se vidare not 17. 

Tvätteriet i Alingsås har under året klassificerat 

cirkulationstextilier som anläggningstillgång. 

Tidigare år har inköp av cirkulationstextilier 

kostnadsförts. Påverkar såväl eget kapital som 

årets resultat. Se vidare not 17.

RESULTATRÄKNINGEN 

2 Verksamhetens intäkter, mkr 



Patientavgift m.m. 919 884 919 884 

Såld vård m.m. 802 

Försäljning av övriga 

757 819 762 

tjänster och material 935 972 935 970 

Hyresintäkter 237 

Specialdestinerade 

219 237 218 

statsbidrag 1 158 

Statliga bidrag för 

1 026 1 013 917 

läkemedelsförmånen 3 128 2 998 3 128 2 998 

Övriga bidrag 506 467 125 95 

Övriga intäkter 1 274 1 286 240 258 

Totalt 8 959 8 609 7 416 7 102 

4 Anställda och personalkostnader 


varav varav varav varav 

Antalet anställda 2002 kvinnor 2001 kvinnor 2002 kvinnor 2001 kvinnor 

Antalet anställda per 31 december 48 693 81% 48 265 81% 47 391 82% 46 990 82% 

Personalkostnader Koncernen Regionen 

Löner, övriga ersättningar 

och sociala kostnader, mkr 2002 2001 2002 2001 

Bolagsstyrelser och VD 9 8 0 0 

Övriga anställda* 11 120 10 577 10 844 10 316 

Totalt 11 129 10 585 10 844 10 316 

Sociala kostnader 5 237 4 873 5 129 4 768 

(varav pensionskostnader) 1 421 1 224 1 393 1 194 

*Justerat 2001 övriga ersättningar, 39 mkr koncernen, 38 mkr regionen 

3 Verksamhetens kostnader, mkr 



Personalkostnader 16 831 15 939 16 418 15 551 

Köpt vård 1 861 1 564 1 861 1 564 

Läkemedelskostnader 3 684 3 460 3 684 3 460 

Lämnade bidrag 738 1 226 1 436 1 559 

Lokalkostnader 1 216 1 129 1 192 1 113 

Övriga kostnader 6 433 5 788 4 453 4 202 

Totalt 30 763 29 106 29 044 27 449 

55 Noter

56 Noter 

5 

Avskrivningar, mkr 



Immateriella 

anläggningstillgångar 49 44 48 43 

Byggnader och 

markanläggningar 386 379 384 377 

Maskiner och inventarier 576 556 547 529 

Totalt 1 011 979 979 949 

6 Skatteintäkter, mkr 



Preliminärt utbetald 

regionskatt m.m. 

för året 20 545 19 265 20 545 19 265 

Beräknad slutavräkning 

regionskatt för året 159 338 159 338 

Definitiv slutavräkning 

regionskatt föregående år 160 252 160 252 

Totalt 20 865 19 855 20 865 19 855 

7 Generella statsbidrag och utjämningsbidrag, mkr 



Generellt statsbidrag 3 158 3 239 3 158 3 239 

Utjämningsbidrag för 

inkomstutjämning 572 484 572 484 

Utjämningsbidrag för 

kostnadsutjämning 278 212 278 212 

Införandetillägg/nivåjustering -281 -412 -281 -412 

Avgift till mervärdeskattekonto 

(Ludvikamoms) -1 575 -1 534 -1 575 -1 534 

Totalt 2 151 1 989 2 151 1 989 

8 Finansiella intäkter, mkr 



Ränteintäkter 102 60 87 42 

Övriga finansiella intäkter 13 17 10 17 

Totalt 115 77 96 59

9 Finansiella kostnader, mkr 



Räntekostnader 195 149 193 147 

Räntekostnader pensionsskuld 87 64 87 64 

Övriga finansiella kostnader 12 14 12 14 

Totalt 294 227 292 225 

10 Ovillkorat aktieägartillskott 



GöteborgsOperan AB 0 0 131 121 

Göteborgs Konsert AB 0 0 48 42 

Film i Väst AB* 0 0 10 0 

Västsvenska Dans & Teater AB* 0 0 16 0 

Totalt 0 0 206 163 

* Redovisades som lämnade bidrag under 2001, men betraktas som ovillkorat 

aktieägartillskott. 

