Hälsa och livskvalitet
Hälsa och livskvalitet
Hälsa och livskvalitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Om hälsa <strong>och</strong> <strong>livskvalitet</strong><br />
Bengt Brülde<br />
Institutionen för omvårdnad, hälsa <strong>och</strong> kultur,<br />
Högskolan Väst<br />
Filosofiska institutionen, Göteborgs universitet
Frågorna<br />
Vad är hälsa? Vari består en persons hälsa?<br />
(Hur kan hälsa mätas, <strong>och</strong> i vilken grad är det mätbart?)<br />
Vad är <strong>livskvalitet</strong>?<br />
Hur ser relationen mellan hälsa <strong>och</strong> <strong>livskvalitet</strong> ut?<br />
Inte<br />
Hur ska hälsotillstånd <strong>och</strong> hälsoskillnader förklaras?<br />
Hur främjar man bäst hälsa, hos individer eller grupper?
Hälsofrågan<br />
• Vari består en persons hälsa? Hur definiera begreppet ”hälsa”?<br />
Med tanke på att hälsa är en variabel: Vilka förändringar ska<br />
räknas som hälsoförändringar?<br />
• Ta hänsyn både till den somatiska <strong>och</strong> den psykiska hälsan<br />
• Manifest eller grundläggande hälsa?
Varför definiera ”hälsa”?<br />
Poängen är även här rent praktisk: Vi vill finna en<br />
definition som gör att alla de verksamheter <strong>och</strong><br />
projekt som har hälsa som målsättning får en så<br />
rimlig inriktning som möjligt.
Fyra sätt att definiera ”hälsa”<br />
• Biomedicinska definitioner<br />
• Funktionella definitioner, i termer av holistisk<br />
funktionsförmåga<br />
• I termer av välbefinnande<br />
• Pluralistiska definitioner: olika kombinationer av de<br />
tre första
Biomedicinska definitioner av hälsa<br />
En person har god hälsa då det inte finns några störningar i<br />
hennes anatomiska eller biofysiska strukturer <strong>och</strong>/eller deras<br />
funktioner<br />
• Denna hälsodefinition är atomistisk eller reduktionistisk, då<br />
personens (helhetens) hälsa reduceras till delarnas ”hälsa”.<br />
• Definitionen bygger på (a) tanken att god hälsa är detsamma<br />
som frånvaro av sjukdom <strong>och</strong> (b) apparatfelsteorin om sjukdom
Funktionella definitioner av ”hälsa”<br />
.<br />
Att en person har god hälsa innebär att hon fungerar väl eller<br />
normalt (som helhet), att hon har en god funktionsförmåga.<br />
Att ha full hälsa är detsamma som att kunna göra eller uppnå<br />
vissa saker under vissa typer av omständigheter.<br />
Hur väl en person fungerar är även begreppsligt beroende av<br />
vilka dispositioner, reaktionsmönster, föreställningar <strong>och</strong><br />
attityder som hon har.
Vad kan den som har full hälsa<br />
göra eller åstadkomma ?<br />
• Uppfylla sina önskningar (uppnå sina mål)<br />
• Förverkliga sina vitala mål<br />
• Göra det människor i allmänhet kan göra<br />
• Prestationsförmåga<br />
• Basala förmågor
… <strong>och</strong> under vilka omständigheter?<br />
• De faktiska omständigheterna<br />
• Standardomständigheter<br />
• Rimliga omständigheter<br />
• Många olika typer av omständigheter
Att definiera ”hälsa” i termer av<br />
välbefinnande<br />
.<br />
<strong>Hälsa</strong> som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt <strong>och</strong> socialt<br />
välbefinnande (WHO 1948)<br />
• Hur dra gränsen mellan det välbefinnande (lidande) som är<br />
”hälsorelaterat” <strong>och</strong> det som inte är det?<br />
Hälsorelaterat välbefinnande har oftast inre orsaker <strong>och</strong> är<br />
associerat med prestationsförmåga.<br />
• Viktigt att skilja mellan hälsa <strong>och</strong> <strong>livskvalitet</strong>.
.<br />
Att mäta hälsa<br />
• Poängen med att mäta hälsa? Av<br />
utvärderingsskäl, som grund för prioriteringar<br />
osv.<br />
• Att mäta hälsa i princip vs. i praktiken
.<br />
Mätbarhetsfrågan<br />
Är det möjligt att mäta hälsa ens i princip, <strong>och</strong> i så fall<br />
i vilken grad?<br />
• Interpersonell mätbarhet: I vilken grad kan man mäta<br />
olika personers hälsa på en <strong>och</strong> samma skala?<br />
• Intrapersonell (intertemporal) mätbarhet: I vilken grad<br />
kan man mäta en <strong>och</strong> samma persons hälsa vid olika<br />
tidpunkter på en <strong>och</strong> samma skala?
.<br />
Att mäta hälsa i praktiken<br />
Hur ska man mäta hälsa i praktiken?<br />
• Hur ska man gå tillväga när man konstruerar<br />
instrument för att mäta hälsa?<br />
• Hur ska man ta ställning till befintliga instrument?
