Antagandehandling för älvlandskapet - Umeå kommun

Utvecklingsavdelningen 

Översiktsplan Umeå kommun 

Fördjupning för älvslandskapet 

med miljökonsekvensbeskrivning MKB 

Antagandehandling, oktober 2012

Översiktsplan Umeå kommun. Fördjupning för älvslandskapet 

Antagandehandling 2012 

Planen är utarbetad av utvecklingsavdelningen på uppdrag av kommunstyrelsens 

näringslivs- och planeringsutskott. 

Projektgrupp: 

Royne Söderström, miljöstrateg och projektledare 

Doris Grellmann, naturvårdsplanerare 

Pernilla Helmersson, planerare 

Per Westergren, mark- och exploateringsingenjör 

Linnea Grahn, planerare 

Övriga medarbetare: 

Veronica Grahn, Umeå kommun, GIS-baserad landskapsanalys 

Stina Fahlgren, Umeå kommun, koncept och skisser Rävarumpan 

Clas Cahier och Annika Nordström, Umeå kommun, risker 

Lars Beckman, kulturmiljöer 

Jonas Dahlgren, gång- och cykelvägar 

Politisk styrgrupp: 

Kommunstyrelsens näringslivs- och planeringsutskott 

Kartor, illustrationer och bilder: 

Flygfoton: Lars Lindh 

Plankartor: Veronica Grahn, Pernilla Helmersson 

Kartor och illustrationer där inte annat anges: Pernilla Helmersson 

Foton där inte annat anges: Umeå kommun 

Underlag till tryckta kartbilder: ©Umeå kommun, medgivande LAN 11-158

Förord 

Älven är historiskt anledningen till att Umeå stad ligger där den ligger med funktioner 

för transport och försörjning som exempelvis flottning och fiske. Älvens ses 

som ett utvecklingsstråk med historiska anor och som kopplar samman fjäll med 

hav. Än idag är älven en stor tillgång. Att lyfta älvens betydelse och skapa bäst 

möjliga förutsättningar för älvstråkets utveckling har varit i fokus i planarbetet. 

En rad projekt pågår där staden allt tydligare vänder sitt ansikte mot älven. Planen 

bidrar ytterligare till detta, genom att lyfta de stora värden som finns som resurs 

för ökad livskvalitet för dagens och morgondagens umebor i den växande staden. 

Ambitionen är ett bättre nyttjande och att fler människor under alla årstider 

ska besöka älvslandskapet för att ta del av, utveckla och nyttja kulturmiljöer, naturmiljöer, 

båtliv, fiske, besöksmål och boende längs älven. Förhoppningen är att 

Umeå på ett tydligare sätt ska präglas av älven, exempelvis genom att öka tillgängligheten 

och tryggheten samt göra älven synlig från olika platser i större utsträckning 

än tidigare. 

För kommunstyrelsens näringslivs- och planeringsutskott 

Umeå oktober 2012 

Lennart Holmlund 

Ordförande

Innehållsförteckning 

Sammanfattning 5 

4. Genomförande 70 

1. Introduktion 

1.1 Mål och vision 

1.2 Planeringsperspektiv 

1.3 Angränsande översiktsplaner 

7 

7 

7 

8 

4.1 Översiktsplanen som 

strategidokument 70 

4.2 Markförvärv, markpolitik 70 

4.3 Fortsatt arbete 71 

4.4 Sektorsvisa genomförandefrågor 71 

2. Planförslag- övergripande aspekter 

9 

4.5 Exploateringsekonomi 72 

2.1 Rörligt friluftsliv och turism 10 5. Planeringsförutsättningar 73 

Utvecklingsområde 1 Stornorrfors 12 Kultur- och naturmiljöer 73 

Utvecklingsområde 2 Klabböle- Baggböle 12 Umeälvens geografi 75 

Utvecklingsområde 3 Backen 13 Risker 77 

Utvecklingsområde 4 Bölesholmarna 13 Bebyggelse 81 

Utvecklingsområde 5 Umeälvens delta 14 Strandskydd 83 

2.2 Gång- och cykelmöjligheter 15 Vatten och avlopp (VA) 85 

2.3 Båtliv 19 

2.4 Fiske 21 6. Konsekvenser och MKB 86 

2.5 Naturresurser 22 Miljökonsekvensbeskrivning 86 

2.6 Vatten 23 Avgränsning 86 

2.7 Odlingslandskap 24 Nollalternativet 87 

2.8 Skogsmiljöer 25 Miljöbedömning 87 

2.9 Grönstruktur 27 Riskanalys 91 

2.10 Kulturmiljöer 

2.11 Bebyggelse 

2.12 Strandskyddade områden 

2.13 Förorenade områden 

2.14 Ras och skred 

31 

36 

39 

40 

40 

Konsekvenser på miljömål och hur de 

beaktas 92 

Uppfyllelse av horisontella mål, Umeå 

kommun 93 

Uppföljning 94 

2.15 Höga flöden 

2.16 Riksintressen 

42 

46 Länsstyrelsens granskningsyttrande 95 

2.17 Miljökvalitetsnormer 49 

4 

3. Planförslag- delområden 51 

Delområde 1 

Brattby- Gubböle- Svallet 51 

Delområde 2 

Liden- Norrfors- Sörfors-Brännland 54 

Delområde 3 

Kåddis- Klabböle- Baggböle 57 

Delområde 4 

Backenområdet- Teg 54 

Delområde 5 

Ängsbacka- Sand- Bergsboda- Västerfjärden- 

Obbolaön m.m. 65

En rad aspekter, som bebyggelse, båtliv, ökad tillgänglighet liksom exempelvis besöksmål, kan bidra till 

utvecklingen av älvslandskapet och ett ökat nyttjande som i sin tur bidrar till bättre tillvaratagande av 

älvslandskapet och ökad attraktivitet i Umeå. 

Sammanfattning 

Umeå kommuns övergripande vision är att ”vi vinner i Umeå” som uttrycker 

att alla ska uppleva att de vinner på att bo och verka i Umeå. 

Förslaget till fördjupad översiktsplan för älvslandskapet syftar till att, på 

ett framåtsyftande sätt, fungera stimulerande för Umeås utveckling genom 

att erbjuda fysiska planförutsättningar för livskvalitet för dagens 

och framtida umebor och besökare. Därmed finns förhoppning att fler 

människor ska besöka älvslandskapet för att ta del av, utveckla och nyttja 

kulturmiljöer, naturmiljöer, båtliv, fiske, besöksmål och bostäder längs 

älven. En ambition är att planen ska lyfta älvens betydelse och att Umeå 

på ett tydligare sätt ska präglas av älven, exempelvis genom att öka tillgängligheten 

och göra älven synlig från olika platser i större utsträckning 

än tidigare. 

Planförslaget består av två delar. Dels en allmän del med övergripande 

riktlinjer, dels en mer detaljerad del som beskriver de olika geografiska 

delområdena. Bakgrundsinformation som legat till grund för planförslaget 

redovisas i planförutsättningar och i två bilagor: Älvslandskapet i kulturhistoriska 

drag samt GIS-baserad landskapsanalys över Umeälvslandskapet. 

En rad ställningstagande föreslås och redovisas i form av kartmaterial, 

målsättningar och riktlinjer. En av de stora utmaningarna har varit 

att förena nya bostads- och verksamhetsområden med områden som 

har skyddsvärden eller andra restriktioner. Stora delar av älvslandskapet 

skyddas som Natura 2000-områden och naturreservat samtidigt som flera 

av områdena är utsatta för flygbuller eller risker som översvämning 

samt ras och skred. 

De få strandpartier som finns är i princip ianspråktagna för fritidshus 

eller andra bostäder. Strategin är därför att samla nytillkommande 

bebyggelse i en mycket attraktiv och god livsmiljö söder om Ströms ma- 

5 

SAMMANFATTNING

SAMMANFATTNING 

6 

rina som i planen benämns Rävarumpan. Här finns också möjlighet att 

stärka kollektivtrafiken mot Sörböle och Norrmjöle där det skett en stor 

omvandling av traditionella fritidshusområden till permanentbebyggelse. 

För kulturlandskapet på Backenområdet har en varsam komplettering 

av bebyggelsen föreslagits med hänsyn till områdets höga värden för kultur, 

natur och landskapsbild. Dessutom kommer området i takt med att 

staden växer få en allt större betydelse för rekreation och friluftsliv. I planen 

redovisas därav Backen som ett av fem utvecklingsområden för besöksnäring. 

För området föreslås att nya verksamheter kan utvecklas med 

anknytning till Backenområdets historia samt kultur- och naturvärden. 

En annan viktig aspekt är att göra älvslandskapet tillgängligt genom att 

utveckla nya, eller stärka befintliga, gång- och cykelleder. I planen föreslås 

en sammanhängande gång- och cykelled av rekreationskaraktär. 

Älvslandskapets värden för grönstruktur och naturmiljö lyfts fram i 

planen och riktlinjer för att tillvarata och utveckla dessa redovisas. 

Planen anger även riktlinjer för framtida markanvändning kopplat till 

höga flöden, ras och skred. Detta bedöms ha särskilt stor betydelse med 

pågående klimatförändring och kommunernas ökade ansvar vid bygglov 

m.m. 

Planen avslutas med en miljöbedömning som beskriver den betydande 

miljöpåverkan som planen medför. Dessutom ges en sammanställning av 

planens inverkan på kommunens målsättningar inom hållbar utveckling. 

5) Byar i stråk 

+ 3 000 pers 

1) Centrala delarna 

dvs. inkl. Umeå 

universitetsstad 

+15 000 pers 

2) Stadsdelarna 

+ 20 000 pers 

4) Hörnefors 

+6 000 pers 4) Obbola 

+3 000 pers 

3) Nya områden 

+ 15 000 pers 

4) Holmsund 

+2 000 pers 

6) Kust och älv 

+ 2 000 pers 

4) Sävar 

+6 000 pers 

Översiktsplanearbetet följer de strategier och tillväxtscenario som diskuterats i Fördjupningen för Umeås 

framtida tillväxtområde. Älven står för en särskild resurs gällande boende då särskilda kvaliteter kan erbjudas 

med vattnet som gemensam faktor.

1. Introduktion 

Älven med dess kulturlandskap utgör en unik tillgång för Umeå där en rad olika 

intressen samsas såsom till exempel vattenkraft, vattenförsörjning, fiske, båtliv, 

rörligt friluftsliv, kulturhistoria, botanik, jordbruk och vattennära boende. 

Området är mycket rikt på kultur- och naturvärden, har varit befolkat sedan 

medeltiden och består av en mosaik av landskapstyper. 

Det finns en oerhörd resurs i älvslandskapets förutsättningar och de 

värden som lagrats och utvecklas. Rätt planerat och utnyttjat kan älven 

och dess miljöer bidra till att skapa en i alla avseenden god livsmiljö för 

ett stort antal kommuninvånare. För att avväga intressekonflikter och på 

bästa sätt nyttja älvslandskapets resurser har kommunfullmäktige beslutat 

att se över områdets utveckling i en fördjupad översiktsplan. 

1.1 Mål och vision 

Syftet med den fördjupade översiktsplanen är att skapa förutsättningar 

för utvecklingen av älvslandskapet för friluftsliv och attraktivt boende 

med fokus på hållbar utveckling. Förhoppningen är att älvslandskapet, 

på ett framåtsyftande och tydligt sätt, ska utgöra en viktig komponent 

och fungera stimulerande för Umeås utveckling och tillväxt genom att 

erbjuda livskvalitet för dagens och framtidens umebor och besökare. 

Målen är att planen ska: 

• Bidra till ökad tillgänglighet och skapa förutsättningar för ett bättre 

nyttjande av älvstråket under alla årstider i samklang med bebyggelse 

och naturoch kulturvärden. 

• Definiera säkerhetsavstånd för bebyggelse med hänsyn till höga flöden, 

ange områden med ras- och skredrisker, ge förslag på områden 

där utfyllningar är lämpligt respektive olämpligt för att minska risker. 

• Peka ut skyddsvärda naturoch kulturmiljöer som bör undantas exploatering. 

• Bevara och utveckla förutsättningar för jordbruk. 

• Klarlägga båtlivets utvecklingsmöjligheter. 

• Belysa hur fisket i området kan utvecklas. 

• Tillgodose behov av vattennära bebyggelse. 

1.2 Planeringsperspektiv 

Den fördjupade översiktsplanen har utformats utifrån en tidsmässig planeringshorisont 

mot år 2020. När det gäller höga flöden och ras- och 

skredrisker är planeringshorisonten däremot 100 år. 

Översiktsplaneprocessen består av ett antal olika steg där slutligen kommunfullmäktige antar översiktsplanen. 

Planen har dessförinnan varit föremål för samråd och utställning där synpunkter på planförslaget 

samlats in och bearbetats. Efter att planen antagits följer i regel en detaljplaneringsprocess som liknar 

översiktsplaneprocessen. 

Vad är en översiktsplan? 

Varje kommun ska enligt planoch 

bygglagen ha en aktuell 

översiktsplan som omfattar 

hela kommunens yta där det 

framgår hur kommunen avser 

att använda mark- och vattenområden. 

Översiktsplanen fyller tre viktiga 

funktioner. Den ska fungera 

som en vision för den framtida 

utvecklingen, ligga till grund 

för detaljplanering och bygglov 

samt vara ett instrument för dialogen 

mellan kommunen och 

staten avseende de allmänna 

intressenas innebörd samt avgränsning. 

Planens syfte är att lägga grunden 

för en ändamålsenlig bebyggelse-, 

grön- och kommunikationsstruktur. 

Planeringen 

ska främja goda miljöförhållanden, 

en långsiktigt god hushållning 

med mark- och vattenområden, 

energi samt råvaror. 

Planen är inte juridiskt bindande 

men starkt styrande för vilka 

allmänna intressen som ska 

beaktas för såväl kommunens 

som andra myndigheters fortsatta 

planering. Översiktsplaner 

ska aktualiseras varje mandatperiod. 

Allmänna och enskilda 

intressen 

Planen ska behandla de allmänna 

intressena enligt planoch 

bygglagen samt miljöbalken. 

Allmänna intressen är, till skillnad 

mot enskilda, gemensamma 

för medborgarna. De kan 

vara riksintressen, strandskydd, 

naturoch kulturvård m.m. 

Enskilda intressen prövas i efterföljande 

planering såsom 

detaljplan och bygglov etc. 

7 

INTRODUKTION

INTRODUKTIOIN 

8 

1.3 Angränsande översiktsplaner 

Arbetet med planen för älvslandskapet har skett samordnat med annat 

pågående översiktsplanearbete i Umeå kommun. Framförallt har diskussioner 

förts under framtagandet av Fördjupning för Umeå, som behandlar 

Umeås framtida tillväxtområde, Fördjupning för de centrala stadsdelarna 

och Fördjupning för kusten. Förslaget stödjer sig mot de strategier för 

Umeås framtida bebyggelsestruktur som diskuteras inom Fördjupning för 

Umeå, antagen av kommunfullmäktige 2011. 

Älvslandskapet 

Kusten 

Fördjupningen för Umeå 

Fördjupningen för Umeå 

De centrala 

stadsdelarna 

Ön 

Kusten 

Nydala 

Umeå universitetsstad 

Älvslandskapet 

Fördjupningen för älvslandskapet gränsar till en rad andra aktuella översiktsplaner. 

Kusten 

Kusten

2. Planförslag- övergripande aspekter 

Den fördjupade översiktsplanen för älvslandskapet redovisar grunddrag i 

markanvändningen i text och kartor. Planförslaget har fokus på ett tillgängliggörande 

av miljöerna kring älven och ett utvecklande av verksamheter 

som fungerar stärkande för områdets karaktär. Ett antal platser 

pekas också ut som intressanta för utveckling av besöksnäringen. 

Planförslaget består av två delar. Dels en allmän del med övergripande 

riktlinjer, dels en mer detaljerad del som beskriver följande fem geografiska 

delområden: 

1. Brattby- Gubböle- Svallet 

2. Liden- Norrfors- Sörfors- Brännland 

3. Kåddis- Klabböle- Baggböle 

4. Backenområdet- Teg 

5. Ängsbacka- Sand- Bergsboda- Västerfjärden- Obbolaön m.m. 

De områdesvisa avsnitten inleds med en kort bakgrundsbeskrivning 

av området följt av riktlinjer för föreslagen markanvändning. Rubriker 

som behandlas sammantaget för hela planområdet är sammanfattningsvis 

rörligt friluftsliv och turism, gång- och cykelmöjligheter, risker, natur- 

och kulturmiljöer samt en övergripande inriktning för bebyggelseutvecklingen. 

Planområdets avgränsning samt de fem olika delområdena. Planområdet berör områden närmast älven 

från kommungränsen mot Vännäs i norr till Obbola/Holmsundsbron i Österfjärden samt Gröthällan i Västerfjärden 

i söder. Den fördjupade översiktsplanen för älvslandskapet omfattar inte Centrala stan och Ön 

som behandlas i egna fördjupningar. 

9 

PLANFÖRSLAG- ÖVERGRIPANDE ASPEKTER

PLANFÖRSLAG- ÖVERGRIPANDE ASPEKTER 

10 

2.1 Rörligt friluftsliv och turism 

Älvslandskapets attraktivitet bygger på en helhetsupplevelse av både 

landskap och bebyggelse. Inte minst älvslandskapets betydelse för upplevelsen 

av tätortsnära natur är värdefullt för det växande Umeå. En central 

fråga är att stärka älvslandskapets potential till upplevelser genom 

att skapa förutsättningar för god allmän tillgänglighet till älven och dess 

miljöer för alla. Besöksmål finns längs hela älven men en koncentration 

kan ses till fem områden som kan betraktas som ”värdekärnor” med särskild 

potential att utvecklas för besöksnäringen. 

Områdena kring Stornorrfors, Klabböle-Baggböle, Bölesholmarna och 

Umeälvens delta är fyra redan etablerade besöksområden medan Backen 

föreslås som ett nytt med stora utvecklingsmöjligheter. 

Besöksmålen längs älven varierar från mer utvecklade anläggningar 

med service såsom Klabböle energicentrum och Umedeltats naturreservat 

till exempelvis enstaka utkiks-, grill-, bad- och fikaplatser. 

Stiftelsen Natur- och kulturvårdsleden i Umeälvens dalgång driver 

projektet Umeälvdal och arbetar för att utveckla och lyfta upp besöksmål 

i området längs älven. Bland annat har en kartläggning gjorts av intressanta 

besöksplatser såsom Bölesholmarna och hällristningar i Norrfors. 

Inom planens avgränsning finns flertalet cykelvägar och leder såsom 

Umeledsturer, Slätten runt, Hälsans stig, Brännland runt och Deltat runt 

liksom kyrkor, parker och exempelvis geovetenskapligt intressanta lokaler. 

Längs älven finns även restauranger och caféer med varierat utbud. 

Vid sidan av anslutande gång- och cykelvägar finns även förutsättningar 

för att koncentrera parkeringar i anslutning till de större målpunkterna. 

Med parkeringar avsedda för bil, buss och cykel skapar man därmed 

god allmän tillgänglighet i älvslandskapet. 

Målsättning 

Målsättningen är att skapa förutsättningar för ett ökat antal besökare samt att 

älvslandskapet blir en sammanhängande miljö av besöksmål där även resan 

mellan de olika målpunkterna är en upplevelse.

Utvecklingsområde 

Stornorrfors 


Klabböle- Baggböle 


Backen 


Umeälvens delta 

Besöksmål av varierande slag finns längs hela älvsträckan och i kartan visas ett axplock av målpunkter. 

Områdena kring Stornorrfors, Klabböle-Baggböle, Backen, Bölesholmarna samt Umeälvens delta ses 

som särskilda utvecklingsområden inom älvslandskapet. 


Bölesholmarna 

11 




Stornorrfors 

12 


Klabböle- Baggböle 

Utvecklingsområde 1 Stornorrfors 

Stornorrfors kraftverk är det vattenkraftverk som årligen producerar mest 

energi i Sverige. Kraftverket har egentligen två centra. Det ena är vid utskoven 

och laxtrappan och det andra vid turbinerna. 

Som besöksmål har området kring utskoven och laxtrappan störst potential 

att utvecklas. Laxhoppet drar till sig ett stort antal besökare och är 

ett fint ställe att se lax i forsen. På båda sidor om älven finns fikaplatser. 

I närheten finns även hällristningar i Norrfors. Värdefullt vore att knyta 

samman dessa målpunkter genom att öppna upp för gång- och cykeltrafik 

på dammen genom att vidta vissa säkerhetsförebyggande åtgärder. 

Fiskvandringsprojektet ”Från kust till fjäll” kommer öka uppvandringen 

av fisk i älven och i förlängningen kommer detta medföra fler fiskare och 

besökare. Projektet kommer att utmynna i förslag på åtgärder med potential 

att utveckla områdets upplevelsevärden. Inställningen till utveckling 

av området för turism är därför positiv. 

Inriktningen bör vara att området långsiktigt ska fungera som ett centrum 

för utveckling av besöksnäring med koppling till både fiske och visningsmiljöer 

för energiproduktion. Längs den nya laxtrappan kan ett observationsakvarium 

anläggas. Här skulle också ett fiskecentrum kunna 

anläggas som samlar information om fisket längs hela Ume- och Vindelälven 

men också ha en funktion av att vara ett pedagogiskt centrum. Möjligheten 

bör stärkas att visa upp hur produktion av elektricitet från Sveriges 

mest producerande vattenkraftverk sker. 

Utvecklingsområde 2 Klabböle- Baggböle 

Klabböle och Baggböle föreslås som ett utvecklingsområde för besöksnäringen. 

I Klabböle ligger Klabböle energicentrum med museum, sommarservering 

samt utställning om energi från forntid till nutid. Klabböle 

är Umeås första vattenkraftverk och här finns även en äventyrsbana för 

barn. 

Även området på andra sidan älven med Baggböle herrgård och Arboretum 

Norr kompletterar området. Möjligheten att återuppbygga den 

föredetta sågverksmiljön kan genomföras under förutsättning att risker 

för ras, skred och översvämning kan lösas. En återuppbyggnad av sågverksmiljön 

bör inte heller äventyra Arboretum Norrs rekreations- och 

forskningsvärden i någon större omfattning. Stornorrfors kan knytas ihop 

med Klabböle genom en gång- och cykelled på banken för den föredetta 

timmerrännan. En utvecklad gångstig genom älvskogen från södra sidan 

Sörforsbron mot timmerrännan vid Kvarnfors skulle även gynna naturoch 

fiskeintresserade personer. Åtgärder för att underlätta för uppvandring 

av fisk kan innebära förbättrade möjligheter att se fisk hoppa i Baggböleforsen. 

Stornorrfors Klabböle Energicentrum

Utvecklingsområde 3 Backen 

Det stadsnära Backenområdet har potential att utvecklas som besöksmål 

mot bakgrund av dess intressanta kultur- och naturhistoria. Unikt är att 

Umeå som en växande stad har kvar ett stort strandnära område som är 

platsen för stadens ursprung och där viktiga funktioner haft sitt centrum 

såsom kyrkan, handeln, tinget och samfärdsel. 

Häradsvägen, som löper genom området som en historisk slinga mellan 

dåtid och nutid, är kvar sedan 1300-talet. I nuläget nyttjas området till 

stora delar av närboende för rekreation. Önskvärt är att fler målpunkter 

utvecklas i området så att det kommer fler umebor och besökare till godo. 

I samband med exploatering av föreslagen ny bebyggelse vid Lundåkern 

bör det säkerställas att strandpromenaden och entréer till utvecklingsområden 

på Backen ges en attraktiv och tydlig gestaltning. 

Utvecklingsområde 4 Bölesholmarna 

Bölesholmarna är en oas mitt i staden som erbjuder höga naturvärden, rofyllda 

miljöer liksom platser för aktiviteter som bad, lek och fiske. I dagsläget 

är det främst Tegsbor som nyttjar området men stor potential finns 

för ett bredare nyttjande. 

En ny gång- och cykelbro mellan Lundåkern och Bölesholmarna skulle 

göra området enkelt att nå för boende på stadssidan och samtidigt som 

de båda utvecklingsområdena på Backen och Bölesholmarna kan knytas 

samman. Med en broförbindelse finns förutsättningar för ett ökat nyttjande 

av strandpromenaden och en sammanhängande älvnära och central 

promenadslinga skapas. 

Inställningen till utveckling av anläggningar och aktiviteter med koppling 

till bad, fiske, båtliv etc. är positiv. Bölesholmarna är i planen utpekat 

som rekreationsområde och inriktningen bör vara att skapa fler och bättre 

utblickar mot älven för stadens invånare. Den utvecklings- och skötselplan 

som finns framtagen och beslutad av tekniska nämnden år 2007 bör 

därför ses över. 

Bölesholmarna nås inom tio minuter till fots eller med cykel från stora 

delar av centrala Umeå. Med planerade broförbindelser kommer tillgängligheten 

att bli ännu bättre. Bölesholmarnas naturområden står för 

en viktig variation i stadslandskapet, inte minst rumsligt. Naturvärdena 

i området är dock en förutsättning för områdets upplevelserikedom. En 

stor del av våra centrala älvstränder är relativt öppna, med långa utblickar 

och vyer över vatten. Gröna områden av tillräcklig storlek för att erbjuda 

rumsliga kvaliteter saknas till stor del i centrala Umeå. Älvstråket bör ges 

en varierad utformning från den stensatta, urbana stenkajen till välgestaltade 

naturparker med fågelsång. 

Backen Bölesholmarna 




Backen 

13 




Umeälvens delta 

14 

Utvecklingsområde 5 Umeälvens delta 

Inom Umeälvens delta pågår utveckling och iordningsställande av anläggningar 

och rastplatser för friluftslivet inom och i anslutning till naturreservatet 

i syfte att åskådliggöra naturmiljöer för en bred allmänhet. 

Inom naturreservatet ligger några av Umeås främsta fågelskådningsplatser 

med fågeltorn vid Villanäs, Bergön och Tuvan. Området är dock 

inte bara intressant för fågelintresserade utan erbjuder även intressanta 

naturmiljöer längs landhöjningskusten samt utblickar över deltat. 

Två entréer för besökare vid Bergön med Tuvan samt Villanäs planeras. 

Där finns även fågeltorn och strövområden med vandringsstigar som 

möjliggör upplevelse av naturen på nära håll. Även på Holmen och vid 

Långnäsudden planeras entréer med information och utblickar över deltalandskapet. 

Platserna är belägna nära kommunikationer i strategiska lägen. 

Ett mål är att var och en av entréerna ska kunna ta emot upp till 50 

besökare samtidigt. 

Åtgärder som föreslås är exempelvis tillskapande av ytterligare parkeringsytor, 

stigar, sittplatser, information liksom exempelvis expansionsytor 

för besöksanläggningen vid Bergön. 

Vidare ska observations- och besöksplatser utvecklas på flera ställen inom 

området där vindskydd eller exempelvis ett fågeltorn ska finnas liksom 

sittgrupper och information. Området med Hedmansgrundet och 

Lillsandskär vid Villanäs planeras göras mer tillgängligt med spänger och 

hängbro och på Hedmansgrundet är en kanotplats under uppförande. 

I Umeåområdet bör även ett ”naturum” finnas med information om 

bland annat Umedeltat. Kajen vid Lill-Tuvan skulle kunna vara en lämplig 

plats för ett sådant naturrum. Ett mål är att reservatet Umedeltat ska 

göras tillgängligt för umebor och besökare. Förutom gång- och cykelleder 

till reservatet finns även möjlighet för exempelvis båtturer och paddling 

genom anläggande av bryggor på strategiska platser i reservatet. 

Länsstyrelsen ansvarar i samband med reservatsskötsel för utveckling 

av deltat som besöksmål. 

