31.08.2013 Views

KOPPARDALENS FÖRNYELSE, ETAPP 2 PROJEKT ... - Verket

KOPPARDALENS FÖRNYELSE, ETAPP 2 PROJEKT ... - Verket

KOPPARDALENS FÖRNYELSE, ETAPP 2 PROJEKT ... - Verket

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Rekommendation:<br />

I detta område från i huvudsak 1900-talets början bör man hålla sig till den grå färgskalan, ytan bör<br />

dessutom vara matt. Tillskott i kulörskalan med röd, trapetskorrugerad plastbelagd plåt, som gjorts i<br />

samband med inklädning efter riving av byggnadskroppar ger helt felaktiga signaler. Det var inte<br />

förrän på 1970-talet som man i industrisammanhang började klä fasaderna med röd plåt.<br />

Trapetskorrugering är en sentida utformning, skall plåt användas skall den vara sinuskorrugerad och<br />

galvaniserad, omålad. Papp som taktäckningsmaterial bör också kunna användas i högre utsträckning.<br />

Vid inklädning av fönsteröppningar bör slätt material i mörk kulör användas för att i möjligaste mån<br />

efterlikna intrycket av fönster. Träpanel som tjäras kan vara ett möjligt alternativ. Tyvärr känns det<br />

ofrånkomligt att täcka in fönstren, åtminstone så länge området är relativt obefolkat. Kan genomsiktlig,<br />

slagtålig plast vara en lösning? Det har med gott resultat prövats på andra industrianläggningar, som<br />

numera är museimiljöer utan kontinuerlig tillsyn.<br />

3.3.5 Värdebäraren Vegetation<br />

Bostadsområden. Efter branden 1803 sker en medveten organisation av kvartersmarken inom<br />

bruksområdet i Gamla Byn. Husen placeras i strikta rader och mellan dem anläggs täppor och planteras<br />

träd enligt ett förutbestämt mönster.<br />

Råd: Inga förändringar av odlade ytor skall ske utan studier av det material som måste ha funnits som<br />

underlag för gestaltningen. Detta gäller även herrgårdsparken och trädgårdsanläggningen i anslutning<br />

till brukets kontorsbyggnad från slutet av 1800-talet.<br />

Industriområdet var mycket intensivt utnyttjat och där förekom ingen vegetation. Avsaknaden av<br />

vegetation är i sig en värdebärare.<br />

Råd: Utglesning av det befintliga trädbeståndet bör ske, i synnerhet på de platser, där de kan orsaka<br />

skada på byggnader och anläggningar, t ex i kanalernas stenskoningar. Anläggning av rabatter,<br />

gräsmattor, trädplantering mm bör ske med största sparsamhet och med känsla för platsen ocg för<br />

arternas förutsättningar och traditionella förankring.<br />

3.3.6 Värdebäraren Markmaterial<br />

Grus eller hårdtrampad jord utgjorde markmaterial både inom själva industriområdet och i<br />

bostadsområdet.<br />

Hot: Asfaltering.<br />

Råd: Vidare asfaltering bör inte förekomma överhuvudtaget. Endast mörkt, svart grus eller packad<br />

finsand.<br />

3.3.7 Värdebäraren Ljud<br />

Forsens brus är ett karakteristiskt ljud, som funnits på platsen före människans etablering, men som i<br />

takt med vattenkraftens utbyggnad blivit alltmer lågmält.<br />

Som en åskådliggörande, om än blek, illustration till ljuden av industriverksamheten verkar t ex ljudet<br />

av malmvagnen, som kan skjutas runt på järnbanan vid hyttkransen.<br />

Hot: Utbyggnad av kraftverksdammen. Då tystnar Storforsen helt.<br />

3.3.8 Värdebäraren Ljus<br />

Rostugnen och hyttan är utvändigt artificiellt belysta, vilket inte är historiskt rätt, men har gjorts i<br />

avsikt att lyfta fram området. På industriområdet finns också två höga fackverksmaster med<br />

17

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!