Socialt företagande – en bransch i tillväxt

Socialt företagande 

– en bransch i tillväxt

© Nutek Stockholm 2008 

Infonr 038-2008 

ISSN 1102-2574 

Text: Bitte Lundborg och Eva Johansson 

Textredigering: Bitte Lundborg 

Foto: Bitte Lundborg, Ida Frid, Emilio Merayo 

Produktion: Ordförrådet 

Tryck: Danagårds

Förord 

Sedan 2004 har Nutek varit huvudman för projektet ”Socialt företagande – vidgar arbetsmarknaden”. 

Det är ett projekt inom gemenskapsinitiativet Equal med syfte att förbättra 

förutsättningarna att starta och driva sociala företag. Företag som genom att driva en 

näringsverksamhet uppfyller sina mål att genom företagandet skapa möjlighet till utveckling 

och försörjning för människor som har det särskilt svårt på dagens arbetsmarknad. 

Nutek har tillsammans med ett brett partnerskap av sociala företag, företagsfrämjande 

aktörer och myndigheter arbetat med att analysera förutsättningarna för det sociala 

företagandet, sprida information och kunskap och att ta fram konkreta förslag på hur 

utvecklingen kan stimuleras i framtiden. Detta arbete har utgjort underlag till att Nutek, 

hösten 2007, fick regeringens uppdrag att utarbeta ett förslag till ett tvärsektoriellt program 

för ”Fler och växande sociala företag”. Programmet som utformas i samarbete med 

berörda myndigheter, företagsfrämjande aktörer och intresseorganisationer ska överlämnas 

till regeringen i maj 2008. 

Målsättningen med den skrift du nu håller i handen är att belysa de sociala företagens 

förutsättningar – hinder och möjligheter – genom konkreta exempel och kommentarer 

från politiker, tjänstemän, näringsliv och sociala företag. Vår förhoppning är att den ska 

väcka intresse, förståelse och vilja att vara med och bidra till utvecklingen av fler och 

växande sociala företag. Vi vänder oss med skriften till politiker och tjänstemän inom 

berörda myndigheter men också företagsrådgivare, anställda och aktiva i intresse- och 

brukarorganisationer. 

Projektledare för arbetet med skriften har varit Eva Johansson, Nutek. Frilansjournalist 

Bitte Lundborg har varit redaktör och svarar för intervjuer och reportage. 

Stockholm i februari 2008 

Sune Halvarsson Eva Johansson 

Tf generaldirektör Projektledare

Innehåll 

1........ Förord 

3........ Allt fler får arbete i sociala företag 

6........ Människor växer när de tar 

ansvar 

7........ Fler ska få chansen till ett 

bättre liv 

8........ Vi arbetar till 100 procent 

13...... Kan vi, kan alla komma tillbaka 

15...... Kommunen har en nyckelroll 

16...... Kooperativ bidrar till 

kommunens tillväxt 

18...... Företag växer ur ett starkt 

föreningsliv 

20...... Prislappar på utanförskapet 

RösteR FRån RIKsdAgen: 

...... det behövs en nationell strategi 

3...... Konkurrensen ska vara på lika villkor 

4...... Företagen blir en skola för 

entreprenörer 

5...... det civila samhället blir starkare 

6...... det handlar om riktiga jobb 

7...... en ny dimension i företagande 

8...... en stark aktör mot utanförskap 

9...... Konkurrera med kvalitet 

30...... trädgårdsmöbler hjälper 

tidigare kriminella 

3 ...... Konsten att skaffa kapital 

35...... dags att upphandla med 

sociala hänsyn 

37...... Bergsjön visar vägen 

38...... På marknadens stormiga hav 

41...... systemfel kan rättas till – 

förslag till lösningar

Allt fler får arbete i sociala företag 

Intresset för företagande med sociala förtecken 

har ökat markant under de senaste åren. Orsakerna 

till det är många. En ökad medvetenhet 

om miljöfrågorna, behovet av att utveckla formerna 

för välfärden och insikt om att en ekonomisk 

tillväxt måste ske på villkor som är både 

ekologiskt och socialt hållbara över tid är säkert 

faktorer som påverkar. 

Begrepp som socialt entreprenörskap, samhällsentreprenörskap, 

Corporate Social Responsibility 

CSR, social ekonomi och socialt företagande 

förekommer allt oftare i debatten. Samtidigt 

är det inte alltid så lätt att veta vad som ryms 

inom de olika begreppen. För många av oss kan 

orden vara laddade med värderingar och föreställningar. 

Den här skriften har inte ambitionen att rita 

kartan eller förklara alla olika begrepp. I stället 

handlar den om erfarenheter av att utveckla, 

etablera och driva företag med målsättning att 

skapa arbetstillfällen för grupper som har det 

särskilt svårt på arbetsmarknaden – det vill 

säga: sociala företag. 

Den definition som vi utgått från är denna: 

• Sociala företag driver näringsverksamhet med 

målet att integrera människor i samhälle och 

arbetsliv. 

• De skapar delaktighet för medarbetarna. 

• De återinvesterar sina vinster i egen eller liknade 

verksamhet. 

• De är fristående från offentlig sektor. 

De sociala företagens styrka är att de förenar 

individens behov av arbete med marknadens behov 

av produkter eller tjänster och samhällets 

behov av rehabiliteringstjänster och nya arbetstillfällen. 

De flesta medarbetare i sociala företag har 

varit borta länge från arbetsmarknaden. Många 

har aldrig haft ett riktigt arbete eller kanske bara 

några korta ströjobb. Detta trots att individen 

både vill och kan arbeta. Problemet kan vara 

att han eller hon inte klarar av att arbeta åtta 

timmar om dagen fem dagar i veckan eller att 

personens bakgrund gör arbetsgivaren tveksam. 

Det kan handla om psykiska eller fysiska funktionshinder, 

tidigare missbruk eller kriminalitet, 

långvarig sjukdom eller arbetslöshet, hemlöshet 

eller något annat. 

I de sociala företagen får alla möjlighet att 

arbeta till 100 procent av sin förmåga. Efter 

hand tar man mer ansvar för sina arbetsuppgifter 

och för företaget tillsammans med arbetskamraterna. 

Empowerment, detta oöversättliga 

men också oöverträffade begrepp, är en av de 

viktigaste komponenterna i det sociala företagandet. 

Idag finns det 150 sociala företag som tillsammans sysselsätter drygt 

4 000 personer. samtidigt har en miljon människor inget arbete att gå till. 

3

4 

”Jag har återerövrat makten över mitt 

eget liv. Förut var jag maktlös på alla sätt. 

Jag var maktlös i mitt missbruk, då styrde 

drogerna mitt liv och mitt handlande. 

Men jag var också maktlös i förhållande 

till myndigheter. Jag var helt utlämnad till 

dem. Idag har jag återerövrat makten på 

alla områden i mitt liv. Jag har den makt 

jag vill och behöver ha.” 

Kooperatören Elisabeth Lindgren beskriver vad 

arbetet i Kooperativet Kullen betytt för henne 

efter 25 år av missbruk och åtgärder.* 

Det är rimligt att samhället ger ekonomiskt 

stöd för att kompensera företaget för medarbetarnas 

lägre produktivitet och större behov av 

stöd i arbetet. Lönebidrag och andra individuellt 

inriktade stöd, som alla arbetsgivare kan 

använda sig av, är en väg. Genom ersättning för 

tjänster eller genom bidragsgivning betalar offentlig 

sektor för rehabilitering, arbetsträning 

och sysselsättning mm. 

Den offentliga sektorns stöd är väl investerade 

pengar som ger mångfalt tillbaka till samhället 

i form av minskade kostnader och ökade 

skatteintäkter. De socioekonomiska bokslut 

som genomförts i ett antal sociala företag visar 

siffror på vad samhället tjänar på att människor 

kommer i arbete. 

En del av de sociala företagens affärsverksamhet 

är alltså de rehabiliterings- och arbetsmarknadsinriktade 

tjänster man tillhandhåller 

mot ersättning från offentlig sektor. Den andra 

delen är den produktion av varor och/eller tjänster 

som säljs på marknaden till privatpersoner, 

företag eller offentlig sektor. 

Hur stor andel av ekonomin i företaget som 

utgörs av den ena eller andra typen av produktion 

varierar mycket. Det handlar om medarbetarnas 

förutsättningar, affärsidé och ekonomiska 

förutsättningar att investera i utveckling. 

Nytt och spännande är de initiativ till samverkan 

om affärskoncept och branschutbildning 

som nu etableras genom det som kallas Social 

franchising. 

Sociala företag finns inom de flesta branscher, 

men service och hantverk dominerar. 2008 finns 

det ca 150 företag som ryms inom definitionen 

ovan. Tillsammans sysselsätter de drygt 4000 

personer. Samtidigt har vi, trots sjunkande arbetslöshetssiffror, 

närmare en miljon människor 

mellan 18 och 65 år som inte har ett arbete att 

gå till. 

Naturligtvis är det sociala företagandet inte 

en väg som passar alla. Dessutom är arbete över 

huvudtaget inte möjligt för en del människor. 

Men om så bara 10 procent skulle lämna ett liv 

i bidragsberoende, drogberoende eller kriminalitet 

genom socialt före tagande, så är vinsterna 

oerhört stora, både mänskligt och ekonomiskt. 

Bilden till höger är ett försök att åskådliggöra 

de sociala företagens tredelade uppdrag. 

Den visar också hur komplicerat det kan vara 

för ett litet företag att förstå och använda sig 

av den offentliga sektorns mångfald av stöd och 

ersättningsformer. 

Inom ramen för Equal-projektet NTG (Nationell 

Tematisk Grupp) har sociala företagare, 

företagsrådgivare från Coompanion och företrädare 

för myndigheter och intresseorganisationer 

arbetat tillsammans för att förbättra förutsättningarna 

att starta och driva sociala företag. 

Projektet är slut men arbetet går vidare. Även 

* Från boken Kärnan av empowerment – erfarenheter från tio europeiska empowermentverksamheter. Kvinnoforum förlag 2007.

om kunskapen har ökat om det sociala företagandet 

och dess förutsättningar att erbjuda nya 

vägar till arbete, rehabilitering och utveckling så 

finns mycket kvar att göra. 

Fortfarande finns många hinder och svårigheter 

på vägen från idé till start. En del av dessa 

handlar om attityder och/eller brister i kunskap 

Produktion på (lokala) marknaden 

• Försäljning av varor 

och/eller tjänster till 

privatpersoner, företag 

och offentlig sektor 

Kapitalförsörjning 

Investering och utveckling 

• Projektbidrag (EU mfl) 

• Kreditgarantiförening KGF 

(1 regional) 

• Ekobanken 

(andra typer av säkerheter) 

Marknadens 

behov av 

produkter 

Individens 

behov av 

arbete 

Socialt 

företag 

hos dem som möter de nya entreprenörerna på 

myndigheten, banken eller företagsrådgivningen. 

I andra fall är det lagar och regler eller tilllämpningen 

av dessa som lägger hinder i vägen. 

I slutet av denna skrift redogör vi för de strukturella 

hinder vi identifierat och ger förslag på 

lösningar. 

