Sockenstämmoprotokoll 1 - Upplands-Bro Kulturhistoriska ...

Bok 1 

Sockenstämmoprotokoller för Näs 

1785 - 1810 

STOCKHOLMS NÄS 

K I: 2 

Omfattar 56 i landsarkivet konserverade 

blad, före konserveringen rödfolierade 

1-53, 55-56, 58. 

(Fol. 54 och 57 ha lagts till K I: 1) 

Innehåll 

Sockenstämmoprotokoll och handlingar 

1785-1810 

Bokbinderijournalnummer 4/1951 

Bok 2 

Protokoller uti Näs 

1810 - 1828 

********************************************************** 

Ur Herman Svenngårds hembygdssamling 

donerad till kommunen 1970 

Röda klotband nr 1 och 2 

Protokollen är fotograferade kopior. 

Protokollen är tolkade och sammanfattade av 

Gudrun Sandén år 2012. 

Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut 

1 

Stockholms-Näs Sockenstäm 1785-1828.doc

Sockenstämmo – Protokoller 

i Näs för 1785 

Bok 1 

……………………… 

Protokoller 

uti 

Näs 

Bok 2 

2

Sockenstämmoprotokoll K I:2 från Stockholms- Näs 1785 – 1810 omfattar 56 i landsarkivet 

konserverade blad. Tolkade och sammanfattade av Gudrun Sandén .Svenngårds samling. 

Sockenstämmoprotokoll hållet i Näs den 22 augusti 1785. 

§ 1 Vid den husesyn som skall hållas den 30 innevarande månad på Ryds Prästgård åtar sig 

överceremonimästare Wachschlager (om honom möjligt är), assessor Hedengran samt 

bönderna Carl Bengtsson i Asker och Jonas Jonasson i Tuna att vara närvarande som 

fullmäktige för Näs socken. 

In fidem (till bestyrkande av riktigheten eller trovärdigheten) Anders Borg, Pet Holmström, 

Carl Bengtsson (bomärke K), Anders Jansson (bomärke *) 

Sockenstämmoprotokoll hållet i Näs den 12 november 1786 

§ 1 Upplästes räkningen som hovjunkare Iserhjelm författat över reparationerna på Ryds 

Prästgård. Ingen erinran gjordes. 

§ 2 Reparationsavgiften skulle varje hemman betala med 1 riksdaler första söndagen i Advent 

1786 och resten Kyndelsmässodagen 1787. Men åtskilliga av sockenmännen förbehöll sig att 

få dröja med resten till hösten 1787. 

§ 3 Beviljades till fattiggossen Jörans underhåll ett pund mjöl av varje hemman. 

§ 4 Uppvisades en ny kalk av silver, tillverkad i Stockholm, som skall användas vid 

sockenbud (då prästen ger nattvarden hemma hos någon) 

In fidem Anders Borg, Pet Holmström, Carl Bengtsson (K), Anders Jansson (*) 

Sockenstämmoprotokoll hållet i Näs den 5 juli 1787 

§ 1 Antogs till sockenskomakare i Näs, skomakare Olof Törnqvist från Runsa. Upplästes hans 

betyg utgivna av major Ankarcrona och skomakarmästare Lundahl. Törnqvist lovade att 

komma till Näs nästa Mikaeli. 

§ 2 Till sexmän förordnades följande: 

Stäkets rote - Anders Andersson på Ön 

Tibble rote – Jöran Andersson 

Frölunda och Berga rote – Isak Bengtsson 

Tuna, Lennartsnäs och Öråker rote – Jan Andersson 

Skälby och Sylta rote – Anders Larsson 

Aspviks rote – Anders Jansson 

§ 3 Upplästes kyrkans räkenskaper och godkändes. 


Sockenstämmoprotokoll hållet i Näs den 21 oktober 1787. 

§ 1 Pastor meddelade församlingens ledamöter att mellan den 7 och 14 denna månad har 

någon stulit 20 riksdaler, dels i banko sedlar och dels i specie (mynt), i Näs sakristia. Kistan 

där pengarna förvarades har blivit uppbruten på våldsamt sätt. 

§ 2 Då inga fönster, galler eller dörrar, varken till kyrkan eller till sakristian, har blivit 

skadade och låsen var igenlåsta, tillfrågades klockaren Hymnelius, hur och på vilket ställe han 

vårdat kyrkans nycklar. Han svarade att han brukar ha dem inlåsta i ett skåp i sin kammare, 

3

där de också förvarats under tisdags eftermiddagen och onsdagen den 10 oktober, då han varit 

i Stockholm. 

Frågades vidare om någon annan kunde kommit in i skåpet där nycklarna förvarades. 

Hymnelius svarade, att innan han reste till Stockholm hade han sagt till skräddaren Lindgren, 

som bodde hos honom, att om komminister Björklund eller länsman begärde det skulle 

kyrkan öppnas. 

§ 3 Smederna Kolmodin och Söderqvist hade tillkallats för att undersöka om låsen till kyrkan 

och sakristian var dyrkfria. Kolmodin avgav följande yttrande: att han skruvat isär låsen från 

dörrarna och inte funnit minsta repa efter någon dyrk inuti låsen. Efter hans övertygelse var 

låsen dyrkfria. 

§ 4 Besiktigas kyrkkistan som är överallt järnbeslagen och har tre lås. Man fann att ett lås var 

helt sönderbrutet och det andra så skadat att nyckeln inte gick in. I själva kistan syntes 5 á 6 

brott efter en järnstör, varmed locket öppnats. Man frågade smeden om kyrkkistans lås var 

dyrkfria, men han kunde inte försäkra att de var alldeles dyrkfria. 

§ 5 Kyrkvärden Anders Jansson i Tuna tillfrågades om regeln till den dörren som går till 

predikstolstrappan blivit tillskjuten söndagen den 7 oktober, vilket han försäkrade. Herr 

Hammarlind intygade att den regeln varit tillskjuten på morgonen då stölden upptäcktes. 

§ 6 Frågades om någon av församlingens ledamöter kunde meddela någon underrättelse som 

på något sätt tjänade till upplysning om stölden. Svarades: - Nej. 

§ 7 Beslöts att hos landshövdingen begära efterlysing om denna stöld, både i Uppsala och 

Stockholms län. Samtidigt borde underställas om inte ett Urtima ting över detta grova brott 

borde utsättas till skydd för den allmänna säkerheten. 

§ 8 Beslöts att bättre lås till kyrkkistan skulle tillverkas och tre järnbommar göras, som täckte 

både kistan och nyckelhålet. Bommarna skulle förses med utanlås och ett betäckningsjärn 

över kistans lock skulle göras. 

§ 9 Beslöts att en järnbom med starkt lås skulle sättas för dörren till predikstolen. 

