31.08.2013 Views

KOPPARDALENS FÖRNYELSE, ETAPP 2 PROJEKT ... - Verket

KOPPARDALENS FÖRNYELSE, ETAPP 2 PROJEKT ... - Verket

KOPPARDALENS FÖRNYELSE, ETAPP 2 PROJEKT ... - Verket

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

2.2 Markdisposition<br />

2.2.1 Värdebäraren ”Stadsplanen”<br />

I och med att Avesta fått stadsrättigheter upprättades också en stadsplan för att reglera bebyggelsen.<br />

Det är en på sedvanligt 1600-talsmanér utformad rutnätsplan och i över 350 år har bebyggelsen i<br />

Gamla byn och herrgårdsområdet följt denna vad gäller kvartersindelning och gatunät.<br />

I och med den stora branden 1803 skedde en del mindre förändringar: Kyrkogatan breddades,<br />

Badhusgatan försköts något åt väster och den västliga förlängningen av den gata, som löpte utmed<br />

dåvarande torgets norra sida slopades.<br />

I övrigt gäller stadsplanen än i dag.<br />

Inom industriområdet har friare utformning av bebyggelsen skett, men man har där å andra sidan varit<br />

begränsad av de topografiska förhållandena.<br />

Från gamla torgets nordöstra del ledde en väg, som fortsatte via en port och våg rakt genom<br />

industriområdet till dåvarande östra porten. Vägen har senare byggts över och dessutom skurits av av<br />

kanalbygget 1881-82, men själva nedfarten finns kvar. Porten sägs under senare delen av perioden<br />

ha varit den portbyggnad, som numera står uppställd väster om rostugnsbyggnaden.<br />

2.2.2 Värdebäraren Vegetation<br />

Odlingslotter nv om bebyggelsekvarteren i 1600-talets stadsplan har bevarats som odlingslotter i<br />

nuvarande bebyggelse.<br />

Kålgårdarna sv om bebyggelsekvarteren i 1600-talets stadsplan är numera ianspråkstagna som<br />

tennisplaner.<br />

I detaljplan finns möjlighet att skydda området. Bakgrunden till den öppna ytan bör då kommenteras.<br />

2.3 Den byggda miljön<br />

2.3.1 Värdebäraren Vägar och broar<br />

Som redovisats i tidigare avsnitt är de flesta av vägarna utanför industriområdet kvar i sina<br />

ursprungliga lägen.<br />

Vid jämförelse med Geislers karta från 1759 kan man också konstatera att vissa brolägen är desamma<br />

idag som för nästan 250 år sedan. Bron mellan vägen vid bruksträdgården och planen vid första<br />

kraftverket ligger på samma ställe nu som då. Det gör också bron över ån vid Badhusgatan och<br />

åpassagen under Kyrkogatan liksom passagen av ån vid nuvarande Bruksgatan nedanför herrgårdens<br />

trädgårdsmästarbostad. Brolägena är desamma, men själva broarna kan dock vara ombyggda flera<br />

gånger.<br />

6

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!