Kris- och katastrofberedskap i VGR.pdf - Västra Götalandsregionen

Kris- och
katastrofberedskap
i Västra Götalandsregionen
Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum
1

©Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum, 2011
Fjärde upplagan
Tryck: PKMC
2

Innehåll
Förord ................................................................................................. 4
Västra Götaland - länet och regionen .................................................5
Risker och hot.......................................................................................6
Många allvarliga händelser ..................................................................7
Nationella och internationella händelser...............................................8
Målet för den katastrofmedicinska beredskapen ................................10
Definitioner .........................................................................................10
Lagar och föreskrifter.......................................................................... 11
Sekretess............................................................................................ 11
Krisledningsnämnd i kommun och landsting ......................................12
Kris- och katastrofberedskap - organisation ......................................12
Sjukvårdsledning vid allvarlig händelse ..............................................15
Kriskommunikation .............................................................................20
Samverkan .........................................................................................21
Lästips ................................................................................................25
Ordlista ...............................................................................................26
3

Förord
Varje sjukvårdshuvudman i Sverige har ansvar för att det finns en katastrofmedicinsk
beredskap inom sitt geografiska område. I Västra Götalandsregionen
är det Prehospitalt och katastrofmedicinskt centrum (PKMC) som
ansvarar för att det finns en beredskap för ”det som inte får hända, men som
ändå gör det”.
Västra Götalandsregionen har under åren drabbats av flera allvarliga
händelser. Erfarenheterna från dessa händelser ligger som grund för planer,
utbildning och övning av regionens personal samt hur den regionala katastrofmedicinska
ledningen är organiserad.
I skriften används samlingsbegreppet allvarlig händelse som för sjukvården
täcker hela skalan från inträffad händelse eller hot om stor händelse till
katastrof. Begreppet extraordinär händelse används i lagtext om kommun
och landsting. De exakt återgivna definitionerna finns att läsa på sidan 10.
Denna skrift riktar sig till alla som vill skaffa sig en översiktlig bild av
den katastrofmedicinska beredskapen i Västra Götalandsregionen. Direkt
berörd personal bör komplettera sin kunskap genom att delta i utbildningar
och övningar som kontinuerligt genomförs inom ämnesområdet och ta del
av den regionala och de lokala medicinska katastrofplanerna. I februari
2011 antog regionfullmäktige en krishanteringsplan för Västra Götalandsregionen
utarbetad av säkerhetsstrategiska avdelningen och regionkansliets
informationsavdelning. Planen inkluderar också en kriskommunikationsplan.
Syftet med planen är att klargöra roller, ansvar och uppgifter före,
under och efter en händelse som påverkar Västra Götalandsregionens nämnder/styrelser/bolag/privata
vårdgivare i Västra Götaland.
Göteborg i oktober 2011
Annika Hedelin
Beredskapschef
4

Västra Götaland - länet och regionen
Västra Götaland sträcker sig från Svenljunga i söder till Bengtsfors i norr.
Länet har närmare 1,6 miljoner invånare och 49 kommuner, varav Göteborg
är den största. Geografiskt är Västra Götaland ett av de största länen i Sverige
med en yta på cirka 24 000 kvadratkilometer.
Västra Götalandsregionen verkar inom Västra Göta lands län, ansvarar
för hälso- och sjukvården och driver de regionala tillväxt- och utvecklingsfrågorna
i länet. Från och med 1 januari 2012 är Västra Götalandsregionen
ensam ägare till Västtrafik och regional myndighet för kollektivtrafik.
PKMC, Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum, är sjukvårdens
enhet för kris- och katastrofberedskap i Västra Götalandsregionen. PKMC
har det regionala ansvaret för beredskap vid allvarliga händelser och bedriver
utbildning lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Foto: Sergio Joselovsky
Foto: Sergio Joselovsky
Foto: Sergio Joselovsky
Foto: Veronica Svensson
5

Risker och hot
Västra Götaland är ett av de folktätaste områdena i landet. Det är nordens
största transportregion och knutpunkt för vägar och järnvägar. Den industriella
verksamheten sysselsätter ett stort antal personer och hanterar många
olika typer av farliga ämnen.
Kommuner och landsting ska enligt lag analysera vilka extraordinära
händelser som kan inträffa inom kommunen respektive landstinget och hur
de kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas
och sammanställas i en risk- och sårbarhets analys. Regionens olika förvaltningar
ansvarar för risk- och sårbarhetsanalyser inom sina egna verksamheter.
En regional analys skall årligen rapporteras till Socialstyrelsen och
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Oljeraffinaderierna i Göteborg och Lysekil och den petrokemiska industrin
i Västra Götaland utgör stora riskområden. Många industrier, särskilt
runt Göteborg och Stenungsund, hanterar kemikalier och explosiva material.
Trafiken på land, till sjöss och i luften medför många olika risker. På E45
transporteras den största volymen giftiga gaser i Sverige. Stora mängder farligt
gods transporteras också på E6 och E20. En händelse med farligt gods i tätbebyggt
område skulle kunna få ohyggliga konsekvenser för människor och miljö.
Sjöfarten i regionen är intensiv. Hälften av landets export via hamnar
sker från Göteborg. Göteborgs hamn är nordens största räknat till antal ton
som lossas och lastas årligen. Färjorna från Göteborg transporterar drygt 1,5
• Raffinaderierna i Göteborg och Lysekil
• Den petrokemiska industrin i
6
Stenungsund
• Rangerbangården i Göteborg
• Riksvägar och europavägar med tät
trafik
• Götaälvdalen och Munkedals kommun
med rasrisk
Särskilda riskområden i Västra Götaland
• Ett flertal industrier som hanterar farliga
ämnen
• Trafiktunnlar där räddningsproblem kan
uppstå
• Färjetrafiken på Kattegatt och Skagerrak
• Flera flygplatser med linjetrafik
• Stora publika evenemang

