här - Värmlandskooperativen

tillsammans
en tidning om kooperationen i värmland
kvinnor
som testar
gränserna
bensinmackar ägs av värmlänningarna
Fotboll ger
liv i bygden
Hårdrock
den nya tidens
kooperativ
1

Ett lEEndE i kassan?
för hEla livEt mEd bilEn
i hEla värmland!
Vi älskar Värmland! Och vi vill att det ska vara ett levande landskap, fyllt
av framtidstro, där alla ska kunna bo där de vill. Därför värnar vi om våra
bemannade mackar. Så att du enkelt kan köpa mjölk och mötas av ett
leende när du tankar. När ses vi?
Vi ingår i OK Värmland: Arvika, Degerfors, Filipstad, Forshaga, Grums,
Hagfors, Karlskoga, Karlstad, Kil, Kristinehamn, Lesjöfors, Munkfors,
Skoghall, Storfors, Stöllet, Sunne, Sysslebäck, Säffle, Torsby, Årjäng.
www.okq8.sE
VälKommen till ett
magasin om framtidens
företagande!
Kooperativa föreningar är grunden
för morgondagens näringsliv. En undersökning
visar att de kooperativa företagen
ökade med 47 procent mellan
1998 och 2008. Detta ska jämföras
med aktiebolag, som bara ökade med
23 procent under samma period. Kooperativa
företag lever dessutom längre. Går ni och funderar
på att starta företag kan det vara en bra idé att
starta i form av ett kooperativ.
Det värmländska kooperativ som funnits längst
är Konsum Värmland. Den första föreningen startades
redan år 1903 av 84 medlemmar. Idag består
Konsum Värmland av cirka 150 000 medlemmar,
men de grundläggande värderingarna har inte
förändrats under årens lopp. Eftersom Konsum
Värmland ägs av sina medlemmar är det de som
bestämmer hur föreningen ska drivas. Lokal
produktion och lokala butiker är fortfarande
grundläggande beståndsdelar, precis som kvalitet
och hållbarhet. Därför har föreningen investerat
hela 700 miljoner kronor i Värmland de senaste
sju åren. På så sätt har Konsum Värmland bidragit
till att göra länet till ett starkt och livskraftigt
kooperativt fäste i Sverige. Att det är så har märkts
extra tydligt under 2012, då kooperationens år firats
i hela världen. I Värmland ledde det bland annat
till en stor rockfestival, mängder av nystartade
kooperativ och den här tidningen. Använd den
som inspiration till allt spännande du kan göra i
kooperativ form!
Värmlandskooperativen i
samverkan med Koopsamgruppen
2 3
04
08
11
12
15
17
18
Q adventure of Sweden
Kvinnor som testar gränserna
Karlstads Bilkooperativ
Dela bil med andra
Kooperationen i Värmland
Värmland, Sverige och världen
Kjell och Bolas
Det var en gång en hackkorv...
NIFA
Värmländsk mat åt alla!
Kontoret Mediabyrån
Strictly business i kooperativ form!
Sparzanza
Hårda killar gillar grupparbete
22
25
26
29
31
32
36
OK Värmland
Macken som värnar om Värmland
Personalkooperativet Briggen
God omsorg när personalen får bestämma
Nordvärmlands FF
Fotbollen håller glesbygden vid liv
Le Mat Solakoop
Solakoop satsar till 100%
IKA
En globalt växande trend!
Kooperativet Hyttgården
Världens bästa boende för äldre
Starta eget tillsammans
5 enkla steg
Den här tidningen är annonsfinansierad. Innehåll och olika exempel har dock koppling till projektet ”Kooperationens år i Värmland”. Inom projektet har en mängd olika
aktiviteter genomförts allt från seminarieserie till kooperativa dagar och kooperativ rockfestival. Vi vill utöver annonsörerna och reklambyrån Bulldozer också tacka följande
organisationer för ert stöd: Konsum Värmland, OK Värmland, Folksam, HSB Värmland, Riksbyggen samt Länsstyrelsen i Värmland och Tillväxtverket.

KVINNOR
som testar
gränserna
Team ducati reser världen över för sin passion.
De vet hur det låter när de andra kräks, och vad som får varje individ
att bryta ihop i tröstlös gråt. Q adventure of Sweden är ett udda kooperativ.
Och dessutom extremt framgångsrikt!
Visste du att…
Kooperativt företagande ökar. Samtidigt kan det vara värt
att veta att det endast är Bolagsverket som har uppgifter
avseende antal startade kooperativa företag, och att dessa inte
är medräknade i traditionell statistik avseende nyföretagandet.
Betydelsen av detta är att det man läser i tidningar kopplat
till företag och statistik inte är hela sanningen – den snabbast
växande formen är ju inte inräknad.
Multisport är en äventyrsbetonad extremidrott. Genom
att paddla, springa och cykla ska man i lag genomföra en
orientering och hitta kontrollerna. Tävlingarna pågår non
stop under lång tid. De kortaste är fem timmar, medan de
längsta kan pågå i sju dygn. Olika äventyrsmoment som
rafting, bergsbestigning, grottklättring eller firning vävs
in i tävlingen.
4 5

V
Varje steg får gyttjan att
skvätta ända upp på låren, och
svetten rinner obönhörligen ner
i ögonen. Du har inte sovit på
37 timmar och den ena foten
värker rejält. Dessutom börjar
det bli mörkt och väggen du ska uppför i den
kalla bergsskrevan är knappt skönjbar. De allra
flesta skulle ha gett upp för länge sedan. Vilken
normal människa vill vara ute och idrotta under
sådana premisser?
– Nej, det är kanske inte så många.
Men vi gillar det! Eller, när man är
mitt uppe i det så har man ångest, är
helt utmattad, mår illa och vill ge upp.
Man tappar allt. Då gråter man och undrar vad
man gör där. Men efteråt, då vänds helvetet till
något som stärker.
Hon som berättar heter Carolina André. Tillsammans
med Kristina Carling, Jeanette Aviander
och Linnea Grahn har hon testat de yttersta
gränserna för vad en människa klarar. Tillsam-
mans bildar de Team Ducati bicycles rideaway.
De är det första damlaget som deltagit i VM
och nu reser de världen runt och tävlar i extrem-
sporten multisport.
Att tävla i multisport är att tänja på sina
gränser och göra saker man aldrig gjort förut.
Kroppen frestas till det yttersta av kroppsliga
strapatser, matransonering och bristen på sömn.
– Tävlingarna kan hålla på i upp till sju dygn.
Under den tiden ska hela laget tillsammans ta sig
”Topplagen njuter inte. De kör stenhårt. Men vi unnar
oss att njuta. Det är en del av vår filosofi som lag.”
genom hela banan. Någon gång under sju dygn
måste man ju äta och sova. När och hur mycket
är en del av det taktiska spelet. Ibland sover man
en timme här och där, ibland bestämmer vi oss
för att sova en hel natt för att utnyttja dagsljuset
till det yttersta. Ofta är man vaken flera dygn i
sträck.
Multisport är med andra ord stenhårt. De
fysiska och psykiska utmaningarna ställer allt på
sin spets. Du måste vara beredd på smärta och
rädsla. Men det är inte bara själva sporten som
är tuff. Att ha råd att tävla i multisport är minst
lika krävande. Kristina Carling förklarar att en
enda adventure race-tävling kostar cirka 150 000
kronor att finansiera. Dessutom ska de ha råd att
vara lediga från sina jobb för att genomföra hela
projektet.
– För att dra runt det måste laget
funka före tagsmässigt. Därför har vi
startat ett kooperativ som heter Q
adventure of Sweden. Genom kooperativet
tar vi in sponsorer, säljer inspirationsföreläsningar
och grupputveckling. På så
sätt får vi in de pengar vi behöver.
Det kooperativa företagandet är framgångsrikt.
Team Ducati bicycles rideaway är nämligen
det enda damlaget i Europa när det gäller multisport.
Det gör att de får mycket uppmärksamhet
i media världen över och sånt skapar förstås
intresse hos sponsorerna.
– För oss har det funkat väldigt bra med den
kooperativa formen. Så jag vill verkligen tipsa
andra lagsportare om den här möjligheten.
Genom att jobba affärsmässigt med laget kan vi
ta vår sport ett steg till. Man måste tänka så om
man vill slåss på elitnivå, säger Kristina.
Idag är alla i laget även med i kooperativet.
Men man måste inte vara medlem i kooperativet
för att tävla under lagnamnet. Teamet vill gärna
öppna dörren för andra tävlande som kan vara
med då och då:
– Dels är tre av oss småbarnsföräldrar som
inte alltid kan vara med och tävla. Dels vill vi
ha ett stort utbyte med andra kvinnliga multisportare
världen över. Därför vill vi ordna kurser,
fixa läger och få fler att detaljträna på sånt som
forspaddling och mountainbike. På så sätt kan vi
bygga ett internationellt närverk som både höjer
kvinnliga idrottsutövande och själva sporten.
Erfarenheten från idrotten tar de med sig in
i företagandet. Att driva runt ett multisportlag
kräver detaljfokus och noggrannhet. Det är resor
som ska bokas, utrustning som ska funka, mat
av rätt sort som ska köpas in. Inför varje tävling
brukar det bli en busslast med saker som ska med.
– Det blir väldigt mycket planering. Därför
måste vi dela på ansvaret, prata ihop oss och utnyttja
våra olika styrkor. Så är det i företagandet
också.
För att bli multisportare på elitnivå krävs en
hel del träning. Carolina som har små barn lägger
ner cirka åtta timmar per vecka. Kristina tränar
ungefär femton timmar varje vecka. För en medelusel
motionär infinner sig självfallet frågan om
hur de orkar. När vanliga människor får kämpa
för att ta sig till gymmet två dagar i veckan, så
verkar multisport som rena träningsnarkomanin.
– Tja, det är ju varken nyttigt eller ofarligt.
Man får skador och drabbas av problem. Men det
är så himla kul så det struntar man i, konstaterar
Kristina och får medhåll av Carolina:
– Det blir mer som en livsstil än träning. En
passion man inte kan vara utan. Jag åker inlines,
cyklar, paddlar och springer med pannlampa på
natten. Ingen träning är den andra lik. Dessutom
är man utomhus nästan hela tiden, så man får
njuta av årstiderna också. Men de häftigaste upplevelserna
får man under tävlingarna. Man får se
helt unika miljöer och får fantastiska naturupplevelser
som man blir rätt ensam om.
Men hur mycket kan man egentligen njuta när
man klättrar på en bergstopp i minusgrader, eller
paddlar i en livsfarlig fors mitt i djungeln?
– Topplagen njuter inte. De kör stenhårt. Men
vi unnar oss att njuta. Det är en del av vår filosofi
som lag. Vi får se så fantastiska delar av världen och
får vara med om helt otroliga naturupplevelser.
Det betyder massor för oss, konstaterar de.
Visste du att…
Nästan alla kooperativa företag använder associationsformen
ekonomisk förening som juridisk form.
En form som bygger på demokratiska principer så
som en medlem en röst.
6 7