Inställningen till åtgärder, utvecklande av anläggningar etc. som kan 

bidra till ökad allmän tillgänglighet och områdets värde som besöksmål 

är positiv. 

Flisbergsgrundet Rinneln och Tuvan

2.2 Gång- och cykelmöjligheter 

Umeå älvdal är ett rekreationsområde där det finns en ungefär tre mil lång slinga av 

gång- och cykelleder. Idag är gång- och cykellederna inte sammanhängande, däremot 

är många av sevärdheterna möjliga att nå med bil. 

I planförslaget skissas utvecklingsmöjligheter och åtgärder för att åstadkomma 

sammanhängande och attraktiva gång- och cykelleder som skapar god tillgänglighet 

till älven för såväl umebor som besökare. Gångstigar och cykelvägar kan, med en 

medveten gestaltning, bidra till upplevelsen av områdets kultur- och naturmiljöer. 

Målsättning 

Målsättningen är att knyta samman de olika målpunkterna längs älven med ett attraktivt 

och älvnära rekreationsled för gång och cykel samt minska barriärerna mellan 

älvens södra och norra sida. 

Cykelmöjligheter uppström Umeå, norra sidan av älven 

På norra sidan av älven från gamla bron i Umeå går en cykelled längs strandpromenaden 

via Backens kyrka och vidare genom Baggböle och Kåddis till Brännland. 

Sträckan är väl fungerande och har inte behov av några större åtgärder förrän leden 

når Brännland och Norrfors. Längs denna sträcka hänvisas cyklister antingen till 

väg E12, eller sträckningen längs Kassjövägen mot järnvägen. Slingan leder vidare på 

grusvägar parallellt med järnvägen och längs en åkerväg in mot Norrfors. 

En ny sträckning på södra sidan av vägen förutsätter åtgärder i form av anläggande 

av en bro över Smörbäcken samt schaktning och utfyllnadsarbeten. Från Norrfors 

korsas älven via Sörforsbron. Cyklister är hänvisade till denna sträcka för att nå Laxhoppet 

och Stornorrfors kraftverk. 

Genomförande av äkerhetsförebyggande åtgärder på bron över dammen, som idag 

är avstängd för cyklister, skapar ett stort mervärde för tillgänglighet och rekreation. 

Uppströms Norrfors slingar sig byvägen västerut. På sträckan samsas cyklister med 

biltrafik. Vissa delar har nära kontakt med älven medan andra ligger längre upp i byarna. 

Möjligheten att skapa ett mer älvnära stråk finns söder om järnvägen men kräver 

viss nyanläggning. Mot kommungränsen till Vännäs finns möjligheter att skapa 

en gångstig på de vallar som anlades i samband med 1938 års översvämningar. Viss 

återställning av skyddsvallen krävs. 

Cykelmöjligheter uppström Umeå, södra sidan av älven 

På södra sidan av älven är cyklister i dagsläget hänvisade till att nyttja landsvägen från 

Sörfors till Klabböle Energicentrum och från Klabböle till Umåker. Önskvärt vore att 

knyta samman befintlig bilväg från Vännäs och Brån med en ny cykelväg till Liden. 

Det finns möjlighet att nyttja banken för den tidigare timmerrännan till en gångoch 

cykelväg. Olika åtgärder krävs dock för att göra sträckan framkomlig med cykel. 

Nedströms Notvarpsbron och Klabböle Energicentrum är det möjligt att anlägga 

en ny cykelväg längs en uppstickande ås i älven. Åtgärder krävs vid anslutning till den 

branta älvbrinken och detta bör samordnas med projektering och byggande av Västra 

länken. I samband med byggandet av bron över älven för Västra länken bör också en 

gång- och cykelväg anläggas. 

För att sammanbinda de västra stadsdelarna och Teg-Böleäng med sina stora arbetsplatser 

är en bro mellan Lundåkern-Bölesholmarna-Väst Teg av stor betydelse. 

Bron mellan Lundåkern och Bölesholmarna skulle samtidigt tillföra ett stort mervärde 

som ett central promenadstråk och tillgängliggöra rekreationsområdet på 

Bölesholmarna med sina utflyktsplatser, bad etc. 

15 



Nr Åtgärd Ansvar 

16 

1 Gångväg på skyddsvallar i Brattby Umeå kommun 

2 Nya cykellänkar söder om järnvägen Umeå kommun 

1 

3 Säkerhetsåtgärder på Norrforsdammen Vattenfall 

4 Cykellänk Brännland-Norrfors Vägverket 

5 Gångstig Kåddis-Brännland Stiftelsen Umeå älvdal 

6 Cykelväg längs gamla timmerrännan Umeå kommun 

7 Cykelväg Energicentrum-Umåker Umeå kommun 

Brattby 

8 Bro Bölesholmarna Umeå kommun 

Svallet 

Gubböle 

4 

Norrfors 

2 

Brännland 

3 

Sörfors 

6 

Kåddis 

Baggböle 

FÖRKLARINGAR 

GRÄNSER 

Planavgränsning 

Backen 

GÅNG- OCH CYKELLÄNKAR 

Klabböle 

Umeälven 

Cykelväg 

8 

7 

Förbindelse saknas 

Bilväg 

Gångväg 

0 1 2 

Timmerrännan 

kilometer 

Vall, timmerränna 

Förslag till ett sammanhängande gång- och cykelnät av rekreationskaraktär längs övre delen av älvslandskapet med föreslagna åtgärder.

Cykelmöjligheter nedströms Umeå 

Umeälvens delta har med sitt tätortsnära läge god nåbarhet med cykel. För att 

åstadkomma en sammanhängande led och därmed ökad tillgänglighet till naturområden 

krävs dock åtgärder på vissa sträckor. 

På den södra sidan av älven, nedströms Bölesholmarna, finns ett sammanbundet 

gång- och cykelnät till Kyrkbron. En cykelförbindelse med rekreativa 

inslag saknas längs älven från Kyrkbron förbi Kolbäcksbron och flygplatsen. 

En gång- och cykelväg finns dock parallellt med bilvägen längs Norra 

Obbolavägen. Vid utveckling av verksamhetsområden i närheten av flygplatsen 

bör hänsyn tas så att cykelvägen blir attraktiv. 

På den södra sidan av älven behöver en ny cykellänk anläggas i området 

mot Obbolabron och förbi SCA:s industritipp. Även ett antal kortare sträckor 

behöver byggas om och förses med gångstigar för att göra sträckan möjlig att 

cykla. Vid en rad platser är det möjligt att ta sig ner på föreslagen sammanhängande 

cykelled runt Umeälvens delta, exempelvis vid Villanäs. För övrigt 

pågår arbete med en promenadslinga i Holmsund, kallad Holmsund runt, 

som knyter an till befintlig vandringsled och som till största del sträcker sig 

längs vattnet. 

Cykelmöjligheter norra sidan av älven 

Längs den norra sidan av älven, fram till och med Gimonäs båtklubb, finns 

redan idag en attraktiv cykelväg. Cykelvägen har genom anläggandet av den 

nya cykelbron över Holmsundsvägen och Botniabanan fått en ökad tillgänglighet 

och fler besökare. Detta ställer högre krav på att strandpromenaden 

fortsättningsvis ges en stadsmässig och attraktiv utformning. 

Nedströms Gimonäs båtklubb finns i huvudsak en framkomlig cykelväg, 

dock inte öster om Bergsboda där befintlig bilväg behöver förlängas. Vägen 

går därefter i huvudsak genom granskog en bit upp i terrängen. Sträckan runt 

Lövöviken, in mot Holmsund, behöver byggas om för att sträckan ska bli möjlig 

att cykla. 

Enklare gångstigar med naturupplevelser 

Medan det är enkelt att uppleva det öppna kulturlandskapet längs älven med 

cykel eller som gående är det idag svårare att uppleva älvnära lövskogar, bäckraviner 

och andra naturmiljöer på nära håll. 

Väl anlagda enklare gångstigar med bra skyltning skulle bidra till orienterbarhet 

och underlätta tillgängligheten till det vilda och spännande naturmiljöerna 

längs älven. En gångstig mellan Sörforsbron och timmerrännan skulle 

innebära en led genom spännande lövskogs- och strandmiljöer. Sträckan leder 

genom blockiga strandområden samt lövskogsmiljöer och ger fina naturupplevelser 

och utsikt över älven. Stigen skulle med fördel kunna användas vid fiske. 

Söder om Kvarnsvedjan och Överbyn finns fina bäckraviner som kan tillgängligöras 

med stigar och spångar. Ravinen kring Raningsbäcken har en speciell 

flora som lättare kan beskådas med en enklare stig. 

På norra sidan älven finns möjlighet att knyta samman strandpromenaden 

mellan Kåddis och den anlagda stigen nedanför Brännland med hjälp av enklare 

gångbroar över de mindre bäckravinerna mellan Kåddis och Brännlandstorpet. 

Stigen skulle leda genom mäktiga höguppvuxna urskogsliknande lövrika 

skogar. 

Vid Sörförs kan en enklare stig anläggas längs stranden mellan laxhoppet 

och gamla Sörforsbron förbi Sörfors fotbollsanläggning. 

17 



Förslag till ett sammanhängande gång- och cykelnät av rekreationskaraktär längs nedre delen av älvslandskapet med föreslagna åtgärder. 

18 

Strömbäck 

Västerfjärden 

10 

Mölle 

Ängsbacka 

12 

11 

Hällan 

13 

Sand 

Rinneln 

Stor- 

Sandskär 

Tuvan 

14 

Obbola 

Bergsboda 

Österfjärden 

0 1 2 

kilometer 

Holmen 

Villanäs 

FÖRKLARINGAR 

GRÄNSER 

Holmsund 



15 

Cykelväg 


Bilväg 

Gångväg 

Nr Åtgärd Ansvar 

10 Cykellänk 

Öbron-Ängsbacka 

11 Cykellänkar 

Ängsbacka-Sand 

12 Cykelväg 

Bergöbron 



14 Cykellänk 

SCA industritipp 


Holmsund 

Umeå kommun/ 

Länsstyrelsen 


Vägverket 



Länsstyrelsen

Exempel på möjliga lägen för nya båtplatser vid Bölesholmarna. 

2.3 Båtliv 

Långt in på 1900-talet var sjöfarten en stor och viktig näring i Umeå. 

Skepp lastade och lossade varor mitt i centrala Umeå. På grund av landhöjning 

och brobyggen, som kraftigt begränsade den segelfria höjden, 

flyttades Umeå hamn till kusten i Holmsund. Även idag finns ett omfattande 

båtliv längs älven. Populära rutter/besöksmål för fritidsbåtar är 

t.ex. färden genom Rinneln och vidare i Västerfjärden för ett besök vid 

Gröthällan eller Simphamn. Exempel på kommersiellt båtliv längs älven 

är t.ex. ”Räkbåten” som under sommaren gör dagliga turer från centrala 

Umeå genom Rinneln och ut i Västerfjärden. Även företag erbjuder guidade 

fisketurer, sälsafaris eller andra upplevelser. En verksamhet på frammarsch 

är guidade turer i kajaker längs älven. Möjligheter finns för turer 

med båt längs älven upp till Klabböle liksom ner till deltat. 

Utprickad farled finns från Holmsund/Obbola genom Österfjärden 

upp till centrala Umeå. Från Simphamn/Kont finns enslinjemärkt småbåtsled 

genom Västerfjärden förbi Ström genom Rinneln där leden ansluter 

till farleden Holmsund/Obbola – Umeå. Från centrala Umeå övergår 

den utprickade farleden till att vara en enslinjemärkt småbåtsled upp till 

Klabböle. Muddring i farleder och småbåtsleder kommer vara nödvändigt 

i framtiden. 

Den segelfria höjden upp till Umeå är tio meter och begränsas av Obbolabron, 

Kolbäcksbron samt även bron för Botniabanan. För att kunna 

angöra centrala Umeå måste Kyrkbron passeras där den segelfria höjden 

är begränsad till 3,8 meter. 

Framkomligheten för båttrafiken kan i vissa fall även begränsas av 

lämningar från flottarepoken. Flottningslämningar bör därför ses över i 

samråd med Västerbottens museum. 

På södra delen av Ön är en marina med gästhamn (40-tal bryggplatser) 

och fullständig service under uppförande intill Kolbäcksbron. Längs älven 

finns ett flertal småbåtshamnar med bryggplatser vilka listas i tabell. 

I centrala Umeå råder dock en brist på båtplatser. En utgångspunkt för 

planeringen har därför varit att tillskapa möjligheter för fler båtplatser i 

centrala lägen som exemplifieras i illustrationen ovan. 

19 



20 

Hamn Antal Övrigt 

Klabböle 20 Grunt inlopp 

Lundåkern 70 Sjösättningsramp 

Centrala Umeå 26 Strömt 

Öbacka 30 Platser för boende 

Strömpilen 12 Gästbrygga 

Gimonäs 150 Vinterförvaring, sjösättningsramp 

Ström 20 Segelfri höjd ej begränsad, vinterförvaring 

Bryggplatser längs älven 

Målsättning 

Målet är ett utvecklat båtliv i Umeå där antalet båtburna besökare ökar 

samt att fler umebor kan ta del av båtlivet. 

Riktlinjer båtliv 

• Båtplatser ska anläggas på båda sidor om älven. 

• Allmänna båtsläpp ska finnas så att sjösättning/upptagning av båtar underlättas. 

• Initiativ som möjliggör allmänt tillgängliga bryggor, anläggningar på vatten och 

enklare småbåtshamnar bör mottas positivt under förutsättning att det kan ske 

utan konflikt med reservatsbestämmelser och andra värdefulla miljöer. 

• Befintliga båtsläpp bör kompletteras med fler. 

• Vid anläggande av broar bör höjden anpassas till möjligheten att passera med båt. 

Riktlinjer muddring 

• Farleder och småbåtsleder ska underhållas och i förekommande fall muddras 

såsom exempelvis Storrinneln och inloppet till Klabböle hamn. 

• För att undvika upprepande muddringar vid enskilda bryggor förespråkas anläggande 

av gemensamma båtanläggningar i områden med bebyggelse i strandlägen. 

• Vid muddring nära strand ska, för att kommunen ska ge sitt medgivande, följande 

kriterier vara uppfyllda: 

- Strandlinjen får ej förändras 

- Allmänhetens tillgänglighet till stranden får inte förhindras/försvåras 

Uppläggning av muddermassor anmäls till Miljö- och hälsoskydd. 

Muddring prövas av länsstyrelsen eller miljödomstolen. 

Riktlinjer flottningslämningar 

• Länsstyrelsen bör i samråd med Västerbottens museum och Umeå kommun föreslå 

vilka flottningslämningar som bör bevaras eller restaureras. Övriga flottningslämningar 

som utgör risker bör tas bort.

2.4 Fiske 

Fisket i Umeälven är en outvecklad resurs med potential att bli en unik 

tillgång för umebor och besökare. Detta inte minst sedan Vattenfall, tillsammans 

med kommunerna längs Vindelälven, Vindelälvens fiskeråd 

med flera träffat avtal om åtgärder för förbättrad laxuppvandring i Umeälven-Vindelälven. 

Torrfåran och området där den gamla älvfåran möter utloppskanalen 

från Stornorrfors utgör vandringshinder för lax och havsöring. Umeå 

kommun och Vattenfall har därför avsatt medel för att förbättra förhållandena 

och ett EU-projekt pågår med internationell expertis som arbetar 

med åtgärder för att förbättra fiskuppvandringen. I en första pågående 

etapp åtgärdas Laxhoppet, Kungsmofallet och Baggböleforsen. Nästa 

etapp syftar till att förbättra förhållandena i sammanflödet mellan torrfåran 

och utloppskanalen. 

I samband med pågående säkerhetshöjande åtgärder vid dammen i 

Norrfors anläggs en ny modern fisktrappa som förses med smoltavledare 

för att förhindra att utvandrande lax och laxungar måste passera genom 

turbinerna i kraftverksanläggningen. 

Umeälven, mellan Stornorrfors och Stor-Sandskär omfattas av riksintresse 

för yrkesfiske. Vattenområdet ska så långt som möjligt skyddas mot 

åtgärder som påtagligt kan försvåra näringens bedrivande. 

Målsättning 

Målsättningen med planen är att skapa goda möjligheter för allmänheten 

att fiska i älven genom att öka tillgängligheten till stränder och ge förutsättningar 

för tillskapande av bra platser för fiske. 

Målet möjliggörs genom förbättring av gång- och cykelleder, anläggande 

av stigar ner till vattnet vid fiskeplatser, anläggande av allmänna 

bryggor samt slyrensning för vissa sträckor, dels för att underlätta vattenkontakten 

för fiske från land, dels genom tillskapande av fiskeplatser. 

I takt med att fiskvandringen ökar måste upplåtelse av fisket samordnas. 

Även uttaget av fisk måste samordnas mellan yrkesfisket i älvmynningen 

och fritidsfisket, såväl inom Umeå kommun som längs Vindelälven. 

Riktlinjer fiske 

• Åtgärder och insatser längs älven i syfte att tillgodose allmänhetens möjligheter 

till fiske och fisketurism bör betraktas med en positiv inställning. 

• Slyrensning och anläggande av fiskestigar bör göras under förutsättning att 

riktlinjerna för skogsmiljöer följs. 

• Umeå kommun ska verka för en samordning av fiskerättsupplåtelser och att 

möjligheten till ett attraktivt fiske kommer alla till del. 

21 



22 

2.5 Naturresurser 

Älvslandskapet består av en mosaik av natur-, kultur- och urbana landskapstyper 

där de naturliga förutsättningarna och brukandet av naturresurser 

över en lång tid skapat ett heterogent landskap med höga naturoch 

upplevelsevärden. 

Den varierande landskapsstrukturen med relativt storskaliga odlingsmarker 

på slätten, mer småskaliga kultur- och betesmarker, strandområden 

och lövskogsmiljöer, liksom själva älvstråket gör älvslandskapet till 

ett av de artrikaste i norra Sverige och skapar förutsättningar för en rik 

flora och fauna. Fragmentering av landskapet och därmed naturmiljöerna 

utgör ett hot mot den biologiska mångfalden. Viktiga artrika biotoper 

som utgör kärnområden för många arter blir mindre till ytan och ligger 

allt mer isolerade. Att skydda enstaka isolerade kärnområden är inte alltid 

en effektiv metod för att långsiktigt bevara naturvärden. En hållbar 

planering, med syfte att bevara artrikedomen och ekosystemfunktioner, 

behöver ske utifrån en helhetssyn och ett ekologiskt perspektiv över större 

landskapsområden. 

Naturmiljöerna i sig är viktiga resurser som möjliggör ekosystemtjänster 

som är till nytta för samhället t.ex. ren luft, skydd mot erosion eller 

vattenrening. De art- och upplevelserika naturmiljöerna längs älven har 

en viktig funktion för Umeås attraktiva och stadsnära utbud av rekreations- 

och friluftsmiljöer. Älven och det fågelrika deltaområdet är en resurs 

för framtida fiske- och naturturism. Älven är därtill en resurs för 

hållbar energiproduktion. Vattnet i älven är avgörande för Umeås dricksvattenförsörjning. 

De näringsrika slätt- och sedimentmarkerna längs älven 

är betydelsefulla för den lokala livsmedelsproduktionen. Omkring 

20 procent av Umeås jordbruksmark finns inom älvslandskapet. 

Målsättning 

Älvslandskapets naturresurser bevaras och utvecklas på ett långsiktigt 

hållbart sätt. 

Riktlinjer 

• Framtida verksamheter som omfattar älvslandskapet bör avvägas mot dess 

konsekvenser för de naturresurser älvslandskapet tillhandahåller. 

• Älvslandskapets naturliga potential för ekosystemtjänster utreds, tillvaratas och 

utvecklas.

2.6 Vatten 

Dagens uttag i vattenverket Forslunda sker med grundvatten från Vindelälvsåsen. 

Den naturliga grundvattenbildningen räcker dock inte till. För 

att klara försörjningen måste därför grundvattenbildningen förstärkas med 

konstgjord infiltration där Umeälven nyttjas som råvattentäkt. Från intagsledningen 

i Baggböle pumpas älvvatten till dammar uppströms Forslunda. 

Grundvattentäkt i Backen 

Det finns tre brunnar i Backenområdet som delvis försörjer Volvo med kylvatten 

och som är tänkta som nödvattentäkt för dricksvattenförsörjningen. 

Vatten pumpas cirka 50 meter från älven och i grusåsen där den korsar älven. 

Kapaciteten är god men däremot sker påverkan på älvvattnet vid stora 

uttag. Backen är bättre skyddad än ytvattnet i älven och kan därför ha en 

viktig funktion som nödvattentäkt för Umeå. 

Målsättning 

Med en växande befolkning och en ökad konsumtion blir älvvattnet en allt 

viktigare resurs som dricksvatten. Målsättningen är därför att vattenkvalitén 

i Umeälven inte ska försämras. Åtgärdsprogrammen i vattendistrikten 

är ett sätt att kontrollera och planera åtgärder för att säkra vattenkvaliteten 

och således också ett hjälpmedel för att kunna leva upp till målsättningen. 

Riktlinjer 

• Älvvattnet ska i möjligaste mån hållas rent från mikrobiologiska föroreningar, 

metaller och andra föroreningar. 

• Området runt råvattenintaget i Baggböle samt grundvattentäkten i Backen bör 

skyddas som vattenskyddsområde. 

23 



24 

2.7 Odlingslandskap 

Det kustnära jordbrukslandskapet längs Umeälven varierar från relativt 

storskaliga vallodlingar och spannmålsfält till småskaliga artrika ängsoch 

betesmarker. Den långa kontinuiteten av brukandet på de bördiga sedimentmarkerna 

har satt sin tydliga prägel på landskapet. 

Odlingsmarkerna i älvslandskapet är av stor betydelse för den areella 

näringen eftersom ungefär en femtedel av Umeå kommuns totala odlingsmark 

finns i anslutning till älven. De viktigaste områdena, där jordbruksintressen 

bör prioriteras, är Brattby-Svallet, Norrfors-Brännland liksom 

jordbruksmarker i deltaområdet. I Sörfors, Klabböle och Baggböle har 

brukandet av odlingsmarker minskat med förbuskning och igenväxning 

som följd. Alla tre byar liksom Brännlands långsträckta jordbruksby omfattas 

av riksintresse för kulturmiljövården, där bystrukturen i det öppna 

landskapet är ett av värdena för riksintresset. 

Kompletteringar av bebyggelse i byarna måste beakta möjligheterna för 

ett fortsatt jordbruk i liten och större skala för att bevara den öppna landskapsbilden. 

För några områden har en inventering gjorts av ladlandskapet. I samband 

med renovering bör hänsyn tas till biologiska värden knutna till ladorna. 

Målsättning 

Det öppna landskapet bevaras på ett långsiktigt och ekonomiskt hållbart 

sätt. Andelen jordbruksmark ska inte minska utan hellre öka. En målsättning 

är även att hävdad betesmark ökar. 

Riktlinjer 

• Möjligheter att driva ett hållbart jordbruk inom området ska inte försämras. För 

att detta ska bli möjligt krävs, förutom tillgång till arrenderade betesmarker, 

även större väl sammanhängande åkermarker belägna i närheten till jordbruksföretagen 

med plats för tillhörande gårdar och djurstallar. Jordbruksmarkerna 

bör därför inte fragmenteras av bebyggelse. Detta gäller även igenväxande 

marker som fortfarande har en bra potential för restaurering. Brukade och brukningsvärda 

jordbruksmarker redovisas i plankartan. 

• Värdefulla ängs- och betesmarker bevaras och möjligheterna till utökat naturbete 

utreds. 

• Brukandet av odlingsmarker och hävd av betesmarker med betesdjur främjas 

med förutsättningar för en bra lokal marknad av jordbruksprodukter. 

• Ladlandskapet bevaras. Behov finns av renovering och i samband med denna 

ska hänsyn tas till biologiska värden knutna till ladorna.

2.8 Skogsmiljöer 

Skogsmiljöer i älvslandskapet domineras av lövskogar som tillhör de 

artrikaste miljöerna i vår region. Naturmiljöerna i älvslandskapet är inte 

statiska. Mosaiken av öppna ytor, buskar, snår-, ung- och uppväxta skogar 

förändras kontinuerligt över tiden. I motsats till granskogar kan älvnära 

lövskogar redan efter 50 år ha utvecklat höga naturvärden. Delvis är det 

dynamiken av livsmiljöer som ger upphov till den stora artrikedomen i 

älvslandskapet. 

Detta ger möjligheter till ett mer dynamiskt angreppssätt för att bevara 

artrikedomen som är knuten till lövskogarna. Lövskogarnas relativt 

snabba dynamik och uppväxt möjliggör att man på sikt kan planera 

för nya lövskogsområden som kompensation för ianspråktagna områden. 

Traditionellt skogsbruk bör fortsättningsvis bedrivas i barrskogsdominerande 

skogsmiljöer men med förstärkt hänsyn i form av spridningskorridorer 

och inte alltför stora sammanhängande avverkningsarealer. 

I plankartan ingår uppväxta lövskogar och ravinskogar som har höga 

naturvärden, d.v.s. en hög förkomst av sällsynta arter i områden med 

skyddsvärda naturmiljöer. Ett kärnområde för värdefulla lövskogar finns 

vid Tuvan som ingår i naturreservatet Umedeltat. Ett annat viktigt kärnområde 

är de älvnära lövskogarna i Umeälvens dalgång mellan Sörfors 

och Kåddis som bör skyddas långsiktigt. 

Mindre hackspett som karaktärsfågel 

Målsättningen att på ett dynamiskt sätt bevara biologisk mångfald längs 

älvslandskapet, kan följas upp med en lämplig indikatorart. En indikatorart 

som är i sin utbredning starkt beroende av älvnära lövskogsmiljöer 

och artens krav på livsmiljö skapar förutsättningar för många andra arter, 

däribland sällsynta växter och djur. 

För älvslandskapet är den mindre hackspetten en sådan indikatorart. 

En analys där fördelningen av lämpliga habitat för mindre hackspett och 

funna aktuella häckningsområden ingick (GIS-baserad landskapsanalys, 

2008) visar att det finns goda förutsättningar för att långsiktigt bevara 

skogsområden för 15 – 18 häckningar av mindre hackspett. År 2008 

fanns 23 häckande par inom älvslandskapet. 

Rapporten GIS-baserad landskapsanalys 

över Umeälvlandskapet hör till den 

fördjupade översiktsplanen som bilaga. 

Mindre hackspett. 

Foto: Jörgen Wiklund 

25 



26 

Utblickar mot älven 

Den snabba uppväxten av sly längs de bördiga älvstränderna upplevs av 

många som ett problem eftersom utsikten över älvslandskapet begränsas 

eller förhindras. Den täta vegetationen bidrar dessutom till upplevelser av 

otrygghet. För att hålla sly borta genom t.ex. röjning krävs kontinuerliga 

skötselåtgärder för att begränsa snabb återväxt. 

En långsiktig och kostnadseffektiv metod för att hindra tät slyuppväxt 

är att lövskogar gallras för att främja uppväxt av träd med större stamdimensioner. 

I skogar med grövre träd kan genomsikt uppnås utan att ljustillgången 

till marken ökar i den utsträckning som främjar slyuppväxt. 

Större uppvuxna strandträd är värdefulla och karaktärsbildande landskapselement. 

Målsättning 

Besökare och invånare ska i större utsträckning kunna ta del av älvutsikten 

utan att älvslandskapets naturvärden i större utsträckning påverkas. 

Lövskogarnas utbredning och ekologiska samband bevaras i den utsträckning 

som behövs för att långsiktigt behålla den unika biologiska mångfalden 

i älvslandskapet. Skogsmiljöerna bör göras mer tillgängliga genom 

anläggande av stigar och leder. 

