KOPPARDALENS FÖRNYELSE, ETAPP 2 PROJEKT ... - Verket
KOPPARDALENS FÖRNYELSE, ETAPP 2 PROJEKT ... - Verket
KOPPARDALENS FÖRNYELSE, ETAPP 2 PROJEKT ... - Verket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
2.2 Markdisposition<br />
2.2.1 Värdebäraren ”Stadsplanen”<br />
I och med att Avesta fått stadsrättigheter upprättades också en stadsplan för att reglera bebyggelsen.<br />
Det är en på sedvanligt 1600-talsmanér utformad rutnätsplan och i över 350 år har bebyggelsen i<br />
Gamla byn och herrgårdsområdet följt denna vad gäller kvartersindelning och gatunät.<br />
I och med den stora branden 1803 skedde en del mindre förändringar: Kyrkogatan breddades,<br />
Badhusgatan försköts något åt väster och den västliga förlängningen av den gata, som löpte utmed<br />
dåvarande torgets norra sida slopades.<br />
I övrigt gäller stadsplanen än i dag.<br />
Inom industriområdet har friare utformning av bebyggelsen skett, men man har där å andra sidan varit<br />
begränsad av de topografiska förhållandena.<br />
Från gamla torgets nordöstra del ledde en väg, som fortsatte via en port och våg rakt genom<br />
industriområdet till dåvarande östra porten. Vägen har senare byggts över och dessutom skurits av av<br />
kanalbygget 1881-82, men själva nedfarten finns kvar. Porten sägs under senare delen av perioden<br />
ha varit den portbyggnad, som numera står uppställd väster om rostugnsbyggnaden.<br />
2.2.2 Värdebäraren Vegetation<br />
Odlingslotter nv om bebyggelsekvarteren i 1600-talets stadsplan har bevarats som odlingslotter i<br />
nuvarande bebyggelse.<br />
Kålgårdarna sv om bebyggelsekvarteren i 1600-talets stadsplan är numera ianspråkstagna som<br />
tennisplaner.<br />
I detaljplan finns möjlighet att skydda området. Bakgrunden till den öppna ytan bör då kommenteras.<br />
2.3 Den byggda miljön<br />
2.3.1 Värdebäraren Vägar och broar<br />
Som redovisats i tidigare avsnitt är de flesta av vägarna utanför industriområdet kvar i sina<br />
ursprungliga lägen.<br />
Vid jämförelse med Geislers karta från 1759 kan man också konstatera att vissa brolägen är desamma<br />
idag som för nästan 250 år sedan. Bron mellan vägen vid bruksträdgården och planen vid första<br />
kraftverket ligger på samma ställe nu som då. Det gör också bron över ån vid Badhusgatan och<br />
åpassagen under Kyrkogatan liksom passagen av ån vid nuvarande Bruksgatan nedanför herrgårdens<br />
trädgårdsmästarbostad. Brolägena är desamma, men själva broarna kan dock vara ombyggda flera<br />
gånger.<br />
6