Offentlig upphandling 

Arbete, arbetsträning, praktik mm 

• Försäljning av tjänster/uppdrag 

• Anordnarbidrag 

• Verksamhetsbidrag 

• Projektbidrag 

Behov av 

rehabtjänster 

och fler arbetstillfällen 

Vidgar arbetsmarknaden, 

empowerment, arbetsträning 

• Lönebidrag 

• Trygghetsanställning 

• Anställningsstöd 

• Sjuk/aktivitetsersättning 

• Försörjningsstöd 

• Handledare, lokaler 

betalas av offentlig sektor 

• Kompetensutveckling och utbildning 

Individ- & anställningsstöd 

I de sociala företagen 

får alla möjlighet att arbeta 

100 procent av sin förmåga. 

5

6 

Tidigare riksdagsledamoten Eva Arvidsson (s) 

har varit ordförande i projektet Socialt företagande 

sedan 2004. 

Redan som socialnämndsordförande i Nynäshamn 

i slutet av åttiotalet kom hon till insikt 

om att det är nödvändigt att involvera brukarna 

på ett tidigt stadium för att få ett bra resultat av 

arbetet. Denna insikt djupnade när hon i början 

av nittiotalet var med om att starta Basta 

Arbetskooperativ. Där är arbetet den rehabiliterande 

kraften och det är brukarnas delaktighet 

som avgör resultatet av rehabiliteringen. 

– Det som hände med lärlingar och kooperatörer 

på Basta kallar vi ’empowerment’, att 

människor får hopp och framtidstro att själva 

kunna forma sina liv. Det var och är fantastiskt 

att se vad som händer med människor när de 

behandlas med respekt och får ta ansvar! 

En annan aspekt av delaktighet handlar om 

ekonomi. Ökad förståelse för kostnad och resultat 

leder till bättre hushållning med skattemedlen. 

– Det är nödvändigt att ha en långsiktig strategi 

för att nå resultat för individen. Därmed 

minskar också kostnaderna för samhället. 

Människor växer 

när de tar ansvar 

”Det finns bara en lyckosam metod för att förändra 

och utveckla verksamheter. Alla berörda ska vara 

delaktiga och vilja samverka för det man vill uppnå.” 

Som socialnämndsordförande ville hon få 

bort stuprörstänkandet, att varje nämnd och 

huvudman bara ser till sin egen budget. 

– Men ingen vågade tänka nytt av rädsla att 

sitta med ”Svarte Petter”, alltså vara tvungen 

att betala för en ny verksamhet, hur bra den än 

är. 

Nu gläds hon över att en förändring är på 

väg. Modellen Socioekonomiskt bokslut visar 

samhällets vinster av samverkan och förebyggande 

arbete. Flera studier har finansierats av 

EU-medel via den nationella temagruppen och 

har väckt stort intresse. Tiden som ordförande 

för Socialt företagande har varit spännande och 

lärorik. Många har deltagit i arbetet att påverka 

beslutsfattare och sprida goda exempel på socialt 

företagande. 

– Det händer stora saker när människor får 

växa och utvecklas och arbeta till hundra procent 

av sin förmåga! 

Vid projekttidens slut i december 2007 konstaterar 

Eva Arvidsson med stor tillfredställelse 

att arbetet har lett till att Nutek har fått ett regeringsuppdrag 

att främja socialt företagande: 

– Nu är vi på banan!

Fler ska få chansen 

till ett bättre liv 

”Min farmor skulle inte behöva niga för 

de andra tanterna i syföreningen för att 

de hade det bättre ställt än vi!” 

Under projekttiden har åtskilliga konferenser 

ordnats runt om i landet och även i EU. Det som 

mest har berört deltagarna är de personliga berättelserna 

av vad det sociala företagandet har 

inneburit för dem. Tidigare riksdagsledamoten 

Margareta Andersson (c) har varit vice ordförande 

för projektet Socialt företagande. Hon 

har starka upplevelser av olika möten. 

– Tina, Elisabeth, Namu, Tomas och många 

andra har berättat om sina liv och hur de tagit 

sig upp ur eländet på egen hand, men med stöd 

av kooperativen. Tårarna har runnit mer än en 

gång och det har känts ännu viktigare att arbeta 

för att fler får chansen till ett bättre liv! 

Att alla människor har lika värde bottnar 

djupt i henne ända sedan hon var liten. 

– Min farmor skulle inte behöva niga för de 

andra tanterna i syföreningen för att de hade det 

bättre ställt än vi! 

Som vuxen engagerade hon sig politiskt och 

fick uppdrag i socialnämnden i Vetlanda kommun. 

På åttiotalet var hon dess ordförande tills 

hon kom in i riksdagen och fick arbeta med arbetsmarknadsfrågor. 

– Där såg jag hur svårt det kan vara för dem 

som inte passar in i systemet. 

Projektet har gett goda kontakter med olika 

människor – kooperatörer, politiker och tjänstemän 

i kommuner och myndigheter. Det är 

dessa mänskliga möten som har gett henne kraft 

i arbetet att försöka få regering och myndigheter 

att förstå vilka möjligheter som finns i det 

sociala företagande för människor utanförskap 

– möjlighet att växa och försörja sig. 

”Kooperatörerna på de sociala arbetskooperativen 

har gett inspiration att gå vidare. 

Och vårt trägna arbete har gett resultat!” 

På alla nivåer i samhället finns större förstående 

och öppenhet. Alltfler inser att människor med 

funktionshinder är en resurs när de får möjlighet 

att arbeta på sina egna villkor – till hundra 

procent. 

Nu arbetar Margareta Andersson enligt dessa 

tankegångar med ett projekt i Jönköpings län 

där kommunpolitiker och tjänstemän är med på 

noterna. 

– Ringarna sprider sig på vattnet. Arbetet går 

vidare! 

7

8 

Foto: Emilio Merayo 

”Vi arbetar till 100 procent” 

”Det är häftigt att vi går runt av egen kraft. 

Jag är väldigt stolt över det.” 

Mikael Persson är en av tio kooperatörer i Solakoop. 

Som den företagare han är har han siffror 

och ekonomi klart för sig. För att klara hyran 

till kommunen, 121 000 kr, behövdes 35 procents 

beläggning på det Bed&Breakfast som 

Solakoop driver. Men det blev mer än så det 

första året, 46 procent, och kooperativet tvingades 

också säga ”fullbelagt” till ett fyrtiotal som 

ville övernatta här. Under drygt två år har koo- 

Nu har det öppnat, det första hotellet i Sverige som drivs enligt konceptet Le Mat. 

Nöjda delägare är Lena Jansson Hjelm och Mikael Persson. 

perativet gått med en liten vinst som sparas för 

framtiden. 

Nu ska verksamheten utvidgas för att kunna 

ta emot fler övernattande gäster. Dessutom ska 

man sälja arbetsrehabilitering. Spänningen är 

stor inför flytten till större lokaler tvärs över gatan 

i den gamla kaptensvillan. 

Men Mikael har inte alltid känt förväntan 

inför framtiden. För två och ett halvt år sedan 

kände han sig helt uträknad. 

– Förr var det så att jag skjutsade min fru 

till hennes jobb, sen åkte jag hem och la mig.

Jag gick aldrig ut. Nu jobbar jag här och är inte 

rädd att vara i lag med folk. Allting har lossnat 

med kooperativet. 

Arbetar efter förmåga 

Också Lena Jansson Hjelm tycker att Solakoop 

har blivit en vändpunkt för henne. Hon är gift 

tvåbarnsmamma, utbildad undersköterska med 

universitetsexamen. Kooperativet har betytt 

mycket för hennes hälsa och självkänsla. 

– Den personliga vinsten kan inte mätas i 

pengar, säger hon. 

– Det är en mänsklig rättighet att få bidra 

med sitt arbete fast man har ett funktionshinder. 

Att vara produktiv betyder mycket för hälsa och 

självkänsla. 

Lena betonar att kooperatörerna gör jobb på 

riktigt men i egen takt. Alla i Solakoop arbetar 

till 100 procent av sin förmåga. Det kan betyda 

5, 10 eller 20 procent eller mer och att arbetsförmågan 

kan variera över tid. 

Det finns självklar acceptans i kooperativet 

när någon inte orkar komma utan behöver vila 

ett tag. 

Både Lena och Mikael betonar att det är en 

stor trygghet att handledarna finns där. Och Veronika 

Höijer och Bosse Pettersson berättar om 

hur kooperatörerna har utvecklats och tar ansvar 

för sitt företag. 

– När man har varit sjuk länge är det ett stort 

steg att kunna säga till sig själv i spegeln: jag är 

företagare och jag duger! säger Veronika. 

FAktA om SolAkoop 

solakoop i Karlstad är ett kooperativ som 

drivs av psykiskt funktionshindrade. I maj 

2005 startade ett sommarkafé och senare ett 

Bed & Breakfast. I solakoop arbetar tio per- 

soner.två handledare, Bosse Pettersson och 

Veronika Höijer, är anställda av kommunen. 

Kooperativet fick ett lån vid starten på 100 000 

kr från kommunen och ett kommunalt bidrag 

på 60 000 kr vilket användes för att renovera 

och utrusta lokalerna i den gamla kommunalt 

ägda överstevillan vid Klarälven. 

I B&B finns 3 rum (åtta bäddar). solakoop 

blev känt via turistbyrån och gäster kom 

snart också via universitetet och sjukhuset. 

Beläggningen har varit över förväntan och till- 

sammans med intäkterna från sommarkaféet 

klarade man hela det första året på dessa 

pengar och kunde också betala tillbaka lånet 

på 100 000 kr. Från och med 2006 har koo- 

perativet betalat hyra till kommunen och gått 

runt ekonomiskt. 

snart flyttar solakoop B&B till större lokaler. 

I den före detta kaptensvillan kommer det att 

finnas 11 uthyrningsrum (22 bäddar). Koo- 

perativets hyra till kommunen blir 510 000 

kronor. 

Från nyåret 2008 finns ett avtal mellan solakoop 

och Karlstads kommun som innebär att 

staden köper 10 heltidsplatser för arbetsrehabilitering 

till ett årspris på 200 000 kr. då 

förstärks också kooperativet med två lönebidragsanställda. 

solakoop är en del av hotellkedjan Le Mat. 

Konceptet har utformats inom ett eU-projekt 

och används på olika orter inom europa. 

9

10 

”Det är en mänsklig rättighet att få bidra med sitt arbete fast man har ett 

funktionshinder. Att vara produktiv betyder mycket för hälsa och självkänsla.” 

Lena Jansson Hjelm, solakoop 

lön i stället för bidrag 

Idag har nästa alla kooperatörer sin försörjning 

via sjukersättning. Önskedrömmen är att alla 

som arbetar i kooperativet ska få lön i stället 

för bidrag. 

Problemet med sjukersättning är att Försäkringskassan 

och kooperativet har olika tidsperspektiv. 

Det tar olika lång tid att bli redo för den 

vanliga arbetsmarknaden och en del kooperatörer 

vill stanna kvar på sin nuvarande arbetsplats 

Solakoop. 

Arbetsförmedlingens synpunkt att den som 

kan arbeta 20 timmar per vecka i kooperativet 

också kan ha arbetsträning på ”vanliga” företag 

skapar oro. 

Karin Haster är verksamhetschef för social 

ekonomi i Karlstads kommun. Hon tror inte att 

myndighetens krav kommer att hjälpa människor 

med funktionshinder. 

– Arbetsförmågan finns under de omständigheter 

som vi har här i en stödjande och 

tillåtande miljö. Här är det tillåtet att då 

och då inte orka med att arbeta. Vanliga 

arbetsplatser med stress och likadana 

krav på alla är något helt annat. 

Hon tror att arbetsförmedlingens ledning förstår 

problemet, men att reglerna ändå tar över. 