Riktlinjer 

• Röjningsinsatser för att minska den täta slyuppväxten och förbättra utblickarna 

över älven kan ske kring badplatser, längs gång- och cykelleder, fiskeplatser, 

båtanläggningar, utkiksplatser och bostadsbebyggelse. Hänsyn tas till skyddsvärd 

natur med höga naturvärden samt risk för ras och skred. 

• Skötselplaner bör tas fram som utreder behov och lämpliga åtgärder för att öka 

upplevelsevärden, utblickar och trygghet samt minska långsiktig slyuppväxt. 

• Lövskogar bevaras i en sådan utsträckning och med sådan kvalité som ger 

förutsättningar för 15–18 häckande mindre hackspettpar i älvslandskapet. Målsättningen 

med 15–18 hackspettar bör följas upp vart femte år för att säkerställa 

att lövskogmiljöerna inte fragmenteras i den utsträckning som leder till att den 

biologiska mångfalden påverkas alltför negativt. 

• Skog inom områden med skyddsvärd natur bör ej beröras av intensivt skogsbruk 

eller andra typer av markanvänding som ökar landskapets fragmentering. 

• Värdefulla bäckraviner i älvslandskapet bevaras och berörda raviner städas från 

skräp, trädgårdsavfall och skrot. Lämpliga bäckraviner kan göras bättre tillgängliga 

genom anläggande av enklare gångstigar.

Gångavstånd (< 250 m) 

10 min cykeltur (< 2 km) 

Max 20 min busstur 

SKIDSPÅR/ 

ELLJUSSPÅR 

VATTENUPPLEVELSE 

BAD 

UTSIKT 

LANDET I STADEN 

FRILUFTSSKOG 

PLOCKA BÄR 

STOR PULKABACKE 

EVENEMANGSYTOR 

SLALOM 

MÖTESPLATS 

PULKA 

SKIDSPÅR/ 

ANSLUTNING 

Målbild över Umeås grönstruktur, närhet och utbud inom olika reseavstånd. 

VANDRINGSLEDER 

BOLLSPEL 

ANLAGD PLAN 

SÄLLSKAPSLEK/ 

SPONTANIDROTT 

BOSTAD 

GRÖN OAS 

NATURUPPLEVELSE 

VILT RUM 

2.9 Grönstruktur 

Grönstruktur är det samlade begreppet för all grönska i landskapet och 

omfattar således all mark som inte är bebyggd eller hårdgjord. Grönstruktur 

utgör liksom bebyggelsestruktur och infrastruktur en självklar del 

i den framtida bebyggelseplaneringen. Umeå har som målsättning att erbjuda 

en mångfald av gröna kvaliteter och möjligheter till friluftsaktiviteter 

inom gång- och cykelavstånd eller max 20 minuters busstur från bostaden, 

se figur ovan. 

Umeälvens dalgång är Umeås viktigaste sammanhängande grönstråk. 

Många av de gröna kvalitéerna i Umeå kan upplevas längs älven. Grönstrukturen 

längs älven har stora sociala, ekologiska och kulturella värden 

som bidrar till Umeås attraktionskraft. Bristen på större sammanhängande 

centralt belägna park- och skogsområden kompenseras med strandpromenader 

och grönområden längs älven. För att bevara gröna kvalitéer i en 

allt tätare stad är det viktig att planera för gröna attraktiva kommunikationsstråk 

mellan stadsdelarna och älven. Älvslandskapet har också en stor 

betydelse för sociala värden och bidrar till ökad livskvalitet, fler aktiviteter 

och förbättrad folkhälsa. 

Grönstrukturkartan 

Grönstrukturkartan på följande uppslag är ett utsnitt ur den övergripande 

grönstrukturkartan för Umeå som redovisar skyddade naturområden 

(naturreservat och Natura 2000-områden), områden med skyddsvärd natur, 

gröna korridorer, rekreationsområden och sammanhängande jordbruksmark. 

Områdena finns även redovisade i plankartorna för delområdena. 

LEK 

VILA/SOLA 

PICKNICK 

NATURUPPLEVELSE 

VARIERAT SAMMANSATT 

OMRÅDE 

PADDLING 

FÅGELSKÅDNING 

BLOMPRAKT 

ANLAGD PARK 

KOLONILOTT 

PROMENADSLINGOR 

ÅKA SKRIDSKOR 

FISKE 

KONSTSNÖSPÅR 

ORÖRDHET OCH MYSTIK 

27 



Strandsuccession vid Västerfjärden. 

Strandängar vid Liden. 

28 

Skyddsvärda naturområden 

Områden med skyddsvärda naturvärden är livsmiljöer med en hög andel 

av sällsynta och rödlistade arter och är därmed viktiga för att bevara den 

biologiska mångfalden i älvslandskapet. Det kan vara skogar och bäckraviner 

som har klassats som nyckelbiotop eller innehar höga naturvärden 

enligt Skogsstyrelsens bedömningsgrunder liksom artrika betesmarker, 

våtmarker och kulturlandskap. 

Gröna korridorer 

Gröna korridorer har en viktig funktion för spridning av djur och växter. 

Gröna korridorer har ofta även sociala värden som kommunikationsstråk. 

Utformningen och bredden av gröna korridorer är viktig för att få 

en fungerande länk mellan olika livsmiljöer och varierar beroende av vilka 

livsmiljöer som ska länkas ihop och vilka organismer som förväntas 

att sprida sig i och längs korridorerna. Viktigt är därför att i möjligaste 

utsträckning undvika att ekologiska korridorer splittras och att avstånden 

mellan lämpliga livsmiljöer inte blir för stora. En grön korridor betyder 

inte att området undantas från planering. Det är korridorens funktion 

som ska beaktas vid planläggning. 

Rekreationsområden 

Rekreationsområden är områden som idag utnyttjas för rekreationsändåmål 

eller som på sikt kan blir intressanta för rekreation och friluftsliv. 

Naturreservatet i Umeälvens delta har på grund av sitt läge mycket goda 

förutsättningar att attrahera en bred naturintresserad allmänhet och utgöra 

ett attraktivt besöksmål för nationella och internationella besökare. 

Reservatets utvecklingsmöjligheter för friluftsaktiviteter är dock begränsade 

enligt reservatsbestämmelserna. De redovisade rekreationsområdena 

möjliggör framtida satsningar på friluftslivsaktiviteter och rekreation i 

anslutning till reservatet som lyfter hela områdets betydelse som besöksmål. 

Målsättning 

Älvslandskapets stora betydelse och roll för en kommunövergripande grönstruktur 

bevaras och utvecklas. Den biologiska mångfalden och samspelet 

mellan naturoch kulturvärden i älvslandskapet ska också bevaras och 

utvecklas för att komma umebor och besökare tillgodo. 

Riktlinjer 

• Vid ändringar i markanvändningen avvägs bevarandeintressen för biologisk 

mångfald och andra samhällsintressen mot varandra utifrån ett hållbarhetsoch 

landskapsperspektiv. 

• Skyddsvärda naturområden och värdefulla betesmarker skyddas från ingrepp 

som påverkar naturvärden negativt. 

• Inom gröna korridorer ska, vid ändrad markanvändning, hänsyn tas till områdets 

funktion som spridningskorridor för växter och djur och sociala kommunikationsstråk 

där barriärer undviks. 

• Rekreationsområden reserveras för verksamheter för friluftsliv och rekreation.

Värdefulla naturmiljöer, övre delen av älvslandskapet. Karta: Veronica Grahn. 

29 



Värdefulla naturmiljöer, nedre delen av älvslandskapet. Karta: Veronica Grahn. 

30

I Klabböle finns unika grupper av rökhus som minner om fiskets stora betydelse. Miljöerna ingår i riksintresse 

för kulturmiljö Norrfors- Klabböle. I avsnittet om riksintressen uttrycks att planen tryggar förutsättningarna 

för fortsatt jordbruk som är viktigt för att hålla landskapet öppet. 

2.10 Kulturmiljöer 

Målsättning 

Kulturmiljöer är viktiga för stadens, stadsdelens, byns och den specifika 

platsens identitet samt sociala hållbarhet och är en resurs för både dagens 

och morgondagens umebor. Målsättningen är att: 

• Skydda, bevara och utveckla kulturhistoriskt värdefulla platser, 

byggnader och bebyggelsemiljöer. 

• Skydda och bevara fornlämningar och kulturlandskap. 

• Hävda kulturmiljövården i samhällsplaneringen. 

Riktlinjer 

• Riksintresseområden skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. 

Utveckling och förändring kan göras med beaktande av kulturmiljöernas värde. 

• Umeå kommun bör upprätta ett övergripande kommunalt kulturmiljövårdsprogram. 

Programmet ska vara anpassat till den kommunala planeringens behov 

genom att innehålla inbördes värderingar av miljöer och objekt. Några viktiga 

förutsättningar för upprättandet av ett kommunalt kulturmiljövårdsprogram är: 

- Färdigställande av museets pågående bebyggelse- och kulturmiljöinventering. 

- Kompletteringar av samtliga inventeringar och bevarandeprogram med miljöer 

och objekt från efterkrigstiden. 

- Inventeringar och bedömningar gällande kommunens yngre kultur- och 

bebyggelsemiljö. 

• Kommunens riktlinjer för byggande i byar tillämpas. 

Fakta om kulturmiljöer i 

Umeå 

Ett av Umeå kommuns nio områden 

som skyddas som riksintresse 

för kulturmiljö, Norrfors–Klabböle, 

ligger inom 

planområdet. 

Med kulturmiljö som begrepp 

avses miljöer som påverkats av 

människor över tid. Kulturmiljön 

kan bestå av både föremål, 

byggnader, anläggningar och 

fasta fornminnen såsom kulturlandskap. 

Vad som är värdefullt att bevara 

och vad som kan utvecklas 

förändras kontinuerligt. Kulturmiljöer 

vårdas bäst när de får 

brukas och leva. För att olika 

kulturmiljöer ska kunna erhålla 

ett bra skydd krävs en dialog 

och information bl.a. till de som 

bor och verkar i det aktuella området. 

Fornlämningar skyddas enligt 

lagen (1988:950) om kulturminnen 

m.m. Andra kulturmiljöer 

har ett betydligt svagare skydd. 

31 



32 

, 

, 

BRATTBY 

FÖRKLARINGAR 

INTRESSANTA OBJEKT OCH PLATSER 

# 

 

, 

 

 

GRÄNSER 

MARKYTA 

Byggnadsminne 

Rökhus 

Fornminnen 

Tidigare plats 

för skvaltkvarnar 

Lämningar i vatten, 

ev. bomkistor 

Lämningar i vattnet, t.ex. bomkistor 

F.d. hamn 

F.d. färjeläge 

Timmerränna 

Vall för f.d. timmerränna 


Riksintresse kulturmiljövård 

Skog: barr-, löv- eller blandskog 

Åker eller annan öppen mark 

Bebyggelse, kvarter 

Industrimark 

Vattenyta 

Kulturmiljöer i älvslandskapet 

I fördjupningen för älvslandskapet har Umeälvens rika historia fått genomsyra 

planen och ligga till grund för ställningstaganden och planidéer. 

Bland annat föreslås en rad utvecklingsområden för besöksnäringen 

där en plats kulturhistoria ska kunna verka som en utvecklingsfaktor för 

framtiden. Genom att åstadkomma en sammanhängande gång- och cykelförbindelse 

längs älven kan värdena lyftas upp och tillgängliggöras. 

Områdenas kulturvärden har också påverkat var bebyggelse föreslås. 

I byarna uppströms föreslås utveckling i enlighet med befintliga områdesbestämmelser 

samt enligt byggnadsnämndens riktlinjer för byggande 

i byar. 

GUBBÖLE 

SVALLET 

Del av den kvarvarande timmerrännan. Planen 

lyfter upp möjligheten att nyttja rännan liksom 

den kvarvarande vallen, se avsnittet om gång- 

och cykelmöjligheter. 

Kulturvärdena kring Baggböle och Klabböle 

med den f.d. sågverksmiljö och kraftstationen 

lyfts som en utvecklingsfaktor, se avsnittet om 

rörligt friluftsliv och turism. 

, 

Illustrationen ovan sammanfattar några av de aspekter som tas upp i bilagan kallad ”Älvslandskapet i kulturhistoriska 

drag” som tillhör planhandlingen. Det finns en rad synliga spår av älvens kulturhistoria men 

det finns även mycket intressant historia som inte är synligt i landskapet. En utgångspunkt i planen är att 

lyfta upp kulturhistoriska värden för att de ska bilda utgångspunkt för områdets framtida utveckling. 

, 

0 1 2 

kilometer 

, 

, ,, 

, 

, 

, 

byområde med 

lidbebyggelse 

NORRFORS 

,, , 

, , 

, , 

, 

byområde- sannolikt 

det äldsta 

Herrgård , 

Sveriges nord- , 

ligaste , plats för 

hällristningar, 

, 

de övre älvdals- , 

byarna på 1700-talet 

, äldsta 

, bykärnan SÖRFORS , 

, 

, 

, 

, 

, , 

, 

, 

Jättegrytor 

, 

, 

Bropelare 

Sörfors- den största av 

, 

B

ytor 

, 

, 

, 

ropelare 

av 

t 

, 

BRÄNNLAND 

, 

, 

Inom planområdet utgör ett område från Norrfors till Klabböle 

riksintresse för kulturmiljövården. Därutöver finns en mångfald av 

kulturvärden såsom spår efter vattenbruk, flottningslämningar och 

åldriga dammar. Planområdet nedströms stadskärnan, som inte redovisas 

i karta, finns omkring fem fornlämningar och en bomkista, 

dock utan utförligare beskrivning. Kulturlandskapet utmed älven, 

med en mosaik av jordbruks- och gårdsmiljöer, är som helhet också 

att betrakta som ett kulturvärde. 

Generellt saknas ett samlat kunskapsunderlag gällande kulturmiljöer 

i kommunen. Inventeringar av kulturmiljöer i Umeå kommun 

har framförallt gjorts under 1970-1980-talet. Ett övergripande 

kommunalt kulturmiljöprogram bör därför tas fram för att redovisa 

en samlad bild av de lokala kulturmiljöerna men också för att kunna 

användas som ett värdefullt kunskaps- och planeringsunderlag. 

Mycket av den spännande historien kring älven är inte synlig i landskapet 

idag varför exempelvis en inventering och ställningstaganden 

kring de flottningslämningar som än finns kvar, föreslås som fortsatt 

arbete i planen. 

Till den fördjupade översiktsplanen hör två bilagor som rör älvslandskapets 

kulturmiljöer: Älvslandskapet i kulturhistoriska drag 

(2009) och GIS-baserad landskapsanalys av Umeälvslandskapet 

(2008). Bilagorna är en del av planen och är avsedda att användas 

som ett stöd vid planeringen inom fördjupningens avgränsning. 

, 

, 

, 

Soldattorp 

Jättegryta 

, 

, 

, 

, 

, 

, , 

, 

, 

, , 

, , 

KÅDDIS 

medeltida by 

,, , , 

 

 

, 

, , 

, , 

, 

, 

, 

, 

, 

, 

, , 

, 

, , 

, 

, , , , 

Riksintresse 

kulturmiljövård 

BAGGBÖLE 

medeltida by 

Klabböle 

kraftstation 

 

Umeås 

första hamn 

KLABBÖLE 

Område med 

rökhus och 

ladulandskap 

Baggböle herrgård, 

f.d.sågverksmiljö 

Område med 

rökhus 

, 

, 

, 

Backen kyrka 

, 

F.d. kyrkstugeområde 

, , 

 

Färjeläge Gamla hamnen- 

Umeås vagga 

BACKEN 

Umeås vagga vid platsen för hamnen. Tidigare 

fanns flera hundra kyrkstugor i området liksom 

ett landshövdingenresidens. I planen lyfts möjligheten 

fram till berättande även kring det som 

idag inte syns i landskapet. 

Den medeltida Häradsvägen på Backen. 

Inte bara bebyggelse utan även landskapet bidrar 

till upplevelsen av kulturmiljöer längs älven. 

På bilden syns traditionell bebyggelse 

samt ladulandskap i Klabböle resp. Sörfors. 

Gran- plats för 

residens på 1700-talet 

Medeltida landsväg 

Lämningar i vattnet 

33 



Backen 

kyrka 

Umåker 

Västra delen av Backenområdet, Prästbordet. Copyright: Stadsledningskontoret, Umeå kommun. 

34 

Backen 

kyrka 


Utdrag ur bilaga 1, Älvslandskapet 

i kulturhistoriska drag 

Följande kartor är en sammanställning och tolkning av en rad historiska 

kartor och illustrationer och presenteras på ett kartunderlag som samtidigt 

visar dagens och 1714 respektiv 1775 års mark och strandlinje. Byggnader 

visas i vissa fall som symbol och i andra som ytor- på samma sätt som de 

illustreras i ursprungskartorna. 

Prästbordet- Umeås vagga och ett strategiskt nav för kyrklig 

verksamhet och handel 

I kartan nedan visas västra delen av Backenområdet, som bl.a. kallats 

Prästbordet, med kyrkan och tidigare vägar. Exempelvis har Häradsvägens 

sträckning ändrats. Tidigare gick vägen nedanför kyrkan. Under 

1700-talet var området ganska tätt bebyggt med boställen för en rad kyrkoherdar, 

kaplaner och exempelvis en befallningsman. Därtill fanns ett 

stort antal kyrkstugor. I bildens östra del visas platsen för hamnen. På 

denna plats beslutade Johan III att en stad skulle byggas. Platsen hade ett 

strategiskt läge med kajplats, färjeläge och var belägen där flera vägar korsade. 

Gran- platsen därifrån länet styrdes och som haft besökare som 

Carl von Linné 

I samband med att Umeå brändes ner av ryssarna kring 1720 beslöts att 

residenset och länsstyrelsen skulle flyttas till Gran. Under mer än 50 år 

styrdes sedan länet från denna plats. Den gamla kustlandsvägen Härads- 

Backens kyrka, år 1900. 

Foto: Västerbottens museum.

vägen finns kvar och leder som en historisk slinga genom området. Området 

är idag endast bebyggd med ett fåtal gårdar. 

Till residenset, som stod färdigt 1723 fanns en rad byggnader och två 

kryddträdgårdar varav en med bevattningsanläggning. Även om inte några 

byggnader finns kvar idag finns spår av anläggningen liksom den gamla 

gångvägen mellan residenset och länsstyrelsen. Länsstyrelsen disponerade 

två byggnader. Dels lantränteriet som hade hand om kronans medelsförvaltning, 

dels landskansliet som var placerad väster om residenset. 

Gran gästades en sommardag av Carl von Linné som skrev om växter, 

frukt och grönsaker som odlades på platsen. När residenset, i mitten av 

1770-talet, åter flyttade till staden hade minst sex landshövdingar bott 

på Gran. I området, men utanför kartbilden, vid Tvärån fanns därtill en 

Kungsgård. Se vidare beskrivningar i bilaga 1. 

I bilagan Älvslandskapet i kulturhistoriska drag redovisas 

kulturmiljövärden tillsammans med bland annat områdesbeskrivningar 

för byar inom planområdet. 

Mellersta delen av Backenområdet, Gran. Copyright: Stadsledningskontoret, Umeå kommun. 

Backen 

kyrka 

Umåker 

Landshövdingeresidenset, huvudbyggnad 

Landsränteriet Landskansliet 

35 




36 

2.11 Bebyggelse 

Att bo vid vatten har blivit allt mer efterfrågat. Älvslandskapet i Umeå är 

med sitt tätortsnära läge utsatt för ett starkt bebyggelsetryck. 

Varsamt kompletteringsbyggande kan ske i byarna uppströms Umeå 

stad. Tillkommande bostadsbebyggelse föreslås också för områden på 

Backen liksom i vattennära läge mellan Ström och Strömbäck. 

Ett område vid det södra brofästet för den planerade E12-sträckningen 

vid Umeälven, får med den nya europavägens sträckning ett attraktivt 

läge. I planen föreslås vidare utveckling av besöksanläggningar i området 

vid Umedeltats reservat samt för området vid Backen-Gran. 

Det är viktigt att respektera att även enstaka lokaliseringar kan påverka 

en långsiktigt önskvärd utveckling eller handlingsfriheten för framtida 

behov. Det kan gälla behov som vi idag inte kan förutse eller planeringsuppgifter 

för kommande generationer som vi redan har ett ansvar 

att inte försvåra eller bygga bort genom oplanerad strövis bebyggelse. Enstaka 

lokaliseringar måste därför bedömas utifrån hur de tillsammans 

med framtida önskemål av liknande slag kan påverka bebyggelseutvecklingen 

i stort. Bebyggelsetrycket i fördjupningsområdet gör att en enstaka 

lokalisering gärna följs av fler och då går den större och mer långsiktiga 

bedömningen som görs i den fördjupade översiktsplanen förlorad. 

Även markområden som inte anges för någon särskilt angiven framtida 

förändring är ändå behandlade i ett samlat övergripande perspektiv. Om 

inte annat för att bibehålla framtida handlingsfrihet för kommande generationers 

behov. En restriktiv hållning bör därav råda till enstaka lokaliseringar 

som inte har stöd i den fördjupade översiktsplanen. 

Målsättning 

Tillskapa möjligheter för bebyggelsetillskott i attraktiva lägen som kompletterar 

befintlig och planerad bebyggelse samt skapa god tillgänglighet 

till älven och dess strandmiljöer för både umebor och besökare samtidigt 

som värdefulla naturoch kulturvärden tillvaratas.

Riktlinjer- generellt bebyggelse 

Nedan beskrivs generella förhållningssätt till bebyggelseutvecklingen inom älvslandskapet. 

Beskrivningar och riktlinjer för planområdets fem olika delsträckor presenteras 

särskilt för respektive delområde längre fram i handlingen. 

• Ny bebyggelse bör inte medges i särskilt värdefulla natur- eller kulturmiljöer 

eller på öar utan fast förbindelse med fastlandet. 

• En utgångspunkt är att tillkommande bebyggelse i planområdet ska lokaliseras 

till befintliga strukturer där möjligheten att nyttja och utveckla befintlig infrastruktur 

av olika slag är god. 

• Förändring och förnyelse i befintligt bebyggelseområde bör ske så att tillskotten 

samspelar med den befintliga bebyggelsen på ett bra sätt. Det kan gälla 

både bebyggelsens omfattning, placering och utformning som fastigheters 

storlek. Ny bebyggelse bör utvecklas enligt byggnadsnämndens riktlinjer för 

byggande i byar. 

• Ny bebyggelse bör inte placeras på jordbruksmark. Det gäller även igenväxande 

marker som fortfarande har en potential för restaurering. Viss kompletteringsbebyggelse 

kan vara möjlig om inverkan inte är negativ på förutsättningarna 

att bedriva ett rationellt jordbruk, genom exemplevis ökad fragmentering. 

• Bebyggelse bör generellt inte tillkomma i områden präglade av uppgrundning 

eller som berörs av överskridande av gällande riktvärden för flygbuller. 

• I möjligaste mån bör gemensamma anläggningar upprättas för båtplatser, 

bryggor, grillplatser etc. 

• Bostadsbebyggelse bör inte tillkomma i områden med översvämningsrisk eller 

längs bäckraviner, se riskavsnitten ”Ras och skred” samt ”Höga flöden”. 

• Möjliggörandet av utblickar för boende bör tillåtas utanför skyddsvärda skogsmiljöer 

under förutsättning att hänsyn tas till risk för ras och skred samt till landskapsbilden. 

Genomförda åtgärder bör inte ytterligare medverka till en större 

fragmentering av skogsmiljöer. 

• Vid detaljplaneläggning bör möjligheten att tillskapa allmänt tillgängliga passager 

längs älvstranden säkerställas. 

Riktlinjer- enstaka nylokaliseringar och mindre grupper 

• Nylokaliseringar av bebyggelse utan stöd i den fördjupade översiktsplanen 

är inte förenligt med det allmänna intresset av en långsiktigt lämplig bebyggelseutveckling 

i älvslandskapet och bör undvikas. En oplanerad utspridning 

av ny bebyggelse skulle motverka den långsiktigt önskvärda balansen mellan 

bebyggelse och andra markanspråk som översiktsplanen anvisar. Bebyggelseutvecklingen 

bör främst ske i de lägen som översiktsplanen anvisar. 

• Enstaka nylokaliseringar inom eller i direkt anslutning till befintliga bebyggelsegrupper 

kan accepteras i det fall den tillkommande bebyggelsen samspelar 

med den befintliga bebyggelsen på ett bra sätt och inte stegvis leder till successiv 

utvidgning av den befintliga bebyggelsegrupperingen. Därutöver krävs att 

VA-frågor kan lösas på ett hållbart sätt och att lokaliseringen är hållbar utifrån 

möjligheten att nyttja befintlig infrastruktur och samhällsservice, exempelvis 

kollektivtrafik. 

• Enstaka lokaliseringar måste bedömas utifrån hur de tillsammans med framtida 

önskemål av liknande slag kan påverka bebyggelseutvecklingen i stort. En 

restriktiv hållning bör därav råda till enstaka lokaliseringar som inte har stöd i 

den fördjupade översiktsplanen. Motsvarande ska gälla önskemål om enstaka 

mindre grupper av bebyggelse eller planläggningsområden som inte har stöd i 

översiktsplanen. 

• Ovanstående uttrycker ett allmänt intresse som alltid ska beaktas vid lokaliseringsprövningar 

genom bygglov eller detaljplanläggning enligt planoch 

bygglagen. Det allmänna intresset ska i varje enskilt ärende även vägas mot 

förekommande enskilda intressen. Den samlade slutliga avvägningen i det 

enskilda fallet görs i regel av byggnadsnämnden. 

37 



I Regler för vatten och avlopp i tillväxt- 

och omvandlingsområden 

presenteras en arbetsgång för planeringsprocessen 

och val av bästa 

lösning gällande VA-anläggningar 

utanför det befintliga verksamhetsområdet. 

Läs mer 

REGLER FÖR AVLOPP I OMVAND- 

LINGS OCH TILLVÄXTOMRÅDEN 

www.umea.se 

En skyddsnivåkarta för kommunen 

har tagits fram för att underläta bedömningen 

av vilken skyddsnivå, normal 

eller hög, som ska gälla. Kartan 

förändras i takt med att nya undersökningar 

tas fram. Aktuell karta finns 

hos avdelningen för miljö- och hälsoskydd. 

38 

Riktlinjer- vatten och avlopp 

• Tillkommande bebyggelse i direkt anslutning till befintligt verksamhetsområde för 

vatten och avlopp ska, om det är tekniskt och ekonomiskt möjligt, upptas att ingå i 

verksamhetsområde för vatten och spillvatten eller ges möjlighet att ansluta till det 

allmänna vatten- och spillvattenledningsnätet genom avtal. 

• För enskilda avlopp inom områden med hög skyddsnivå bör krav ställas på att 

avloppsfrågan ordnas med gemensamma anläggningar som klarar gällande 

funktionskrav. I de recipienter där hög skyddsnivå krävs eller där åtgärder krävs för 

att uppnå eller bibehålla god status enligt miljökvalitetsnormerna i vattendirektivet 

bör en VA-utredning tas fram i god tid, vid detaljplaneläggning senast i utställningsskedet. 

• VA-utredning för ny bebyggelse bör även omfatta befintlig bebyggelse i anslutning 

till berörd recipient för att säkerställa att den totala miljöbelastningen inte höjs samt 

att lösningarna blir hållbara både ur ett miljö- och ekonomiskt perspektiv. 

• För enskilda avlopp i områden med normal skyddsnivå kan en VA-utredning uteslutas 

om så bedöms motiverat under planläggningen. 

• Infiltrationsanläggningar ska anläggas så att avståndet mellan spridningsledningar 

och högsta grundvattennivå är minst 1 meter. 

