Regionmagasinet nr 3/2006 - Västra Götalandsregionen

www.vgregion.se ::: nr 3. 2006 

Lysande 

utsikter 

för turismen 

En tidning från Västra Götalandsregionen till hushållen

Patientens väg i sjukvården 

Om du blir sjuk 

Om du blir sjuk ska du i första hand vända 

dig till din läkare eller din vårdcentral för 

att få vård eller behandling. Om mottagningen/vårdcentralen 

är stängd för dagen 

kan du söka vård på jour-/akutmottagningen. 

Dit vänder du dig när du behöver akut 

vård på kvällar, nätter och helger. Telefonnummer 

och mottagningstider hittar du i 

telefonkatalogen på de blå sidorna. Du kan 

även kontakta sjukvårdsupplysningen för 

att få råd och hjälp (telefonnummer finns 

på sidan 31). Behöver du vård/behandling 

på sjukhus eller annan specialiserad vård 

hjälper din läkare dig att ordna det. Vid 

behov av ambulans ring 112. 

Vårdgaranti 

Vårdgaranti innebär att: 

•Du ska få kontakt med primärvården i 

telefon eller på plats samma dag. Med 

primärvård menas till exempel vårdcentral, 

husläkarmottagning, jourcentral 

eller sjukvårdsupplysning. 

•Bedömer primärvården att du behöver 

besöka en läkare där ska du erbjudas 

sådant besök inom högst sju dagar. 

•Om du, efter medicinsk bedömning, 

behöver besöka den specialiserade 

vården, ska du få en tid där så snart som 

möjligt, men senast 90 dagar efter 

beslutet om din remiss. Om du själv har 

tagit kontakt med den specialiserade 

vården räknas de 90 dagarna från den 

dagen då din vårdbegäran är mottagen 

och medicinskt bedömd. 

•Om man inom den specialiserade vården 

bedömer att du behöver behandling, ska 

du erbjudas den så snart som möjligt 

men senast 90 dagar efter beslutet. 

Mer information om vårdgarantin finns på 

www.vgregion.se/vardgaranti eller ring 

Vårdslussen på 020-44 55 55. 

Pengarna tillbaka 

Har du bokat besök på vårdmottagning 

och får vänta över 30 minuter efter avtalad 

tid har du rätt att få avgiften tillbaka. 

Detta gäller inte vid besök på 

akutmottagning eller jourmottagning. 

Vårdgaranti vid cancersjukdom 

Om det finns en välgrundad misstanke om 

cancersjukdom ska du få en tid hos specialistläkare 

inom två veckor efter att remiss 

anlänt. För barn ska väntetiden inte överstiga 

två arbetsdagar. 

Valfrihet i vården 

Du som bor i Västra Götaland har rätt att 

få vård på vilken vårdcentral eller på vilket 

sjukhus du vill inom regionen, i Halland 

eller hos privata vårdgivare som har avtal 

med Västra Götlandsregionen eller Landstinget 

Halland. 

Du har också rätt att få vård i ett annat 

landsting i mån av plats. Västra Götalandsregionen 

står för vårdkostnaderna men 

resan betalar du själv. Om vården kostar 

mer än 20 000 kr måste du ha en betalningsförbindelse 

från Vårdslussen, tel 

020-44 55 55. Högspecialiserad vård, 

till exempel provrörsbefruktning och 

fetmaoperationer ingår inte i valfriheten. 

Du har rätt att läsa din egen journal 

Du har rätt att läsa din egen journal, utom i 

vissa undantagsfall. 

Tolkhjälp 

Den som inte förstår svenska eller har 

hörsel- eller talsvårigheter har rätt att få 

tolk. Detta meddelar man personalen, 

antingen själv eller genom ombud, innan 

besöket. Tolkhjälpen är kostnadsfri. 

Sjukresor 

Västra Götalandsregionen betalar, förutom 

en viss egenavgift, dina resekostnader 

till och från vårdgivare inom Västra 

Götalandsregionen och i Landstinget 

Halland, eller privata vårdgivare som 

regionen har avtal med. 

Kontakta sjukresekontoret för mer information. 

Adress och telefonnummer hittar 

du i telefonkatalogens blå sidor. 

Om du har synpunkter på vården 

Om du är missnöjd med den vård eller 

behandling du har fått, bör du först försöka 

reda ut problemet hos den vårdcentral 

eller mottagning du har besökt. 

Om du har gjort det och ändå är missnöjd 

kan du vända dig till patientnämnden. 

Patientnämnden är en från hälso- och 

sjukvården fristående nämnd, vars uppgift 

är att stödja och hjälpa patienterna i kontakten 

med hälso- och sjukvården samt 

tandvården. Vid en del sjukhus finns även 

patientombud eller patientkonsulenter. 

Patientnämnden i Borås 

Tel: 033-17 48 50 

Patientnämnden i Göteborg 

Tel: 031-63 70 10 

Patientnämnden i Mariestad 

Tel: 0501-621 80 

Patientnämnden i Uddevalla 

Tel: 0522-67 08 60 

Du har rätt att få information 

För att du ska få en bra vård är det viktigt 

att du berättar för vårdpersonalen vad du 

vet om din sjukdom och vilka mediciner du 

använder. Läkaren är i sin tur skyldig att 

ge dig information om din sjukdom och 

vilka undersökningar som måste göras, 

samt vilka behandlingar som går att få. 

Som patient har du ansvar för din egen 

hälsa och kan därför tacka nej till vård du 

blir erbjuden. Du kan däremot inte kräva 

att få en viss behandling eller undersökning 

om inte läkaren anser att det behövs. 

Mer information finns på www.vgregion.se 

(klicka på Patientinformation)

Välkommen till RM 

Visste du att turismen är den snabbast växande näringen i 

Västra Götaland och att exportinkomsterna faktiskt överstiger 

många av de stora industribranscherna? 

Jag hade i alla fall ingen aning om det innan temat för 

den här tidningen kom upp till diskussion. 

Efter att ha kommit i kontakt med flera av dessa fantastiska, 

besjälade och ihärdiga människor som försörjer sig 

på turismen i Västra Götaland förstår jag bättre. 

Nu vet jag att bakom alla de där handtextade skyltarna 

som dyker upp längs våra vägar finns någon som vågat ta 

steget. En del har förverkligat en idé de gått och burit på 

länge. Andra har satsat målmedvetet från början. 

Inom turismen finns förstås också de stora jättarna, 

men de allra flesta är småföretagare som var och en 

bidrar till totalupplevelsen av besöket i Västra Götaland. 

En av dessa små entreprenörer är Ingegerd Johansson i 

Kungshamn. Hon driver ett kafé i källaren av sitt hus, ett 

café med rödrutiga dukar och kanelbulledoft. 

– Jag lever gott på det beröm jag får, säger Ingegerd. 

Just det kanske är få förunnat, men doften och smaken av 

hennes nybakade kanelbullar bidrar helt klart till den bild 

av Västra Götaland som sprids vidare när reseminnen 

berättas för vänner och bekanta. För att det ska gå runt 

hyr Ingegerd också ut rum och cyklar. Just detta att kombinera 

olika saker har hon gemensamt med många av de 

små entreprenörerna. 

För att lyckas med sin satsning behöver man vara både 

bred och mångsidig, våga tänka nytt och framförallt vilja 

samarbeta med andra. Att det ena lilla företaget kan befrukta 

det andra genom olika typer av nätverk finns det 

flera exempel på. 

Ett av Västra Götalandsregionens uppdrag är att verka 

för tillväxt och utveckling av näringslivet så att jobben 

säkras på lång sikt. Turismen kan både skapa nya jobb 

och öka tillväxten genom de pengar som turisterna spenderar 

i området. De senaste fem åren har antalet jobb 

inom turismen ökat från 16 000 till 21 000 och det fortsätter 

att peka uppåt. 

Med det här numret av Regionmagasinet hoppas vi 

kunna ge en inblick i turistföretagarens vardag. Du hittar 

också tips om sånt som kan vara bra att veta om du funderar 

på att starta företag. Kanske kan innehållet i 

tidningen också ge någon inspiration att våga ta det där 

berömda steget. 

Med önskan om trevlig läsning! 

Bettina Axelsson, 

vik. chefredaktör 

4 

8 

25 

innehåll nr 3.06 

Lysande utsikter för turismen i Västra Götaland 4 

Sicka typer de är – turisterna 6 

Många års hårt arbete bakom mötesplats 

på Koster 8 

Samarbete bättre än konkurrens 12 

Läsarnas egna smultronställen 15 

Ellinor har hittat sin plats i livet 16 

Arn-turismen tänjer på gränserna 18 

Ingegerd har många bullar i luften 21 

Service med stort S på Tjörns turistgymnasium 22 

Så startar du eget inom turism 24 

Lyckad satsning på turismutbildning 25 

Vart tog alla gläntor vägen? 26 

Här hyllas en livsgärning 28 

Korsord 30 

Drömmen om det egna kaféet 32 

BESÖK GÄRNA VÅR WEBBPLATS: 

www.vgregion.se/regionmagasinet 

Där hittar du: RM i lättläst version och kan lyssna på RM 

via internet. Vill du ha RM som taltidning – ring 033-35 76 16 

Ansvarig utgivare: Kerstin Einarsson | Chefredaktör: Jeanette Karlström (tjänstledig) | Vik.chefredaktör: Bettina Axelsson | Grafisk form: Chi Tsai/ETC | Repro: ETC 

Tryck: Tryckeriet Lagersberg | Upplaga: 720 000 ex | Kostnad/tidning: 2 kronor | Regionmagasinet: Regionens Hus, Lillhagsparken 5, 405 44 Göteborg 

Tel: 0521-27 59 20 | E-post: regionmagasinet@vgregion.se | Webbplats: www.vgregion.se/regionmagasinet 

Omslagsbild: Anna Rehnberg | ISSN: 1651-6443 

12 

REGIONMAGASINET 3.2006 3

Lysande utsikter 

för turismen i Västra Götaland 

Turismen är den snabbast växande näringen i Västra Götalandsregionen. 

På fem år har antalet jobb ökat från 16 000 till 21 000. Om fem år kan 

det vara 27 000 personer som får sitt levebröd från turismen. 

– Jag ser inget som talar emot den 

utvecklingen, prognoserna från FN:s 

världsturistorganisation UNWTO är 

väldigt optimistiska, säger Bengt 

Holmgren på Handelshögskolan 

som forskat kring turism och sysselsättning. 

Bilar, skog, stål, mobiltelefoner 

och musik brukar lyftas fram som 

Sveriges heta exportbranscher. Men 

faktum är att utländska turister ger 

oss mer pengar än till exempel 

exporten av bilar. 

– Ja, folk vet nog inte hur stor 

betydelse turismen har, att exportinkomsterna 

faktiskt överstiger många 

av de stora industribranscherna, 

konstaterar Bengt Holmgren. 

I Västra Götaland har inkomsterna 

från turismen ökat från nästan 20 

miljarder kronor år 2000 till 28 miljarder 

år 2004. Om fem år kan siffran 

ha växt till nästan 36 miljarder! 

Boomen på senare år beror till 

stor del på en sak: Lågprisflygets 

explosiva genombrott. År 2001 fanns 

inte ett enda lågkostnadsbolag med 

flyg till Göteborg – idag finns 20 

linjer! Det billiga flyget har lett till 

nya och mer flexibla resvanor. 

– För fem år sedan var Norden, 

norra Tyskland och Londonområdet 

vår utlandsmarknad. Idag har Göteborg, 

Stockholm och Malmö flyg 

från 40–50 storstadsregioner i 

Europa – och det är där den stora 

marknaden finns, säger Ossian 

Stiernstrand, chefsekonom på 

Turismens utredningsinstitut. 

– Från att ha varit små, relativt 

sett, har vi nu en enorm potential. 

Förut var det kanske 20 miljoner 

människor som ganska enkelt kunde 

4 REGIONMAGASINET 3.2006 

’”Göteborg ska 

vara för Västra 

Götaland vad 

Nice är för 

Rivieran.” 

åka hit. Nu är det kanske 200 miljoner, 

enbart på den europeiska marknaden. 

– De närmaste tre–fyra åren ser väldigt 

ljusa ut. Fler och fler flygbolag 

tillkommer, så det kan nästan bara 

öka. Såvida resandet inte drabbas av 

oljekriser, terrorattentat eller krig, 

säger Ossian Stiernstrand. 

Men konkurrensen om resenärerna 

är stenhård. Hur ska lilla Göteborg 

och Västra Götaland höras och 

synas ute i världen? 

– Jag tror att man ska fortsätta 

den lyckade satsningen på Göteborg 

som evenemangsstad. Det är sånt 

som EM i friidrott, Volvo Ocean 

Race och stora konserter på Ullevi 

som sätter Göteborg på kartan, säger 

Bengt Holmgren. 

–Vad hade vi sett på TV från 

Tyskland i sommar om inte fotbolls- 

VM avgjorts där? 

Ossian Stiernstrand instämmer: 

–Väldigt sällan åker man till ett 

ställe man aldrig hört talas om. Vi 

kan inte sälja orter som Karlsborg 

internationellt. Göteborg är 

”motorn”, det är här flyget landar, 

men sedan är det nära ut till natur 

och andra upplevelser i regionen. 

– I Göteborg kan du sätta dig på 

en färja och vara ute i kustbandet på 

15–20 minuter. Det finns inte många 

storstäder som kan erbjuda en sådan 

produkt, säger Ossian Stiernstrand. 

Så tänker också de ansvariga på 

regionens turistbolag Västsvenska 

Turistrådet och Göteborg & Co, som 

förra året lanserade samarbetet 

Göteborg Plus. Tanken är att mäss-, 

konferens- och evenemangsstaden 

Göteborg ska locka hit resenärerna 

och att regionen, med sina tillgångar 

inom natur, vildmark, kust och hav 

och god mat ska bjuda på upplevelserna, 

minnena. 

För även om syftet med resan är 

en tandläkarkongress på Svenska 

Mässan i Göteborg är det kanske 

stunden när ett gäng tandläkare 

sitter på en klippa i Skärhamn, äter 

räkor ur en strut och ser solen gå 

ner i Västerhavet som de minns bäst 

när de kommit hem … 

Göteborg ska vara för Västra Götaland 

vad Nice är för Rivieran. Göteborg 

är destinationen, med flyg, 

färjor och de stora evenemangen, 

medan regionen lockar med sin 

unika natur. 

–Tankarna på Göteborg Plus har 

funnits tidigare, men aktualiserats 

med lågprisflyget, säger Lotta Nibell- 

Keating, chef för affärsutveckling på 

Västsvenska Turistrådet. 

Viktigt är att få hotell, vandrarhem 

och aktiviteter bokningsbara på 

internet.

– Fortfarande bokas många av 

våra fina boenden med telefon, 

papper och penna. Men kunderna 

vill kunna boka direkt på nätet, för 

så köper de ju sin flygbiljett, säger 

Lotta Nibell-Keating. 

Hon och hennes kollegor sitter 

nu och arbetar tillsammans med 

Göteborg & Co för att fylla varumärket 

Göteborg Plus med innehåll. 

– Ännu har vi inte bestämt vilka 

tema vi ska lyfta fram, säger Lotta 

Nibell-Keating. 

– Men vi har massor av fantastiska 

pärlor att välja bland: Göteborg 

med omnejd, maten, vildmarken i 

Dalsland och Bohusläns skärgård 

med 100-tals öar inom räckhåll från 

kusten. 

Sverige är det land i världen som har 

flest fritidsbåtar, en båt per var sjätte 

invånare, och vi är också bäst på att 

utnyttja båten. Så man kan tro att 

båtturismen här är avancerad, 

kommersiellt välutvecklad och jobbskapande. 

Men riktigt så är det inte. 

– Nåt motsvarande vårt båtliv 

finns nog inte nån annanstans i världen. 

Men vi är väldigt dåliga på att 

få ut ”business” av det, säger Anders 

Svedberg, projektledare för Båt och 

hav, ett av fem prioriterade tillväxtområden 

för turismen i Västra Götaland. 

Båtturisterna spenderar i 

genomsnitt 165 kr per person och 

dygn, att jämföra med camparens 

386 kr. En ”snålhet” som nog inte 

bara beror på att de lagt alla pengar 

på den dyra båten, utan också på att 

utbudet av service, aktiviteter och 

upplevelser i gästhamnarna inte är 

särskilt stort. 

– Merparten av gästhamnarna är 

fortfarande kommunalt drivna och 

därför förhindrade att driva affärsmässig 

verksamhet. Ibland ligger de 

i en fiskehamn och ofta är inriktningen 

p-plats för båtar – inte 

boende och upplevelser för människor, 

säger Anders Svedberg. 

Han hoppas på en förvandling av 

gästhamnarna liknande den som 

campingen gjort de senaste decennierna. 

– För 30 år sedan var de flesta 

campingar också kommunägda 

”p-platser” för tält och husvagnar. 

Idag är de fortfarande kommunägda, 

men drivs av entreprenörer med 

massor av aktiviteter och upplevelser 

”vid sidan om.” 

– Om alla båtturister lägger ut 

bara en krona mer per dygn, så leder 

det till två nya arbetstillfällen! 