§ 10 Klockaren tillsades att inte resa bort utan pastors eller komministerns tillåtelse, noga 

vårda kyrknycklarna och i övrigt uppfylla alla de plikter som tillhör hans syssla. 

§ 11 Då kyrkans silver tills vidare inte kunde förvaras i sakristian, beslöts att komminister 

Björklund skulle ta det i förvar hemma i sitt hus. 



§ 1 Upplästes kyrkans räkenskaper, som godkändes. 

§ 2 Beviljades ett pund mjöl från varje hemman till fattiggossen Jöran, vilket skall till jul 

lämnas till inspektor Almqvist och till kläder av fattigkassan. 

§ 3 Beslöts att kyrkportarna skulle lagas efter deras första insättning. 

4

§ 4 Lämnades till klockaren Hymnelius nödvändiga erinringar rörande kyrknycklarnas vård, 

noggrannhet i sysslan och att han för ett anständigt liv. 

In fidem Anders Borg, Carl Bengtsson (K), Anders Jansson (*) 


§ 1 Upplästes kyrkoräkningar och pastors disposition med kyrkans pengar godkändes. 

§ 2 Beviljade en ny kapprock åt kyrkväktaren. 

§ 3 Anmäldes att sockenskomakare Törnqvist begärt betyg från församlingen. 

In fidem Anders Borg, Pet Hammarström, Carl Bengtsson (K), Anders Jansson (*) 

Sockenstämmoprotokoll hållet i Näs dem 15 augusti 1790. 

§ 1 Avgjordes att torparen Eric Jansson, som nu uppehåller kyrkväktarsysslan efter avlidne 

Örn, skall fortsätta till den 1 maj 1791 och uppbära lönen eller målan för samma tid. 

§ 2 Överceremonimästare Wachschlager talade för sig och sina hemman och menade att 

blivande kyrkväktaren inte mot författningarna skall begära mer i lön än vad honom efter lag 

tillkommer. Alla sockenmän förenade sig med hans förslag. 

§ 3 Avgjordes med församlingens gemensamma bifall att vice korpral Eric Öman blir 

kyrkväktare vid Näs i avlidne Örns ställe. Han tillträder sysslan den 1 maj. 

Överceremonimästare Wachschlager förbehåller sig att Öman inte kommer att bo på Sylta 

ägor. 

§ 4 Både kyrkans och fattigkassans räkenskaper blev granskade och godkända. 

In fidem Anders Borg, Carl Bengtsson (K), Anders Jansson (*) 

Sockenstämmoprotokoll hållet i Näs den 11 september 1791. 

§ 1Upplästes landshövding Ehrenfeldts Allmänna Kungörelse av den 23 juli detta år, vilken 

förut blivit uppläst från predikstolen, där samtliga jordbrukare och landsmän i deras i nåder 

anförtrodda län uppmuntras, att till följd av Kongl Maj:ts Nådiga Skrivelse senaste januari, 

betänka hur säden av detta årets skörd, måtte kunna torkas så att den till Magasinsupplag och 

längre tids förvaring kunde bli tjänlig. 

Församlingens ledamöter erkände med underdånig tacksamhet Kongl Maj:ts Nådiga 

Omsorg om deras och landets väl. De stannade i anseende till torkningen i det Beslutet, att bli 

vid det första av de angivna förslagen i Kungörelsen, nämligen att enskilt och var för sig torka 

sin spannmål och efter erlagda utskylder och skulder betala vad övrigt kunde bli. Helst här på 

orten där säteriernas och de större gårdarnas rymliga rior, redan är inrättade för tjänlig 

sädestorkning och hos en var av bönderna och jordbrukarna i allmänhet badstugor med 

torklavar finns att tillgå. Där kan man både ha upplag för säden och längre tids förvaring. 

In fidem Anders Borg Underskrivet Sven Almqvist, J Öberg, Carl Bengtsson 

Sockenstämmoprotokoll hållet i Näs 25 september 1791 

§ 1 Kyrkans räkenskaper upplästes och godkändes. 

§ 2 Beviljades åt kyrkväktare Öhman 24 skilling årligen av kyrkans kassa, så länge han 

oförvitligen (oklandrat) förrättar sin syssla. 

In fidem Anders Borg 

5

Sockenstämmoprotokoll hållet i Näs dem 19 augusti 1792 

§ 1 Upplästes kyrkans räkenskaper och godkändes, Församlingens ledamöter förklarade att de 

till alla delar var nöjda med pastors fördelning av kyrkans medel. 

§ 2 Tackade pastor församlingen ledamöter för deras frikostighet i sammanskottet 

(insamlingen) till de fattiga, som de detta år vid alla tillfällen visat. Härigenom har större 

tilldelningar än vanligt kunnat ske och fattigkassan har erhållit en vacker förkovran (tillskott, 

ökning). 

§ 3 Beviljades kyrkväktare Öhman 3 daler 16 skilling om dagen för de 12 dagsverken han 

gjorde vid kyrktakets och klockstapelns reparation och vid de nya stegarnas tillverkning. 4 

tallstockar och 8 granstockar som lämnas från Stäket till detta arbete kommer att betalas. 

Tallarna med 8 och granarna med 16 skilling stycket. 

§ 4 Yttrade Församlingen att de önskade att liklistor måtte anskaffas till kyrkan, så att de som 

vill nyttja dem kunde betala en billig avgift till kyrkan. 

§ 5 Beviljades att 10 pund näver skulle köpas från Stockholm, att reparera sockenstugans tak. 

Öhman och en gångledskarl skulle göra arbetet. Församlingens ledamöter önskade att 

sockenstugan skulle rödfärgas. 


Protokoll hållet i allmän sockenstämma med Näs församling den 11 augusti 1793. 

§ 1 Sedan Kongl Maj:ts Nådiga Skrivelse av den 19 april, rörande inskränkning av 

överflödiga sidentygers nyttjande bland kvinnor, såväl för tjänstefolk som allmogens egna 

hustrur och döttrar, blivit uppläst för Församlingens ledamöter, förklarade Församlingens 

pastor, doktor Borg, för de närvarande ledamöterna och sockenmännen, hur Kongl Maj:t 

genom denna skrivelse försöker befordra ett ändamål. Detta är viktigt för Riket men också för 

den enskildes välmåga, nämligen att hämma det tärande överflödet. 

Kongl Maj:t har på så nådigt sätt behandlat detta ärende, att han först låtit höra sina trogna 

undersåtar innan något beslut tagits och tillåtit envar att fritt yttra sina tankar. Det tillkommer 

oss att med desto livligare vördnad erkänna denna Kongl Maj:ts ömma omsorg om vårt väl 

och med gladaste böjelse försöka befordra dess nådiga avsikt. 