• För enstaka lokaliseringar av ny bebyggelse bör, om möjlighet finns, avloppsfrågan 

lösas via kommunalt VA-nät eller gemensamma anläggningar framför enskilda små 

avloppslösningar för enstaka hus. 

• Dagvatten inom tätbebyggt område ska så långt som möjligt hanteras lokalt (LOD). 

Hårdgjorda ytor ska minimeras. Den del som på grund av områdets förutsättningar 

inte kan hanteras lokalt ska avledas i öppna ”tröga” system, så naturtrogna som möjligt. 

Dagvatten från trafikerade ytor bör hanteras så att föroreningar reduceras. 

• Med anledning av att status för de olika vattenförekomsterna längs älven kommer 

att uppdateras är det vid all planläggning och tillståndsgivning angeläget att 

stämma av mot Vattenmyndighetens senast uppdaterade kartor liksom kommunens 

aktuella skyddsnivåkarta. 

• Se även riktlinjer för val av anläggningar för VA i tabell nedan. 

Riktlinjer gällande VA-utredning 

En VA-utredning ska redovisa förslag till avloppsfrågans lösning för aktuellt planområde 

och måste ingå i planhandlingarna inför utställningsskedet. 

I avloppsutredningen bör geohydrologiska förhållandena beskrivas tillräckligt noggrant 

för att visa hur det är möjligt att lösa avloppsfrågan för alla tillkommande fastigheter 

utifrån vad som är rimligt utifrån berörd recipient och påverkansområde. 

Om gemensamhetsanläggning för dricksvatten saknas bör utredningen även omfatta hur 

vattenfrågan ska lösas. 

Den bästa placeringen och tekniska lösningen för att lösa VA-frågan med minsta intrång 

och olägenhet för hälsa och miljö ska väljas om det inte kan anses ekonomiskt orimligt. Vid 

rimlighetsbedömning ska nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämföras 

med kostnaderna för åtgärderna. 

Riktlinjer gällande val av anläggningar för VA 

Avlopp bör: 

• I första hand, där det är tekniskt och ekonomiskt möjligt, anslutas till det kommunala 

avloppsnätet. 

• I andra hand anslutas till samfällda gemensamma avloppsanläggningar. 

För områden med hög skyddsnivå, som inte kan anslutas till kommunalt avlopp, krävs en 

avancerad rening. Vid sådana bör kommunen vid detaljplaneläggning normalt kräva att 

avloppsfrågan ordnas gemensamt. 

• I tredje hand renas i enskild avloppsanläggning. Det gäller vanligtvis inom områden med 

normal skyddsnivå för avlopp med mer spridd bebyggelse för ett mindre antal fastigheter. 

För områden med hög skyddsnivå kan anläggningar av typen minireningsverk 

krävas. 

Vattenförsörjning bör: 

• I första hand baseras på uttag från det kommunala vattenledningsnätet. 

• I andra hand baseras på grundvatten från enskilda vattentäkter, om möjligt från 

gemensamma anläggningar.

2.12 Strandskyddade områden 

Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för 

allemansrättslig tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för 

djuroch växtliv. Inom ramen för den fördjupade översiktsplanen har allmänt 

tillgängliga strandpartier studerats. Utredningen visar att i princip 

hela södra och norra strandsträckan uppströms gamla Tegsbron är tillgänglig 

för allmänheten. Begränsad framkomlighet finns dock vid vissa partier 

där stigar saknas. 

Eftersom det saknas större sammanhängande parkområden i centrala 

delar av staden utgör strandpromenaderna mycket värdefulla gröna stråk 

för rekreation. Nedströms Umeå är situationen dock en annan. Större 

strandområden är på vissa sträckor ianspråktagna för småhus- eller fritidshusbebyggelse. 

Speciellt kring Umedeltat finns efterfrågan på strandnära 

tomter. Antalet boende har i detta område ökat med 400 personer under 

en 20-årsperiod (år 1988 - 2008). Den största ökningen har skett det senaste 

decenniet, se även avsnittet förutsättningar. 

Strandområde för tätortsutveckling 

I översiktsplanen redovisas ett område i strandnära läge där det finns ett 

mycket angeläget allmänt intresse för att upphäva strandskyddet enligt 

7 kap § 18c punkt 5 i Miljöbalken. Området, kallat Rävarumpan, beskrivs 

under delområde fem. Föreslaget bebyggelseområde ligger i ett attraktivt 

läge vid Västerfjärden norr om Strömbäck. Genom att planera för 

en sammanhållen bebyggelse i ett attraktivt strandläge, med möjlighet till 

gemensam båthamn, kan efterfrågan på strandnära attraktiva tomtplatser 

i deltaområdet mötas samtidigt som ianspråktagandet av andra värdefulla 

och utspridda strandområden för bebyggelse hindras. 

Den föreslagna bebyggelsen stödjer befintliga strukturer i Stöcke vad 

gäller exempelvis service och underlag för kollektivtrafik. Ett allmänt tillgängligt 

område skapas längs stranden. Området har valts för att på bästa 

sätt tillgodose strandskyddets syften och det allmänna intresset för tätortsutveckling. 

Närmare utredning och prövning av lämplig omfattning 

av undantaget från strandskyddet kommer att ske i ramen för detaljplanearbetet. 

Riktlinjer 

• Strandsträckan uppströms Tegsbron förblir allmänt tillgänglig. För att förbättra 

framkomligheten längs stränderna anläggs gång- och cykelstigar. Se planförslaget 

angående gång- och cykelmöjligheter. 

• Förutom de i planen redovisade områdena för tillkommande bostadsbebyggelse 

tas inga ytterligare strandavsnitt i anspråk för tomtmark. Luckor som 

möjliggör älvkontakt ska i möjligaste mån bevaras. 

• Redovisningen av skyddsvärda naturtyper, friluftsområden samt område för 

tätortsutveckling ska vara vägledande vid prövningar av upphävande av och 

dispens från strandskydd. 

• Vid ändringar eller upphävanden av detaljplaner och områdesbestämmelser 

som omfattar strandområden sker alltid en prövning om strandområdet eller 

delar av strandområdet kan göras allmänt tillgängligt. 

• Vid tomtavstyckningar vid vattnet sparas alltid ett minst 20 meter brett strandavsnitt 

vid vattnet som förblir allmänt tillgängligt. 

Avgränsning av strandskyddsområden 

För att säkra en god strandtillgänglighet 

för allmänheten och 

bevara goda livsvillkor för djuroch 

växtliv omfattas stränderna 

längs Umeälven av strandskyddsbestämmelserna 

enligt 7 kapitlet 

i miljöbalken. 

Generellt gäller strandskydd 

100 meter från strandlinjen vid 

normalt medelvattensstånd 

för Umeälvens stränder omfattande 

land- och vattenområde. 

Undantag finns där strandskyddet 

är upphävt genom ett särskilt 

beslut för detaljplanelagda 

områden. 

39 



40 

2.13 Förorenade områden 

Umeälven har länge utgjort ett viktigt funktionellt stråk och transportled där 

näringar utvecklats under årens lopp. Det har i vissa fall medfört förorening av 

mark, vatten och/eller sediment. Förorenade områden utgör alltid en potentiell 

risk för människors hälsa och miljön och bör därför behandlas med stor respekt. 

Nya förorenade områden identifieras ständigt. För att minska spridning 

av föroreningar är det viktigt att kunskaper finns kring vilka områden som är, 

eller kan vara, förorenade. Kända föroreningar finns bland annat i Umeälvens 

sediment, på den östra sidan, nedströms Strömpilen. Vid planering och projekt 

i dessa områden är det viktigt att tillräcklig kunskap inhämtas och erforderlig 

sanering genomförs. 

Riktlinjer förorenade områden 

• Vid planerad verksamhet i områden som kan vara förorenade bör fördjupade underökningar 

motsvarande MIFO 2 genomföras innan arbeten påbörjas. Vid behov bör en 

huvudstudie enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual genomföras. 

• Muddring i älven i områden som kan misstänkas vara förorenade nedströms Tväråns utlopp, 

bör föregås av sedimentprovtagning motsvarande MIFO 2 innan arbeten påbörjas. 

Vid behov bör en huvudstudie enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual genomföras. 

2.14 Ras och skred 

Utmed älvdalen förekommer en stor utbredning av sediment som domineras av 

lera och silt som ofta är lös och sulfidhaltig (svartmocka). Leran övergår djupare 

ner till siltiga-sandiga sediment. Ur stabilitetssynpunkt kan finkorniga sediment, 

speciellt siltiga, vara riskabla. Dessutom har landhöjningen gjort att dessa 

sediment i vissa områden är väldigt erosionskänsliga, antingen direkt av älven, 

dess biflöden eller av grundvattenflöden. Vid ingrepp i terrängen som vattenreglering 

och kalavverkning kan risken för ras, skred och allvarlig erosion öka. 

Dessutom kan kraftig nederbörd, som riskerar att öka genom pågående klimatförändring, 

medföra erosionsproblem med skred som följd. 

Delar av älvslandskapet kring Sörfors-Brännland och från Baggböle-ören till 

Strömpilen är översiktligt geotekniskt utrett. Generellt har stora delar av Umeälvdal 

otillfredsställande stabilitet eller är, i vissa fall, otillräckligt utredd. Detaljerade 

undersökningar för att tydligare utreda stabiliteten är därför viktig att 

göra i samband med projekt och åtgärder. 

Riktlinjer gällande ras och skred 

• Projekt och åtgärder som genomförs i närheten av älven eller dess biflöden bör föregås av 

en riskanalys och utredning om ras- eller skredrisk föreligger. 

• Troliga riskområden bör bli föremål för en systematisk geoteknisk undersökning och kartering 

som sedan ligger till grund vid detaljplanering och bygglov. 

• Ett kontrollprogram bör tas fram med okulärbesiktning på ett antal platser med störst 

risk för ras och skred. Dessutom kan mätning av portryck vid ett antal platser ytterligare 

förbättra övervakningen av stabiliteten längs älven. 

• I samband med nya projekt och åtgärder bör dagvatten hanteras så att det inte utgör en 

risk för stabiliteten i älvbrinkarna. 

• Den naturliga vegetationen längs älvbrinken motverkar effektivt erosion och skred och 

bromsar vattenflöden. Erosionskänsliga områden bör därför inte rensas från naturlig vegetation 

utan att andra tekniska åtgärder genomförs som motverkar erosion och skred. 

• Väster om Volvo Lastvagnar samt vid Tegs sjukhem finns områden som är angelägna för 

stabilitetsförebyggande åtgärder. 

• Utfyllnader i älven bör endast tillåtas om det medför förbättrade stabilitetsförhållanden.

41 

Instabila områden längs älven vid Umeå och Sörfors/Brännland. Utfyllnader föreslås i området kring travbanan samt vid Tegs sjukhem. 



Gångväg vid Arboretum, 1995 

Baggböleforsen, 1995 

Foto: Sonja Eriksson, Brattby 

42 

2.15 Höga flöden 

Varierande vattenflöden med höga flödestoppar präglar älvens naturliga 

karaktär. Med stor sannolikhet kommer höga flöden i Umeälven inträffa 

även i framtiden med översvämningar som följd. Med pågående klimatförändringar 

beräknas dessutom de så kallade 100-års flödena inträffa 

oftare. 

Det mest kända höga flödet i Umeälven inträffade år 1938 då stora 

områden i Vännäsby vid gränsen mot Vännäs kommun lades under vatten. 

Flödet uppgick då till 2858 m3 /sek (Vattenfallstyrelsen), vilket kan 

sägas motsvara ett så kallat 100-års flöde. Medelvattenföringen i älven, 

under perioden från år 1961 till 1990, var 440 m3 /sek. 

Under senare år har höga flöden inträffat bland annat åren 1993, 1995 

och 2004. Det mest anmärkningsvärda flödet inträffade år 1995 när enbart 

Vindelälven hade flöden på närmare 2000 m3 /sek men där regleringen 

i Umeälven kunde strypa flödet till att ”bara” vara 2281 m3 /sek 

(Vattenfall) i Umeå. 

För att minska risken för att byggnader och infrastruktur sätts under 

vatten, med höga kostnader för samhället som följd, är det av stor vikt att 

riktlinjer finns för planeringen. 

En övergripande riskanalys som redovisar alla former av risker beskrivs i 

kapitel 6 som berör planförslagets konsekvenser. 

Riktlinjer gällande höga flöden 

• Riktlinjer för 100-, 1000- och 10 000-årsflöden gäller inte om marknivån höjts så att 

tillkommande projekt och åtgärder överstiger nivån för föreslagna riktlinjer. 

• Skyddsvallarna i Brattby bör återställas. 

• Projekt och åtgärder längs mindre vattendrag som exempelvis Smörbäcken, bör ta 

hänsyn till att flöden vid häftig nederbörd kan stiga mycket kraftigt. 

• Ett antal peglar för avläsning av vattennivåer bör anläggas. Inga bostadshus eller 

översvämningskänsliga anläggningar byggs lägre än 150 cm över medelvattenståndsnivån. 

Kust och Umeälvsdeltat 

• Känsliga samhällsfunktioner bör inte byggas lägre än 180 cm över medelvattenståndsnivån. 

• Infiltrationsanläggningar eller markbäddar bör anläggas minst 150 cm över medelvattenstånd 

och med ett avstånd mellan högsta grundvattennivå och spridningsledningar 

på minst 100 cm. 

• Bebyggelse som byggs strax ovan 150 cm över medelvattenstånd bör tåla en viss 

grad av översvämning.

Universitets- och 

sjukhusområdet 

Teg 

Ön 

Teg 

Sofiehem 

Illustration av 100-, 1000- och 10 000-årsflöden nedströms Kyrkbron. 

Centrala Umeå 

Umeå Airport 

Teg 

43 

Illustration av 100-, 1000- och 10 000-årsflöden vid Centrala stan och Teg. 

Illustration av 100-, 1000- och 10 000-årsflöden för sträckan Baggböleören till Bölesholmarna. 



Källa, Illustrationer: Länsstyrelserna i 

Mellansverige, 2006. 

44 

Riktlinjer 100-årsflöde 

I områden som hotas av 100-års flöden, och i det fall inte åtgärder vidtas, bör det i princip 

inte tillkomma någon bebyggelse. Undantag gäller för enkla byggnader som garage 

och uthus. Mindre enskilda vägar och cykelvägar liksom aktivitetsytor kan anläggas. 

Rekommendationer för markområden med stor sannolikhet för översvämning. 

Riktlinjer 1000-årsflöde 

I områden som hotas av 1000-års flöden, och i det fall inte åtgärder vidtas, kan viss byggnation 

uppföras. Det kan till exempel vara byggnader av mer robust konstruktion, vägar 

med förbifartsmöjligheter samt enstaka villor och fritidshus. Bostadsområden med flerbostadshus 

eller kontor samt mindre industrier med obetydlig eller liten miljöpåverkan 

ska kunna uppföras om de lokaliseras så att möjligheter finns för kommunen att uppföra 

invallningar etc. Nedre våningsplan bör utföras så att de tål viss översvämning. 

Rekommendationer för markområden med låg sannolikhet för översvämning. 

Riktlinjer 10 000-årsflöde 

Riskobjekt och samhällsfunktioner av betydande vikt bör lokaliseras i områden som inte 

hotas av 100-, 1000- eller 10 000-års flöde eller så kallat högsta dimensionerande flöde. 

Det kan vara offentliga byggnader som till exempel sjukhus, vårdhem, skolor, infrastruktur 

av stor betydelse såsom riksvägar och andra vägar utan reella förbifartsmöjligheter, 

järnväg, VA/avfallsanläggningar, el-/teleanläggningar samt industrier med stor miljöpåverkan 

eller andra industriområden. 

Rekommendationer för markområden med viss sannolikhet för översvämning.

2.16 Riksintressen 

Älvslandskapet berörs av en rad riksintressen som enligt miljöbalken pekats 

ut av en statlig sektorsmyndighet eller som redovisats direkt i lagen. 

Områden som är av riksintresse ska redovisas särskilt i översiktsplanen, där 

kommunen ska redogöra för hur intresset tillgodoses. 

Norrfors- Klabböle- riksintresse kulturmiljö 

Naturskönt och kulturhistoriskt värdefullt område kring Umeälven mellan 

Norrsforsdammen och Klabböle. Fornlämningar, jordbruksbyar med 

genuin bebyggelse, odlingslandskap, övergivna flottningsanläggningar, 

sågverksdrift, laxfiske och kraftverk samt andra kulturminnen från bygdens 

historia. Området är klassat som riksintresse för kulturmiljövården. 

Områdesbestämmelser med bland annat skydd för kulturmiljön har upprättats 

för Sörfors by och Baggböle/Kåddis byar. Baggböle och Norrfors 

herrgårdar utgör dessutom byggnadsminnen. 

Ställningstagande 

Förutsättningar för fortsatt jordbruk ska tryggas och kulturlandskapet 

ska hållas öppet. 

Delar av Sörfors, Liden och Svallet- riksintresse rennäring 

Delar av Sörfors, Liden och Svallet utgör riksintresse för rennäringen: 

kärnområden. 


Ingen nytillkommande bebyggelse eller verksamheter föreslås inom riksintresseområdet. 

I samband med eventuella lokaliseringsprövningar eller 

andra verksamheter som kan påverka riksintresset för rennäringen kommer 

kommunen samråda med berörda samebyar. 

Umeälven- riksintresse yrkesfiske 

Umeälven utgörs av riksintresse för yrkesfisket. 


Yrkesfisket ska beaktas vid åtgärder som påtagligt kan försvåra näringens 

bedrivande. 

Umeälvens delta- riksintresse naturmiljö 

Umeälvens mynningsområde utgörs av riksintresse för naturvården. Deltat 

har ett mycket stort värde som rastlokal för våtmarksfåglar och är 

även intressant för häckande fåglar. Området är skyddat som Natura 

2000-område och är av länsstyrelsen beslutat som naturreservat. 


Gällande restriktioner liksom begränsningar enligt länsstyrelsens reservatsbeslut 

ska beaktas. Områdets status som naturreservat innebär att naturvärden 

till stora delar säkrats. 

45 

PLANFÖRSLAG- RIKSINTRESSEN

PLANFÖRSLAG- RIKSINTRESSEN 

46 

Riksintressen inom planavgränsningen för fördjupad översiktsplan för älvslandskapet. 

Naturbetesmark i Norrfors- riksintresse naturmiljö 

Ett mycket välbetad och värdefull betesmark vid Idebäckens raviner som 

framgångsrikt restaurerats. Beteshävden återspeglar en rik flora betesgynnade 

växter. 


Planen medger goda förutsättningar för fortsatt betesdrift. Norrfors och 

Brännland är viktiga jordbruksbyar där jordbruk prioriteras. 

E4 och E12- riksintresse kommunikationer, väg 

Fördjupningsområdet berör riksintressevägarna E12 och E4 samt blivande 

E12, Västra Länken inom Umeåprojektet. 


Ingen verksamhet eller bebyggelse som påverkar möjligheten att i framtiden 

ianspråkta reservatet bör tillåtas.

Botniabanan samt spår mot Holmsundriksintresse 

kommunikationer, järnväg 

Planområdet berör riksintressejärnvägen Botniabanan samt spåret mot 

Holmsund. 


Åtgärder som påtagligt kan försvåra utnyttjande eller tillkomst av järnväg 

av riksintresse ska så långt möjligt inte ske. Järnvägssträckningarna redovisas 

på plankartan. 

Flygplatsen- riksintresse kommunikationer, flyg 

Umeå Airport är en av 10 flygplatser som riksdagen 2008-12-19 beslutade 

ska ingå i ett nationellt basutbud som staten långsiktigt bör ansvara 

för. Den är också en av 31 flygplatser som Trafikverket har pekat ut som 

riksintresse. För flygets riksintresseområde i Umeå har Trafikverket inlett 

arbetet med en precisering av riksintresset som bland annat innebär 

en översyn av dagens restriktionsområde för flyget. Nya inflygningsvägar 

samt bullerberäkningar utifrån ändrade flygprocedurer och flygplanstyper 

utgör underlag för det kommande resultatet av riksintressepreciseringen. 

Sannolikt kommer de nya procedur- och bullerberäkningarna 

innebära en justering av nuvarande restriktionsområde. 

Flygplatsens för närvarande föreslagna influensområde gällande flygbuller 

berör älvslandskapet dels uppströms vid Teg och Lundåkern samt 

Kungsänget och dels nedströms vid Ängsbacka-Bergsboda. Kommunens 

inställning, som tagits fram efter samråd med Luftfartsverket, har hittills 

varit att nylokalisering av bostadsbebyggelse inte bör ske inom områden 

som långsiktigt kan väntas bli utsatta för flygbullernivåer överskridande 

genomsnittsnivån FBN 55 dBA eller som regelbundet överstiger 70 dBA 

maximalnivå. I den dialog som kommunen haft med Luftfartsverket har 

emellertid framhållits att det, inom och i anslutning till redan befintlig 

sammanhållen bebyggelsestruktur, i vissa fall ska vara möjligt att göra 

samlade bedömningar och prövningar av kompletterande bebyggelse 

även om riktvärdet 70 dBA maximalnivå utomhus överskrids mer än 3 

ggr per dygn. Bebyggelseområdet vid Kungsänget (B2) som redovisas i 

denna fördjupade översiktsplan utgör ett sådant kompletteringsområde. 

Boverkets allmänna råd från år 2009 ger förutsättningar vad gäller bebyggelselokalisering 

i områden med flygbuller. De allmänna råden anger 

att nylokalisering inte bör ske där FBN 55dBA överskrids, eller där maximalnivån 

70 dBA överskrids mer än tre gånger per årsmedelnatt. Därutöver 

anges i de allmänna råden som en ny princip att bebyggelselokalisering 

kan ske så länge maximalnivån 70 dBA inte överskrids mer än 30 

ggr per dag-kväll. Några nya beräkningar av den bullerutbredningen har 

ännu inte tagits fram av Luftfartsverket eller Transportstyrelsen. Utifrån 

den kännedom som kommunen har om trafiken vid flygplatsen bedöms 

det dock inte troligt att mer än 30 bullerhändelser över 70 dBA max dagkväll 

förekommer i de områden som denna fördjupning redovisar som 

bebyggelseområden. 

Transportstyrelsen har emellertid uppgivit, med hänvisning till viss 

kvarvarande oenighet mellan centrala statliga verk, att man trots Boverkets 

nya allmänna råd inte avser att ändra principerna för beskrivning av 

flygplatsers influensområde för flygbuller. Luftfartsverket har därför angett 

när det gäller Umeå Airport att man kommer att följa utvecklingen 

47 

PLANFÖRSLAG- RIKSINTRESSEN

PLANFÖRSLAG- RIKSINTRESSEN 

48 

men anser sig, i den uppkomna situationen, nödgat att värna om flygplatsens 

framtida verksamhet och tills vidare hålla fast vid hittillsvarande bedömningar 

av vad som kan vara påtaglig skada för riksintresset flygplats, 

d.v.s. bebyggelse inom den kurva som generas av maximal ljudnivå 70 

dBA utomhus tre gånger dag/kväll. 


Kommunens bedömning är, mot denna bakgrund, att det planerade bebyggelseområdet 

vid Kungsänget (B2) kvarstår. Med utgångspunkt bland 

annat i Boverkets nya allmänna råd bedömer kommunen att bebyggelse i 

detta område inte påtagligt försvårar eller skadar verksamheten vid Umeå 

Airport och det riksintresse som flygplatsen utgör. I övrigt föreslås inga 

särskilda bostadsbebyggelseområden i aktuell fördjupning inom det område 

som Transportstyrelsen och Luftfartsverket anser vara flygplatsens 

influensområde ur riksintressehänsyn. 

Villanäsområdet betraktas inte på samma sätt som Kungsänget som 

kompletteringsområde för bostadsbebyggelse utan snarast som ett verksamhetsområde 

där visst flygbuller kan accepteras. 

Den ”flygbullerkurva” som redovisas på kartan avser det av Transportstyrelsen 

och Luftfartsverket hävdade influensområdet där flygbullret 

kan överstiga 70 dBA maximalnivå mer är 3 ggr per dygn. Utifrån Boverkets 

allmänna råd kan bebyggelselokalisering prövas även inom detta område. 

Mot bakgrund av Transportstyrelsens/Luftfartsverkets inställning, 

och med hänsyn till kommunens eget intresse av en långsiktigt bibehållen 

stadsnära flygplats, bör dock eventuella enstaka bebyggelselokaliseringar 

inom detta område som inte utgör komplettering inom och i anslutning 

till redan befintlig sammanhållen bebyggelsestruktur, tills vidare behandlas 

restriktivt. Samråd ska i alla sådana ärenden ske med Luftfartsverket. 

Riksintressefrågan för Umeå Airport behandlas mer övergripande och 

sammanhållet i Fördjupning för Umeå.

Miljökvalitetsnormer 

Enligt miljöbalken ska kommuner ansvara för att miljökvalitetsnormer 

följs. Den fördjupade översiktsplanen har inverkan på miljökvalitetsnormer. 

Luftmiljö 

I delar av Umeå centrum överskrids miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid. 

Inriktingen för planeringen är att minska bilberoendet för ett bilsnålare 

samhälle. I aktuell fördjupning föreslås bebyggelse i kollektivstråket 

längs Backenvägen och förutsättning ges för tillkommande bebyggelse i 

centrala delar. 

Föreslagen bebyggelse i Rävarumpan kommer ge ett tillskott av biltrafik 

och därmed ha en negativ inverkan på luftmiljön i centrum. Bakgrunden 

till att ny bebyggelse föreslås i området Rävarumpan är, förutom att 

tillskapa en god miljö för nya bostäder, att stärka kollektivtrafiken i stråket 

mot Norrmjöle. Därmed bedöms tillkommande trafik kunna hållas 

på en lägre nivå än om bebyggelse sprids ut över större områden. 

Vatten 

För att trygga vattenresurser för framtida generationer får varken den ekologiska 

eller den kemiska kvalitén av våra vatten försämras och alla vattenförekomster 

ska på sikt uppnå en god ekologisk och kemisk status. 

Målet hanteras i den svenska vattenförvaltningen där alla avrinningsområden 

med sina vattendrag, sjöar, kustvatten och grundvatten har delats 

in i lämpliga vattenförekomster. 

För att nå målet har det inom arbetet med det europeiska vattendirektivet 

tagits fram nationella miljökvalitetsnormer och statusbedömningar 

för de olika vattenförekomsterna. Föreliggande planområde ingår i förvaltningsplanen 

för Bottenvikens vattendistrikt, huvudavrinningsområde 

Umeälven (VRO 10), och kommunen har tillsammans med verksamhetsutövare, 

centrala myndigheter och länsstyrelsen ett gemensamt ansvar att 

behålla eller uppnå en god ekologisk och kemisk status. 

Inom vattenförvaltningen sker ett fortlöpande arbete med att bedöma 

nuvarande vattenstatus, aktualisera miljökvalitetsnormer samt att ta fram 

åtgärdsprogram som revideras vart sjätte år. Det är därför viktigt att inom 

all planering beakta Vattenmyndighetens uppdateringar av vattenförekomster, 

statusbedömningar och åtgärdsprogram som finns tillgängligt i den 

nationella databasen ”VISS”. 

Ekologisk status 

De flesta vattendrag inom planområdet uppnådde år 2009 ingen god ekologisk 

vattenstatus. Det största problemet är främst vandringshinder som 

omöjliggör uppvandring av fisk till lekområden, t.ex. vid Stornorrforsdammen 

men även i de mindre bäckdragen som mynnar i Umeälven. Det är 

viktigt att utreda möjligheten att åtgärda ev. vandringshinder vid alla tillkommande 

projekt längs berörda vattendrag. 