BALANSRÄKNINGEN 

11 Immateriella anläggningstillgångar, mkr 



Ackumulerade anskaffningsvärden 

Vid årets början 219 121 215 117 

Nyanskaffningar 14 26 14 25 

Omklassificeringar 0 72 0 72 

Försäljning/utrangering -18 0 -18 0 

Utgående ackumulerade 

anskaffningsvärden 215 219 211 214 

Ackumulerade avskrivningar enligt plan 


Årets avskrivning enligt plan 49 44 48 44 

Omklassificeringar 0 36 0 36 

Försäljning/utrangering -17 0 -17 


avskrivningar 138 106 134 103 

Utgående planenligt restvärde 78 113 77 112 

57 Noter

58 Noter 

12 

Byggnader och mark mkr 


mkr 2002 2001 2002 2001 


Vid årets början 11 079 10 975 11 006 10 901 


Omklassificeringar 151 -34 151 -34 

Försäljning/utrangering -140 -26 -140 -25 


anskaffningsvärden 11 318 11 079 11 240 11 006 






avskrivningar 5 165 4 855 5 143 4 834 

Utgående planenligt 

restvärde 6 154 6 225 6 099 6 172 

13 Maskiner och inventarier, mkr 





Justering ingående 

anskaffningsvärde 0 609 0 605 





anskaffningsvärden 5 808 5 409 5 288 4 927 



Justering ingående 

anskaffningsvärde 0 609 0 605 





avskrivningar 3 771 3 370 3 394 3 021 

Utgående planenligt 

restvärde 2 036 2 039 1 894 1 906 

14 Pågående investeringar, mkr 






Omklassificeringar -182 35 -182 32 


anskaffningsvärden 356 242 287 223

15 Finansiella anläggningstillgångar 


Aktier och andelar, mkr 2002 2001 2002 2001 

Aktier i hel- och delägda bolag 0 0 173 173 

Övriga aktier och andelar 10 10 3 4 

Långfristiga fordringar 22 28 17 23 

Totalt aktier, andelar och 

långfristiga fordringar 31 38 193 200 

Specifikation av regionens 

innehav av aktier i hel- och Antal Andel % Bokfört 

delägda bolag aktier värde 

GöteborgsOperan AB 10 000 100 10 

GöteborgsOperan AB, 

aktieägartillskott 21 


Göteborgs Konsert AB, 


Film i Väst AB 1 000 100 0 

Film i Väst AB, 


Västsvenska Turistrådet AB 10 000 100 1 

Västsvenska Turistrådet AB, 



Care AB 400 100 4 


Dans AB 2 730 91 3 

Västtrafik AB 10 000 50 100 

Kommunalförbundet Stretered 43 10 

Almi Företagspartner 

Väst AB 10 505 28 2 

Summa konsoliderade företag 173 

16 Kortfristiga fordringar, mkr 



Kundfordringar 565 515 451 421 

Förutbetalda kostnader 

och upplupna intäkter 1 706 1 699 1 802 1 812 

Övriga fordringar 733 657 660 574 

Totalt 3 004 2 871 2 913 2 807 

59 Noter

60 Noter 

17 Eget kapital 



Bundet eget kapital 

Vid årets ingång 6 4 0 0 

Justering förskjutning mellan 

bundet och fritt eget kapital -1 2 0 0 

Vid årets utgång 5 6 0 0 

Fritt eget kapital 

Vid årets ingång 1 675 1 457 1 677 1 457 

Justering förskjutning mellan 

bundet och fritt eget kapital 1 -2 

Upp- och nedskrivning 

under året 1) -288 1 -289 1 

Årets resultat 2) 21 218 7 219 

Vid årets utgång 1 408 1 675 1 395 1 677 

Summa eget kapital 1 413 1 681 1 395 1 677 

Specifikation 1) Förändring 2) Påverkan på 

av EK årets resultat 

Förändring av redovisningsprinciper 

– Särskild löneskatt. Beloppet 

avser perioden 1998-2001 

och fördelar sig med 218 mkr 1998-99, 

56 mkr 2000 och 44 mkr 2001 -318 -74 

– Semesterskuld partiell ledighet 15 23 

– Hjälpmedel 12 29 

– Cirkulationstextilier 32 3 

Övrigt 

– Utökning av lagerredovisning 60 