Visste du att…
Ofta hör man att kooperativa företag inte får göra
vinst. Det är fel, kooperativa företag liksom alla
andra företag måste generera vinst eller överskott.
Kooperativa företags vinster återinvesteras i
verksamheten alternativt fördelas rättvist mellan
medlemmarna!
karlstads bilkooperativ
dela
bil med
andra!
Förenkla livet med en egen bil just när du behöver den. Som medlem i en kooperativ
bilpool får du bilägandets alla fördelar men slipper nackdelarna.
b
barnens fotbollsträning, veckohandlingen,
pendling till och från jobbet…
Många människor har svårt att
tänka sig ett liv utan bil. Den milsvida
landsbygden och de växande
städerna, ständigt behöver vi bilen
för att ta oss fram på ett snabbt och
enkelt sätt.
Men hur klokt är det att äga en bil egentligen?
Det frågade sig de människor som 1999 bestämde
sig för att starta Karlstads första bilkooperativ.
– Det finns ju en del nackdelar med bilägande.
Man måste serva bilen, tvätta och besiktiga den.
Dessutom kostar det mycket pengar att ha en
egen bil. Den är dyr att köpa och sedan kostar
försäkringar och service en hel del, konstaterar
Anders Eriksson, nuvarande ordförande i Karlstads
bilkooperativ.
Och handen på hjärtat, hur ofta behöver man
egentligen bilen när man bor i en stad? Kanske
inte tillräckligt ofta för att det egentligen är ekonomiskt
försvarbart att ha en alldeles egen. Men
att helt strunta i bil är ändå svårt. Tidsbristen
och avstånden gör sitt till, liksom latmasken.
Men om du vill använda bil utan att äga, är ett
bilkooperativ en perfekt lösning, säger Anders
Eriksson.
– Jag är visserligen partisk, men jag tycker att
bilkooperativ är väldigt bra. Man har tillgång till
bil när man behöver, och slipper att ensam bära
kostnaderna och ansvaret. Eftersom vi har olika
typer av bilar, kan man dessutom välja om man
vill ha stor eller liten bil, eller om man vill ha
dragkrok.
Det låter väldigt bra. Men lite jobb får man
ändå räkna med. Föreningen bygger på frivilliga
insatser. Ekonomi, bilvård och bokningssystem
sköts av tillsatta arbetsgrupper. Styrelsemöten
hålls fyra gånger per år. Och så behöver du städa
bilen efter dig, ifall det behövs.
Karlstads bilkooperativ har sex bilar i ett
garage centralt mitt i Karlstad. Bilarna är leasingbilar,
och aldrig äldre än tre år, vilket är bra för
både driftsäkerhet, trafiksäkerhet och miljö. De
cirka hundra medlemmarna bokar snabbt och
enkelt en bil via webben. Sedan är det bara att gå
och hämta.
– Bilarna används både för längre resor och för
Bor du i Karlstad och är intresserad av att dela bil i ett kooperativ? På www.karlstadsbilkooperativ.org
kan du läsa mer om Karlstads bilkooperativ och hur du gör för att bli medlem.
korta sträckor, som veckohandlingar till Bergvik
och så. Några har till och med åkt utomlands i
våra bilar. Men det är bra att planera och vara ute
i tid för att man ska vara säker på att få bil när
man behöver det.
Karlstads bilkoopertiv med associationsformen
ekonomisk förening har ekonomiska
målsättningar att ”gå runt” och ha en stadig plattform,
där eventuellt överskott blir återbäring till
medlemmarna. Anders säger att kooperativet
hittat en bra ekonomisk modell att utgå från:
– En femdörrars Focus Fiesta kostar 20 kr
per timma och 10 kr per mil. I milpriset ingår
bränslet. Men priset skiljer sig lite beroende på
bilmodell. Och ska man ha bilen ett helt dygn,
så kostar det 240 kr för hela dygnet.
8 9

HSB LÅTER
VINSTEN GÅ TILLBAKA
TILL BOENDET
DET ÄR DÄR DINA
PENGAR HÖR HEMMA
Vi har inga aktieägare. Vi har medlemmar.
Det betyder att vinsten som vi gemensamt
skapar går tillbaka hem – till boendet.
HSB bildades 1923 för att ge vanligt folk en rimlig
chans att bo bra. Ockerhyror och usla bostäder var
vanligt, och som hyresgäst kunde du i praktiken bli
utslängd på gatan utan anledning.
HSB är fortfarande en medlemsorganisation för
dig som vill bo bra, riktigt bra. Men det är också
något för dig som vill bo smart, och själv vill vara
med och bestämma vart vinsten ska gå.
Hittills har vi satsat den på Sveriges populäraste
bospar, på nya hus i bra miljö och på en förvaltning
som tar hand om husen. Vi har också satsat hårt på
vårt klimat genom att minska utsläppen och välja
förnybar energi som sol och vind.
Att ytta in i en bostad signerad HSB är inte
någon världsrevolution, men att bli medlem och
välja ett boende som sträcker sig lite utanför de
egna kvadratmetrarna är ett ställningstagande.
Ett val man mår lite bättre av.
Läs gärna mer på hsb.se
Visste du att…
72% av alla unga som kan tänka sig att starta
företag, vill göra det tillsammans med någon.
Man vill dela glädje och risker.
Då kan kooperativ vara en bra form
som bygger på demokratiskt
styre där alla kan delta.
Världens första
kooperativ
Det var 1844 i den lilla brittiska staden Rochdale
utanför Manchester som allt började.
Arbetarna hade tröttnat på det utbredda fusket
inom detaljhandeln och gick till protest. De
tyckte inte att billigare priser skulle behöva
innebära sämre kvalitet på varorna. Så 28 flanellåvävare
gick samman, la ett pund var och
startade tillsammans en livsmedelsbutik där
alla som ville kunde bli medlemmar. De tog
namnet ”De redliga pionjärernas förening” och
markerade redan genom namnet att de ägnade
sig åt ärliga affärer. För det var ju inte längre
någon vits med att luras när kunderna dessutom
ägde butiken. De stadgar som föreningen
satte upp blev grunden för de kooperativa
principer som lever kvar än idag. Kooperation
har genom detta vuxit till ett global rörelse
som ökar mer och mer. Idag är den kooperativa
verksamhetsformen populär runt om i världen
och har tillsammans över 1 miljard medlemmar.
K O O P E R AT I O N E N I
Värmland
SVERIGE OCH VÄRLDEN
Kooperativa rörelser växte fram i slutet av 1800-talet.
Framgångarna gjorde att företagsformen spreds som en löpeld.
I början av 1900-talet nådde den Värmland.
Absolut start för första
svenska kooperativet
Under 1800-talets senare del hette Sveriges
rikaste man LO Smith. Han hade fötts som
Leif Olsson, men valde att byta till något mer
engelskklingande. På 1880-talet tog LO Smith
patent på hur man kunde rena brännvin från
finkel. Brännvinet blev absolut rent, och resten
är historia.
Men det inte många vet, är att brännvinet
innebar starten på den svenska kooperationen.
Fabriken låg i Stockholm och snart tog staden
monopol på absoluttillverkningen. LO Smith
var inte den som stod handfallen. Han startade
helt enkelt ett nytt brännvinsbränneri
på Reimersholme. Men tiderna var hårda för
brännvinstillverkarna. Nykterhetsrörelsen var
stark och försäljningen gick dåligt. LO Smith
bestämde sig för att alliera sig med motståndet.
Nykterhetsivrarna var nämligen delade i två
läger. Det ena propagerade för absolutism,
medan det andra tyckte att alkohol var okej så
länge den dracks inom hemmets fyra väggar.
”Avsky krogen” hette den rörelse som tyckte
att man kunde dricka hemma.
Tillsammans med LO Smith startade man
kooperativ runt om i landet som sålde alkohol
för hemmabruk. Det blev starten på de svenska
systembolagen och på kooperationen.
Nykroppa Konsumtionshandel bildades av
84 medlemmar år 1903. Det blev den första
starka konsumföreningen i Värmland.
11