Andra faktorer som riskerar eller i vissa vattenförekomster redan har lett 

till måttlig/dålig ekologisk vattenstatus är övergödning. I de berörda vattenförekomsterna 

(se VISS) bör källor till förhöjd närsaltstillförsel utredas 

t.ex. vid avloppsinventeringar. Riktlinjer som anges för vatten och avlopp 

Läs mer 

VISS- ÖVERSIKTLIG VATTENINFOR- 

MATIONSSYSTEM FÖR SVERIGE 

I VISS finns kartor, statusbedömningar 

av hur vattnet mår 

och miljökvalitetsnormer för alla 

Sveriges större sjöar, vattendrag, 

grundvatten och kustvatten. 

www.viss.lst.se/ 

49 



50 

för tillkommande bebyggelse inom planområdet ska också bidra till att en 

god ekologisk statur upprätthålls. 

Kemisk status 

Vattenförekomsterna inom planområdet visar, förutom Västerfjärden, en 

god kemisk vattenstatus. Generellt så finns inom norra Sverige på grund 

av naturligt sura förhållanden i marken förhöjda naturliga kvicksilverhalter 

som ligger över EU-normen och som är omöjliga att åtgärda. 

I Västerfjärden finns det kemiska föroreningar från sågverksepoken i sedimentet 

som är svårt att åtgärda. 

Umeås vattenförsörjning är i allt högre grad beroende av infiltration av 

råvatten från Umeälven vilket ställer höga krav på att bevara en bra vattenkvalitet 

i Umeälven. Framtida verksamheter inom avrinningsområdet får 

inte äventyra eller medföra en negativ påverkan på Umeås vattenkvalitet, 

se tabellen om vattenförekomster inom planområdet för ytterligare ställningstaganden.

3. Planförslag- delområden 

3.1 Brattby- Gubböle- Svallet, delområde 1 

Korta fakta och tendenser 

Brattby, Gubböle och Svallet är utpräglade jordbruksbyar som bibehållit 

en tydlig agrar karaktär. Bykaraktären är gles och långsträckt och parallellt 

orienterad längs både älven, järnvägen och väg E12. Bebyggelsen består 

framförallt av traditionell jordbruksbebyggelse och hus tillkomna under 

1930-1950-talet. 

År 2010 var omkring 260 personer bosatta i området varav ungefär 55 

invånare var under 16 år. Skolbarnen går i Brännlands skola t.o.m. årskurs 

6 och flyttar därefter till Västangård skola på Umedalen. Förskola 

finns på Umedalen. 

Håkersberget i Brattby har vacker utsikt och Sandån och Kvarnbäcken 

nyttjas för friluftsliv och rekreation. Gubböle och Brattby har en gemensam 

idrottsförening och i Gubböle finns både is- och ridbana. 

Trycket att bygga nytt i området har varit lågt vilket speglas av att antalet 

lokaliseringsförfrågningar uppgick till ett drygt tiotal under perioden 

2004-2008. Under perioden 1998-2008 har omkring fem permanentbostäder 

tillkommit. 

Exempel på verksamheter i området vid sidan av jordbruksföretag är 

sågverksamhet samt viss verksamhet i det före detta vårdhemmet i Brattby. 

Bergsforsen utgör en naturlig fördröjning av flödena i älven och kan 

vid mycket höga flöden översvämma stora områden uppströms älven. 

Skyddsvallen som grävts bort i ett parti förvärrar dessutom konsekvenserna 

vid högt vattenstånd. 

Inom området är gång- och cykeltrafikanter hänvisade att nyttja byavägarna. 

Byarna är älvdalens viktigaste områden för jordbruk med djurhållning. 

I Brattby och Gubböle finns större ytor fin naturbetesmark med höga naturvärden. 

Ängarna består bland annat av betad raningsmark och slåttermark. 

Ängarna nedanför Brattby ingår i ett Natura 2000-område som 

nyttjas av rastande fåglar. Betesmarkerna i Brattby är även botaniskt intressanta. 

Sammantaget finns goda förutsättningar för en fortsatt aktiv och expansiv 

jordbruksnäring samt djurhållning med goda möjligheter till utökad 

betesmark. Vid utloppet av Sågbäcken finns ett mindre lövskogsområde 

med naturvärden. 

Ett område av riksintesse för rennäringen finns söder och norr om 

Umeälven vid Gubböle. 

Delområde 1. Plankarta för området 

redovisas på följande uppslag. 

51 

PLANFÖRSLAG- DELOMRÅDE BRATTBY- GUBBÖLE- SVALLET

PLANFÖRSLAG- DELOMRÅDE BRATTBY- GUBBÖLE- SVALLET 

52 

Sommarbacken i Brattby med det före detta vårdhemmet i bakgrunden. 

Planförslag, delområde 1 

Huvudsaklig markanvändning 

• I området prioriteras jordbrukets intressen. Möjligheter finns för vissa nylokaliseringar 

i området. Potentiell mark för naturbete finns både i Gubböle och Brattby. 

Bebyggelse 

• Ny bostadsbebyggelse bör tillkomma i befintliga byastrukturer men inte söder 

om väg 632 där värdefulla odlingsmarker återfinns eller i områden med översvämningsrisk, 

se avsnittet om höga flöden. 

• Tillkommande bebyggelse bör inte påverka utvecklingsmöjligheterna för Brattby 

såg. 

Naturmiljö 

• Betesdjurs åtkomst till naturliga och kultiverade betesmarker prioriteras. 

Tillgänglighet 

• Bil-, gång- och cykeltrafikanter samsas på befintligt vägnät genom byarna. 

Möjlighet finns att utveckla en separat älvnära gång- och cykelväg söder om 

järnvägen. 

Risker 

• Skyddsvallen i norra delen av Brattby bör återställas för att minska konsekvenserna 

vid höga flöden och för att möjliggöra en älvnära gångstig.

Plankarta, delområde 1. Brattby- Gubböle- Svallet. 

Kassjö 

Älgmyran 

Kassjön 

Vännänget 

Trolltjärn- 

berget 

Knösen 

Västanbäck 

Trollmyran 

Välvmyran 

Djupb. 

Vännäsjön 

Västanbäcken 

Gräsbäcken 

Brattby 

Orrmyran 

Ånäset 

Kvarnb. 

Sjöbäcken 

Vännforsberget 

Getberget 

Fiskb. 

E12 

Sågverk 

Håkersberget 

Hällan 

Fälludden 

Hallbacken 

Tjärnmyran 

Kangerob. 

Långmyran 

Hara- 

Ilbäcken 

Ljusåker 

myran 

E12 

Älgmyran 

Bränn- 

berget 

Brån 

gropssystem 

Fångst- 

Furuhugg- 

Brännan 

Gubbölestj. 

berget 

Brattby 

Reningsv. 

Svallberget 

Norrmanstorp 

Svallbäcken 

Kvarnkläpparna 

Ytterbyn 

Tjärnb. 

Brännfall- 

Skola 

FÖRKLARINGAR 

berget 

Svallet 

GRÄNSER 

Gubböle 

Brattby 

gård 


OMRÅDEN 

Sågb. 

Bovall 

Detaljplanelagd bebyggelse 

Samlad bebyggelse 

Umeälven 

Jordbruksmark 

Skyddad natur 

Svallselet 

Edet 

Fiskb. 

Skyddsvärd natur 

Svallselet 

Torpet 

Bergsforsen 

Svartmyran 

Rekreationsområde 

Åliden 

Kronsvedjeudden 

Fågel- 


Bomstugan 

torn 

Strandsjön 

Cykelväg 


Trollberget 

Kolkbäcken 

Bilväg 

Åbacken 

ÖVRIGT 

Svartberget 

Halvfaritberget 

Berg 

0 500 1 000 m 

Fornlämning/-område 

Järnväg 

53 

PLANFÖRSLAG- DELOMRÅDE BRATTBY- GUBBÖLE- SVALLET

PLANFÖRSLAG- DELOMRÅDE LIDEN- NORRFORS- SÖRFORS- BRÄNNLAND 

Delområde 2. Plankarta för området redovisas 

på följande uppslag. 

54 

3.2 Liden- Norrfors- Sörfors- Brännland, 

delområde 2 


Byområdet har en lantlig karaktär och tätare bebyggelse har växt fram längs 

Brännlands station. Byn består av två delar åtskiljda av Idebäcken. Västra 

delen är sannolikt den äldsta och ligger på ett slättområde. Den östra delen 

har lidbebyggelse. Under 1900-talet har bebyggelse tillkommit längs Kassjövägen 

och i området Solgård. Vid Umeälven och Truthällorna finns ett 

stort antal hällristningar. 

År 2010 bodde ungefär 420 personer i området kring Norrfors, varav 

cirka 80 var under 16 år. Sörfors och Brännland hade en befolkning på 

sammanlagt 530 personer och av dessa var drygt 140 under 16 år. Skolor 

finns både i Sörfors och Brännland. 

I Norrfors finns Norrfors loge, fiskodling samt kraftstation och i 

Brännland finns, förutom ett större maskinindustriföretag även en antikhandlare 

och kommersiell verksamhet för barn. 

Norr om Liden finns lövskogar med mycket höga naturvärden och 

lövskogsområdet nedanför Sörforsbron är ett viktigt område för mindre 

hackspett som bör skyddas långsiktigt. I Norrfors finns en flora och naturbetesmark 

av riksintresse för naturvården. I beskrivningen av riksintresset 

framförs att naturbetesmarken förmodligen är länets mest värdefulla. 

Norrfors-Brännland är viktiga jordbruksbygder av riksintresse för kulturmiljövården 

med stora områden hävdade artrika betesmarker och äldre 

gårdar. Potentiella betesmarker finns vid dammen och nedan Brännlandstorpet. 

Längs delområdets södra planavgränsning sträcker sig ett område av 

riksintresse för rennäringen. 

När det gäller gång- och cykelmöjligheter i området är cyklister hänvisade 

att ta en omväg upp mot järnvägen. Dammen utgör en barriär mellan 

hällristningarna i Norrfors och Stornorrfors kraftstation med dess 

laxtrappa och minikraftverk. 

Sörfors

Del av föreslaget exploateringsområde, inom områdesbestämmelserna för Sörfors by, berör en sträcka vid 

älven med skyddsvärda naturvärden. 



• I området är jordbrukets intressen prioriterade. 

• I planen pekas området kring hällristningarna och laxtrappan ut som ett utvecklingsområde 

för besöksnäringen. Området skulle kunna fungera som ett centrum 

för utveckling av besöksnäring med koppling till både fiske och energiproduktion. 

Bebyggelse 

• I Sörfors gäller områdesbestämmelser där exempelvis möjligheter för ny bebyggelse 

redovisas. Gränsen, för det västra möjliga bebyggelseområdet, bör justeras så 

att hänsyn tas till naturvärden längs älvbrinken. 

• Möjlighet finns för enstaka kompletteringar av bostadsbebyggelse i området under 

förutsättning att det samspelar med byarnas karaktär och inte inverkar hindrande för 

jordbrukets intressen. 

• Tillkommande bebyggelse får inte påverka utvecklingsmöjligheterna för befintliga 

industriföretag. 

Naturmiljö 

• Längs båda sidor om älven finns skogsmiljöer med höga naturvärden. Skogsområdet 

nedanför Sörforsbron är ett område som i framtiden kan vara intressant att 

utreda som naturreservat. 

• Möjligheter till utökat naturbete för att hålla landskapet öppet bör utredas. 

Tillgänglighet och risker 

• I delområdet är anläggande av cykelvägar på en sträcka i Norrfors, i västra delen 

av planens delområde, samt på sydvästra sidan av E12 vid Norrfors önskvärt för 

att skapa ett sammanhängande gång- och cykelvägnät. På sydvästra sidan av E12 

saknas gång- och cykelvägar som binder samman Norrfors och Brännland. 

• Säkerhetsförebyggande åtgärder bör vidtas på dammbron för att knyta samman 

den södra och norra älvstranden och möjligöra cykelpassage. 

• En enklare gångstig i skogsområdet nedanför Sörforsbron skulle göra skogsområdet 

mer tillgängligt. 

55 

PLANFÖRSLAG- DELOMRÅDE LIDEN- NORRFORS- SÖRFORS- BRÄNNLAND

PLANFÖRSLAG- DELOMRÅDE LIDEN- NORRFORS- SÖRFORS- BRÄNNLAND 

Plankarta, delområde 2. Liden- Norrfors- Sörfors- Brännland. 

56 

Svallberget 

Kvarnkläpparna 

Rävamyran 

Stor-Degerberget 

Flakaberget 

Norrmanstorp 

Tjärnb. 

Brännfall- 

Getarhusmyran 

berget 

Svallet 

Gubböle 

Sågb. 

Vorrmyran 

Rupbäcken 

Norrfors 

Svallselet 

Idebäcken 

Svallselet 

Torpet 

Solgård 

Bergsforsen 

Svart- 

myran 

Raningsberget 

Åliden 

Kronsvedjeudden 

Mek. ind. 

Truthällorna 

Fisk- 

odling 

Hällristning 

Trollberget 

Kolkbäcken 

Brännland 

Norrforsen 

Degermanskläppen 

Sörfors 

Liden 

Halvfaritberget 

Mek. ind. 

Sörforsen 

Trollmyran 

Högkläppen 

Ön 

Svedjeberget 

FÖRKLARINGAR 

Kolkmyran 

Sandbäcken 

GRÄNSER 


Skola 

OMRÅDEN 


Områdesbestämmelser 

Backeberga 

Brännlandsberget 

Erikstorp 


Bro- 

Kvarnsvedjan 

Jordbruksmark 

myran 

Skyddad natur 

Brännbergstorpet 

Rentorpet 

Kallbäcken 


Grön korridor 


Kvarnsvedjan 

Golf- 

bana 

Vorrs- 

Stornorrfors 

kraftstation 

myran 

Vorrsmyrtj. 

Kåddis 


Cykelväg 


Bilväg 

Gångväg 

Timmerrännan 

Klabberget 

Rad- 


Långmyran 

myran 

Kåddish. 

Golfbana 

Fisksjön 

ÖVRIGT 

Lill- 

Lappkåtam. 

Stenbäcken 

Grustäkt 

Utvecklingsområde, besöksnäring 

Byggnadsminne 

0 500 1 000 m 


Järnväg

3.3 Kåddis- Klabböle- Baggböle, delområde 3 


Kåddis och Baggböle hade år 2010 ungefär 330 invånare varav 80 av dem 

var under 16 år. I Klabböle bodde samma år drygt 185 personer varav 

nästan 40 var under 16 år. 

Ett område med småskalig fritidshusbebyggelse finns vid Baggböleören. 

Jordbruk bedrivs av en större brukare samt någon enstaka mindre. På 

älvens båda sidor finns fina och artrika lövskogsmiljöer längs brinkarna. 

Tendenser finns till igenväxning av landskapet. Byarna omfattas av riksintresse 

för kulturmiljö där bland annat det öppna landskapet och de välbevarde 

och genuina gårdsmiljöerna är några av de värdefulla elementen. 

Ett område av riksintresse för rennäringen finns på södra sidan Umeälven 

i höjd med Kåddis. 

För Baggböle- Kåddis finns områdesbestämmelser. Lokaliseringar har 

dock vid ett flertal tillfällen avvikit från riktlinjerna. 

Vid Baggböle herrgård finns tankar om återuppbyggande av sågverksmiljön. 

I anslutning finns skogsträdgården Arboretum Norr med träd 

och växter från när och fjärran. Arboretum Norr ingår som en del i det 

sammanhängande stråket av sevärdheter längs älven, liksom Klabböle 

Energicentrum. Området kan vid höga flöden översvämmas. 

Den gamla älvfåran har en sommartappning av 23 m3 /s men kan stiga 

kraftigt. Vid Baggböleforsen beräknas älven stiga 4,3 meter vid ett 

100-årsflöde och 5,7 meter vid ett 10 000-årsflöde. Det innebär att stora 

delar av områden närmast älven med strandpromenad sätts under vatten. 

Delområdets östra del berörs av vägreservat för Västra länken inom 

Umeåprojektet. Beslut om Västra länkens sträckning tas av Trafikverket 

under år 2012. Då avgörs om vägen kommer dras genom Backenområdet 

eller vid Prästsjön. 

Utanför planavgränsningen, norr om väg E12, finns ett reservat för ett 

nytt bebyggelseområde kallat Brännlandsberget med plats för verksamheter 

och boende. Området ligger i nära anslutning till handelsområdet 

Klockarbäcken. Kåddis och Baggböles värde som rekreationsområde bedöms 

öka vid utbyggnaden av det nya bostadsområdet Brännlandsberget. 

Baggböle med herrgården samt Klabböle Energicentrum till höger i bild. 


på följande uppslag. 

57 

PLANFÖRSLAG- DELOMRÅDE KÅDDIS- BAGGBÖLE- KLABBÖLE

PLANFÖRSLAG- DELOMRÅDE KÅDDIS- BAGGBÖLE- KLABBÖLE 

58 



• I delområdet är jordbrukets intressen prioriterat tillsammans med naturoch kulturmiljöintressen. 

• Planen pekar ut Baggböle och Klabböle som utvecklingsområde för besöksnäringen 

med möjlighet att expandera och utvecklas. Det stadsnära läget gör området till 

en resurs för rekreation och friluftsliv även för framtida boende i området. 

Bebyggelse 

• Liksom i byarna uppströms kan kompletteringsbebyggelse som samspelar med 

byarnas karaktär tillkomma. Utveckling av bebyggelse i Baggböle och Kåddis ska 

ske enligt områdesbestämmelser och byggnadsnämndens riktlinjer ”Byggande i 

byar.” Områdesbestämmelserna bör dock ses över. 

• Fritidshusbebyggelsen vid Baggböleören bör bibehålla sin småskaliga karaktär. 

Området bör detaljplaneläggas. 

• Möjligheter att återuppföra den tidigare sågverksmiljön kan göras under förutsättning 

att eventuellt tillkommande byggnaders säkerhet inte riskeras av ras, skred 

samt översvämning. En återuppbyggnad av sågverksmiljön bör inte heller i större 

omfattning äventyra Arboretum Norrs rekreations- och forskningsvärden. 

Naturmiljö 

• Möjligheterna till naturbete bör utredas för att hålla landskapet öppet och lyfta 

kulturlandskapets värden. 

• Längs älvbrinkarna på norra och södra sidan finns lövskogsmiljöer, delvis översvämmade 

skogar och bäckraviner med höga naturvärden, som är viktiga för att bevara 

den biologiska mångfalden längs hela älvslandskapet. 

Tillgänglighet och risker 

• En ny cykelväg bör anläggas i Klabböle med anslutning till Västra länken. 

• En ny gångbro bör anläggas för att vid höga flöden nå fiskeplatserna på Kåddisholmen. 

• Anläggande av en enklare gångstig längs strandbrinken mellan Kåddis och 

Brännbergstorpet skulle öka framkomligheten och upplevelsen av naturmiljöerna i 

området avsevärt.

Plankarta, delområde 3. Kåddis- Klabböle- Baggböle. 

Brännland 

Mek. ind. 

Mek. ind. 

Stornorrfors 

kraftstation 

Kvarnsvedjan 

Rentorpet 

Stor- 

Lappkåtam. 

Klabberget 

Lill- 

Lappkåtam. 

FÖRKLARINGAR 

GRÄNSER 

OMRÅDEN 


Degermanskläppen 

Kvarnsvedjan 

Restriktionsområde för flygplats 




Jordbruksmark 

Kulturhistoriskt kärnområde 





RESERVAT 

ÖVRIGT 

Cykelväg 


Bilväg 

Gångväg 

Timmerrännan 


Korridor, infrastrukturreservat 

Grustäkt 


Småbåtshamn 

Byggnadsminne 


Järnväg 

Raningsberget 

Backeberga 

Brännlandsberget 

Erikstorp 

Grustäkt 

Sjömorsjön 

Sandbäcken 

Brännbergstorpet 

Kåddish. 

Morbergen 

Häbbersmyrorna 

Jack- 

myrorna 

Kåddis 

Bergtäkt 

Överbyn 

Klabböle 

Stor- 

Raningsberget 

Kökar- 

berget 

Ängesbäcken 

Naturreservat 

Hässningberget 

Vorrhällkläpparna 

Vorrhällmyrorna 

Per-Hanskläppen 

Baggböle 

Gränh. 

Museum 

0 500 1 000 m 

Nerbyn 

Fårmyran 

Trollberget 

Stenbäcken 

Råvattenintag 

Överidan 

Raningsb. 

Skravelsjöb. 

Skravelsjö 

E12 

Prästsjön 

Nederidan 

Klockarbäcken 

Grustäkt 

Kåddisheden 

Umedalen 

Lidberget 

Vattenverk 

Klockarbäcken 

Backenbrunnarna 

Backen 

Röbäcksliden 

Kyrka 

Grustäkt 

Svallgärdberget 

Janningsberget 

y 

59 

PLANFÖRSLAG- DELOMRÅDE KÅDDIS- BAGGBÖLE- KLABBÖLE

PLANFÖRSLAG- DELOMRÅDE BACKEN, TEG M.M. 


på sida 58. 

60 

3.4 Backenområdet- Teg, delområde 4 


Backenområdet är platsen där Umeå först uppstod och kallas ibland för 

Umeås vagga. Genom landskapet löper den tidigare kustlandsvägen, Häradsvägen, 

som en gång- och cykelväg och passerar gården Gran där det 

tidigare fanns ett landshövdingresidens. 

Idag är området ett kulturlandskap präglat av odling och en miljö som 

utgör en unik kontrast till de närliggande stadsmiljöerna. Området har 

en styrka i att kunna erbjuda en varierad natur med tysta miljöer och 

frånvaro av bilar. Ett rikt stoff finns för berättande och naturoch kulturmiljöpedagogiska 

verksamheter, vilket leder tankarna till Backenområdet 

som den egentliga platsen för ett friluftsmuseum i Umeå. 

Området har på grund av sin mosaikartade landskapskaraktär mycket 

höga naturvärden och ett rikt insektsliv med exempelvis alla länets förekommande 

sandbiarter. I Hultesskogen finns en, för regionen, säregen 

artrikedom av svampar. 

Områdets höga naturoch kulturmiljövärden samt mycket intressanta 

historia är knuten till det öppna landskapet. En förutsättning för att behålla 

och utveckla dessa värden är att området brukas och hålls öppet. 

Samtidigt är det svårt att långsiktigt bedriva rationellt jordbruk på områdets 

ytor som omfamnas av stadsbebyggelse. Överlag finns ett starkt 

exploateringstryck på stadsnära platser men även ett ökat behov av miljöer 

som på ett tydligt sätt kan bidra till ökad livskvalitet, rekreation och 

avkoppling i en växande stad. I nuläget nyttjas området för rekreation, 

framförallt av närboende. 

Backenområdet berörs vidare av ett vägreservat. Delar berörs av flygbuller 

och vissa områden söder om Häradsvägen översvämmas vid höga 

flöden. 

Backen är ett kulturlandskap bestående av en mosaik av naturvärden.



• Backenområdet ses som ett utvecklingsområde för besöksnäring med potential 

att fungera som en plats för möten, upplevelser och rekreation. I området 

prioriteras kultur-, naturmiljö- samt rekreationsintressen. 

• Verksamheter kan utvecklas i området som knyter an till Backenområdets 

historia samt kultur- och naturvärden, som bidrar till ökade upplevelsevärden 

och områdets utveckling som besöksmål. Med fler målpunkter kan området 

utvecklas, inte bara för närboende och umebor i allmänhet, utan även för 

besökare. 

Bebyggelse 

• Bostadsbebyggelse bör inte tillkomma i de kulturhistoriskt mest intressanta 

områdena utan lokaliseras i anslutning till redan befintlig bebyggelse. 

• Väster om Lundåkern pekas ett område ut för möjlig utveckling av verksamheter 

såsom exempelvis odling, djurhållning, kultur- och naturpedagogik, 

café/restaurang med försäljning etc. En utgångspunkt är att området ska vara 

allmänt tillgängligt och i möjligaste mån bilfritt. Möjlighet till bebyggelse som 

anspelar och stärker utvecklingen av den naturpedagogiska inriktningen som 

föreslås i området bör vara möjlig under förutsättning att trafikförsörjningen 

till området kan lösas. Se V1, plankarta 4. 

• Möjligheter för ny bostadsbebyggelse föreslås i anslutning till Kungsänget. 

Anslutning till området kan ske via Kyrkhamnsvägen. Hänsyn bör tas till den 

avskärande avloppsledning som startar i Sörfors/Brännland. Bebyggelsen bör 

planeras för att undvika pumpning av spillvatten. Hänsyn bör i möjligaste mån 

tas till befintliga kolonilotter vid Kungsänget. Bebyggelsen bör planeras så att 

den bäck som skär genom området lyfts fram och stärker områdets attraktivitet 

genom exempelvis nyttjande av dagvatten. Se B1, plankarta 4. 

• Ett utvecklingsområde, U1, pekas ut i korridoren för infrastruktureservatet. 

Lämplig bebyggelse i området kan prövas förutsatt att beslut tas om att 

reservatet ska utgå. Eventuell framtida bebyggelse bör dock hanteras i ett sammanhang 

med exempelvis området kring Marklundskurva utanför planavgränsningen. 

Natur- och kulturmiljö 

En skötselplan bör tas fram för Backenområdet i syfte att långsiktigt bevara och 

utveckla områdets naturoch kulturvärden samt tillgängliggöra dessa för umebor 

och besökare. 


• En älvnära gångstig, i förlängningen av den så kallade Cammererarens stig, bör 

tillskapas. 

• Antalet båtplatser föreslås utökas vid Lundåkern samt vid två nya lägen vid 

Bölesholmarna, dels i lagunens västra del, dels vid Bryggargatan på Tegssidan 

mittemot Gröna oxens östra spets. 

• En ny gång- och cykelbro föreslås vid Bölesholmarna som ökar tillgängligheten 

mellan älvens norra och södra sida. 

• Strandpromenaden mellan Centrala stan och Backenområdet utformas för att 

bevara dess viktiga rekreations- och friluftsfunktion. 

61 

PLANFÖRSLAG- DELOMRÅDE BACKEN, TEG M.M.


Backen kyrka har brunnit ett flertal gånger och 

står på den plats där det redan under 1300-talet 

fanns en träkyrka. 

62 

Utvecklingsscenario Backen 

Planen föreslår Backenområdet som ett nytt utvecklingsområde för besöksnäringen 

i Umeå där både boende och verksamheter, med koppling 

till områdets naturoch kulturmiljövärden, positivt kan bidra till områdets 

attraktivitet och att områdets värden lyfts upp. 

På den yta som illustrerats med lila färg i kartan på omstående sida, 

och visas på flygbild nedan, kan verksamheter likt Rosendals trädgård 

(Djurgården, Stockholm) med café, odling, naturpedagogik etc. tillkomma. 

Här bör det också finnas möjligheter att tillskapa nya bostäder som 

stärker förutsättningarna att bedriva verksamhet i området. Det kan exempelvis 

vara bostäder med hållbar och ekologisk utformning som i ett 

internationellt perspektiv är intressanta att studera. Viktigt är dock att 

detta görs i samråd med flygplatsens intressen. Andra ytor kan tillexempel 

nyttjas för odling och bete. Ytor markerade med rosa färg föreslås utvecklas 

till nya stadskvarter för boende. Länsstyrelsen har i sitt granskningsyttrande 

påpekat att bebyggelseområdena (B1 i plankartan) inte 

kan anses som kompletteringsbebyggelse och att valet av plats inte heller 

är lämplig för nyproduktion av bostäder i den omfattning som planförslaget 

anger med anledning av riksintresset för flyget och flygbullernivåer. 

Föreslaget område för utveckling av verksamheter som café, naturpedagogik m.m. I bakgrunden Lundåkern 

med småbåtshamn. 

