KOPPARDALENS FÖRNYELSE, ETAPP 2 PROJEKT ... - Verket
KOPPARDALENS FÖRNYELSE, ETAPP 2 PROJEKT ... - Verket KOPPARDALENS FÖRNYELSE, ETAPP 2 PROJEKT ... - Verket
3.1.2 Socialhistoriskt värde Under kopparepokens tid var Sveriges befolkning och dess näringsidkare styrda av olika statliga regleringar och förordningar. Under 1800-talet försvann dessa en efter en. När järnepoken börjar styrs inte verksamheten av något annat än internt uppgjorda bestämmelser. Detta var något som bruksarbetarna hade svårt att förstå. Det liv som man levt under kopparbrukets tid var så starkt bundet till bruket och alla förmåner detta innebar. För bruksarbetarna var det t.ex. givet att bostäder skulle tillgås genom bruket. Den nya ledningen motsade sig inte detta och den tog sitt ansvar och såg till att arbetarna fick renoverade bostäder utrustade med nya moderniteter efter hand. Sett ur nationellt perspektiv tog det lång tid innan Avesta utvecklades som ett frigjort samhälle. Formerna kring det gamla brukssamhället levde kvar långt in på 1900-talet. Precis som i det gamla brukssamhället fortsatte arbetarna att hålla djur och odla till husbehov. Under början av 1900-talet växer det nya stadssamhället söder om bruket upp. En utveckling som påskyndades av verksledningen som behövde bostäder till den växande arbetsstyrkan. De gamla betesmarkerna fylls med hus torg och gator. Den gamla gränsen, då Byn och bruket utgjorde en enhet, suddas ut i det nya samhället men lever kvar i folks medvetande. Bruksarbetarna drar ner på sin djurhushållning men ända in på 1940-talet var det vanligt med hushållsgris. Bolaget vill att Avesta ska bli ett modernt samhälle så boningshusen i den gamla stadsdelen, Byn, rustas och de första gräsmattorna anläggs där. Dessa var dock få till en början för de boende ville fortsätta odla. Ända in på 1940-talet fanns det fullt av potatisåkrar i och kring Byn. Övriga moderniteter som drogs in både i järnverket och i Gamla Byn var elektriskt ljus som kom kring sekelskiftet 1900. Dricksvatten tog man från Storforsen innan vatten och avlopp drogs in på 1930-talet. Vattenklosetter installerades först på 1940-talet. Från den tiden har arbetarna på järnverket tillgång till speciella utrymmen för ombyte och tvätt. Vattnet i kanalerna användes till tvätt in på 1940-talet. Det fanns klappbryggor där kvinnorna låg och klappade tvätt både sommar som vinter. Även om samhället utvecklades väldigt mycket till det yttre under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet så fanns mycket av det gamla brukslivet kvar. När Axel Johnson dog 1910 övertogs ledarskapet av sonen Axel Ax:son Johnson. Sonen kallades allmänt ”generalkonsuln”. Generalkonsulparet intresserade och engagerade sig mycket för livet i Byn och bruksfolkets välbefinnande. Paret bodde i Avesta Herrgård. Generalkonsuln blev som en brukspatron. Vid jubileer eller större bemärkelsedagar bjöds hela järnverkets personal på fest, och till jul eller vid långvarig sjukdom överlämnades gåvor. Midsommarfirandet ordnades alltid av verket. Orkesterförening och bruksmusikkår var andra verksamheter som omhuldades av generalkonsulparet. Detta engagemang uppskattades mycket av bruksfolket och präglade livet i och vid järnverket. Den gamla bruksandan, vikänslan levde kvar. Generalkonsuln dog 1958 och en byst av honom restes på Holmen vid Gamla Byn. 12