Visste du att…
Många tror att alla har rätt att bli medlemmar i ett
kooperativ och ser det som ett problem för start. Det är
fel. I stadgarna fastställer man hur man kan bli medlem
utifrån kooperativets verksamhet och ändamål.
Det var
en gång en
hackkorv...
Det började med en förkärlek till hackkorven och känslan som den
väckte hos människor. Kjell och Bola är vänner, entreprenörer och namnen på
allt annat än en helt vanlig restaurang. Ett kooperativ med drivkraften att sätta
värmländsk mat på kartan. För kan man göra det med hackkorv,
kanske det går med andra delikatesser också?
Jag brukade kalla mig för
exil värmlänning, inleder Bola,
eller Bo Göran Sjögren som han
egentligen heter.
Alltså en värmlänning som inte
bor i Värmland, på ren svenska.
Och han var inte ensam. Då och då träffade
han på en och annan som också lämnat det
sköna landskapet. De kunde vara i helt olika
åldrar, med olika bakgrund och med olika
mål i livet. Men en sak hade de gemensamt:
hackkorv.
– Så fort man träffade på någon hem ifrån
och nämnde hackkorv, så såg man en längtan
i ögonen och hur det började vattnas i munnen,
skrattar Bola.
Det var först på 90-talet när han återvände
hem som chocken kom.
– Ingen. Verkligen ingen pratade om hackkorven.
Och nästan ingen åt den heller.
Bola startade föreningen ”Hackkorvens
vänner” som ett steg i att rädda det värmländska
arvet. En förening som utvecklades,
bidrog till att öka försäljningen av hackkorv
och gav Bola inspiration till att börja laborera
och skriva en bok. Om hackkorv såklart.
– Det var då jag träffade Kjell, under tiden
jag skrev, berättar Bola.
De kände inte varandra sen tidigare men
insåg ganska snabbt att de delade samma
värdegrund och började därför hitta på kul
saker ihop. En av sakerna som utvecklades
blev ett kooperativ: Kjell och Bolas.
– Kooperativ är en fantastiskt bra företagsform
när man vill utveckla sina idéer,
tycker Bola.
Men han tycker samtidigt att det finns för
stor okunskap bland folk, inte minst inom
bankväsendet.
– Det är fortfarande många som tror att
man inte får göra vinst. Men det är ju helt
galet, man måste kunna överleva.
Han nämner de kooperativa principerna
som en bra grund inom ett företag, inte
minst om man vill hålla sin organisation platt.
Om alla känner sig delaktiga och känner att
de kan bidra, så får man människor att växa.
– Jag träffade en 25-årig kille som aldrig
hade haft ett fast jobb. Han fick börja med
disken och vi lät honom klättra på stegen.
Idag är han kökschef på en fin restaurang i
Oslo, berättar Bola.
Och kök är just vad hela verksamheten
handlar om. Kjell och Bolas är en restaurang,
fast inte en helt vanlig restaurang. De driver
idag Terrassen i Mariebergsskogen i Karlstad,
12 13

14
Hackkorvens vänner
Bola startade föreningen ”Hackkorvens vänner” som ett
steg i att rädda det värmländska arvet. En förening som
utvecklades, bidrog till att öka försäljningen av hackkorv
och gav Bola inspiration till att börja laborera och skriva
en bok. Om hackkorv såklart.
där de har öppet varje dag under sommaren.
Den röda tråden är lätt att känna igen och den
stavas hackkorv.
– Ja, vi brukar ju säga att vi bjuder på
värmländsk mat i allmänhet och hackkorv i
synnerhet.
Hackkorven, som har upptäckts av många
och blivit älskad på nytt, har blivit en symbol
som dock även har en baksida.
– Det finns de som tror att vi bara bjuder på
korv, men så är det ju inte.
Det viktiga är att det handlar om mat. Den
ska vara god och gärna närodlad – i så stor utsträckning
som det går.
– Vi handlar gärna mat från trakten. Vi letar
aldrig efter de billigaste råvarorna, utan de
bästa som också hjälper till att höja smakupplevelsen,
säger Bola.
Förutom de varma månaderna om året så
arbetar restaurangen enbart med beställningar.
Det kan vara kalas, dop, bröllop eller julbord.
De har dessutom ett genomtänkt företagskoncept.
– Man kan komma hit och laga sin egen
middag. Fast tillsammans med en kock som
hjälper till såklart.
De har också utvecklat en temakväll som går
under namnet ”smakresan”. Det är små minibufféer
som går ut på att man kombinerar
olika smaker och ser vad som händer när de
gifter sig med varandra.
Det som alltså började med en för kärlek
till hackkorv har nu utvecklats till så mycket
mer. Det handlar om en dröm att förädla och
bevara den värmländska matkulturen.
– Vi tänker att om man har kunnat göra det
med hackkorv då kanske man kan göra det med
annan värmländsk mat också, berättar Bola.
Bola har redan nämnt kooperation som
ett bra sätt när man vill utveckla sina idéer.
Och det senaste benet är ett samarbete med
Karlstads flygplats. Ett av målen med hela
flygplatsen är att vara norra Europas bästa
regionala flygplats.
– Är man på resande fot så vill man få ett
bra bemötande och framförallt god mat.
Därför driver vi bistron, förklarar Bola.
Trots att restaurangen är så gott som i startgroparna,
så tycks konceptet och den goda
maten ha spridit sig.
– Det finns faktiskt de som åker hit just för
maten. Ett privatplan från Bryssel valde att gå
ner i Karlstad för att äta. Sedan åkte de vidare,
skrattar Bola.
Så från en förkärlek till en bok. Från en bok
till en restaurang. Från en restaurang till att
korven är åter folkkär. Men vad händer här näst?
– Vi har massor av idéer, Kjell och jag. Men
de är ju inte genomförda än. Jag brukar säga
att om man pratar för mycket så kommer man
aldrig till skott. Så vad händer? Den som lever
får se, avslutar han.
Kooperativa principer – riktlinjer
för hur kooperativa föreningar ska
driva sin verksamhet.
1. Frivilligt och öppet medlemskap.
2. Demokratisk medlemskontroll.
3. Medlemmarnas ekonomiska deltagande.
4. Självständighet och oberoende.
5. Utbildning, praktik och information
för medlemmar.
6. Samarbete mellan kooperativa föreningar.
7. Samhällssyn.
Ingefärsdoftande dumplings, chokladpraliner, goda ostar, ekologisk koriander eller
skummande öl, allt är njutbara läckerheter med värmländskt ursprung. Och nu är tanken att
delikatesser som dessa ska spridas över världen, allt med hjälp av kooperativt samarbete.
S
Sverige ska bli det nya matlandet.
Det har jordbruksminister Eskil
Erlandsson bestämt. På köpet har
han öronmärkt en pott projektpengar
som ska användas för att
realisera det hela. För landets
regioner är det en utmaning som kan innebära
många nya lokala företag och arbetstillfällen.
Kooperativet Nordic Innovation Food
Arena, NIFA, är ett resultat av satsningen på
Sverige som matland. Tanken är att öka den
värmländska livsmedelsproduktionen. Allt det
goda som växer och produceras i Värmland
ska kunna exporteras till resten av Sverige och
övriga världen.
– Värmland har goda förutsättningar för att
bli en stark matregion. Vår livsmedelsproduktion
håller en ovanligt hög kvalitet, samtidigt
som vi kan erbjuda en stor mångfald, säger Bo
Thunberg, VD för NIFA.
NIFA är ett kooperativ där medlemmarna
tillsammans arbetar för att utveckla sitt företagande
och få ut produkterna på en större
marknad. För mindre aktörer är det ofta svårt
att få råd med sånt som lagerhållning, distribution,
affärsutveckling och marknadsföring.
Värmländsk mat åt alla!
Man har inte heller den tid som krävs för att
sätta sig in i de olika frågorna.
– Bara att få sälja sina produkter i de stora
livsmedelsbutikerna kan vara svårt. Här ska vi
vara ett stöd. Inom NIFA kan medlemmarna
bolla idéer med varandra men också få tillgång
till tjänster som gör att man kan ta nästa steg,
samtidigt som man själv kan fortsätta ägna sig
åt att producera värmländsk mat, förklarar Bo
Thunberg.
Men vad är värmländsk mat, egentligen?
De flesta tänker nog på hackkorv, nävgröt och
möjligtvis skrädmjölsdrömmar. Men Värmland
kan erbjuda så mycket mer:
– Ett av de projekt vi håller på med är till
exempel att ta tillvara på den matkunskap
som finns hos värmländska kvinnor med annan
kulturell bakgrund. De har ofta en helt
annan matinriktning som är väldigt spännande
att para ihop med våra tankar om regionala
råvaror.
Projektet har exempelvis resulterat i att
man snart kan köpa Janjan Foods värmländska
dumplings på Hagahallen i Karlstad. De som
testade Janjans dumplings under senaste
matmässan i Mariebergsskogen, vet att det
knappast kan bli annat än succé.
Ytterligare ett nyfött värmländskt matföretag
med etniska influenser är en cateringfirma
med smakbilden hämtad från Eritrea.
– Det är viktigt att skapa en spännande mix.
Värmländsk livsmedelsproduktion kan inte
överleva enbart på korv och kantareller. Vi
måste våga prova nya vägar. Här är det kooperativa
samarbetet väldigt viktigt. Vi måste
samarbeta för att hitta lösningar när det gäller
distribution, fryshallar och annat som är svårt
för en enskild producent, konstaterar
Bo Thunberg.
15