Båt och hav-projektet har väckt internationellt 

intresse och redan uppfyllt 

flera av sina mål till 2007. Till 

exempel har omsättningen av båtturismen 

fördubblats, från 250 miljoner 

kronor, till 499 miljoner. 

– Det målet nåddes redan 2005. 

Vi ville också kunna erbjuda trådlöst 

bredband i 20 hamnar. Redan idag 

har vi det i 22 hamnar, så det målet 

är också uppnått. 

Dessutom har många gästhamnar 

förlängt säsongen, minst ett par i 

varje kommun öppnar redan vid 

påsk och stänger först i oktober, 

några har till och med öppet året 

runt, till exempel Marstrand och 

Strömstad. 

Bokningsbara platser har införts 

på många håll och ett större utbud 

av service och aktiviteter är på gång. 

– Jag tycker att vi är på god väg. 

Men den stora frågan har vi kvar: 

Hur vi ska få plats längs kusten när 

20 000 köar till en båtplats, säger 

Anders Svedberg. 

Han tycker att den största framgången 

med Båt och hav är att många 

aktörer, både privata och offentliga, 

har lyckats samarbeta över gränserna. 

– De fem kommunerna i norra 

Bohuslän har gått ihop i en strategisk 

plan, där besöksnäringen kallas ”den 

viktigaste”. Ett unikt dokument, för 

vi kan åstadkommma otroligt mycket 

om vi samverkar över gränserna – 

privata företag, kommuner, samhällsplanerare 

och naturförvaltare. 

Tankar finns på evenemang som 

Swedish Classic Week med gamla 

träbåtar som kappseglar, eller ett 

Vasalopp för kajaker..! 

–Tänk om Tjörn Runt kunde 

utvecklas till båtlivets Vasaloppsvecka, 

först kajaker och jollar och 

så de stora båtarna i Tjörn Runt på 

slutet av veckan, säger Anders 

Svedberg. 

TEXT: MATS FAHLGREN 

FOTO: LISA NESTORSON, KJELL HOLMNER, 

LEIF GUSTAFSSON 

Fotnot: 

För åren 2004–2007 finns fem 

åtgärdsprogram för ökad tillväxt 

inom besöksnäringen i Västra Götaland: 

naturturism i Dalsland, medeltid 

och Göta kanal i Skaraborg, 

textildesign i Sjuhäradsbygden, 

mötesmarknaden i Göteborg samt 

båt och hav i Bohuslän. 


Norrmännen. Är den klart största utländska turistgruppen. I gästhamnen 

i Strömstad är nio av tio båtar norskregistrerade. Sverige är 

rena prisparadiset och allt går att köpa. Fritidshus, lägenheter, rökt 

skinka, bildelar, vin, öl, sprit, smågodis och läsk. Norrmännen spenderar 

under sin semester mer än dubbelt så mycket på shopping 

som svenskarna. 

Stadsturisterna. Stockholmare turistar gärna i Västra Götaland. 

Stockholmsfamiljen kan ha köpt en paketresa med tåg tur och retur 

Göteborg där det ingår ett par hotellnätter och några evenemang. 

De går på Liseberg och Universeum. Åker Paddan. Äter på restaurang 

och fikar i Trädgårdsföreningen. Pratar stockholmska på 

Avenyn. 


Campare. Camping är stort i Västra Götaland. Står för en femtedel 

av all camping i landet. Tre fjärdedelar av camparna är svenska barnfamiljer 

och hälften av dem kommer från Västra Götaland. De badar, 

solar och går på lokala attraktioner i närheten av campingen. Hyr 

cyklar och kanoter och spelar minigolf. Grillar. 

Sicka 

Såna är de, turisterna, som väljer att paddla, 

äta korv, gå på museum och åka karusell i just 

Västra Götaland. En brokig samling som gärna 

återvänder år efter år. De flesta bor i länet. 

Kulturfolk. Par från norra Europa, till exempel Holland. Gör en konstoch 

kulturresa i egen bil i Bohuslän. De bor på pensionat eller bed & 

breakfast. Besöksmål är Nordiska akvarellmuseet på Tjörn och 

Saltarvet i Fiskebäckskil. Kyrkor. Och självklart hällristningarna i 

Tanumshede med Vitlyckemuseet. De äter gott på finare restauranger. 

Badar nakna i havet om det är tillräckligt varmt.

Båtfolk. En blandad skara. Här finns kompisgänget som lånat föräldrarnas 

segelbåt och drar runt en vecka bland skärgårdsöarna. De 

känner till vattnen väl eftersom de tillbringat varje sommar här sedan 

de var bäbisar. Ungdomarna bor i båten och lagar sin egen mat – 

konserver och pasta. Undantag för besök på pizzeria eller hamburgerrestaurang. 

typer Shopparna. 

Många kommer från Norge och en hel del från 

Stockholm. Kanske har du mött dem i sommar. 

Eller så dyker de upp på en strand nära dig redan 

nästa år. Någon ju kan rent av vara du själv. 

Friluftare. Par i 30-årsåldern från Tyskland som paddlar i Dalsland. 

Borta en vecka. Lagar medhavd mat i den schöööööna natüren. Fiskar. 

De har tagit bilen hit och har eventuellt med sig egen kanot. Monterar 

ned en älgvarningsskylt som souvenir om tillfälle ges eller köper den 

i souvenirbutiken. Där finns massor med andra schüüzzzta älgprülar. 

Väninnor i övre medelåldern. De tar bilen och målet är 

Gällstad och tygbutikerna i Kinna. Lite glas- och keramikhantverk 

lockar också på vägen. Resan har blivit tradition och de har utökat 

med en natt på bed & breakfast. Äter sallad på lunchservering intill 

köpställena. Fikar. På senare år har trendkänsliga ungdomar också 

hittat till Gällstad. 

Ensamstående. Västra Götaland är bra att turista i för ensamstående 

enligt föreningen Makalösa föräldrar. OK kollektivtrafik och närheten 

till havet. Den ensamstående mamman i Göteborg kan ta 

spårvagnen till Saltholmen och därefter vidare för kupongerna med 

båt till de södra skärgårdsöarna. Med sig har hon matsäck och 

grejer för en natt eller två i tält eller på vandrarhem. 

TEXT OCH ILLUSTRATION: KARIN ÅSTRÖM BENGTSSON Källor: Västsvenska turistrådet, Turismens utredningsinstitut, Lokala turistbyråer, Makalösa föräldrar 


Många års hårt arbete 

bakom mötesplats på Koster 

Helena och Stefan drömde om att odla sin trädgård. 

Och att människor skulle komma till trädgården 

för att skörda, äta, dricka och inspireras. 

På Sydkoster fann de vad de sökte, men 

upptäckte också att livet som småföretagare 

inte bara handlar om det fysiska slitet med att 

anlägga trädgård, rensa ogräs eller bygga 

restaurang. 

–Välkomna till Kosters trädgårdar, 

hälsar Helena von Bothmer, som 

tillsammans med maken Stefan 

driver ett av Sydkosters mest populära 

turistmål. Hit kommer människor 

för att vandra i trädgården, 

inspireras i växthuset eller äta något 

gott i restaurangen, tillverkat av 

trädgårdens egna råvaror. 

Det är en av de sista dagarna i juli 

och det efterlängtade regnet har äntligen 

kommit. Varma dofter stiger 

från jorden och trädgårdsarbetarna 

är i full färd med att skörda mangold 

och sallad till restaurangens pajer 

och sallader. 

Helena möter oss i sina arbetskläder. 

Vi har kommit mitt i den 

mest hektiska perioden av odlingsåret. 

När turisterna är som flest och 

skörden är som störst. Arbetsdagarna 

är långa, men bakom hörnet 

väntar hösten och vintern med 

andra uppgifter och ett lite lugnare 

tempo. 

För Helena och Stefan är Kosters 

trädgårdar resultatet av många års 

medvetet, hårt arbete mot ett 

gemensamt mål. 

– Redan när vi båda studerade i 

Uppsala, jag till agronom och Stefan 

till biolog, började vi fundera på hur 

vi ville bygga vår framtid. Från 

början var det väl en mer romantisk 


dröm om huset vid havet där vi 

skulle odla och ha en liten restaurang. 

När Helena och Stefan fått sitt 

första barn tog de ett sabbatsår från 

sina tjänster vid lantbruksuniversitetet 

och reste runt i världen och 

arbetade på gårdar. Det blev ett år 

med mycket funderingar på framtiden 

som till slut resulterade i en 

nedskriven vision, som faktiskt inte 

låg så långt från den där romantiska 

drömmen från studietiden. 

De kom hem igen och började 

leta efter det där huset där de både 

kunde bo och arbeta. 

– Basen skulle vara odling, men vi 

hade också idén om ett kafé, säger 

Helena. 

Odlingarna skulle vara ekologiska, 

inte bara för att utesluta gifter, 

utan också för att småskaligheten 

och närheten till människorna 

ingick i deras vision. De ville också 

kombinera sin odling med kursverksamhet, 

inom ämnen som odling, 

miljö och utomhuspedagogik. 

– Vi drömde om att kunna inspirera 

människor mer än genom bara förädlingen, 

säger Helena. 

Efter flera års letande fann de 

1995 ett skärgårdshemman på Sydkoster. 

Åtta hektar mark hörde till 

huset. Mark som en gång varit 

brukad, men som nu vuxit igen och 

i stort sett bestod av sankmark. 

– Det enda som växte här var vass 

och sälg, men vi såg förutsättningarna. 

Här fanns både odlingsmässig 

potential och gården låg vid ett 

turistråk. Vi skulle inte behöva 

tvinga hit folk, säger Helena. 

Helena och Stefan började röja 

upp. De skaffade också några grisar 

som fick böka upp och gödsla 

marken. 

33 Fortsättning på nästa sida.


Turer i naturen! 

På spaning efter knoppar och 

blommor, för att skåda fågel eller 

fjäril, eller bara för att se vart 

stigen leder. Många har i sommar 

samlats för att följa en guide ut i 

vår vackra natur! 

Och än är det inte för sent att 

följa med! Västkuststiftelsen 

ordnar guidade vandringar i 

många av Västsveriges skiftande 

naturreservat. Från tidig vår 

ända fram till i november finns 

organiserade vandringar med 

duktiga naturguider som berättar 

om både natur och kultur. 

Guidade turer är ett bra sätt 

att möta naturen, både för dem 

som är vana och för dem som är 

ovana vandrare. En guidad vandring 

ger en extra dimension åt 

naturutflykten. Passa på att lära 

känna naturreservatet i ditt 

närområde eller gör utflykter och 

upplev Västsveriges alla skiftande 

naturtyper. Bra för hälsan och 

livskvaliteten är det också - att 

promenera i naturen. Det ger 

både motion och avkoppling! 

Man kan läsa om de guidade 

vandringarna på www.vastkuststiftelsen.se. 

Vandringarna 

är gratis och kräver ingen föranmälan. 

Det är bara att dyka upp! 

En matsäck är gott att ta med, 

kanske en kikare eller flora och 

rejäla skor på fötterna. 

Väl mött i naturen – i år eller 

nästa säsong! 

Fotnot: 

Västkuststiftelsen förvaltar närmare 

hälften av Västra Götalands 

nästan 400 naturreservat. 


Många års hårt arbete 

bakom mötesplats på Koster 

33 Från föregående sida. 

I inledningsskedet hade Stefan kvar 

sitt arbete på universitetet i Uppsala. 

Helena tog konsultuppdrag 

inom landsbygdsutveckling och 

kompletterade med att städa på 

hotell och jobba extra i öns ICAbutik. 

Den första skörden sålde de 

från ett bord vid vägen, där folk fick 

lägga pengar. Efter några år stod 

växthuset på plats och så småningom 

också restaurangen. 

Parallellt med att trädgårdarna 

vuxit har Helena och Stefan också 

utvecklat sin kursverksamhet. 

Helena håller kurser i blandannat 

odling, kompostering, trädgårds- 

design och hållbar utveckling. 

Stefan i ämnen som utomhuspedagogik 

och skolgårdsplanering. 

–Vi skulle aldrig kunna leva helt 

på turismen och trädgårdarna, och 

kursverksamheten är en viktig del i 

vår vilja att inspirera andra. 

Ett nytt steg som Helena och Stefan 

har tagit är också en satsning på så 

kallad grön rehabilitering. Under 

åren har flera långtidsarbetslösa 

eller sjukskrivna på eget initiativ 

sökt sig till Kosters trädgårdar och 

arbetat med Helena och Stefan. Nu 

har idén om en mer strukturerad 

rehabilitering tagit form och från 

och med i höst och ett år framåt har 

Kosters trädgårdar beviljats så kal- 

lade Mål 3- medel * för att kunna ha 

ytterligare två platser för grön rehabilitering. 

– Jag hoppas vi kan ha fler sådana 

platser i framtiden, för det är läkande 

att arbeta i en trädgård. 

Har ni uppnått er vision nu? 

–Vi har faktiskt uppnått väldigt 

mycket av det vi ville, även om inte 

allt blev precis som vi tänkt. Men 

det är ju bara naturligt eftersom 

både vi och omvärlden förändrats 

under tiden, säger Helena.

”Om vi skulle göra det igen skulle vi ta mer hjälp 

av någon företagskunnig person.” 

– De första tio åren har handlat 

mycket om fysiska strukturer, som 

att anlägga trädgården, bygga växthus, 

anlägga damm och bygga 

restaurangen. Nu är det mer mjukvara 

som ska in. Visst har det blivit 

en mötesplats här, men den delen 

kan utvecklas mycket mer. Det vore 

roligt om vi kunde knyta fler företagare 

till oss, som någon som ville 

satsa på örter eller utveckla turismen. 

Vi skulle också vilja arbeta 

mer med rehabilitering. Det är ett 

spännande område. 

Har det varit värt allt slit? 

– Ja, om du menar allt praktiskt, 

fysiskt slit. Ingen av oss är rädd för 

att arbeta med kroppen. Det värsta 

slitet är den ekonomiska pressen. 

Om vi skulle göra det igen skulle vi 

ta mer hjälp av någon företagskunnig 

person. För all administration 

stoppar oss. Vi startade inte det här 

för att vi är kontorsmänniskor. Det 

finns någon slags underförstått 

antagande att alla företagare fuskar 

och bara är ute efter att tjäna 

pengar. Jag tycker myndigheterna 

har väldigt liten förståelse för småföretagares 

villkor. Därför missar 

man många människor som skulle 

kunna satsa på något eget. 

Vad är det som är tjusningen med det 

liv du lever? 

– Att jag kan jobba ute hela året 

och välja vilka dagar jag vill vara ute 

eller inne. Det är också närheten till 

våra grönsaker, att veta att vi äter 

bra mat. Och variationen i arbetet, 

med turisterna, med de bofasta som 

kommer och handlar grönsaker, 

med dem som kommer på våra 

kurser. Närheten till naturen och 

vädret är lyx. Det är det första jag 

tittar på, vad det är för väder. Bor 

man i stan är sådant inte så viktigt, 

men jag ser det som ett privilegium 

att leva så nära naturen. 

Vad är det som driver dig framåt? 

– Egentligen är jag ganska 

pessimistisk när jag ser hur snedfördelade 

världens resurser är. Min 

drivkraft är att jag utifrån min privilegierade 

situation kan bidra med 

något, så att jag kan se mina barn i 

ögonen. Jag vill visa att småskaligheten 

har ett värde och hoppas att 

vår lilla verksamhet kan växa till 

flera verksamheter där andra kan få 

sysselsättning. Turism i sig är aldrig 

hållbar, eftersom det medför 

utsläpp när människor reser, men 

jag ser hellre att människorna reser 

än att maten gör det. 

Helena och Stefan är sedan 2005 

medlemmar i den svenska slow 

food-rörelsen, något som också går 

hand i hand med deras ideologi. Att 

mat ska vara ren, rättvis och god. 

– Jag sympatiserar med det konceptet 

och det tycker jag att den 

svenska bonderörelsen också kan 

göra, säger Helena. 

TEXT: ANNA-LENA BJARNEBERG 

FOTO: AGNETA THORSÉN 

* Växtkraft mål 3 finansieras genom 

EU och Europeiska socialfonden och 

syftar till att ge ekonomiskt stöd för att 

stärka individens ställning i arbetslivet. 

Fotnot: 

Kosters trädgårdar är en av 33 

krogar i Västra Götaland som ingår i 

”Västsvensk mersmak”, en certifiering 

med perfekta råvaror och perfekt 

anrättning av måltiderna som 

gemensam nämnare. 

Läs mer på www.vastsverige.com 

under fliken Äta. 

Vilka är Sveriges 

bästa turistmål? 

Amanda Hessle, Torsö 

– Göta 

Kanalområdet 

har allt jag 

behöver. 

Här finns 

helheten 

och lugnet. 

Torsö är också fantastiskt. 

Monica Carlsson, Fullösa 

– Gotland 

har jag 

älskat sen 

barnsben. 

Det känns 

som utomlands 

fast 

det är Sverige. 

Och det är nästan alltid fint 

väder. 

