KOPPARDALENS FÖRNYELSE, ETAPP 2 PROJEKT ... - Verket

De största arbetsplatserna är pressverken med ca 180 anställda sen kommer martinverket med 130
anställda och mekaniska verkstaden också med 130 anställda. Hyttpipa nr I är igång halva 1937 men
blåses ner för gott 1938.
Fortfarande går de som arbetar vid ugnar i skift. Nya arbetslagar har trätt i kraft så alla skift är 8timmars.
Vid de arbetsplatser som inte är styrda av maskiner som måste vara igång dygnet runt gäller
arbetstiden 7.00 – 17.00
3.5.2 Värdebärare Arbetsmiljön
Fast det fanns en allmän städare så ingick det i allas syssla att hjälpa till med städning när tid fanns. I
hyttan och kring ugnarna var miljön mycket smutsig. Det var dammigt och lät väldigt mycket. Oljudet
gjorde att man skrek till varandra. Det fanns hörselskydd men de användes inte så ofta. Arbetarna i
ugnslagen blev ofta döva. Elektrisk belysning fanns sedan kraftstationen anlades 1898 men
armaturerna gav ofta ett svagt sken så allmänt var det dunkelt i en del utrymmen.
Mellan de olika processerna fanns det traverser som rörde sig fram och tillbaka ”hela taket rörde sig”
som en som var anställd vid första elektrostålugnen på 1930-talet sa.
På andra ställen som i valsverken var miljön betydligt renare, plåten som valsades fick inte bli smutsig
för då kunde smutsen valsas in.
När det gällde arbetarnas hygien så tvättade man av sig det värsta i en hink med vatten som stod på
golvet. Byta om gjorde man hemma. Från slutet av 1930-talet drogs vatten in så tvättmöjligheterna
bättrades.
De som arbetade i skift hade svårt att få speciella matrasttider. Man åt när man hade tid. Maten bestod
av medhavda smörgåsar och dricka.
Arbetsmiljön kring delprocesserna är mycket viktig för att få ett totalt upplevelsevärde. All
uppsnyggning bör relateras till den autentiska arbetsmiljön.
52