– Justering av IB för jourskuld -18 

– Nedskrivning av lån -12 

Totalt -289 41 

18 Avsättningar för pensioner, mkr 



Avsättningar för pensioner 2 008 1 317 2 008 1 313 

Avsättningar för 

garantipensioner 130 178 130 178 

Totalt 2 138 1 495 2 138 1 491 

19 Övriga avsättningar, mkr 



Avsättning till Landstingens 

Ömsesidiga 

Försäkringsbolag 533 469 533 469 

Övriga avsättningar 191 131 188 126 

Totalt 724 600 721 595 

20 Långfristiga skulder, mkr 



Regleringspost Göteborgs stad 0 320 0 320 

DGZ DekaBank 400 400 400 400 

Nordea 200 200 200 200 

Spintab 8 8 8 8 

Rheinhyp Bank Europé plc 301 301 301 301 

Totalt 909 1 229 909 1 229

21 Kortfristiga skulder, mkr 


2002 2001 2001 

Leverantörsskulder 1 830 1 795 1 692 1 692 

Emitterade certifikat 896 994 896 994 

SEB 0 150 0 150 

Göteborgs stad 

(kortfr. del av långfr. skuld) 320 320 320 320 

Övriga skulder 1 032 1 236 942 1 208 

Upplupna kostnader och 

förutbetalda intäkter 3 083 2 634 2 806 2 306 

Totalt 7 161 7 129 6 656 6 670 

23 Stiftelser och beställarförbund som ej ingår i koncernredovisningen 2002 

Regionen är engagerad i följande enheter, men beroende på att de inte 

tillför väsentlig information till koncernen, är de ej med i koncernredovis- 

22 Ansvars- och borgensförbindelser, mkr 



Ansvarsförbindelser 

Pensioner 13 598 13 311 13 598 13 311 

Löneskatt pensioner* 3 299 3 229 3 299 3 229 

Summa ansvarsförbindelser 16 897 16 540 16 897 16 540 

Borgensförbindelser 

Stiftelsen Carlanderska 

sjukhemmet 6 5 6 5 


Göteborgs friidrottsförbund 6 6 6 6 

Stiftelsen länsmuseum i Göteborg 

och Bohuslän 1 1 1 1 

Västtrafik AB 88 80 88 80 

Övriga 1 2 1 2 

Summa borgensförbindelser 104 96 104 96 

Totalt 17 001 16 636 17 001 16 636 

* Redovisades ej 2001. Justerat för jämförbarhet 

ningen. Angiven omsättning och balansomslutning avser enheten, alltså 

inte enbart regionens andel. 

Röstandel Omsätt- Balans- Regionen 

ning omslutning bidrag 

i % mkr mkr mkr 

Stiftelsen Regionmuseum Västra Götaland 100 31 5 21 

Stiftelsen Bohusläns museum 53 55 41 11 

Stiftelsen Västergötlands museum 56 35 12 8 

Stiftelsen Stenebyskolan 43 25 36 7 

Stiftelsen Musik i Väst 100 51 6 9 

Stiftelsen Västsvenska fritidsområden 63 19 13 7 

Stiftelsen Västsvenska konservatorsateljén 60 8 3 3 

Stiftelsen Skaraborgsinstitutet 100 9 19 7 

Stiftelsen Läckö slott 27 12 7 3 

Stiftelsen för Dalslands kanals framtida bestånd 17 5 2 2 

Beställarförbundet 4S (Stenungssund) 16 411 56 63 

Beställarförbundet Delta (Hisingen) 33 61 21 20 

Beställarförbundet 5S (Grästorp) 13 102 3 13 

61 Noter

62 

Revisionsberättelse 

Revisionsberättelse 

Till Regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen 

Vi har granskat regionstyrelsens verksamhet och de verksamheter som sorterar under 

regionstyrelsen, regiongemensamma funktioner i övrigt, regionens årsredo-visning och 

bokföring samt koncernredovisningen för Västra Götalandsregionen. Vi avlämnar sammantaget 

ytterligare 16 revisionsberättelser, en för varje nämnd och styrelse eller grupp 

av nämnder och styrelser enligt separat förteckning. I dessa tillstyrks ansvarsfrihet för 

samtliga styrelser och nämnder. 