miljoner passagerare årligen. Inte sällan transporteras passagerare och farliga
ämnen på samma fartyg. Flygtrafiken och transport av flygbränsle medför
också risker. I Västra Götaland finns flera flygplatser med linjetrafik.
Industribränder, bränder i varuhus och festlokaler har blivit färre, men
när en sådan brand inträffar kan konsekvenserna bli förödande. Anlagda
bränder i t ex skolor, containers och bostäder ökar däremot.
I Västra Götaland finns inga kärnkraftsanläggningar, men det är nära till
kärnkraftverket Ringhals i Halland. En riskfaktor som tillkommit är joniserat
material på soptippar och radioaktiva ämnen på sjukhusen och i industrin.
Risken för naturkatastrofer är förhållandevis liten i vårt land. Det inträffar
dock varje år händelser som står naturkatastroferna nära. Exempel på sådana
händelser är snöoväder, stormar, översvämningar, ras och jordskred.
Många allvarliga händelser
Västra Götaland är den del av Sverige som drabbats av flest allvarliga händelser.
Exempel på sådana är tåg olyckan i Lerum 1987, branden på fartyget
Scandinavian Star 1990, spårvagnsolyckan vid Vasaplatsen i Göteborg 1992
och diskoteksbranden på Hisingen 1998.
I juni 2001 uppstod kravaller vid EU:s toppmöte i Göteborg. Sjukvård, polis
och räddningstjänst mötte en ny typ av scenario där händelseförloppen ändrades
snabbt och oroligheter utbröt på flera ställen samtidigt. Även svåra väderförhållanden
kan ge anledning till att den regionala katastrofmedicinska ledningen
(RKML) aktiveras. De kalla vintrarna 2009-2011 med ovanligt mycket snö och
hårda vindar föranledde att RKML aktiverades i samband med SMHI:s vädervarning
klass 2. När en klass 2-varning utfärdas betyder det en ”väderutveckling
som kan innebära fara för allmänheten”.
Flera större händelser har inträffat utanför Västra Götaland som berört vår
verksamhet och aktiverat RKML. Ett exempel är bussolyckan utanför Arboga
där nästan alla inblandade kom från Skaraborg. Andra exempel är godståget
lastat med klor som spårade ur mellan Anneberg och Kungsbacka i Halland,
söder om Göteborg och terrorattacken i juli Norge 2011.
7

Exempel på allvarliga händelser i Västra Götaland
1977 Jordskred i Tuve 9 döda 62 skadade
1978 Brand på stadshotellet i Borås 20 döda 50 skadade
1980 Tjörnbron rasar 8 döda
1987 Tågolycka i Lerum 9 döda 130 skadade
1990 Fartygsbrand på Scandinavian Star 158 döda 30 skadade
1992 Spårvagnsolycka i Göteborg 13 döda 37 skadade
1998 Diskoteksbrand i Göteborg 63 döda 213 skadade
2001 Kravaller vid EU-toppmötet i Göteborg 143 skadade
2002 Klorgasutsläpp i Skara sommarland 39 till sjukhus
2006 Jordskred i Småröd
2008 Åkattraktionen Rainbow på Liseberg rasar 33 skadade
2009 Influensapandemi
2010 Snöoväder, februari
2010 Askmoln från Island
2010 Bombhot mot Göteborg
Nationella och internationella händelser
Tsunamin i Sydostasien
Händelser som inträffar i andra delar av världen kan i högsta grad påverka
oss i Sverige. Tsunamin i Sydostasien 2004 fick katastrofala följder för
ett stort antal länder. I området, främst i Thailand, vistades drygt 17 000
svenskar. Det stod tidigt klart att Sverige var ett av de hårdast drabbade
länderna i Europa. Antalet saknade och omkomna svenskar i flodvågskatastrofen
uppgick till närmare 550.
Stormen Gudrun
I januari 2005 drog stormen Gudrun in över södra Sverige. Det var en svår
storm med orkanstyrka i vindbyarna och ledde till omfattande skador på
den samhällsviktiga infrastrukturen. Många tusentals hushåll, framför allt
på landsbygden, fick klara sig utan värme, el och vatten under flera veckor.
Fler än tio personer omkom under stormen, eller som en följd av den.
8