Johan Svensson, Fullösa 

– För det första 

en flat 

klippa på 

Kållandsö 

i Vänern på 

sommaren. 

För det 

andra Ottsjö 

i Jämtland. För det tredje, Kinnekulle. 

Britta Friberg, Fullösa 

– Italienska 

vägen 

mellan 

Båstad och 

Torekov. 

Här kan 

man rasta 

och skåda 

ut över Laholmsbukten. Hovs 

hallar är också fint. 

Mats Andersson, Göteborg 

– Sarek, att 

stå på 

kanten av 

Rapadalen 

och se ut 

över nationalparken. 

Västkusten, 

förstås. Söka nya trakter är 

också kul. 


Nya politiker i 

regionfullmäktige 

Det nya regionfullmäktige sammanträder 

för första gången den 

7 november. Då väljer fullmäktige 

regionstyrelsen, arvodes- och valberedningarna 

samt fullmäktiges 

presidium. 

De nya regionråden/oppositionsråden 

och ersättarna i 

regionstyrelsen träder i tjänst 

direkt efter det att de valts i 

fullmäktige. Antalet regionråd 

och oppositionsråd blir sammanlagt 

15 istället för dagens 17. 

Även antalet ersättare i regionstyrelsen 

minskar till 15. 

Den 28 november beslutar 

regionfullmäktige om budgeten 

för 2007, antingen blir det en 

bekräftelse av redan antagna 

budget i juni eller beslut om en ny. 

Den nyvalda regionstyrelsen 

kommer att hålla sitt första 

sammanträde den 14 november. 

Styrelsen kommer då bland annat 

att bereda budgetbeslutet och 

eventuellt utse också ledamöterna 

i styrelsens olika utskott. 

Den 5 december väljer fullmäktige 

ledamöter i nämnder 

och styrelser men bytet sker inte 

förrän den 1 januari 2007. Under 

samma sammanträde väljs också 

bolagsstyrelserna men dessa 

ledamöter inträder först efter 

bolagens stämmor nästa år. 

Den slutliga valnattssammanställningen 

gav för Västra Götalandsregionen 

en del förändringar 

jämfört med 2002 års valresultat. 

I nedanstående anges mandat i 

årets val och inom parantes 

mandat i valet 2002. 

Socialdemokraterna 52 (55), 

Folkpartiet 14 (20), Centerpartiet 

11 (10), Moderaterna 36 (24), 

Kristdemokraterna 12 (15), 

Vänsterpartiet 10 (13), Miljöpartiet 

8 (6) och Sjukvårdspartiet 6 

(6). Inga andra partier lyckades 

få mandat i regionfullmäktige. 

Allmänheten är välkommen att 

närvara vid regionfullmäktiges 

möten som hålls i kommunhuset i 

Vänersborg. Du kan också lyssna 

på debatten på närradion direkt 

eller via internet www.vgn.nu. 

Mer information om valet till 

regionfullmäktige hittar du på 

www.vgregion.se/valet. 


Samarbete lönar sig 

På landsbygden i norra Skaraborg går småföretagare 

och föreningar samman för att locka 

turister. Hittills har tio turistnätverk växt fram. 

Fler kan det bli. 

– Jag är helt säker på att samverkan skapar 

arbetstillfällen och ger oss nya besökare i området, 

säger Marita Lundqvist, coach och samordnare 

för nätverken. 

Marita Lundqvist (tv) drog igång turistnätverket 

kring sjön Viken. Ulla Nordstedt 

är en av deltagarna. 

Idén att skapa turistnätverket fick 

Marita Lundqvist för fem år sedan. 

Marita arbetade med inventering av 

boendestandard vid rumsuthyrning 

i norra Skaraborg, när hon upptäckte 

behovet av hjälp hos många uthyrare. 

– De hade många frågor och 

nästan alla ville träffa andra människor 

som sysslade med liknande 

verksamheter. Behovet var stort, 

säger Marita. 

Då föddes tanken att skapa 

nätverk. Marita Lundqvist började 

arbeta som coach och samordnare 

för turistnätverket inom LINS-projektet, 

Näringslivsinriktad Landskapsutveckling 

i Norra Skaraborg 

för småföretagare och föreningar. 

Det första turistnätverket skapades på 

Torsö utanför Mariestad. 

– De tog fram ”Torsökassen” med 

gemensam marknadsföring av akti- 

viteter, kultur, rumsuthyrning och 

butiker på ön. Informationen i 

kassen nådde ut och snart rullade 

turistbussarna till Torsö, berättar 

Marita. 

Även ryktet om det lyckosamma 

samarbetet på Torsö spreds. Alltfler 

efterfrågade liknande nätverk på 

landsbygden utanför Gullspång, 

Töreboda, Mariestad och Karlsborg. 

– Hajstorp/Fredsberg är ett 

exempel där hembygdsförening, 

kyrkstuga, traktormuseum och 

lokala hantverkare kontaktade oss. 

Man ville lära sig mer om guidade 

turer och samverkan. 

För Marita är en av de viktigaste 

förutsättningarna vid nätverksskapandet 

att verkligen lyssna till 

vad företagarna och föreningarna 

vill uppnå. 

– Det gäller att inte ha för bråttom 

utan låta var och en få känna 

suget efter vad de vill göra. Då får 

man den bästa drivkraften. 

Marita Lundqvist är utbildad förskollärare 

och har tidigare drivit det 

egna turismföretaget Öhns gård, en 

bondgård i sekelskiftesmiljö med 

FAKTA: LINS-PROJEKT 

lägerverksamhet, konferenser och 

rumsuthyrning. 

– Jag har lärt mig det positiva i 

att samarbeta med människor i närmiljön 

och upptäcka resurserna som 

finns hos var och en. 

Hon har även haft nytta av sina 

pedagogiska kunskaper i uppbyggnaden 

av nätverken. Deltagarna har 

fått turas om att hålla i träffarna. 

På så sätt har alla snabbt fått inblick 

i varandras verksamheter. Marita 

tror att det har varit en fördel att 

hon funnits med som en neutral 

person i början av samarbetet. 

– Det kan nog vara lättare att ta 

till sig tips från mig i början, om det 

är något som inte funkar. 

Utöver kontaktskapande har deltagarna 

bland annat fått utbildning i 

marknadsföring och försäljning. De 

har utvecklat koncept, bollat idéer 

och gjort studieresor till olika turistföretag. 

Torsö, Böckersboda, Viken, Fredsberg/Hajstorp, 

Häst och Gäst/ 

Skagern runt, Naturnära Harmoni, 

Jakt och fiske Hasslerör, Sjön Östen, 

Sjötorp och Lyrestad heter de tio 

nätverk som vuxit fram inom LINSprojektet. 

I dagsläget deltar ungefär 

170 småföretag och föreningar. 

Allteftersom tiden går har 

nätverken blivit mer självgående. 

Marita är nu klar över vad nästa steg 

kan bli. 

– Målet är att knyta ihop dem 

med varandra, till ett riktigt stort 

turistnätverk i trakten kring Göta 

kanal. 

TEXT: KRISTINA KARLBERG 

FOTO: ANNA REHNBERG 

LINS (Näringslivsinriktad Landsbygdsutveckling i Norra Skaraborg) riktar 

sig till småföretagare och föreningar på landsbygden och är uppdelat i tre 

delar: turism, bioenergi och småskalig livsmedelsproduktion. 

Projektet genomförs av Hushållningssällskapet med medel från EU mål 2, 

Västra Götalandsregionen, LRF, Naturbruksgymnasiet Sötåsen, Kooperativ 

utveckling samt kommunerna Gullspång, Karlsborg, Mariestad och 

Töreboda. Läs mer på: www.hush.se/r/lins

ättre än konkurrens 

Efter 32 år på Volvo öppnade 

Bernt Breding eget ångbåtsföretag. 

Nu samverkar han med andra 

turistföretagare, som också 

förverkligar sina drömmar. 

Läs mer på nästa sida. 33 

– Det viktiga är inte pensionen utan passionen, säger Bernt medan han styr ångbåten över sjön Vikens blåkrusiga vatten. 


Vad är ditt värsta 

turistminne? 

Björn Högberg, Kungslena 

– Det var 

för många 

år sedan 

när vi 

krockade 

i Uddevalla, 

på väg 

hem från 

en semester på Västkusten. 

Josefin Gustafsson, Mariestad 

– Jag blev 

stungen av 

en geting 

när vi var ute 

på Brommö 

med segelbåten 

i förra 

veckan. 

Christer Jonsson, Otterstad 

– När vi fick 

gå i ösregn i 

fyra kilometer. 

Vi var på 

semester i 

Rättvik och 

skulle hem 

till stugbyn och det var omöjligt 

att få tag på en taxi. 

Maria Blomqvist, Säffle 

– Vi skulle 

åka Dalslands 

kanal 

och hade 

båten på 

släp efter 

bilen. På 

en bensinstation 

i Tosse låste sig bilen så 

vi inte kunde komma in i den. 

Det slutade med att vi fick haka 

av båten, ta en bärgningsbil till 

Karlstad med vår bil och låna en 

annan bil till semestern. 

Johan Fagerlind, Lidköping 

– Vi hade 

hyrt en stuga 

på Gotland 

som 

såg fin ut på 

bilden i tidningen. 

När 

vi kom dit 

var det mer som en barack. Innergården 

var helt utbränd och hela 

stället liknade mest en soptipp. 


Samarbete lönar sig 

bättre än konkurrens 

33 Från föregående sida. 

För tio år sedan kände sig Bernt 

Breding klar med livet som ingenjör 

på Volvo i Skövde. Han ville satsa 

sin tid på att rita, tillverka och köra 

ångbåtar. 

– Jag tog steget och släppte den 

invanda tryggheten, säger Bernt 

Breding. 

Fler förändringar följde i hans liv. 

Han återfann sin ungdomskärlek 

och tillsammans flyttade de till det 

gamla brukssamhället Forsvik norr 

om Karlsborg. I anslutning till bostaden 

startade Bernt ångbåtstillverkning. 

Dessutom kör han turister på 

Göta kanal och sjön Viken med 

ångbåt. 

I början drev han ångbåtsföretaget 

utan koppling till andra företagare 

i området. När chansen till 

samarbete kom, tog Bernt den direkt. 

– Jag trodde på idén och jag gillar 

att skapa. Därför tyckte jag om att 

vara med och bygga upp ett nätverk 

som kan gynna turistnäringen här 

vid Viken. 

En av hans samarbetspartners 

blev hustrun Laila Gullnäs. Efter att 

ha sagt upp sig från arbetet som 

undersköterska, satsade hon på en 

butik med marina presentartiklar. 

Affären är nu inne på sitt femte år. 

Ungefär 40 000 personer beräknas 

besöka slussområdet vid Forsvik 

varje säsong. 

– Jag jobbar in hela min årsinkomst 

under månaderna maj till september. 

Dessutom är det en dröm 

sen länge med egen affär, berättar 

Laila i butiken invid slussporten. 

Grannen mitt över gatan, Marie Nilsson 

som driver ”Forsviks café och 

mat”, har även hon gått med i Vikens 

turistnätverket. 

– För mig som driver företag 

ensam är det skönt att ha de andra. 

FAKTA 

Nu när vi känner varandra kan man 

höra av sig och höra hur de tacklar 

olika situationer. Den öppenheten 

har inte funnits tidigare, säger Marie 

Nilsson. 

Även hon försörjer sig under 

resten av året på inkomsterna från 

sommarhalvåret. Gästerna är många 

under lunchen denna augustidag 

med getingsurr och kanalbåtar som 

sakta glider förbi trädgården. 

– Det har blivit väldigt positivt att 

kunna tipsa matgästerna om andra 

aktiviteter runt Viken. På så sätt 

stannar de nog längre här och 

kommer fler gånger och äter, säger 

Marie Nilsson medan hon serverar 

vid borden. 

Liknade effekt har även Lotta 

Haskovec och Håkan Carlsson på 

”Sköna Rum” i Forsvik upptäckt. På 

entréväggen har de ställ med kartor 

och gemensam marknadsföring från 

de 17 företagen och föreningarna i 

samarbetet. 

– Förut stannande gästerna oftast 

en natt, men nu när vi kan tipsa om 

till exempel cykeluthyrningen i 

Viken är den högst belägna sjön på västgötadelen av Göta kanal. Den 

ligger nordväst om Karlsborg och sträcker sig i en hästskoform mellan 

samhällena Forsvik, Tåtorp, Undenäs och Halna. 

Vill du läsa mer om turistnätverket vid sjön Viken, kan du besöka deras 

hemsida www.vikenvisit.se. 

För Lotta Haskovec och Håkan Carlsson 

på ”Sköna rum” i Forsvik innebär samarbetet 

i nätverket att gästerna ofta bor 

kvar lite längre. 

Vassbacken eller kanotfärder på 

Viken, brukar de bo kvar ytterligare 

några dygn, säger Lotta Haskovec. 

Det sprutar och fräser av varm ånga 

från skorstenen på Bernts ångbåt, 

när den transporterar matgäster 

på Göta kanal upp till Gammalruds 

brygga. Vid brygghuset väntar 

Thord och Ulla Nordstedt med helgrillat 

lamm från egen uppfödning. 

Även för dem har turistnätverket 

gett utdelning. Människor letar sig 

dit och båtar som tidigare seglat 

förbi på Viken lägger till. 

– Fler människor känner till oss 

nu. Det är tydligt, säger Ulla Nordstedt. 

När gästerna klivit av ångbåten 

vid brygghuset är det dags att avsluta 

vårt besök hos turistföretagarna 

kring sjön Viken. Bernt Breding 

verkar tillfreds med tillvaron som 

skeppare och ångbåtskonstruktör. 

– Man behöver inte bli fast på ett 

jobb mellan nio och fem som man 

inte trivs med. Det går att börja 

om på nytt och känna sig fri, säger 

Bernt innan han gör loss båten från 

Gammalruds brygga. 

TEXT: KRISTINA KARLBERG 

FOTO: ANNA REHNBERG

Läsarnas brev: 

”När jag ska visa 

upp Västra Götaland 

så blir det Sjötorp.” 

I förra numret efterlyste vi läsarnas tips på turistmål. Alltså de där 

särskilda smultronställena som man gärna visar upp. Vi fick många 

roliga och spännande svar. För många för att kunna publicera alla, men 

genom att korta ner breven lite har vi ändå lyckat få med en lång rad av 

läsarnas bästa tips. Tack till alla skribenter! /REDAKTIONEN 

›› ›› 

Midsommar på 

Nääs. Stången rest 

mellan de gamla seminariebyggnaderna 

i trä. Picknick 

i gräset och folkdans runt 

midsommarstång. Så fantastiskt! 

Jag liksom väntar 

mig att få se Selma Lagerlöf 

komma gåendes i 

gräset. Precis som hon 

gjorde då hon besökte 

Nääs för hundra år sedan! 

Historiens vingslag! 

›› 

VANJA 

Cirka 5 mil från 

Trollhättan ligger sjön 

Ellenö, där kan man 

köpa ett fiskekort för 

en billig peng. I sjön 

finns gädda och gös. 

Beroende på vilka 

intressen man har finns 

det lite att välja på. 

Spela golf, fiska, bada. 

Bo på vandrarhem eller 

campa. Stället är inte 

vida känt. En riktig 

pärla i Dalsland att 

koppla av på. 

MED VÄNLIG HÄLSNING 

”EN SOM ÄLSKAR DALSLAND” 

Bästa turistmålet? Ja, det är Stångehuvud 

i Lysekil när det är västlig storm. Då är 

man ensam mot elementens raseri. Men man 

bör tala om att man gått dit för ens närmaste. 

›› ›› 

När jag ska visa upp 

Västra Götaland så blir 

det Sjötorp, med kanalen 

och slussarna. Det är ju 

otroligt vackert där och 

så kan även matlusten få 

sitt. Man sitter ute och 

äter, har en vacker utsikt 

över Vänern, gästhamnen 

med alla båtarna. 

MED SOMMARHÄLSNINGAR ASTRID GLAD 

›› 

Här i Skövde har vi något unikt 

som är väl värt att se, det heter Ryttmästarbostället 

och ligger vid Simsjön 

på berget Billingen. Det är flera 

byggnader som varit bostad åt såväl 

knektar som ryttmästare och ägaren, 

en före detta militär, berättar iförd 

uniform från gången tid verkligen 

intressant och medryckande om 

gångna tider. 

NN 

MED VÄNLIG HÄLSNING MAY CARLSSON 

Marstrand är en pärla med 

allt från fästning, goa promenader, 

”trollskogen”, nålsögat, smugglarrännan, 

näckrosdammen, badet, 

fiskbilen, Lassemajas krog, mysig 

bebyggelse mm. Turistbyrå finns med 

kartor. 

›› 

EVAH55 

Om jag skulle få 

besök av någon som 

inte varit på västkusten 

förut, då skulle jag 

taga med dem upp på 

Rönnängs högsta berg 

Tjörnehuvud en vacker 

sommarkväll. Då skulle 

dom få se de vackraste 

av vyer som dom 

någonsin sett. 