Livskvalitetsfrågan I<br />
”Livskvalitet” står för det värde ett liv har för personen som lever<br />
detta liv<br />
• ”Livskvalitet” är en värdeterm: En persons <strong>livskvalitet</strong> är hög om<br />
hon har ett bra liv <strong>och</strong> låg om hennes liv är dåligt<br />
• Den relevanta typen av värde är värde-för, inte moraliskt eller<br />
estetiskt värde<br />
• Det handlar om vad som har finalt värde för oss (värde som mål<br />
snarare än som medel). En persons <strong>livskvalitet</strong> beror på hur<br />
mycket positivt respektive negativt finalt värde hennes liv<br />
innehåller
Livskvalitetsfrågan II<br />
• Livskvalitetsfrågan handlar om vad det är som ytterst<br />
gör livet värt att leva, inte hur vi bör leva våra liv. Det<br />
är inte heller någon empirisk fråga<br />
• Det handlar om att hitta kriterier med vars hjälp man<br />
kan avgöra hur bra någon har det, inte hur man skall<br />
gå tillväga för att få ett bättre liv
Tre centrala frågor<br />
Tre frågor som en <strong>livskvalitet</strong>steori måste besvara:<br />
• Vad är det som har finalt värde (positivt eller negativt) för en<br />
person?<br />
• Hur ska man avgöra hur finalt bra eller dåligt ett visst<br />
sakförhållande är för en viss person?<br />
• Hur ska man avgöra var på <strong>livskvalitet</strong>sskalan en person<br />
befinner sig vid en viss tidpunkt, dvs. hur bra hennes liv är vid<br />
denna tidpunkt?
Teorier om <strong>livskvalitet</strong> I<br />
Det finns olika idéer om vad som gör ett liv bra för<br />
den som lever det, vad som har finalt värde för oss<br />
Ett vanligt sätt att klassificera dessa teorier:<br />
• Hedonismen (<strong>och</strong> andra lyckoteorier),<br />
önskeuppfyllelseteorin, den objektivistiska<br />
pluralismen
Hedonismen<br />
• Ren hedonism: Att ha det bra är detsamma som att må bra. Det<br />
spelar ingen roll varför vi mår som vi gör<br />
• Modifierad hedonism: Inget annat än behag <strong>och</strong> obehag kan ha<br />
finalt värde för en person. Men en behaglig upplevelses värde<br />
beror inte bara på hur behaglig den är<br />
• Det finns många olika slags välbehag, sinnlig njutning är bara<br />
en variant<br />
• Två teorier om vari en upplevelses behaglighet består:<br />
kvalitetsteorin vs. preferensteorin
Lyckoteorin<br />
Den rena lyckoteorin: En persons <strong>livskvalitet</strong> är beroende av hur<br />
lycklig hon är, <strong>och</strong> inget annat<br />
Men vad är lycka?<br />
• Affektiva teorier: Lycka som subjektivt välbefinnande<br />
• Lycka som livstillfredsställelse, att gilla sitt liv som helhet<br />
• Hybridteorin: Lycka som en kombination mellan<br />
livstillfredsställelse <strong>och</strong> subjektivt välbefinnande
Önskeuppfyllelseteorin<br />
(preferentialismen)<br />
• Den obegränsade teorin: Det enda som är finalt bra<br />
för oss är att vi får våra intrinsikala önskningar<br />
uppfyllda, <strong>och</strong> det enda som kan vara finalt dåligt för<br />
oss är att vi får våra intrinsikala aversioner uppfyllda<br />
• Likheter med hedonismen: Vi vill må bra, <strong>och</strong> det är<br />
oftast behagligt att få sina önskningar uppfyllda<br />
• Men det finns viktiga skillnader: exemplet otrohet
Den objektivistiska pluralismen<br />
Det finns ett antal saker som har objektivt värde för oss,<br />
som är bra <strong>och</strong> dåliga för oss<br />
• oavsett vad vi själva vill <strong>och</strong> inte vill<br />
• oavsett vilka effekter det har på vårt välbefinnande<br />
Det finns flera objektiva värden, t.ex. intima relationer till<br />
andra, meningsfullt eller kreativt arbete, personlig<br />
utveckling, frihet, kunskap, att man fungerar väl, ett<br />
moraliskt leverne <strong>och</strong> verklighetskontakt. Ju mer en<br />
person har av dessa värden, desto bättre är hennes liv
Livskvalitet som autentisk lycka<br />
När är en persons lycka autentisk?<br />
• Lyckan är informerad, värderingen bygger på korrekta<br />
föreställningar<br />
• Värderingen bygger på en rimlig (<strong>och</strong> autonomt vald?) evaluativ<br />
standard<br />
En persons <strong>livskvalitet</strong> i hög grad är beroende av hennes<br />
lyckonivå, men inte enbart
Sambandet mellan hälsa <strong>och</strong><br />
<strong>livskvalitet</strong> (t.ex. lycka)<br />
• En begreppslig relation? Bara delvis: Vissa former av subjektivt<br />
välbefinnande ingår i båda.<br />
• <strong>Hälsa</strong> en orsak till <strong>livskvalitet</strong>? En persons lyckonivå är delvis beroende<br />
av hennes hälsotillstånd, men andra faktorer väger tyngre.<br />
• Lycka en orsak till hälsa? En persons hälsotillstånd är delvis beroende<br />
av hennes lyckonivå, men det finns många andra faktorer av betydelse.<br />
• <strong>Hälsa</strong>ns bestämningsfaktorer sammanfaller med lyckans<br />
bestämningsfaktorer? Jo, i hög grad, även om faktorernas vikt skiljer<br />
sig åt.
En sista fråga<br />
Räcker det med att mäta hälsa <strong>och</strong> <strong>livskvalitet</strong> för att<br />
avgöra om verksamheten är effektiv, eller finns det<br />
andra mål för verksamheten som måste tas<br />
beaktande?<br />
Några möjligheter: Sjuktal (ohälsotal), livslängd,<br />
jämlikhet i hälsa
Change language