Terrorhandlingar och krig
Flera mycket allvarliga terroristattacker har inträffat under de senaste åren.
Den 11 september 2001 i New York, Pentagon och Pennsylvania då tusentals
personer dog. I mars 2004 exploderade bomber på fyra pendeltåg i Madrid,
190 människor miste livet och mer än 1500 skadades. Den 7 juli 2005 utlöstes
bomber i Londons tunnelbana. Mer än 50 personer dog och över 700
skadades. I november 2008 dödades över 100 personer och minst tre gånger
så många skadades då en grupp män beväpnade med automatvapen och granater
gick till koordinerad kommandoattack på olika platser i Bombay. Den
27 juli 2011 skakades Oslo av en mycket kraftig bombladdning som detonerade
intill regeringskansliet. Samtidigt pågick dödsskjutning av ungdomar
från det norska arbetarpartiets sommarläger på Utøja. 76 personer fick sätta
livet till och närmare ett 100-tal skadades, många mycket svårt.
Samhällsutvecklingen har lett till ökade risker för terroristhandlingar och
sabotage, kemiska olyckor och kärnkraftskatastrofer. Detta är alltså något
som olika myndigheter måste ha med i sin planering.
Under kriget i Libanon, juli 2006, genomfördes den största evakuering av
svenskar från utlandet någonsin. Cirka 8 500 svenska medborgare och andra
personer bosatta här evakuerades tillbaka till Sverige. Behovet av vård var
inte stort, däremot fanns ett stort behov av psykosocialt stöd.
Trots att många länder minskar de militära anslagen och drar ner på
vapentillverkningen är det internationella läget långt ifrån stabilt. Hur
Västra Götalands regionens sjukvård ska organiseras vid höjd beredskap
(krig) finns beskrivet i den regionala katastrofmedicinska planen.
Katastrofmedicinsk beredskap för svenska insatser utomlands
Den 1 september 2008 trädde lagen om katastrofmedicinsk beredskap, som en
del av svenska insatser utomlands, i kraft. Socialstyrelsen har fått uppdraget att
ta fram föreskrifter som behövs för den katastrofmedicinska delen av insatsen.
Västra Götalandsregionen är ett av de sex landsting som i lagen utpekas
att ha beredskap för att skicka läkare och sjuksköterskor att bistå drabbade
9

svenskar i annat land efter beslut som fattas av regeringen. Västra Götalandsregionen
har utbildat och tränat de läkare och sjuksköterskor som
ingår i den s k stödstyrkan. Stödstyrkan larmas genom regional tjänsteman i
beredskap (RTiB).
Målet för den katastrofmedicinska beredskapen
Målet för den katastrofmedicinska beredskapen i Västra Götalandsregionen är att:
• minimera konsekvenserna för somatiska och psykiska följdverkningar
för drabbade och indirekt drabbade
• kunna aktivera, samordna och omfördela resurser så att god medicinsk
kvalitet vidmakthålls
• den regionala organisationen skall kunna vara i drift dygnet runt årets
alla dagar
• utifrån medicinska riskinventeringar och analyser vidta åtgärder som
minskar faran för allvarliga händelser i regionen
• upprätthålla och säkerställa funktions- och driftsäkerhet.
Definitioner
Allvarlig händelse
En händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna måste organiseras,
ledas och användas på särskilt sätt.
Stor olycka
En allvarlig händelse där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta
behovet, men där det genom omfördelning av resurser och förändrad teknik är möjligt
att upprätthålla normala kvalitetskrav.
Katastrof
En allvarlig händelse där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta
behovet och belastningen är så hög att normala kvalitetskrav trots adekvata åtgärder
inte längre kan upprätthållas.
Extraordinär händelse
En händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande
risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma
insatser av kommunen eller landstinget.
10

Lagar och föreskrifter
Den katastrofmedicinska beredskapen styrs av
flera lagar och föreskrifter, som till exempel:
• Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
• Smittskyddslagen (2004:168)
• Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)
• Säkerhetsskyddslagen (1996:627)
• Patientdatalagen (2008:355)
• Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära
händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544)
• Lag (2008:552) om katastrofmedicin som en del av svenska insatser
utomlands. Till lagen hör också en förordning (2008:553)
• Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd avseende
katastrofmedicinsk beredskap och planläggning inför höjd beredskap
(SOSFS 2005:13 M)
Offentlighet och sekretess
Offentlighets- och sekretesslagen innehåller bestämmelser om sekretess inom
hälso- och sjukvården. Lagen säger att en uppgift om patienter inte får lämnas
ut, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller den-
nes närstående lider men.
Bestämmelser om tystnadsplikt för hälso- och sjukvårdspersonal finns
i lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Sekretesslagen
och sjukvårdspersonalens tystnadsplikt gäller även vid allvarliga händelser
och katastrofer.
Den 1 januari 2011 infördes en ny patientsäkerhetslag (SFS 2010:659).
Syftet är att göra vården säkrare och att det ska bli enklare för patienter att
anmäla felbehandling.
11

