KOPPARDALENS FÖRNYELSE, ETAPP 2 PROJEKT ... - Verket
KOPPARDALENS FÖRNYELSE, ETAPP 2 PROJEKT ... - Verket KOPPARDALENS FÖRNYELSE, ETAPP 2 PROJEKT ... - Verket
Järnverket har under den tid det var i drift, hela tiden genomgått en kontinuerlig förändring och utveckling. Äldre utrustningar har bytts ut mot nyare o.s.v. Här utgör kompressorutrymmet med den utrustning som ännu står kvar, ett exempel på sista generationens processutrustning och rumsutnyttjande. Besökare kan här se den utrustning som producerat tryckluft till övrig utrustning i denna del av verket. Kompressoranläggningen har varit en mycket ren del i verket och är visningsbar efter rengörning. Hela kompressoranläggningen står idag för den moderna produktionsutrustningen och är i stort sett det enda som står kvar av detta på ursprunglig plats. Modern produktionsutrustning är över huvud taget mycket sällsynta i de svenska industriminnen som berör produktion av järn. I anslutning till kompressoranläggningen står det gigantiska svänghjulet kvar, som tidigare ingått i drivningen av valsverkets valsar. Hjulets transmissionsrep ligger kvar i utrymmet. Ett återskapande av reptransmissionen mellan drivhjulet och svänghjulet ger en besökare en upplevelse och förståelse för vilka krafter som gick åt för driften. Repen som driver svänghjulet representerar vidare i sig en numera i stort sett försvunnen industri, repslageri. 5.2.4 Valsverkshall och f.d. valssvarvverkstad Valsverkshallen mellan marinverket och blåsmaskinverket är tömt på produktionsutrustning men representerar i sig de enorma ytor och volymer som har erfordrats. Om den igensatta öppningen in till masugn 1 återskapas kommer hallens volymer ytterligare att framträda. Hallen utgör även passage för besökare mellan masugnsdelen, blåsmaskinverket, martindelen, götvalsverket och kompressoranläggningen. Härigenom är utrymmet något av en central del där besökare kan passera i olika riktningar. Golvytorna i valsverkshallen är fria och lämpar sig mycket väl för uppställning av alla de lösa och demonterade produktionsutrustningar och delar som nu står förvarade på olika håll i verket och utomhus. Hallen kan användas som en kombinerad utställning och förvaring. Besökare får då en upplevelse och kan förevisas hur stora produktionsutrusningar är och hur smått de ändå ter sig i hallens stora volym. Valssvarvverkstaden är ett väl avgränsat utrymme i vilket kan inrymmas utrymme för personal och material omhändertagande och vård av all den fasta och lösa produktionsutrustning som finns i hela verket. Funktionen kan mycket väl kombineras med information och förevisning för besökare för att ge förståelse för det arbete som åtgår för att underhålla anläggningen som ett industriminne. 5.2.5 Transmissionshjul i f.d. grovplåtvalsverket Driv- och svänghjulet med reptransmissionen utgör en häpnadsveckande syn för nya besökare. Utrymmet i vilket utrustningen står kvar, är väl tilltaget och alltsammans kan därigenom mycket lätt beskådas. Rummet har varit rent och anläggningen kan till delar återställas. Utrustningen har stor betydelse för att ge besökare i byggnadskomplexet en upplevelse och förståelse för hur stora och energikrävande produktionsutrustningar som här tidigare har funnits. Svänghjulet har tidigare varit direkt drivet med en vattenturbin. Turbinsumpen och troligen även turbinen står kvar utanföt byggnaden på strandområdet mot älven. 5.2.6 Demonterade och uppställda äldre utrustningar och verktyg De demonterade och uppställda utrustningar som står inom området har stor betydelse i en helhetsbild för förståelse av den verksamhet som tidigare har förekommit. De utgör utvecklingsbara detaljer för att skapa en upplevelse och intressant visningsmiljö. Hur utrustningarna skall exponeras eller förvaras, inomhus eller utomhus, beror på typen av utrustning och närmiljön. 5.3 Stadsplanering, byggnadsteknik och arkitektur 64