Genom utsedda lekmannarevisorer i GöteborgsOperan AB, Göteborgs Konsert AB, 

Västsvenska Turistrådet AB, Swedehealth Gothenburg Care AB, Film i Väst AB och 

Västsvenska Teater och Dans AB har även verksamheten i dessa företag grans-kats 

under år 2001. 

Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet 

och regionens reglemente för revisorskollegiet. 

Granskningen har skett i form av dialog med representanter för nämnder och styrelser 

med fokus på intern styrning och kontroll, som fördjupade granskningar samt som 

granskning av årsredovisning och löpande redovisning. Vår samlade kommentar från 

granskningen under året framgår av revisorernas årspromemoria. 

Vänersborg den 19 mars 2003 

Wimar Sundeen Birgitta Eriksson 

Ordförande Vice ordförande 

Regionstyrelsen har driftansvar för ett antal verksamheter. Vi har noterat att det 

redovisade ekonomiska resultatet för 2001 visar ett underskott för Kungälvs sjukhus, 

Frölunda specialistsjukhus och regionbiblioteket. De har dessutom negativt eget 

kapital per den 31 december 2001. Enligt regionens regler för resultatansvar skall 

underskott i bokslut täckas inom en tvåårsperiod. Ytterligare åtgärder måste vidtas 

för att bedriva verksamheten inom de ramar som står till förfogande. 

Regionen redovisade för 2000 ett underskott på 1 040 miljoner kronor. För att 

uppfylla lagens balanskrav skall underskottet täckas under 2001 – 2002. År 2001 

täcks 218 miljoner kronor genom årets överskott. Balanskravet för 2000 är enligt 

nu gällande lagstiftning ej uppfyllt. Det saknas en plan över hur underskottet skall 

åtgärdas 2001 – 2002, och några hänvisningar till synnerliga skäl att underlåta 

regleringen lämnas inte. 

I vår årspromemoria redovisas en rad områden där regionstyrelsen har ett särskilt 

ansvar för att tillsammans med övriga nämnder och styrelser förbättra situationen. 

Vi har granskat regionens årsredovisning och koncernredovisning och funnit att 

de fyller kraven enligt den kommunala redovisningslagen. 

Vi tillstyrker att ansvarsfrihet beviljas för regionstyrelsen. 

Mona-Lisa Dahlberg Bengt Fernström Ingrid Isaksson 

Per-Åke Larsson Jan Ruda Mats Simonson 

R Ingemar Eriksson Lennart Frennemo Peter Österberg 

Till denna revisionsberättelse hör: Förteckning över de 16 separata revisionsberättelser som avlämnas * De sakkunnigas rapporter i olika granskningar * Revisorernas årspromemoria 

* Granskningsrapporter från fem helägda och ett delägt bolag och revisionsberättelser från dessa

Roland Andersson, (s) 

ordförande 

Ingela Bergendahl, (s) 

Anneli Stark, (s) 

Presidium 

Lars Bergsten, (m), 

vice ordförande 

Leif Blomqvist, (s) 

Regionstyrelsen 

efter höstens val 2002 

Karin Engdahl, (s) 

Jan-Åke Simonsson, (s) 

Eva Eriksson, (fp) Lars-Gerhard Westberg, 

(fp) 

Kent Johansson, (c) 

Mikael Cederbratt, (m) 

Ulrik Nilsson, (m) Anders Fast, (kd) 

Monica Selin, (kd) 

Regionstyrelsen bereder ärenden till regionfullmäktige och verkställer fullmäktiges 

beslut. Styrelsen företräder regionen och har huvudansvaret för att syftet med Västra 

Götalandsregionen uppfylls. 

Johnny Nilsson, (s) 

Carina Åström, (v) 

Stefan Kristiansson, (mp) 

63 

Region– 

styrelsen

64 

Regionala 

samordningsgruppen 

Regionala 

samordningsgruppen 2002 

Regionala samordningsgruppen består, förutom av regiondirektören av funktionsansvariga 

chefstjästemän direkt underställda regiondirektören. Gruppen 

ansvarar för koncernledings-, ägar- och utvecklingsfrågor samt policyfrågor. 