Krisledningsnämnd i kommun och landsting
Enligt lag ska det finnas en krisledningsnämnd i varje kommun och lands-
ting för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser. Ordföranden i
krisledningsnämnden bedömer när nämnden ska träda i funktion. Om det blir
nödvändigt, på grund av en händelses art eller omfattning, kan krislednings-
nämnden överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder.
12
I Västra Götalandsregionen består krisledningsnämnden av fem ledamöter
ur regionstyrelsen.
Kris- och katastrofberedskap - organisation
Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum
Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum (PKMC) är Västra Götalandsregionens
enhet för kris- och katastrofberedskap och har det övergripande
regionala ansvaret för att skapa en välfungerande kris- och katastrofmedicinsk
beredskap. I arbetet ingår att upprätta planer som beskriver hur hälso-
och sjukvården ska organiseras vid hot om eller inträffad allvarlig händelse.
PKMC ansvarar också för att förtroendevalda och anställd personal får
utbildning, träning och övning för att kunna utföra sina uppgifter vid en
allvarlig händelse. Utbildningarna genomförs lokalt, regionalt, nationellt
och internationellt.
Regionala planer
De planer som finns på regional nivå - regional katastrofmedicinsk plan,
epidemiplan inkl pandemiplan och säkerhetsskyddsplan - följer regionens
krishanteringsplan.
Den regionala katastrofmedicinska planen bygger på Socialstyrelsens
föreskrifter och allmänna råd och ska ligga till grund för sjukvårdsinrättningarnas
lokala katastrofmedicinska planer.

PKMC ansvarar för att den regionala katastrofmedicinska planen är aktuell
och att berörda befattningshavare i Västra Götalandsregionen är bekanta
med innehållet. Planen godkänns av regionala katastrofmedicinska kommittén
och fastställs sedan av regionstyrelsen.
Regional katastrofmedicinsk kommitté
Den regionala katastrofmedicinska kommittén består av representanter från
regionledningen, samtliga sjukhusgrupper, säkerhetsstrategiska enheten, primärvården,
smittskyddsenheten, informationsenheten och PKMC. Kommittén
beslutar om gemensamma riktlinjer för den katastrofmedicinska verksamheten.
Lokala planer - sjukhus och primärvård
De lokala planerna ska fungera som underlag för hur resurserna används
bäst när belastningen på sjukvården är hög. De ska också beskriva hur det
katastrofmedi cinska arbetet på varje enhet ska organiseras. Larm- och åtgärdslistor,
utrymnings- och brandplaner är exempel på de lokala planernas
innehåll. I varje plan ska också finnas riktlinjer för hur personalen ska tas om
hand genom exempelvis avlastningssamtal efter avslutad insats.
Planerna ska uppdateras kontinuerligt och vara kända av personalen. Den
lokala katastrofmedicinska kommittén ansvarar för att planerna hålls aktuella.
Lokal katastrofmedicinsk kommitté
Varje sjukhusområde ska ha en lokal katastrofmedicinsk kommitté för planering
av den katastrofmedicinska verksamheten. Kommittén ansvarar för
att den lokala katastrofmedicinska planen är aktuell, följer övergripande
beslut och är känd av berörd personal.
I kommittén ingår t ex representanter för sjukhusledningen, sjukhusets olika
verksamheter, lokal beredskapssamordnare, personal med psykosocial kompetens
och informatör.
13

Stabsrummet på PKMC, Svangatan i Göteborg Foto: Jonas Sundquist, PKMC
14
Beredskapsgrader inom sjukvården
Stabsläge
Utlöses vid larm om en händelse eller hot där omfattningen är oklar och tillgängliga
sjukvårdsresurser kan bli otillräckliga. Ökad beredskap för akut omhändertagande
nås inom ramen för tillgängliga resurser. Kapacitet kan frigöras bland annat genom
att planerade behandlingar skjuts upp och att personal i avgående skift stannar
på arbetsplatsen. En ledningsansvarig läkare träder i funktion för planering och
organisation av den medicinska verksamheten.
Förstärkningsläge
Utlöses vid larm om en händelse där tillgänglig kapacitet kommer att bli otillräcklig
för det akuta omhändertagandet, men det ändå kan förväntas räcka med begränsad
resursförstärkning. Förstärkningsläge innebär att särskild sjukvårdsledning
träder i funktion. Sjukvårdsverksamheten förstärks punktvis där det är nödvändigt,
exempelvis på akutmottagningen och operations- och intensivvårdsavdelningen.
Katastrofläge
Utlöses vid larm om en händelse där det är helt klart att det krävs resurser långt
över de tillgängliga för det akuta omhändertagandet och för att klara verksamheten
under ett långdraget förlopp. Alla de funktioner som behövs för att ta hand om ett
stort antal patienter mobiliseras. Extra personal kallas in enligt larmlistor.

