KOPPARDALENS FÖRNYELSE, ETAPP 2 PROJEKT ... - Verket
KOPPARDALENS FÖRNYELSE, ETAPP 2 PROJEKT ... - Verket KOPPARDALENS FÖRNYELSE, ETAPP 2 PROJEKT ... - Verket
Byggnaden kom efter fullständig ombyggnad att tjäna som valsverkskontor och fungerar idag som lokal för div. aktiviteter. Här finns möjligheter att lyfta fram och visa information och bildmaterial om byggnadens ursprung och förklara det till synes avvikande utseendet och placering av en tegelbyggnad mitt i ett komplex med slaggsten som byggnadsmaterial. 5.1.3 Avesta Storfors kraftverk Anläggningen tillsammans med dammen är idag i drift. Det centrala läget och tillgängligheten ger förutsättningar att visa och beskriva produktionen i ett fungerande kraftverk. Elproduktionen tillsammans med teknik- och arkitekturhistorisk information och förevisning av den moderna kraftutvinningen ger en helhetsbild av århundradenas vattenkraftnyttjande i Storforsen i Dalälven. Om hela vattenkraftsanläggningen i Storforsen tages ur produktion och rivs för nykonstruktion av ny damm och nytt kraftverk, bör möjligheten utredas att bevara det nuvarande kraftverkets byggnad och produktionsutrustning. En avställd men då bevarad anläggning kommer att utgöra en naturlig länk mellan det tidiga 1900-talets vattenkraftverk och 2000-talets vattenkraftverk. Organiserad visning av tre generationers kraftverk, lätt tillgängliga och inom gångavstånd, blir då en möjlighet och tillgång. 5.1.4 Kanaler och dammar De idag till synes små och obetydliga kanalerna, kulvertarna och dammarna som till delar har förlorat sin ursprungliga funktion, ingår i ett mycket komplex äldre system för att leda och dämma stora mängder vatten. Hela systemet kan göras tillgängligt och begripligt genom äldre och nutida kartmaterial och informationsskyltar på utvalda ställen. Kanalsystemen går att följa i landskapet och lägen för äldre dammar m.m. kan markeras. Här bör även beaktas möjligheten att i markytan markera de olika kulvertarnas lägen, för att därigenom informera om helheten. En central del att framhålla i kanal- och kulvertsystemet är de stenskodda delarna direkt öster om gamla kraftverket och ångcentralen. Här mynnar kulvertarna från kopparhammarens och kraftverkets avloppskanaler samt från kraftverksdammens luckor. Den synliga kanalen med strandskoningar, i vilken kulvertarna mynnar, ligger djupt nere i marken. Den utgör idag den enda direkt synliga fysiska lämningen som visar på vilken nivå som delar av kopparverket ursprungligen började att byggas. De vertikala stenmurverken och omkringliggande högre placerade byggnader ger en mycket tydlig och påtaglig bild av hur hela Koppardalen sakta har byggt på och om på äldre anläggningar. Markytan har genom schaktningar och slaggutfyllnader omskapats och höjts. 5.1.5 Betongsump med stålrör Vid hörnet av blåsmaskinverkets byggnad och i direkt anslutning till valsverket står kvar betongkonstruktionen som tidigare utgjorde sumpen, vattenbehållaren samt den del av den ståltub som tidigare ledde vattnet från sumpen in till en eller flera turbiner i valsverket. Intill står kvar delarna av vattenintaget till kraftverket som var inrymt i tegelbyggnaden De kvarstående delarna kan förklaras och visas. Ståltubens stora diameter ger en uppfattning om vilka vattenmängder som förbrukades för att skapa kraft till valsverkets produktionsutrustningar. Betongkonstruktionerna är till synes nästan obegripliga, men kan förklaras med bilderoch informationsskyltar 61