Man överlade om ärendet och Församlingens ledamöter yttrade sig, att de kläder av siden, 

som deras hustrur, döttrar och pigor mest använde var mössor och halsdukar, vilka de ville få 

behålla. Helst som de trodde att om guld – eller silvertyger till mössor och bonderingar inte 

användes, så skulle dessa plagg bli av mindre betydlig kostnad. 

Allmogen i denna församling har inte antagit någon viss färg på klädedräkten och i 

allmänhet har de sina kläder skurna och sydda på samma sätt. Men när nu frågan kom upp om 

en allmän klädedräkt för allmogen, föreslog en av Församlingens ledamöter, hovmarskalk 

Wachschlager, om inte allmogens män skulle vilja komma överens att till helgdagskläder 

använde mörkblå vadmal eller kläde och sydda på samma sätt, som nu är brukligt. Färgen är 

både vacker och varaktig och knapparna har Upplands Vapen. 

Härpå svarade de närvarande sockenmännen att de ville göra så, så snart de fick råd och 

lägenhet att köpa eller låta väva till nya kläder. De ville ta den blå färgen då där igenom en 

allmän likhet kunde vinnas i klädedräkten för denna Församlings allmoge. 

Vad vidkommer kvinnodräkten må kvinnorna själva välja kamlott (tunt glänsande ylletyg) 

eller annat hemmavävt tyg till sina kläder 

I övrigt erkände denna Församlings ledamöter med djupaste vördnad och tacksamhet 

Kongl Maj:ts högst bevisliga omsorg om deras väl. De var säkra på att Kongl Maj:t i en långt 

6

vidsträcktare krets, kunde inse vad för dem och Riket i allmänhet vore nyttigast. De trodde sig 

med underdånigt förtroende kunna vila i Kongl Maj:ts prövning och gottfinnande. De 

försäkrade att de både i klädedräkt som vid samkväm och i sin övriga levnad vill iaktta den 

sparsamhet, som Kongl Maj:t önskar av sina trogna undersåtar. De utber sig i djupaste 

underdånighet att få inneslutas i Kongl Maj:ts Höga Nåd. 

Insänt till landshövdingen och underskrivet av Wachschlager, ryttmästare Silverbrand och 

kyrkvärdarna. 

§ 2 Upplästes och godkändes Kyrkans Räkenskaper, då Församlingens ledamöter förklarade 

sig fullkomligt nöjda med den metod, som efter förut skedd överenskommelse hitintill följts, 

nämligen att sätta in Kyrkans kapital i Diskonto Banken eller andra publika verk. Då kan man 

lättats undvika förlust vid enskilda aktioner eller uppkommen oförmögenhet att betala. 

§ 3 När man gick igenom Kyrkans räkenskaper, visade det sig att behållningen var 832 

riksdaler 26 skilling 8 runstycken. Man anser sig ha råd med en ny altartavla, då den 

nuvarande är mycket liten, gammal och förfallen. 

Församlingens ledamöter förenade sig i det beslutet att kyrkan skulle förses med en ny 

vacker altartavla, som kunde öka prydnaden i kyrkan. Hovmarskalk Wachschlager behagade 

försäkra församlingens ledamöter om sin vilja att i samråd med Pastor bidra till att denna 

kyrkans prydnad kom till stånd. De övriga ledamöterna och sockenmännen ville även de 

biträda med gångled och dagsverken, när det kunde behövas. 

§ 4 Man kom överens om att köpa 6 tunnor tjära för att stryka kyrktaket nästa vår. 

§ 5 Beslöts att när allmogen använde de nya liklistorna skulle de betala 8 runstycken och 

ståndspersoner och förmögna minst 1 skilling för varje list. 


Protokoll hållet i Näs sockenstuga den 22 juni 1794 

Efter förut skedd pålysning var Församlingens respektive ledamöter samlade för att ytterligare 

överväga om kyrktakets och klockstapelns tjärande överallt. Efter överläggning fann man 

lämpligt att låta göra detta för samma köp. Kyrkväktare Eric Öhman var villig att utföra 

arbetet för 9 riksdaler allt för ett. Man erbjöd honom 8 riksdaler, vilket han inte var nöjd med, 

varför man biföll honom 9 riksdaler med följande villkor: 

1:o att allting skulle göras försvarligt, alla lösa spån och andra felaktigheter skulle lagas och 

förbättras. 

2:o att han fordrar stolparna till klockstapeln där så behövs, sedan han fått lämpligt material. 

Allt arbete skall synas av Församlingens deputerade och godkännas innan pengarna betalas ut 

3:o vill (--------text saknas), vara socknen behjälplig färga sockenstugan med tillräcklig 

gångled och hantlangning (otydlig text). Sockenstugans reparation skall sedan av 

sockenmännen till deras egen nytta synas och godkännas. Det som är felaktigt och i år kan 

avhjälpas, skall repareras. 

Ut supra In fidem protokolli Svante Björklund 

Justerades och godkändes 29 juni i Näs sockenstuga 

Jan Jansson nämndeman (*), Carl Bengtsson (K) Frölunda nämndeman, Jan Jansson i Tuna 

(*), Olof Jansson i Sylta (bomärke), Anders Olsson i Berga, Olof Andersson (bomärke) 

hans namn är överstruket, Eric Persson och Jan Persson (bomärken) 

7

Protokoll hållet i allmän sockenstämma med Näs Församling den 21 september 1794 

§ 1 Upplästes och godkändes kyrkans räkenskaper och fattigkassan, vilken ökat genom en 

donation i pengar som hovmarskalk Wachschlager på Lennartsnäs behagat göra. Summan 

skall bestämmas så snart medlen hunnit inflyta. 

§ 2 Beviljades till den sjuka och svagsinta Pehr Johanssons änka i Stäkets Backe 1 pund mjöl 

av varje hemman. Axel Carlssons hustru, som sköter henne får 16 skilling i månaden. 2 

riksdaler skall tagas av fattigkassan och av inkommande mjöl skall så mycket förvandlas till 

pengar att det svarar mot 2 riksdaler. 

§ 3 Gjordes den överenskommelsen, att inga personer som flyttat hit från andra Församlingar, 

kan få ordinarie fattigdel innan de varit 10 år i Församlingen. I anseende till dem som är födda 

i Näs församling beror tiden till att få fattigdel på vilken överenskommelse Församlingens 

ledamöter anser är skäligt. 

Men om någon person genom olycka eller svår sjukdom skulle råka i nöd, så att han 

behöver hjälp, kan han få njuta extra fattigdel sedan pastor, komministern och kyrkvärdarna 

kommit överens därom. 

§ 4 Utnämndes bonden Jöran Anderson i Kyrkbyn till kyrkvärd i avlidne Anders Johanssons 

ställe. 

§ 5 Pastor meddelade att han låtit göra en reparation på sockenstallet i Ryds prästgård, vilken 

blivit värderad av tolvman Carl Jansson i Österöra och två bönder i Ryd, till 6 riksdaler. Även 

takhuven på stora sockenbyggningen har blivit förnyad, vilket kostade 40 skilling. 