Sjukvårdsledning vid allvarlig händelse
I varje landsting ska det finnas en särskild sjukvårdsledning. Med särskild
sjukvårdsledning menas en förberedd organisation för att leda hälso- och
sjukvårdens insatser vid allvarlig händelse. Särskild sjukvårdsledning
utövas regionalt, lokalt (på sjukhus och vårdcentral) och i skadeområde.
Särskild sjukvårdsledning på regional nivå
Regional tjänsteman i beredskap
I Västra Götalandsregionen finns en regional tjänsteman i beredskap (RTiB)
dygnet runt årets alla dagar. RTiB är en person med medicinsk utbildning
och fördjupade kunskaper i krishantering, som är anställd på PKMC och
kan ta emot larm vid allvarlig händelse. RTiB larmas via SOS Alarm utifrån
fastställda kriterier. RTiB ska vara operativ inom fem minuter och snabbt
kunna upprätta särskild sjukvårdsledning på regional nivå i samverkan
med regional beredskapsläkare.
Vid planerade händelser med hög riskbild, exempelvis vissa fotbollsmatcher,
konserter och demonstrationer, informeras och larmas RTiB enligt
normala larmvägar.
Regional beredskapsläkare
Förutom regional tjänsteman i beredskap finns i Västra Götalandsregionen
en organisation med regional beredskapsläkare (RBL). RBL är en ledningsutbildad
läkare med lång erfarenhet och särskild utbildning inom katastrofmedicin.
En regional beredskapsläkare finns i beredskap dygnet runt årets
alla dagar och söks vid behov av RTiB.
15

Regional kris- och katastrofmedicinsk ledning
Regional katastrofmedicinsk ledning (RKML) bedriver särskild sjukvårdsledning
på regional nivå.
RKML har till uppgift att stödja, samordna och vid behov leda sjukvårdsinsatsen
i regionen vid överhängande hot om eller vid en allvarlig händelse.
RKML arbetar i första skedet operativt och sedan i huvudsak med strategiska
ledningsuppgifter på regional nivå.
Vid en allvarlig händelse är regional tjänsteman i beredskap (RTiB) larmmottagare.
RTiB har befogenhet att utöva särskild sjukvårdsledning på
regional nivå. I första fasen organiseras den med RTiB och RBL. Vid behov
utökas och förstärks grundbemanningen och regional katastrofmedicinsk
ledning upprättas.
Regional katastrofmedicinsk ledning har befogenheter att använda regionens
totala materiella och personella resurser i akuta lägen vid allvarliga händelser.
Regional kris- och katastrofledning har bl a till uppgift att
• samordna och vid behov leda regionens sjukvård
• inventera regionens sjukvårdsresurser och vid behov även hos andra sjukvårdshuvudmän
i landet och utomlands stödja sjukvårdens ledning i skadeområdet och på
sjukvårdsinrättning
• samverka med experter inom olika områden
• vara en kanal till sjukvården i Västra Götalandsregionen för lokala, regionala och
centrala myndigheter och organisationer
• ansvara för kontakter med andra sjukvårdshuvudmän, myndigheter och organisationer
• ansvara för samordnad intern och extern information på regionnivå
• informera regionledningen och vid behov krisledningsnämnden.
Särskild sjukvårdsleding på lokal nivå ska bl a
• mobilisera sjukhusets resurser enligt katastrofplanen
• bedöma det förväntade behovet av vård och omhändertagande
• leda och samordna verksamheten inom sjukhuset
• ansvara för information inom den egna verksamheten, till anhöriga och massmedia
• planera resurserna på längre sikt
• samverka med den regionala kris- och katastrofledningen
16

Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå
Akutsjukhus
Alla akutsjukhus i Västra Götalandsregionen ska ha en särskild sjukvårdsledning
som avgör vilken beredskapsgrad som gäller i den egna verksamheten
vid en allvarlig händelse.
Vid hot eller larm om en allvarlig händelse har en jourhavande läkare det
initiala ledningsansvaret. Så snart som möjligt organiseras sjukhusets katastrofledningsgrupp
som tar över ledningen av det egna sjukhuset. På varje
sjukhus ska det finnas lokaler som är förberedda för katastrofledningsgruppen.
Lokalerna måste ha kommunikationsutrustning som exempelvis telefoner
och fax, plottingtavlor och annan teknisk utrustning som kan anpassas
efter behov och lokala förutsättningar.
Psykosocialt krisstöd
Psykosocialt krisstöd till drabbade, anhöriga och personal är en del av det
katastrofmedicinska arbetet. Personer med speciell kompetens inom området
bör finnas med i särskild sjukvårdsledning. Varje akutsjukhus bör ha lokaler
förberedda för krisstödsinsatser till drabbade och närstående.
Primärvården
Vårdcentraler
Alla vårdcentraler i Västra Götalandsregionen - offentliga och kontrakterade
som ingår i VG Primär - ska ha en katastrofmedicinsk plan för att bland annat
kunna ta emot lätt skadade.
Särskild sjukvårdsledning i skadeområdet
Den sjukvårdspersonal som först anländer till skadeområdet, vanligtvis
personalen i första ambulansen, är de som inledningsvis leder sjukvårdens
insats i skadeområdet. Den särskilda sjukvårdsledningen i skadeområdet
består av sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig.
17