3.2 Markdisposition 3.2.1 Värdebäraren ”Bebyggelsemönstret i Gamla byn och herrgårdsområdet” 1600-talets stadsplan fortsatte att gälla och ny bebyggelse anpassades efter den. I denna är platsen framför herrgården utmärkt som torg, ett torg som måste ha haft speciella kvaliteter med kyrkans nordvägg som avgränsning mot söder. På 1870-talet privatiserades emellertid torget och gjordes om till herrgårdspark. Herrgården med tillhörande park och trädgård är numera staketomgärdad, men torget går att föreställa sig, eftersom torgets begränsande väggar är desamma. Holmen i Gamla byn fylldes upp en meter under 1900-talets första decennier. Den utvidgades också mot väster. Dessa förändringar är tydligt synliga i terrängen idag. ”Korset” (kanalmotet) vid Holmen läggs igen någon gång före 1907. I samband med utfyllnaden av Holmen byggdes en smalspårig järnväg, på vilken fyllnadsmassorna skulle transporteras. Den passerade norra kanalen med en bro, som blev föregångare till den s k Kättingbron. Kyrkogatan fick i och med byggandet av Kyrkbron en tydligare linjesträckning vidare bort över Dalälven samtidigt som den knöt ihop den växande industriortens nya områden med bruksområdet. Vid breddningen av Kyrkogatan behöll broarna länge sin ursprungliga bredd, men breddning påbörjades år1884. 3.2.2 Värdebäraren ”Bebyggelsemönstret i verksområdet: siktlinjer, taklandskap och nivåskillnader” Inom industriområdet skedde stora omdaningar. Ett helt nytt bruk byggdes upp. Vid utbyggnad av järnvägen drogs spåren genom brukets södra kvarter. Kol och malm kunde lätt lossas från järnvägen direkt i kolhus och malmfickor. Över området ledde en malmbana på bockar. Platsen framför rostugnsbyggnaden kallas malmtorget. Det är viktigt att den bevaras som öppen plats. I marknivån lades räls ut för transport av material mellan olika byggnader. Dessa spår finns kvar på vissa ställen och skall bevaras. 3.2.2.1 Siktlinjerna 1882-84 sprängdes en kanal mellan herrgården och rostugnsbyggnaden, vilket fick till följd att infarten till området flyttades söderut till Bruksgatans förlängning. Av 1907 års karta framgår tydligt, hur rakt denna gata drogs och hur industribebyggelsen anpassades därefter. Det är viktigt att siktlinjen utefter Bruksgatan inte bryts, eftersom den visuellt förbinder bostadsområdet med verksområdet. Korsningen med Kyrkogatan är numera begränsad till gångtrafik och av trafiksäkerhetsskäl försedd med fållor. Dessa är utförda som trästaket. För att behålla både siktlinje och trafiksäkerhet föreslås att fållorna utformas på ett luftigare sätt, t ex med ett enkelt räcke av stål. Ännu bättre vore det om trafiken på Kyrkogatan kunde minskas och infarten åter öppnas, åtminstone för personbilar. Herrgårdens huvudbyggnad ligger mitt för rostugnen i stort sett på samma nivå, en strategisk och säkert alldeles medveten placering. Verkan av denna placering förtas numera, åtminstone sommartid, av grönskan både i herrgårdsparken och utmed kanalen. En utgallring av vegetationen vore av detta skäl önskvärd. Enligt obekräftad uppgift skall rostugnens magnifika trappanläggning ha tillkommit på generalkonsulinnans önskemål, för att försköna utsikten mot hyttområdet. 13
- Page 1: KOPPARDALENS FÖRNYELSE, ETAPP 2 PR
- Page 4 and 5: 3.4 Produktionsutrustning (se bild
- Page 6 and 7: 2. Kopparepoken 1636 - 1872 De vär
- Page 8 and 9: 2.2 Markdisposition 2.2.1 Värdebä
- Page 13: 3. Järnepoken 1872 - 1940 De flest
- Page 17 and 18: Rostugnsbyggnaden, uppförd 1874,
- Page 19 and 20: Rekommendation: I detta område fr
- Page 44 and 45: 3.4 Produktionsutrustningen De dela
- Page 46: 3.4.3 Värdebärare Vattenkraft Slu
- Page 56 and 57: De största arbetsplatserna är pre