Kostnaderna för dessa reparationer blir 3 skilling 6 penningar på varje hemman i Ryd och 

Näs Församlingar. 

Kostnaden för rödfärgningen och takreparationen av Näs sockenstuga blir 4 riksdaler 4 

skilling, vilket gör 28 ½ per hemman i Församlingarna. 

Tillsammans 2 skilling 19 penningar per hemman, vilket bifölls. 


Sockenstämmoprotokoll hållet i Näs Församling den 6 september 1795 

§ 1 Upplästes och godkändes Kyrkans och Fattigkassans räkenskaper. Vid detta tillfälle 

erinrade hovmarskalk Wachschlager, att i anseende till de utgifter som blir för nya altartavlan, 

borde så snart som möjligt herr Holmström på Tibble och Magister Björklund lösa sina till 

kyrkkassan avgivna reverser. 

§ 2 Beslöts att om någon tar till sig fattiga från andra Församlingar, så bör han själv svara för 

den intagnes underhåll. 

§ 3 För fattiga flickan Anna Lena Vinberg beviljades fattigmedel på 6 riksdaler årligen till 

Magister Björklund som föder och uppfostrar henne. 

§ 4 Uppräknades enligt Fattigboken alla som för närvarande njuter andel av fattigmedlen. De 

godkändes av Församlingen. Beträffande Bergqvists hustru må hon fortfarande tills vidare 

njuta fattigdel. Men hennes man, som avskedad soldat för Lerberga och Brunna rote får inte 

fattigdel. 

I övrigt skall Sockenmännen själva med prästerskapets bifall utse och anta till fattigdel 

dem av Församlingen, som är i verkligt behov. 

8

§ 5 Uppvisades en Dessein (plan) från Överintendents Ämbetet angående nya altartavlan och 

förklarade Församlingen däröver sitt nöje. 

§ 6 Tillkännagav pastor att den donation som hovmarskalk Wachschlager behagat göra till 

Näs Fattigkassa består av en fordran som donator haft på torparen Eric Ersson Figer i 

Eriksberg på 66 riksdaler 24 skilling. 25 riksdaler 45 skilling 2 runstycken av summan har nu 

kommit in till Fattigkassan, vilka pengar den 27 april satts in i Riksgäld Diskonten mot vanlig 

ränta. Wachschlager som var närvarande gjorde ett förbehåll, att den årliga räntan skall tills 

vidare upptagas som särskild post i Fattigkassan och läggas till kapitalet. Wachschlager själv, 

sedan något mer hunnit samlas, disponerar om användandet så att hälften går till fattiga som 

är underlydande på Lennartsnäs. 

Ut supra In fidem Anders Borg 

Protokoll hållet i allmän Sockenstämma med Näs Församling den 14 augusti 1796 

§ 1 Upplästes och godkändes Kyrkans och Fattigkassans Räkenskaper. 

§ 2 Beviljades klockaren Hymnelius efter 21 års tjänst en kollekt på Allhelgonadagen. Inga 

andra kollekter är anbefallda denna dag. För kyrkans räkning tas 8 skilling. Kollekten beviljas 

med villkor om flit och trohet i tjänsten samt ett skickligt och ostraffbart leverne. Den 

kommer i annat fall att upphöra. 

§ 3 Cajsa Ersdotter i Stäkets Backe, som är mycket sjuklig och fattig, får något extra av 

Fattigmedlen till understöd i sin stora torftighet. 

§ 4 Beslöt att klockstapeln i höst skulle repareras i botten och annat som behövs. Bräder och 

spik betalar kyrkan. Kyrkväktare Öhman gör reparationerna med hjälp av gångled 

(sockenmännens dagsverksskyldighet) 

Ut supra In fidem Anders Borg 

Protokoll hållet i allmän Sockenstämma med Näs Församling den 17 september 1797 

Upplästes Kyrkans och Fattigkassans räkenskaper och godkändes. 


Protokoll hållet i allmän Sockenstämma med Näs Församling den 2 september 1798 

Blev Kyrkans och Fattigkassans Räkenskaper upplästa och underskrivna. 


Sockenstämmoprotokoll hållet i Näs Församling den 30 december 1798 

Upplästes den till Landshövdingen och hit remitterade inlagan från hemmansbrukare Pehr 

Rolin. Han besvärar sig över vanvettiga hjonet Sophia Sehlström, som genom att krono 

befallningsman verkställt kyrkans förpassning, blivit avlämnad hos honom. Han menade att 

hela Näs Församling till följd av Kongl Maj:ts Nådiga Förordning av den 5 december 1788, är 

skyldig att dra försorg om denna pigas underhåll. 

Häröver yttrade sig Församlingens ledamöter på följande sätt: Sophia Sehlström blev för 

flera år sedan omhändertagen av arrendatorn och gästgivaren Pehr Holmström. Hon var redan 

då vanvettig och i samma tillstånd som nu. Enligt den förut åberopade Kongl Förordningen av 

år 1788, som uttryckligen bjuder att om man intar en dylik person i någon Församling, skall 

det förut anmälas i allmän sockenstämma och Församlingen skall lämna sitt bifall. Detta har 

aldrig skett och Församlingen har alldeles ohörd blivit belastad med denna piga, utan minsta 

9

vetskap och ännu mindre bifall. Församlingens ledamöter trodde att de aldrig lagligen skulle 

kunna åläggas underhåll för denna piga. 

Men när nu frågan återkommer förklarade sig Församlingen benägen att av fri vilja och 

otvunget medlidande göra något för hennes bästa. Man skall till hemmansbrukare Rolin, som 

är hennes släkting, lämna 4 riksdaler av Fattigkasse medlen på extra stat, som någon hjälp till 

hennes underhåll för det närvarande. Då Sophia inte är så vanvettig att hon inte kan nyttjas till 

grövre arbeten, så ansågs hon åtminstone till någon del kunna göra nytta för sin föda hos den 

som vill motta henne. 

I övrigt trodde man, att denna människa som varken är född i Församlingen eller någonsin 

haft tjänst här utan endast är omhändertagen av sin släkting utan Församlingens vetskap, 

borde enligt lag återföras till sin födelseort, som lär vara Strängnäs. Så vida inte någon av 

hennes släktingar vill ta på sig ansvaret för henne. 

Detta Församlingens svar och yttrande skall meddelas Landshövdingen. 

År och dag Ut supra In fidem Anders Borg vice pastor i Ryd och Näs 

(Början oläslig) Inspektoren Peter Rolin på Ekhammar i Näs socken, Bro Härad, anför besvär 

att vanvettiga pigan Sophia Sehlström blivit förpassad till honom. Varöver så väl Näs 

Församlings som Strängnäs stadsförsamlings utlåtande och förklaring blivit införd i Uppsala 

Landskansli den 16 mars 1799. 