Sjukvårdsledaren leder sjukvårdsinsatsen tillsammans med medicinskt
ansvarig och samverkar med övriga aktörer på plats som exempelvis räddningsledare
från räddningstjänst och polisinsatschef.
Medicinskt ansvarig har ansvar för medicinska inriktningsbeslut. Sjukvårdsledaren
har ansvar för bland annat samverkan, logistik och kommunikation.
Sjukvårdsledarens och den medicinskt ansvariges uppgifter kan övertas
av den regionala sjukvårdsledningen genom regional beredskapsläkare eller
annan katastrofmedicinskt och ledningsutbildad läkare på plats. Sjukvårdsledare
och medicinskt ansvarig ingår då i den nya ledningens stab.
All sjukvårdspersonal som arbetar i skadeområdet ska bära tydlig funktionsmärkning.
Klädseln ska vara grön och befattningen framgå av skyltning
enligt Socialstyrelsens normer.
Omhändertagande av skadade, prioritering, dokumentation och journalhantering
sker utifrån fastställda principer och rutiner enligt MIMMS (Major
Incident Medical Management and Support). MIMMS är ett engelskt koncept
för ledning av sjukvård i skadeområdet vid allvarlig händelse och används av
ett stort antal länder inom EU. Västra Götalandsregionen har utbildat ambulans-
och sjukvårdspersonal enligt MIMMS sedan 2001. För att läsa mer om
MIMMS titta bland lästips på sidan 25.
Sjukvårdsgrupper
I Västra Götalandsregionen finns sjukvårdsgrupper som kan arbeta över
hela regionen. En sjukvårdsgrupp består vanligtvis av en sjuksköterska och
en läkare och består av personal från sjukhusen och ambulanshelikoptern.
PKMC ansvarar för att personalen i sjukvårdsgrupperna får utbildning,
träning och övning och akutsjukhusen i regionen ansvarar för att det finns
personal för bemanning av sjukvårdsgrupperna.
Sjukvårdsgrupperna larmas av regional tjänsteman i beredskap (RTiB)
enligt förutbestämda kriterier. De larmas i första hand från sjukhusområden
som inte är direkt berörda av den aktuella händelsen och som inte är mottagande
sjukhus av drabbade.
Larmkriterierna för regional sjukvårdsgrupp är händelser med stort skadeutfall
eller hot om stort skadeutfall eller långvariga räddningsarbeten.
18

Triage vid allvarlig händelse
Triage, eller prioritering, är det första steget i den medicinska insatsen vid
en allvarlig händelse. Syftet med triage är att få rätt patient till rätt plats i
rätt tid. Triage bör utföras vid alla tillfällen då antalet skadade överstiger de
omedelbart tillgängliga resurserna.
Registrering av skadade och oskadade
Triagekorten (Smart tag) som sjukvården använder för prioritering av skadade
har alla ett unikt id-nummer, plats för dokumentation och en remsa för
registrering vid avtransport från skadeområdet.
De patienter som kommer till sjukhus i samband med en allvarlig händelse
registreras också enligt särskilda rutiner. Triagekortet som innehåller dokumentation
om patienten är en journalhandling och bifogas sjukhusjournalen.
Polisens katastrofregister
Polisen registrerar samtliga döda och skadade vid en allvarlig händelse i
ett centralt katastrofregister. Detta utförs parallellt med sjukvårdens registrering.
Det är alltså i första hand till polismyndigheten som anhöriga ska
vända sig för att få information.
Foto: Carl-Johan Ludwig, Norrlandsflyg
19

Kriskommunikation
Vid överhängande hot om eller vid en allvarlig händelse uppstår omedelbart
kravet på lätt tillgänglig information. Det är avgörande för händelseutvecklingen
att ge så korrekt information som möjligt, så snabbt och på ett så bra
sätt som möjligt.
Information på skadeplatsen
För att i en kaotisk situation kunna ge en enhetlig bild av vad som har inträffat
ansvarar räddningsledare, polisinsatschef, sjukvårdsledare och medicinskt
ansvarig tillsammans för att informera drabbade, media och allmänhet.
Var och en uttalar sig enbart om den egna organisationen och insatsen
och de frågor som man på plats ansvarar för.
Samordnad regional information
Den regionala katastrofmedicinska ledningen (RKML) samordnar och sammanställer
övergripande regional information, både internt till Västra Götalandsregionen
och externt till drabbade, allmänhet, samverkande myndigheter,
organisationer och massmedia. RKML ska förmedla helhetsbilden av en
Ansvarsområden
• Sjukvårdshuvudmannen ansvarar för hälso- och sjukvården.
• Kommunen ansvarar bland annat för den kommunala räddningstjänsten, stöd, service
och information till innevånarna.
• Polisen ansvarar bland annat för registrering av oskadade och döda, trafikreglering,
upprätthållande av lag och ordning och eftersökning av försvunnen person.
• Sjöfartsverket ansvarar för sjöräddning och flygräddning.
• Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnkraftsanläggningar.
20