Enligt en strikt tolkning är en kooperatör egen 

företagare och kan därför inte få varken lönebidrag 

eller trygghetsanställning. 

Nu är många kooperatörer på andra håll i 

landet anställda med lönebidrag. Karin Haster 

önskar att det vore så också i Karlstad eftersom 

det skulle underlätta en stegvis övergång till den 

öppna arbetsmarknaden. 

I Solakoop är alla delaktiga och vill jobba så 

mycket de kan. En poäng med ett kooperativ är 

att man får växa i egen takt. Man kan stanna 

kvar i det arbete man trivs med eller gå vidare 

till annat arbete. 

lönebidrAg i SociAlA 

ArbetSkooperAtiv 

Frågan om det är möjligt att lämna lönebidrag 

för en person som är medlem i ett koopera- 

tiv återkommer då och då. I grunden handlar 

det om att avgöra om en person ska betrak- 

tas som företagare eller inte. Arbetsförmed- 

lingens egen text i ”Handledarstöd för löne- 

bidragsärenden” visar tydligt att det är fullt 

möjligt att använda lönebidrag till att stödja 

anställning i sociala arbetskooperativ. 

lönebidrag i arbetskooperativ 

”Lönebidrag kan lämnas till ett kooperativ 

som anställer en person som också är kooperatör 

och därmed delägare i företaget. För 

att lönebidrag ska lämnas måste det finnas 

ett anställningsförhållande där den anställde 

har lön och anställningsförmåner enligt kollektivavtal 

eller som är likvärdiga med kollektivavtal 

i branschen.” 

Citat ur Arbetsförmedlingens 

”Handläggarstöd för lönebidragsärenden” (Uppdaterad 

2007-12-28)

Rätt handlag på Le Mat-hotellet har Mikael Persson på Solakoop i Karlstad. 

Foto: Emilio Merayo 

11

1 

Foto: Bitte Lundborg 

Stolt företagare är Catharina Håkansson i kooperativet Karins döttrar i Göteborg.

”Kan vi, kan alla komma tillbaka!” 

”Kvinnorna har tidigare använt sin 

kraft negativt. Här tar vi vara på den på 

ett positivt sätt. När man skapar växer 

man som människa.” 

Catharina Håkansson är kooperatör och har 

varit med om att starta Karins döttrar. Hon arbetar 

som motivatör och stöttar kvinnor som 

arbetstränar så att de kan lämna missbruk och 

annat bakom sig och börja på nytt igen. 

– Vi stöttar tjejerna i allt, säger hon. 

Metoden är att arbeta med sina händer, väva, 

sy eller skapa i olika material. Det finns en kraft 

i glädjen att skapa som får människan att växa. 

Att arbeta tillsammans för något gemensamt ger 

bra tillfällen för samtal. 

I lokalen på Skeppsbron är det trångt mellan 

vävstolarna. På lagerhyllor ligger travar av tyger 

i lysande färger och olika nyanser. Kooperativet 

får lakan gratis och färgar själva. 

I köket förbereds lunchen som fungerar som 

en fast punkt på dagen både för de som arbetstränar 

och för de anställda. Över dagens lunch 

med vegobiffar, ris, bönor och sallad förs småprat 

och gemensamma samtal. Agnes Mikita är 

köksansvarig, men alla turas om att laga maten, 

vilket är en del av arbetsträningen. 

Alla får kämpa 

– Bara detta att vara tillsammans med kvinnor 

är nytt och svårt för många i början. Alla får 

kämpa för att lära sig att respektera varandra. 

Det är vi som arbetar här som visar vilken anda 

råder. Det tar tid att lära sig lojalitet, konstaterar 

Magdalena Herrnsdorf, också kooperatör. 

De kvinnor som kommer till Karins Döttrar 

har ett tungt bagage och det tar tid att ställa 

om till något nytt. Men hjälp finns för att reda 

ut trassliga situationer, till exempel skulder och 

boende. En del går på behandling, andra vill 

ta hem sina barn från familjehem och behöver 

hjälp att utvecklas som förälder. 

– Vi som jobbar här har själva varit på 

botten och rest oss. Det gör att vi blir äkta 

förebilder. Kan vi så kan alla! Vi vill visa 

på glädjen i vardagen och i arbetet, 

säger Catharina. 

Får ni anställda frågor om vad ni själva varit 

med om? 

– Ibland. Men det räcker med att säga ’jag 

har själv varit där du är nu’, svarar Catharina. 

Vad behövs för att utveckla arbetet i Karins 

döttrar? 

Catharina och Magdalena hjälps åt med en 

lista: 

– En mer långsiktig ekonomi för kooperativet. 

När någon inte kommer till den arbetsträningsplats 

som kommunen har köpt utgår ersättning i 

max fem dagar. Det kan ta tid att få en ny person 

till den platsen. Resultatet är osäker ekonomi. 

– Arbetet i kooperativet ska värderas högre 

i reda pengar. Vi utför ett kvalificerat motivationsarbete 

som ställer höga krav på personalen. 

Jämfört med liknande arbeten ligger våra 

löner fortfarande på låglönenivå. 

13

14 

– Lönebidragen borde lyftas och de anställda 

ges trygga anställningar. Rimligt, eftersom samhället 

sparar stora pengar på att kvinnor blir 

självförsörjande och bidrar till samhällets tillväxt. 

– Sociala företag borde inte beskattas på 

samma sätt som andra företag. Samhället har 

stort ekonomiskt intresse av att fler sociala företag 

kan starta och utvecklas. Vinsten investeras 

för att i första hand starta flera företag och 

inte för egen vinnings skull vilket borde belönas. 

Ambitionen för oss är att Karins Döttrar ska 

växa och att vi kan sprida vår modell. 

FAktA om kArinS döttrAr 

Karins döttrar är ett av sex kooperativ som ingår i konsortiet Vägen ut! kooperativen i gö- 

teborg. där arbetar 30 personer som har brutit med kriminalitet och/eller missbruk för att 

hjälpa andra att komma tillbaka till ett vanligt liv. 

lästips! 

vägen ut! blev vägen in, socialt företagande 

och empowerment, slutsatser ur en 

forskningsrapport från göteborgs universitet. 

Karins döttrar, ett väv- och hantverkskooperativ, startade år 2003 med affärsidén att sälja 

platser för arbetsträning och dessutom ta in inkomster på produktion av hantverk. sju kvinnor 

är anställda med lönebidrag (5,5 tjänster). 

det finns åtta platser för kvinnor som behöver arbetsträning. de flesta börjar på halvtid för 

att senare gå över till heltid. Kostnaden för kommuner eller kriminalvård är 424 respektive 

635 kronor per dag. 

det finns en öppen verksamhet på kvällstid som får kommunalt stöd. Kooperativet har även 

skapande verksamhet på häktet för att redan där visa på alternativ till det gamla livet. 

tiden i arbetsträning varierar mellan sex månader och ett och ett halvt år. Mellan 70 och 

80 procent av kvinnorna går vidare till studier, annat arbete eller arbete inom några av de 

andra Vägen Ut! kooperativen 

enligt ett socioekonomiskt bokslut för Vägen Ut! kooperativen tjänar samhället en miljon 

kronor om året på varje person som har kommit igång med arbetsträning på heltid och 

därmed har lämnat missbruk och utanförskap.

Kommunen har en nyckelroll 

Hur kommunen ställer sig till sociala företag har stor betydelse för 

företagens möjligheter att starta och utvecklas. Politiskt kan frågan 

lyftas genom policy och handlingsprogram för social ekonomi och 

socialt företagande. 

Värmdö kommun, Växjö kommun och Västa götalandsregionen var 

tidigt ute med att anta program för hur den tredje sektorn kan medverka 

till lokal och regional utveckling och sysselsättning. ett tecken 

på ökat kommunalt intresse är att några kommuner har inrättat nya 

tjänster: verksamhetschef för social ekonomi och socialt företagande. 

Idéer att starta sociala företag föds ofta inom föreningslivet. eller de 

uppstår hos eldsjälar som vill förverkliga sina idéer tillsammans med 

andra. Kooperativ är den vanligaste formen av socialt företagande. 

Kommunens stöd är viktigt för att komma igång. det kan handla om 

att låna ut lokaler kanske hyresfritt, ge projektstöd, svara för lön till 

handledare eller köpa tjänster. Kommunens vinst är att människor 

arbetar sig bort från bidragsberoende och kommer till ett positivt 

sammanhang där de behöver mindre vård och kommunal omsorg. 

sociala företag ger stora samhällsekonomiska vinster (se särskilt 

kapitel). 

Här följer två exempel på kommuner 

som arbetar för att främja sociala företag. 

15

16 

Kooperativ bidrar 

till kommunens tillväxt 

”Om man ska vänta på att alla kommer 

med på tåget kommer man ingenstans. 

Det är självklart att pröva nya vägar.” 

Ingela Wretling, politiker (s) i Karlstad 

i karlstad började satsningen på att stimulera 

socialt företagande med en gemensam resa till 

det kända missbrukarkooperativet San Patrignano 

i Italien. Politiker, brukare, socialdirektör, 

chefer, tjänstemän – sammanlagt 43 personer 

häpnade över vad de såg: jobb på riktigt, hög 

kvalitet på produkter och tjänster. 

Socialförvaltningens avdelning för socialpsykiatri 

gick vidare med ideerna. Värmlandskooperativen 

ordnade en utbildning i hur man 

startar och driver ett kooperativ. Deltog gjorde 

sexton personer, personal och personer med psykiska 

funktionshinder, och tio av dem slutförde 

kursen. Den 28 maj 2005 invigdes det första 

kooperativet, Solakoop, med pompa och ståt. 

Det finns ytterligare ett kooperativ i Karlstad, 

därtill ligger två nu i startgroparna. 

– Det är dags nu att starta en ny utbildning, 

säger Pia Sahlin-Brunzell, socialdirektör i Karlstad, 

väl medveten om att en kommun inte kan 

bestämma över om ett socialt företag ska starta. 

Politikerna kom in i bilden när beslut skulle 

tas om kooperativets start. Det stöd som behövdes 

kunde i huvudsak ordnas inom ramen för 

befintliga resurser: lön till två handledare, hyresfria 

lokaler under sex månader. 

Nu finns det inskrivet i Karlstad kommuns 

politiska plattform att socialt företagande ska 

främjas. 

Hur fick du med dig alla politiker? 

– Om man ska vänta på att alla kommer med 

på tåget kommer man ingenstans, svarar Ingela 

Wretling (s), ordförande i arbetsmarknads- och 

socialnämnden. 

– Om man sätter människor främst och de 

ser möjligheter till en förbättrad situation – vem 

ska stå på deras sida om inte vi? Alla kan och 

vill växa och det är självklart att söka vägar för 

detta. 

Hon ser det som naturligt att den nämnd som 

arbetar med människor i utanförskap också engagerar 

sig för socialt företagande. 

varning för välmening 

Nämndens vice ordförande, Daniel Berghel (m) 

är också mycket positiv och tycker att modellen 

är ”oerhört bra och framgångsrik”.

– Jag är jätteglad att vi har sociala företag i 

Karlstad och skulle gärna se flera! 

Samtidigt utfärdar han en liten varning. I all 

välmening kan det vara lätt för politiker att ta 

ett alltför stort ansvar. Ett socialt företag måste 

stå på egna ben och bära sig självt. 