Sedan i Lagunda Härads befallningsman i orten anhållit pigan Sophia Sehlström, därför att 

hon var oförpassad, har hon berättat att hon haft tjänst hos avlidne gästgivare Holmström på 

Tibble Gästgivargård i Näs socken. Hon är också något släkt med inspektor Rolin, till vilken 

hon blivit förpassad. 

Han besvärar sig däröver och har remitterat ärendet till befallningsmans och 

sockenmännens i Näs Församlings utlåtande. Detta har genom protokollsutdrag från 

sockenstämman den 30 december inkommit med innehåll att Sophia Sehlström för flera år 

sedan blivit upptagen av avlidne gästgivare Holmström och nyttjad till de sysslor hon kunde 

klara. Hon var redan då vanvettig och i samma tillstånd som nu. Detta har Församlingen inte 

känt till eller givit sitt tillstånd. Därför trodde de sig inte kunna åläggas att dra försorg om 

hennes underhåll, utan endast av välvilja lämnat 4 riksdaler av Fattigkassan till Rolin, som är 

hennes släkting och vårdar henne. Då hon inte är så vanvettig att hon inte kan nyttjas till 

grövre sysslor, så förmodas att hon åtminstone till någon del kan göra nytta för sin föda. 

Men då hon inte var född i Församlingen eller haft tjänst där, utan endast av sin släkting utan 

Församlingen vetskap blivit intagen, borde hon avföras till sin födelseort, som skall vara 

Strängnäs. 

I anledning härav, genom brevväxling med Konungens Befallningshavande för 

Södermanland, har utlåtande infordrats av Strängnäs Församling, vilket Magistraten där den 

11 februari avgivit och anfört. Varken prästerskapets undersökning eller (oläsligt) hade någon 

enda uppgift att denna piga var född i Församlingen eller hade några släktingar där. 

Magistraten hade i övrigt inga underrättelser om hennes släkt och födelseort. 

Detta har blivit anfört i övervägande av att Sophia Sehlström blivit intagen i Näs 

Församling utan dess bifall. Dock har man trots att man varit helt okunnig om hennes 

intagande i socknen, när ingen kunnat uppvisa något annat ställe där hon kunnat mottagats 

och man från Stängnäs blivit styrkt att hon inte är född där eller har några släktingar, inte 

kunnat lämna henne utan vård. 

Därför fattar jag skäligt förordna att Näs Församling till följd av vad redan berömligen 

blivit vidtaget skall lämna Sophia Sehlström biträde till hennes bärgning i husrum, föda och 

kläder som hon nödvändigt behöver. Varvid inspektor Rolin som hennes släkting inte heller 

bör undandra sig att biträda. Allt bör vederbörligen stadgas och avgöras i sockenstämman. 

10

Den som är missnöjd äger att inom 3 månader från erhållet bevis i underdånighet besvära sig 

hos Kongl Maj:t. 

År och dag som ovan Eric af Wetterstedt Justerat 31 augusti J Hammarlind, Carl Bengtsson 

(K) 

Utslag rörande vanvettiga pigan Sophia Sehlström. Anders Erdlius (?) 


§ 1 Upplästes kyrkans räkenskaper och godkändes till alla delar. 

§ 2 Upplästes Fattigkassans räkningar, då det visade sig att utgifterna överstigit inkomsterna 

detta år. Kyrkoherden, doktor Borg, menade att det berodde på bristen på skiljemynt och 

löspengar, som var så allmän, att vid barndop, bröllop och begravningar långt mindre 

lämnades till de fattiga än vad förut skett. Han undrar om Församlingens respektive ledamöter 

skulle kunna tänka sig att av varje hemman årligen lämnade en viss kvantitet mjöl, som man 

kunde disponera till de fattigas understöd. 

Doktor Borg förmodade att detta förslag skulle vinna Församlingens bifall, som själva 

nödvändigheten fordrade att något gjordes. Dessutom är denna Församling inte betungad med 

att underhålla någon fattigstuga och inte heller med någon årlig utgift av varje hemman eller 

matlag till de fattiga. Vilket andra Församlingar i allmänhet brukar vara. 

Denna doktor Borgs proposition (förslag) understöddes av hovmarskalk Wachschlager. 

Han yttrade sig, att då i denna Församling aldrig någon fattigstuga existerat och en sådan 

byggnads underhåll och allt besvär som följer en sådan inrättning, som t ex föra fram ved, 

årlig reparation med mera, vilket i en skoglös trakt kunde bli ganska betungande för 

Församlingen, ansåg han doktor Borgs förslag att understödja de fattiga vara det bästa och 

lämpligaste. Samt för denna lilla Församling det lindrigaste särskilt som man vinner att 

Fattigkassans årliga penningutgift blir så mycket mindre. 

Församlingens ledmöter som alltid visat benägenhet mot sina fattiga förklarade sig 

allmänt nöjda att på det föreslagna sättet genom att skjuta samman mjöl bidra till deras 

underhåll. Man beviljade därför att ½ pund skulle erläggas av varje halvt hemman årligen och 

i proportion för större gårdar. Dock så att när hemmanets mantal överstiger ett halvt så erläggs 

ett helt pund till de fattiga. 

Församlingens ledamöter förbehöll sig att hädanefter som tidigare slippa tyngden av en 

fattigstugas underhåll, särskilt som den nu antagit en författning, som i själva verket är 

mycket bättre för de fattiga. 

Angående själva utdelningen av mjölet, ansågs det lämpligast att när man visste hur 

mycket mjöl som inkommit, prästerskapet och kyrkvärdarna fördelade det på varje fattighjon. 

Hjonet får en sedel av pastor, där det står var mjölet finns att hämta, vilket bör ske vid jultid 

varje år. 

§ 3 Därefter uppräknades och godkändes av Församlingen 9 fattiga, som hade rätt att få 

mjölet, nämligen: 

1:o Änkan Anna Persdotter vid Stäket 

2:o Änkan Marita Ersdotter vid Tuna 

3:o Flickan Cajsa Canon vid Fröbacka (står ett kors efter namnet) 

4:o Änkan Maja Stina Herrmansdotter vid Slottet 

5:o Ingmar Ersson på Hagen (står ett kors efter namnet) 

6:o Bergqvists hustru vid Tibble 

7:o Landsbergs hustru på Aspviks ägor 

8:o Ryttare Lunds son vid Aspvik. Han är döv och stum. 

9:o Svagsinta pigan Sophia Sehlström vid Ekhammar 

11

Dessa 9 fattiga, som får njuta mjöl, skall inte utökas utan hellre om så är möjligt minskas till 

antal, då någon av de nu antagna dör. Därför bör ingen till fattig anmälas, varken för att få 

pengar eller mjöl, förrän någon av dessa 9 platser blivit ledig. I övrigt bör iakttas att både 

anmälan och antagning skall ske i Sockenstämma. En lista på de fattiga bör varje år upprättas 

i Församlingen. 