EGON 

›› 

Bästa turistmålet är utan 

tvekan Masthuggskyrkan och 

den storslagna utsikten däri- 

från. När min dåvarande pojk- 

vän kom från Uppland för att 

besöka mig i Göteborg, tog vi 

alltid en ”titt från berget” innan 

vi tog farväl. 

›› 

GITTAN 

PS. POJKVÄNNEN BLEV MAKE 

– VILKEN UTSIKT! DS. 

Vi besökte härom 

veckan ett litet ställe vid 

sidan om de stora allfartsvägarna, 

vi letade oss fram 

till Vänga kvarn. Några mil 

norr om Borås kan man 

besöka denna intressanta 

och rogivande plats, den 

gamla kvarnen som ännu är 

i bruk är en så kallad skvaltkvarn. 

Christina Levinsson 

och Nils-Göran Johansson 

som driver kaffeserveringen 

visar sin konst i galleriet intill. 

Musikunderhållning förekommer 

på onsdagar och söndagar 

men även vissa lördagar 

och utbudet är brett, från 

frälsningsarmén till jazz. 

Och det fina i det hela är 

deras motto: Inget inträde 

– skänk en slant till radiohjälpen 

istället. 

›› 

MED HÄLSNING, OLOF 

När jag vill uppleva 

något som jag tycker är 

spännande, reser jag till 

Vänersborg och besöker 

det pittoreska och unika 

Dockmuseet. Det är 

inrymt i stadens äldsta 

trähus i en helt fantastisk 

miljö. 

GRUNNEGUMMAN 


Ellinor har hittat 

sin plats i livet 


Att vara yrkesfiskare är tungt, kallt och slitigt. 

Och inte särskilt lönsamt. 

Men det är inte pengarna som driver Ellinor 

Runosson, utan sättet att leva. Och med turismens 

hjälp har hon kunnat utveckla ett annat 

företagande vid sidan om fisket. 

Det är ännu några veckor kvar av 

säsongen när vi besöker fiskeläget 

Spiken vid Vänern. Den omisskännliga 

doften av rökt fisk leder oss på 

rätt väg mot rökerierna och sjöbodarna 

och snart hittar vi också 

Ellinor Runossons fiskaffär Goda 

fisken. 

– Det är faktiskt många som inte 

vågar sig in här, för de tror det är 

privat, säger Ellinor när hon tar 

emot oss utanför affären. 

– Men det struntar jag i, för det 

viktigaste är att de som verkligen 

hittar hit ser det genuina och kommer 

tillbaka. För det är så här vi 

lever, med fisket och affären sida 

vid sida. 

Ellinors sambo Kjell-Åke Jonsson 

har precis lagt till med fiskebåten 

Lakerompen och landar dagens 

fångst med sonen Tomas. Kajplatsen 

ligger precis utanför affären och 

som besökare hamnar vi mitt i 

yrkesfiskarens vardag. Några bord 

är placerade invid kajen där turister 

kan slå sig ner med en sommartallrik 

från affären och se på medan 

fångsten lossas. Precis som Ellinor 

vill ha det. 

– Den bästa kommentar jag kan få är 

när folk kommer hit och säger att 

det inte är så turistiskt, säger Ellinor 

och avbryter intervjun för att expediera 

några turister som vill ha en 

bit rökt fisk med sig på utflykten. 

Det är nu andra sommaren som 

Ellinor driver sin fiskaffär. Men 

företaget Goda fisken har funnits 

sedan 2003, då hon började leverera 

filéad fisk till restauranger i närområdet. 

– Innan dess hade vi sålt fisk till 

grossister och fått på tok för lite 

betalt. Så jag tog kontakt med 

restaurangerna häromkring för att 

höra om de ville köpa fisk från oss. 

Vid den här tiden var det fler och 

fler krogar som blev medvetna om 

värdet i att servera närproducerad 

mat så Ellinor var rätt ute. Snart 

hade hon fått många kunder och ett 

givande samarbete med många 

krögare som håller i sig än idag.

”Jag ser det som 

mitt kall att få ut 

insjöfisken på 

marknaden. Alla 

ska äta av vår goa 

fisk!” 

– Nu är snarare problemet att jag 

inte kan få fram de kvantiteter som 

behövs. 

Ellinors eget matintresse tillsammans 

med inspirationen hon fick 

från restaurangerna fick henne snart 

att ta nästa steg, att öppna egen fiskaffär 

med både färsk och rökt fisk 

samt färdigrätter att ta med sig. 

– Lokalen som vi använder för att 

bereda fisken stod tom på somrarna 

och vetskapen om att minst 100 000 

personer kommer till Spiken varje 

sommar gjorde definitivt att jag 

vågade satsa på det här. 

Fisken som ska rökas lämnar hon till 

ett rökeri i Lidköping. Det är mest 

rökt fisk som efterfrågas i Spiken, 

även om Ellinor nu satt sig i sinnet 

att ändra på detta. 

– Jag ser det som mitt kall att få ut 

insjöfisken på marknaden. Alla ska 

äta av vår goa fisk! Tänk att vi är en 

av norra Europas största insjöfiskehamnar 

och att det är svårt att få tag 

på färsk fisk här. Det vill jag ändra 

på, men jag tar ett steg i taget. 

En del idéer har hon redan förverkligat, 

som att hon fått restauranger 

att ta in hennes ryggfilé av 

lake. 

–Jag är nog ensam om att filéa 

lake och tack vare krogarna har fler 

upptäckt vilken god fisk det är. Ska 

man jämföra med någon havsfisk så 

liknar den marulk i konsistensen. 

Hon berättar vidare om sin 

baguetteröra med kokt lake hon 

utvecklat och om krögaren som nu 

serverar hennes recept på grönsaksfylld 

foliegrillad sik. 

Turisterna som kommer förbi och 

köper en bit färsk fisk får såklart 

också några ord på vägen. Att laxen 

är god att steka med persilja och 

vitlök, att lakefilén är god att grilla 

med salt och citronpeppar. Eller att 

kantarellstuvning passar bra till en 

ugnsstekt gösfilé. 

Ellinor Runosson har funnit fler ben att stå på vid sidan om fisket. Efter att fisken från 

den egna båten Lakerompen rökts i Lidköping hamnar den på en delikatesstallrik i 

Ellinors fiskaffär. 

– Nästa steg blir att utveckla den 

färska fisken. Det är fortfarande så 

att de flesta som kommer hit vill ha 

rökt fisk, men jag skulle vilja erbjuda 

mer halvfabrikat, som färdiga grillspett 

eller den grönsaksfyllda siken. 

Den här säsongen blev inte riktigt 

vad Ellinor hade tänkt, eftersom 

hennes sambo Kjell-Åke drabbades 

av en hjärtinfarkt i våras. Att vara 

ensamföretagare är sårbart och i det 

läget valde Ellinor att både hålla 

nere sortimentet och att ta in extrahjälp 

över sommaren. 

– Men jag har hunnit tänka 

mycket och jag skulle gärna vilja ha 

ett lite annorlunda sortiment mot 

vad alla andra har. I vinter tänker jag 

fundera ut fler idéer. Förra vintern 

hade jag lokala representanter för 

slow food-rörelsen här för att titta 

på löjromsberedningen. De fick 

smaka på en gravad lake som jag 

experimenterat fram. Den gjorde 

succé, så nästa sommar blir det nog 

både mer gravad och färsk fisk. 

Sommarsäsongen går mot sitt slut 

och snart väntar fisket igen för Ellinor. 

Först grovfiske på gös, abborre, 

gädda, lake och lax. Senare under 

hösten startar löjromsberedningen 

och fisket på siklöja. Löjrommen 

från Vänern lever fortfarande lite i 

skuggan av Kalix-löjrommen, men 

har börjat komma ikapp. Det var faktiskt 

en fiskare från Kalix som redan 

på 1960-talet visade Spiken-fiskarna 

hur man tar vara på rommen från 

siklöjan. 

– När jag är med och fiskar då 

blir det annorlunda. Ute på sjön är 

det här och nu som gäller på ett helt 

annat sätt än i land, där det finns så 

många måsten. Det finns inte utrymme 

för något annat än att ta ut fisken 

ur näten och rensa den. 

Men det är också på sjön som det 

är kallt, blött och blåsigt. 

– Det jobbigaste är när det blåst 

några dagar och vi måste gå ut, oavsett 

väder. Näten ska inte ligga i sjön 

och ta död på fisk vi inte kan använda, 

säger Ellinor. 

Vid löjromsberedningen lyssnar Kjell- 

Åke och Ellinor extra noga på 

sjörapporterna, för då får näten inte 

ligga i mer än två dagar. 

– Är det dåligt väder på gång, så 

väntar vi hellre. Får näten ligga för 

länge blir det ingen bra kvalitet på 

löjrommen. 

När Ellinor får frågan vad som är 

tjusningen med att vara både turistentreprenör 

och fiskare svarar hon: 

–Variationen. När vi slutar fiska 

siklöja i december ser vi fram emot 

att ta det lugnt i januari, men i februari 

börjar det krypa i en och man vill 

ut igen. När sommarsäsongen 

närmar sig kommer alla nya idéer 

med hur jag kan utveckla affären och 

få fler turister att upptäcka vår fina 

fisk. Även om det inte är särskilt 

lönsamt, finns det inget annat jag 

vill göra. Jag älskar mitt arbete och 

skulle inte vilja byta det för någonting. 

Jag har hittat min plats i livet. 


FOTO: ANNA VON BRÖMSSEN 

Skydda dig 

mot influensa 

Hösten är här och influensan 

med den. 

För en del är influensan en 

mycket allvarlig sjukdom och 

dom behöver därför vaccineras. 

Det gäller främst alla över 65 

år, kroniskt hjärt- eller lungsjuka, 

och personer med nedsatt 

immunförsvar. Även personal 

inom hälso- och sjukvården och 

andra som har regelbunden kontakt 

med patienter rekommenderas 

att vaccinera sig. 

Vaccinering kan göras på vårdcentraler 

eller privata kliniker, 

eller på sjukhus i samband med 

ett annat ärende. 

Vaccinet kostar 100 kronor. På 

sjukhus i samband med annat 

besök kostar det 85 kronor. På 

särskilda boenden varierar avgiften 

från kommun till kommun. 

Vaccineringen påbörjas i början 

av november, mer information 

kommer. Läs gärna mer på 

www.smittskyddsinstitutet.se. 

För de flesta är influensan inte 

farlig, men man kan bli ordentligt 

sjuk. Typisk influensa börjar 

plötsligt. Man fryser och känner 

sig febrig och riktigt dålig. Det 

kan ske inom bara en timme. 

Det värker i alla muskler och det 

kan till och med göra ont att röra 

ögonen och man får hosta. 

Influensan är svår att undvika 

eftersom du kan bli smittad när 

någon nyser eller hostar. Viruset 

kan sväva länge i luften eller 

finnas på små, små partiklar. 

Om man råkar vidröra dessa och 

sedan gnider sig i ögonen eller 

petar näsan kan man föra in 

virus och infekteras. Därför ska 

man alltid vara noga med handhygien, 

och att man försöker att 

undvika att vidröra ögonen eller 

peta näsan med ”orena” fingrar. 


Arnturismen tänjer 

på gränserna 

Tusen män följde den vördade 

marsken till hans grav i Varnhem. 

Många, många fler kommer att 

se filmen om honom. 

Och sedan strömmar filmturisterna 

till Skaraborg. 

Arnsamordnare Anja Praesto har 

fullt upp. 

Hon minns vad hon tänkte när hon 

läste boken: 

– Pang! Det här handlar om oss! 

Det är vår historia han beskriver. 

Året var 1998, boken hette Vägen 

till Jerusalem och var först ut i Jan 

Guillous trilogi om Arn. Anja 

Praesto hade just anställts som 

marknadsförare på Västergötlands 

museum i Skara. 

Hon ringde upp Guillou: var 

kommer resten av trilogin att utspela 

sig..? Har du något emot att..? 

Det hade han inte. Han skickade ett 

långt fax som beskrev kommande 

intriger i grova drag. 

Den första vågen av besökare var 

spontan. Små grupper av människor 

kom resande med nya frågor i bagaget, 

var det kanske här som Arn..? 


Att vägen till Jerusalem faktiskt 

börjar i Skara stod klart. Platserna 

fanns där, Forsvik, Forshem, Gestrilen 

och många fler, allihop av stor 

betydelse för Sveriges historia. 

Marknadsföringen tog fart, ett 

enkelt nätverk bildades. I takt med 

att Guillou fortsatte att producera 

böcker – Tempelriddaren kom 1999 

’”Det finns massor av goda idéer 

ute i bygden som vi ska ta tillvara.” 

och Riket vid vägens slut år 2000 – 

vandrade alltfler i Arns fotspår. 

Nätverket blev till ett brett samarbete 

mellan tio kommuner, 

Västra Götalandsregionen, Västsvenska 

Turistrådet, Västergötlands 

museum, Skara Stift och Piratförlaget 

förstås, där Guillou är delägare. 

– Böckernas blandning av fiktion 

och verklighet gick hem. Att det var 

en kändis som Guillou som skrev 

gjorde det hela ännu bättre, säger 

Anja Praesto. 

Uppmärksamheten har stärkt självförtroendet 

i bygden, menar hon. 

– Skaraborg har verkligen något 

fint att komma med. 

Lusten att lära mer styr folks 

resplaner i allt högre utsträckning, 

visar trendanalyserna. Man vill inte 

bara ha solbränna och souvenirer 

med sig hem, utan något som räcker 

längre. Vi lever i en historiefrälst tid 

och då står historiska platser högt i 

kurs. 

Till saken hör också att turistindustrin 

är en av världens största. 

Den här dagen då vi träffar Anja 

Praesto på Västergötlands museum, 

meddelas det att den svenska turistnäringen 

slår nya rekord. 190 miljar-

der i omsättning år 2005, och årets 

siffror ser ännu bättre ut. Sverige 

klarar sig relativt bra i konkurrensen, 

förklarar experterna, inte minst 

jämfört med övriga Europa. 

Alla länder är med och tävlar. För en 

tävlan är det. Den region som lockar 

flest, får störst del av kakan. Turismen 

i Västra Götaland omsätter 

mellan 25 och 30 miljarder årligen. 

Hur vet man det? Hur räknar 

man egentligen? Detta ska diskuteras 

i höst, då kulturturist-folk från 

hela Europa samlas till konferens i 

Göteborg. Västra Götalandsregionen 

arrangerar. 

–Vi ska bland annat försöka hitta 

gemensamma mätvärden, säger 

Anja Praesto. 

’”Det stämmer att vi talat om att sälja 

Arn-hamburgare. Varför inte, om de är goda?” 

Arn-filmerna som börjar spelas in i december 2006 utspelar sig delvis i Skaraborg 

med Film i Väst som samproducent. (Bilden är från tv-serien ”I Arns fotspår” som 

sändes 2004.) 

Att se på Forshems kyrka är 

gratis, övernattningar, mat och 

transporter skapar mervärde. Shopping 

ligger i topp, handeln omsätter 

mest. 

Arnturismen skiljer sig en aning från 

traditionell kulturturism. 

– Kulturturisten i gemen är lite 

äldre och har något högre utbildning. 

Arnbesökaren är snarare ett 

tvärsnitt av befolkningen, förklarar 

Anja Praesto. 

Så kan till exempel Skara Sommarland 

vara ett bra dragplåster 

även för museet: 

– Först lite lattjolajban, bad och 

annat, och sen en utflykt bak i tiden. 

En fråga som ställs ibland är: får 

man bli hur kommersiell som helst? 

Om man är ett museum, vill säga? 

Det har talats om historieförfalskning, 

och om att människor vilseleds 

att tro att Arn funnits på riktigt. Folk 

får för sig att de är ättlingar i rakt 

nedstigande led. Arn blir en ersättare 

för en nationalhjälte vi aldrig haft, 

vilket också oroar. 

– Att Arn är en uppdiktad person, 

skickligt inplacerad i verklighetens 

historiska händelser – det markerar 

vi mycket tydligt, förklarar Anja 

Praesto. 

Västergötlands museums utställning 

”Vi har ju mötts förr” utvidgade 

referensramarna. Här speglades 

mötena mellan den kristna och 

muslimska världen och det blev tydligt 

att det går en rak historisk linje 

från korstågstiden fram till idag. 

Utställningen är nu på turné och 

katalogen översätts till arabiska. 

År 2002 hade man 400 000 besök 

på ”Arn-platserna”. Besökssiffrorna 

för medeltidskyrkan i Forshem hade 

ökat från 10 000 till 70 000 på några 

år. 

Åren efter svalnade intresset och 

nästa fråga blev: hur länge kan man 

suga på Arn-karamellen? 

Alldeles lägligt kom då tv-serien 

”I Arns fotspår”, en dramadokumentär 

i fem delar som sändes också i 

Danmark och Norge. 

Det var 2004. Intresset ökade 

igen. 

Projektet Arn omsätter flera hundra 

miljoner om året och innefattar en 

mängd aktiviteter. Researrangörer, 

restauranger och hotell bildar 

gemensam sak med kyrkor, studieförbund 

och hembygdsföreningar. 