En annan sak har bidragit till det kommunala 

intresset för socialt företagande, nämligen 

detta att arbetsmarknadsfrågor och socialtjänst 

har förts samman i en nämnd, arbetsmarknads- 

och socialnämnden. Det betyder starkt fokus på 

att hjälpa människor från bidragsberoende till 

annan försörjning. 

– Vårt uppdrag är tydligt – att förbereda för 

arbete. Vi ser oss som en del av kommunens näringslivsutveckling. 

Kooperativ innebär tillväxt 

för kommunen, säger Pia Sahlin-Brunzell. 

I planen för förvaltningen för åren 2007– 

2010 finns två målsättningar som berör sociala 

företag: Stimulera och uppmuntra socialt företagande. 

Satsning på social ekonomi och socialt 

företagande som en möjlighet för dem som står 

utanför arbetsmarknaden. 

”Vårt uppdrag är tydligt – att förbereda för arbete. 

Vi ser oss som en del av kommunens 

näringslivsutveckling.” 

Pia sahlin-Brunzell, 

socialdirektör i Karlstad 

”Jag är jätteglad att vi 

har sociala företag i Karlstad 

och skulle gärna se flera!” 

daniel Berghel 

tipS till kommUnpolitiker 

• vårda eldsjälarna 

• tro på att människor kan 

och vill förbättra sin situation 

• inse att initiativ måste komma underifrån 

• sök inspiration, gärna på en gemensam 

resa med brukare och tjänstemän 

• diskutera fram en gemensam bild 

av vad som ska göras och varför 

• våga börja 

• våga pröva något nytt 

• inse att ett kooperativ bestämmer själv 

vad som ska göras 

• inspirera de sociala företagen 

bland annat genom att ge uppdrag 

• se sociala företag som ett 

utvecklingsområde 

• framhåll ofta och tydligt att socialt företagande 

ger samhällsekonomiska vinster 

Källa: Ingela Wretling, Pia Sahlin-Brunzell 

17

18 

Företag växer ur ett starkt föreningsliv 

”Personer med funktionshinder har precis som alla andra göteborgare unika och 

individuella behov. Dessa behov ska tillgodoses med respekt för integritet och 

självbestämmande. /- - /Möjligheten till arbete och meningsfull sysselsättning ska 

öka och en större variation i utbudet behövs över staden. Ett led i detta är att stödja 

kooperativ verksamhet.” 

ur göteborgs budget 2008 

I Göteborg har ett starkt stöd till föreningslivet 

skapat förutsättningar för sociala företag. Här 

har en grupp kommunala tjänstemän politiskt 

uppdrag att stödja föreningar som vill starta 

egen verksamhet. 

– Vi ska vara både motor och bromskloss. 

Ofta vill föreningar göra mycket på en gång och 

det är lätt att ta sig vatten över huvudet. Det är 

en känslig balans mellan att stödja och styra, 

säger Marie Larsson, chef för en nystartad enhet, 

social ekonomi, som arbetar med att stödja 

föreningsliv och socialt företagande. 

Politikernas uppdrag till den nya enheten är 

att driva en utvecklingsprocess som ska resultera 

i en strategi för kommunens arbete inom 

social ekonomi. 

– Tidigare talade man i allmänna ordalag om 

föreningarnas betydelse. Idag finns en djupare 

insikt om vad de betyder för att bryta utanförskap, 

säger Göran Näslund, som länge arbetat 

med stödet till verksamheter för personer med 

psykiska funktionshinder. 

Ett exempel på en förening som nu driver 

verksamhet är Intresseföreningen för schizofreni, 

Ifs. Kommunen hjälpte till då en stiftelse 

bildades med syftet att ordna det som många 

psykiskt sjuka saknar – ett bra boende. 

Nu finns sammanlagt 27 platser i korttidsboende, 

gruppboende och kollektivt boende. 

Stiftelsen är arbetsgivare för personalstaben, 25 

tjänster. I takt med att intäkterna på försålda 

platser ökade trappade kommunen ner sitt bidrag. 

Nu är omslutningen 14–15 miljoner kronor 

och kommunalt stöd behövs inte längre. 

Stöd från kommunstyrelsen 

Ett antal kooperativ fanns redan i staden när 

kommunen år 2001 startade Kooperatörshuset. 

Idén var att i samarbete med studieförbunden 

utbilda personer med psykiska funktionshinder 

i konsten att starta eget. Det första kooperativet 

fick bidrag via kommunstyrelsen – vilket man 

kan se som en politisk markering av intresse för 

sociala företag. Hittills har åtta kooperativ växt 

fram via Kooperatörshuset. 

Arbetskooperativet Vägen ut! Startade år 

2002 av före detta missbrukare som ett partnerskap 

inom EU-programmet Equal. 

Kommunen köper olika tjänster från de sex 

kooperativ som idag ingår i konsortiet Vägen ut!

Finns det risk att kommunen styr föreningarna 

alltför mycket? 

– Både ja och nej, svarar Anders Lindskog 

som också arbetar med stödet till stadens frivilligorganisationer. 

– Många menar att kommunens styrning i 

föreningslivet har ökat. Det som hänt, som vi 

ser det, är att vi nu är mer noggranna än tidigare 

med att följa upp vad föreningarna har lovat att 

utföra. 

Föreningar som vill starta eget behöver stöd 

på vägen dit, inte minst i de svackor som alltid 

kommer. Då behövs tjänstemän och andra som 

kan hålla mod och kraft uppe hos styrelseledamöter 

och verksamhetsansvariga. 

Problemen är många på vägen fram till ett 

socialt företag. 

”Ett prioriterat mål är att ett utvecklingscenter för social ekonomi ska utvecklas inom 

ramen för social resursnämnd. /--/Handläggarnas uppdrag är att medverka till att skapa 

bra förutsättningar och ett gynnsamt klimat för utvecklings- och förändringsarbete.” 

ur sociala resursnämndens budget 2008 

– Kommunen saknar möjlighet till långsiktig 

finansiering. Sega strukturer motverkar också, 

sammanfattar Marie Larsson. 

I sociala arbetskooperativ arbetar personer 

med begränsad arbetsförmåga vilket innebär att 

alla kooperativ inte kan gå runt ekonomiskt av 

egen kraft. För att motivera att det behövs stöd 

från kommunen och staten är det viktigt att visa 

på att socialt företagande ger andra värdefulla 

vinster för samhället. 

Idag kan man via metoden Socioekonomiska 

bokslut leda i bevis att samhället sparar stora 

pengar när människor arbetar och känner sig 

friskare och därför inte behöver vård i samma 

omfattning som tidigare (se artikel på nästa 

sida). 

19

0 

Prislappar på utanförskapet 

”Det är först när man sätter ett pris på utanförskapet som det blir tydligt vad 

detta kostar samhället. Att redovisa den samhällsekonomiska nyttan är viktigt för oss. 

Det leder till att arbetet i sociala företag får högre status.” 

näringsminister Maud Olofsson vid nuteks konferens om sociala företag 6 december 2007 

Sociala företag producerar inte bara tjänster och 

produkter utan också hälsa och integration. Socioekonomiska 

bokslut visar i reda pengar vad 

samhället tjänar på sociala företag. Kostnader 

för samhället i form av olika välfärdstjänster 

försvinner eller reduceras när människor i utanförskap 

kommer i arbete. 

Det är inga småsummor det handlar om: 

– En miljon kronor per år och medarbetare i 

företag som Basta och Vägen ut! där människor 

har lämnat missbruk och kriminalitet bakom sig. 

– 300 000–540 000 kronor per person och 

år i sociala arbetskooperativ som Briggen och 

KOS. Här arbetar människor med psykiska 

funktionshinder. 

Två nationalekonomer, Ingvar Nilsson och 

Anders Wadeskog, har utarbetat en metod att 

mäta samhällsekonomisk nytta och väga den 

samman med företagets ekonomiska bokslut. 

Arbetet börjar tillsammans med de berörda, 

kooperatörerna och samhällets hjälpare. I en 

fokusgrupp förs utförliga samtal med kooperatörer: 

Hur såg livet ut för dig före inträdet i kooperativet? 

Vilka kontakter hade du med vården 

och andra institutioner? I en annan fokusgrupp 

fanns läkare, socialarbetare, polis med flera. De 

gav sin bild av utanförskap med alla dess kostnader. 

Att mäta nyttan för samhället 

Resultatet blev en mäktig karta över alla som 

försökt hjälpa, inom socialtjänsten, polisen, 

rättsväsendet, sjukvården, kriminalvården med 

flera. Prislappar sattes på de insatser som kooperatörer 

tidigare tagit i anspråk. 

Den rapport som Ingvar Nilsson och Anders 

Wadeskog har gjort för Nuteks räkning om Vägen 

Ut! Kooperativen och Basta Arbetskooperativ 

visar att de stora vinnarna är rättsväsendet, socialtjänsten 

och försäkringsbolagen. Vinsterna för 

dessa aktörer uppgår till vardera mellan 100 000 

kronor och 500 000 kronor per medarbetare och 

år i de båda företagen. Efter fem års arbete i kooperativen 

kan samhällsvinsten uppgå till 9 miljoner 

kronor per medarbetare. 

Av studien över de sociala arbetskooperativen 

KOS och Briggen framgår att kooperatörernas 

arbetsförmåga ökar i snitt med 12 procent 

per år. Behovet av olika välfärdsinsatser sjunker 

med 30 procent per år. 

Kommunen är den aktör som tagit hela investeringskostnaden 

för dessa båda kooperativ. 

Trots omfattande nettobidrag är kommunen 

ändå vinnare, detta till följd av att färre välfärdstjänster 

behövs och att kooperativen själva drar 

in pengar. Per person vinner kommunen 75 000– 

150 000 kronor per år. Landstinget vinner ännu

mera, 120 000–180 000 kronor per kooperatör 

och år. 

Försäkringskassan får minskade kostnader 

genom att kooperatörer har gått vidare från socialförsäkring 

till annan försörjning. Arbetsförmedlingen 

däremot har fått något ökade kostnader, 

detta genom att några personer har växt 

i styrka och förmåga och därför gått vidare till 

arbetsmarknadspolitiska åtgärder. 

deFinition Av det SocioekonomiSkA bokSlUtet 

lästips! 

Företagets interna vinst = interna intäkter minus interna kostnader 

Företagets externa vinst = externa intäkter minus externa kostnader 

Ur samhällets perspektiv, samman- 

fattning av rapport om socioekonomiska 

bokslut för Vägen ut! Kooperativen och 

Basta Arbetskooperativ av Ingvar nilsson 

och Anders Wadeskog, utgiven av nutek 

Ur samhällets perspektiv, en introduktion 

till socioekonomiska bokslut av 

nilsson och Wadeskog, utgiven av nutek 

bättre & billigare, socioekonomiskt 

bokslut för de sociala kooperativen 

KOs och Briggen, av Ingvar nilsson 

och Anders Wadeskog, utgiven av 

Länsstyrelsen i stockholms län. 

det socioekonomiska värdet är summan av företagets interna och externa vinst 

det SAmhällSekonomiSkA perSpektivet 

en vidgning av det företagsekonomiska och myndighetsekonomiska perspektivet 

Alla relevanta effekter ska tas med – ett uttryck för helhetssyn 

tre steg: – identifiera – kvantifiera – värdera 

Källa: Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog 

1

öSter Från rikSdAgen 

”Min och Centerpartiets utgångspunkt är att 

alla människor kan växa och att alla människor 

vill känna stolthet, vill kunna försörja sig själva 

och delta i arbetslivet. Samhället måste vara tillgängligt 

för alla. Ingen kan allt – men alla kan 

något och denna förmåga måste tas tillvara. 