§ 4 Beträffande svagsinta pigan Sophia Sehlström meddelade pastor, att inspektor Rolén på 

Ekhammar, som var närvarande, lovat att till en början under ett år motta henne i sitt hus och 

dra försorg om hennes underhåll och vård. Han begär i ett för allt 8 riksdaler om året, räknat 

från Mikaeli. Detta beviljades av Församlingen med villkor att det mjöl som kan tillfalla 

pigan, upptas till sitt värde i pengar och räknas bort från de 8 riksdalerna som Fattigkassan 

kommer att betala för henne. 

§ 5 Slutligen påminde man om att enligt tidigare beslut i sockenstämman ingen bör ta hand 

om någon fattig från en annan Församling utan att först anmäla till sockenstämman. Annars 

blir den som tar till sig någon enligt Kongl Maj:ts Nådiga Förordning själv ansvarig för 

underhåll, utan att Församlingen kommer att befatta sig därmed. 


Protokoll hållet i allmän sockenstämma med Näs Församling den 31 augusti 1800 

§ 1 Sedan 1, 2 och 3 §§ av Kongl Maj:ts Påbud av den 15 juni i år rörande Förmögenhets 

Avgiften och Konungens Befallningshavandes Kungörelse av den 7 augusti blivit upplästa 

överlade man om inte någon Deputerad av Bondeståndet från denna socken borde utses, för 

att infinna sig vid den Uppskattnings Kommitté, som kommer att hållas vid Grans 

Gästgivargård. Man stannade i det beslutet, att då ingen skattebonde finns i denna socken, 

anmoda frälsebonden nämndeman Carl Bengtsson i Tuna. Han var närvarande och åtog sig 

ärendet. Han skall innan avresan bli försedd med ett så lydande Protokollsutdrag, som nu 

upplästes. 

”I anledning av Kongl Maj:ts Befallningshavandes allmänna Kungörelse av den 7 augusti 

hade i dag allmän sockenstämma med denna Församling hållits för att utse en Deputerad av 

Bondeståndet från denna socken, vilken skall infinna sig vid den Uppskattnings Kommitté 

som kommer att hållas på Grans Gästgivargård. 

Likväl har ingen av kronohemmanens ägare, som finns i denna socken, sådan egenskap att 

de kan vara Deputerade för Bondeståndet. Det finns heller inte någon bonde som äger egen 

gård. Men i anledning av vad som sägs i 1 och 9 §§ i Kongl Maj:ts Kungörelse av den 15 juni 

i år rörande Förmögenhets Avgiften tror sig ledamöterna av Bondeståndet i denna Församling, 

böra utse en Deputerad, som med nödvändiga upplysningar kan gå tillhanda och utnämnde 

därtill frälsebonden nämndeman Carl Bengtson i Tuna. Utdrag ur Protokollet skall tillställas 

honom. 

Ut supra In Fidem 

Protokoll utan datering 

Sockenmännen förklarade också, att i den händelse nämndeman Carl Bengtsson skulle 

komma att delta i valet till ledamöter av Bondeståndet i den blivande Kommittén, så skulle 

han förena sig med deputerade från Håbo Härad. 

I anseende till arvode för nämndeman Carl Bengtsson fann sockenmännen lämpligast att 

han vid återkosten lämnade en nota på sina utgifter. Beloppet kan sedan delas mellan 

vederbörande. 

§ 2 Upplästes Kyrkans räkenskaper och godkändes. Även Kassans Penningsedlar uppvisades. 

12

§ 3 Justerades protokollet av den 15 september 1799 rörande avgiften av mjöl till 

Församlingens fattiga. Varefter Fattigkassans Räkning upplästes och godkändes. 

§ 4 Anmälde komminister Björklund en av hovmarskalk Adolph Rudbeck på Stäket ingiven 

skrivelse, så lydande: 

Till Näs Kyrkas Fattigkassa förärar undertecknad 33 riksdaler 16 skilling riksgälds mynt, 

som ett stående kapital, där räntan tillfaller något fattighjon i socknen, helst på Stäkets gård. 

Stäkets innehavare kommer tillsamman med kyrkoherden eller komministern att undersöka 

om något fattighjon finns på Stäket och förordnar därefter. 

Stäket den 29 mars 1800 Adolph Rudbeck 

Församlingens ledamöter mottog med gladaste erkänsla denna hedrande gåva och anmodade 

undertecknad att hos hovmarskalken på det förbindligaste sätt förklara deras tacksamhet. 

§ 5 Till kyrkvärd efter avlidne nämndeman Jöran Andersson i Kyrkbyn antogs bonden Olof 

Jansson i Sylta med pastors och Församlingens gemensamma goda minne. 

In Fidem Anders Borg 

Protokoll hållet i allmän Sockenstämma i Näs Församling den 14 december 1800 

I anledning av Landshövdingeämbetets i Uppsala av denna Församling önskade förklaring 

och utlåtande över Uppsala skepparnas underdåniga ansökning hos Kongl Maj:t om 

upprensning av sunden vid Stäket och Eriksund för att befrämja segelleden, med anhållan att 

de angränsande socknarna vid sunden, vilka man menar drar nytta av en sådan rensning därför 

måtte delta, stannade Församlingen i följande beslut: 

Då Näs sockens innevånare aldrig har eller någonsin på grund av sin lokala belägenhet 

kommer att begagna sig av segelfarten förbi Stäket och Eriksund, finner denna Församling 

inget skäl att på minsta sätt ta någon befattning med Uppsala Skutskeppares sak. Detta 

Församlingens yttrande meddelas genom protokollsutdrag vederbörande. 

Datum ut supra In fidem Anders Borg 

År 1801 den 5 juli sammanträdde Näs Församlings ledamöter i sockenstugan. 

Man beslutade att det fattiga fader – och moderlösa gossebarnet Anders Gustaf, född i Näs 

den 19 augusti 1800, skulle så fort som möjligt inköpas på Stockholms Stora Barnhus. 

(Församlingarna betalade en engångssumma för att slippa underhålla och uppfostra barn i 

den egna orten) Inköpskostnaden löstes på så sätt att ståndspersoner åtog sig att betala 32 

skilling och bönder 16 skilling på hemmanet. Resten skulle tas ur Fattigkassan. 

Modern till detta barn var änkan Brita Andersdotter som kom från Låssa Församling till 

Näs år 1798. Hon avled den 16 maj detta år och efterlämnade detta barn och en äldre dotter, 

Brita Ericsdotter, född i Låssa år 1793. Båda är i största armod och uselhet. 