- Page 60: 4.4 Produktionsutrustning De kvarst
3.2 Markdisposition<br />
3.2.1 Värdebäraren ”Bebyggelsemönstret i Gamla byn och herrgårdsområdet”<br />
1600-talets stadsplan fortsatte att gälla och ny bebyggelse anpassades efter den. I denna är platsen<br />
framför herrgården utmärkt som torg, ett torg som måste ha haft speciella kvaliteter med kyrkans<br />
nordvägg som avgränsning mot söder. På 1870-talet privatiserades emellertid torget och gjordes om<br />
till herrgårdspark. Herrgården med tillhörande park och trädgård är numera staketomgärdad, men<br />
torget går att föreställa sig, eftersom torgets begränsande väggar är desamma.<br />
Holmen i Gamla byn fylldes upp en meter under 1900-talets första decennier. Den utvidgades också<br />
mot väster. Dessa förändringar är tydligt synliga i terrängen idag.<br />
”Korset” (kanalmotet) vid Holmen läggs igen någon gång före 1907.<br />
I samband med utfyllnaden av Holmen byggdes en smalspårig järnväg, på vilken fyllnadsmassorna<br />
skulle transporteras. Den passerade norra kanalen med en bro, som blev föregångare till den s k<br />
Kättingbron.<br />
Kyrkogatan fick i och med byggandet av Kyrkbron en tydligare linjesträckning vidare bort över<br />
Dalälven samtidigt som den knöt ihop den växande industriortens nya områden med bruksområdet.<br />
Vid breddningen av Kyrkogatan behöll broarna länge sin ursprungliga bredd, men breddning<br />
påbörjades år1884.<br />
3.2.2 Värdebäraren ”Bebyggelsemönstret i verksområdet: siktlinjer, taklandskap och<br />
nivåskillnader”<br />
Inom industriområdet skedde stora omdaningar. Ett helt nytt bruk byggdes upp.<br />
Vid utbyggnad av järnvägen drogs spåren genom brukets södra kvarter. Kol och malm kunde lätt<br />
lossas från järnvägen direkt i kolhus och malmfickor. Över området ledde en malmbana på bockar.<br />
Platsen framför rostugnsbyggnaden kallas malmtorget. Det är viktigt att den bevaras som öppen plats. I<br />
marknivån lades räls ut för transport av material mellan olika byggnader. Dessa spår finns kvar på<br />
vissa ställen och skall bevaras.<br />
3.2.2.1 Siktlinjerna<br />
1882-84 sprängdes en kanal mellan herrgården och rostugnsbyggnaden, vilket fick till följd att infarten<br />
till området flyttades söderut till Bruksgatans förlängning. Av 1907 års karta framgår tydligt, hur rakt<br />
denna gata drogs och hur industribebyggelsen anpassades därefter.<br />
Det är viktigt att siktlinjen utefter Bruksgatan inte bryts, eftersom den visuellt förbinder<br />
bostadsområdet med verksområdet. Korsningen med Kyrkogatan är numera begränsad till gångtrafik<br />
och av trafiksäkerhetsskäl försedd med fållor. Dessa är utförda som trästaket. För att behålla både<br />
siktlinje och trafiksäkerhet föreslås att fållorna utformas på ett luftigare sätt,<br />
t ex med ett enkelt räcke av stål. Ännu bättre vore det om trafiken på Kyrkogatan kunde minskas och<br />
infarten åter öppnas, åtminstone för personbilar.<br />
Herrgårdens huvudbyggnad ligger mitt för rostugnen i stort sett på samma nivå, en strategisk och<br />
säkert alldeles medveten placering. Verkan av denna placering förtas numera, åtminstone sommartid,<br />
av grönskan både i herrgårdsparken och utmed kanalen.<br />
En utgallring av vegetationen vore av detta skäl önskvärd.<br />
Enligt obekräftad uppgift skall rostugnens magnifika trappanläggning ha tillkommit på<br />
generalkonsulinnans önskemål, för att försköna utsikten mot hyttområdet.<br />
13
Change language