KÖR ÖVER KONKURRENTERNA! LÄS MER PÅ BULLDOZER.SE ELLER PÅ fAcEBOOK.cOM/BULLDOZERREKLAMByRA
Strictly
buSineSS
i kooperativ form!
Två frilansjournalister vill bli ett gemensamt företag. Att bilda ett kooperativ
var inte något de funderade på. Snarare tänkte de bli ett handelsbolag. Men så blev det inte.
Kontoret Mediabyrå är en helt vanlig frilansbyrå men samtidigt ett kooperativ.
Myter om kooperativa företag finns även
inom mediabranschen.
– Vi trodde att det var mest dagis och välgörenhet
som sysslade med kooperativ. Och att
man inte fick göra vinst, inleder Peter Östborg.
Både Peter och Elma frilansade tidigare var
för sig och hade enskild firma. De var därför
inställda på att starta ett handelsbolag när
de hade bestämt sig för att gå ihop.
– Det var då vi fick tipset om att starta
ett kooperativ istället, förklarar Peter.
Kontoret Mediabyrå har funnits sedan
januari och ända sedan start har det varit
självklart att vi ska vara lika delaktiga och
bestämma lika mycket.
– Vi gör ju detta tillsammans, men det
blir på något vis tydligare när vi valt den här
företagsformen.
Det första året var riktigt intensivt och
de största kunderna är Nya Wermlandstidningen
och SR Värmland. Peter förklarar att
de producerar hela paketet och erbjuder både
text, radio, redigering och foto. Att de verkar
främst i Värmland ser de både som en kompetens
och ett sätt att värna om Värmland. På
sikt har man också planer på att utöka verksamheten
med ytterligare kompetenser.
– Vi vill att alla ska kunna känna sig delaktiga
på lika villkor. Då underlättar det ju extremt
att vi är ett kooperativ. Det är bara att välja in
ytterligare en medlem, förklarar Peter.
Ingen av dem ångrar för en sekund att de
gick vidare och startade ett gemensamt före-
tag, förklarar Peter och tillägger att de än så
länge bara haft fördelar.
– Vi har varandra och behöver aldrig sakna
en kollega som bollplank. Dessutom kan vi ta
oss an större jobb. Allt känns så enkelt!
Båda är aktiva inom journalistförbundet och
tycker att det är viktigt att ge något tillbaka.
– Det är ju dessutom en av grundtankarna
som kooperativ, att man tar socialt ansvar,
tycker Peter.
Därför har de redan nu anordnat en fotokurs
i Karlstad i samarbete med journalistförbundet.
Och blir det någon vinst i framtiden
vill de gärna dela ut stipendium till unga
journalistförmågor.
Medievärlden är en bransch under ständig
förändring. En förändring som tyvärr i
många fall innebär nedskärningar.
– Ja, det är ju inte så att det står en massa
anställningar och väntar på en. Men vi har
märkt att man ganska enkelt kan skapa sig
arbetsuppgifter om man ligger i, berättar
Peter som gärna tipsar andra om att starta
eget tillsammans.
Och för Peter och Elma har det än så
länge gått bra. Från början byggde de om
en del av Peters lägenhet i centrala Karlstad
för att ha som kontor. Men nästa steg blir att
flytta företaget till något eget.
– Det går i rätt riktning! Vi trodde att det
skulle dröja innan vi kunde flytta. Men nu
kanske man till och med vågar drömma om
den där boken man vill ge ut i framtiden,
avslutar Peter.
Arbetskooperativ. Ett arbetskooperativ är ett företag som ägs och drivs av de som arbetar på företaget.
Ett av dem är Kontoret Mediabyrån. När företaget drivs som en ekonomisk förening är det ofta så att man måste vara fast anställd
för att få bli medlem. Som medlem blir man då också delägare. Arbetskooperativ finns i många branscher, allt från
arkitektbyråer och reklambyråer till teatrar och florister.
16 17

Sparzanza består av sångaren Fredrik Weileby, gitarristerna Calle Johannesson
och Magnus Eronen, Johan Carlsson på bas och trummisen Anders Åberg.
Mer info hittar du på www.sparzanza.com eller facebook.com/sparzanza
Stipendium till Sparzanza!
Värmlandskooperativen delar i samverkan med Folksam, Konsum Värmland, HSB
Värmland, OK Värmland och Riksbyggen ut ett årligt stipendium till ett kooperativ
och en eldsjäl inom den värmländska kooperationen. 2012 fick Sparzanza stipendium
som Årets kooperativ. Årets kooperativa eldsjäl 2012 blev Karl Edvinsson.
Hårda killar gillar
grupparbete
Lokalen är enorm och ogenomträngligt svart,
som en djup grotta utan slut. En bred bardisk anas i
strålkastarljuset som då och då sveper bort dunklet
framför scenen. Genom mörkret dunkar basen taktfast,
som de dova hjärtslagen hos ett gigantiskt urtidsdjur.
Det handlar om metal. Massiv, öronbedövande
metal. Men det handlar också om kooperation.
18 19

Visste du att…
Man måste vara minst tre medlemmar i en ekonomisk förening.
Medlemmar kan såväl juridiska som fysiska personer vara. Det
finns mycket likheter med aktiebolagsformen, största skillnaden är
att i aktiebolag fördelas makten utifrån satsat aktiekapital medan
ekonomiska föreningar utgår från principen en medlem en röst.
Medlemmarna i Eyes wide open är sångaren Patrik Fahlin, gitarristerna
Kristofer Strandberg och Erik Engstrand, basisten Jesper Lindgren och
trummisen Karl Adamsson. Ytterligare fakta finns på www.e-w-o.net
eller facebook.com/eyes.wide.open.swe
Förra året var ett unikt år
för de kooperativa idéerna.
Aldrig tidigare har så många
nya kooperativ startats i
Värmland. Och det är bra,
särskilt med tanke på att
kooperativa företag är de som överlever längst.
Ett av de allra senaste värmländska kooperativen
är karlstadbaserade hårdrocksbandet
Eyes wide open. De är bandet som gjort sig
kända genom att sjunga i en megafon. Nu
står de där i ljuset på scenen, och headbangar
lika intensivt som den exalterade publiken
applåderar. Precis i dagarna har medlemmarna
i Eyes wide open fått papper från Bolagsverket
som visar att deras nya kooperativ är registrerat
och klart. Erik Engstrand är gitarrist i
bandet. Han gläds åt den nya gemensamma
föreningen.
– För oss kändes ett kooperativ som den
självklara formen för att driva vår verksamhet.
Nu är det skönt att allt är klart. Man vill inte
ägna för mycket tid åt pappersarbete. Vi håller
på och planerar för att spela in vår kommande
platta och vill fokusera på det.
Headbang Entertainment är inte bara
nytt som kooperativ. Själva bandet är också
relativt nystartat, berättar Erik:
– Förut spelade vi i andra konstellationer.
Men jag, Kristofer och Jesper ville göra en
nystart. Vi ville satsa på allvar och då måste
man spela med andra som tänker likadant. Så
vi letade upp de bästa personerna att jobba
med, de som hade samma mål som vi. För vi
vill kunna spela våra egna låtar och leva på
musiken.
Det låter kanske som storhetsvansinne,
men är långt ifrån ouppnåeligt. Med 22 000
vänner på Facebook, ett skivsläpp och spelningar
på flera viktiga festivaler är Eyes wide
open absolut på väg att slå igenom.
Några som redan gjort den resan är
Sparzanza. De startade 1996 och har just
släppt sin sjätte skiva “Death is certain, life
is not” som direkt placerade sig som etta på
den svenska hårdrockslistan. Sparzanza är
kooperativa veteraner. De har fungerat som
ett arbetskooperativ i sex år vid det här laget.
– Men egentligen har vi väl alltid jobbat
kooperativt. Alla är med och bestämmer. Det
måste vara så i ett band, annars funkar det
inte. Så vi har blivit rätt bra på att samarbeta,
förklarar basisten Johan Carlsson.
Kanske är det därför som Sparzanza fick
stipendium som Årets kooperativ i Värmland,
med tjusigt diplom och ärofulla tal som följd.
– Faktiskt är det rätt kul att bli uppmärksammade
för vårt företagande. Då gör vi ju
något rätt där också. Och det är ju inte så
många som tänker på att ett rockband kan
vara ett företag.
Än så länge har Sparzanzas medlemmar
andra jobb vid sidan om. Men de senaste
åren har de allt mer kunnat ägna sig åt
musiken på heltid. 2009 omsatte koop-
erativet 250 000 kr och förra året landade
omsättningen på en halv miljon. Nu väntar
en turné i hårdrocksälskande Finland. Sedan
blir det England. Och i mars packar de instrumenten
och drar ut i mellaneuropa.
– Just nu går det skitbra. Så jag tror inte
det blir så mycket tid för våra vanliga jobb
framöver. Och vi tänker hålla på länge, så
det kan hända mycket än. Vi har släppt sex
skivor hittills och förhoppningsvis blir det
lika många till i framtiden, säger Johan.
Han låter riktigt ödmjuk när han berättar
om framtiden och bandet. Samma sak gäller
för Erik och killarna i Eyes wide open. Har
man hört musiken så är det svårt att få ihop.
De tungt galopperande gitarrerna och rösterna
som låter som sprungna ur en röd glödgad
underjord känns liksom allt annat än ödmjuka.
Men trots ytan verkar de här killarna vara
riktiga helyllekillar. Till och med så helylle
att banden stöttar varandra i karriären istället
för att se sig som konkurrenter. I hemstaden
finns till och med Karlstad metal alliance, en
samverkansgrupp för alla hårdrocksband
i området. Den värmländska metalscenen
är med andra ord som ett enda stort grupparbete.
Erik från Eyes wide open förklarar
varför:
– Det är tufft att försöka leva på musiken
så vi behöver stötta varandra. Och våra fans
har plats för oss alla. Det är ju inte så att man
bara kan lyssna på ett enda band. Gillar man
musikstilen så kan man snarare vara öppen
för mer musik av samma sort. Samarbetet är
bra för Karlstads hårdrocksscen också. Det
blir fler band som överlever och kommer fram.
Det känns långt från popens och hiphopens
divor. Jag undrar fundersamt om en
samverkansgrupp för värmländska popband
någonsin kommer att bli verklighet. Erik tror
inte det. Popen har näsan för högt i vädret
för det.
– Det är lite speciellt med metal. Vi ser
hårda ut och vi låter hårda. Men egentligen
är vi snälla nördar som trivs tillsammans.
Från början var hårdrock de utstöttas musik,
därför har vi lärt oss att det är klokt att hjälpas
åt och jobba tillsammans.
Den som är väldigt hård måste också vara
väldigt snäll, tänker jag och travesterar Bamse.
Kanske är det därför som så många metalband
väljer kooperativ som företagsform.
Vad är ett arbetskooperativ?
Sparzanza och Headbang Entertainment
är exempel på arbetskooperativ. Arbetskooperativ
finns i de flesta verksamhetsområden
och bygger på demokratiskt
företagande med syfte att generera arbetstillfällen
åt kooperativets medlemmar.
På så sätt är man både delägare på lika
villkor och anställd på samma gång.
20 21