5.2 Järnets väg Hela områdets idag bevarade anläggningar har sitt ursprung i produktion och hantering av järn och stål. Centralt i området står kvar byggnadskomplexet med rostugnar, masugnar martinugnar och valsverk. Direkt i anslutning till dessa produktionsutrustningar finns blåsmaskinverket och en kompressoranläggning mm De kvarstående produktionsutrustningarna tillsammans med byggnaderna i vilka de står och de intilliggande byggnadsdelar, har unika förutsättningar att utvecklas till visningsbara miljöer. Besökare med varierande bakgrundskunskap om järnhantering och återanvändning av industriminnen kan här ges en samlad information och möjligheter att studera teknik- bevarandefrågor och arkitektur ur olika aspekter. Miljön i järnverket är redan idag mycket suggestiv och kan ytterligare utvecklas genom tillgänglighet, säkerhet och belysning. I lokalerna finns utrymmen och stora möjligheter att placera permanenta och tillfälliga utställningar som på olika sätt informerar om produktion och hantering av järn och stål i Avesta. Möjligheten att här utveckla upplevelse- och visningsbara miljöer med direkt anknytning till järnets olika produktionssteg är mycket stora jämfört med andra bevarade anläggningar i Sverige. I ett internationellt perspektiv finns få motsvarande anläggningar kvar. Till det gamla järnverket skall även kopplas att produktionen av stål fortfarande pågår i Avesta. Det gamla järnverket i Koppardalen står kvar som visningsmiljö för den äldre produktionen. Värdet i denna miljö höjs av närheten till det nya stålverket, där den moderna och pågående produktionen av stål kan visas och upplevas. 5.2.1 Rostugnarna, masugnarna, martinugnarna och götvalsverket Kontrasten mellan den tidigare mycket starkt förändrade och ombyggda miljön i rostugnsdelen och miljön i masugns- martinugnsdelen är mycket stor. Kontrasten i sig är en av de stora värdena för att utveckla miljön i helhet. Det rena förändrade i rostugnsdelen står mot den ursprungliga och till synes smutsiga miljön kring masugnarna och martinugnarna. Här finns vidare järnframställningens produktionsutrustningar kvarstående i form av det sena 1800talets då storskaliga utformning. Utrustningarna står stegvis placerade efter varandra och processen kan i utrustningarna följas från malmstycket till färdigt järn. Det pedagogiska värdet i att utveckla anläggningen mot en visningsbar miljö är mycket stort. De olika produktionsutrustningarna har tidigare ståt i förbindelse med varandra, både genom direkt sammankoppling av utrustningarna och att byggnadskonstruktionerna har varit öppen. De nu igenmurade delarna mellan rostugns- och masugnsdelen kan åter öppnas för att återskapa kontakten. Öppningarna måste förses med glaspartier för att inomhusklimatet i rostugnsdelen skall kunna bibehållas. De tre stora öppningarna i väggen mellan masugns- och martindelen är idag igensatta med skivor och plåt. Öppningarna kan mycket enkelt friläggas. Genom att frilägga de ursprungliga öppningarna återskapas kontakten mellan de olika produktionsstegen och de stora byggnadsvolymerna kan åter upplevas. Rostugnsdelen är förutom de igensatta öppningarna i väggen, idag en väl utvecklad del. Här finns troligen ytterligare möjligheter att framhålla krossverk, malmfickor och transportutrustningar. Det är okänt i vilken utsträckning visningsbar utrustning finns kvar under golvytan m.m. Masugnsdelen olika arbets- och våningsplan har mycket stora värden i kombinationen mellan bevarad utrustning och rumsmiljön. Här kan besökare genom ljus och ljud informeras och få uppleva något av de förhållanden som tidigare har rått när driften var igång. Masugnarna har varit uppvärmda och delvis mycket heta konstruktioner varför även möjligheten att använda infravärme bör beaktas när det gäller att skapa upplevelser. 62
- Page 17 and 18: Rostugnsbyggnaden, uppförd 1874,
- Page 19 and 20: Rekommendation: I detta område fr
- Page 44 and 45: 3.4 Produktionsutrustningen De dela
- Page 46: 3.4.3 Värdebärare Vattenkraft Slu
- Page 56 and 57: De största arbetsplatserna är pre
- Page 60: 4.4 Produktionsutrustning De kvarst
- Page 66: 5 Förslag på utvecklingsbara uppl
- Page 72 and 73: Järnverket har under den tid det v
- Page 74 and 75: 6. Förslag till fortsatt arbete 6.
