Antagandehandling för älvlandskapet - Umeå kommun
Antagandehandling för älvlandskapet - Umeå kommun
Antagandehandling för älvlandskapet - Umeå kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Umeälvens geografi<br />
Sediment och vattenströmmar<br />
Landhöjningen har tillsammans med älvens erosion, ackumulation och<br />
transport skapat stora <strong>för</strong>ändringar i älvmynningsområdet. I en tidigare<br />
ut<strong>för</strong>d undersökning av utvecklingen av Umeälvens delta konstaterades<br />
att det kommer ske en märkbar uppgrundning av Österfjärdens östra<br />
delar. Som det går att se av kartserien nedan har strand<strong>för</strong>skjutning och<br />
sedimentering fullständigt <strong>för</strong>ändrat landskapsbilden i nedre delen av älven<br />
under de senaste 500 åren. I undersökningen gjordes analyser av äldre<br />
och nyare kartmaterial som beskrev den historiska utvecklingen och med<br />
hjälp av den framställdes en <strong>för</strong>enklad framtidsbild <strong>för</strong> år 2046. Resultatet,<br />
som baseras på både strand<strong>för</strong>skjutning och sedimentdynamik, visar<br />
att de största <strong>för</strong>ändringarna skulle ske på den östra sidan av Österfjärden<br />
där bland annat Lill-Sandskär, Flisbergsgrundet, Lövskär och Holmen<br />
växer samman.<br />
Landutvecklingen i Umeälvens delta beskriven utifrån äldre kartmaterial. Bilderna illustrerar vatten i vitt<br />
och land i mörk färg. Källa: Lindgren & Nilsson, 2001.<br />
Vattendjup och älvströmmar<br />
Den karta som tagits fram över älvbottens topografi är baserad på en<br />
djupkartering av Abbing år 1996. Inom delområde 3, från Västerbacken<br />
ner till Backens kyrka har de största djupen ner till 15 meter uppmätts.<br />
Som framgår av kartan över vattendjup på nästa sida pendlar de mörkaste<br />
partierna, d.v.s. djupfåran, mellan den norra och södra sidan av älven.<br />
Nedströms Backens kyrka bildar älven ett sel där djupfåran blir otydlig.<br />
Nedströms selet är fåran endast omkring 4 meter djup. Botten har visat<br />
sig vara ojämn med ett antal djuphålor med grundare trösklar emellan.<br />
I området kring E4-bron har djupfåran <strong>för</strong>skjutits mot Teg och har ett<br />
djup på 7 meter. Till skillnad mot längre uppströms är botten här jämna-<br />
Umeälvens flodområde<br />
Umeälvens flodområde har en<br />
ytstorlek av 26 820 km² och är<br />
med det Sveriges femte största<br />
avrinningsområde.<br />
Det viktigaste tillflödet är Vindelälven.<br />
Båda älvarnas källflöden<br />
är belägna inom Västerbottens<br />
fjälltrakter och de flyter<br />
nästintill parallellt, genom olika<br />
terrängtyper, ned till sammanflödet<br />
i Vännäsby. Därefter rinner<br />
Umeälven cirka 3,5 mil innan<br />
den slutligen mynnar ut i Öster-<br />
och Västerfjärden.<br />
Umeälvens totala längd mäter<br />
470 km. Västerfjärdens utlopp<br />
utgörs av en smal och muddrad<br />
båtled, vilket gör Österfjärden<br />
till älvens huvudsakliga mynningsområde.<br />
I deltaområdet<br />
grenar älven upp sig på ett flertal<br />
fåror med en bredd om 200-<br />
300 meter och vars djup sällan<br />
är mer än sju meter.<br />
Framtidsbild av älvmynningen och<br />
Österfjärden <strong>för</strong> år 2046, baserad på<br />
strand<strong>för</strong>skjutning och sedimentdynamik.<br />
Lill-Sandskär <strong>för</strong>utses växa<br />
ihop med bl.a. Flisbergsgrundet.<br />
(Lindgren & Nilsson 2001).<br />
75<br />
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
Change language