De sociala företagen har en viktig uppgift att 

fylla både genom att erbjuda arbete och genom 

sin demokratiska filosofi. Vägen till delaktighet 

i samhället går ofta via arbete. Människor som 

har arbete är också oftare engagerade i idrottsföreningar, 

grannsamverkan och andra typer av 

sociala nätverk. Det blir en positiv spiral. Har 

man arbete så mår man bättre än om man inte 

har arbete. Att främja det sociala företagandet 

är därför en lönsam affär, både för individen, 

för företaget och för samhället. 

Centerpartiet har antagit ett program för arbete 

och företagande, Jobbprogrammet, där det sociala 

företagandet finns med som en naturlig del. 

Det behövs en 

nationell strategi 

Kenneth Johansson (c) 

Ordförande i socialutskottet 

Vi vill ha en nationell strategi för det sociala 

företagandet, att offentliga sektorn ska bli bättre 

på att ta sociala hänsyn i sin upphandling, att 

rådgivningen och stödet ökas till dem som vill 

starta sociala företag, att möjligheterna till lönebidrag 

ska förbättras samt att forskning kring 

den sociala ekonomin ska stimuleras. 

Det är viktigt att sociala företag verkar i 

samspel med andra företag på marknaden. För 

många kan en anställning vid ett socialt företag 

vara en språngbräda till andra företag. Andra 

är redo att direkt ta steget in till andra företag 

– bara det finns ett välkomnande mottagande 

och en anpassad arbetsmiljö. 

Att minska utanförskapet handlar därför 

minst lika mycket om att stimulera företagandet. 

Ju fler företag och ju fler typer av företag 

det finns, desto fler är vägar in till arbetsmarknaden. 

Att satsa på företagande är därför också 

att satsa på socialt företagande.”


”Sociala företag spelar idag en viktig roll för 

dem som arbetar där och är engagerade i verksamheten. 

Men vi har alltför få sociala företag 

och de har ibland svårt att hävda sig på marknaden 

eftersom deras ”affärsidé” handlar om 

människorna och deras utveckling och möjligheter 

snarare än om vinstmaximering, marknadsandelar 

och produktutveckling. 

Jag tror att vi i Sverige länge har undervärderat 

eller förbisett de sociala företagens potential. 

Jag tror att verksamheten inom detta område 

har möjlighet att mångdubblas redan på kort 

sikt. Arbete, gemenskap och att vara behövd är 

grundläggande för alla människor. För den som 

av olika skäl har större svårigheter än andra i 

livet är det kanske ännu viktigare. Människor 

lever inte av bröd allena utan vi behöver också 

varandra och vi mår bra av ett meningsfullt 

sammanhang där vi behövs och gör nytta. 

Konkurrensen ska 

vara på lika villkor 

Ylva Johansson (s) 

vice ordförande i socialutskottet 

För att göra det möjligt för sociala företag 

att konkurrera på lika villkor bör man se över 

och göra förändringar inom de områden där de 

sociala företagen med sin speciella ”affärsidé” 

riskerar att ha större svårigheter än traditionella 

företag. Det gäller t ex kapitalförsörjning. 

Jag anser dessutom att man bör göra undantag 

från LOU för vård- och omsorgstjänster. 

Skälet är framförallt för att uppnå högre kvalitet 

och bättre kontinuitet för vårdtagarna/patienterna. 

Men det är också en förändring som kan 

antas underlätta för många sociala företag.” 

3

4 

röSter Från rikSdAgen 

”De sociala företagen ger en fantastisk möjlighet 

för många som stått utanför arbetsmarknaden 

länge att komma in där. De fyller ett tomrum 

och många som engagerat sig i ett socialt 

företag känner att de ”kommit hem” och fått 

en uppgift. I mina möten med personer som 

arbetar i sociala företag har jag imponerats av 

den enorma kraft som finns hos människor som 

tidigare ansetts oförmögna att arbeta. De har 

utvecklats av att ta ett stort ansvar både för sig 

själva och för en affärsverksamhet. 

Det unika med de sociala företagen är att 

det är medarbetarnas förutsättningar som står i 

centrum. Just detta ger människor en unik möjlighet 

att växa. De som arbetar i ett socialt företag 

formas på olika sätt till att vara entreprenörer 

och på så sätt är de sociala företagen en bra 

entreprenörskapsskola. För en del av medarbetarna 

är företagen också en språngbräda ut på 

andra delar av arbetsmarknaden. 

Företagen blir en skola 

för entreprenörer 

elisabeth svantesson (m) 

ledamot av arbetsmarknadsutskottet 

En risk som kan uppkomma är om de sociala 

företagen inte håller marknadsmässiga 

priser. Det kan snedvrida marknaden men ger 

i längden också ”badwill” till de sociala företagen 

i allmänhet. 

Jag tror att företagen ska fortsätta att växa 

och bli allt fler eftersom det finns en fantastisk 

utvecklingspotential i den sociala ekonomin. Vi 

behöver därför kartlägga och riva ner eventuella 

hinder för att denna del av ekonomin ska fortsätta 

att växa.”


”Ur ett kristdemokratiskt perspektiv är det 

mycket värdefullt att det finns företag och organisationer 

som vill ta ett socialt ansvar. Sociala 

företag skapar goda förutsättningar att skapa 

jobb åt människor som står allra längst ifrån 

arbetsmarknaden. 

Socialt företagande leder också till att det 

civila samhället blir starkare. Det ligger så att 

säga i företagsformen: att bedriva verksamhet 

till stor nytta för medmänniskorna utan att det 

för den skull vara offentligt drivet. Därigenom 

ges fler eldsjälar möjlighet att utveckla sina idéer 

till medmänniskors nytta. Även på detta område 

är mångfald mycket angeläget. För Kristdemokraterna 

är främjandet av sociala företag 

mycket prioriterat. 

Sociala företag skapar också förutsättningar 

för en meningsfull sysselsättning för exempelvis 

personer som avtjänat ett fängelsestraff. Många 

som arbetar i sociala företag besitter även kun- 

Det civila samhället 

blir starkare 

stefan Attefall (kd) 

gruppledare, ordförande i finansutskottet 

skaper och erfarenheter som kan vara mycket 

värdefulla i rehabiliterande syfte. 

Några direkta risker med socialt företagande 

ser jag inte mer än att vissa vinstdrivande företag 

kan uppleva negativ konkurrens. 

Tillgången till riskvilligt kapital för sociala 

företag måste säkras. Antalet lönebidrag bör 

bli fler eftersom dessa är en förutsättning för att 

många sociala företag ska kunna gå runt ekonomiskt, 

inte minst i ett inledningsskede.” 

5

6 


”Sociala företag kan fylla en mycket viktig funktion, 

både som sluss tillbaka till arbetsmarknaden 

för människor som av olika anledningar har 

hamnat utanför, men också för personer som 

varaktigt kan ha svårigheter på arbetsmarknaden. 

Att arbeta i ett socialt företag innebär att arbetsinsatserna 

blir mer på riktigt än i många andra 

former av aktiviteter. Detta är en stor fördel. 

Olika kunskaper, förmågor och kompetenser 

kan komma till sin rätt och bygga upp självförtroende 

och arbetskapacitet. 

Det handlar 

om riktiga jobb 

Karin Pilsäter (fp) 

Ordförande i näringsutskottet 

Risken finns naturligtvis alltid att sociala företag 

konkurrerar med ”vanliga” företag på ett 

sätt som kan uppfattas som ojust. Därför är det 

viktigt att stödformerna utformas noggrant. 

Det gäller också att undvika fastlåsning när 

arbetsförmågan ökar. När denna risk undviks är 

sociala företag en bra form – eftersom verksamheten 

verkligen är på riktigt!”


”Sociala företag tillför företagandet en ny dimension, 

nämligen den att huvudsyftet är socialt: 

att ge människor som står utanför arbetsmarknaden 

möjlighet till meningsfull sysselsättning, 

arbete och skapande. 

I vissa fall är arbete eller arbetsträning i sociala 

företag en del i behandlingen av missbruk. 

Det finns en risk att samhället inte tar sitt ansvar 

för människor i utanförskap utan överlåter 

detta till de sociala företagen. En följd kan bli 

att de som inte klarar av att arbeta i ett socialt 

företag får mindre hjälp av samhället och hamnar 

i ett större utanförskap. 

En ny dimension 

i företagande 

Alice åström (v) 

gruppledare, riksdagsledamot 

Det behövs dialog och balans: Vi behöver 

både sociala företag och kommuner som axlar 

det ansvar de ska ta. 

Det mest angelägna idag är att anpassa våra 

socialförsäkringssystem så att människor inte 

kommer i kläm mellan systemen. De som vill 

gå in i socialt företagande ska inte förlora sin 

ekonomiska trygghet.” 

7

8 


”De sociala företagen fyller en viktig funktion 

mellan den privata och den offentliga sektorn. 

De innebär en chans för många i utanförskap 

att få ett arbete och bli delaktiga i samhället. 

På det sättet kan sociala företag spela en stor 

roll med sina väl motiverade verksamheter som 

finns på många orter i landet. 

En stark aktör 

mot utanförskap 

Ulf Holm (mp) 

ledamot av arbetsmarknadsutskottet 

Regeringen bör samordna arbetet i olika departement 

för att främja och underlätta driften 

av sociala företag, inte minst för att det offentliga 

i högre grad ska använda sig av de tjänster som 

sociala företag erbjuder. Inte minst kan kommunerna 

undersöka på vilket sätt de kan använda 

sig av dem. Jag ser de sociala företagen som en 

stark aktör i kampen mot utanförskap.”

Konkurrera med kvalitet 

sociala företag konkurrerar inte med priser utan med kvalitet. 

Ofta utför de tjänster som andra företag inte själva kan eller hinner utföra. 

Åsa Ramel är förbundsdirektör i Almega Samhallförbundet 

som ingår i svenskt Näringsliv. Så 

här kommenterar hon socialt företagande: 

”Det är positivt att ta fasta på vars 

och ens arbetsförmåga och inte bara 

se funktionshinder.” 

”Så tänker och agerar man i sociala företag och 

det kan och bör också andra företag göra. Idag 

kan alla typer av företag ta del av de stödmedel 

som finns, till exempel lönebidrag eller andra 

former av anställningsstöd. 

Det kan vara rimligt att samhället ger särskilt 

stöd till sociala företag för att inledningsvis, innan 

verksamheten är i full gång kompensera för 

de särskilda svårigheter de har. Däremot får inte 

samhällsstödet användas för att dumpa priser. 

När sociala företag konkurrerar med andra 

ska det ske på ett neutralt sätt. Det är inte meningen 

att stödet till sociala företag ska snedvrida 

konkurrensen. Konkurrensneutralitet är 

ett måste. 

Det är betydelsefullt att människor får arbete 

och det är positivt att socialt företagande ökar. 

Med varje individ som kommer bort från bidragsberoende 

ökar livskvaliteten för individen 

och tillväxten ökar i samhället.” 

9

30 

trädgårdsmöbler hjälper tidigare kriminella 

Kriminellas revansch i samhället, KRIS, tar nya 

grepp för att ge arbete åt människor i utanförskap. 

På Möbelmässan i Älvsjö i Stockholm presenterade 

organisationen en kollektion trädgårdsmöbler 

med varumärket IoU – Design for Charity. 