- Page 76 and 77: 7. Källförteckning Tryckta: R. An
- Page 78 and 79: Produktionsutrustningar i Avesta ga
- Page 80 and 81: Produktionsutrustningar i Avesta ga
- Page 82 and 83: Produktionsutrustningar i Avesta ga
- Page 84 and 85: Drivform och manövrering: Spelen f
- Page 86 and 87: Ombyggnad eller förändring: Pipan
- Page 88 and 89: Produktionsutrustningar i Avesta ga
- Page 90 and 91: Produktionsutrustningar i Avesta ga
- Page 92 and 93: Produktionsutrustningar i Avesta ga
- Page 94 and 95: Produktionsutrustningar i Avesta ga
- Page 96 and 97: Produktionsutrustningar i Avesta ga
- Page 98 and 99: Produktionsutrustningar i Avesta ga
- Page 100 and 101: Åtgärdsförslag och förebyggande
- Page 102 and 103: Åtgärdsförslag och förebyggande
- Page 104 and 105: Produktionsutrustningar i Avesta ga
- Page 106 and 107: Förebyggande vårdåtgärder och f
- Page 108 and 109: Produktionsutrustningar i Avesta ga
- Page 110: Produktionsutrustningar i Avesta ga
5.2 Järnets väg<br />
Hela områdets idag bevarade anläggningar har sitt ursprung i produktion och hantering av järn och<br />
stål. Centralt i området står kvar byggnadskomplexet med rostugnar, masugnar martinugnar och<br />
valsverk. Direkt i anslutning till dessa produktionsutrustningar finns blåsmaskinverket och en<br />
kompressoranläggning mm De kvarstående produktionsutrustningarna tillsammans med byggnaderna<br />
i vilka de står och de intilliggande byggnadsdelar, har unika förutsättningar att utvecklas till<br />
visningsbara miljöer. Besökare med varierande bakgrundskunskap om järnhantering och<br />
återanvändning av industriminnen kan här ges en samlad information och möjligheter att studera<br />
teknik- bevarandefrågor och arkitektur ur olika aspekter. Miljön i järnverket är redan idag mycket<br />
suggestiv och kan ytterligare utvecklas genom tillgänglighet, säkerhet och belysning.<br />
I lokalerna finns utrymmen och stora möjligheter att placera permanenta och tillfälliga utställningar<br />
som på olika sätt informerar om produktion och hantering av järn och stål i Avesta. Möjligheten att här<br />
utveckla upplevelse- och visningsbara miljöer med direkt anknytning till järnets olika produktionssteg<br />
är mycket stora jämfört med andra bevarade anläggningar i Sverige. I ett internationellt perspektiv<br />
finns få motsvarande anläggningar kvar. Till det gamla järnverket skall även kopplas att<br />
produktionen av stål fortfarande pågår i Avesta. Det gamla järnverket i Koppardalen står kvar som<br />
visningsmiljö för den äldre produktionen. Värdet i denna miljö höjs av närheten till det nya stålverket,<br />
där den moderna och pågående produktionen av stål kan visas och upplevas.<br />
5.2.1 Rostugnarna, masugnarna, martinugnarna och götvalsverket<br />
Kontrasten mellan den tidigare mycket starkt förändrade och ombyggda miljön i rostugnsdelen och<br />
miljön i masugns- martinugnsdelen är mycket stor. Kontrasten i sig är en av de stora värdena för att<br />
utveckla miljön i helhet. Det rena förändrade i rostugnsdelen står mot den ursprungliga och till synes<br />
smutsiga miljön kring masugnarna och martinugnarna.<br />
Här finns vidare järnframställningens produktionsutrustningar kvarstående i form av det sena 1800talets<br />
då storskaliga utformning. Utrustningarna står stegvis placerade efter varandra och processen<br />
kan i utrustningarna följas från malmstycket till färdigt järn. Det pedagogiska värdet i att utveckla<br />
anläggningen mot en visningsbar miljö är mycket stort.<br />
De olika produktionsutrustningarna har tidigare ståt i förbindelse med varandra, både genom direkt<br />
sammankoppling av utrustningarna och att byggnadskonstruktionerna har varit öppen. De nu<br />
igenmurade delarna mellan rostugns- och masugnsdelen kan åter öppnas för att återskapa kontakten.<br />
Öppningarna måste förses med glaspartier för att inomhusklimatet i rostugnsdelen skall kunna<br />
bibehållas.<br />
De tre stora öppningarna i väggen mellan masugns- och martindelen är idag igensatta med skivor och<br />
plåt. Öppningarna kan mycket enkelt friläggas.<br />
Genom att frilägga de ursprungliga öppningarna återskapas kontakten mellan de olika<br />
produktionsstegen och de stora byggnadsvolymerna kan åter upplevas.<br />
Rostugnsdelen är förutom de igensatta öppningarna i väggen, idag en väl utvecklad del. Här finns<br />
troligen ytterligare möjligheter att framhålla krossverk, malmfickor och transportutrustningar. Det är<br />
okänt i vilken utsträckning visningsbar utrustning finns kvar under golvytan m.m.<br />
Masugnsdelen olika arbets- och våningsplan har mycket stora värden i kombinationen mellan bevarad<br />
utrustning och rumsmiljön. Här kan besökare genom ljus och ljud informeras och få uppleva något av<br />
de förhållanden som tidigare har rått när driften var igång. Masugnarna har varit uppvärmda och delvis<br />
mycket heta konstruktioner varför även möjligheten att använda infravärme bör beaktas när det gäller<br />
att skapa upplevelser.<br />
62