Församlingen som med dryg kostnad sedan moderns död underhållit det yngsta barnet och 

nu ingått i den betydliga utgiften att inköpa detta barn på Stora Barnhuset, kunde inte åta sig 

att längre underhålla det äldre barnet, dottern Brita, som nu var 8 år gammal. Pastor 

anmodades att diskutera detta ärende med prosten Arenius, med vänlig begäran att han ville 

dra försorg om att denna värnlösa flicka. Hon måtte enligt Författningarna återtagas till Låssa 

Församling, där hon är född och där modern i flera år uppehållet sig. 

Ut supra Anders Borg 

Gossen Anders Gustaf inköptes den 9 juli på Stockholms Stora Barnhus mot en kostnad av 25 

riksdaler riksgäldsmynt 

13

Repartition (fördelningen) av avgiften av hemmanen i Näs Församling lämnades till 

Kyrkvärden tolvman Carl Bengtsson i Tuna enligt följande: 

Stäket – Greven och Överståthållaren af Ugglas 32 skilling 

Tibble – Greven och Överste Lantingshausen har betalt 6, Åkerström efter behag 1 

Frölunda – Elias Isaksson 20, Jan Persson 20 

Berga – Jan Jansson 8, Anders Olsson 8, Anders Isaksson 6 

Lennartsnäs - Hovmarskalk Wachschlager betalt 1 riksdaler 16 skilling 

Tuna – Tolvman Carl Bengtsson 32. Jan Jansson den äldre 16, Jan Jansson den yngre 16, Eric 

Jansson 16, Pehr Jansson 16, Anders Jansson 16, Carl Jansson Öberg 16 

Skälby – Adjutant Linderqvist 1 riksdaler 16 skilling. Carl Persson 16, Anders Persson 8 

Ålsta – Anders Bengtsson 32 

Sylta – Fänrik von Hellern 32, Kronolänsman Hammarlind 32, Kyrkvärd Olof Jansson 16 

Uppsylta Carl Carlsson 8 

Kyrkbyn – Magister Björklund 20, nämndeman Jörans änka 16 

Ekhammar - hemmansbrukaren Rolin 16 

Öråker och Asker – Brukspatron Björkman 1 riksdaler 

Aspvik – Ryttmästare Silverbrand 2 riksdaler 

Summa: 15 riksdaler 13 skilling och med Greve Lantinghausens 6 riksdaler 21 riksdaler 13 

skilling 

Kyrkvärden och tolvmannen Carl Bengtsson i Tuna är anmodad att uppbära dessa medel. 


§ 1 Upplästes och godkändes Kyrko – Fattigräkningarna, då även bägge kassornas penning 

sedlar i original uppvisade och det befanns att alla fanns kvar. 

§ 2 Pastor meddelade sockenmännen om allt som var gjort vid prästgårdsbyggnaden sedan 

senaste sammankomsten. De lovade att i höst hjälpa till att köra fram fyllning och bräder med 

mera som behövs för att fullborda byggnationen. 

§ 3 Anmälde pastor att med anledning av den vid Församlingens gemensamma sammanträde 

den 27 januari träffade överenskommelse, hade ett lån på 200 riksdaler riksgäld tagit i 

kyrkkassan för att täcka kostnaderna för byggnationen vid prästgården. Lånet borde 

återbetalas inom 3 år. Församlingens ledamöter beviljade att i höst innan Tomasmässan skall 

varje mantal ge 4 riksdaler till avbetalning på detta lån. Tolvman Carl Bengtsson i Tuna 

lovade att uppta dessa pengar. 

§ 4 För svagsinta pigan Ulla Åströms barn, som med greve Lantinghausens tillstånd för alltid 

inackorderats hos torparen Jan Matsson och hans hustru i Bränntorpet, mot en avgift av 25 

riksdaler, beviljade Näs Församling 12 riksdaler 24 skilling. Bönderna yttrade som sin önskan 

att ståndspersoner behagade, liksom vid ett tidigare tillfälle skett, betala dubbelt på mantalet 

mot allmogen. 

§ 5 Inspektor Rohlén på Ekhammar meddelade att han inte längre ville behålla pigan Sophia 

Sehlström. Sockenmännen lovade höra efter om någon annan ville ta emot henne för 8 

riksdaler om året. I annat fall får man vidare överlägga, vad man skall göra med henne eller 

också får hon som förut skett vistas någon tid på varje ställe. 

§ 6 Beslöts att gamla vapenhuset skulle göras säkert med bom och lås för dörren och prövas 

vad som mer kunde behövas, så att kyrkkistan hädanefter kunde förvaras där. 

Ut supra In fidem Anders Borg. 

14

Protokoll hållet vid sockenstämma den 17 - och justerat den 20 (oläsligt) 

§ 1 Efter 8 dagar skedd kungörelse sammanträdde Församlingens ledamöter med anledning av 

drängen Jan Eric Rydberg i Tång gjorda anmälan att bli antagen till sockenskomakare. Då 

Församlingens innevånare var i behov av en sådan hantverkare och då denna dräng lämnat 

behörigt bevis i kristlig vandel och skicklighet i skoarbete, så beslöts: 

Att drängen Jan Eric Rydberg från Tång i Ryds socken, antas till näverskomakare för Näs 

Församling. Det åligger honom att flitigt gå Församlingens innevånare till handa med detta 

hantverk och förhålla sig anständigt i sitt leverne och såsom sockenhantverkare erlägga 

kronoutskylderna. 

År och dag förskriver på Församlingens vägnar Johan Flumenius vice pastor, J Hammarlind 

K L M (kronolänsman), Carl Bengtsson (bomärke K) Tuna, Jan Jansson (bomärke +) 

Tuna, Olof Jansson (bomärke *) Sylta, Carl Carlsson Uppsylta 

Protokoll den 31 juli 1803 

Inställde sig Församlingens deputerade ledamöter i sockenstugan och beslöt att anta följande 

fattiga i de avlidnas ställe, nämligen 

1:o Avlidne soldat Wetterströms änka, Lisa, Stigtorp Tibble, i Kanonskans ställe 

2:o Inhysingen Jacob Anderssons dotter Maja under Aspvik i Ingemars ställe 

§ 2 Sedan pigan Sophia Sehlström förra hösten 1802 varit kringvandrande i socknen och njutit 

sitt underhåll av Församlingen gemensamt, så har inte de anslagna punden mjöl blivit 

använda, utan innestår. Man beslöt att mjölet jämte pengarna kommer att innestå tills vidare 

överläggning därom sker. 

§ 3 Allmogen påmindes allvarligen att inte inta någon inhysing hos sig, med mindre än att det 

blivit anmält i Sockenstämman och att Församlingen gillat det, enligt kända Författningar. 