Möblerna ska tillverkas av tidigare kriminella 

som får utbildning och praktik i snickeri, försäljning 

och annat som hör till produktionen. Vinsten 

ska oavkortat gå till organisationer som arbetar 

för att hjälpa människor från utanförskap. 

En februarifredag presenterade Peter Söderlund, 

ordförande i KRIS Stockholm, projektet 

med möblerna, som är formgivna av två unga 

designers, Gabriella Gustafsson och Mattias 

Ståhlbom, TAF arkitektkontor. 

Justitieminister Beatrick Ask var där och uttryckte 

sin uppskattning: 

Foto: Ida Frid 

”En enkel, suverän idé, 

trädgårdsmöbler är något alla behöver. 

Hoppas att detta blir stort! 

Hon nämnde en annan vinst av projektet: Varje 

person som får en bra start efter fängelse eller 

missbruk betyder mindre utgifter för samhället. 

– Fler produkter kommer, försäkrade Peter 

Söderlund som svar på justitieministerns önskemål 

om balkongbord, ”för oss som inte har 

trädgård”. 

Produktionen av trädgårdsmöblerna har 

kommit igång i liten skala. En stiftelse har bildats 

för att skaffa fram kapital. Hittills har privatpersoner 

satsat pengar, nu behövs kapital 

både från det privata näringslivet och det offentliga. 

– Här ger pengar resultat. Helt klart finns det 

en stor marknad. Samtidigt är det ett fantastiskt 

tillfälle att få fler människor i arbete, säger Ingvar 

Mattson, styrelsemedlem och aktiv i ”Rotary 

mot droger”. 

Möblerna tillverkas miljövänligt i lärk som 

står emot väder och vind. I presentationsbroschyren 

finns Den världsförbättrande ekvaktionen: 

”Den världsförbättrande ekvaktionen: 

Du + rysk lärk + svensk design + miljövänlig 

produktion + lärlingsprogram för 

exkriminella = minskad brottslighet och 

mänskligt lidande + gott samvete och 

vackrare trädgårdar.”

Justitieminister Beatrice Ask på besök hos KRIS, Kriminellas revansch i samhället, som satsar på möbeltillverkning. 


31

3 

Kapital behövs för att sociala företag ska kunna 

starta och utvecklas. Kapitalförsörjning är en 

viktig fråga eftersom ett växande socialt företagande 

innebär att fler människor kan lämna 

utanförskap och komma i arbete. 

Ekonomen Jan Svensson har ingått i Nutek:s 

arbetsgrupp som lämnat förslag om hur sociala 

företag ska få bättre tillgång till finansiering. 

– Idag är sociala företag finansiellt exkluderade, 

slår han fast. Banker vet sällan vad ett 

socialt företag är och de sociala företagen har 

sällan kunskaper om vilka olika möjligheter till 

finansiering som finns. 

Alltså behövs information åt båda håll, för 

banker och för sociala företag. 

Jan Svensson är klart imponerad över hur 

sociala företag hittar olika sätt att få igång sin 

verksamhet utan ha något eget kapital. Men 

han önskar ändå att företagen inte skulle tveka 

att låna pengar. 

– Att skaffa sig ett kapital ger större möjligheter 

att växa. På längre sikt är det till exempel 

bättre att äga en fastighet än att hyra den. Då 

blir fastigheten en säkerhet för framtida lån och 

ger möjlighet att gå in på nya projekt. 

Konsten att 

skaffa kapital 

”Banker vet sällan vad ett socialt företag är. 

De sociala företagen har sällan kunskaper om 

vilka olika möjligheter till finansiering som finns.” 

Finns det fördomar om sociala företag, fördomar 

som bromsar möjligheterna att låna i bank? 

– Jag tror att det största problemet är att 

bankvärlden inte känner till vad sociala företag 

är för något, svarar Jan Svensson. Banker uppvaktas 

ju av företag i uppåt femhundra olika 

branscher. Eftersom det inte finns så många sociala 

företag försvinner de i mängden. 

– Men fördomar finns också. Många tror att 

sociala företag inte är lönsamma. Men det är fel, 

de klarar sig minst lika bra som andra företag. 

Det som utmärker de sociala företagen är att 

de sällan går i konkurs. Viljan är stor att klara 

sig. Affärsidén har utvecklats under lång tid och 

fungerar i ett bra sammanhang. De stöttas av 

nätverk och olika intressenter. Idén är att vara 

till nytta för samhället och det finns ett intresse 

att det sociala företaget ska leva vidare. 

När ska ett socialt företag agera för att finansiera 

sin affärsidé? 

– Redan när man börjar utveckla sin idé, svarar 

Jan Svensson. Finansieringen får inte glömmas 

bort. Det gäller att planera för en sund 

ekonomi. Det blir svårt att växa utan ordnad 

finansiering.

kreditgarantiföreningar 

För att få banklån krävs garantier. Under senare 

år har kreditgarantiföreningar (KGF) bildats i 

olika regioner med syftet att ge borgen för mindre 

företag. Två av de femton kreditgarantiföreningar 

som finns idag är direkt riktade till 

social ekonomi där det sociala företagandet hör 

hemma. Föreningarna finns i Stockholms län 

och Västra Götalandsregionen. 

Jan Svensson är verksamhetsledare för KGF 

Västra Götaland. Föreningen kan ställa garantier 

för högst 10 miljoner kronor, men oftast gäller 

ansökningarna bara 100 000 eller 200 000 

kronor. 

Föreningen fungerar också som rådgivare 

vilket kan leda till att företaget beviljas ett vanligt 

lån i banken eller att företaget hittar egna 

lösningar. Ett exempel gällde en fastighetsägare 

som ville ha borgen för tolv månaders hyra. Efter 

diskussioner hade kravet prutas ned till tre 

månader. 

Sociala företag är ofta fantasifulla när det 

gäller att ordna finansiering. Det kallas bootstrapping, 

ett begrepp för olika sätt att minska 

behovet av kapital för att förverkliga sin affärs- 

idé. Kanske kan det sociala företaget gratis få 

låna en tom lokal på viss tid? Kanske kan man 

få ta över skrivbord och annan utrustning som 

ska kastas? 

Man kan hyra i stället för att köpa och dela 

resurser med andra sociala företag. Ett exempel 

på det senare är Vägen ut! kooperativen som delar 

på kostnaden för projektledare och personal 

som sköter löner och administration. 

Kommuner och organisationer kan också bidra. 

Ett exempel: Kommunen köper en fastighet 

och hyr ut den till en organisation som i sin tur 

låter ett socialt företag använda den. 

Från projekt till företag 

Idén om ett socialt företag uppstår ofta inom 

föreningslivet. Det är ett kraftprov att klara 

övergången från projekt till socialt företag. De 

som beviljats projektmedel från EU:s strukturfonder 

till exempel Europeiska Socialfonden får 

pengar till sin kassa först cirka sex månader efter 

att kostnaden uppstått. Det betyder att de 

måste ordna egen finansiering under hela denna 

tid. Därtill kommer att denna typ av projektpengar 

inte får användas för investeringar. 

här är någrA FörSlAg Från ArbetSgrUppen För kApitAlFörSörjning 

• Mer av projektfinansiering som ger förutsättningar för sociala företag att starta. en modell kan 

vara att låta projektbidrag stegvis övergå i lån. 

• skapa en kombinerad finansieringsmodell där man kombinerar olika projektbidrag, skapar 

kopplingar till KgF, banker och ett finansbolag som är nischat på sociala företag. 

• skapa en nationell kreditgarantiförening för social ekonomi som kan stå för garantier i samarbete 

med bank och KgF sverige. 

• skapa ett finansieringsföretag som kan stå för leasing, fakturering och uthyrning av lokaler. 

33

34 

– Det är inte ett sätt som är trollformeln för 

finansiering av sociala företag. I stället behövs 

flera åtgärder, säger Jan Svensson. 

Ett av arbetsgruppens förslag är att skapa 

finansieringsföretag, bolag med ägare som vill 

satsa inom den sociala ekonomin. I Frankrike 

finns lokala sparklubbar, Club Cigales, som går 

in när något behövs för ortens gemensamma 

bästa. När t ex byns bagare behöver en ny ugn 

för att kunna fortsätta sin verksamhet köper 

klubben in ugnen – och bagaren kan fortsätta 

att förse sina kunder med bröd. 

Jan Svensson är optimist när det gäller de 

sociala företagens framtida finansiering. Kreditgarantiföreningarna 

får god respons i bankvärlden 

och kommuner visar också intresse att 

stödja företag som ger arbete åt människor i 

utanförskap. Till exempel kan kommuner upplåta 

lokaler och ge borgen som man gjort för 

idrottsföreningar. Att satsa kommunala pengar 

i en kreditgarantiförening är också ett sätt att 

stödja sociala företag. 

lästips! 

Sociala företag och finansieringen, 

rapport från Arbetsgruppen för kapitalförsörjning 

equal FAs 3. 

kapitalförsörjning till sociala företag, 

rapport från Arbetsgrupp Kapitalförsörjning, 

Jan svensson, sammanfattning av 

Ulla Herlitz.

Det säger Eva Ternegren, Coompanion, som 

ingått i Nutek:s arbetsgrupp om offentlig upphandling. 

Ett aktuellt exempel är en upphandling i 

stadsdelen Bergsjön i Göteborg av bemanningstjänster, 

parkskötsel och cafétjänster. Där ställer 

man kravet att minst 70 procent av de anställda 

vid ingången av anställningen ska ha varit beroende 

av försörjningsstöd eller arbetsmarknadsstöd. 

Eva Ternegren känner inte till något annat 

praktiskt exempel på upphandling med sociala 

hänsyn. Däremot vet hon att kommuner skrivit 

in i sin upphandlingspolicy att sociala hänsyn 

ska gälla, detta som ett så kallat tillkommande 

kriterium. 

Varför har det varit svårt att få genomslag 

för upphandling med sociala hänsyn? 

– Politikerna vill nog gärna ha det. De ligger 

steget före jurister och tjänstemän. Hindret 

är nog att läget har ansetts vara rättsligt oklart. 

När man är osäker om något är det enklast att 

inte göra något. Nu har attityderna förändrats 

och alltfler jurister och tjänstemän anser att det 

är möjligt att ta sociala hänsyn vid upphandling. 

dags att upphandla 

med sociala hänsyn 

”Något har hänt. Inget har förändrats i sak – 

men attityderna till att upphandla med sociala 

hänsyn har blivit mer positiv.” 

Lagen säger att man får göra upphandlingar 

med sociala hänsyn, till exempel att företaget ska 

anställa folk som levt i utanförskap. Däremot är 

det inte möjligt att ange att ett uppdrag ska gå till 

en viss typ av företag, till exempel ett socialt företag. 

Sedan flera år tillbaka tillämpas sociala hänsyn 

i Storbritannien, Frankrike och Tyskland. 

Är Lagen om upphandling ett stort hinder 

för sociala företag – eller är det en myt att det 

är så? 

– Både ja och nej, svarar Eva Ternegren. 

I Nuteks projekt om offentlig upphandling 

visade en enkät att bara en tredjedel av de sociala 

företagen fick sina uppdrag efter upphandling. 

De fick i stället projektbidrag, annan typ 

av bidrag, avtal eller direktupphandling. Det 

senare kan användas när det är ett lågt värde på 

den tjänst som ska köpas. 