Mackent
Vissa bensinmackar har som främsta upgift att sälja bensin där man tjänar mest.
Men om man ägs av 72 000 medlemmar runt om i Värmland blir det annorlunda.
Man får helt enkelt ett hjärta som klappar extra mycket för att hela länet ska leva.
Jag sitter i bilen, i höjd med Storfors, när
jag inser att tanken börjar sina. Som om
inte det vore tillräckligt har en lampa
tänt sig på instrumentbrädan: höger
halvljus har slocknat. Det är då jag ser
en välbekant logga: OKQ8.
– Vill du ha hjälp med att byta lampan? frågar
killen bakom kassan.
Han byter vant lampan. Dessutom helt utan
extra kostnad. Bara 10 minuter senare sitter
jag i bilen igen. Tanken är fylld och lampan
är bytt. Jag passade dessutom på att köpa en
kvällsmacka och en liter juice till morgondagens
frukost. Det är då jag inser något. OK
Värmlands mackar är inte som vanliga mackar
– på ett bra sätt. Stationerna erbjuder så mycket
mer än bara drivmedel. Förutom torkarblad,
motorolja och andra bilrelaterade produkter
finns dessutom allt som krävs för att höja blodsockret
eller om man glömt någon ingrediens
till middagen. Macken blir helt enkelt som en
modern lanthandel.
– Det är det största värdet i att vara medlem
hos oss, att vi värnar om Värmland, tycker
Stefan Särnehed, VD på OK Värmland.
Han berättar att bemannade mackar inte
bara gör livet enklare för de boende på landsbygden.
Det skapar dessutom arbetstillfällen.
– Bemannade stationer kanske inte alltid
kan erbjuda det billigaste bensinpriset. Men
man kan alltid vara säker på att pengarna
stannar i Värmland och inte försvinner till en
ensam ägare, säger Stefan som förklarar att
som värnar om värmLanD
vinsten blir återbäring till alla medlemmar eller
återinvesteras i verksamheten.
Historien om OK är lång och den tar sin
början redan på 30-talet när ett gäng droskägare
gick samman för att kunna köpa billigare drivmedel.
Föreningen var då endast öppen för just
droskägare men öppnades efter en tid för alla.
– Under ett antal år hette vi IC, Inköpscentralen.
Men på 60-talet bytte vi till Oljekonsumenterna,
alltså OK, berättar Stefan.
Hela OKQ8 är idag medlemsägt och styrs
som en ekonomisk förening. Fast det ser ut på
lite olika sätt runt om i landet. Det fanns från
början en förening för varje ort, men för att
bli starkare centralt har man mer och mer gått
samman till större föreningar. OK Värmland
har funnits i sin nuvarande form sedan 1967
och är idag en av sex egna föreningar i Sverige,
resten av landet är en enda stor förening.
– Vi är ekonomiskt starka och har inget
behov av att gå med i den stora föreningen,
förklarar Stefan.
Men trots drygt 72 000 medlemmar i Värmland
så är det inte nog för att få verksamheten
på alla mackar att gå runt.
– Såklart går vi minus på några av våra
stationer på de mindre orterna, men vi vill ha
dem kvar ändå. Det är ju vårt uppdrag, berättar
Stefan.
Och än en gång blir det tydligt att OK inte
är som alla andra stationsägare. Av ekonomiska
skäl borde några av mackarna på landsbygden
redan ha stängts ned. Istället har man satsat på
Konsumentkooperativ. Ett konsumentkooperativ är ett företag som ägs av konsumenterna.
Det handlar om att man vill konsumera något i en viss kvalitet till så lågt pris som möjligt. Andra exempel på
konsumentkooperativ förutom OK Värmland är Konsum Värmland, Riksbyggen, HSB, Fonus och Folksam
liksom föräldrakooperativa förskolor, bilkooperativ och flera andra.
och utvecklat andra verksamheter som hjälper
till att driva runt de mindre stationerna.
– Ja, vi är en av tre fastighetsägare på Bergvik
och vi jobbar ständigt för att området ska fortsätta
växa, förklarar Stefan.
En annan succé är Lilla Saluhallen. Deras sallader
och smörgåsar har snabbt blivit storfavoriter
och på bara tre år har man tredubblat
omsättningen.
– Förutom den egna butiken i Karlstad så
levererar vi också till alla OK-mackar och till
Konsum Värmland. Såklart är målet att vi ska
växa ytterligare, berättar Stefan.
När man har som uppdrag att värna om
Värmland så ingår även ett aktivt miljötänk.
Inom OK är man redan en av föregångarna när
det gäller miljöbränslen.
– Ambitionen är att vi ska kunna erbjuda
biogas på ytterligare fem mackar, säger Stefan.
Man är redan störst i Värmland på tvätt och
för att även i framtiden hålla sig moderna och
nytänkande finns det tankar om att rusta upp
befintliga mackar, berättar Stefan:
– Det är inget färdigt beslut än men vi planerar
att bygga helt nya stationer i Skoghall och
Torsby. För återigen vill våra medlemmar att
vi ska finnas i hela Värmland och det tänker vi
fortsätta med.
22 23

Charter
Vi flyger till Gran Canaria och Teneriffa.
Vi Läs Vi flyger mer flyger till på till Gran karlstadairport.se Gran Canaria och och Teneriffa. och boka på fritidsresor.se,
Läs ving.se Läs mer mer och på på karlstadairport.se apollo.se. karlstadairport.se och och boka boka på på fritidsresor.se,
ving.se och och apollo.se.
VI SKAPAR REDSKAP
VI SKAPAR REDSKAP
SOM LIGGER RÄTT
SOM LIGGER RÄTT
I DINA HÄNDER!
I DINA HÄNDER!
_
_
oavsett om de ska användas
oavsett professionellt om de ska eller användas på fritiden
professionellt eller på fritiden
Mat med omtanke
Mat med omtanke
www.lillasaluhallen.se
www.lillasaluhallen.se
god GOD omsorg OMSORG
när personalen själv får
beStaMMa bestamma
Att jobba inom omsorgen brukar sällan betyda att man är med och bestämmer hur verksamheten ska drivas.
Men det finns undantag. Personalkooperativet Briggen är ett sådant.
mM
Människor som har makt att
påverka sina arbeten blir mer
engagerade och mår bättre. Det
finns det gott om undersökningar
som visar. På köpet får brukarna
möta trygg och kompetent
personal som vågar ta egna
beslut, allt för att varje individ ska få
den omsorg hon behöver.
– Det blir skillnad när personalen styr.
Beslutsfattandet sker mitt i verksamheten
och vi kan direkt ta beslut utifrån
vår yrkeskompetens, förklarar Marianne
Bjerke, föreståndare och medlem i personalkooperativet
Briggen på Hammarö.
Briggen är ett gruppboende för fem
utvecklingsstörda män mellan 25 och 69
år. De bor allihop i varsin lägenhet i det
charmiga röda huset med getter i hagen
och höns som sprätter runt på gården.
Att sköta getterna och plocka ägg
hos hönsen ingår i de dagliga rutinerna
för de som bor här. Vedhuggning, gräsklippning
och allt annat man gör i ett
hem ska också skötas. Personalen finns
hela tiden med som handledare och stöd.
– Vi är sex kvinnor och fyra män som arbetar
här enligt ett rullande schema. Vi brukar växla
arbetsuppgifter regelbundet och se till att man
får göra olika saker. Det är bra både för oss och
för brukarna.
Marianne Bjerke berättar att kooperativet
startade 1993 i samband med att vårdinstitutionen
Sätter lades ner. Fem av brukarna hade
ingenstans att ta vägen, och personalen insåg
att ett eget företag var en klok lösning.
– Det blev ett kooperativ där vi som arbetar
ingår. Men det är inget tvång att bli medlem
i kooperativet, man kan vara vanlig anställd
också. Av de som jobbar här idag är sju av tio
medlemmar, berättar hon.
Medlemmarna väljer en styrelse som
fungerar som högsta beslutande organ. Alla
medlemmar sitter i styrelsen, och sekreterare
och ordförande måste man vara två år per person.
Det är ett sätt att dela på arbetet med de
tyngre posterna, förklarar Marianne.
– Jag sitter själv i styrelsen, men just nu enbart
som vanlig ledamot. Som föreståndare får
jag sedan uppdrag från styrelsen. I mitt
uppdrag ingår att ansvara för administration
och personalens väl och ve. Ibland
kan det vara svårt att skilja på vad som är
styrelsefrågor och personalfrågor. Men
vi har lärt oss mycket på de här åren, så
nu för tiden brukar det bli rätt direkt.
Marianne ser många fördelar med att
arbetsplatsen är ett personalkooperativ.
Att medarbetarna mår bra är en av dem:
– Ja, vi har låga ohälsotal och väldigt
låg personalomsättning. Det ger
en trygghet och kontinuitet som hela
verksamheten mår bra av. Delaktigheten
gör också att vi ofta har spännande diskussioner
om allt från jämställdhet till
miljöfrågor. Sånt påverkar både brukare
och personal. Vi trivs helt enkelt med att
vara ett personalkooperativ. Det enda
jobbiga är att vi måste äska pengar varje
år från kommunen. Det innebär att vi egentligen
aldrig vet vilken ekonomi vi får från år till
år. Men det är det värt, konstaterar hon.
Hönsen på gården kluckar nöjt till medhåll.
I vilken annat boende skulle de ha fått gå runt
och picka i gräset, till nytta både för sig själva
och brukarna?
Personalkooperativ. Ett personalkooperativ, som Briggen, är en variant av arbetskooperativ.
Verksamheter som av tradition funnits inom den offentliga sektorn men där personalgrupper övertar driften i kooperativa företag har
fått samlingsnamnet personalkooperativ. Andra personalkooperativ finns i form av t.ex. förskolor, skolor, äldreboenden och vårdcentraler.
Forskning visar att verksamheter inom skola-, vård- och omsorg vari personalen äger verksamheten demokratiskt tillsammans
uppvisar en högre kvalitet än motsvarande verksamheter i andra former.
25