Övre raden fr vänster: Johan Calltorp, hälso- och sjukvårdsdirektör, Birgit Bratt, chefsjurist, Jan-Åke Björklund, regiondirektör, 

Leif Andersson, controller, Bertil Törsäter, regionutvecklingsdirektör, Nils-Gunnar Ernstson, direktör ägarutskottet, 

Mats Friberg, ekonomidirektör. 

Nedre raden fr vänster: Göran Ekstedt, informationsdirektör, Åsa Larsson, chefssekreterare, Lennart Hagwall, controller, 

Lena Larsson, personaldirektör, Olle Stenström, direktör strategiska utvecklingsprojekt, Bodil Warolin, kanslidirektör. 

Saknas på bilden gör Gösta Malmer, IT-direktör.

Inflytande, delaktighet 

och utveckling 

Västra Götalandsregionens centrala fackliga 

företrädare representerar de anställda vid 

MBL-gruppens sammanträden. Vid dessa möten 

står informationsfrågor och MBL-förhandlingar 

på dagordningen, bl. a. om ärenden 

som ska behandlas i regionstyrelse och 

regionfullmäktige. 

Överst fr vänster: Kjell Sunnerdahl, SKTF, 

Åke Mjölnevik, Kommunal, 

Liselotte Petersson, Kommunal, 

Åsa Kullvik, Vårdförbundet. 

Undre raden fr vänster: Christina Berntsson, SACO 

Inger Ericsson, SACO, 

Christina Lindberg, SKTF. 

På bilden saknas Marina Olsson, Vårdförbundet. 

65 

Fackliga 

företrädare

Adresser 

REGIONSTYRELSEN 

OCH REGIONENS HUS 

Regionstyrelsen 

Regionens Hus 


Besöksadress: 