Häradsvägen är den gamla kustlandsvägen och leder genom Backenområdets historia. Vägen passerar 

exempelvis Gran och platsen där det tidigare fanns ett landshövdingeresidens under 1700-talet.

Kartbilden illustrerar en vision för markanvändning och funktioner för delen av Backenområdet mellan Backens kyrka och Tvärån. 

Rosa och lila ytor representerar möjliga bebyggelseytor. Gula eller gröna områden ilustrerar skog, odling eller bete. Se plankarta nästföljande uppslag. 

TECKENFÖRKLARING 

Väg 

Stig 

Fikaställe 

Fågeltorn 

Lada 

 

 

 

63 

PLANFÖRSLAG- DELOMRÅDE BACKEN, TEG M.M.


Plankarta, delområde 4. Backenområdet- Teg 

64 

Sandbacka 

Prästsjön 

Västerslätt 

Rödäng 

Baggböle 

VästerhiskeE12 

Umedalen 

U1 

Haga 

Grisbacka 

Grubbe 

Gränh. 

Museum 

B1 

Väst på stan 

Kungsänget 

Kärnområde, 

naturoch 

kulturmiljö 

Backen 

Råvattenintag 

Gran 

Centrum 

Backenbrunnarna 

Lundåkern 

V1 

Kyrka 

Överidan 

Klabböle 

Öst på stan 

Böle boställe 

Nederidan 

Nerbyn 

Umeälven 

Böle 

Grustäkt 

Raningsb. 

Väst-Teg 

Böleäng 

Lidberget 

Storån 

Öst-Teg 

Grustäkt 

Ön 

FÖRKLARINGAR 

Röbäck 


Cykelväg 


GRÄNSER 


Lillån 


Bilväg 

OMRÅDEN 

Gångväg 


E4 

Svedjan 

Gravröse 

Timmerrännan 




Raningen 

Gravfält 

ÖVRIGT 

Angelägna utfyllnader 

Jordbruksmark 

Kulturhistoriskt kärnområde 



Alvik 

Jättstugub. 

Småbåtshamn 


Svidekläppen 

Byggnadsminne 



RESERVAT 

Umeå flygplats 

Järnväg 

Bebyggelseområde, i huvudsak bostäder 

Utredningsområde 

Fågelskyddsomr. 

0 500 1 000 m 

Verksamhetsområde 

Korridor, infrastrukturreservat

3.5 Ängsbacka- Sand- Bergsboda-Västerfjärden- 

Obbolaön m.m., delområde 5 


Nedströms Kolbäcksbron finns fritidshusområden i tydlig omvandling 

till permanentboende. Vid Ängsbacka, Strand, Hällan, Hällastrand och 

längs Storrinneln fram till Bergöbron finns ett 100-tal stugor som ett 

pärlband längs älvstranden, nästan samtliga med strandtomter. 

Under åren har ett flertal stugor byggts om eller ersatts av nya hus. 

Småskalig fritidsbebyggelse finns fortfarande kvar på öarna Stor-Sandskär 

och Lill-Sandskär. Trycket att göra om- och tillbyggnader samt bygga 

nytt är överlag stort och allmänhetens åtkomst till stränderna är begränsad. 

Botniabanan passerar genom området och stora delar utgörs av 

naturreservat, infrastrukturreservat eller berörs av flygbuller. Inriktningen 

för bebyggelseutvecklingen i området har varit att koncentrera ny bebyggelse 

till ett fåtal platser för att inte ytterligare försämra den allmänna 

tillgängligheten. 

År 2010 bodde drygt 170 personer längs sträckan Alvik nedströms till 

Rinneln varav drygt 30 var under 16 år. 55 personer var boende på Holmen, 

varav cirka 10 personer var under 16 år och i Bergsboda/Villanäsområdet 

bodde cirka 150 personer, varav cirka 25 var under 16 år. Befolkningen 

i Strömbäck uppgick till drygt 50, varav cirka 20 under 16 år 

och antalet invånare i Mölle på Obbolaön var knappt 15 personer, varav 

drygt 5 personer var under 16 år. 

Den östra sidan av älven utgör inte långsiktigt hållbara lägen för bostadsbebyggelse 

mot bakgrunden att området präglas av uppgrundning 

och är utsatt för flygbuller. I området finns därtill reservat för ett nytt reningsverk, 

en ny dragning av E4:an samt framtida verksamhetsområden. 

Stora delar av området är naturreservat. Områdets betydelse för rekreation 

kommer att öka i takt med att nya bostäder utvecklas vid exempelvis 

Tegelbruksberget. 

Den västra sidan berörs även av det långsiktigt östliga reservatet för 

framtida E4 förbi Umeå, vars passage över Umeälven samordnas med 

Botniabanan. Då västra sidan också omfattas av restriktionsområde för 

flygets verksamhet samt av skyddade naturområden bör tillkommande 

bebyggelse i dessa områden behandlas restriktivt, likaså bedöms detaljplaner 

för bostadbebyggelse olämpligt så länge reservatet och flygets intressen 

är prioriterade. 

Bebyggelse längs Rinneln vid Sand och på Lill-Tuvan. 

Delområde 5. Plankarta redovisas på nästkommande 

uppslag. 

65 

PLANFÖRSLAG- DELOMRÅDE ÄNGSBACKA- SAND- BERGSBODA- OBBOLAÖN M.M

PLANFÖRSLAG- DELOMRÅDE ÄNGSBACKA- SAND- BERGSBODA- OBBOLAÖN M.M 

Ny bostadsbebyggelse undanhålls älvens 

östra sida bland annat eftersom sträckan 

med Bergsboda, Villanäs etc. inte utgör 

långsiktigt hållbara lägen, präglas av uppgrundning 

och berörs av flygbuller. 

66 



• Området kring Umedeltat är ett utvecklingsområde för besöksnäring. 

• Inom delområdet är flygets intressen prioriterade liksom naturskydd. 

Bebyggelse 

• Delområdet som helhet har begränsad allmän tillgänglighet till strandområden. 

Luckor mellan tomter eller bebyggelse, som möjliggör älvkontakt och utveckling 

av gemensamhetsanläggningar för båtar, är värdefulla och ska behållas. 

• Enstaka nylokaliseringar av bostadsbebyggelse i andra rad kan ske under förutsättning 

att flygets intressen, infrastrukturreservat, allmänhetens tillgänglighet, strandskydd 

eller naturupplevelser i samband med deltat inte påverkas negativt. 

• Enstaka lokaliseringar som inte utgör komplettering inom och i anslutning till 

befintlig sammanhållen bebyggelse, behandlas restriktivt längs Österfjärdens 

västra sida. 

• Ny bostadsbebyggelse bör inte tillkomma i området mellan strandlinjen och järnvägen 

längs Österfjärdens östra sida. Området har begränsad allmän tillgänglighet, 

präglas av uppgrundning, berörs av flygets intressen, har koppling till naturreservatet 

och är viktigt som rekreationsområde. 

• Ett nytt vattennära bebyggelseområde föreslås mellan Ström och Strömbäck. 

Området detaljplaneläggs för att klara ut vägfrågor, lämpligaste läge för tätare 

bebyggelse m.m. Förutsättningar för VA beskrivs på sida 61. Se B2, plankarta 5. 

• Bebyggelse i Strömbäck samt Lövholmsviken/Mölle utvecklas enligt områdesbestämmelser. 

• Ny bebyggelse eller permantering av befintlig bebyggelse på Stor-Sandskär, Lill- 

Sandskär samt Carlsvik är olämpligt. Områdena bör omfattas av områdesbestämmelser 

för att bibehålla den småskaliga karaktär som även fortsättningsvis bör 

prägla bebyggelsen. 

• Verksamhetsområdet vid Gimonäs har ett fint läge vid älven. Konflikt finns med 

naturvärden. Området hanteras mer utförligt i Fördjupning för Umeå. Se V2, plankarta 

5. 

• Områden öster om Obbolavägen, markerat som rekreationsområde i plankartan, 

kan på sikt bli intressanta att utveckla för besöksnäring. 

• Ingen verksamhet eller bebyggelse som påverkar möjligheten att i framtiden 

ianspråkta infrastrukturreservatet bör tillåtas. 


• För att skapa en sammanhängande cykelled runt Österfjärden kan befintligt 

vägnät kompletteras med ett antal cykellänkar, se avsnittet ”Gång- och cykelmöjligheter”. 

• Gång- och cykelnätet vid Gimonäs bör utvecklas och hänsyn tas till upplevelseoch 

landskapsvärden. 

• Gemensamhetsanläggningar bildas för befintliga parkeringar/garageplatser som 

finns på fastlandet och som nyttjas av boende på öarna.

Utvecklingsscenario ”Rävarumpan” 

Området Rävarumpan, som är beläget mellan Ströms marina och Strömbäck, 

föreslås på sikt utvecklas för bostadsbebyggelse. 

I ett scenario bedöms området kunna inrymma omkring 800 - 1100 

bostäder och cirka 1600 - 2000 personer. Området bör detaljplaneläggas 

och byggas ut i etapper. Kollektivtrafikförsörjningen till sträckan Stöcke- 

Sörböle ska stärkas genom exploateringen. Möjlighet för befintlig kollektivtrafik 

att angöra området ska därför tillgodoses i samband med utbyggnad. 

En blandad bebyggelse eftersträvas med villor, stadsradhus och möjligheter 

till flerfamiljshus, exempelvis i anslutning till marinan. Vid ömse 

sidor av den nya vägen i områdets södra del kan bebyggelsen ges en 

kyrkbykaraktär med inspiration av befintlig bebyggelse i Strömbäck och 

i andra delar exempelvis trädgårdsstadskaraktär. Befintlig väg till Ströms 

marina nyttjas och en ny väg kan anläggas som länkar området till landsvägen 

strax norr om Strömbäck. Illustrationen ska ses som ett exempel på 

hur bebyggelsen kan utvecklas. 

Exploateringen förutsätter upphävande av strandskydd. Se vidare kapitlet 

om strandskydd. Allmänhetens tillgänglighet till stränderna säkras 

genom anläggande av strandpromenader mellan bebyggelse och strandområde. 

Utbyggnaden samordnas med de idéer som finns gällande utveckling 

av Ströms marina. 

Kommunalt markförvärv kan bli nödvändigt för att säkerställa samt 

styra utbyggnad av infrastruktur. Innan stora resurser läggs på planering 

av området måste VA-försörjningen utredas. Områdets storlek medför att 

omfattande åtgärder måste vidtas. Reningsverket i Strömbäck är till exempel 

dimensionerat för 1000 pe (personekvivalent). I det fall området 

ska ingå i kommunens verksamhetsområde bör gator och andra allmänna 

ytor vara kommunala. Omedelbart väster om området finns en grön 

korridor med ett biotopskyddsområde som översiktligt inte bedöms påverkas 

negativt av tillkommande bebyggelse. Eventuell påverkan bör studeras 

närmare i detaljplaneskedet. 

Mellan Strömbäck och småbåtshamnen i Ström föreslås ett nytt exploateringsområde. I närheten av 

området finns namnet Rävarumpan utmärkt i kartor. Kopplas området samman med Strömbäck exempelvis 

med gång- och cykelväg får planområdet nästan formen av en rävsvans. 

Ström 

Parhus 

Kolera- 

kyrkogård 

Strömbäck 

Sjö 

”Kyrkby” 

Stadsradhus eller 

flerfamiljshus 

Ströms marina 

och ny strand 

Trädgårdsstad 

Bygata med 

blandtrafik 

Villor och 

stadsradhus 

Exempel på möjlig utformning av bebyggelse 

nedströms Ströms marina fram till Strömbäck. 

67 


PLANFÖRSLAG- DELOMRÅDE ÄNGSBACKA- SAND- BERGSBODA- OBBOLAÖN M.M 

FÖRKLARINGAR 

Plankarta, delområde 5. Ängsbacka- Sand- Bergsboda-Västerfjärden-Obbolaön m.m. 

GRÄNSER 

E4 

68 



Trehörningsmyran 

Regn- 

kappan 

Gimonäs 

OMRÅDEN 

Gimo- 


Orringskläppen 

myran 

Alvik 



Jordbruksmark 

Skyddad natur 

Umeå flygplats 

Ängsbacka 


Tegelbruks- 

Rödmossa- 

Småb.h. 


berget 

plantage 

Frö- 

Degernäsbäcken 


Grössjöb. 

myran 

Grössjön 

V2 

Fågelskyddsomr. 


Cykelväg 


Fröplantage 

Fågeltorn 

Bilväg 

Naturreservat 

Motorbana 

Gångväg 

RESERVAT 

St. Blomsterm. 

Bebyggelseområde, i huvudsak bostäder 

Verksamhetsområde 

Korridor, infrastrukturreservat 

ÖVRIGT 

L. Blomsterm. 

Hällastrand 

Dingnäset 


Småbåtshamn 

Brattberget 

T 

Norrån 

Brånet 


Järnväg 

Bergsboda 

Klapparn 

Stor- 

Sandskär 

Hällan 

Risön 

Holmsjön 

Grustäkt 

Svinv. 

Fröplantage 

Anbäcken 

Finkars- 

tjärnen 

Mjösjön 

Kvarnkläppen 

Finkarsb. 

Holmsjön 

Gravröse 

Sand 

Svartkläppen 

Varghålet 

E12 

Villanäs 

Lill- 

Sandskär 

Hagasb. 

Skäret 

Fröplantage 

Buberget 

Hedmansgrundet 

Rinneln 

Tuvan 

Lunna 

Fågeltorn 

Fågeltorn 

Naturreservat med 

Rismoren 

Rotnäsudden 

fågelsk.omr. 

Bergön 

Väder- 

Rengrundet 

Träind. 

Bubäcken 

Flisbergsgrundet 

hällorna 

Rovogsdiket 

Bussjön 

Långnäsudden 

Stor- 

Nabbv. 

Hög- 

åsen 

Berga 

Skola 

Stöcke

Fågeltorn 

Fågeltorn 

Naturreservat med 

Rismoren 

Rotnäsudden 

fågelsk.omr. 

Bergön 

Väder- 

Rengrundet 

Träind. 

Bubäcken 

Flisbergsgrundet 

hällorna 

Rovogsdiket 

Bussjön 

Långnäsudden 

Stor- 

Nabbv. 

Hög- 

Berga 

Skola 

åsen 

Stöcke 

Sundshålet 

Innerskäret 


Hästuddarna 

Lill- 

Granskär 

Nabbv. 

Lillavan 

Lövö- 

Lövskär 

Svartskatatappen 

viken 

Mulingen 

Lövön 

Lill-Lövskär 

Lövösundet 

Kolerav. 

Lövholmen 

Storavan 

Om- 

berget 

Ytter- 

skäret 

Ö Lövövallen 

Andersberget 

Holmen 

Avfallsanl. 

Killingh. 

Sandvik 

Lövöbacken 

Högåsen 

Mölle 

Sjöbodv. 

Fårhägntj. 

Nyvik 

Långmyran 

Tappen 

Holmsund 

Stor-Lomtj. 

Lill-Lomtj. 

Ström 

Småbåts- 

Åsen 

Väster- 

Långslädan 

Laxgårdshällan 

Obbola 

Strömsögern hamn 

Patrons- 

Vintervägsmyran 

berget 

Svenskby 

Harpsjön 

Högåsen 

Räva- 

Eriksdal 

Båtsvik- 

rumpan 

Granskär 

Umeå hamn 

Obbolaön 

berget 

B2 

Bokhållar- 

Strömsbäcken 

T 

Patholmsviken 

grund 

E12 

Oljehamn 

Stomskär 

Oljehamn 

Reningsv. 

Gröthällberget 

Ljumv. 

Rödmossamyran 

Djupsunds- 

Långsmaludden 

Långhalsudden 

Småbåtsh. 

St. Romlet 

berget 

Storstens- 

Obbolaby 

Djup- 

Hillskär 

grundet 

sundsv. 

Forsögergrundet 

Karlsvik 

Kroklandet 

Fiskehamn 

Krokrevet 

Byviken 

Småbåtsh. 

Brånet 

Stubbskär 

Kroktj. 

Gravröse 

0 1 000 2 000 m 

Strömbäck Väster- 

VidögersStröm- 

udden 

bäcks- fjärden 

fjärden 

69 

Falv. 


GENOMFÖRANDE 

70 

4. Genomförande och uppföljning 

4.1 Översiktsplanen som strategidokument 

Översiktsplanen är kommunens viktigaste strategiska planeringsinstrument. I detta 

kapitel behandlas hur översiktsplanens intentioner, d.v.s hur redovisad planläggning 

av samhällets fysiska struktur och tillgodoseendet av allmänna intressen i övrigt, kan 

uppnås. 

Myndighetsbeslut 

Översiktsplanen ger vägledning för beslut enligt planoch bygglagen, miljöbalken 

och annan speciallagstiftning. Kommunens myndighetsutövning i samband med 

planläggning och bygglov styrs till stora delar av översiktsplanen. Översiktsplanen 

är också vägledande för andra myndigheters beslut. De allmänna gator, broar, gång- 

och cykelvägar, grönområden samt de skötselåtgärder av skogen längs älven som 

planförslaget innehåller kommer att medföra ökade driftskostnader för kommunen. 

Det är viktigt att tillräckliga medel avsätts för att täcka dessa kostnader, så att en varaktig 

god skötselnivå kan upprätthållas i området. 

Kommunens aktiva arbete 

Det viktigaste styrmedlet är översiktsplanen som kommunalt handlingsprogram. 

Översiktsplanen ger stöd och underlag för uppdrag åt nämnder att aktivt arbeta för 

planens genomförande. Översiktsplanen är ett viktigt underlag i kommunens budgetprocess. 

För att genomföra översiktplanens intentioner kommer det att löpande 

krävas utredningsarbeten och igångsättning av olika aktiviteter. 

Information till marknaden 

Översiktsplanens ställningstaganden blir styrande genom de signaler som ges till 

marknadens aktörer om spelreglerna för bl.a. lokalisering och byggande. 

Uppföljning 

Kommunens tillämpning av översiktsplanen vad avser kommunens egna beslut som 

myndighet och genom uppdrag, investeringar etc. bör följas upp systematiskt. I den 

löpande ärendehanteringen bör nämnderna redovisa hur översiktsplanens intentioner 

beaktats. Genom en bra uppföljning underlättas aktualitetsprövningen och att rätt 

åtgärder vidtas. 

4.2 Markförvärv, markpolitik 

Kommunal markpolitik 

Kommunen visar i den fördjupade översiktsplanen för älvlandskapet inriktningen för 

den framtida användningen av mark- och vattenområden inom planens avgränsning. 

Kommunen tar ansvar för genomförande genom att ha en god planberedskap och 

förvärva samt överlåta mark. Kommunala markförvärv kan bli nödvändiga för att säkerställa 

utbyggnad av bostadsområden och infrastruktur samt för att styra genomförandet 

där inte exploatering sker genom privata initiativ. Den fördjupade översiktsplanen 

är styrande för var kommunen ska förvärva mark. 

4.3 Fortsatt arbete 

Bostadsbyggande 

Kommunen tar ansvar för bostadsbyggandet genom att ha en god planoch markberedskap 

och genom att i bostadsförsörjningsprogram tydliggöra var och när kommu-

nen önskar att ny bebyggelse genomförs. Bostadsprojekten drivs sedan av enskilda 

byggherrar på marknadens villkor. Kommunen kan även själv, genom sitt bostadsbolag, 

genomföra byggnation. 

För fritidshusområden gäller inte längre grundprincipen om att byggrätten begränsas 

till högst 150 m2 bruttoarea. De detaljplaner och områdesbestämmelser 

som har denna bestämmelse kan ändras efter initiativ från fastighetsägarna. Planändringarna 

bör om möjligt avse hela planområden där fastighetsägare kan betala 

kostnaden i efterhand i form av planavgift. 

För att uppnå den bebyggelsestruktur som översiktsplanen siktar mot krävs ett 

konsekvent beaktande av översiktsplanens riktlinjer och strategier vid detaljplaneläggning 

och bygglovgivning. Detsamma gäller övriga nämnders arbete som berör 

frågor som behandlas i översiktsplanen. 

4.4 Sektorsvisa genomförandefrågor 

Grönstruktur 

Förslaget till grönstruktur i planen är en viktig del i strategin för hållbarhet. Att ta 

fram ett kommunövergripande grönstrukturprogram är en del av det fortsatta arbetet. 

Programmet bör bland annat innehålla förslag till grönyteindikatorer anpassade 

för Umeåförhållanden och en policy för att kompensera för intrång i grönområden 

eller parker. 

Älvlandskapet ska bevaras och utvecklas långsiktigt hållbart. Fler och bättre utblickar 

mot älven ska skapas genom röjningsinsatser som minskar tät slyuppväxt 

kring badplatser, längs gång- och cykelleder, fiskeplatser, båtanläggningar, utkiksplatser 

och bostadsbebyggelse. Hänsyn ska tas till skyddsvärd natur med höga naturvärden 

samt till risk för ras och skred, vilket kommer belysas i en framtida skötselplan. 

Befintlig skötselplan för Bölesholmarna ses över och en särskild skötselplan med 

inriktning på naturoch kulturvärden upprättas över Backenområdet. 

Målsättningen med 15 – 18 hackspettar bör följas upp vart femte år för att säkerställa 

att lövskogsmiljöerna inte fragmenteras i en utsträckning som leder till att den 

biologiska mångfalden påverkas alltför negativt. 

Naturresurser 

Åtgärdsprogram har antagits för att grund- och ytvattenförekomster ska behandlas 

så att målet om en god vattenstatus enligt EG:s ramdirektiv för vatten uppnås. Åtgärdsplanering 

och genomförande av åtgärder kommer att kräva insatser av kommunen. 

Vid detaljplaneläggning beaktas vattenförekomsternas status så att de inte 

försämras. 

Kommunen ska verka för en samordning av fiskerättsupplåtelser och att möjligheten 

till ett attraktivt fiske kommer alla till del. 

Småbåtshamnar 

Kan anläggas av kommunen, exploatörer eller föreningar. 

Kulturmiljöer 

Framtagandet av ett kulturmiljöprogram är en del av kommunens fortsatta arbete. 

I ett sådant program samlas kommunens förhållningssätt till såväl enstaka byggnader 

som värdefulla kulturmiljöer. En genomgående kulturmiljöinventering skulle 

underlätta beredningen av planer och bygglov i områden som hyser värdefulla byggnader. 

71 71 

GENOMFÖRANDE

GENOMFÖRANDE 

72 

Gång- och cykelleder 

Kommunen ser det som angeläget att tillgängligheten till befintliga gång och cykelleder 

längs älven säkerställs genom avtal med markägarna. Detta arbete bör ske genom 

Stiftelsen Ume Älvdal. Ett sammanhängande gång- och cykelnät längs hela älvens 

sträckning och över dammarna i Stornorrfors förutsätter en fortsatt dialog med 

berörda markägare och offentliga aktörer. 

Anläggande av en cykelväg nedströms Notvarpsbron och Klabböle Energicentrum 

kräver åtgärder vid anslutning till den branta älvbrinken och detta bör samordnas 

med projektering och byggande av Västra länken. 

I samband med byggandet av bron över älven för Västra länken bör också en gångoch 

cykelväg anläggas. 

Parkeringar 

Kan anläggas av kommunen eller exploatörer. 

Teknisk försörjning m.m. 

Tekniska försörjningssystem utreds senast i samband med detaljplaneläggning. Ledningsnäten 

för el, fjärrvärme samt vatten och avlopp byggs ut i samband med områdesexploateringar. 

En ny VA-strategi för hantering av enskilda vatten och avloppsanläggningar 

inom kommunen ska finnas tillgänglig under år 2012. I de fall kommunalt 

spillvattennät är aktuellt kommer sannolikt särtaxa att behöva tillämpas. Särtaxa 

ska tillämpas då kostnaderna överstiger taxegrundande ”normalkostnader” med mer 

än 30 procent. 

Riksintressen 

Staten har via länsstyrelsen redovisat områden där anspråk på riksintresse anmälts. 

Riksintresseanspråken har ingen direkt rättsverkan. Det är först vid beslut om planer, 

tillstånd och koncessioner som frågan om ett område är av riksintresse avgörs med 

bindande verkan. Kommunen har i översiktsplanen angett förhållningssätt till anspråken. 

4.5 Exploateringsekonomi 

Investeringar 

Kommunens kostnader för infrastruktur som gator, gång- och cykelvägar och grönytor 

ska i huvudsak täckas av intäkter från markförsäljningar och exploateringsavgifter. 

Övergripande infrastruktur, så kallad generalplaneinvesteringar, samt skolor och 

andra anläggningar med kommunal service finansieras med skatteintäkter. Möjligheten 

att nyttja EU-bidrag ska beaktas. 

Åtgärder som förbättrar grönstruktur, vattenförekomster eller liknande som sker 

på grund av exploatering belastar exploateringsprojektet. Åtgärder som inte sker i 

samband med exploateringar finansieras med skattemedel. 

Investeringskostnader för utbyggnad av teknisk försörjning, som vatten och avloppsledningar, 

fjärrvärme och el finansieras med avgifter till de ledningsdragande 

bolagen. 

Drift- och underhåll 

De allmänna gator, broar, gång- och cykelvägar, grönområden samt de skötselåtgärder 

av skogen längs älven som planförslaget innehåller kommer att medföra ökade 

driftskostnader för kommunen. Det är viktigt att tillräckliga medel avsätts för att 

täcka dessa kostnader, så att en varaktig god skötselnivå kan upprätthållas i området.

5. Planeringsförutsättningar 

I följande kapitel redovisas delar av de förutsättningar som legat till grund för 

ställningstaganden i planförslaget. Avsnittet behandlar älvens geografi, risker såsom 

höga flöden, ras och skred samt bebyggelseutvecklingen längs älven. Planförslaget 

baseras på ett omfattande bakgrundsmaterial som behandlar exempelvis 

naturoch kulturmiljövärden. De rapporter som beskrivs nedan ingår som 

bilagor till den fördjupade översiktsplanen. På de nästföljande sidorna redovisas 

utdrag ur dessa. 

Kultur- och naturmiljöer 

I bilaga 1, ”Älvslandskapet i kulturhistoriska drag”, presenteras en sammanställning 

av kulturmiljövärden inom planområdet. Rapporten inleds med en beskrivning 

av områdets förhistoria och bebyggelse- och befolkningsutveckling följt av 

en redovisning av vattenkraftens utveckling, flottningen och dess lämningar, 

sågverksutvecklingen samt fisket. Bilagan avslutas med översiktliga områdesbeskrivningar 

för byarna uppströms Umeälven inom kommunen. 

Bilaga 2, kallad ”GIS-baserad landskapsanalys av Umeälvslandskapet” har arbetats 

fram som underlag för den fördjupade översiktsplanen för älvslandskapet. 

Materialet omfattar inventeringar av landskaps- och naturvärden som analyserats 

på landskapsnivå för att visa på samband mellan livsmiljöer och biologisk 

mångfald utifrån ett ekologiskt perspektiv. Jordbrukslandskapet har analyserats 

utifrån ett bruksperspektiv. I rapporten föreslås en rad möjliga åtgärder i syfte att 

åstadkomma en hållbar utveckling som innebär en integrering av ekologiska, sociala 

och ekonomiska intressen där det naturliga sambandet mellan natur-, kultur-, 

och stadsmiljö synliggörs. En utredning över utbredningen av potentiella 

naturbetesmarker med restaureringsvärde i älvslandskapet redovisas. Att restaurera 

dessa igenväxta marker till betesland skulle på ett hållbart sätt öppna upp 

landskapet längs älvbrinkarna och skapa attraktiva utblickar. 

