Antagandehandling för älvlandskapet - Umeå kommun

Risker
I klimat- och sårbarhetsutredningen som presenterades i oktober år 2007
beskrivs det tydligt att den fysiska planeringen bör anpassas efter de framtida
riskerna och att det är kommunerna tillsammans med den enskilde
som bär ansvaret. Utredningen har föreslagit att kommunernas skyldighet
att ta hänsyn till risker såsom översvämningar, ras och skred ska bli
tydligare i lagstiftningen.
Höga flöden
Det finns en ökad medvetenhet om klimatförändringar, höga vattennivåer
och att uppmärksamma risker med översvämning och andra olycksrisker
i den fysiska planeringen. De möjligheter som ges i planeringsstadiet
måste kunna kombineras med olika typer av åtgärder för att skapa tillfredsställande
säkerhet och en god livsmiljö.
I översiktsplanen redovisas allmänna intressen och de miljö- och riskfaktorer
som bör beaktas vid beslut om hur mark- eller vattenområden ska
nyttjas. Riskhänsyn måste tas till översvämning vid höga flöden och även
skredrisker. Stora delar av älvslandskapet har, för byggnationer och infrastruktur,
bristfälliga markbeskaffenheter vilket medför exempelvis krav
på förstärkta grunder eller pålning.
Umeälven stiger vid höga flöden vilket medför att byggnader, strandpromenader,
Umeleden m.m. stängs av, ett problem som är väl känt. Höga
nivåer har uppstått både före och efter utbyggnaden av Stornorrfors kraftverk.
Utefter strandlinjen vid Volvo Lastvagnar har erosionskydd lagts ut.
Kajen i centrala Umeå fick sådana skador år 1993 att den fick byggas om
och Strandpromenaden stängdes av under två år eftersom stabiliteten var
dålig och förstärkningsarbeten utfördes. På Tegsidan vid Lillån ska åtgärder
vidtas eftersom marken har lågt friktionsvärde och risk för ras föreligger.
I strandlinjen vid Umåker sker omfattande erosion men här är ingen
infrastruktur ännu hotad.
Umeå kommun har genomfört flera riskinventeringar utefter älven för
att få en uppfattning om var skador, ras och skred kan förväntas vid höga
flöden eller då vattnet sjunker undan.
Räddningsverket har av staten fått i uppdrag att låta genomföra en
översvämningskartering längs svenska vattendrag. För Umeälvens del har
denna kartering varit alltför översiktlig och inte kunnat nyttjas i den fysiska
planeringen. Karteringar med högre detaljeringsgrad behövs och
väntas tas fram av statliga myndigheter de kommande åren.
För att få ut maxeffekt över Stornorrfors turbiner försöker ett flöde av
cirka 900 m3 /sek hållas. Vid fyllda magasin spills överflödigt vatten via
utskoven. Både år 1993 och 1995 var flödet cirka 2 800 m3 /sek vilket
medförde att vattennivån steg utefter hela älvsträckan genom Umeå. Volymen
2 800 m3 /s är att betrakta som ett 100-årsföde. Nivån 2 000 m3 /s
uppnås ofta under försommaren vid tiden för snösmältningen i fjällen då
de stora vattendammarna i fjällen fylls.
Utskoven i Stornorrfors damm är dimensionerade för att kunna släppa
ett flöde på cirka 4 000 m3 /sek men det kan konstateras att så höga flöden
är ganska osannolika eftersom älven har en kraftig strypning genom
Bergsforsen vid Gubböle.
Ett 100-årsflöde uppkommer med en sannolikhet på 63 procent under
en 100-årsperiod medan ett 1 000-årsflöde kommer att uppträda med
77
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR