KOPPARDALENS FÖRNYELSE, ETAPP 2 PROJEKT ... - Verket

3.5 Arbetskraft och arbetsmiljö
3.5.1 Värdebärare Arbetskraft
Epoken 1872 – 1940 på Avesta järnverk innebar en utveckling från småskalig bruksmiljö till storskalig
stålverksindustri. Målet var att bygga upp en storindustri redan när Avesta – Garpenberg AB bildades.
Vägen dit var dock lång men på 1930-talet hade Avesta Jernverks AB blivit den ledande stålkoncern
med god avkastning som föregångarna strävat så för att uppnå.
För att uppnå detta resultat arbetade ledningen inte enbart med att byta ut de gamla processdelarna och
ersätta dessa med nyare effektivare. Även arbetsmiljön förändrades medvetet. Fler nya yrkesroller
dyker efter hand upp och de gamla arbetslagen rationaliseras.
Nedan kommer en presentationen av hur många som rörde sig på verket under olika tidsepoker. Detta
kan vara ett bra underlag för att skapa upplevelse värden vid en kommande gestaltning. Vi har valt att
presentera de olika arbetsplatserna inom järnverket tre valda år 1884, 1911 och 1937
1884
När Avesta Jernverks AB inledde sin verksamhet 1884 arbetade ca 280 man i verket. Dessa arbetade i
arbetslag kring de olika processdelarna: rostugnarna, masugnarna, bessemerugnen, gjuteriet,
klensmedjan och hammarsmedjan. Dessutom fanns det plåtsynare, maskinister och lossare som var
verksamma på flera ställen. Några av arbetslagen var stora och gick i skift. Ofta togs dagsarbetare in.
Dessa kunde syssla med slaggstensgjutning eller andra tillfälliga arbetsmoment. Några
arbetsreglerande lagar fanns ännu inte så arbetspassen var förmodligen mycket långa.
1911
År 1911 har järnverket ett genomsnitt på 623 arbetare. Antalet varierade från månad till månad på ett
minimum av 608 till ett maximum av 632. Att antalet varierar beror på att vissa processdelar stängs av
för reparation eller ombyggnad. Fortfarande arbetar man ofta i arbetslag kring de olika processdelarna.
De olika arbetsplatserna är: mediumverket, götverket med götugnslaget samt ämnesugnslaget,
järnsynarlaget, diverse, grofplåtverket, extra klipparlag, nedre tunnplåtsverket och övre tunnplåtsverket
samt rundsaxlaget, axelverkstaden, extra arbetare i plåtverket, martinverket, skrosaxen, brikettugnen,
hyttan, smidesverket, pressverket, manufaktur, byggmästarns folk, lossarelaget, stenkolslaget, extra
plåtbärarlaget, elektricitetsverket och mekaniska verkstaden.
Den största arbetsplatsen är de fyra martinverken där mellan 73 och 94 personer arbetar. Pressverket
har mellan 62 och 74 anställda och hyttan mellan 52 och 61.
Vi vet från andra bruksmiljöer vid denna tid att det var vanligt att vissa yrkesroller som smältarna vid
martinverken gick på ”väckning” vilket kunde innebär väldigt långa arbetspass. De arbetslag som
arbetade med ugnar gick på skift.
1937
År 1937 har Avesta Jernverks AB ett genomsnitt på 1600 anställda. Även här varierar antalet olika
månader men skillnaderna är inte så stora. De olika arbetsplatserna är: förrådet, laboratoriet,
trafikavdelningen, byggavdelningen, snickeriverkstad, elverket, mekanisk verkstad, gjuteriet,
tråddrageriet, axelverkstad, nya pressverket, gamla pressverket, mejselboden och glödgugnar, hyttan,
borrboden, kallvalsverk, tunnplåtverk, mediumplåtverk, grovplåtverk, mediumverk, götverk,
jernsvampugnar, legeringsugnar, stålugnar, martinverket.
51