Utdrag ur GIS-baserad landskapsanalys över 

Umeälvslandskapet - bilaga 2 

Naturmiljöernas nytta för samhället – ekosystemtjänster 

Naturmiljöerna och deras ekosystem i älvlanskapet tillhandahåller flera viktiga 

ekologiska funktioner som är nyttiga för vårt samhälle och kallas ekosystemtjänster. 

Renare luft Grönområden i de centrala delarna av Umeå bidrar till att stadsluften 

renas ifrån koldioxid, sot och stoftpartiklar. Träd och skogsmiljöer gynnar 

luftcirkulationen vid inversionsväderlägen. Effekten förstärks längs älven som 

verkar som en kanal för luftflöden. 

Skydd mot erosion och skred Naturlig vegetation längs strandbrinkarna motverkar 

effektivt erosion och skred. Barrträden har med sitt rotsystem svårt att 

långsiktig etablera sig på ostabila marker. Därför domineras strandområdena 

främst av lövbuskar som via sitt rotsystem är anpassade till ostabila markförhållanden. 

En naturlig, vegetationsrik strandzon bromsar vattenflöden och motverkar 

ytterligare erosion. 

Vattenrening Det näringsrika ytvattnet från jordbruksmarkerna som rinner ut i 

älven som översilningsvatten bidrar tillsammans med de sediment som avlagras 

längs stränderna till en särskilt bördig miljö i älvdalarna. Det fuktiga klimatet 

och de näringsrika markförhållandena gynnar en frodig vegetation längs strän- 

Läs mer 

ÄLVSLANDSKAPET I KULTUR- 

HISTORISKA DRAG 

www.umea.se 

Läs mer 

GIS-BASERAD LANDSKAPSANA- 

LYS AV UMEÄLVSLANDSKAPET 

www.umea.se 

73 

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 

74 

Resultat från GIS-modell 1 som visar hur väl habitaten 

uppfyller den mindre hackspettens arealkrav 

med hänsyn till omgivande habitat i jämförelse 

med fältinventering. 

Resultat från GIS-modell 2 som visar hemområdenas 

fördelning i landskapet som motsvarar den 

mindre hackspettens krav i jämförelse med fältinventering. 

derna. Växter tar upp en stor del av närsalterna och minskar på detta sätt 

effektivt en övergödning av älven med näringsrikt ytvattnet från jordbruksmarkerna. 

Systemet kan även användas för att fördröja och rena 

dagvattnet från urbana miljöer med hjälp av en naturlig strandvegetation. 

Förebygga utbrott av skadedjur Artrika livsmiljöer är bra på att motverka 

skadedjursutbrott, genom att de kan hålla livskraftiga populationer 

av predatorer och konkurrenter till skadedjuren, t.ex. fåglar som äter 

växtätande insekter. 

Lövskogsmiljöer 

För att undersöka ekologiska samband mellan lövskogar i älvslandskapet 

på landskapsnivå genomfördes två GIS-analyser med hjälp av mindre 

hackspett som indikatorart. I den första analysen studerades huruvida 

mindre lövskogsområden kan vara viktiga för att tillgodose den mindre 

hackspettens krav på 40 hektar grövre lövskog med naturvärden inom 

hackspettens hemområde omfattande 200 hektar. Den andra analysen 

studerade fördelningen av lämpliga lövskogsområden i landskapet. Värdefulla 

lövskogsområden länkades ihop till ett habitatområde baserad på 

avstånden mellan skogsområdena. Vid låga värden för habitatområden 

ligger skogsområdena för isolerade från varandra för att långsiktig uppfylla 

kraven för en framgångsrik häckning (se karta ovan till höger). Resultaten 

av analyserna jämfördes med en fältinventering av mindre hackspett 

som genomfördes år 2007. I hela undersökningsområdet hittades 

23 häckande mindre hackspettpar. Långsiktig finns det goda förutsättningar 

för minst 15 – 18 häckande mindre hackspettpar inom älvslandskapet, 

där skogarna runt Tuvan och nedströms Sörforsbron utgör så 

kallade hotspot - områden för mindre hackspett. 

Naturbetesmarker 

Resultatet av inventeringen av potentiell betesmark visar att det finns cirka 

185 hektar igenväxta marker längs älvbrinkarna. Dessa kan med fördel 

restaureras till betesmark. Markerna ligger främst på den norra älvsidan 

mellan Kåddis och Brattby. Tillsammans med den igenväxande 

odlingsmarksarealen finns det sammanlagt drygt 500 hektar potentiell 

jordbruks- och betesmark inom älvslandskapet.

Umeälvens geografi 

Sediment och vattenströmmar 

Landhöjningen har tillsammans med älvens erosion, ackumulation och 

transport skapat stora förändringar i älvmynningsområdet. I en tidigare 

utförd undersökning av utvecklingen av Umeälvens delta konstaterades 

att det kommer ske en märkbar uppgrundning av Österfjärdens östra 

delar. Som det går att se av kartserien nedan har strandförskjutning och 

sedimentering fullständigt förändrat landskapsbilden i nedre delen av älven 

under de senaste 500 åren. I undersökningen gjordes analyser av äldre 

och nyare kartmaterial som beskrev den historiska utvecklingen och med 

hjälp av den framställdes en förenklad framtidsbild för år 2046. Resultatet, 

som baseras på både strandförskjutning och sedimentdynamik, visar 

att de största förändringarna skulle ske på den östra sidan av Österfjärden 

där bland annat Lill-Sandskär, Flisbergsgrundet, Lövskär och Holmen 

växer samman. 

Landutvecklingen i Umeälvens delta beskriven utifrån äldre kartmaterial. Bilderna illustrerar vatten i vitt 

och land i mörk färg. Källa: Lindgren & Nilsson, 2001. 

Vattendjup och älvströmmar 

Den karta som tagits fram över älvbottens topografi är baserad på en 

djupkartering av Abbing år 1996. Inom delområde 3, från Västerbacken 

ner till Backens kyrka har de största djupen ner till 15 meter uppmätts. 

Som framgår av kartan över vattendjup på nästa sida pendlar de mörkaste 

partierna, d.v.s. djupfåran, mellan den norra och södra sidan av älven. 

Nedströms Backens kyrka bildar älven ett sel där djupfåran blir otydlig. 

Nedströms selet är fåran endast omkring 4 meter djup. Botten har visat 

sig vara ojämn med ett antal djuphålor med grundare trösklar emellan. 

I området kring E4-bron har djupfåran förskjutits mot Teg och har ett 

djup på 7 meter. Till skillnad mot längre uppströms är botten här jämna- 

Umeälvens flodområde 

Umeälvens flodområde har en 

ytstorlek av 26 820 km² och är 

med det Sveriges femte största 

avrinningsområde. 

Det viktigaste tillflödet är Vindelälven. 

Båda älvarnas källflöden 

är belägna inom Västerbottens 

fjälltrakter och de flyter 

nästintill parallellt, genom olika 

terrängtyper, ned till sammanflödet 

i Vännäsby. Därefter rinner 

Umeälven cirka 3,5 mil innan 

den slutligen mynnar ut i Öster- 

och Västerfjärden. 

Umeälvens totala längd mäter 

470 km. Västerfjärdens utlopp 

utgörs av en smal och muddrad 

båtled, vilket gör Österfjärden 

till älvens huvudsakliga mynningsområde. 

I deltaområdet 

grenar älven upp sig på ett flertal 

fåror med en bredd om 200- 

300 meter och vars djup sällan 

är mer än sju meter. 

Framtidsbild av älvmynningen och 

Österfjärden för år 2046, baserad på 

strandförskjutning och sedimentdynamik. 

Lill-Sandskär förutses växa 

ihop med bl.a. Flisbergsgrundet. 

(Lindgren & Nilsson 2001). 

75 



Huvudström och vattendjup i 

Umeälven. Källa: Brydsten år 2002. 

Strömhastighet i Umeälv, centrala 

Umeå. Källa: Brydsten, år 2002. 

Vattendjup för den nedre respektive övre delen av undersökningsområdet. Källa: Brydsten, år 2002. 

76 

re och saknar trösklar. Djupfåran förskjuts därefter mot den norra stranden 

vid Centrala stan och följer den nordöstra stranden för att efter kröken 

förskjutas mot Ön där den därefter fortsätter längs hela kanten. Djupet 

efter denna sträcka är som högst 7 meter. För Lillåns del är djupfåran 

placerad mitt i älven och är 4-5 meter djup. 

Nedströms Ön och fram till Stor-Sandskär ligger djupfåran i mitten av 

älven på ett djup av 8-9 meter. Närmare Stor-Sandskär blir det grundare 

och fårorna på respektive sida är ungefär 4,5 meter djup. Norrån har sin 

djupfåra längs den östra stranden, mot Bergsboda, med ett djup på max 

6 meter. Västerån har djupfåran i mitten av älven på omkring 7 meter. 

Strömbilden för Umeälv har tagits fram av Lars Brydsten, som på uppdrag 

av Umeå kommun genomfört simuleringar av strömbilden. Modeller 

av strömbilden skapades för ett stort antal kombinationer av vattenstånd 

och flöden samt vid opåverkade förhållanden. Undersökningsområdet 

sträcker sig från Killingholmen ner till Österfjärden men karteringarna 

täcker endast området från E4-bron till strax söder om Ön. 

Simuleringarna visade stor variation i vattenhastigheter längs vattendraget. 

Generellt hittades de högsta hastigheterna längst upp i området 

och de lägsta i de nedre delarna. Orsaken till variationerna är förändringar 

i älvfårans utseende. Studien visade även att sambandet mellan vattenhastighet 

och bottentyp är mycket tydligt. Höga hastigheter uppstår 

bland annat på platser där älvfåran är smal och grund och består av erosiva 

bottentyper som urspolad morän eller svartmocka. Vid de breda djupa 

delarna av älven och i den inre delen av älvkrökar har de låga hastigheterna 

återfunnits. Läsidan av grundare partier är ytterligare en plats där 

låga hastigheter uppstår och på vissa av dessa platser har samlingar och 

strandförskjutningen bildat öar. 

Strömfåran har i första hand styrts av älvfårans krökning med strömfåran 

i yttersväng. Ju rödare och större pilarna är desto snabbare hastighet 

(se kartbild i vänstra spalten). Ett tydligt exempel på detta är när 

strömfåran först rör sig mot Öbacka för att sedan gå över på andra sidan 

och in mot Öns södra del. Strömfåran pendlar mellan stränderna 

och dess läge varierar även med flöde och vattenstånd. Höga flöden skapar 

högre hastigheter med en tilltagande yttersvängseffekt medan ett lågt 

vattenstånd har en tendens att förskjuta strömfåran mot älvfårans djupare 

del.

Risker 

I klimat- och sårbarhetsutredningen som presenterades i oktober år 2007 

beskrivs det tydligt att den fysiska planeringen bör anpassas efter de framtida 

riskerna och att det är kommunerna tillsammans med den enskilde 

som bär ansvaret. Utredningen har föreslagit att kommunernas skyldighet 

att ta hänsyn till risker såsom översvämningar, ras och skred ska bli 

tydligare i lagstiftningen. 

Höga flöden 

Det finns en ökad medvetenhet om klimatförändringar, höga vattennivåer 

och att uppmärksamma risker med översvämning och andra olycksrisker 

i den fysiska planeringen. De möjligheter som ges i planeringsstadiet 

måste kunna kombineras med olika typer av åtgärder för att skapa tillfredsställande 

säkerhet och en god livsmiljö. 

I översiktsplanen redovisas allmänna intressen och de miljö- och riskfaktorer 

som bör beaktas vid beslut om hur mark- eller vattenområden ska 

nyttjas. Riskhänsyn måste tas till översvämning vid höga flöden och även 

skredrisker. Stora delar av älvslandskapet har, för byggnationer och infrastruktur, 

bristfälliga markbeskaffenheter vilket medför exempelvis krav 

på förstärkta grunder eller pålning. 

Umeälven stiger vid höga flöden vilket medför att byggnader, strandpromenader, 

Umeleden m.m. stängs av, ett problem som är väl känt. Höga 

nivåer har uppstått både före och efter utbyggnaden av Stornorrfors kraftverk. 

Utefter strandlinjen vid Volvo Lastvagnar har erosionskydd lagts ut. 

Kajen i centrala Umeå fick sådana skador år 1993 att den fick byggas om 

och Strandpromenaden stängdes av under två år eftersom stabiliteten var 

dålig och förstärkningsarbeten utfördes. På Tegsidan vid Lillån ska åtgärder 

vidtas eftersom marken har lågt friktionsvärde och risk för ras föreligger. 

I strandlinjen vid Umåker sker omfattande erosion men här är ingen 

infrastruktur ännu hotad. 

Umeå kommun har genomfört flera riskinventeringar utefter älven för 

att få en uppfattning om var skador, ras och skred kan förväntas vid höga 

flöden eller då vattnet sjunker undan. 

Räddningsverket har av staten fått i uppdrag att låta genomföra en 

översvämningskartering längs svenska vattendrag. För Umeälvens del har 

denna kartering varit alltför översiktlig och inte kunnat nyttjas i den fysiska 

planeringen. Karteringar med högre detaljeringsgrad behövs och 

väntas tas fram av statliga myndigheter de kommande åren. 

För att få ut maxeffekt över Stornorrfors turbiner försöker ett flöde av 

cirka 900 m3 /sek hållas. Vid fyllda magasin spills överflödigt vatten via 

utskoven. Både år 1993 och 1995 var flödet cirka 2 800 m3 /sek vilket 

medförde att vattennivån steg utefter hela älvsträckan genom Umeå. Volymen 

2 800 m3 /s är att betrakta som ett 100-årsföde. Nivån 2 000 m3 /s 

uppnås ofta under försommaren vid tiden för snösmältningen i fjällen då 

de stora vattendammarna i fjällen fylls. 

Utskoven i Stornorrfors damm är dimensionerade för att kunna släppa 

ett flöde på cirka 4 000 m3 /sek men det kan konstateras att så höga flöden 

är ganska osannolika eftersom älven har en kraftig strypning genom 

Bergsforsen vid Gubböle. 

Ett 100-årsflöde uppkommer med en sannolikhet på 63 procent under 

en 100-årsperiod medan ett 1 000-årsflöde kommer att uppträda med 

77 



1 

 

78 

Brattby 

Gubböle 

2 3 

0 3 

kilometer 

Svallet 

 

4 

6 

Liden 

Norrfors 

Brännland 

 

5 

Sörfors 

6 

 

7 

Kåddis 

 

8 

9 

10 

Baggböle 

Umeå 

 

18 

 

Backen 

 

19 

20 

111213 14 

22 

Klabböle 16 17 Teg 21 

 

Ström 

Strömbäck 

Ön 

Sofiehem 

 

 

Ängsbacka 

Mölle 

23 

24 

25 

26 

Sand 

27 

Bergsboda 

Tuvan 

Obbola 

28 

Villanäs 

Holmen 

Holmsund 

Mätpunkter, vattennivåer i älven (Vattenfall). 

en sannolikhet av knappt 1 procent. Även om ett 10 000-årsflöde skulle 

uppstå finns strypningen i Bergsforsen som medför att samhällen och 

markområden högre upp kommer att sättas under vatten. För sträckan 

Brattby - Gubböle måste bebyggelsen därför ha en större säkerhetsmarginal, 

d.v.s placeras högre eller på längre avstånd från strandlinjen. 

I Vännäs kommun har skyddsvallarna återställts men inte i Umeå 

kommun. För att åstadkomma en tillfredställande säkerhet är det viktigt 

att återställande även sker i Umeå kommun. 

Det är inte bara älvens nivå som måste beaktas vid planering och byggande 

utan även havets nivå vid kustnära byggande. Havsnivån kan höjas 

med 0,9 – 1,4 meter under sydostliga stormar. Detta uppstår oftast under 

sena hösten då lågtryck och stormar råder. När detta händer drabbas 

strandnära bebyggelse som kan råka ut för att trossbotten vattenfylls eller 

att förråd, bastubyggnader eller bryggor som står i eller nära vattnet slås 

sönder eller flyter iväg. 

Bestämmelser om strandskyddet är idag till god hjälp för att minska 

risken med att bygga för nära vatten och placera husen på en för låg nivå. 

Områden med otillfredsställande stabilitet och säkerhet måste först åtgärdas. 

Sådana åtgärder kan vara avlastning av slänter, förstärkning med 

mottrycksbank och erosionsskydd eller andra lämpliga åtgärder.

Nr Plats 4525 m 3 /s klass 

1 flöde 

1 Sammanflöde med Vindelälven 81,21 79,21 

2 Inflöde Gubbölesbäcken 80,97 78,9 

3 Nedströms Bergeforsen 78,45 76,72 

4 Svallselet 77,4 75,97 

5 Stornorrfors dammen 75,77 75 

6 Sörforsen 3,1 1 

7 Stanningen 3,5 1,6 

8 Brännland 5,1 3,2 

9 Utlopp Stornorrfors 3,5 1,3 

10 Överidan, övre 7,75 5,55 

11 Överidan, nedre 7,35 5,26 

12 Västerbacken 7,09 4,92 

13 Norr Backens kyrka 6,45 4,42 

14 Travbanan, övre 6,28 4,22 

16 Travbanan, nedre 5,94 3,95 

17 Böleåkanalens inlopp 5,53 3,63 

18 Gästhamn, övre 5,39 3,32 

19 Gästhamn, nedre 4,94 2,79 

20 Tegsbron 4,53 2,37 

21 Kyrkbron, övre 4,09 2,04 

22 Kyrkbron, nedre 3,55 1,78 

23 Öbacka 3,07 1,56 

24 Öns nedströmsände 2,63 1,2 

25 Flygplatsen 2,39 1,05 

26 Västerteg 1,51 0,7 

27 Bergsboda 0,77 0,34 

28 Havet 0 0 

2900 m 3 /s HHQ 

Havsnivåer 

Ökningen av det globala havsvattenståndet på grund av klimatförändringar 

kommer att medföra ökande vattenstånd även i Östersjön. Baserade 

på klimatpanelens (IPCC) värdering från år 2007 beräknades en 

ökning av vattenståndet i Bottenviken med omkring 80 cm enligt ett 

så kallat högscenario. Ökningen kommer dock att kompenseras med 

landhöjningen så att det slutliga vattenståndet prognostiseras att ligga 

kring 17 cm över nuvarande medelvattenståndslinje vid SMHI:s mätstation 

i Ratan. Osäkerheten är dock fortfarande stor. Till exempel verkar 

avsmältningen av Grönlandisen ske i en snabbare takt än vad som 

ursprungligen bedömdes, något som skulle kunna ge ytterligare några 

decimeter högre vattenstånd. Samtidigt kommer frekvensen av extremväderlek 

med häftiga västvindar att öka. Enligt högscenariot baserat på 

IPCC:s värden från år 2007 ligger 100-årsvattenståndet, d.v.s. det högsta 

vattenstånd som förväntas att inträffa under en 100-årsperiod, 147 cm 

över nivån för medelvattenståndet vid mätpunkten i Ratan. 

Nuvarande 100-årsvattenstånd är 131 cm över normalt. År 1984 låg 

det maximala vattenståndet 137 cm över medelvattenståndet. Samtidigt 

inträffar extrema väderlägen med höga vattenstånd oftare. Detta betyder 

att det i framtiden under vartannat år förväntas uppstå höga vattenstånd 

som ligger minst 110 cm över medelvattenståndsnivån vid Umeås kust. 

Även här finns osäkerheter och risk att maxvärdena måste justeras uppåt. 

Vattennivåer Umeälv 

Vattenfall har tagit fram vattennivåer 

i Umeälv, i höjdsystemet 

RH00. Beräkningarna är gjorda 

på totalt 28 platser, från Vännäsgränsen 

till havet . 

Som mest stiger vattennivån 

där älven är smalast 700 meter 

nedströms tunnelutloppet 

+7,75 meter för det dimensionerade 

klass-1 flödet (4525 

m³/s) och + 5,5 m vid 100-års 

flödet (2900 m³/s). 

Antaget havsvattenstånd är vid 

beräkningarna 0 m, undantaget 

turbintappningen. 

79 



Ökad belastning ovanför släntkrönet medför att de pådrivande krafterna 

blir större (Räddningsverket, 2007). 

80 

Mellan åren 2002 och 2008 nådde vattenståndet två gånger minst 

110 cm. Stormen Gudrun tryckte in stora vattenmängder i Bottenviken 

år 2005 trots att stormen hade förlorat en stor del av sin kraft när den 

nådde norra Sverige. 

Umeås flacka deltaområde gör att höga vattenstånd inte medför dramatiska 

konsekvenser vad gäller risk för ras och erosion. Däremot kan 

det finnas en ökad risk för erosion vid modifierade strandlinjer. Återkommande 

högvatten kan medföra betydande materiella skador för anläggningar 

som översvämmas allt oftare. Det finns också en påtaglig risk 

att lågt belägna avloppsanläggningar översvämmas oftare med följden att 

orenat avloppsvatten når ut i havet. 

Hittills har landhöjningen medfört att alla anläggningar utmed kusten 

sakta fjärmats från stranden, men eftersom havsnivån nu förväntas 

att stiga i samma takt som landhöjningen så avtar inte risken för översvämningar 

längre utan förblir relativt konstant över åren. 

Ras och skred 

En slänts stabilitet beror dels av belastningen på jorden, dels av jordens 

hållfasthet. De bakomliggande orsakerna till ett skred är ofta en kombination 

av olika faktorer. Det rör sig om mänskliga ingrepp i naturen, förändringar 

genom erosion, klimat och väderberoende förändringar (förändrad 

grundvattennivå, uttorkning eller ökad markfuktighet, tjälning, 

tining eller urlakning) och landhöjning. 

Skred inträffar genom att ett brott uppstår längs en glidyta. Ovan 

glidytan finns det jordlager som påverkas av både pådrivande krafter och 

mothållande krafter. Innan ett skred inträffar är dessa krafter i jämvikt 

men en rubbning av jämvikten, som till exempel ökad belastning, minskad 

motvikt och försämrad hållfasthet hos jorden, kan utlösa skred. 

Vid mänskliga ingrepp störs den naturliga jämvikten och stabiliteten i 

slänter blir påverkade. I avverkade områden sugs inte längre vattnet upp 

av rötterna. Utan träd blir det ett ökat ytvattenflöde som leder till att erosionen 

på sluttningar och i dalgångar ökar. Jordens hållfasthet är också 

något som påverkas av kalhyggen. Genom en höjd grundvattennivå ökar 

samtidigt portrycket i jordlagren vilket gör slänten mer skredbenägen. 

Hållfastheten blir lägre desto mer vatten som lagras i jorden och i de flesta 

fall gäller att ju högre portryck desto högre är sannolikheten för att ett 

skred inträffar. 

En kombination av osaker medför att ett skred utlöses 

(Räddningsverket, 2007).

Bebyggelse 

Boende och byggande längs älven 

Bebyggelsen längs älven är av skiftande karaktär med såväl traditionell 

bebyggelse i historiska jordbruksmiljöer, villor och egnahemsbebyggelse, 

flerbostadshus i tät kvartersstad, småskalig fritidshusbebyggelse och fritidshusområden 

i omvandling till permanentboende. Bebyggelsen är till 

stora delar icke-planlagd. 

För närvarande pågår planering och bostadsbyggande i ett antal centrala 

och vattennära lägen vilket medför att antalet boende i Umeå längs 

älven ökar. Till exempel planeras ungefär ytterligare 300 lägenheter byggas 

på Öbackastrand, 200-300 lägenheter finns planlagda på Lundåkern 

vid Tvärån och ett nytt bostadsområde vid Bölesholmarna på Teg. 

Dessutom möjliggör den fördjupade översiktsplanen för Ön, som antogs 

år 2008, tillkommande bebyggelse i en omfattning om 3 600 lägenheter. 

Ett 90-tal nya bostäder har även tillkommit på den så kallade bryggeritomten 

på Teg. Drygt 1900 personer bor idag i området nära älven. 

Sedan år 1988 har befolkningen i planområdet ökat med över 600 personer. 

År 1988 fanns drygt 370 bebodda fastigheter inom planavgränsningen. 

Antalet bebodda fastigheter år 1998 och 2008 var cirka 420 respektive 

ungefär 630 stycken. En något större ökning kan därmed märkas 

för tioårsperioden efter år 1998 än före. 

En tydlig förändring är det tillskott av bebodda fastigheter som ägt 

rum invid Umedeltat där antalet boende ökat med drygt 400 personer 

mellan åren 1988-2008, där huvudparten tillkommit efter år 1998. I området 

finns drygt 140 fastigheter som idag inte är bebodda vilket kan ses 

som en potential för ytterligare helårsboende. 

Fritidshus och tendenser mot omvandling till permanentboende 

I de tidigare fritidshusområdena inom älvslandskapet finns ett stort intresse 

att bygga nytt samt göra om- och tillbyggnader. Tendenserna till 

omvandling mot permanentboende är på många håll tydliga. 

För fritidshusområden har den grundprincip som länge varit rådande 

att byggrätten begränsats till högst 150 kvm bruttoarea per tomtplats tagits 

bort. I detaljplanearbete och bygglovgivning prövas lämpligheten utifrån 

platsens speciella förutsättningar med syftet att behålla fritidshusområdets 

speciella karaktär. 

Områden som ännu bibehållit en småskalig enklare bebyggelse finns 

framförallt på öarna Stor-Sandskär och Lill-Sandskär, vid Baggböleören 

samt vid Carlsvik på Obbolaön. I dessa områden är det särskilt viktigt att 

värna bebyggelsens befintliga karaktär. 

Områden på ömse sidor om deltat som exempelvis Ängsbacka, Sand, 

Storrinneln, Bergsboda samt vid exempelvis Mölle kan däremot ses som 

blandområden där ny bebyggelse tillkommit och många fritidshus ersatts 

alternativt byggts om för åretruntboende. Med ökat permanentboende 

i dessa strandnära lägen följer restiktioner för det rörliga friluftslivet. 

Många strandområden är i dagsläget i princip privatiserade. Vissa ägare 

har anlagt bryggor och pirar samt genomfört muddringar vilket försvårar 

tillgängligheten. 

81 



Befolkning 1988: 1 279 

Andel av kommunens befolkning: 1,4 % 

0-15 år: 311 

16-64 år: 799 

65->: 169 

Antal bebodda fastigheter: 368 



0-15 år: 267 

16-64 år: 977 

65->: 175 




0-15 år: 386 

16-64 år: 1 238 

65->: 253 


82 

Befolkning längs älven åren 1988, 1998 och 2008.

Strandskydd 

För att få en helhetssyn över strandskyddssituationen längs Umeälven 

gjordes år 2008 en utredning för hela älvslandskapet inklusive delen av 

Obbola inom plangränsen samt Centrala stan och Ön utifrån hur stor del 

av stränderna, inom 100 meters strandskyddszon, som är tillgängliga respektive 

detaljplanelagda. Strandlinjen har följts för vikar, större kanaler 

och pirar medan den har utjämnats vid bryggor och mindre kanaler. Öar, 

mindre än två hektar, har undantagits. 

Stränderna har betraktats som tillgängliga i de fall en cirka 25 meter 

bred strandremsa varit tillgänglig över minst 200 meter längs strandlinjen 

utanför tätort samt 100 meter innanför tätort. 

Hela strandlinjen inom älvslandskapet är kring 120 kilometer lång. 

Strandskyddsområdet längs älven är generellt 100 meter. En stor del av 

strandområdena (87 procent) i älvslandskapet är allmänt tillgängliga. 

Uppströms Tegsbron är alla strandområden tillgängliga, detta trots att 25 

procent av strandskyddsområdena är detaljplanelagda. 

Tillgängliga respektive otillgängliga strandområden inom planområdet år 2008. 

Strandskydd, tillgänglighet i den övre delen av älvslandskapet. 