Nu har filmatiseringen av Arnböckerna 

sparkat igång med Film i 

Väst som samproducent. Det är 

Sveriges mest påkostade filmprojekt 

hittills, med en budget på 210 miljoner. 

Den första filmen får premiär år 

2007 och den andra året efter. 

Och sedan kommer filmturisterna, 

spår Anja Praesto. Filmturismen 

växer. Folk reser runt för att följa 

sina favoriter i spåren. Intresset 

efter filmatiseringen av Da Vincikoden 

är ett exempel, det ökade 

intresset för Nya Zeeland efter 

Sagan om Ringen-filmerna ett annat. 

Vissa skaraborgska scenbyggnader, 

borgar eller annat, kan bli permanenta 

och dra extra publik, är det 

tänkt. Reviret utvidgas även geografiskt. 

Museet ingår i ett utvecklingsprojekt 

tillsammans med Östergötland. 

Tre gemensamma 

temaområden ska hålla reslust och 

historieintresse vid liv: Birger Jarl, 

pilgrimsvandringar och Eriksgatan. 

Anja Praesto är marknadsförare, med 

erfarenheter bland annat från Volvo. 

Hon ser inga problem med ”kommersialiseringen”. 

– Jag blir sur ibland på det där fisförnäma 

tugget, säger hon. Det finns 

massor av goda idéer ute i bygden 

som vi ska ta tillvara. Och vad är 

kvalitet – egentligen? 

Filmen kan ge småföretagare och 

idéskapare nya möjligheter, menar 

hon. Hon kan tänka sig både Arndockor 

och annat. 

– Och ja – det stämmer att vi talat 

om att sälja Arn-hamburgare. Varför 

inte, om de är goda? Man måste 

tänja på gränserna. 

Men hennes främsta ambition är, 

poängterar hon, att marknadsföra 

den verkliga historien. 

– Det är den som är mest spännande. 

Arn är bara dörröppnaren. 

En film om Birger Jarl skulle sitta 

bra. År 2010 var det 800 år sedan han 

föddes, visar senaste forskarrönen. 

Guillou lade grunden och väckte 

intresset i ”Arvet efter Arn”. 

Anja Praesto är ensam i världen 

om sin titel: Arnsamordnare. Just nu 

snurrar hennes liv runt filminspelningen. 

– Ibland blir jag avundsjuk på mig 

själv, säger hon. Så roligt är det här 

jobbet. 

TEXT: PIA NAURIN 



”Det är viktigt 

att se helheten” 

Detta är Eva Maria Friberg med yngste sonen 

Edvard på armen. 

Miljön är Kinnekulle. Och Skaraborg. Och 

övriga världen. 

– Man ska tycka om människor, säger hon. 

Det är det turistnäringen går ut på. 

Själv utgår Eva Maria Friberg från 

Malma gård, postadress Fullösa. 

Kontoret har hon i den före detta 

lanthandeln strax intill, som just 

renoverats. Härifrån sköts gårdens 

affärer och här har hennes företag 

N&N-resor sin plats. 

Det ena N:et står för nytta, det 

andra för nöje. 

– Resor ska helst vara båda delar, 

’ 

säger hon. 

Eva Maria Friberg har ”alltid” 

jobbat med turism, på hotell och 

som reseledare på till exempel 

Cypern, Rhodos, Lanzarote. 

– Jag levde på resande fot i många 

år. När jag slog mig ner på Malma 

och bildade familj bestämde jag mig 

för att i fortsättningen jobba hemifrån. 

Det började med att Kinne hushållningsgille 

bad henne ordna en resa 

till England. Hon såg behovet av 

lantbruksresor och startade eget. 

Specialitet: studieresor för skogsoch 

lantbruksfolk från och till Sverige. 

Fokus ligger på lantbruk, kulturella 

inslag kompletterar. En Irlandsresa 

är på gång, med inriktning på 

nötköttsprodukter, Brasilien är 

under planering. 

Eva Maria Fribergs man heter 

Claes och är lantbrukare. Gården 

har anor och omges av böljande 

sädesfält. Här odlas mat till de 

många grisarna. 

Forshems medeltida kyrka, för 

inte så länge sedan rätt bortglömd 


och numera klassisk Arn-plats, 

ligger i närheten. 

Och i boninghuset finns tre söner 

mellan elva och två år. Livet pågår 

för fullt: när Arn-turismen rullade 

igång såg Eva Maria Friberg möjligheterna. 

– Jag tog kontakt med turistbyrån 

i Lidköping och kom med på Arnguide-utbildningen. 

Hon har ett stort historieintresse, 

”trots att jag hade världens tråkigaste 

historielärare”. Det var på 70-talet 

i Kristianstad. 

”Jag gillar den 

här bygden och 

vill vara med och 

utveckla turismen 

häromkring.” 

En Arn-guide är en person som kan 

Sveriges medeltida historia. 2001 

genomfördes den första utbildningen 

i samarbete mellan Västergötlands 

museum och Västsvenska 

Turistrådet. 

Guidningen blir till en sorts 

historielärarejobb. 

– Det gäller att kunna fängsla 

åhörare av alla de slag. Det är en 

konst i sig att berätta på ett fångande 

sätt, säger Eva Maria Friberg. 

Hur man gör? En bra guide är sig 

själv, visar att hon/han är intresserad 

av ämnet, påläst förstås, och 

När Eva Maria Friberg slog sig ner på Malma gård bestämde hon sig för att jobba 

hemifrån. Idag är hon både researrangör och Arn-guide med fötterna stadigt förankrade 

i den skarborgska myllan. 

alltid uppdaterad med det senaste. 

– Och man gillar att vara med 

människor, säger Eva Maria Friberg. 

Det är själva grunden. 

Medeltiden intresserar henne. 

– Det är fascinerande att folk i de 

här trakterna, som bodde så långt 

från händelsernas centrum, ändå 

lyckades bygga upp så mycket, säger 

hon. 

Gustav III:s sjuttonhundratal är 

ett annat favoritspår. Antikens 

Cypern också. 

– Det går att koppla Afrodite med 

nutiden. 

Allt hör ihop. Det är viktigt att se 

helheten, tycker hon. Det är alldeles 

för lätt att sätta gränser mellan människor: 

vi och dom, här och där. 

–Vi måste försöka ta bort föreställningen 

om att vi är vi – och ni är 

något annat. 

Det gäller i Skaraborg också förstås. 

När ett antal kommuner var 

och en med sina särintressen ska 

samsas runt turistnäringen, prövas 

samarbetsviljan och förmågan att 

bygga nätverk. 

– Jag gillar den här bygden och 

vill vara med och utveckla turismen 

häromkring. Både professionellt och 

ideellt, fortsätter hon. 

”Vårrundan” på Kinnekulle hör 

till det hon talar varmt om. Första 

majhelgen varje år ordnas stor fest 

på Kinnekulle med guidningar, 

naturvandringar, musik, skådespel, 

konst och konsthantverk och annat. 

Och sen då? 

Det handlar om att bredda sig, 

förklarar hon. Allt ska inte snurra 

runt Arn. Guideverksamheten kan 

utvecklas. Bekväma vandringsresor 

kommer stort i Europa. Temat spa – 

må bra, också. År 2007 är det 300 år 

sedan Carl von Linné föddes, jubileet 

ska firas med Linnéarrangemang. 

Om ett par år har internationella 

nätverket för lantbruksturism, 

ATOI, konferens i Sverige. Här är 

hon med. Och hon fortsätter framåt: 

en utmaning kan vara att få franskt 

lantbruksfolk att fatta att medeltiden 

faktiskt pågick i Skaraborg också. 


FOTO: ANNA REHNBERG

Ingegerd har 

många bullar i luften 

Varje morgon klockan sex går Ingegerd upp för 

att baka kanelbullar till sitt kafé. Tolv timmar 

senare är arbetsdagen slut. Då har hon hunnit 

baka, servera, förmedla rum, städa rum och 

hyra ut cyklar. 

På kafé Nyponrosen i Kungshamn 

bakas allt kaffebröd för hand. Ingen 

hushållsassistent göre sig besvär. Då 

får brödbaket hellre ta lite tid. 

– Det är därför jag har så goda 

bullar, säger Ingegerd Johansson, 

som i snart fyra år drivit kafé i källaren 

av sitt hus. Ett kafé med rödrutiga 

dukar och kanelbulledoft. 

Året om håller hon öppet. På 

sommaren blir det fyrdubbel sats 

bulldeg, ett par mjuka kakor och 

några plåtar muffins. Matbröd säljer 

hon från det lokala bageriet. 

– Det är ingen storproduktion, men 

jag lever gott på det beröm jag får, 

säger Ingegerd och visar gästboken. 

Idel uppskattande ord om lyckan att 

få sätta sig och få äkta hembakt kaffebröd. 

– Jag har kunder från Falköping 

som kommer hit flera gånger om 

’ 

året. De åker hemifrån tidigt på 

morgonen, bara för att få åka hit och 

fika. Det är sådant som gör att det är 

värt alla ansträngningar, säger Ingegerd, 

som fyller 60 år i år. 

För det är ansträngande. Med fötter 

som svullnar och ben som värker. 

Med tidiga morgnar. 

– Och att jag jobbar jämt. Inte för 

att jag är så fåfäng, men jag kan ju 

aldrig göra mig riktigt snygg, säger 

Ingegerd. 

Ändå ångrar Ingegerd ingenting. 

Innan hon öppnade kafét drev hon 

en garnaffär i sexton år, en rörelse 

som hon kände på sig inte skulle gå 

så länge till. Då hade hon länge haft 

tankar på att öppna ett kafé. Hon 

tyckte själv att det saknades ett 

ställe i Kungshamn och flera av 

hennes kunder i garnaffären tyckte 

detsamma. 

– Här fanns ingenstans man 

kunde sitta och bara mysa, säger 

Ingegerd. 

Sagt och gjort. Ingegerd sålde ut 

sina garner och hade turen att bli av 

med nästan allt. Pengarna som blev 

över räckte till att köpa bord, stolar 

och kyldisk till kafét. Hon öppnade 

sitt kafé på julmarknadsdagarna år 

2002. 

”Jag lever gott på 

det beröm jag får.” 

– Då var det till och med gratis att gå 

hit. Jag fick inte ta betalt eftersom 

mina tillstånd inte var helt klara. 

Men bjuda på lite pepparkakor och 

glögg, det fick jag. 

Snart var kafét godkänt av myndigheterna 

och Ingegerd kunde 

sätta igång på allvar. Det är snart 

fyra år sedan nu och idag har rörelsen 

utvecklats till att omfatta egna 

övernattningsrum, rumsförmedling 

och cykeluthyrning. 

TEXT OCH FOTO: ANNA-LENA BJARNEBERG 

Vad irriterar dig 

när du turistar? 

Lovisa Bergström, Gotland 

– När man 

är utomlands 

och 

inte fattar 

vad de 

säger i 

det landet. 

Eller när 

det är för varmt i bilen. 

Hanna Anderson, Göteborg 

– Människor 

som uppträder 

dumt 

och till 

exempel 

stjäl matbröd 

i köket 

på vandrarhemmet. 

Regn när man går på 

konsert, jag var nyligen på 

musikkonsert på Dalhalla där 

det regnade i tre timmar. 

Elin Källerwald, Lidköping 

– Dåliga 

toaletter i 

gästhamnarna, 

där 

pappret är 

slut och 

det finns 

för få 

bänkar att lägga saker på. 

Mats Nilsson, Lidköping 

– Jag retar 

mig egentligen 

inte 

på något. 

Alla är så 

positiva 

när de är 

lediga. Möjligtvis 

skulle det vara att det blir 

för varmt att åka motorcykel när 

det är över 25 grader. 

Mats Öberg, Motala 

– Om man 

betalar hög 

hamnavgift 

och det är 

dåligt städat 

på toaletter 

och i 

duschar. 


Service med stort S 

nyckelord på Tjörns turistgymnasium 

18-åringarna Kristina, Joel och Jonna vill arbeta 

med turism i framtiden. I höst väntar utlandspraktik 

på Kreta och Cypern. 

– Men det är inte säkert att det blir som 

man tänkt sig, säger Kristina Hilmersson, som 

går tredje året på Turistgymnasiet på Tjörn. 

En av anledningarna till att Kristina 

Hilmersson, som kommer från 

Spekeröd utanför Stenungsund, 

valde Turistgymnasiet på Tjörn var 

just möjligheten till att göra utlandspraktik 

i trean. Förutom på Kreta 

och Cypern har skolan praktikplatser 

i länder som Irland, Spanien, 

Malta och Island. 


– Jag ska vara på en hotellanläggning 

i Hersonissos på Kreta. Jag 

kommer mest att vara i serveringen 

och underhållningen. Det känns väldigt 

spännande, särskilt som hotellet 

inte har några skandinaviska gäster. 

Det blir en utmaning, säger hon. 

Kristina vet att turismen är en 

tuff bransch och att det kan hända 

saker som är utanför hennes 

kontroll. Efter två praktikperioder, 

en i ettan och en i tvåan, samt olika 

helg- och sommarjobb har hon 

redan fått en hel del erfarenheter 

med sig. Som när hon i vintras 

trodde hon skulle hamna på sin 

drömpraktikplats. 

Då fick hon plats på ett hotell i 

Hemsedal med förhoppningar om 

att få jobba både i receptionen och 

på hotellets övriga avdelningar. 

– Allt verkade så bra och jag 

tänkte att det här kommer att bli 

”grymt”, säger Kristina. 

På hotellet, som var en tidigare oprövad 

praktikplats för skolan, lät man 

Kristina börja i serveringen och 

köket. Där skulle hon vara en vecka 

på varje ställe för att senare få stå i 

receptionen. Det fick hon aldrig. En 

rundvandring på hotellet fick hon 

till slut, annars såg hon bara restaurangen. 

– De var underbemannade så jag 

fastnade där. Men å andra sidan fick 

jag lära mig att ta hand om utländska 

gäster där också. Och så här efteråt 

ser jag att jag lärde mig massor, 

kanske mer, eftersom det är viktigt 

att lära sig att anpassa sig och inte ha 

för höga förväntningar. 

Turistgymnasiet på Tjörn är en bred 

utbildning. Redan från årskurs ett 

jobbar man med att eleverna ska få 

inblick i hela branschen och de olika 

delarna kök/servering, hotell och 

turism.

”Det är så kul att se människor reagera på det man gör, 

det är det som gör jobbet så spännande.” 

– Den gemensamma nämnaren är 

viljan att ge service, säger Margareta 

Axelsson, programansvarig för 

utbildningen. 

– Om det är någon som är glad, 

utåtriktad och har lätt att få kontakt 

med människor vill jag gärna uppmana 

den personen att söka vår 

utbildning. 

Kristina, Jonna och Joel tror på en framtid 

inom turismen. 

Margareta Axelsson trycker också hårt 

på att det är en praktisk utbildning, 

inte bara på grund av de långa praktikperioderna 

utan också under 

tiden i skolan. 

– Skolan driver en egen restaurang, 

Blå havet, där eleverna står för 

både mat och servering tillsammans 

med kunniga yrkeslärare. Vi jobbar 

mycket med praktiska verklighetsanknutna 

projekt och gör många 

studiebesök. 

Efter första året väljer eleverna 

en inriktning; kök/restaurang, hotell 

eller turism. 

Kristina Hilmersson valde att 

fördjupa sig inom turism, för hon 

vill gärna arbeta som reseledare 

eller på resebyrå i framtiden. I 

somras arbetade hon på turistinformationen 

på Sundsby på Tjörn, 

något hon trivdes bra med. 

– Det är väldigt roligt när jag kan 

svara på turisternas frågor och kan 

bidra till att de får en bra upplevelse. 

Jag mår bra av att jobba med människor. 

Oftast är turister glada personer, 

för de är ju på semester för att 

ha roligt. Och om de inte är så glada 

och börjar klaga, då kanske jag kan 

hjälpa dem tillrätta. 

Hennes klasskamrat Jonna Heikkinen 

håller med. Att hjälpa människor 

är att ge service, enligt hennes 

definition. 

– Jag jobbade på en bilskrot ett 

tag. Det var också service! säger hon. 

Jonna beskriver sig själv som en tjej 

som har skinn på näsan och som 

klarar av när folk blir irriterade. Om 

hon sedan lyckas vända situationen 

känns det så mycket bättre. 

– När det fungerar är det en 

känsla som inte går att beskriva. Det 

är så kul att se människor reagera på 

det man gör, det är det som gör 

jobbet så spännande. Människor är 

olika och det gör att ingen dag blir 

den andra lik, säger Jonna. 

För Jonna har tiden på Turistgymnasiet 

inneburit en stor utmaning. 

För två år sedan hade hon beskrivit 

sig på ett annat sätt, eftersom 

hon då såg sig själv som lite blyg och 

försiktig. 

– Jag kommer från Bollebygd 

utanför Borås och har haft mina 

kamrater och min trygga värld. Jag 

hade inte rest innan och nu ska jag 

snart åka till Cypern och jobba på 

hotell. Att gå här har varit ett sätt att 

testa mina gränser, säger hon. 