Visste du att…
Värmlandskooperativen är en del av det rikstäckande
Coompanion. Inom rimliga gränser tillhandahåller vi
avgiftsfri rådgivning till er som vill starta kooperativa
verksamheter.
Läs mer om vår verksamhet på www.varmland.coop
och www.coompanion.se
Fotbollen FOtbOllen
håller glesbygden vid liv
Norr mot syd. Katt och hund. I Klarälvsdalen fanns tidigare två läger. I alla fall i fotbollssammanhang.
Hade du Stöllet som hemmaarena skulle du aldrig känna dig hemma i Höljes. Men förändringens vindar blåser.
Nio lag blev två. Och två lag blev ett. Nordvärmlands FF klättrar inte bara i divisionerna.
De drar större publik än många stormatcher och medverkar till en levande bygd.
ll
längs väg 62 mot Sysslebäck är allt
stilla. Nästan oroväckande stilla.
En lång landsväg utan slut med
något enstaka hus längs kanten.
En skylt på högersidan förvarnar
om att vi är två kilometer från
både livsmedelsbutik och gatukök.
Jag ställer in mig på ett mindre
samhälle. Två minuter senare är
vi framme. Inget samhälle så långt ögat når.
Men en livsmedelsbutik. Och ett gatukök.
– Välkommen till Ambjörby, säger Torbjörn
Persson, ansvarig för Kooperativet
Nordvärmlands livs och engagerad på flera
håll inom ortens sportklubb med övriga
verksamheter.
Butiken erbjuder inte bara livsmedel och
annat för hemmet. Den är också
ombud för bland annat Posten,
Systembolaget, Apoteket och
Svenska spel. Butiken är alltså en
värdefull service för alla bosatta på
orten. Men det hela började redan
2006 och det handlar i högsta grad
om fotboll.
– Det var ett tag som det kom
max åtta personer på träningarna,
så det blev ju inte ens ett lag. Vi var
då flera som insåg att om fotbollen
överhuvudtaget skulle överleva i
norra Värmland så skulle vi tvingas
att slå samman de två sista föreningarna
och starta en ny, berättar
Torbjörn.
Det var då Nordvärmlands FF
startade. Man hade tidigare aldrig
spelat högre än i division 5 i hela
norra Värmland. Så det nystartade
A-laget fick blygsamt köra sin premiärsäsong
i division 7.
– Man kan väl säga att det gick
ganska bra. Vi har klättrat och
2012 vann vi division 3. Så nästa säsong satsar
vi stenhårt i tvåan, säger Torbjörn med ett
leende.
För att hålla ett lag på så hög nivå krävs
duktiga spelare. NVFF kan stoltsera med
spelartalanger från hela fem länder.
– Vår tränare härstammar från forna
Jugoslavien och han har haft mycket kontakter
som vi har kunnat dra nytta av, berättar
Torbjörn.
Trakten har fått en bättre sammanhållning
och fotbollsintresset har bara ökat
och ökat. Idag finns sex aktiva ungdomslag.
NVFF är dessutom unika med att ha två
hemmaarenor, en i Ambjörby och en i större
grannorten Sysslebäck. Och för en ort som
Ambjörby, med inte mer än 240 invånare, är
det ganska otroligt att kunna visa upp publiksiffror
som är större än många matcher i
division 1.
– Vi har alltid som minst 300 personer i
publiken på hemmamatcher. Det har hänt
att vi har över 800 personer.
Fotbollsföreningen har fört samman norr
och syd och skapat gemenskap. Idag lever
man för bygden och kämpar för att bevara
det lilla samhället. Det blev därför ett tungt
besked för många när ICA valde att lägga
ner. Men, vem har sagt att en förening bara
måste ägna sig åt fotboll?
– Många väntade på att någon annan
skulle dyka upp och ta över butiken. Men
den någon kom aldrig, berättar Torbjörn.
Så han och sambon Annika Sandin fick ett
annorlunda uppdrag från sportföreningen.
– Vi kollade runt om vi kunde öppna en
egen butik och driva den. Så jag och Torbjörn
ägnade vår husvagnsemester åt att
ringa runt till folk, skrattar Annika.
Det var bara ett problem: de var för små.
Ingen ville leverera till en så liten aktör som
inte ens var på banan.
– Det var då vi först träffade Konsum
Värmland och strax därpå Värmlandskooperativen,
fortsätter Torbjörn.
De fick rådet att starta en ekonomisk
förening och bilda ett konsumentkooperativ,
precis som Konsum själva är. Man insåg
att det är en billig bolagsform med många
fördelar. Det resulterade i att NVFF, tillsammans
med ytterligare en förening samt
en utomstående privatperson, gick samman
och startade Nordvärmlands Livs.
– På papperet har vi ju bara tre medlemmar,
men egentligen har vi ju alla som är
medlemmar i sportföreningen också, tillägger
Torbjörn.
Vid uppstarten fanns överflöd av engagemang.
Det saknades bara en sak: pengar.
– Vi fick till slut loss ett lån, men det var
inte tillräckligt, säger Annika.
Men för en bygd vars kultur går ut på att
hjälpa varandra, kom man snabbt till en lösning.
På en föreningsstämma erbjöds alla
som ville att hjälpa till. Det slutade med att
alla som kunde lånade ut 1000 kronor var.
– Alla hade såklart inte möjlighet att ligga
ute med pengar, men alla bidrog ändå på något
sätt. Den där viljan att hjälpa till, det gör
det så tydligt att vi trots allt är ett kooperativ.
Att driva en livsmedelsbutik hör inte till
vanligheterna för en sportförening. Vilket
såklart har medfört både en och två utmaningar.
– Det har tagit två år att överhuvudtaget
få detta att ta form och gå runt. Och en sak
är säker. Man kan aldrig sluta att utveckla
om man vill få en glesbygd att överleva, förklarar
Torbjörn.
Livsmedelsbutiken blev därför bara
början. Förutom butiken och gatuköket
driver föreningen även en camping
i Sysslebäck, flera fritidsgårdar, en
secondhandbutik och en hyresfastighet.
– Vi har ju spelare som bara är
här under säsong. För dem har vi
utvecklat ett entreprenörskap så
de kan åka ut på konsultjobb inom
städ, måleri eller liknande, berättar
Torbjörn.
Och framtidsplanerna är
många. Tanken är att bygga ut butiken
för att kunna driva gatuköket
i samma byggnad. Under vintersäsongen
vill man också utveckla
turismen och erbjuda taxiverksamhet
för Branäs skidgäster.
– Förr i tiden var butiken som
en mötesplats. Det vill vi ta tillbaka.
På sikt kanske vi till och
med kan erbjuda bensin, berättar
Torbjörn.
Den största drivkraften är trots
allt att värna om och få bygden
att överleva. Ambjörby är bara en
av många värmländska orter som snarare
minskar än ökar i invånarantal. För trots att
livsbutiken har haft upp till 22 namn på lönelistan,
så finns det inte jobb till alla.
– Det är fint att så många är måna om
samhället och vill hjälpa till, tycker Annika
som berättar att det händer att köptrogna
kunder ibland rycker in och hjälper till i
butiken om det behövs. Flyttar bord, tömmer
dryckesautomaten eller torkar upp
spilld mjölk. Men både hon och Torbjörn är
överens om att idén bygger på att hela tiden
tänka nytt.
– Det är så folk håller uppe lågan.
Så ett annat projekt är en nystartad fiberförening.
– Som jag sa. Man måste hela tiden hitta
nya projekt och möjligheter. Och bli ännu
bättre på fotboll såklart!
Bygde- och samhällskooperativ tar ofta sin utgångspunkt i att man
utvecklar lokalsamhället. I många bygder minskar servicegraden då t.ex. skolor, post och annan
service försvinner. Då kan tillskapandet av ett bygdekooperativ i syfte att driva verksamheter
vidare vara ett alternativ. Kan man bibehålla service eller till och med utveckla den finns
förutsättningar att också vända utflyttning till inflyttning. Människor uppskattar ofta att
leva i bygder med stort engagemang.
26 27

