PM och Rapport med framsida - Västra Götalandsregionen
PM och Rapport med framsida - Västra Götalandsregionen PM och Rapport med framsida - Västra Götalandsregionen
Tabell 1 Antal invånare, relativ befolkningsstorlek (andel av riket), antal förvärvsarbetande samt lönesumma per sysselsatt år 2006. Lokal Antal invånare Relativ Antal Lönesumma arbets- befolknings- förvärvs- per sysselsatt marknad storlek (%) arbetande (kkr) Skövde 184 700 2,03 82 600 227 200 Borås 142 300 1,56 67 200 231 000 Göteborg 956 100 10,49 463 700 261 600 Nya ”Västsverige” 1 283 100 14,08 613 500 253 600 Källa: SCB och egna beräkningar En hopslagning av dagens tre lokala arbetsmarknader till en innebär med dessa förutsättningar att Skövde- och Boråsregionerna skulle ingå i en av landets största lokala arbetsmarknader. Det tillväxteffekter vi kan förvänta oss till följd av att det skapas en större lokal arbetsmarknad kan, i enlighet tidigare argumentation, sökas i två dimensioner. För det första kan man förvänta sig att antalet sysselsatta i den sammanslagna regionen blir större än vad som är fallet med dagens tre. Detta beror bl a på att matchningen mellan utbud och efterfrågan kan förväntas fungera bättre. För det andra innebär detta dessutom att förutsättningarna för en ökad specialisering ökar och vi kan därmed också räkna med en genomsnittligt högre produktivitetsnivå. Svårigheten ligger dock i att kunna bestämma i vilken omfattning dessa förändringar kan tänkas ske och vilken tid det tar för den regionala ekonomin att anpassa sig till de nya förutsättningarna. Sysselsättningseffekten För att värdera vilken effekt en situation med två lokala arbetsmarknader rent hypotetiskt skulle kunna ha för sysselsättningen har jag valt att jämföra den historiska utvecklingen under perioden 1996-2006 för dagens tre arbetsmarknadsregioner med den nya gemensamma. Av tabell 2 framgår den faktiska sysselsättningsutvecklingen för regionerna under den nämnda perioden. Tabell 2 Faktisk förändring av antalet förvärvsarbetande per lokal arbetsmarknad mellan år 1996 och år 2006, totalt och i genomsnitt per år. 2 (8)
Lokal arbetsmarknad Totalt Årstakt Skövde + 5,67 % +0,55 % Borås + 9,65 % +0,93 % Göteborg +20,99 % +1,92 % Nya Västsverige +17,37 % +1,61 % Källa: Egna beräkningar grundade på uppgifter från SCB För att bedöma hur mycket mer sysselsättningen hade ökat genom att isolera effekterna av ”storleksfaktorn”, vid sidan om andra såväl positivt som negativt påverkande faktorer, har jag använt en mycket enkel modell som utvecklades i samband med Regionalpolitiska utredningen (se SOU 2000:87). Någon enkel metod för att uppskatta storleksfaktorns påverkan på sysselsättningsutvecklingen finns självfallet inte, eftersom vi delvis saknar kunskap om alla de faktorer som kan tänkas vara av betydelse för sysselsättningsutvecklingen och som kan förklara skillnaderna i utveckling mellan olika arbetsmarknadsregioner. Modellen jag har använt för att förklara sysselsättningsutvecklingen bygger på ett omfattande statistiskt analysarbete, där ett stort antal förklaringsfaktorer testades. 2 En slutsats från detta arbete var att sysselsättningsutvecklingen inom olika lokala arbetsmarknader kunde förklaras av såväl yttre som inre drivkrafter, där de yttre beskriver i vilken omfattning utvecklingen påverkas av förändringar i den omgivande ekonomin, medan den senare gruppen beskriver den lokala arbetsmarknadens inneboende utvecklingsförmåga eller förmåga till s k självgenererande tillväxt. De förklaringsfaktorer som i den sistnämnda gruppen gav ett högt förklaringsvärde var: • Den lokala arbetsmarknadens relativa storlek • Tillgång till högskoleutbildning • Andel sysselsatta (sysselsättningsgrad) Den sistnämnda faktorn innebär att en redan hög andel sysselsatta gynnar en fortsatt positiv sysselsättningsutveckling – ”framgång föder framgång”. När det gäller den lokala arbetsmarknadens relativa storlek gav resultaten av den statistiska analysen vid handen att en relativ befolkningsandel (mätt som regionens andel av Sveriges befolkning) på en procent bidrar till en årlig sysselsättningsökning med 0,07 procent. Det innebär, med dessa antaganden, att ”storleksfaktorn” för de nu aktuella regionerna skulle ha bidragit till att sysselsättningen ökade med mellan 0,11 2 SOU 2000:87, Regionalpolitiska utredningen, rapport 3, ”Den nya ekonomiska geografin – Scenarier fram till år 2010. 3 (8)