Jonna har valt att specialisera sig inom 

hotell och hoppas att största delen 

av praktiken kommer att bli i hotellets 

reception. Under sin förra praktikplats, 

på ett hotell i Göteborg, 

bestod sysslorna mest av städning 

och frukostservering. 

Hon har också praktiserat på en 

bistro, något som gett henne 

mersmak på att någon gång i framtiden 

kanske öppna ett eget ställe. 

– Först vill jag ut och resa, kanske 

jobba på hotell, men sedan kan det 

bli ett litet ställe någonstans på västkusten. 

Det bästa med utbildningen 

tycker Jonna är att hon lärt sig bjuda 

mer på sig själv. Och att förstå andra 

människor. Nu ska jag göra mitt 

bästa på Cypern, så kanske jag har 

chans att åka dit och jobba på riktigt 

efter studenten. 

Joel Alexandersson har också fått 

en praktikplats på Cypern, några mil 

från Jonna. Han har inriktning 

kök/servering och hoppas att han får 

lära sig mer om bartenderteknik 

under utlandsvistelsen. 

– Det är tänkt att jag ska laga 

medelhavsmat i tre veckor och resterande 

sex veckor ska jag stå i baren. 

Även Joel valde Turistgymnasiet på 

grund av utlandspraktiken, men 

också för att han hade kompisar som 

redan gick här. 

Han trivdes direkt, men upptäckte 

snart att det var köket och serveringen 

som var hans bästa gren. Det 

är också där han ser sin framtid. Att 

jobba som reseledare är så dåligt 

betalt att man ändå bara kan hålla på 

några år, resonerar han. 

– Sedan gillar jag jargongen och 

lagandan i ett kök. Och att det går så 

bra att kombinera med att resa. Alla 

måste äta och överallt kommer det 

KY UTBILDNINGAR 

JONNA HEIKKINEN 

UTBILDNING INOM TURISM 

att finnas jobb. Men man måste vara 

serviceinriktad och tycka det är kul 

att träffa andra människor. 

Någon gång i framtiden, när Joel 

kommit hem från sina resor, har han 

en annan dröm. Han kommer från 

Surte och tycker inte att orten fått 

den uppmärksamhet den förtjänar. 

–Vet du att coca cola-flaskan 

uppfanns i Surte? Det får du veta 

mer om ifall du besöker glasbruksmuseet. 

Så får jag en föreläsning om 

Alexander Samuelssons levnadsöde 

och vems figur det var som inspirerade 

honom till formen på flaskan. 

– Det är inte många som vet om 

det här, så jag skulle vilja placera 

Surte på kartan. 


FOTO: CHRISTER HALLGREN 

Förutom möjligheten att studera turism på de nationella 

programmen Handels- och administration (HP) samt Hotell och 

restaurang (HR) finns också lokala, specialutformade program 

inom turism på följande skolor i regionen: 

Dals-eds gymnasium. www.utsikten.info 

Turismgymnasiet, Burgårdens utbildningscentrum. 

www.burgarden.educ.goteborg.se 

Turismprogrammet, Marks gymnasieskola. 

www.kunskapenshus.mark.se 

Turistgymnasiet, Tjörn. www.tjorn.se 

KY står för kvalificerad yrkesutbildning och är en eftergymnasial 

utbildning på mellan 1 och 3 år, utformad i samarbete med arbetslivet. 

Hospitality management 80 poäng, Göteborg. 

Kulturturism med marknadsföring 100 poäng, Lidköping. 

Projektledning inom mötesindustrin 80 poäng, Kungälv. 

Receptions- och konferensansvarig 40 poäng, Göteborg. 

Reseledare/Reseproducent/Receptionist 40 poäng, Uddevalla. 

TRAC – Diplomerad resekonsult 80 poäng, Göteborg. 

För mer information www.ky.se 


Sugen på att starta eget? 

Här finns hjälpen 

Har du funderingar på 

att starta eget inom 

turism? Ett sommarcafé, 

en camping eller 

kanske någon helt ny 

typ av tjänst som bara 

du har kommit på? 

Här försöker RM bena 

ut vart du kan vända 

dig för att få råd och 

stöd för att förverkliga 

din idé. 

Det finns massor med frågor att ta 

ställning till när man funderar på att 

starta eller ta över ett företag, oavsett 

vilken bransch det gäller. Håller 

min idé? Kommer företaget att bära 

sig? Hur gör man för att registrera 

firman? Vilka konkurrenter och 

tänkbara samarbetspartners finns? 

Och så vidare i all oändlighet. 

– Det är inte lätt att veta vart man 

ska vända sig, för det finns väldigt 

många olika aktörer där man kan få 

rådgivning, och det ändrar sig hela 

tiden, säger Christer Löfqvist på 

BRA STÄLLEN ATT KONTAKTA: 

Näringslivssekreteraren i din kommun. Kan ge 

tips och råd om andra företag i ditt område. 

Arbetsförmedlingen på din ort. Om du är 

arbetslös kanske du kan få starta eget-bidrag 

för att starta företag. 

Turistkontoret eller turistbolaget i din 

kommun. De känner till marknaden och andra 

företag i kommunen och vet om det finns projekt 

som får särskilda bidrag, till exempel inom 

EU:s mål 2 och Leaderprojekt. 

Västsvenska Turistrådet, 

031-81 83 00. Har god inblick i det mesta inom 

turismområdet och kan eventuellt tipsa om 

tänkbara samarbetspartners. Jobbar också 

med att utveckla den långsiktiga turistiska 

tillväxten inom länet, och erbjuder information, 

statistik och kunskap om turistnäringen. 


Almi Företagspartner Väst, som ger 

råd och stöd till företagare. Det viktigaste 

är att vara aktiv och själv 

söka efter så mycket information 

som möjligt från så många olika ställen 

som möjligt. 

Almi ägs av både staten, Västra Götalandsregionen 

och Business Region 

Göteborg och ger viss kostnadsfri 

rådgivning till företagare. De kan 

hjälpa till med kunskap, kontakter 

och kapital och bidrar dessutom 

med analyser, finansiering och att 

slussa vidare till andra ställen där 

man kan få hjälp. 

–Vi har många konsulter med 

olika kompetens och stora nätverk, 

så vi brukar kunna slussa vidare till 

rätt person, säger Christer Löfqvist. 

Därför kan det vara bra att ta kontakt 

med oss så tidigt som möjligt. 

Det finns också en del möjlig- 

heter att få stöd från Västra Götalandsregionen, 

till exempel genom 

ett regionalt bidrag för företagsutveckling 

till små och medelstora 

företag. Det kan då gälla investeringar 

i lokaler och möbler, men också 

till kompetensutveckling. Västra 

Götalandsregionen har också så 

kallade konsultcheckar, där små och 

medelstora företag kan få bidrag för 

upp till 50 procent av kostnaderna 

för att köpa konsulttjänster, till 

exempel för kompetensutveckling. 

Från och med nyår kommer också ett 

nytt Landsbygdsprogram för Sverige, 

ett EU-program som gäller åren 

2007–2013. 

– Det är inte beslutat i EU ännu, 

men vi tror att det kommer att gå 

igenom i stort sett enligt förslaget, 

säger Kjell Virhammar, sektionschef 

för LBU-sektionen på Länsstyrelsen 

Västsvenska Turistrådet tillhandahåller även en 

marknadsplats, den så kallad ”virtuella turistbyrån” 

där anläggningar, arrangörer med fler 

kan göra sina turistiska produkter och tjänster 

synliga. 

Almi Företagspartner Väst AB, 

031-779 79 00. Offentligt finansierad hjälp till 

företag. Kan ge råd, hjälpa till med finansiering, 

skydd för idéer och stöd till utveckling av produkter 

och tjänster. Har också ett stort kontaktnät 

och kan slussa vidare till andra organisationer. 

Länsstyrelsens Landsbygdsenhet, 

031-60 50 00. För information om vilka 

landsbygdssatsningar som finns och eventuella 

möjligheter att få stöd. 

Inom kooperativ utveckling kan du till exem-- 

i Västra Götalands län. Det verkar 

som att möjligheterna att få stöd för 

främjande av turismnäringen 

kommer att öka och jag tror att man 

kommer att kunna få relativt mycket 

pengar, dels investeringsstöd och 

dels projektstöd. 

I Landsbygdsprogrammet ingår även 

så kallade Leaderprojekt, där olika 

områden i landet ska stötta landsbygdens 

egen utvecklingspotential. 

Landsbygdsenheten vid Länsstyrelsen 

kan informera om vilka möjligheter 

som finns. 

TEXT: LENA FREDRIKSSON 

FOTO: LISA NESTORSON 

ALLMÄNNA RÅD 

Till dig som funderar på att 

starta eller ta över ett företag: 

• Se dig omkring och försök 

hitta information på många 

olika ställen. 

• Stäm så tidigt som möjligt av 

med någon med branschvana 

om vilka chanserna är att dina 

kunder verkligen vill ha och är 

beredda att betala för det du 

tänker erbjuda. 

• Bygg upp ett kontaktnät i 

branschen. 

• Glöm inte att det är du som 

har ansvaret för ditt företag – 

oavsett vilka råd du får är det 

alltid du själv som ska fatta de 

avgörande besluten. 

• Skaffa en mentor, till exempel 

en erfaren företagare i samma 

bransch. 

pel hyra en arbetsgivare för att kunna arbeta 

med din affärsidé som anställd via en ekonomisk 

förening. På så vis kommer du snabbt 

igång och kan bygga upp din verksamhet i lugn 

och ro innan du registrerar ditt företag. 

Kooperativ utveckling Fyrbodal 0520-167 60, 

Kooperativ Konsult Göteborg, 031-744 01 60, 

Kooperativ Utveckling Sjuhärad, 

033-435 79 23, eller Kooperativ Utveckling 

Skaraborg, 0511-159 50. 

Nyföretagaraktörer som till exempel nyföretagarcentrum. 

Det finns många olika organisationer 

inom området, och det ändras snabbt. 

Västra Götalandsregionens miljösekretariat, 

033-17 48 26. Om du vill miljöanpassa befintlig 

verksamhet eller starta ny verksamhet med 

miljöprofil.

ANVÄNDBARA LÄNKAR 

www.vastsverige.com Västsvenska 

turistrådets hemsida 

med mycket fakta, statistik, 

länkar och information om turism. 

www.almi.se har guider, checklistor 

och annat som gäller nyföretagande, 

men också verktyg 

för befintliga företag. 

www.nutek.se klicka på Företagarguiden 

så hittar du mycket 

allmän information för den som 

vill starta och driva företag. 

www.landsbygdsguiden.se där 

företag och nätverk inom kategorierna: 

BO, HANDLA, UPPLEVA 

och ÄTA finns listade. Där finns 

möjlighet för företagare att 

marknadsföra sig. 

www.vgregion.se Västra Götalandregionens 

hemsida, klicka 

på Om tillväxt och utveckling. 

www.trip2006.se Travel 

Industry in Progress, ett forum 

för företagsutvecklingsfrågor 

inom rese- och turistnäringen. 

www.kooperativutveckling.com 

för information om kooperativ 

och egenanställningsföretag. 

www.fyrbodal.coop, 

www.kooperativkonsult.coop, 

www.sjuharad.coop 

www.hyrarbetsgivare.se för 

information om egenanställningsföretaget. 

www.businessregion.se med 

information om olika utvecklingsprogram 

inom Business Region 

Göteborg, BRG, som omfattar 

Göteborg plus tolv kranskommuner. 

Här finns också utbildningar 

för företagare. 

www.regeringen.se/sb/d/ 

6263/a/67349 där du kan 

läsa och ladda ner förslaget till 

Landsbygdsprogram för Sverige 

år 2007–2013. 

www.o.lst.se hemsidan för 

Länsstyrelsen i Västra Götaland. 

www.leaderplus.se samlad 

svensk hemsida för EU:s gemenskapsinitiativ 

som ska främja 

utveckling på landsbygden. 

www.ams.se arbetsförmedlingens 

hemsida. 

Margareta Årvik har just tagit en ny kull studenter under sina vingar. När de så småningom är färdiga med sin utbildning blir många 

av dem istället hennes kolleger. 

Lyckad satsning på kulturturism 

När Margareta Årvik skulle starta en ny utbildning 

i turism funderade hon mycket på hur kulturinstitutionerna 

skulle komma med på tåget. 

– På museerna fanns så vackra föremål. 

Men hur skulle man få turisterna att komma 

dit och se dem? tänkte jag. 

Kultur ansågs fint, turism mindre fint. 

Margareta Årvik slog ihop de båda och myntade 

begreppet kulturturism. 

I tio år har hugade studenter kunnat 

utbilda sig vid KY-utbildningen Kulturturism 

i Lidköping. När Margareta 

Årvik, som är utbildningsansvarig, 

ser tillbaka på dessa år kan hon 

konstatera att det var en lyckad satsning 

som har gått hand i hand med 

samhällsutvecklingen. 

– Det har ju hänt massor. I dag 

är museerna fantastiska och skriver 

information som folk förstår. De har 

också blivit bättre på att marknadsföra 

sig. 

I början upplevde Margareta 

Årvik en viss skepsis från kultursidan. 

En oro för att kulturarvet 

skulle förstöras om det blev mer 

tillgängligt. 

– Det var helt fel. Jag ville ju 

plocka upp det ännu mer! 

Riksantikvarieämbetet har 

funnits med från början som samarbetspartner 

i utbildningen liksom 

Högskolan på Gotland och Göteborgs 

universitet. 

Utbildningen i Lidköping är tvåårig 

med möjlighet till en termins 

påbyggnad i internationell kulturturism 

på Nya Zeeland. I år hade 

man 80 sökande till 24 platser. 

När Regionmagasinet besöker skolan 

är det terminsstart och årets ettor 

ska ut på en guidad tur på Kållandsö 

och Kinnekulle. 

– Det är för att de ska lära känna 

miljön lite och att de ska känna sig 

välkomna, säger Margareta Årvik. 

Studenterna kommer från hela 

landet, många från Göteborg och 

Stockholm. Några enstaka väljer att 

göra sin praktik, som utgörs av en 

tredjedel av utbildningen, i närheten 

av Lidköping, men de allra flesta 

drar sig till större kulturinstitutioner 

i Sverige eller utomlands. Under 

åren har ett stort kontaktnät byggts 

upp och Margareta Årvik berättar 

att man nu är uppe i 350 företag som 

är knutna till utbildningen. 

– Så snart studenterna slutar här, 

så blir de ju mina kolleger, säger 

hon. 

Enligt de undersökningar som gjorts 

har ungefär 85 procent av studenterna 

fått jobb efter avslutad utbildning 

och hamnat på arbetsplatser som 

Sveriges rese- och turistråd i New 

York, Svenska ostindiska kompaniet 

och Göteborgs maritima centrum. 

Flera har startat eget inom branschen; 

som en resebyrå med Arnresor 

från Sverige till Syrien, ett 

häst-på-landet-företag, eller ett kafé 

där det ordnas konserter. 

– Alla har inte kulturanknytning, 

men så är det också en bred utbildning, 

där en stor del läggs på marknadsföring 

och entreprenörskap. 

Jag skulle vilja säga att det är med 

betoning på entreprenörskap, för 

det genomsyrar hela utbildningen, 

säger Margareta Årvik. 


FOTO: CHRISTER HALLGREN 


Vem älskar Yngve Frej 

Vem älskar den svenska gläntan? 

När samhället förändras, förändras också 

naturen. I romanen ”Vem älskar Yngve Frej?” 

skriver Stig Claesson om en del av Sverige 

som är på väg att växa igen. Vi åkte till skogen 

utanför Ulricehamn för att vandra i spåren efter 

gläntorna som försvann. 

Jag reser på Kulturvägen. Den kallas 

så, sträckan mellan Falköping, 

Ulricehamn och småländska Tranemo. 

I Blidsberg stannar jag för att 

fika. Bakom en bensinmack öppnar 

sig ett stiliserat landskap med vattenfall, 

träd, små broar och kafébord. 

Det är avgjort mer kultur än 

natur. Eller kanske rättare: det är ett 

stycke natur som anpassats till den 

moderna kulturen. Den nås lätt med 

bil. Kaffe, toaletter och kvällstidningar 

finns nära till hands. Och det 

är väl så svenskarnas omtalade – och 

paradoxala – svärmeri för naturen 

ser ut. Vi besöker gärna skogen, men 

under ordnade former och begränsad 

tid. Kärleken till skogen tycks 

växa i takt med att tvånget att bo i 

den minskar. 

I en broschyr läser jag att Kulturvägen 

är ett samarbete mellan olika 

aktörer inom besöksnäringen. Syfte 

är att locka turister. Vägsträckan är 

ett ”upplevelseområde” där man 

möter ”småskaliga landsbygdsföretagare 

inom bland annat lantligt 

boende, mat- och kaffeservering, 

lokalproducerad mat, aktiviteter, 

konsthantverk och mycket mer i 

kombination med naturen och 

historien i en avstressande och 

inspirerande miljö”. 


Tydligare än så kan synen på 

landsbygden som romantiserat 

rekreationsområde för turister, snarare 

än en plats man faktiskt lever 

på, knappast formuleras. Så klyvs 

bilden av Sverige utanför tätorterna 

i två delar. Å ena sidan är landsbygden 

en gigantisk fabrik för allt det 

där som ligger i frysdisken i livsmedelsbutiken, 

å andra sidan är den 

ett enda stort friluftsmuseum. 