händelse ur sjukvårdens perspektiv, medan respektive sjukhus och vårdcentral
endast svarar och ansvarar för information om den egna verksamheten.
RKML ansvarar också för att informa tionen samordnas med andra myndigheter
så som räddningstjänst, kommun, polis, länsstyrelse med flera.
Det är många som söker information om de inblandade i en allvarlig
händelse. Därför är det viktigt att veta att sjukvårdens sekretessregler gäller
både i skadeområdet och på sjukvårdsinrättningar.
Samverkan
Sjukvård, kommunal och statlig räddningstjänst och polis har olika lagstiftningar.
Vid en allvarlig händelse måste samarbetet mellan de olika räddningsorganisationerna
fungera och ansvarsområdena vara klart avgränsade.
Frågor som berör flera olika verksamheter och därmed flera olika lagrum
måste lösas genom samverkan.
Ingen organisation kan bedriva ledning över en annan. Man talar istället
om initiativskyldighet, vilket innebär skyldighet att ta initiativ till samverkan.
Foto: Jonas Sundquist, PKMC
21

AmbuAlarm
AmbuAlarm, som är en del av PKMC, är Västra Götalandsregionens egen enhet
för styrning, utveckling och uppföljning av ambulansalarmering, prioritering och
dirigering. AmbuAlarm arbetar nära SOS Alarm och sköter alla kontakter mellan
Västra Götalandsregionens prehospitala verksamheter och larmcentralen.
I uppdraget ingår också att införa det nya radiosystemet RAKEL och att
utveckla övriga kommunikationsvägar inom det prehospitala området.
Ambulanssjukvård
Ambulanssjukvården är ett särskilt ansvarsområde inom sjukvården. En ambulansöverläkare
har det medicinska ansvaret för verksamheten medan det
operativa ansvaret kan vara hos sjukhusen eller hos entreprenörer.
All ambulansdirigering sker från SOS Alarm.
Foto: Carl-Johan Ludwig, Norrlandsflyg
22

Ambulansverksamheten är dimensionerad efter normal verksamhet. En allvarlig
händelse med stort behov av sjuktransporter får omedelbart stora återverkningar
i hela länet. Vid stora händelser kan ambulanser och helikoptrar
rekvireras från hela landet och, när det behövs, även från våra grannländer.
Ambulanshelikoptern
Västra Götalandsregionen har en ambulanshelikopter som är stationerad på
Säve flygplats. På basen finns två piloter, läkare och sjuksköterska i ständig
beredskap. Med fem minuters anspänningstid ska de kunna vara i luften för
att gå mot uppdrag. Nattetid är anspänningstiden femton minuter.
Ambulanshelikoptern larmas, på samma sätt som övriga ambulansfordon,
genom SOS Alarm.
SOS Alarm
SOS Alarm har ansvaret för att larma räddningsresurser genom nödnumret
112. SOS Alarm i Göteborg tar emot samtal för hela Västra Götaland. De
är en samordnande länk mellan bland andra polis, räddningstjänst, ambulans
och sjöräddning. Organisationen är rikstäckande och ägs av staten och
Sveriges kommuner och landsting.
Operatörer på SOS Alarm tar emot samtal och bedömer hjälpbehovet för att
sedan larma de resurser som behövs. Vid en allvarlig händelse står SOS Alarm
till sjukvårdens förfogande med teknik och kunskap.
Kommunen
Kommunen har en viktig roll i samband med en kris. En allvarlig händelse berör
alltid en eller flera kommuner och det är kommunens ansvar att samordna
information och insatser till invånarna, så kallat geografiskt områdesansvar.
Personer som upplever en svår kris eller chockreaktion kan få stöd av
kommunens POSOM-grupper. POSOM står för psykiskt och socialt omhändertagande
och grupperna kan ge stöd och hjälp i olika faser av en kris.
23