- Page 1 and 2: Stråkstudie--- Västra Stambanan R
- Page 3 and 4: h:\västra stambanan\stråkstudien\
- Page 5 and 6: h:\västra stambanan\stråkstudien\
- Page 7 and 8: h:\västra stambanan\stråkstudien\
- Page 9 and 10: h:\västra stambanan\stråkstudien\
- Page 11 and 12: h:\västra stambanan\stråkstudien\
- Page 13 and 14: h:\västra stambanan\stråkstudien\
- Page 15 and 16: h:\västra stambanan\stråkstudien\
- Page 17 and 18: h:\västra stambanan\stråkstudien\
- Page 19 and 20: h:\västra stambanan\stråkstudien\
- Page 21 and 22: h:\västra stambanan\stråkstudien\
- Page 23 and 24: h:\västra stambanan\stråkstudien\
- Page 25 and 26: h:\västra stambanan\stråkstudien\
- Page 27 and 28: h:\västra stambanan\stråkstudien\
- Page 29 and 30: h:\västra stambanan\stråkstudien\
- Page 31 and 32: h:\västra stambanan\stråkstudien\
- Page 33: Dokumentnamn Dokumenttyp Datum Regi
- Page 37 and 38: Sysselsättnings- utveckling 1996-2
- Page 39 and 40: egionen. Vad som avses är att samt
- Page 41 and 42: Tabell 1: Befolkningsprognos för k
- Page 43: Diagram: Resor Alingsåspendeln lö
Tabell 1 Antal invånare, relativ befolkningsstorlek (andel av riket), antal<br />
förvärvsarbetande samt lönesumma per sysselsatt år 2006.<br />
Lokal Antal invånare Relativ Antal Lönesumma<br />
arbets- befolknings- förvärvs- per sysselsatt<br />
marknad storlek (%) arbetande (kkr)<br />
Skövde 184 700 2,03 82 600 227 200<br />
Borås 142 300 1,56 67 200 231 000<br />
Göteborg 956 100 10,49 463 700 261 600<br />
Nya ”Västsverige” 1 283 100 14,08 613 500 253 600<br />
Källa: SCB <strong>och</strong> egna beräkningar<br />
En hopslagning av dagens tre lokala arbetsmarknader till en innebär <strong>med</strong> dessa<br />
förutsättningar att Skövde- <strong>och</strong> Boråsregionerna skulle ingå i en av landets<br />
största lokala arbetsmarknader.<br />
Det tillväxteffekter vi kan förvänta oss till följd av att det skapas en större lokal<br />
arbetsmarknad kan, i enlighet tidigare argumentation, sökas i två dimensioner.<br />
För det första kan man förvänta sig att antalet sysselsatta i den sammanslagna<br />
regionen blir större än vad som är fallet <strong>med</strong> dagens tre. Detta beror bl a på att<br />
matchningen mellan utbud <strong>och</strong> efterfrågan kan förväntas fungera bättre. För det<br />
andra innebär detta dessutom att förutsättningarna för en ökad specialisering<br />
ökar <strong>och</strong> vi kan där<strong>med</strong> också räkna <strong>med</strong> en genomsnittligt högre<br />
produktivitetsnivå. Svårigheten ligger dock i att kunna bestämma i vilken<br />
omfattning dessa förändringar kan tänkas ske <strong>och</strong> vilken tid det tar för den<br />
regionala ekonomin att anpassa sig till de nya förutsättningarna.<br />
Sysselsättningseffekten<br />
För att värdera vilken effekt en situation <strong>med</strong> två lokala arbetsmarknader rent<br />
hypotetiskt skulle kunna ha för sysselsättningen har jag valt att jämföra den<br />
historiska utvecklingen under perioden 1996-2006 för dagens tre<br />
arbetsmarknadsregioner <strong>med</strong> den nya gemensamma. Av tabell 2 framgår den<br />
faktiska sysselsättningsutvecklingen för regionerna under den nämnda<br />
perioden.<br />
Tabell 2 Faktisk förändring av antalet förvärvsarbetande per lokal arbetsmarknad mellan<br />
år 1996 <strong>och</strong> år 2006, totalt <strong>och</strong> i genomsnitt per år.<br />
2 (8)
Change language