Någon plats för utrotningshotade 

arter som den idoge småbonden 

finns inte längre. 

’”Någon plats för 

utrotningshotade 

arter som den 

idoge småbonden 

finns inte längre.” 

Den här utvecklingen såg författaren 

Stig Claesson redan för fyrtio år 

sedan. I ”Vem älskar Yngve Frej?” 

från 1968 skriver han om hur den 

sociala, ekonomiska och tekniska 

utvecklingen (eller vad den nu ska 

kallas) förändrar livsvillkoren för 

människorna på landet. 

Romanen utspelar sig i sydöstra 

Västergötland, i gränstrakterna mot 

och vart tog glän 

Småland. Där, i skogen mellan två 

samhällen, bor några gubbar och en 

gumma som tiden har sprungit förbi. 

För bilisten är det bara en transportsträcka 

mellan de två samhällena. 

Ingen modern människa kan tro att 

någon verkligen bor där. Men det 

gör det. 

”Det är en bondgård”, skriver Stig 

Claesson. ”En nedlagd bondgård 

skulle man kanske kunna säga, men 

man kan inte lägga ned en bondgård 

så länge någon bor på gården. Lantbruket 

kan man lägga ned. Det är för 

bonden Erikssons del nedlagt. Men 

han måste ju ändå sköta om det hela”. 

Att sköta om betyder bland annat att 

hålla markerna öppna. Det är en 

hederssak. Gläntorna är en del av 

det svenska kulturlandskapet, även 

om de inte längre behövs för odling, 

och man vill inte låta skogen ta tillbaka 

det som människor med stor 

möda vunnit under århundraden. 

Ändå är det just det som håller på 

att hända, i romanen och i verkligheten. 

Bakgrunden är den att de 

småjordbruk som tidigare präglat 

den svenska landsbygden inte längre 

är lönsamma, eller attraktiva för den 

nya generations lantbrukare. Det är 

en ekonomisk och social förändring 

som också förändrar naturen. 

Mellan 1945 och 1989 försvann 

över två miljoner hektar åkermark 

i Sverige (en hektar är tiotusen 

kvadratmeter), bland annat på grund

torna vägen? 

”Vem älskar Yngve Frej” råkar utspela sig i trakterna av Ulricehamn men skulle kunna handla om de flesta platser i Västra Götaland. 

av att ängar och hagar vuxit igen, Överallt kan man ge sig ut i marker- 

skriver Eva-Lotta Hultén i boken na och hitta de här övergivna 

”Skogen vi ärvde”, och tillägger: torpen, husgrunderna som är på väg 

”Sverige håller på att växa igen”. att försvinna under vegetationen, 

De öppna landskapen stängs. stengärdsgårdarna som man snubb- 

Människorna packar ihop, släcker lar över i en tät granskog och som 

lyset och drar därifrån. Återvänder inte tycks omgärda någonting. 

inte förrän nästa sommarsemester. Man förstår att här har någon 

odlat, här har någon levat, här var 

Förutom att ”Vem älskar Yngve för inte så länge sedan öppen mark. 

Frej?”är mycket underhållande 

’ 

En glänta. 

roman, kan den användas som en 

praktisk guide till en livsstil och en 

landsbygd som försvunnit. 

En eftermiddag kör jag omkring 

på småvägar i trakter där platser 

som Köttkulla och Gunnarsbo är 

mina referenspunkter på kartan. 

Solen steker från en klarblå himmel 

och vägarna är tomma. Så när som 

på en och annan tyskregistrerad bil. 

Då och då parkerar jag och promenerar 

in i skogen på igenvuxna Människorna i Stig Claessons roman 

stigar. Med Stig Claessons roman i känner sig som rester från en annan 

handen får platsen liv. Det som tid. En dag tar de verkligen fasta på 

annars bara ser ut som … tja, skog, det och spikar upp en skylt vid 

får en historia, blir läsbara spår av vägen med texten: FORNMINNE. 

en svunnen samhällsordning. 

Det är sommar och semestertider 

”Vem älskar Yngve Frej?” råkar och det tar inte lång tid förrän den 

utspela sig i trakterna av Ulrice- första besökaren kommer. 

hamn, men skulle kunna handla om En av gubbarna tar med dem till 

de flesta platser i Västra Götaland. en husgrund strax intill och berättar 

”Kärleken till 

skogen tycks växa 

i takt med att 

tvånget att bo i 

den minskar.” 

att det lär vara resterna av en grav 

där den gamle hövdingen Yngve Frej 

ligger. Besökaren tycker att detta är 

mycket intressant och kommer med 

goda råd om hur besöksmålet kan 

utvecklas. 

Så småningom kommer de också 

att tala om trasmattor, och nu blir 

skillnaden i världsbild tydlig. Besökarna 

romantiserar det förflutna, 

skogens människor är realistiska och 

praktiska. 

”Jag såg att ni i erat kök hade 

trasmattor av plast. Dom kan väl i 

alla fall inte ersätta dom gamla 

gedigna hederliga. 

Dom är lätta att hålla rena, sa 

Eriksson. Skrubba trasmattor är ett 

helvete. Dom här platsmattorna 

behöver man bara skölja lite. 

Har ni era gamla trasmattor kvar, 

sa en av damerna. 

/… / Jag undrar, sa damen som 

börjat tala om trasmattor, om man 

kunde få köpa dom trasmattor ni har 

liggande. Eller åtminstone titta på 

dom.” 

Skrattet är förstås på gubbarnas 

sida, men skrattet fastnar i halsen. 

Även om man inte vill ha tillbaka allt 

det gamla, är det inte alls roligt att se 

en värld gå under. 

Jag kör förbi Rånnavägssjön. Där är 

det fullt av barnfamiljer som badar. 

För ett ögonblick funderar jag på att 

stanna, men kör istället in på en liten 

skogsväg. Den blir smalare och smalare, 

och mer och mer igenvuxen. Jag 

förväntar mig nästan att se en skylt 

med texten ”Yngve Frejs grav”. 

När något skrapar oroväckande 

under bilen bestämmer jag mig ändå 

för att vända. Jag svänger ut på en 

lite större väg. Efter en stund ser jag 

en annan skylt som väcker mitt 

intresse. ”Skogen 2 km” och ovanför 

”Odla 3 km”. 

Det känns nästan som ett tecken. 

Det är ju skogen och odlingen som 

allt det här handlar om. Efter de två 

kilometrarna stannar jag, kliver ur 

bilen och går grusvägen framåt. 

Snart ser jag att där intill det gamla 

huset bygger någon ett nytt. 

Det finns trots allt framtidshopp 

i Skogen. 

Fotnot: 

David Björklund har gjort fler vandringar 

i litteraturens fotspår. Läs 

artiklarna på regionens kulturportal 

www.kulturvast.se 

TEXT: DAVID BJÖRKLUND 



Här hyllas en livsgärning 

Därför kostar det en slant att ligga på sjukhus 

När man kommit hem från en sjukhusvistelse dimper det ner en 

räkning med posten. 

Det är patientavgiften, eller notan för maten kan man förenklat 

säga. 80 kronor per dygn kostar det, men det finns ett tak. 

Tanken bakom avgiften är enkel: 

80 kronor motsvarar ungefär 

matkostnaden för ett dygn på sjukhus. 

I verkligheten varierar kostnaden 

mellan olika landsting och 

är såklart olika för olika patienter. 

Någon äter mycket, en annan får 


diet och en tredje äter kanske 

knappt någonting. 

Varje landsting, eller region, 

bestämmer sin egen avgift. Därför 

varierar sjukhusavgiften lite mellan 

olika delar av landet. Det så kallade 

högkostnadsskyddet varierar också, 

i vissa landsting får man ett frikort 

för sjukhusvård när taket uppnåtts. 

I Västra Götalandsregionen gäller 

regeln att ingen behöver betala mer 

än 1200 kronor för sjukhusvård 

inom en trettiodagarsperiod. 

I praktiken betyder det att den 

som behöver ligga så länge på sjukhus 

inte behöver betala 80 kronor 

per dag. 

Ligger man inne trettio dagar i 

sträck blir avgiften, med högkost- 

Några är stora och har 

skattemedel i plånboken, 

andra är mindre 

och drivna med privat 

entusiasm och glöd. 

I Västra Götaland 

finns uppåt 700, lite 

beroende på hur man 

räknar. 

Skyltarna syns 

lite varstans i geografin: 

MUSEUM. 

Bara i Ambjörnarp finns två stycken, 

samt ett pietetsfullt renoverat utedass, 

nyinvigt med pompa och ståt 

för några år sedan. 

Dasset hittar man vid den nerlagda 

järnvägsstationen, som i år 

firar 100-årsjubileum och är förvandlad 

till livlig bykrog. 

Ambjörnarp, fem mil söder om 

Borås, är också känt för fin natur, 

som kan utforskas per cykel, dressin 

och kanot. Förra året avhölls svenska 

mästerskapet i vattenskidåkning i 

en av de 40 sjöar som blänker i 

bygden. 

Museerna har dubbelnamn: Skoloch 

hembygdsmuseet drivs av hembygdsföreningen, 

medan Cykel- och 

nadsskyddet, faktiskt bara 40 kronor 

per dag. 

Barn, upp till 19 år, har gratis sjukhusvård 

och så finns det ett par 

andra undantag. Annars är priset 

detsamma för alla, oavsett ålder 

och inkomst – 80 kronor per dygn. 

Ibland finns det andra poster i 

fakturan. Har doktorn skrivit ett 

intyg som behövs för att få pengarna 

tillbaka för en bokad charterre-

hembygdsmuseet är inrymt i före 

detta verkstaden på Norra Strandvägen 

där A.L. Strömqvist tillverkade 

cykeln Trasten på sin tid. 

Där möter Ella och Alf Strömqvist 

upp. 

Det är deras museum. 

– A.L står för Arthur Leonard. 

Han var min pappa, förklarar Alf. 

A.L for till Amerika som ung och 

inspirerades av diverse tekniska 

nymodigheter. När han kom hem till 

Sverige igen startade han cykelverkstad 

i Ambjörnarp, och kompletterade 

bland annat med radioapparater. 

Inte konstigt alltså att sonen Alf 

blev sport-, cykel-, radio-, och tvhandlare. 

Och samlare: när han var 

tolv år beställde han hem julkort att 

tjäna julklappspengar på. Fakturan 

sparade han. Han visar: 

– Mitt första samlarobjekt. 

Det var för 76 år sen. Samlingen 

växte. Ella, som gifte sig med Alf 

1944, ”har också varit intresserad”. 

– Annars hade det inte gått, förklarar 

de. 

Tillsammans har de kört bygden 

runt och längre bort ändå, till auktioner 

och loppisar, ”bilen var alltid full”. 

De köpte det de tyckte var intressant. 

Skomakargrejor, engångsskjortor 

av papper, luffararbeten, hästapinglor, 

hushållsprylar, sport- och 

fiskeartiklar och diverse udda ting 

gör museet till ett typiskt ahamuseum: 

–Vad var det för sorts skinn i de 

där bandyrörens remmar, sa du? 

– Ålaskinn. 

– Aha. 

När hemmet var fullt var det dags 

att öppna museum. Alf skulle pen- 

sa, som inte blir av på grund av sjukdomen, 

kostar det en extra slant. 

Om man får hjälp med någon 

annan behandling under sjukhusvistelsen, 

som inte har med skälet till 

att man är inlagd att göra, debiteras 

det också extra. 

Detta är nytt sedan några år tillbaka, 

tidigare ingick i princip allt 

man kunde få utfört inom sjukhusets 

väggar, under tiden man var 

inlagd på sjukhus. 

Förutom betalning från patienterna 

för olika saker finns ett poängsystem 

som kliniker och mottag- 

sionera sig. Tiden fanns, och entusiasmen. 

– 1980 köpte jag pappas gamla 

verkstad, säger han. 

Åtta år tog det att bygga om huset 

till museum. Det fanns en symbolik i 

det: det blev ett sätt att hylla en livsgärning. 

– A.L Strömqvist var en snäll man. 

Kanske kan museet ses som ett 

monument över Alfs och Ellas liv 

också? Och över utvecklingen i 

Sverige. 

Cyklarna är stommen i samlingarna. 

När man ser dem påminns man 

om att cykelns betydelse för moderniseringen 

av landet är både enorm 

och bortglömd. Med cykeln kunde 

vanligt folk plötsligt förflytta sig 

snabbt över stora ytor. Entreprenörer 

som A.L Strömqvist i Ambjörnarp 

såg affärsmöjligheterna och 

köpte in cykeldelar, som de satte 

ihop i små verkstäder lite varstans. 

Det fanns flera tusen cykeltillverkare 

i Sverige som alla prydde sina 

cyklar med egna vackert utformade 

frontmärken, gärna med fartfyllda 

motiv; Trasten, Hermes, Rex, Rambler, 

Royal. 

Alf går längs raden av cyklar och 

berättar: 1888 kom den första normala 

cykeln – och det där är min äldsta, 

ningar använder för att få betalt från 

regionen. 

En prislista för undersökningar 

och behandlingar av alla slag, finns 

samlade i en pärm på kliniken där 

man är inlagd. 

Det går alltid bra att fråga om 

det är något man undrar över eller 

tycker verkar krångligt eller fel. 

En kort sammanfattning av avgifterna 

skall också finnas på 

anslagstavlan på avdelningen och 

redan i kallelsen informerar de flesta 

kliniker om vad patienten ska 

betala. 

den är från 1892. Och där ser du en 

karbidlampa. Och detta är en Crescent 

med träram och kedjeskydd av 

trä. 

En av cyklarna har en blecklåda fastmonterad 

på styret. 

– Kan du gissa vad han hade i 

lådan? Hembränt. Och titta här, här 

står Sveriges märkligaste velociped. 

Det finns inget kedjehjul, man trampar 

upp och ner. Och visste du att 

den första växelcykeln kom 1893? 

Den var femväxlad, man tryckte på 

knappen här, det är en gummiboll. 

Riktigt kluriga ärenden kan 

någon vårdärendeansvarig på sjukhusets 

ekonomiavdelning behöva 

titta på. Där finns den verkliga 

expertisen på det invecklade 

avgiftssystemet. 

I NU-sjukvården heter experten 

Johan Ekström: 

– Reglerna är egentligen solklara 

men fyllda av undantag och specialfall. 

Dessutom handlar det i vissa 

fall om en bedömning eller tolkning. 

Det kan ibland göra det lite klurigt 

att hitta rätt, säger han. 

Ellas favoritobjekt är sjömanskostymen. 

– Den sydde Alfs mamma till hans 

skolavslutning 1928. 

Nobel satsade 40 000 på konstruktionen. 

Svea Velociped. Det var två 

unga grabbar som uppfann den. Men 

den försvann sen. 

– Och den här har en lärarinna 

från Frölunda haft. 

Alf förklarar, diskret sekonderad 

av Ella. 

Deras samstämmighet verkar vara 

total. Tråkigt har de aldrig, säger de. 

Även om de inte längre åker runt 

och fyndar. 

Det behövs inte heller. I deras 

museum finns redan ett tvärsnitt av 

förra och förrförra seklets historia 

materialiserat. 

Öppet för allmänheten håller de, 

på de tider de har lust att visa samlingarna. 


FOTO: ANNA SIGGE 

Han försäkrar dock att regionen 

aldrig försöker få mer betalt från en 

patient än vad som står i regelverket: 

– Visst blir det fel ibland men 

ofta beror det på att patienten eller 

vi har missat högkostnadsskyddet, 

säger han. 

TEXT: KARIN DANIELSSON 


Korsord 

är ju 

vår 

framtid 

ikeas 

bokhyllekille 

÷ 

oförsonliga 

rödluvan 

Ç Ç Ç 

dansar hålla i 

vackert rodret 

över 

ängen 

förslagen 

Tävla och vinn! 

De fem först öppnade rätta lösningarna belönas med boken ”Köksvägen 

till Västsverige”. Ytterligare fem korsordslösare vinner två biobiljetter vardera. 

Skriv ner svaret som döljer sig i de skuggade fälten i korsordet och 

skicka det till RM – Regionmagasinet, Regionens Hus, Lillhagsparken 5, 

405 44 Göteborg (eller mejla till: svar.rm@vgregion.se) senast den 31 

oktober 2006. OBS! Kom ihåg att märka kuvertet/vykortet/ mejlet med 

”Kryss 3-06”. 

Kryss RM nr 3-06 

Namn: .............................................................................. 

Adress: ............................................................................. 

Postnummer & Ort: .............................................................. 

Rätta svaret: ...................................................................... 

Vinnare Regionmagasinet nr 2-06 

Följande korsordslösare vann ”Köksvägen till Västsverige”: 

Bernt Karlsson-Biller, Kållered, Birgitta Johansson, Karlsborg 

Dagny Svensson, Trollhättan, Ulla-Britt Olausson, Göteborg 

Anitha Raimund, Timmersdala. 

