Antagandehandling för älvlandskapet - Umeå kommun
Antagandehandling för älvlandskapet - Umeå kommun
Antagandehandling för älvlandskapet - Umeå kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR<br />
Huvudström och vattendjup i<br />
Umeälven. Källa: Brydsten år 2002.<br />
Strömhastighet i Umeälv, centrala<br />
<strong>Umeå</strong>. Källa: Brydsten, år 2002.<br />
Vattendjup <strong>för</strong> den nedre respektive övre delen av undersökningsområdet. Källa: Brydsten, år 2002.<br />
76<br />
re och saknar trösklar. Djupfåran <strong>för</strong>skjuts därefter mot den norra stranden<br />
vid Centrala stan och följer den nordöstra stranden <strong>för</strong> att efter kröken<br />
<strong>för</strong>skjutas mot Ön där den därefter fortsätter längs hela kanten. Djupet<br />
efter denna sträcka är som högst 7 meter. För Lillåns del är djupfåran<br />
placerad mitt i älven och är 4-5 meter djup.<br />
Nedströms Ön och fram till Stor-Sandskär ligger djupfåran i mitten av<br />
älven på ett djup av 8-9 meter. Närmare Stor-Sandskär blir det grundare<br />
och fårorna på respektive sida är ungefär 4,5 meter djup. Norrån har sin<br />
djupfåra längs den östra stranden, mot Bergsboda, med ett djup på max<br />
6 meter. Västerån har djupfåran i mitten av älven på omkring 7 meter.<br />
Strömbilden <strong>för</strong> Umeälv har tagits fram av Lars Brydsten, som på uppdrag<br />
av <strong>Umeå</strong> <strong>kommun</strong> genom<strong>för</strong>t simuleringar av strömbilden. Modeller<br />
av strömbilden skapades <strong>för</strong> ett stort antal kombinationer av vattenstånd<br />
och flöden samt vid opåverkade <strong>för</strong>hållanden. Undersökningsområdet<br />
sträcker sig från Killingholmen ner till Österfjärden men karteringarna<br />
täcker endast området från E4-bron till strax söder om Ön.<br />
Simuleringarna visade stor variation i vattenhastigheter längs vattendraget.<br />
Generellt hittades de högsta hastigheterna längst upp i området<br />
och de lägsta i de nedre delarna. Orsaken till variationerna är <strong>för</strong>ändringar<br />
i älvfårans utseende. Studien visade även att sambandet mellan vattenhastighet<br />
och bottentyp är mycket tydligt. Höga hastigheter uppstår<br />
bland annat på platser där älvfåran är smal och grund och består av erosiva<br />
bottentyper som urspolad morän eller svartmocka. Vid de breda djupa<br />
delarna av älven och i den inre delen av älvkrökar har de låga hastigheterna<br />
återfunnits. Läsidan av grundare partier är ytterligare en plats där<br />
låga hastigheter uppstår och på vissa av dessa platser har samlingar och<br />
strand<strong>för</strong>skjutningen bildat öar.<br />
Strömfåran har i <strong>för</strong>sta hand styrts av älvfårans krökning med strömfåran<br />
i yttersväng. Ju rödare och större pilarna är desto snabbare hastighet<br />
(se kartbild i vänstra spalten). Ett tydligt exempel på detta är när<br />
strömfåran <strong>för</strong>st rör sig mot Öbacka <strong>för</strong> att sedan gå över på andra sidan<br />
och in mot Öns södra del. Strömfåran pendlar mellan stränderna<br />
och dess läge varierar även med flöde och vattenstånd. Höga flöden skapar<br />
högre hastigheter med en tilltagande yttersvängseffekt medan ett lågt<br />
vattenstånd har en tendens att <strong>för</strong>skjuta strömfåran mot älvfårans djupare<br />
del.
Change language