BOKA
EVENT
Vår ombyggda Travrestaurang ger dig en en större upplevelse!
Öppna och fräscha lokaler med den senaste tekniken bl bl a a
surfplattor och storbildsskärmar.
Köpenhamn
KSD APRT
Travrestaurangen är är byggd efter efter fyra fyra segment: VIP VIP - BAR - BAR - LOUNGE - LOUNGE - RESTAURANG
- RESTAURANG
Försäkra dig Fler om avgångar en
LYCKAD
Förutom trav trav kan kan vi vi givetvis erbjuda: Hockeynight | Konferens | Konferens | Bröllop
FÖRSÄLJNING!
| Bröllop | Fester | Fester
Välkommen till till oss!
Restaurangchef 054 054 - 29 - 29 20 20 25 25
Marknadschef 054 054 - 29 - 29 20 20 34 34
www.farjestadstravet.se
ANNONS
KVARTSSIDA
Tre avgångar måndag till torsdag, två avgångar på fredag och en avgång
på Tre söndag. avgångar Läs måndag mer på till karlstadairport.se torsdag, två avgångar och på boka fredag på nextjet.com. och en avgång
på söndag. Läs mer på karlstadairport.se och boka på nextjet.com.
Visste du att när du har sålt ditt hus är du juridiskt ansvarig för så kallade dolda fel i 10 år,
oavsett hur många gånger fastigheten säljs efter att du har flyttat ut.
Nu kan vi erbjuda dig två olika försäkringspaket!
PREMIUM
Överlåtelsebesiktning
Fördelen med en besiktning innan försäljning är att
de ”viktigare” bristerna i huset blir kända och att
mäklaren kan sätta ett pris på huset som motsvaras
av inte bara marknadssituationen och läge utan
även av dess tekniska skick.
Energideklaration
Fastigheten skall efter den 1:a januari 2009 energideklareras
vid en försäljning. En energideklaration
till ett energisnålt hus betraktas som ett mycket bra
marknadsföringsdokument för säljaren.
Dolda fel
I ett normalt köpeavtal står en säljare i ett ansvarförhållande
till köparen i 10 år. Dolda fel är sådana
fel som varken köparen, säljaren eller till exempel
en besiktningsman kunde hitta eller på annat sätt
inse. Även köparen upplever en ökad trygghet om
säljaren har denna försäkring.
Naturligtvis kan du beställa någon av de ingående
tjänsterna i paketen separat vid din försäljning.
Vi utför även andra uppdrag såsom fuktskadeutredningar,
skadekostnadskalkyler, radonmätningar med mera.
Välkommen att kontakta oss för prisuppgift och mer information om försäkringspaketen.
GÖRAN RÖNNERFJÄLL
Tel: 054 21 11 23 • Mobil: 070-523 60 41
E-post: goran.r@obm.se • www.obmgruppen.se
MEDIUM
www.obmgruppen.se
Överlåtelsebesiktning
Fördelen med en besiktning innan försäljning är att
de ”viktigare” bristerna i huset blir kända och att
mäklaren kan sätta ett pris på huset som motsvaras
av inte bara marknadssituationen och läge utan
även av dess tekniska skick.
Dolda fel
I ett normalt köpeavtal står en säljare i ett ansvarförhållande
till köparen i 10 år. Dolda fel är sådana
fel som varken köparen, säljaren eller till exempel
en besiktningsman kunde hitta eller på annat sätt
inse. Även köparen upplever en ökad trygghet om
säljaren har denna försäkring.
städ, tvätt, receptionsarbete, trädgårdsskötsel,
laga frukost eller
cateringutkörning. Alla de anställda
på Solakoop delar på arbetsuppgifterna
och alla är lika delaktiga. Men
deras resa hit ser väldigt olika ut.
– Jag jobbade som bildemontör
och hade eget företag ihop med min far. Men
jag brände ut mig, berättar Mikael.
Alla stod långt från arbetsmarknaden, av
många olika anledningar. Några lyckades inte
komma vidare efter sina studier, andra har
drabbats av fysisk nedsättning. Historierna är
många.
– Det gör att vi jobbar efter egen förmåga
förklarar Mikael.
Resan började redan under hösten 2004 då
Karlstad kommun anlitade Värmlandskooperativen
som arrangerade en kooperativ kurs.
Under kursen väcktes idén om att starta
ett Bed & Breakfast och i oktober 2005 var
Solakoop på banan.
– Kommen var angelägen om att det skulle
gå bra. Så de lånade ut en slant för att starta
upp verksamheten, berättar Mikael.
Kommunen står också för en handledare
som finns som stöd på arbetsplatsen.
s e D a n o k t o b e r 2 0 0 5
soLakoop
satsar
tILL 100%
I Kaptenshuset i Karlstad finns Le Mat Solakoop, Sveriges första kooperativa
Bed & Breakfast. Alla arbetar deltid, men alltid 100% av sin förmåga. Mikael Persson,
ordförande i föreningen, berättar att han fått en andra chans i livet.
– Men handledaren är inte med i föreningen
och har ingen rösträtt, fortsätter Mikael.
Föreningen har idag nio medlemmar och
det är de tillsammans som äger och driver
verksamheten. Det är också de nio som väljer
in nya personer som medlemmar i kooperativet.
– Vi tar emot personer från Arbetsförmedlingen
och kommunen som arbetstränar, och
det kan bli en väg in, förklarar Mikael.
När man arbetstränar får man först en
prövotid på sex månader. Om allt funkar bra
kan man bli erbjuden att stanna kvar, om
behovet finns. Mikael förklarar att det är en
bra metod, ur flera perspektiv. Solakoop har
nämligen blivit en känd och attraktiv arbetsplats
bland andra i samma situation. Och
prövotiden blir ett första steg för nyrekryteringar.
– Det är också viktigt att man trivs med
jobbet. Det går helt enkelt inte om vi skulle ta
in någon som inte gillar serviceyrket med allt
vad det innebär, berättar Mikael.
Solakoop började i liten skala men har
sakta med säkert vuxit. Från början var det
bara tre rum, men efterfrågan ökade och i
februari 2008 invigde de nya lokaler.
– Det var då vi flyttade till Kaptenshuset
Arbetsintegrerande sociala företag är en variant av arbetskooperativ.
Syftet är att skapa arbetstillfällen utifrån 100% av den egna förmågan. På så sätt kan också människor
som av olika orsaker befunnit sig långt från arbetsmarknaden driva företag, tjäna pengar och växa som
människor och må bra.
och ökade till 11 rum, berättar Mikael.
Idag har man dessutom utvecklat verksamheten
och erbjuder smörgåscatering till olika
förvaltningar inom Karlstads kommun.
– Vi undrade om vi skulle klara det. Men
man måste ta lite risker om man ska komma
någonstans. Och det gick ju bra! säger Mikael
stolt.
Mikael och hans kollegor har nya idéer på
gång, men skyndar långsamt.
– Det är skönt att vi mår så bra idag. Vi
har helt enkelt fått en ny chans till ett arbete,
avslutar Mikael.
29

Las Palmas
fr.799kr
Flyg med Norwegian.
Reseperiod oktober till mars. Läs mer på karlstadairport.se
och boka på norwegian.com.
Vi bakar
för dig!
Vi erbjuder ett stort urval matbröd,
kaffebröd och läckra tårtor.
Dessutom tillverkar vi smörgåstårtor,
smörgåsar, fyllda baguetter
och wraps.
Konsum Värmland Bageri är en toppmodern anläggning som levererar
bröd till ett stort antal butiker i Värmland, Närke, Bohuslän
och Dalsland. Trots att mycket av arbetet är datorstyrt och auto-
matiserat, är stora delar av tillverkningen fortfarande ett genuint
hantverk. I konditoriavdelningen arbetar våra skickliga konditorer
med att göra läckra tårtor, bakelser och kondisbitar för hand.
Närproducerat!
Det goda Nästgårdsbrödet
bakas av
Konsum Värmland
Bageri på Orrholmen i
Karlstad. Varumärket
Nästgårds
står för
hög kvalitet
och
omtanke
om miljön.
Till festen!
Våra tårtor och
smörgåstårtor
beställer du hos
en globalt GlObalt växande växanDe trend! tRenD!
Kooperativa företag ska bli den snabbast växande affärsmodellen i världen år 2020.
Det är den grundläggande målsättningen för Internationella kooperativa alliansen, IKA.
nternationella kooperativa alliansen,
IKA, representerar idag nästan en miljard
kooperativt aktiva människor världen
över. Men i framtiden kommer det att bli
ännu fler, i alla fall om IKA lyckas med sitt
globala arbete.
Ledare världen över söker idag lösningar på
stora ekonomiska och sociala problem. Enligt
IKA är den kooperativa modellen en viktig
del av lösningen. Därför satsar man hårt på att
lyfta kooperativa fördelar. Ett steg på vägen
har varit den globala manifestationen ”Kooperationens
år 2012”. Dame Pauline Green, ordförande
i IKA, menar att det internationella
året tydligt påvisar kooperationens styrkor, ett
år där den globala kooperativa rörelsen samlats
på ett sätt som varit otänkbart tidigare. Nu
bygger vi vidare på parollen ”Kooperativa företag
bygger en bättre värld”. Tanken är att bidra
till att lyfta målet om fler kooperativ.
Leif Tyrén, verksamhetsledare på Värm-
landskooperativen, ser satsningen som ett
betydelsefullt och på många sätt självklart mål,
inte bara för kooperationen utan också för världen
i stort. Inte minst nu då många ekonomier
backar och lågkonjunkturer breder ut sig:
– Forskning visar att överlevandegraden i
kooperativ är större än i andra typer av bolag.
Aktiebolag kan ha höga vinstkrav som gör det
svårt att överleva. Ägarna kanske kräver så stor
utdelning att bolaget läggs ner eller flyttas till
låglöneländer.
Men som kooperativ får företaget en annan
styrka. När de anställda tar över kan man
bedriva verksamheten med andra syften än
tidigare.
– Att behålla jobben på orten kan till exempel
vara viktigare än att få så hög avkastning
som möjligt. Så genom att ta över verksamheten
och omvandla till kooperativ kan man
skapa ett starkare samhälle, både i Sverige och
Grekland, säger Leif Tyrén.
Värmlandskooperativen tillhandahåller företrädelsevis råd och stöd för bildande och
utveckling av kooperativa företag/ekonomiska föreningar vilket kan handla om exempelvis:
Medarbetarägda företag i alla branscher
Personalkooperativa verksamheter
Företagssamverkan och klusterbildande
Fibernätsföreningar
Äldrekooperativ
Barnomsorgskooperativ
Vindkraftskooperativ
Bygde- och samhällskooperativ
Arbetsintegrerande sociala företag
Och det är bra, inte bara för sysselsättningen
och ekonomin. Globala undersökningar visar
att kooperativa företag tar större ansvar för
både social och miljömässig hållbarhet.
– Ja, när företag leds av människor som bor
och verkar på orten blir det ett starkare incitament
att skapa företagande som är gynnsamt
även på sikt. På så sätt försvinner inte resurser
iväg från lokalsamhällen under lågkonjunktur,
utan överlever till bättre tider.
För att nå målet om att bli den snabbast
växande formen för företagande kommer IKA
att skapa kampanjer och samarbeten med
kooperativa organisationer världen över.
Vill du veta mer? Titta på dokumentären
”Together” som handlar om hur kooperativ stärks i
kristider. Du hittar den på www.vimeo.com/50813127
Läs också om IKA:s verksamhet på www.2012.coop
Det nns idag er än 500
kooperativa verksamheter i
Värmland!
Har du en idé eller funderar
på företagande i någon form.
– testa oss (avgiftsfritt).
Leif Tyrén
Verksamhetsledare
VÄRMLANDSKOOPERATIVEN BRYGGAREGATAN 11, 653 40 KARLSTAD 054 - 18 37 40 FÖRNAMN@VARMLAND.COOP WWW.VARMLAND.COOP
31

Visste du att…
det finns en tydlig koppling mellan antalet sociala mötesplatser
och bygdeengagemang. Många föreningar, sångkörer och
andra mötesplatser skapar ett socialt kapital i lokalsamhället.
Ett starkt socialt kapital underlättar bygdeutvecklingsarbetet
som i sin tur ökar det sociala kapitalet.
Lägenheterna och de gemensamma ytorna
känns hemtrevliga. Höga, vita golvlister,
vackra tapeter och möbler i svensk 1700-talsstil
i sällskapsrummet. Till och med fönsterhakarna
är som hämtade från ett gammalt hus.
vArmlands
lyxigaste
boende fOr
Aldre
Vid första anblick tror man att det är ett av Sunnemos allra äldsta hus. Men faktum är att
det är ett av de nyaste. Det är också bygdens stolthet och resultatet av en hel sockens engagemang och
samarbete. Kooperativet Hyttgården är typexemplet på när äldreomsorgen fungerar som bäst.
Faluröda väggar och vita knutar.
Snickarglädje och värmländskt
skiffer. Och så den senapsgula
dörren som glatt hälsar mig välkommen
till Hyttgården. I dörren
står Inger Johansson, en av flera drivkrafter
inom projektet:
– Första spadtaget till huset togs i oktober
1999 och invigningen var i december 2000.
Hon berättar att det började med en
affärsidé, alltså en plan för hela Sunnemo
socken, där en punkt var att skapa en attraktiv
boendemiljö från livets början till livets
slut. Kommunen hade inte fullföljt sina planer
från 1992 om ett äldreboende i Sunnemo.
– Det var då vi tog saken i egna händer,
berättar Inger.
Fyra lokala föreningar gick samman och
startade Äldrekooperativet Hyttgården
Ekonomisk Förening med uppgift att bygga
och driva en gruppbostad för äldre. Alla var
snabbt överens. Huset skulle vara sunt, vackert
och ändamålsenligt.
– Vi ville dessutom att huset skulle passa
in och kännas genuint. Det är därför det är
byggt i gammaldags sunnemo stil, tillägger
Inger.
Och Sunnemos Hyttgården blev snabbt
en angelägenhet för hela bygden.
– Vi hade såklart en totalentreprenör som
gjorde det stora jobbet. Men det var också
många sunnemobor som jobbade ideellt med
bygget. Det gjorde det eko nomiskt möjligt
att förse huset med alla påkostade detaljer.
Idag bor det 10 personer i Hyttgårdens 8
lägenheter. Lägenheterna och de gemensamma
ytorna känns hemtrevliga med höga, vita
golvlister, vackra tapeter och möbler i svensk
1700-talsstil i sällskapsrummet. Till och
med fönsterhakarna är som hämtade från ett
gammalt hus. Lägenheterna har var sin egen
terrass och är dessutom handikappanpassade
med förlängda handfat och utan dörrtrösklar.
Ingegerd Persson är en av de boende på
Hyttgården. Hon har haft sin lägenhet i drygt
tre år och tycker inte att hon kunde ha det
bättre. Något som hon värdesätter extra
mycket är den hemlagade maten:
– Vi får alltid fin, vällagad mat. Frukosten
är god och vi får lunch med både varmrätt
och dessert varje dag. Här känner man doften
från köket varje dag. Det är fantastiskt!
berättar Ingegerd.
Det är de boende på Hyttgården, deras
anhöriga och den som vill stötta föreningen
som får vara medlemmar i kooperativet, som
faktiskt är Värmlands allra första äldrekooperativ.
Det är föreningen som står för driften
av fastigheten och kommunens personal som
står för vård, omsorg och matlagning.
Äldrekooperativ. Konsumentkooperativa Äldreboenden likt det i Sunnemo har organisationsmässigt
stora likheter med föräldrakooperativa förskolor. I Värmland finns ett 40-tal föräldrakooperativ,
nästan samtliga startade under ”babyboomen” i slutet på 80- och i början på 90-talet. Nu talar man om en
äldrebomb. Kanske får vi se en liknade utveckling avseende äldrekooperativ?
– Det känns tryggt att bo här, tycker
Ingegerd.
Det är personal här större delen av dygnet
och hon får hjälp med både sjukvård, städning
och bäddning.
– Jag kan helt enkelt inte ha det bättre. Jag
tycker faktiskt att jag är friskare idag än när
jag kom hit.
Inger, som ideellt sköter föreningens
administration, förklarar att det liksom i
andra föreningar är mycket av Hyttgårdens
verksamhet som bygger på ideellt arbete.
Trädgårdsskötsel, snöröjning, städning, inhandling
av livsmedel och administration är
arbete som sköts ideellt av sunnemobor.
– Det handlar om medverkan, vilja och engagemang!
Hade vi inte haft det så hade inte
Hyttgården stått här idag, avslutar Inger.
Alla borde få åldras på ett boende likt
Hyttgården. Och ett kooperativ som form
tycks helt klart vara ett steg i rätt riktning.
32 33

Med oss kapar
du mer än bara
kostnader
Att Riksbyggen utvecklar, förvaltar och förbättrar bostäder visste du
säkert. Men vi är också en ledande aktör på marknaden för förvaltning
Att Riksbyggen utvecklar, förvaltar och förbättrar bostäder visste du
av kommersiella och offentliga lokaler. Vi har lösningar som gör att du
säkert. Men vi är också en ledande aktör på marknaden för förvaltning
kan luta dig tillbaka och fokusera på kärnverksamheten. Samtidigt som vi
av kommersiella och offentliga lokaler. Vi har lösningar som gör att du
hittar lösningar för att kapa exempelvis energianvändning, miljöpåverkan,
kan luta dig tillbaka och fokusera på kärnverksamheten. Samtidigt som vi
administration, kostnader eller rent av ett eller annat träd. Om du känner
hittar lösningar för att kapa exempelvis energianvändning, miljöpåverkan,
att det är dags att trimma din fastighetsförvaltning, ska du kontakta oss
administration, kostnader eller rent av ett eller annat träd. Om du känner
redan idag. Välkommen till riksbyggen.se!
att det är dags att trimma din fastighetsförvaltning, ska du kontakta oss
redan idag. Välkommen till riksbyggen.se!
34
Riksbyggen_270x372.indd 1 2012-11-07 15.01
Riksbyggen_270x372.indd 1 2012-11-07 15.01
Språk
Data
Hantverk
och
mycket mer!
Vad vill
DU göra?
Välkomna till ABF Värmland
010-709 97 50
www.varmland.abf.se
Oslo
fr.695kr
Två avgångar måndag till torsdag och en på fredagar (start 27/8).
Läs mer på karlstadairport.se och boka på direktflyg.com.
WWW.VARMLANDSTRAFIK.SE
0771-32 32 00
VILL Du Ha tIpS OCH RåD?
Kontakta någon av rådgivarna på Värmlandskooperativen.
Hos oss får du avgiftsfri rådgivning och handfasta tips. Kontakta
oss gärna redan i idéstadiet så är chansen att ni lyckas bättre.
Se mer på www.varmland.coop eller ring 054-18 37 40.
Skall ni starta i andra län än Värmland hittar ni våra kollegor på
24 andra orter runt om i landet, se www.coompanion.se

36
Starta eget
tillsammans?
Så SÅ HÄR GÖR Du DU
Att starta ett kooperativ betyder att man startar ett företag tillsammans
med andra. Det kooperativa företagandet baseras på en värdegrund
som handlar om alla människors lika värde, demokrati och delaktighet.
Den juridiska formen för kooperativa företag är vanligtvis ekonomisk
förening, men ibland görs det i andra associationsformer.
I den här tidskriften finns flera olika exempel på kooperativa
företag, exempel som illustrerar olika behov vilka
resulterar i olika kooperativa modeller.
Ta kontakt med Värmlandskooperativen i ett tidigt
skede i er process så blir processen mot målet om eget
företagande tillsammans enklare att nå.
Värmlandskooperativen tillhandahåller avgiftsfri
rådgivning från idé till bildande, inom rimliga gränser.
Men hur går det till att starta ett kooperativ?
Idé
Först och främst krävs en idé alternativt formulerat som ett behov.
Vad är idén till ert företagande eller vilka gemensamma behov söker ni lösningar på?
UNderSöK OLIKA LöSNINgAr
I Värmlandskooperativens rådgivning förmedlar vi alltid fakta avseende t.ex. olika associationsformer.
Det är av största vikt att ni som blivande företagare väljer den form och struktur som känns bäst för just er.
AFFÄrSPLAN
Att ge råd och stöd i utveckling av en affärsplan och dess olika delar så som t.ex.
affärsidé, marknadsanalys och budget är ofta en omfattande del i vår rådgivning.
OrgANISAtION
Hur man skapar en fungerande organisation är också en viktig del.
Här ger vi råd och stöd såväl kopplat till er grupprocess som till hur man formulerar stadgar etc.
regIStrerINg
Vi är också behjälpliga när ni kommer till bildandet och registrering.
VILL dU HA tIPS OCH rÅd?
Kontakta någon av rådgivarna på Värmlandskooperativen. Hos oss får du avgiftsfri rådgivning och handfasta tips.
Kontakta oss gärna redan i idéstadiet så är chansen att ni lyckas bättre. Se mer på www.varmland.coop eller ring 054-18 37 40.
Skall ni starta i andra län än Värmland hittar ni våra kollegor på 24 andra orter runt om i landet, se www.coompanion.se
Det finns flera likheter mellan ekonomisk förening och aktiebolags-
formen. Båda är t.ex. juridiska personer, det som kallas aktiekapital motsvaras
av insatskapital i den ekonomiska föreningen. Största skillnaderna
är att insatskapitalets storlek inte är reglerat i lagtext för ekonomisk för-
5 enkla
steg
Endast
ening. Medan rösterna fördelas utifrån aktiekapital i aktiebolag så fördelas
rösterna utifrån principen ”en medlem en röst” i ekonomisk förening.
Ekonomisk förening bygger på demokratiska principer och lämpas sig
utmärkt för er som vill dela glädje och risker i ert företagande.