Följande korsordslösare vann två biobiljetter var: 

Ing-Brith Elfstrand Hyss, Borås, Majalisa Söderlund, Ljungskile 

Åke Steinwall, Göteborg, Kerstin Ekmark, Lidköping 

Ann-Britt Hellman, Falköping. 


bildar 

veckor 

sån efter 

person 

bär på 

fina 

anor 

är 

alla 

filéer 

kan vi 

av 

skräck 

är de 

som 

håller 

sams 

ses med 

låga 

÷ 

faller 

det 

mesta 

här är gör 

budapest 

huvudbrandstadmän Ç längtar 

friskus 

› 

rarus i 

floran 

‹ 

talar 

ej i 

gåtor 

jätte- bra så- 

längst 

den kan 

fintdan vill 

ger en 

luktar 

Ç ç 

ned 

konst- vi ha i man få Ç som ç 

språk affär ro i 

del sår 

hunden 

Ç 

÷ 

stycken 

kort 

ska 

skalor 

✃ 

hålla 

låda 

sänka 

ses högst 

på pallen 

övermätta 

spelas 

i tennis 

bryna i 

pan na 

Lösning till kryss i RM 2-06 

ligger 

vi gärna 

på i 

solgass 

hysa 

över 

natten 

vrång 

färska 

÷ 

n 

damen i 

kalmar 

har en 

alltför 

tjock 

mage 

p 

l 

a 

y 

a 

går om 

kudden 

Ç Ç 

klubbäggframåtspel 

sporra 

rundandajätteeld o 

v 

a 

l 

g 

o 

de kan 

lura i 

vassen 

m 

plommonsort 

direkt 

e 

g 

g 

a 

r 

kommer 

näst 

sist 

ä 

‹ 

handlar 

japan 

med 

mynt 

duk för 

köksstädning 

kvinna 

b 

a 

n 

d 

y 

tas i 

gett 

bra med 

poolen 

beröm 

den är Ç 

ljus 

och fin 

klok 

÷ 

v 

sugen 

besökare 

e 

⁄ 

prisas 

av 

vissa 

e 

⁄ 

r 

ö 

d 

e 

s 

i 

m 

t 

a 

g 

personakadeligtmital är en 

dålig 

båt 

tomt 

ton tre 

‹ 

ger fina 

rosor 

finare 

ingång 

‹ 

a 

r 

t 

o 

n 

är 

Ç finare 

saftiga Ç 

frukter 

boning 

Ç 

r 

o 

s 

a 

t 

team 

helenalikt 

namn 

e 

l 

n 

a 

mårddjur 

r 

har det 

som 

växt 

förbereda 

ritt 

är nyttig 

föda 

intervall 

mellan 

1:a och 9:e 

to nen 

Vad betyder vatten för dig? 

Vatten är förutsättningen för allt liv på jorden. Vi använder det som 

livsmedel, till transporter och för hälsa och välbefinnande. Men ibland 

glömmer vi bort hur viktigt vattnet är för oss. Vad betyder vatten för dig? 

Skriv och berätta. Några av breven publiceras i nästa tidning. 

Du får gärna vara anonym, bara vi på redaktionen vet vem du är. 

Vi lottar fem brevskrivare som får två biobiljetter vardera som tack. 

Skriv till:”VATTEN”, Regionmagasinet, Regionens Hus, Lillhagsparken 5, 

405 44 Göteborg eller mejla till regionmagasinet@vgregion.se – glöm 

inte märka mejl/brev med ”VATTEN”. OBS! Senast den 31 oktober vill 

vi ha ditt brev. 

m 

trist 

är även 

regionmagasinet 

t 

a 

l 

t 

i 

d 

n 

i 

n 

g 

kan en 

ole 

vara 

gör 

smärta 

för det 

mesta 

av vi 

ribonukleinsyra 

p 

a 

l 

ä 

öponny 

m r 

o u 

g s 

fattade n s 

a g 

‹ 

har 

kort 

stubin r e 

t e t 

typ av 

kroppkaka 

› p i 

ç moln- 

k fri k 

l l e 

jättar a t 

r o t 

sötnos 

för det 

passande 

kort 

ç 

b 

e 

s 

t 

ö 

r 

t 

står 

förton 

t 

‹ 

gåsapåg 

ceremoni 

r 

i 

t 

mycket 

en 

nyare 

häpen 

del 

ç ger 

deckarespänning 

n 

t 

verkar 

ofta 

jakande 

furan 

t 

a 

l 

l 

e 

n 

välde 

t 

vill 

ingen 

tjej 

hög- 

sätt tidlig 

att vara och 

festlig 

ohälsosam 

‹ 

i 

n 

t 

r 

÷ 

i 

vardagstal 

olaglig 

kopia 

p 

i 

r 

a 

t 

ç 

r 

e 

g 

i 

tilltal 

verk i 

litauen 

i 

g 

n 

a 

l 

i 

n 

a 

vattengudinna 

får 

något 

skådespelare 

galet 

t 

mediajätte 

c 

n 

n 

kan se 

rött 

i 

l 

s 

k 

e 

n 

t 

o 

k 

i 

g 

h 

e 

t 

anger 

tillhörighet 

e 

r 

t 

kallas © svenska korsord ab 

ç 

åker 

dit 

doktor © svenska korsord ab 

© SVENSKA KORSORD AB. FOTO:

Gott samarbete kring EM 

Medan friidrotts-EM pågick som 

bäst på Ullevi fanns Västra Götalandsregionen 

på plats i Nordstan 

i Göteborg för att visa hur Västra 

Götalandsregionen arbetar förebyggande 

med folkhälsa. 

Utställningen och de olika aktiviteterna 

som erbjöds väckte stort intresse 

hos allmänheten. Uppemot 10 000 

personer strömmade igenom varje 

dag och 5 000 personer deltog i en 

tipsfrågetävling där samtliga deltagare 

fick ett hopprep som uppmuntran 

till motion. 

Besökarna kunde bland annat 

delta i den forna friidrottsgrenen 

stillastående längdhopp och spana in 

en höjdhoppsställning där ribban låg 

på Kajsa Bergqvists årsbästa. Andra 

uppskattade inslag var möjligheten 

att få råd från dietister om träning, 

Viktiga adresser och telefonnummer 

Sjukvårdsupplysningen: 

Har du frågor eller behöver råd 

om sjukdom och hälsa? 

Vill du veta vart du skall söka 

dig för en viss sjukdom? 

Ring till sjukvårdsupplysningen 

så får du tala med kunnig 

vårdpersonal som kan hjälpa dig 

vidare. 

Göteborg 

(betjänar även Bohuslän utanför 

Fyrbodalsområdet) 

Tel: 031-703 15 00. 

Öppet dygnet runt. 

Skaraborg 

Vardagar kl 08.00–17.00: 

ring din vårdcentral. 

Övriga tider: 

ring sjukvårdsrådgivningen. 

Tel:0774-40 20 20. 

Södra Älvsborg 

Tel: 0771-801 801. 

Öppet dygnet runt. 

Fyrbodal 

Tel: 0771-117 117. 

Öppet dygnet runt 

Vill du veta mer om regionens 

hälso-och sjukvård gå in på 

www.vgregion.se (klicka på hälsaoch 

sjukvård). 

kost och viktminskning. Många passade 

också på tillfället att göra ett 

hälsotest. Några av dagarna fanns 

också hälso- och sjukvårdspolitiker 

på plats för att diskutera sjukvårdsfrågor. 

–Vi nådde många som var nyfikna 

och ville ta till sig information. Det 

kändes som en bra satsning, säger 

Malin Englund som var projektledare 

för aktiviteterna på Nordstadstorget. 

Västra Götalandsregionen bidrog 

också med fem miljoner kronor till 

EM-festen, det vill säga de kringarrangemang 

utanför arenan i form av 

kulturaktiviteter och annat som 

arrangerades av Göteborgs turistbolag 

Göteborg & Co. 

– Det är en styrka att stad och 

region samverkade för att det här 

Patientnämnden: 

Borås, tel: 033-17 48 50. 

Göteborg, tel: 031-63 70 10. 

Mariestad, tel: 0501-621 80. 

Uddevalla, tel: 0522-67 08 60. 

Vårdgaranti och 

Valfrihet i vården 

Har du frågor om vårdgarantin 

ska du i första hand vända dig till 

din läkare/mottagning. Allmän 

information om vårdgarantin och 

om valfrihet i vården finns på 

www.vgregion.se/vardgaranti 

och hos Vårdslussen på tel: 

020-44 55 55, e-post: 

vardslussen@vgregion.se 

Regionens Hus 

Göteborg, tel: 031-63 05 00. 

Vänersborg, tel: 0521-27 57 00. 

Mariestad, tel: 0501-620 00. 

Uddevalla, tel: 0522-67 08 00. 

Borås, tel: 033-17 48 00. 

Skövde, tel: 0500-49 56 00. 

Tillväxt och utveckling 

Västra Götalandsregionen. Tel: 

031-63 05 00. www.vgregion.se 

(klicka på Tillväxt & Utveckling) 

Kontakta din politiker 

Västra Götalandsregionen. 

Tel: 0521-27 57 00. 

www.vgregion.se 

(klicka på Politik och beslut) 

Marcus, Rebecca, Berith och Anders 

Holm från Sala var några av alla de som 

besökte Västra Götalandsregionens 

utställning i Nordstan under EM. 

årtiondets största evenemang i 

Sverige skulle bli en succé, säger 

Magnus Engelbrektsson, samordnare 

för Västra Götalandsregionens EMaktiviteter. 

I samband med EM satsade regionen 

ytterligare drygt en miljon på 

marknadsföring utomlands av Västra 

Götaland som resmål. 

TEXT: BETTINA AXELSSON 

FOTO: JERKER ANDERSSON 

Allmänna handlingar 

Hos Västra Götalandsregionen 

kan du hitta handlingar på: 

www.vgregion.se (klicka på Diariet) 

Eller kontakta något av regionens 

diarier: 

Diariet Regionens Hus 

i Borås, tel: 033-17 48 04. 


i Göteborg, tel: 031-63 09 03, 

031-63 06 38. 


i Mariestad, tel: 0501-620 88, 

0501-620 89, 0501-620 91. 

Diariet Regionens Hus i Skövde, 

tel: 0500-49 56 12, 

0500-49 56 13. 


i Uddevalla, tel: 0522-67 08 58. 


i Vänersborg, tel: 0521-27 51 09, 

0521-27 51 10. 

Regionfullmäktige via radion 

Lyssna via www.vgn.nu eller se 

i lokaltidningen för rätt frekvens 

i ditt område. 

Regionfakta 

Västra Götaland, 

länet, regionen 

och länsstyrelsen 

Vad är egentligen skillnaden 

mellan Västra Götalandsregionen, 

Västra Götaland, 

landsting och länsstyrelsen? 

Att hålla isär begreppen är inte 

helt lätt. Här är en lathund: 

Västra Götalands län 

Det geografiska området, 

länet, Västra Götaland bildades 

1998 då Göteborgs och 

Bohus län, Älvsborgs län samt 

Skaraborgs län slogs ihop. 

Västra Götalandsregionen 

(Västra Götalands läns 

landsting) 

Regionen är vårt lokala 

självstyre. De tre landstingen i 

Bohuslän, Älvsborg och Skaraborg 

slogs ihop med sjukvården 

i Göteborg 1999 och 

bildar idag Västra Götalandsregionen. 

Förutom hälso- och 

sjukvården har Västra Götalandsregionen 

numera, liksom 

Region Skåne i söder, övertagit 

ansvaret även för de 

regionala tillväxt- och utvecklingsfrågorna 

(till exempel 

utbyggnad av vägar och järnvägar), 

från länsstyrelserna – 

för att flytta besluten närmare 

invånarna. 

Länsstyrelsen 

Länsstyrelsen är en tillsynsmyndighet 

som svarar för den 

statliga förvaltningen i länet. 

Den är statens ”lokalkontor” 

och kontaktyta i länet. Länsstyrelsen 

ansvarar bland annat 

för tillsynen inom naturvård, 

miljöskydd och social omvårdnad 

med mera. Chefen för länsstyrelsen 

är landshövdingen. 

Kommunerna 

Kommunen har hand om det 

kommunala, lokala politiska 

styret och förvaltningen. 

I Västra Götaland finns 49 

kommuner. 


Drömmen om 

det egna kaféet 

Mormors stora mässingsbricka och farmors tårtfat på fot av 

pressat glas. Hembakade bullar och kakor och aldrig nåt prat 

om busslaster utan bara om gäster som individer. 

Drömmen om kaféet var plötsligt verklighet och där 

stod vi, Britta och jag i tidsenliga förkläden och 

hucklen bakom köpmansdisken från Ikea och var 

bara så lyckliga. 

Baksmällan kom efter bara några veckor. 

Trots varma eller kalla fotbad var kväll hade 

fötterna förvandlats till två helvetiskt brinnande 

klumpar. 

– Ska man bjuda fint får man lida pin, sa jag, 

flyttade på sängen och sov med fötterna stickandes 

ut genom det öppna fönstret i den kylande 

natten. 

Så var det de tröttande eviga inköpsresorna till 

Willys. Herregud vad folk bälgar i sig dricka. Och 

kaffe. Och frallor. Och sockerbitar! Det där med 

sockerbitarna blev en egen historia. 

Till den lilla gulliga taklåga 1800-talsstugan 

kom även pensionärer i buss. Oftast på beställning. 

Även när kaféet var stängt. 

42 pensionärer hade beställt kaffe med dopp 

samma dag som det vars varulagerpåfyllardag. 

Men har man kafé så har man. 

Lyssna på RM via internet! 

–Varsågoda, sa jag och hällde upp kaffe och log 

varmt. 

–Tack sa pensionärerna och log lika varmt tillbaka. 

Den tredje damen jag serverade harklade sig försynt 

och påpekade att hon var diabetiker. 

– Men det ordnar vi, sa jag servicevant och 

ropade ut till Britta i köket. 

– Britta, kan du fixa nåt sockerfritt! 

Femte damen var även hon diabetiker. 

Och den sjunde. 

– Oj då, sa jag, och strök bort svettdroppen 

under hucklet i pannan. 

– Britta!!! Tre frallor till! 

När så den tolfte damen skulle ha en fralla började 

ugglorna att anas. Kommunikationsmiss? Det 

var alltså diabetikerföreningen på sommarutflykt? 

Och lagret av frallor tomt. 

När jag ropade ut frågan över församlingen hur 

många som ville ha sockerfritt, höjdes en skog av 

händer. 

Nu kan du lyssna på Regionmagasinet via internet. 

Gå in på www.regionmagasinet.se. Klicka på Lättläst och taltidning. 

Returadress: Regionens Hus, Lillhagsparken 5, 405 44 Göteborg 

–Vi ber tusen gånger om ursäkt men beställningen 

har blivit fel, ropade jag. Jo, jag lät nog lite 

bestämd. 

– Ni får skrapa av sockret från bullarna, för 

frallorna är slut. 

När jag var ute i köket och fyllde på kaffekannan 

kom en av damerna ut: 

– Dom hörde fel, sa hon. Dom trodde du frågade 

hur många som ville ha en sockerbit. 

Problemet löste sig men man kan tänka sig vad 

de berättade när de kom hem. 

”Jo, det var väl bra, men man var tvungen att 

säga till redan när man bokade resan om man ville 

ha socker till kaffet! 

Och det var inte frågan om flera sockerbitar. 

Nej, matronan som stod där med sin kaffekittel, 

frågade hur många som ville ha sockerbit till 

kaffet. Och sen sa hon att dom inte hade så många 

utan man fick ta sockret från bullarna i stället” 

Drömmen om kaféet. Ett kafé precis så mysigt 

så att man själv ville fika där. Mässingbrickor, 

glada runda tanter som serverar och frågar om 

man ville ha påtår. 

Baksidan, som man inte ser, är de värkande 

fötterna, ständigt påfyllande av lager, bärande, 

diskande. Och så ska man plocka blommor, stryka 

dukar, diska vaser, torka bord och golv, städa när 

dagen är slut – och ändå öppna för senkomna 

gäster, räkna kassan, räkna den en gång till eftersom 

den inte stämde, göra bokföringen, (är debet 

åt vänster eller höger?) duka för nästa dag, låsa 

dörrar, gå med sopor… somna med fötterna ut 

genom fönstret. 

Och efter tre månader inse att det gått jämt 

upp, ekonomiskt. Att lönen inte ligger i paritet 

med antal arbetade timmar, att man inte har råd 

att anställa någon, och att man om man skall leva 

och vara hederlig skattebetalare måste ta så 

mycket betalt att i alla fall inga pensionärer har 

råd att dricka kaffe med dopp. Inte ens om man tar 

bort pärlsockret på bullarna. 

Men visst är det mysigt med såna där små 

hemtrevliga kaféer med hembakade bullar som 

man upptäcker när man är ute på sommarsemester. 

Det är bara så konstigt att de flesta försvinner 

bara efter en eller ett par säsonger. 

TEXT: MAUD PIHLBLAD 

FOTO: PRIVAT 

Nästa nummer av Regionmagasinet kommer i december

Regionmagasinet nr 3/2006 - Västra Götalandsregionen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?