Ett råd till sociala företag är därför att arbeta 

för goda relationer till beställaren, ofta kommunen, 

och undersöka om det finns möjligheter att 

få uppdrag på annat sätt än genom uppdrag i 

konkurrens. Kommunerna kan i sin tur undersöka 

vilka tjänster som ett socialt företag kan 

vara intresserat av, till exempel parkskötsel eller 

arbetsträning. 

35

36 

Visst finns det hinder som ett socialt företag 

får tampas med vid upphandling, men långt 

ifrån alltid beror det på själva lagstiftningen: 

– Inom ett socialt företag vet man ofta vilka 

tjänster som behövs och som man vill leverera. 

Kommunen däremot anser inte att det finns behov 

av dessa tjänster. 

– Upphandlingsobjekten är för stora. 

– Små aktörer uppfattar upphandlingsprocessen 

som alltför snabb och komplicerad. 

– Det är svårt att konkurrera med kommunen 

som har många roller, beställare, leverantör 

och tillsynsmyndighet. 

Varför behövs det fler sociala företag som levererar 

tjänster till den offentliga sektorn? 

– De behövs för mångfalden, svarar Eva Ternegren. 

I många upphandlingar lämnas inga eller 

bara ett fåtal anbud. Det behövs konkurrens. 

Sociala företag tillför samhället stora värden 

– de når olika brukargrupper och ger den hjälp 

som dessa behöver. Ett plusvärde är att frivilligarbetare 

ofta deltar i verksamheten. 

Från 1 januari 2008 gäller vissa förändringar 

i LOU. Numera står det i lagens 6 kap § 13 att 

en upphandlande enhet får ställa särskilda miljömässiga, 

sociala och andra krav för hur ett 

kontrakt ska fullgöras. 

En annan nyhet är att regeringen vill ha en 

dialog med ideell sektor om hur ideella aktörer 

kan utvecklas som producenter och leverantörer 

av service och tjänster. En arbetsgrupp ska ge 

förslag om hur staten kan bidra till att ta bort 

hindren för denna utveckling. 

lästips! 

hur få fler sociala företag som utförare av 

offentliga tjänster? – en guide om offentlig 

upphandling, huvudförfattare eva ternegren 

åtgärder Som SkUlle ge SociAlA 

FöretAg Större möjligheter Att 

deltA i UpphAndlingAr: 

• Mindre eller delade entreprenader 

• Längre tid för att skriva anbud 

• Förenklat och pedagogiskt utformat 

förfrågningsunderlag 

• Bara relevanta formella krav 

• Längre avtalstider 

• snabbare betalningsrutiner och 

betalning i förskott i vissa fall 

• Utnyttja möjligheter till 

direktupphandling 

• överväg sociala hänsyn som 

utförarvillkor 

• öka inköparnas kunskaper om 

sociala företag 

• Annonsera där småföretag ser det 

• Anordna utbildningar i offentlig 

upphandling för sociala företag och 

småföretagare. 

de SociAlA FöretAgen 

bör ockSå görA Sig bereddA: 

• Förbereda sig bättre på att lämna anbud. 

• Aktivt söka efter möjligheter 

• samarbeta med andra småföretag för 

att lämna anbud tillsammans. 

• Marknadsföra sina speciella kvaliteter. 

Källa: Eva Ternegren

Bergsjön visar vägen 

I stadsdelen Bergsjön i Göteborg är många människor 

arbetslösa. Den kommunala förvaltningen 

och nämnden har tagit ett resolut grepp för 

att få fler i arbete. Medlet heter upphandling 

med sociala hänsyn, vilket sällan praktiseras 

idag fast lagen medger det. 

När stadsdelen begärde in anbud på 

tjänster för service och underhåll var ett 

villkor att 70 procent av företagets anställda 

har eller har haft arbetsmarknadsstöd 

eller försörjningsstöd (socialbidrag). 

Upphandlingen vanns av det lokala gemenskapsföretaget 

Grogrunden som kom igång tack vare 

storstadssatsningen. Numera går företaget med 

sina 15 anställda, de flesta på heltid, runt av 

egen kraft. Företaget fungerar som en språngbräda: 

genom åren har de flesta gått vidare till 

andra jobb. 

– Kommunen kan styra så att människor 

kommer i arbete, Politiker och chefer stöttar 

och det finns jobb som behöver göras, säger Ann 

Skärberg, chef för enheten arbete och utbildning 

inom stadsdelsförvaltningen. 

lästips! 

Även fastighetsägare och företagare samverkar 

med stadsdelen för att skapa jobb och en 

bättre livsmiljö. 

För ett och ett halvt år sedan startade i Bergsjön 

den första ICA-skolan, ett trainee-program 

på sex månader för arbetslösa ungdomar 

i åldern 18–25 år. Det är ICA som avgör vilka 

ungdomar som ska tas in på utbildningen. Alla 

som får godkänt efter de sex månaderna erbjuds 

jobb inom ICA. 

Nu är utbildningen inne på sin tredje termin 

och antalet sökande ökar stadigt. Flera ungdomar 

från den första kullen har gått vidare till 

arbetsledarutbildning inom ICA-koncernen. 

Utbildningen är ett samarbete mellan ICA, 

stadsdelsförvaltningen i Bergsjön och två bostadsbolag, 

Familjebostäder och Göteborgslokaler. 

En extra bonus är att bostad erbjuds till 

dem som gått ut ICA-skolan. 

– Fler branscher kan vara intressanta för liknande 

utbildningar, säger Ann Skärberg. 

Framtidens företagande – om socialt företagande och entreprenörskap. Alec Carlberg 

ett bättre liv är möjligt – om empowerment och social mobilisering. Alec Carlberg 

Sociala företag i Sverige. en presentation av 150 sociala företag i sverige. 

37

38 


På marknadens stormiga hav 

”Vårt plusvärde vid upphandling är att 

människor kommer till en social miljö där 

de blir sedda. Som folkrörelse finns vi kvar 

när arbetsträningen är avslutad. Många 

går med i vår förening och kommer in i 

positiva sammanhang. 

Ulla-Mai Ceder Lindberg är verksamhetsledare 

i Spånga Blåband, en frivilligorganisation som 

har hävdat sig i konkurrens med privata företag 

vid upphandling. 

Idag har man avtal med flera kommuner och 

arbetsförmedlingar i Stockholms län om arbetsträning, 

arbetsförmågebedömning och förbere- 

dande utbildning inom Jobb- och utvecklingsgarantin. 

– Vi har klarat oss på marknadens stormiga 

hav, konstaterar Erik Lindberg, ordförande i 

Spånga Blåband. 

Men få föreningar är med och tävlar om 

uppdrag: Vid senaste upphandlingen om arbetsträning 

kom det in 100 anbud. 24 fick uppdrag 

och av dessa var 20 privata företag och 4 organisationer 

inom den sociala ekonomin. 

Ulla-Mai Ceder Lindberg önskar att fler aktörer 

inom den sociala ekonomin skulle vara med 

vid anbudsgivning, detta för mångfaldens skull. 

Fullt möjligt, anser hon, om de som skriver an- 

Ulla-Mai Ceder Lindberg (till vänster) och Marianella Domarchi frestar med nybakade bullar i Erikshjälpens café.

Det är full rusch i Erikshjälpens stora Second-hand-butik i Spånga. Kurdistan Ali har fullt upp att göra. 

lästips! 

ni har något att sälja! Handbok om 

offentlig upphandling för föreningar, 

kooperativ och stiftelser inom den 

sociala ekonomin av erik Lindberg 

och david Lenefors (Länsstyrelsen i 

stockholms län). 


39

40 


bud lägger tonvikt vid att besvara de frågor som 

upphandlaren vill ha svar på och redovisar en 

verksamhetsidé som uppfyller kraven på kvalitet. 

I vissa fall kan det vara bra att framhålla lokal 

förankring vilket kan innebära ett folkrörelsenätverk 

och ett brett kontaktnät med ingång 

till arbetsplatser och mentorer i området. 

Är upphandling ett bra system för er som frivilligorganisation? 

– För oss vore det bättre att i samråd få 

skräddarsy avtal efter de förutsättningar som 

finns hos oss och hos uppdragsgivaren. Vid upphandling 

finns inget förhandlingsutrymme alls. 

Våra särskilda kvaliteter som frivilligorganisation 

värdesätts inte. Dessutom är avtalstiderna 

för korta vilket skapar osäkerhet. En avtalstid 

på fem–sex år vore bra. Nu får vi ofta bara två 

år med möjlighet till förlängning ett eller två år, 

svarar Ulla-Mai Ceder Lindberg. 

vimmel i butiken 

Föreningen har idag cirka 150 platser för arbetsträning 

på tre enheter, i Spånga, Skärholmen 

och Nacka, och därtill ett antal praktikplatser 

på hunddagis och i café. 

I Spånga är det många som arbetstränar i Erikshjälpens 

Second-hand-butik. Där vimlar det 

av köpsugna och i den stora luftiga lokalen finns 

Marianne Calmroth 

håller ordning och reda i Erikshjälpens butik. 

mängder av grejor att fynda. Allt är prydligt och 

på klädavdelningen är det Kerstin Grönberg, 62 

år, som håller ordning. Hon stortrivs, ”mycket 

folk, arbetskamrater, liv och rörelse”. Hon blev 

uppsagd när hennes tjänst på ett företag drogs 

in. Nu hoppas hon på ett jobb som har med kläder 

att göra, gärna i butik. Men hon rycker på 

axlarna och konstaterar att hon har åldern emot 

mig. 

Likadant säger Marianne Calmroth, 60+ 

som varit arbetslös i sex år. En nackskada gör 

det svårt för henne att gå tillbaka till kontorsarbete. 

Tidigare arbetade hon med ungdomar och 

vill gärna göra det framöver. Men hon är luttrad 

och utan illusioner. 

Ungefär 70 procent av dem som arbetstränar 

hos Spånga Blåband har invandrarbakgrund, 

men den grupp som ökar mest är äldre människor 

som ratats i arbetslivet. 

Spånga Blåband har både ideell och professionell 

verksamhet. Det betyder, bland annat, 

att det finns ett stort nätverk vilket ger många 

kontakter. Det är ovärderligt när det gäller att 

hitta nya vägar ut i samhället för de arbetslösa. 

Femton anställda arbetar hårt för att hitta en 

plats i arbetslivet för de arbetslösa. Var och en 

av dem har 20 personer som de ska stötta och 

måna om. Ett gott bemötande är ledstjärnan, 

och upplägget är ”bekräftande samtal”, planering 

tillsammans, utbildning och praktik. 

En av de femton coacherna är Inger Malmqvist 

som tidigare arbetade på Hjulstaskolan. 

Två halvdagar i veckan undervisar hon i svenska 

och personlig utveckling. Hon trivs med sitt 

arbete, där hon kommer individerna nära. 

– Det känns mycket bra att arbeta för människors 

väl och ve. Den största belöningen är 

när någon får jobb, säger hon. Ibland är hon 

”ganska mycket mamma, men det behövs ibland 

under en tid”.

systemfel kan rättas till – 

förslag till lösningar 

det finns strukturella hinder för utveckling av socialt företagande – 

men också många förslag om hur problemen kan lösas. 

1. Socialt företagande är relativt okänt och 

lite beskrivet. djupare kunskaper saknas 

• Det saknas statistik som gör det möjligt att 

identifiera och analysera sociala företag. I den 

mån dessa registreras hos SCB saknas koder 

som identifierar dem som sociala företag. 

• Nyttan för samhälle och individ och för den 

ekonomiska tillväxten har undersökts bara i 

mycket liten omfattning. 