Även när det gäller stadsplanering, arkitektur, byggnadsteknik och lokaltillverkade byggnadsmaterial har Bamla Byn och industriområdet mycket att erbjuda. Hela området kan utnyttjas som uppslags- och lärobok. I Gamla Byn studeras med fördel 1600-talets stadsplan och bebyggelsesätt. Här finns också möjligheter att studera timrade byggnader och slaggsten i husgrunder. Utvidgningen av Holmen är värd att uppmärksamma liksom höjningen av dess marknivå. Läget för de gamla dammarna kan märkas ut liksom platsen, där kanalerna förenades med Salomonsån, Korset, numera överbyggt. Det kan också vara värt att informera om, vad som är den ursprungliga ån och vad som är grävda kanaler. Gamla brolägen märks ut. Inifrån kyrkogården kan gamla torgplatsen ses. Läget för den ursprungliga nedfarten till kopparbruket är intressant att uppmärksamma. En flytt av den gamla portbyggnaden till platsen väster om dammen mellan Dalälven och 1881-82 års kanal skulle tydliggöra detta entréläge. Inne på industriområdet finns rika möjligheter att studera äldre byggnadsmaterial och –teknik, och även arkitekturhistoria. T ex kan hyttbyggnaden lyftas fram som exempel på hur det sena 1800-talets vurm för renässansen. Kraftverksbyggnaderna ritade av Torben Grut är bägge uppmärksammade i den svenska kraftverkshistorien både för sin utformning och för sin materialbehandling. Byggnadstekniskt är alla varianter på fackverkstakstolar värda sin egen rundvandring. Slaggsten som byggnadsmaterial är också värt att fördjupa sig i. I anslutning till masugnarna kan tillverkningen av slaggsten förklaras. Inom området uppmärksammar man sedan slaggstenens användning som byggnadsmaterial i väggar, valv, strandskoningar, räcken mm. Informationsskyltar känns angelägna. Där kan man också ta upp värden som siktlinjer och nivåskillnader, transporter inom området, utnyttjande av numera tomma ytor osv. 65
- Page 44 and 45: 3.4 Produktionsutrustningen De dela
- Page 46: 3.4.3 Värdebärare Vattenkraft Slu
- Page 56 and 57: De största arbetsplatserna är pre
- Page 60: 4.4 Produktionsutrustning De kvarst
- Page 66: 5 Förslag på utvecklingsbara uppl
- Page 69: 5.2 Järnets väg Hela områdets id
- Page 74 and 75: 6. Förslag till fortsatt arbete 6.
- Page 76 and 77: 7. Källförteckning Tryckta: R. An
- Page 78 and 79: Produktionsutrustningar i Avesta ga
- Page 80 and 81: Produktionsutrustningar i Avesta ga
- Page 82 and 83: Produktionsutrustningar i Avesta ga
- Page 84 and 85: Drivform och manövrering: Spelen f
- Page 86 and 87: Ombyggnad eller förändring: Pipan
- Page 88 and 89: Produktionsutrustningar i Avesta ga
- Page 90 and 91: Produktionsutrustningar i Avesta ga
- Page 92 and 93: Produktionsutrustningar i Avesta ga
- Page 94 and 95: Produktionsutrustningar i Avesta ga
- Page 96 and 97: Produktionsutrustningar i Avesta ga
- Page 98 and 99: Produktionsutrustningar i Avesta ga
- Page 100 and 101: Åtgärdsförslag och förebyggande
- Page 102 and 103: Åtgärdsförslag och förebyggande
- Page 104 and 105: Produktionsutrustningar i Avesta ga
- Page 106 and 107: Förebyggande vårdåtgärder och f
- Page 108 and 109: Produktionsutrustningar i Avesta ga
- Page 110: Produktionsutrustningar i Avesta ga
Även när det gäller stadsplanering, arkitektur, byggnadsteknik och lokaltillverkade byggnadsmaterial<br />
har Bamla Byn och industriområdet mycket att erbjuda. Hela området kan utnyttjas som uppslags- och<br />
lärobok.<br />
I Gamla Byn studeras med fördel 1600-talets stadsplan och bebyggelsesätt. Här finns också<br />
möjligheter att studera timrade byggnader och slaggsten i husgrunder. Utvidgningen av Holmen är<br />
värd att uppmärksamma liksom höjningen av dess marknivå. Läget för de gamla dammarna kan<br />
märkas ut liksom platsen, där kanalerna förenades med Salomonsån, Korset, numera överbyggt. Det<br />
kan också vara värt att informera om, vad som är den ursprungliga ån och vad som är grävda kanaler.<br />
Gamla brolägen märks ut.<br />
Inifrån kyrkogården kan gamla torgplatsen ses. Läget för den ursprungliga nedfarten till kopparbruket<br />
är intressant att uppmärksamma. En flytt av den gamla portbyggnaden till platsen väster om dammen<br />
mellan Dalälven och 1881-82 års kanal skulle tydliggöra detta entréläge.<br />
Inne på industriområdet finns rika möjligheter att studera äldre byggnadsmaterial och –teknik, och<br />
även arkitekturhistoria. T ex kan hyttbyggnaden lyftas fram som exempel på hur det sena 1800-talets<br />
vurm för renässansen. Kraftverksbyggnaderna ritade av Torben Grut är bägge uppmärksammade i den<br />
svenska kraftverkshistorien både för sin utformning och för sin materialbehandling.<br />
Byggnadstekniskt är alla varianter på fackverkstakstolar värda sin egen rundvandring.<br />
Slaggsten som byggnadsmaterial är också värt att fördjupa sig i. I anslutning till masugnarna kan<br />
tillverkningen av slaggsten förklaras. Inom området uppmärksammar man sedan slaggstenens<br />
användning som byggnadsmaterial i väggar, valv, strandskoningar, räcken mm.<br />
Informationsskyltar känns angelägna. Där kan man också ta upp värden som siktlinjer och<br />
nivåskillnader, transporter inom området, utnyttjande av numera tomma ytor osv.<br />
65
Change language