Residenset, Torget 

Telefon 0521-27 57 00 

Regionstyrelsens kansli 

Regionens Hus 



Östergatan 1 

Telefon 0521- 27 57 00 

Regionens Hus Borås 

Box 1726 

501 17 Borås 


Solhem, Ekenäsgatan 

Telefon 033-17 48 00 

Regionens Hus Göteborg 



Norra Hamngatan 14 

Lillhagsparken 5 

Kämpegatan 7 

Svangatan 4 

Telefon 031-63 05 00 

Regionens Hus Mariestad 



Drottninggatan 1 

Telefon 0501-620 00 

Regionens Hus Skövde 



Hertig Johans gata 6 

Telefon 0500-49 56 00 

Regionens Hus Uddevalla 

Box 764 



Kilbäcksgatan 32 

Telefon 0522-67 08 00 

POLITISKA ORGANISATIONEN 

Handikappkommittén 

Regionens Hus 


Telefon 0521-27 57 00 

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 

Regionens Hus 


Telefon 0501-620 00 

Hälso- och sjukvårdsstyrelsens 

kansli 

Regionens Hus 


Telefon 0500-49 56 00 

Hälso- och sjukvårdsnämnd 

1–3 

Regionens Hus, Box 764 


Telefon 0522-67 08 00 


4–5, 7, 11-12 

Regionens Hus 


Telefon 031-63 05 00 


6, 8 


501 17 Borås 

Telefon 033-17 48 00 


9–10 

Regionens Hus 


Telefon 0501-620 00 

Sjukreseenheten 

Regionens Hus 


Telefon 0500-49 56 91 

EPV-kommittén 

Regionens Hus 


Telefon 0500-49 56 00 

Folkhälsokommittén 

Regionens Hus 


Tel 0501-620 00 

Regionutvecklingsnämnden 

Box 1091 


Telefon 031-63 05 00 

Kulturnämnden 

Regionens Hus 

Box 764 


Telefon 0522-67 08 00 

Miljönämnden 

Regionens Hus 

Box 1726 

501 17 Borås 

Telefon 033-17 48 00 

Fastighetsnämnden 

Regionens Hus 


Telefon 0521-27 57 00 

Servicenämnden 

Regionens Hus 


Telefon 0501-620 00 

Patientnämnd 1 



Telefon 0522-67 08 60 


Box 11273 


Telefon 031-61 11 89 



501 17 Borås 

Telefon 033-17 48 50 


Regionens Hus 


Telefon 0501-620 00 

Revisorskollegiet 

Regionens Hus 


Telefon 0521-27 52 59 

Arkivnämnden för 

Göteborgs stad och Västra 

Götalandsregionen 

Region- och stadsarkivet 

Box 2154 


Telefon 031-17 95 45 

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 

Sahlgrenska universitetssjukhuset/ 

SU 

Sahlgrenska 

universitetssjukhuset/SU 


Telefon 031-342 10 00 

Mölndals sjukhus/SU 

431 80 Mölndal 

Telefon 031-343 10 00 

Östra sjukhuset/SU 


Telefon 031-343 40 00 


NU-sjukvårdens kansli 

Box 277 


Telefon 0521-27 60 00 

NÄL 


Telefon 0520-910 00 

Uddevalla sjukhus 


Telefon 0522-920 00 

Lysekils sjukhus 

Box 203 

453 25 Lysekil 

Telefon 0523-180 00 

Strömstads sjukhus 

452 83 Strömstad 

Telefon 0526-180 00 

Dalslands sjukhus 

668 88 Bäckefors 

Telefon 0530-666 00 

Södra Älvsborgs sjukhus 

Borås lasarett 

501 82 Borås 

Telefon 033-616 10 00 

Skene lasarett 

511 81 Skene 

Telefon 0320-77 80 00 

Skaraborgs sjukhus 

Kärnsjukhuset i Skövde 


Telefon 0500-43 10 00 

Sjukhuset i Falköping 

521 85 Falköping 

Telefon 0515-870 00 

Sjukhuset i Lidköping 

531 85 Lidköping 

Telefon 0510-850 00 

Sjukhuset i Mariestad 

Box 411 


Telefon 0501-625 00 

Fristående sjukhus 

Kungälvs sjukhus 

442 83 Kungälv 

Telefon 0303-980 00 

Alingsås lasarett 


Telefon 0322-22 60 00 

Frölunda specialistsjukhus 

421 22 Västra Frölunda 

Telefon 031-342 50 00 

Primär- och tandvård 

Primärvården södra Bohuslän 

Strandvägen 37 

444 31 Stenungssund 

Tel 0303-72 85 50 

Primärvården Göteborg 

Lillhagsparken 6 

422 50 Hisings Backa 

Telefon 031-343 78 60 

Primärvården Fyrbodal 

Regionens Hus 


Telefon 0521-27 57 00

Primär- och tandvård i Skaraborg 

Primärvårdens kansli 

Regionens Hus 


Telefon 0501-620 00 

Primär- och tandvård södra 

Älvsborg 

Ekenäsgatan 15 

504 55 Borås 

Telefon 033-616 48 00 

Folktandvården Fyrbodal 

Regionens Hus 


Telefon 0521-27 57 00 

Folktandvården södra 

Bohuslän 

Box 275 


Telefon 031-63 05 00 

Folktandvården Göteborg 

