STOCKHOLMS TINGSRÄTT Avdelning 4 DOM B 10768-08 2009-01 ...

STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 43
DOM
2009-01-30
bad Pavel dem att visa honom runt i Moskva. Pavel ville se en kyrka och
B 10768-08
tunnelbanan. Den tredje dagen skulle Pavel ut på stan. Pavel fick låna Marcels
väska med rem. Han hjälpte Pavel att klä på sig. Pavel gick ut vid åttatiden och kom
tillbaka vid fyra på eftermiddagen. Vid den tiden visste han inte vad Pavel gjorde på
dagarna. Denne berättade senare att han tiggde. Det gick inte bra. Han satt bara utan
att säga någonting när han tiggde. Så höll det på i kanske två månader. Pavel sade
att han hade lärt känna en kvinna från Ukraina som sålde cigaretter i en kiosk i
tunnelbanan. Hon hjälpte Pavel att ta av sig sina proteser och lägga dem i en påse.
När Pavel bott hos honom och Irina i ungefär en och en halv månad tappade Pavel
bort sina proteser. Enligt Pavel hade cigarettkiosken varit stängd den dagen. Pavel
hade bett en kvinna som kontrollerade rulltrappan att vakta proteserna när de låg i
påsen. När hon gick för att äta lunch tog hon inte med sig påsen. När hon kom
tillbaka hade påsen blivit tagen för sopor, berättade Pavel att kvinnan hade sagt.
Han lovade Pavel att hjälpa till att skaffa nya. Han och Irina for till ett sjukhus och
pratade med en läkare om Pavels proteser. Läkaren sade att de skulle komma
tillbaka om en vecka med Pavel. Men under tiden ville Pavel supa och höll sig
borta. När de sedan äntligen kom i väg hade läkaren semester. De tittade då på vad
det skulle kosta med nya proteser. När Pavel såg att priset låg runt 1.100 USD sade
denne att i Ukraina skulle de bara kosta 200 USD, att det skulle vara en dags
väntetid att få sådana och att det var lika bra att vänta. Han tillverkade i stället
proteser av trä. Pavel kunde göra mer med dessa än med de gamla som var trasiga.
Anledningen till att Pavel inte skaffade nya proteser när de sedan for till Ukraina
var att denne ville ha tyska proteser eftersom de ukrainska bara gick sönder. Pavel
brukade tigga tre till fem dagar i veckan. När Pavel kom hem på kvällarna bad han
om hjälp att lägga pengarna i ett paket. De gånger Pavel och han räknade pengarna
kunde det röra sig om 1.000 till 1.600 rubel per dag. Pavel berättade också att
polisen brukade gripa honom. En polis som hette Puskin ville skicka hem Pavel till
Ukraina. Men när Pavel förklarade sin situation fick Pavel stanna. Pavel fick ofta
betala böter för brott mot allmän ordning. Pavel fick kvitto på böterna. Det var inte
fråga om att polisen stal några pengar. Pavel ville arbeta mer så att han tjänade
34