Område Tillgänglig Strandskydd 100 meter Inom detaljplan 

Km % Km Tillgänglig, % Otillgänglig, % Km Tillgänglig, % Otillgänglig, % 

Planområdet, totalt 120 87 87 87 13 32 89 11 

Uppströms Tegsbron 68 100 50 100 0 19 99 1 

Nedströms Tegsbron 52 71 39 71 29 13 74 26 

Obbola 20 43 17 50 50 3 6 94 

83 



84 

Nedströms Tegsbron är däremot 30 procent av strandområdena otillgängliga, 

trots att inte mer an 25 procent av strandskyddsområdena berörs 

av detaljplaner. På Obbolahalvön finns det för 16 procent av strandområdena 

detaljplaner, men mer än 50 procent av alla strandområden är 

otillgängliga för allmänheten. Inom strandskyddsområdet är det förbjudet 

att uppföra nya byggnader, förbereda för bebyggelse, väsentligt förändra 

byggnaders ändamål, uppföra andra anläggningar, vidta åtgärder 

som hindrar allemansrättslig tillgång till stranden eller försämrar livsvillkoren 

för växt- och djurliv som exempelvis röjning av strandskogar eller 

muddring. 

Dispens från eller upphävandet av strandskydd kan enbart beslutas om 

det finns särskilda skäl enligt 7 kapitlet 18 § i miljöbalken. Beslut om 

dispens eller upphävanden ska inte omfatta områden som är värdefulla 

för växt- och djurliv eller friluftsliv. 

Strandskydd, tillgänglighet i den nedre delen av älvslandskapet år 2008.

Vatten och avlopp (VA) 

Bebyggelse utanför verksamhetsområdet för vatten 

och spillvatten 

Det finns ett stort tryck att utveckla bebyggelse i områden i kommunen som 

inte omfattas av det kommunala vatten- och spillvattennätet (se nästa sida). 

Befintliga avlopp i omvandlingsområden uppfyller vanligtvis inte de krav som 

ställs på en hållbar VA-lösning. För att hantera VA-frågor utanför verksamhetsområdet 

för vatten och spillvatten i Umeå kommun utarbetades år 2009 

en handling med regler för avlopp i omvandlings- och tillväxtområden. 

Olika skyddsnivåer 

Enligt allmänna råd från Naturvårdsverket bör kraven på anläggningar relateras 

till en normal eller en hög skyddsnivå. Vid hög skyddsnivå ställs högre krav 

som ofta innebär mer tekniskt avancerade lösningar. 

Umeå kommun, miljö- och hälsoskydd, har gjort en indelning av kommunen 

i olika skyddsnivåer utifrån resultat från de recipientundersökningar som 

gjorts under ett stort antal år. En skyddsnivåkarta har tagits fram för att underlätta 

bedömningen av vilka krav som bör ställas för olika områden eller enstaka 

tomter. Kartan är ett levande dokument som förändras allt eftersom nya 

undersökningar genomförs. Aktuell information lämnas av Miljö- och hälsoskydd 

och på kommunens hemsida. 

Nyanläggning av små avloppsanläggningar 

Vid nyanläggning av små avloppsanläggningar för vattentoalett erfordras tillstånd 

av miljö- och hälsoskyddsnämnden. För bad- disk och tvättavlopp krävs 

anmälan eller tillstånd. Vilka krav som ställs på en avloppsanläggning beror på 

områdets känslighet, risk för smittspridning samt hydrologiska och geologiska 

förhållanden. 

En anläggning med slamavskiljare och infiltration eller markbädd klarar 

som regel kraven för normal skyddsnivå om den är anlagd på rätt sätt och 

sköts enligt gällande anvisningar. Däremot klarar den inte kraven inom områden 

med hög skyddsnivå. Inom sådana områden kan kraven uppnås genom en 

mer höggradig rening, till exempel i minireningsverk med efterföljande infiltration, 

eller genom att utsläppet av avloppsvatten minskas, till exempel genom 

användning av torrtoalett eller sluten tank. Sluten tank accepteras dock bara i 

undantagsfall och med vissa villkor eftersom en sådan lösning medför en omfattande 

slamtömning med tillhörande ohållbara transporter. 

Inom fastigheter på öar, som inte omfattas av kommunal slamtömning, bör 

inrättande av vattentoalett begränsas eftersom avloppsslammet måste omhändertas 

av den enskilde. För eget omhändertagande av slam krävs att miljö- och 

hälsoskyddsnämnden efter särskild prövning lämnar ett medgivande. 

Områden med otillfredställande status 

Vattenförekomsterna längs älven uppfyller kraven på god kemisk status förutom 

för Österfjärden där övergödning är ett potentiellt miljöproblem. Österfjärden 

är också påverkat av miljögifter. I de fall statusen är otillfredsställande 

eller då risk för övergödning finns vid utökad bebyggelse bör en VA-utredning 

omfattande hela bebyggelseområdet tas fram. I dessa fall kan krav ställas på 

gemensamhetsanläggningar alternativt anslutning till befintligt kommunalt 

spillvattennät. 

85 


ÖVERSIKTSPLANENS KONSEKVENSER OCH MKB 

86 

6. Konsekvenser och MKB 

Den fysiska planeringen ska medverka till att nå en långsiktig hållbar utveckling. 

I det arbetet är kommunens översiktsplanering ett viktigt instrument. 

För att avgöra hur den fördjupade översiktsplanen medverkar 

till en hållbar utveckling ska det enligt miljöbalken upprättas en miljökonsekvensbeskrivning 

(MKB). Enligt planoch bygglagen ska översiktsplanens 

konsekvenser när det gäller inverkan på miljön, betydelsen för 

hälsa och säkerhet, hushållning med naturresurser, sociala samt samhällsekonomiska 

aspekter tydligt framgå. 

Miljökonsekvensbeskrivning 

Syftet med miljöbedömningen och dokumentet MKB är att integrera 

miljöaspekterna i planen. Miljöbedömningen fokuserar på den betydande 

miljöpåverkan som planens genomförande kan antas orsaka. 

Enligt förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar ska en miljöbedömning 

göras för en översiktsplan enligt 3 kapitlet i planoch bygglagen 

om planen medger förutsättningar för kommande tillstånd enligt 

miljöbalken. Den fördjupade översiktsplanen innefattar förutsättningar 

för en ny bro över Umeälven vid Bölesholmarna och utfyllnad i älven väster 

om Volvo Lastvagnar. Dessa åtgärder kräver tillstånd enligt miljöbalken. 

Detta gäller även muddring av farleder. 

Översiktsplanen ger också förutsättningar för verksamheter som enligt 

bilaga 3 i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar medför betydande 

miljöpåverkan. I den aktuella fördjupningen kan projekt för tätortsutveckling 

vid Rävarumpan och Backenområdet, hamnar för fritidsbåtar 

vid Bölesholmarna och Lundåkern, en ny bro över Umeälven vid 

Bölesholmarna samt påverkan på kultur- och naturmiljöerna innebära 

betydande miljöpåverkan. Enligt MKB-förordningen antas en översiktsplan 

dessutom alltid innebära betydande miljöpåverkan, varpå en miljöbedömning 

således ska göras. 

Avgränsning 

En MKB ska innehålla alternativ till planförslaget. Ett nollalternativ, 

som visar på en trolig utveckling av området om planförslaget inte genomförs, 

ska ingå. Enligt bestämmelserna om miljöbedömningar och 6 

kap. 12 § miljöbalken ska ”rimliga alternativ med hänsyn till planens eller 

programmets syfte och geografiska räckvidd också identifieras, beskrivas 

och bedömas”. 

Eftersom översiktsplanen behandlar en rad frågor är det svårt att redovisa 

olika alternativ. En MKB ska i första hand behandla betydande miljöpåverkan. 

Den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma på 

biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, 

vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, 

forn- och kulturlämningar och annat kulturarv samt på det inbördes förhållandet 

mellan dessa miljöaspekter, ska beskrivas. För att bedöma vilka 

åtgärder som medför betydande miljöpåverkan har bedömningskriterier 

i MKB-förordningen använts. Planförfattarens förslag är att avgränsa de 

miljöaspekter och konsekvenser som ska beskrivas till: naturvärden, odlingsmarker, 

rekreation och friluftsliv, kulturmiljö samt risker som översvämning, 

ras och skred. Samråd kring avgränsningen har skett med 

länsstyrelsen den 25 september 2009.

Nollalternativet 

Nollalternativet ska spegla en trolig utveckling om planförslaget inte genomförs. 

Någon tidigare fördjupad översiktsplan för älvslandskapet finns 

inte. I den kommunövergripande översiktsplanen från 1998 ansågs dock 

en sådan behövlig. Nollalternativet bedöms därmed utifrån de delar i den 

kommunomfattande översiktsplanen från år 1998 som översiktligt uppmärksammar 

älvslandskapet, exempelvis riktlinjer för tillkommande bebyggelse. 

När det gäller risker som översvämning, ras och skred och förorenade 

områden bedöms nollalternativet innebära en osäkrare framtid 

med större risk för negativa miljökonsekvenser. Nollalternativet kan också 

medföra större ingrepp i områden som i denna plan bedömts ha höga 

naturoch kulturvärden. 

Miljöbedömning 

Nedan görs en identifiering och bedömning inom respektive miljöaspekt 

med hjälp av en illustrerad barometer av den tänkbara miljöpåverkan 

som alternativen kan tänkas ge. 

Stor positiv 

miljöpåverkan 0 

Positiv 


Liten positiv 


Ingen betydande 


Liten negativ 


Negativ 


Stor negativ 


87 

ÖVERSIKTSPLANENS KONSEKVENSER OCH MKB


88 

Naturvärden 

Betydande påverkan , bedömning 

Noll-alternativet 4 Liten negativ miljöpåverkan 

I Umeälvslandskapet finns höga naturvärden inom i princip hela planområdet. 

Naturmiljöerna längs älven är viktiga som livsmiljö för en 

mångfald arter och älvdalen är en viktig ekologisk spridningskorridor. 

Deltaområdet är skyddat genom Natura 2000 och naturreservat medan 

områden väster om Umeå centrum till stora delar saknar skydd. 

Nollalternativet medför i mycket större utsträckning lokaliseringar 

med negativ påverkan på naturmiljöerna. Nollalternativet är därför ett 

osäkrare beslutsunderlag. Lövskogarna utgör viktiga habitat för den biologiska 

mångfalden. Områden väster om Umeå centrum är i nollalternativet 

inte skyddade eller på annat sätt säkrade för att långsiktigt bevara 

den höga artrikedomen. Enligt nollalternativet finns planer för ett verksamhetsområde 

vid Gimonäs som riskerar medföra stor negativ påverkan 

på ett lövskogsområde som klassats som nyckelbiotop. 

Inom området Rävarumpan medför nollalternativet ett mindre intrång 

då någon bebyggelse inte finns planlagd för området som utgörs av 

skogsbevuxen mark med strandskogar. 

Planförslaget 2 Liten positiv miljöpåverkan 

Naturvärden längs Umeälvdal tillhör de artrikaste i regionen och har 

mycket höga naturvärden. Planförslagets inriktning är att skydda, utveckla 

och tillvarata ekologiskt mindre viktiga områden med lägre värden. 

De områden som kan påverka naturvärdena är förslaget om ny bebyggelse 

vid Rävarumpan och utvecklingsområdet vid Backenområdet. 

Det föreslagna området Rävarumpan (B3, plankarta 5) har enligt naturinventeringar 

inte särskilt höga naturvärden och, utifrån ett ekologiskt 

perspektiv, mindre betydelse för bevarandet av artrikedomen längs älvdalen. 

Visserligen försvinner strandskog i det berörda områden. Samtidigt 

kan övriga områden skyddas från exploatering. Biotopskyddsområdet 

väster om avgränsat område för bebyggelse bedöms inte påverkas men 

bör studeras mer ingående i detaljplaneringsskedet. 

Föreslaget bebyggelseområde B1 och har inte de högsta naturvärdena 

och tangerar marginellt ornitologiskt intressanta områden. 

Läget för bron över Bölesholmarna har valts så att inga större naturvärden 

påverkas. Planen medger siktröjningar längs gång- och cykelleder 

invid älven samt nedanför bostadsområden och besökspunkter. Även om 

hänsyn ska tas till naturvärden så kan det inte uteslutas att röjningsinsatser 

medför en negativ påverkan på biologisk mångfald.

Betydande påverkan, bedömning 

Rekreation och friluftsliv 

Noll-alternativet 4 Liten negativ miljöpåverkan 

Nollalternativet medför en lägre tillgänglighet till älven där planen ger 

förutsättningar för attraktiv och älvnära kontakt i form av gång- och cykelleder. 

Nollalternativet skulle i en större utsträckning möjliggöra lokaliseringar 

längs älvstränderna som riskerar hindra allmänhetens tillgång 

till strandområden. 

Nollalternativet ger inte samma förutsättningar för utveckling av besöksmålen 

vid Klabböle/Baggböle, Stornorrfors, Umeälvsdeltat och 

Backenområdet. 

Planförslaget 0 Stor positiv miljöpåverkan 

Planförslaget medför förutsättningar för sammanhängande, attraktiva 

och älvnära gång- och cykelvägar. Förslag på nytillkommande cykellänkar 

föreslås i stor utsträckning i redan påverkade områden. Bron över 

Bölesholmarna kommer medföra något ökade gång- och cykelandelar 

även om dess stora betydelse är kopplat till rekreationsvärden. Att möjliggöra 

passage vid Norrforsdammen på utskoven minskar tydligt barriärerna 

mellan norra och södra sidan om älven. Därmed kan också besökare 

lätt förflytta sig mellan hällristningarna och laxhoppet. 

Föreslagna utvecklingsområden medför stora mervärden för medborgarna. 

Intresset och medvetenheten om Umeås intressanta naturoch 

kulturmiljöer kan med ett genomförande få fler människor att komma 

ut i landskapet. 

Odlingsmark 

Noll-alternativet 3 Ingen betydande miljöpåverkan 

I nollalternativet ges förutsättningar för bevarande av odlingsmark då en 

övergripande riktlinje finns som anger att bebyggelse inte ska placeras 

på odlingsmark utan helst i gränslandet mellan åker och skog. Särskilda 

ställningstaganden som rör odlingsmarkens framtid för byar längs älven 

anges inte i planen. 

Planförslaget 4 Liten negativ miljöpåverkan 

Planförslaget prioriterar jordbrukets intressen i jordbruksbyarna och visar 

att goda förutsättningar finns att bevara och utveckla odlingsmarker 

längs älven. Planförslaget som innebär viss exploatering och utveckling 

av Backenområdet medför visserligen ett intrång i odlingslandskapet 

men föreslagna åtgärder och framtagning av skötselplan säkerställer långsiktigt 

ett öppet landskap. Föreslagna bostadsområden på Kungsänget 

kommer ta odlingsmarker i anspråk, dock har området ett begränsad 

värde för större rationellt jordbruk. Planen visar också på möjligheter till 

mera omfattande bete som håller landskapet öppet. 

89 89 



90 

Kulturmiljö 

Noll-alternativet 5 Negativ miljöpåverkan 

Lokaliseringsärenden kommer enligt nollalternativet fortsätta. Detta 

medför osäkerheter beträffande påverkan på kulturmiljöerna och möjligheten 

att få bygglov. 

Planmässiga förutsättningar att utveckla och tillvara Backenområdets 

höga kulturvärdena saknas i nollalternativet. 

Planförslaget 1 Positiv miljöpåverkan 

Bostadsbyggande undanhålls det kulturhistoriskt mest intressanta områdena 

på Backenområdet. Byarna Baggböle, Kåddis, Klabböle, Sörfors 

och Brännland by utgör riksintressen för kulturmiljön. Nytillkommande 

bebyggelse föreslås inte inom områden som menligt påverkar kulturmiljöerna. 

Möjligheten att återskapa tidigare byggnader i Baggböle och Backenområdet 

kan stärka områdenas karaktär och synliggöra dess historiska 

värden. 

Risker 

Betydande påverkan , bedömning 

Noll-alternativet 5 Negativ miljöpåverkan 

Nollalternativet medför en osäkrare planering där rekommendationer 

för tillkommande projekt och bebyggelse saknas. I förlängningen skulle 

nollalternativet kunna medföra att bebyggelse och infrastruktur anläggs 

inom områden som skulle kunna översvämmas eller utsättas för ras och 

skred. 

Planförslaget 0 Stor positiv miljöpåverkan 

Planförslaget innehåller rekommendationer för nytillkommande projekt 

och bebyggelse. Detta ger förutsättningar för att minska risken för att 

byggnader, infrastruktur etc. ska utsättas för översvämningar, eller ras 

och skred. Inga nytillkommande bostadsområden föreslås inom områden 

utsatta för översvämningar.

Riskanalys 

Risken definieras som produkten av sannolikheten och konsekvensen av 

riskällan. En rad riskkällor finns för älvslandskapet även om de flesta risker 

bedöms som låga. Ras och skred, erodering, översvämning, svaga isar, 

drunkning, förorenade områden, trafikolyckor och flottningslämningar 

är de risker som bedöms aktuella att analysera för den fördjupade översiktsplanen 

för älvslandskapet. För varje riskkälla är det föreslaget åtgärder 

i denna fördjupade översiktsplan eller inför kommande detaljplanering. 

Riskkälla Vad kan ske? Sannolikhet Konsekvens Risk Föreslagna åtgärder 

Ras och skred Skred kan uppkomma 

i slänter längs älven eller 

i de mindre vattendragen. 

Översvämning Byggnader och vägar 

läggs under vatten. 

Människor utsätts 

för fara. 

Drunkningsolyckor 

Flottningslämningar 

Trafikolyckor 

(fotgängare 

och cyklister) 

Förorenade 

områden 

Människor följer inte 

Vattenfalls rekommendationer 

vid vistelse 

kring torrfåran, 

ramlar ur båtar eller 

drunknar i samband 

med bad. 

Påkörning på dykdalber 

och andra flottningslämningar 

vid 

båtfärder. 

Fotgängare och cyklister 

får personskador 

vid trafikolyckor. 

Läckage av gifter till 

mark och vatten som 

gör att människor kan 

få i sig förorenad jord 

eller sediment. 

Farligt gods Olycka med transport 

av farligt gods. 

Hög. Mindre och medelstora 

skred uppkommer 

i stort sett varje år 

längs älven. 

Hög. Översvämningar 

kommer inträffa. I 

torrfåran kan flödet vid 

öppnande av dammluckor 

stiga mycket 

snabbt. 

Hög. Drunkningsolyckor 

inträffar i stort sett 

varje år. 

Liten till stor. Konsekvensen 

av de vanligt förekommande 

skreden är begränsad 

medan ett omfattande 

skred kan få förödande konsekvenser. 

Stor. Vid en kraftig översvämning 

kan konsekvenserna 

bli omfattande. Människor 

som inte följer Vattenfalls 

riktlinjer i torrfåran 

kan utsättas för stor fara. 

Stor. Vid en kraftig översvämning 

kan konsekvensen 

bli omfattande. 

Hög Liten. Sannolikheten för 

omfattande konsekvenser 

annat än skador på båtar 

är låg. 

Hög Kan bli omfattande men oftast 

smärre personskador. 

Hög Konsekvensen är normalt 

låg. 

Liten Läckage av farliga ämnen till 

omgivningen. 

Medel Anläggande av vägar och 

byggnader görs enligt de 

riktlinjer som föreslagits i 

denna plan. 

Stor Anläggande av vägar och 


riktlinjer som föreslagits 

i denna plan. Säkerheten 

längs torrfåran är överordnat 

andra intressen. 

Stor Säkerheten längs torrfåran 

är överordnat andra 

intressen. 

Medel Västerbottens museum 

och länsstyrelsen bör ge 

förslag på vilka flottningslämningar 

som bör bevaras 

eller restaureras. Övriga 

flottningslämningar som 

utgör risker bör tas bort. 

Medel Utbyggnad av gång- och 

cykelvägar enligt planförslaget 

ökar trafiksäkerheten 

för fotgängare och 

cyklister. 

Medel Anläggande av vägar och 


riktlinjer som föreslagits i 

denna plan. 

Medel Risken med transport av 

farligt gods utreds närmare 

i detaljplaneringsfasen. 

91 



Konsekvenser på miljömål och hur de beaktas 

92 

Miljömål Måluppfyllelse Analys 

Begränsad klimatpåverkan Förhindrar inte måluppfyllelse Tillkommande vattennära bebyggelse kan ske samlat med 

ökad möjlighet till kollektivtrafik. Utvecklad tillgänglighet för 

fotgängare och cyklister. 

Frisk luft Förhindrar inte måluppfyllelse Tillkommande vattennära bebyggelse kan ske samlat med 

ökad möjlighet till kollektivtrafik. Utvecklad tillgänglighet för 

fotgängare och cyklister. 

Bara naturlig försurning Ej relevant Utsläpp av försurande ämnen påverkas inte av planförslaget. 

Giftfri miljö Bidrar till måluppfyllelse Förorenade områden är definierade och riktlinjer finns 

framtagna. 

Skyddande ozonskikt Ej relevant Ej relevant 

Säker strålmiljö Ej relevant Planen antas inte påverka frågorna om säker strålmiljö i 

negativ riktning. 

Ingen övergödning Bidrar till måluppfyllelse Nytillkommande vattennära bebyggelse föreslås samlat med 

möjlighet till gemensamt avlopp. 

Levande sjöar och vattendrag Bidrar till måluppfyllelse Planen medger förutsättningar för ett långsiktigt förvaltande 

av älvslandskapet. 

Grundvatten av god kvalitet Bidrar till måluppfyllelse Grundvattenuttag vid Backenkyrkan skyddas. 

Hav i balans samt levande 

kust och skärgård 

Förhindrar inte måluppfyllelse Påverkar marginellt målet genom tillkommande bebyggelse 

i Rävarumpan. 

Myllrande våtmarker Bidrar till måluppfyllelse Ingen nytillkommande bebyggelse föreslås i Umeälvsdeltat 

som också är skyddat som Naturreservat och Natura 2000. 

Levande skogar Bidrar till måluppfyllelse Stora områden med höga skogliga naturvärden klassas som 

höga naturvärden och undantas exploatering. 

Ett rikt odlingslandskap Bidrar till måluppfyllelse Odlingsmarkerna som resurs definieras och undantas till stora 

delar från exploatering. 

God bebyggd miljö Bidrar till måluppfyllelse Planens inriktning är att som helhet skapa en långsiktigt 

hållbar och god miljö. 

Ett rikt djuroch växtliv Bidrar till måluppfyllelse Möjligheten för en bibehållen och livskraftig stam av mindre 

hackspett tillgodoses liksom en hög grad av biologisk mångfald.

Uppfyllelse av horisontella mål, Umeå kommun 

Profilområden Miljö Konsekvens 

En attraktiv boendemiljö 

Den fördjupade översiktsplanen bidrar 

i stor utsträckning till profilområdet. 

Umeå ska vara en kommun där medborgare och besökare upplever boendet och 

omgivningen som attraktiv och trivsam. Umeå ska karaktäriseras av att: byggandet är 

hållbart och kretslopssanpassat, staden är tät och upplevs spännande med insprängda 

grönområden och vackra parker, tillgängligheten till närliggande/bostadsnära/stadsnära 

naturområden är hög. 

Umeås goda dricksvatten 


till profilområdet. 

Umeås grundvattentillgångar håller hög klass och vi har särskilt goda förutsättningar 

att leverera dricksvatten av högsta kvalitet. Vi ska därför skydda våra grundvattentillgångar 

och utveckla resursen i en värld där tillgången på rent drickvatten blir allt sämre. 

Dricksvatten som varumärke och resurs blir känt för våra medborgare såväl i Umeå som 

i övriga landet. 

Ett energihushållande samhälle 

Den fördjupade översiktsplanens påverkan 

på profilområdet är begränsad. 

Umeå ska bli ledande i omställningen till ett samhälle där energianvändningen utgår 

från förnybara energikällor och är öppen för nya lösningar på energiområdet samt 

skapar förutsättningar för produktion av exempelvis biobränslen, vind och solenergi. 

Kommunen ska själv vara en förebild genom att bli fri från fossila bränslen. Energihushållning 

är en självklarhet 

Aalborgåtaganden som planen berör Konsekvens 

Skapa en blandning av olika användningar och verksamheter i byggander och bebyg- Den fördjupade översiktsplanen bidrar 

gelse med en bra balans mellan arbete, bostäder och service, och med en prioritering till måluppfyllelsen. 

av bostäder i stadens centrala delar. 

Se till att vårt urbana kulturarv bevaras, upprustas och används på lämpligt sätt. Den fördjupade översiktsplanen bidrar 

i stor utsträckning till måluppfyllelsen. 

Öka andelen resor som sker med kollektivtrafik, till fots eller cykel. Den fördjupade översiktsplanen bidrar 

till måluppfyllelsen. 

Minska transporternas konsekvenser för miljön och folkhälsan. Den fördjupade översiktsplanen bidrar 


Främja en planering för att utveckla folkhälsan i staden, vilket kommer att ge våra städer 

ett verktyg för att bygga och upprätthålla strategiska partnerskap för folkhälsan. 



Främja lokalturism Den fördjupade översiktsplanen bidrar 


Främja social sammanhållning och jämställdhet Den fördjupade översiktsplanen bidrar 


Jämställdhet, CEMR:s deklaration om jämställdhet Konsekvens 

Undertecknaren är medveten om att principen om hållbar utveckling ska följas fullt 

ut när strategier för kommunens framtid planeras och utarbetas, vilket innebär en väl 

avvägd integration av ekonomiska, sociala, miljömässiga och kulturella aspekter, samtidigt 

som jämställdhet ska främjas och uppnås. 

Folkhälsa Konsekvens 

Ökad fysisk aktivitet. I Umeå kommun ska det finnas goda förutsättningar för fysisk 

aktivitet för hela befolkningen. 





93 



94 

Uppföljning 

MKB ska innehålla en särskild sammanställning av hur miljöhänsyn är 

tagen och hur uppföljning av planen ska göras. För att bebyggelse och åtgärder 

enligt den fördjupade översiktsplanen för älvslandskapet ska kunna 

genomföras måste planen i vissa fall efterföljas av detaljplanering eller 

prövning enligt miljöbalken. Här sker en uppföljning av de rekommendationer 

som den fördjupade översiktsplanen innehåller. Ett exploateringsavtal 

binder programmen till genomförandet av de olika projekten. 

Mätningar för att bekräfta att föroreningshalterna inte överskrider 

normer för miljökvalitet kommer att göras. 

Utbredningen av strandskogarna inom planområdet kommer följas 

upp kontinuerligt. En uppföljning vart femte år av hur påverkan på 

land utvecklas avses att ske genom uppföljning av antalet häckande par 

av mindre hackspett. 

Kontroll av Umeälvens status görs enligt gällande recipientkontrollprogram 

för nedre Umeälven. I övrigt bör miljöeffekterna för de faktorer 

som kan leda till betydande miljöpåverkan ses över i samband med aktualitetsprövning 

av den fördjupade översiktsplanen. Detta ska göras en 

gång per mandatperiod. I samband med kommunfullmäktiges beslut om 

översiktsplanens aktualitet görs också varje mandatperiod en uppföljning 

av intentionerna i översiktsplanen. Denna uppföljning ska behandla nedanstående 

frågor, vilka blir mer konkret belysta under respektive strategi. 

• Hur målen i översiktsplanen uppfyllts. 

• Effekter av översiktsplanens rekommendationer. 

• Om och hur redovisade konkreta åtgärder genomförts.

Pris: 100:- 

Utveckling 

Umeå kommun 

Besöksadress Stadshuset 

Postadress 901 82 Umeå 

Telefon växel 090-16 10 00 

www.umea.se

Antagandehandling för älvlandskapet - Umeå kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?