Kommunal räddningstjänst
Kommunal räddningstjänst omfattar de räddningsinsatser som kommunen enligt
lag ansvarar för vid olyckshändelser och överhängande fara för olyckshändelser
för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller i miljön.
Räddningsledaren, ett befäl från den kommunala räddningstjänsten,
leder den kommunala räddnings insatsen.
Polisen
Till polisens uppgifter hör enligt polislagen bland annat att upprätthålla
ordning och säkerhet, utreda brott, lämna allmänheten skydd och att bistå
med upplysningar. En polisinsatschef leder polisens arbete i skadeområdet
eller motsvarande.
Länsstyrelsen
Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst vid radioaktiva utsläpp från
kärnkraftsanläggningar både i Sverige och utomlands.
Vid mycket omfattande händelser med direkta konsekvenser i flera kommuner
har Länsstyrelsen samordningsansvar. I samordningsansvaret ligger
bland annat att hålla sig underrättad om händelseutvecklingen i länet och
verka för nödvändig samverkan.
Sjöräddning
Sjöräddningsinsatserna leds från Sjöfartsverkets sjöräddningscentral, Joint
Rescue Co-ordination Centre (JRCC), i Göteborg. Där finns särskilt utsedda
sjöräddningsledare. JRCC är dygnet runt bemannad enligt internationella krav.
Flygräddning
Flygräddningsinsatserna leds från Joint Rescue Co-ordination Centre (JRCC)
i Göteborg av särskilt utsedda flygräddningsledare. JRCC är bemannad dygnet
runt enligt internationella krav, för att omedelbart kunna ta emot larm, besluta
om och leda flygräddningsinsatser.
24

Lästips
Behandlingsanvisningar vid händelse med kemiska ämnen. Prehospitalt och Katastrofmedicinskt
Centrum, reviderad januari 2011. Finns på www.vgregion.se/pkmc
Kommunledningen i stormens öga - om ett nytt krishanterings system. Svenska Kommunförbundet,
ISBN 91-7289-125-4.
Krisstöd vid allvarlig händelse. Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum 2008. Finns
på www.vgregion.se/pkmc
Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i
fredstid och höjd beredskap. SFS 2006:544. Särtryck från Informationsbolaget 2006.
Lag om katastrofmedicinsk beredskap för svenska insatser utomlands (2008:552).
MIMMS - på svenska. Ett metodiskt sätt att hantera allvarliga händelser. Studentlitteratur
2004, ISBN 91-44-03371-0.
Regional katastrofmedicinsk plan för Västra Götalandsregionen. Prehospitalt och Katastrofmedicinskt
Centrum. Finns på www.vgregion.se/pkmc.
Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle. En sammanfattning. Försvarsdepartementet
2006, artikelnr Fö2006.01.
Sjukvårdsledning vid olycka och katastrof. Från skadeplats till vårdplats. Anders Rüter,
Heléne Nilsson, Tore Vikström. Studentlitteratur 2006, ISBN 91-44-03905-5.
Psykotraumatologi. Per-Olof Michel (red), Kerstin Bergh Johannesson, Tom Lundin. Doris
Nilsson, Ulf Otto. ISBN 978-91-44-05884-9 Upplaga 2:1
Webbsidor
Krisinformation, www.krisinformation.se
Länsstyrelserna - www.lst.se
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap - www.msb.se
PKMC - www.vgregion.se/pkmc
Polisen i Sverige - www.polisen.se
Smittskyddsinstitutet - www.smittskyddsinstitutet.se
Socialstyrelsen - www.socialstyrelsen.se
SOS Alarm - www.sosalarm.se
Sveriges Kommuner och Landsting - www.skl.se
Transportstyrelsen - www.transportstyrelsen.se
25

Ordlista
Allvarlig händelse - en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna
måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt.
Anspänningstid - tiden från alarmering av personal till dess första räddningsenhetens
första fordon går ut.
Extraordinär händelse - en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig
störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och
kräver skyndsamma insatser av kommunen eller landstinget.
Förstärkningsläge - beredskapsnivå inom sjukvården då stor olycka inträffat.
JRCC - Joint Rescue Co-ordination Centre
Katastrof - en allvarlig händelse där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till
det akuta behovet och belastningen är så hög att normala kvalitetskrav trots adekvata
åtgärder inte längre kan upprätthållas.
Katastrofläge - beredskapsnivå inom sjukvården då katastrof inträffat.
Krisberedskap - beredskap för att kunna förebygga, motstå och hantera krissituationer
MIMMS - Major Incident Medical Management and Support. Ett koncept för ledning av
sjukvård i skadeområdet vid allvarlig händelse.
Regional beredskapsläkare (RBL) - ledningsutbildad läkare med lång erfarenhet och
särskild utbildning i katastrofmedicin
Regional katastrofmedicinsk ledning (RKML) - särskild sjukvårdsledning på regional
nivå.
Regional tjänsteman i beredskap (RTiB) - en person med medicinsk utbildning och
fördjupade kunskaper i krishantering som kan ta emot larm vid allvarlig händelse.
Skadeområde - område runt skadeplats inom vilket räddningsarbetet leds och organiseras.
Skadeplats - geografisk plats där en olycka har inträffat.
Stabsläge - beredskapsnivå inom sjukvården då hot om stor olycka eller katastrof föreligger.
Stor olycka - en allvarlig händelse där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till
det akuta behovet, men där det genom omfördelning av resurser och förändrad teknik är
möjligt att upprätthålla normala kvalitetskrav.
Triage - sortering av skadade eller sjuka i turordning för behandling
26

28
Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum
Regionens Hus, 405 44 Göteborg
Besöksadress: Svangatan 4
pkmc@vgregion.se, www.vgregion.se/pkmc