• Att det sociala företagandet inte är känt betyder 

att alltför få sociala företag startar – fastän 

det finns stort behov av arbete för människor 

i utanförskap. Eldsjälar och entreprenörer vet 

inte hur man gör – eller de vet inte ens om att 

det är möjligt att starta ett socialt företag. Ett 

annat problem är att det är svårt att få gehör 

för projekt- och affärsidéer hos bidragsgivare, 

myndigheter och i finanssektorn. 

Förslag till lösningar 

• Sverige bör utveckla statistikinsamlingen så 

att den kan användas för att identifiera och 

beskriva det sociala företagandet. Detta bör 

göras i samverkan med andra EU-länder. 

• Nuteks projekt Socialt företagande har satsat 

mycket pengar och engagemang på att ut- 

veckla en metod för att mäta den samhällsekonomiska 

nyttan, Socioekonomiskt bokslut. 

Hittills har fyra bokslut tagits fram med 

finansiering från Europeiska socialfonden. 

Ytterligare bokslut bör göras och resultaten 

användas för att bedöma nyttan i förhållande 

till offentliga investeringar. 

• Ett nationellt kunskapscentrum bör inrättas. 

Forskning behövs om den metodik som används 

i sociala företag, empowerment och arbete, 

ledarskap och organisation. Jämförande 

studier med arbetsmarknadspolitiska och rehabiliterande 

insatser behövs också. 

• Det behövs information om socialt företagande 

till beslutsfattare och handläggare inom 

berörda myndigheter som Arbetsförmedlingen, 

Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Kriminalvården 

och kommunerna. 

. Svårt att gå från bidrag till lön 

• Det är svårt att gå från bidrag till lön. Det går 

sällan att åstadkomma en stegvis övergång. 

Näst intill omöjligt är det att omvandla det 

ekonomiska stöd som en individ får genom 

socialförsäkringen eller från kommunens socialtjänst 

till lönepengar i ett socialt företag. 

41

4 

• Okunskap, traditioner och ibland regelverk 

försvårar för sociala företag att använda utvecklings- 

och trygghetsanställningar för att 

skapa arbetstillfällen. 

• Bristande samverkan mellan myndigheter leder 

till stor oro för dem som arbetar i sociala 

företag. Både ekonomi och tillvaro blir otrygg 

och de sociala företagen får lägga ned mycket 

arbete på att försöka reda ut problemen. 


• Det behövs ett system som omvandlar försörjningsstöd, 

aktivitetsbidrag och andra typer av 

bidrag till lön. Lönebidragssystemet kan och 

bör utvecklas. 

• De sociala företagen ska ses som en aktör när 

det gäller att svara för åtgärder inom arbetsmarknads- 

och socialpolitiken som till exempel 

rehabilitering och arbetsträning. Även 

utvecklings- och trygghetsanställningar ska 

komma ifråga för sociala företag. 

• Det är viktigt att föra statistik över och göra 

uppföljningar av alla olika företag som är 

verksamma inom området rehabilitering och 

arbetsträning. Kvalitet och resultat ska mätas. 

3. problem kring 

kapitalförsörjning och likviditet 

• Särskilt i start- och utvecklingsfaser har sociala 

företag problem med kapitalförsörjning och 

betalningsberedskap. I jämförelse med andra 

företag har sociala företag både fördelar och 

nackdelar. En fördel är möjligheter till projektfinansiering 

(till exempel via EU:s sociala 

fond) som hjälper företaget att komma igång. 

Men här finns nackdelen att pengar betalas ut 

först efter ett antal månader vilket oftast ger 

företagen en besvärlig start. 

• Kapitalförsörjningen är ett stort problem när 

blivande företagare ska växla om från projekt 

till företag eller ska utveckla sin verksamhet. 

Med undantag för Ekobanken och JAK vet 

bankerna sällan vad socialt företagande är. 

Chansen till banklån är mycket liten eftersom 

de flesta blivande företagare varken har kreditvärdighet 

eller kan lämna säkerheter. 


• Projektmedel från Europeiska Socialfonden 

2007–2013 kan troligtvis användas för att utveckla 

sociala företag – men problemet kan 

bli att hitta medfinansiering till projekten. En 

lösning är att öppna för nationell medfinansiering 

av regionalt förankrade projekt. Nutek 

vill gärna utreda och ta fram ett sammanhållet 

finansieringsinstrument som innehåller 

projektstöd, lösningar vad gäller säkerhet och 

likviditet. Till detta bör kopplas rådgivning 

och utbildning. 

• Två kreditgarantiföreningar för den sociala 

ekonomin har byggts upp, i Västra Götaland 

och i Stockholms län. Det tar dock tid att 

bygga upp kapital i föreningarna. Processen 

skulle dock gå snabbare med ett tillskott från 

till exempel strukturfonderna. 

En kreditgarantiförening går i borgen för upp 

till 60 procent av den summa som det sociala 

företaget vill låna i banken. En angelägen 

fråga är om staten kan gå in med någon form 

av riskavtäckning/garantier för att minska riskerna 

för kreditgarantiföreningen. 

• Det behövs ett företag som erbjuder sociala 

företag service som fakturering och leasing 

och dessutom kan köpa fastigheter för att 

hyra ut till sociala företag. Ett sådant finansieringsbolag, 

nischat för sociala företag, bör 

ägas av den sociala ekonomins aktörer.

• Kommunal borgen. Ett sätt för kommuner 

och regioner att stödja sociala företag är att 

gå i borgen för banklån. 

4. Svårt att hävda sig vid upphandling 

• Lagen om offentlig upphandling ger möjligheter 

att upphandla med sociala hänsyn – men 

ännu har detta inte fått genomslag i praktiken. 

• Upphandlingar genomförs på ett sådant sätt 

att sociala företag och även småföretagare sällan 

har chans att ge anbud. Därmed används 

upphandling inte som det var tänkt: ett medel 

för att åstadkomma en mångfald av lösningar 

och utbud. 


• Information och utbildning för offentliga uppköpare 

om möjligheten att använda sociala 

kriterier, t ex att företaget ska anställa arbetslösa. 

• Att förändra formerna för upphandling skulle 

göra det lättare för sociala företag och småföretagare 

att delta: Dela upp anbudet i mindre 

uppdrag. Ge längre anbudstider. Utforma 

enklare och tydligare underlag. Ge längre avtalstider. 

• Utnyttja möjligheterna till direktupphandling. 

5. regelverket kring a-kassa för företagare 

• Det finns oklarheter i regelverket – eller i 

tolkningen av det – om vem som räknas som 

företagare. Många sociala företag är kooperativ 

vilket betyder att de som arbetar där är 

anställda men också medlemmar, det vill säga 

delägare. De tar ett gemensamt ansvar för företagets 

drift och ekonomi. Just detta är en 

av grundstenarna i det sociala företagandet 

– empowermentprocessen bygger på att människor 

utvecklas genom att ta ansvar. De som 

ingår i kooperativets styrelse bedöms ibland 

av A-kassorna som företagare. 

Frågan är vad som gäller vid arbetslöshet. 

Denna osäkerhet har visat sig vara ett hinder 

för människor att våga ta på sig ansvar som 

styrelseledamot i de sociala företagen. 

Förslag till lösning 

• Att styrelseledamöter i sociala arbetskooperativ 

inte betraktas som företagare ur ett A-kasseperspektiv. 

Detta då det alltid är minst 3 medlemmar/delägare 

i ett kooperativ och ingen enskild person 

därmed kan ha avgörande inflytande på 

företaget. 

6. rådgivning, utbildning och 

kompetensutveckling 

• Det finns idag ingen myndighet eller aktör 

som har ett samlat ansvar för att stödja framväxten 

av sociala företag. För att dessa ska 

bli fler behövs både kunskapsutveckling och 

resurser. Idag finns kunskap, erfarenheter och 

vissa resurser hos Nutek, Coompanion (kooperativa 

utvecklingscentrum) och även hos 

vissa studieförbund. Men behovet är stort av 

mer kunskap om hur man startar, organiserar 

och driver sociala företag. Metodutveckling 

och kompetensutveckling behövs också. 

Förslag till lösning 

• En aktör bör ha ett samlat ansvar för socialt 

företagande. Därtill resurser för att stödja 

framväxten av sociala företag. 

43

44 

• Metoder måste utvecklas och resurser tillskapas 

för utbildning av arbetsledare/handledare 

i sociala företag. En yrkesutbildning för sådana 

tjänster skulle kunna organiseras som 

kvalificerad yrkesutbildning (KY-utbildning). 

• Medarbetare i sociala företag behöver också 

kompetensutveckling och utbildning. Av två 

skäl: – Företaget ska överleva och utveckla 

tjänster och produkter med kvaliteter som 

hävdar sig i konkurrensen på marknaden. 

– Medarbetarna ska bli attraktiva på arbetsmarknaden 

– för att kunna välja sin egen 

framtid. 

• Eventuellt kan socialfondsmedel användas i 

vissa fall och på kort sikt för medarbetares 

utbildning. I andra fall och på längre sikt behövs 

andra medel när det sociala företaget 

inte självt kan klara kostnaden för sin kompetensutveckling.

Vill du veta mer om hur man startar sociala företag? 

Coompanion, kooperativa utvecklingscentrum finns i alla län och har, via Nutek, statens 

uppdrag att stödja utvecklingen av företag och entreprenörskap inom den sociala ekonomin. 

Bland annat sociala företag och kooperativ. Ditt närmaste 

Coompanion hittar du på hemsidan www.coompanion.se 

Vill du få kontakt med kooperativen som gjort socio-ekonomiska bokslut? 

Vägen ut! kooperativen: www.vagenut.coop 

Basta Arbetskooperativ: www.basta.se 

Socialt företagande – vidgar arbetsmarknaden 

Var ett projekt inom gemenskapsinitiativet Equal med syfte att 

– underlätta start och drift av sociala företag och därmed skapa arbetstillfällen för 

grupper som idag står utanför arbetsmarknaden 

– identifiera hinder och föreslå förändringar i lagstiftning, regler och deras tillämpning 

– sprida information om befintliga sociala företag, deras samhällsekonomiska och 

mänskliga effekter 

Projektet är avslutat men hemsidan innehåller mycket information: www.socialaforetag.nu 

Vill du veta mer om Europeiska Socialfonden, ESF? 

Svenska ESF-Rådet är en statlig myndighet som förvaltar och informerar om 

Europeiska socialfondens program i Sverige. Genom ESF stöds projekt som bidrar 

till ökad sysselsättning, jämställdhet mellan män och kvinnor, en hållbar utveckling 

samt ekonomisk och social sammanhållning. 

Svenska ESF-Rådet: www.esf.se 

Nutek är Sveriges nationella myndighet för frågor som rör näringslivets utveckling. 

Nutek ska bidra till fler nya företag, fler växande företag och fler starka regioner – 

och därmed främja en hållbar ekonomisk tillväxt i hela landet. 

Verket för näringslivsutveckling 

Box 4044 102 61 Stockholm 

Götgatan 74 Stockholm 

Telefon: 08-681 91 00 

www.nutek.se 

Kontakt: eva.johansson@nutek.se eller 08-681 96 61

ehov. 

vid tryck Därefter 2008. Mars ex. 000 1 i Tryckt Stockholm. Danagårds, Tryck: AB. Ordförrådet Form: 

Nutek stärker näringslivet i hela Sverige genom att bidra till 

038-2008. 

fler nya företag, fler växande företag och fler starka regioner. Infonr

Socialt företagande – en bransch i tillväxt

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?