KOPPARDALENS FÖRNYELSE, ETAPP 2 PROJEKT ... - Verket
KOPPARDALENS FÖRNYELSE, ETAPP 2 PROJEKT ... - Verket
KOPPARDALENS FÖRNYELSE, ETAPP 2 PROJEKT ... - Verket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Rekommendation:<br />
I detta område från i huvudsak 1900-talets början bör man hålla sig till den grå färgskalan, ytan bör<br />
dessutom vara matt. Tillskott i kulörskalan med röd, trapetskorrugerad plastbelagd plåt, som gjorts i<br />
samband med inklädning efter riving av byggnadskroppar ger helt felaktiga signaler. Det var inte<br />
förrän på 1970-talet som man i industrisammanhang började klä fasaderna med röd plåt.<br />
Trapetskorrugering är en sentida utformning, skall plåt användas skall den vara sinuskorrugerad och<br />
galvaniserad, omålad. Papp som taktäckningsmaterial bör också kunna användas i högre utsträckning.<br />
Vid inklädning av fönsteröppningar bör slätt material i mörk kulör användas för att i möjligaste mån<br />
efterlikna intrycket av fönster. Träpanel som tjäras kan vara ett möjligt alternativ. Tyvärr känns det<br />
ofrånkomligt att täcka in fönstren, åtminstone så länge området är relativt obefolkat. Kan genomsiktlig,<br />
slagtålig plast vara en lösning? Det har med gott resultat prövats på andra industrianläggningar, som<br />
numera är museimiljöer utan kontinuerlig tillsyn.<br />
3.3.5 Värdebäraren Vegetation<br />
Bostadsområden. Efter branden 1803 sker en medveten organisation av kvartersmarken inom<br />
bruksområdet i Gamla Byn. Husen placeras i strikta rader och mellan dem anläggs täppor och planteras<br />
träd enligt ett förutbestämt mönster.<br />
Råd: Inga förändringar av odlade ytor skall ske utan studier av det material som måste ha funnits som<br />
underlag för gestaltningen. Detta gäller även herrgårdsparken och trädgårdsanläggningen i anslutning<br />
till brukets kontorsbyggnad från slutet av 1800-talet.<br />
Industriområdet var mycket intensivt utnyttjat och där förekom ingen vegetation. Avsaknaden av<br />
vegetation är i sig en värdebärare.<br />
Råd: Utglesning av det befintliga trädbeståndet bör ske, i synnerhet på de platser, där de kan orsaka<br />
skada på byggnader och anläggningar, t ex i kanalernas stenskoningar. Anläggning av rabatter,<br />
gräsmattor, trädplantering mm bör ske med största sparsamhet och med känsla för platsen ocg för<br />
arternas förutsättningar och traditionella förankring.<br />
3.3.6 Värdebäraren Markmaterial<br />
Grus eller hårdtrampad jord utgjorde markmaterial både inom själva industriområdet och i<br />
bostadsområdet.<br />
Hot: Asfaltering.<br />
Råd: Vidare asfaltering bör inte förekomma överhuvudtaget. Endast mörkt, svart grus eller packad<br />
finsand.<br />
3.3.7 Värdebäraren Ljud<br />
Forsens brus är ett karakteristiskt ljud, som funnits på platsen före människans etablering, men som i<br />
takt med vattenkraftens utbyggnad blivit alltmer lågmält.<br />
Som en åskådliggörande, om än blek, illustration till ljuden av industriverksamheten verkar t ex ljudet<br />
av malmvagnen, som kan skjutas runt på järnbanan vid hyttkransen.<br />
Hot: Utbyggnad av kraftverksdammen. Då tystnar Storforsen helt.<br />
3.3.8 Värdebäraren Ljus<br />
Rostugnen och hyttan är utvändigt artificiellt belysta, vilket inte är historiskt rätt, men har gjorts i<br />
avsikt att lyfta fram området. På industriområdet finns också två höga fackverksmaster med<br />
17