Medicinaregatan 12 


Telefon 031-61 20 20 

Övrig hälso- och sjukvård 

Handikappförvaltningens 

kansli 

Regionens Hus 


Telefon 0501-620 00 


Care AB 

Medicinaregatan 12 C 


Telefon 031-342 68 00 

REGIONAL UTVECKLING 

Utbildning 

Gymnasienämnden 

Regionens Hus 


Telefon 0500-49 56 00 

Naturbruksgymnasiet Dingle 

450 52 Dingle 

Telefon 0524-282 00 


Nuntorp 

460 65 Brålanda 

Telefon 0521-28 28 50 

Naturbruksgymnasiet Sparresäter 

540 17 Lerdala 

Telefon 0511-800 06 


Strömma 

510 21 Sätila 

Telefon 0301-475 00 

Naturbruksgymnasiet Sötåsen 

545 91 Töreboda 

Telefon 0506-168 00 

Naturbruksgymnasiet Uddetorp 

532 96 Skara 

Telefon 0511-268 50 

Naturbruksgymnasiet Svenljunga 

Box 193 

512 24 Svenljunga 

Telefon 0325-477 00 

Billströmska folkhögskolan 

471 93 Kållekärr 

Telefon 0304-67 65 70 

Dalslands folkhögskola 

Box 30 

458 21 Färgelanda 

Telefon 0528-758 80 

Fristads folkhögskola 

Box 104 

513 21 Fristad 

Telefon 033-23 68 00 

Grebbestads folkhögskola 

Box 9 

457 02 Grebbestad 

Telefon 0525-199 20 

Göteborgs folkhögskola 

Box 12154 


Telefon 031-769 76 00 

Vara folkhögskola 

Box 163 

534 23 Vara 

Telefon 0512-579 70 

Övrig regional utveckling 


Kungsportsavenyn 31-35, 5 tr 


Telefon 031-81 83 00 

Almi Företagspartner Väst 

AB 

Box 8794 


Telefon 031-779 79 00 


Christina Nilssons Gata 


Telefon 031-10 80 00 

Göteborgs Konsert AB 

Götaplatsen 


Telefon 031-726 53 00 

Botaniska trädgården 

Carl Skottsbergs gata 22A 


Telefon 031-741 11 00/06 

Natur- och kulturarvsförvaltningen 

Regionens Hus 


Telefon: 0521-27 57 00 

Naturhistoriska museet 

Box 7283 


Telefon 031-775 24 20 

Regionbibliotek 


Box 856 

501 15 Borås 

Telefon 033-35 70 12 

Hemslöjd Västra Götaland 

Allégatan 49 

503 37 Borås 

Telefon 033-10 68 02 


Box 134 


Telefon 0520-49 09 00 


Dans AB 

Bohusläns teater 

Strömstadsvägen 41 


Telefon 0522-919 90 

Älvsborgsteatern 

Bryggaregatan 10 

503 38 Borås 

Telefon 033-29 07 90 

ÖVRIGT 

Västfastigheter 

Regionens Hus 


Telefon 0521-27 57 00 

Hjälpmedelsförvaltningen 

Regionens Hus 


Telefon 0501-620 00 

IT-Centrum 

Regionens Hus 


Telefon 0521-27 57 00 

Hälsan och arbetslivet 

Södra vägen 23 


Telefon 031-778 65 50 

Tvätteriet Alingsås 

Box 583 


Telefon 0322-66 98 00 

Westma 

Regionens Hus 


Telefon 0501-620 00 


Box 123 


Telefon 0500-46 44 00 

Adresser



Verksamhetsbilaga 


Miljöredovisning 


Personalfokus 


Produktion: Franzén & Falk AB. Fotografer: Hans Bjurling/Johnér Bildbyrå, Marie Ullnert och Sofia Sabel/Kamerareportage, 

Peter Johansson/Skaraborgs sjukhus, Anna-Karin Larsson/Östra sjukhuset, Per-Anders Jörgensen/Memfis film, Stefan Svensson, 

Maj-Britt Samuelsson, Christer Seldevall/Ulricehamns Tidning, Martin Berlin. 

Tryck: Linderoths, Göteborg, 2003. Papper: Gallerie Art Silk, ett Svanen-märkt papper. 

Årsredovisningen följer upp regionfullmäktiges 

mål utifrån de två huvudområdena 

sjukvård och regional utveckling 

samt ur ägarens perspektiv. Den innehåller 

också en förvaltningsberättelse. 

Verksamhetsbilagan presenterar verksamheternas 

mål, prestationer och ekonomi. 

Personalfokus tar upp målen för arbetsgivarfrågorna 

och utgår från Personalvision 

2010. 

Miljöredovisningen visar bl.a. hur långt 

verksamheterna kommit mot de övergripande 

mål som regionfullmäktige satt 

upp. 

Ytterligare exemplar av dokumenten 

kan beställas hos: Anne-Marie Strandh, 

Regionens Hus, Mariestad 

Telefon: 0501-620 84 

Mail: anne-marie.strandh@vgregion.se 

www.vgregion.se 

Regionens Hus 


0521-27 57 00

årsred för tryck 2002 NYY - Västra Götalandsregionen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?