Ut supra På Församlingens vägnar Gustaf Wachschlager, J Flummén vice pastor, 

T Silverbrand 

Protokoll hållet i Näs sockenstuga den 6 november 1803 

Efter 8 dagar förut skedd kallelse sammanträdde Församlingens ledamöter för att tillsätta nya 

sexmän, vilket skedde enligt följande ordning: 

1:o roten Stäket: Torparen Jan Lundberg på Ön 

2:o roten Öråker – Asker – Lennartsnäs: Trädgårdsmästare Åkerlund i Asker 

3:o roten Tuna: Bonden Eric Jansson i Tuna 

4:o roten Frölunda – Berga: Bonden Jan Carlsson i Frölunda 

5:o roten Skälby – Ålsta – Sylta : Bonden Anders Ersson i Skälby 

6:o roten Aspvik: Carl Ersson i Nytorpet 

7:o roten Tibble – Kyrkbyn: Bonden Pehr Andersson 

Dessa kommer att tjäna som sexmän i 3 år och skall iaktta vad lag och författningar 

föreskriva. 

Näs sockenstuga Johan Flummén v pastor, Carl Bengtsson Tuna (bomärke K), Olof 

Jansson Sylta (bomärke *), Jan Jansson Tuna (bomärke +), Carl Carlsson Uppsylta 

(bomärke) 

15

Protokoll i Näs sockenstuga den 21 maj 1804 

Efter ordentlig kungörelse sammanträdde Församlingens ledamöter i sockenstugan och 

förordnade att vid kommande syn på karaktärsbyggnaden vid Ryds prästgård skall 

kronolänsman Hammarlind i Sylta och bönderna Gamle Jan Jansson och Carl Jansson i Tuna 

vara närvarande som Församlingens fullmäktige och bevaka Församlingens väl och bästa. 

Dessa fullmäktige skall genom bud bli särskilt underrättade om dagen för synen, då det av 

omständigheter kan inträffa hinder och förfall. 

Näs sockenstuga den 21 maj 1804. På Församlingens vägnar Johan Flummén, Olof Jansson i 

Sylta (*), Eric Jansson i Tuna, Jan Jansson i Tuna (+) 

Protokoll hållet i Näs sockenstuga den 28 oktober och justerat den 18 november 1804 

Enligt 8 dagar förut skedd kungörelse sammanträdde Församlingens respektive ledamöter och 

sockenmän i sockenstugan, att till följd av Kongl Maj:ts Nådiga skrivelse, daterad Carlsruhe 

den 3 april, som genom Konstistoriets i Uppsala Cirkulär N:r 293 av den 20 juni kommit 

prästerskapet tillhanda, för att överlägga om en fond för att bestrida den av Kongl Maj:ts 

skrivelse anbefallda vaccination eller kokoppsympning på Församlingens barn. Detta för att 

förekomma de eljest härjande och förödande naturliga kopporna. 

Efter att Kongl Maj:ts skrivelse lästs upp för Församlingen och dess nådiga vilja både i 

avseende på själva vaccinationen som sättet att verkställa den genom en föreslagen fond 

förklarats, blev Församlingens ledamöter uppmuntrade av prästerskapet att godkänna ett så 

dyrbart (utmärkt) medel till rädding av människoliv. 

Beslöts att prästerskapet utlyser och insamlar en årlig kollekt till vaccinationen, som med 

behörig redovisning översänds till Uppsala Domkapitel. Därefter väntar sig Församlingen i 

likhet med andra det biträde av läkare som vederbörandes prövning och fondens beskaffenhet 

kan medgiva. Men då denna kollekt torde vara otillräcklig för ändamålet ville Församlingen 

att så snart någon särskild läkare kunde anmodas börja vaccinationen och efter den lyckliga 

utgången därav, borde någon i Församlingen utbildas i konsten att vaccinera. Man borde då 

genom något sammanskott kunna göra vaccinationen allmännare inom socknen. På detta sätt 

trodde sig Församlingens ledamöter ha uppfyllt Kongl Maj:ts nådiga avsikt. 

Näs sockenstuga ut supra På Församlingens vägnar Johan Flummén v pastor, Carl 

Bengtsson i Tuna (K), Per Andersson i Näs Kyrkby (bomärke kanske ett T), Eric Jansson i 

Tuna, 

J Hammarlind Kronolänsman. 

Utdrag av protokoll vid Tibble sockens Magasins Intressenters sammankomst den 13 

september 1805. 

2:o Till följd av protokollets 5:te punkt visades projekt till delning av Magasinets 

Penningfond. Därefter fastställdes att varje andel skulle vara 55 riksdaler 26 skilling 8 

runstycken Riksgälds. Genom att slå samman alla delägande mantal inom varje socken, skulle 

man nå den summan som till varje socken enskild skulle utlämnas. Likväl skulle undantag 

göras för Näs socken, att de inom Magasinets delägande 5 mantal, som hör till Granhammars 

gård i Ryds socken och ägs av jordägaren greve Lantingshausen anslogs och intogs i Ryds 

sockens fördelningssumma och under gemensam förvaltning därvid blir orubbade. 

3:o Då Magasinets utlånade penningkapital löper med ränta från olika datum, beslöts att ränta 

på varje Obligation skall beräknas till samma datum, nämligen den 14 april, och att den 

således beräknade räntan intas i fördelningssumman. Kapitalets fördelning påförs sedan den 

socken som erhåller själva Obligationen. Varje sockens huvudsumma kommer att jämkas med 

kontanta medel. 

16

4:o Som delägarna i Ryd och Tibble, efter nu förrättad vaccination av landbönders, torpares, 

ryttares och soldaters samt tjänstehjons barn, överenskommit att de 16 skilling, som det kostat 

för varje barn skall avdragas från fördelningssumman. Denna utgift kommer efter kvittens av 

Herr Knaepelin (?) att särskilt påföras socknen. 

5:o På de i föregående 2:dra, 3:dje och 4:de punkterna fastställda grunder skall till nästa 

allmänna Magasins sammankomst upprättas fördelnings likvider, varefter delägarna i varje 

socken har att erhålla, uttaga och kvittera socknens andel av Magasinets penning kapital. 

Varvid Obligationerna reducerade i Riksgälds mynt och av alla och säkra låntagare utgivna, 

mottas efter den anordning deras likvider utvisar. Socknarna kan sedan obetingat var för sig 

ingå med låntagarna i de författningar som de finner för gott. 

6:o Om summan som tillfaller varje socken, skulle vara av alltför ojämnt belopp vid 

ränteräkningen, så kan delägarna inom samma socken genast jämka antingen genom ökning 

eller genom minskning genom ad pios usus (till fromma ändamål t ex gåvor och testamenten 

till kyrkor, skolor). Det så jämnade kapitalet skall för all framtid bibehållas till en beständig 

fond, varav avkastningen endast bör användas till ad pios usus. Delägarna i Tibble socken har 

rätt att i varje socken själva utse föremålen för de årliga avkastningarna. Det har nu inte 

kunnat stadgats något som för hela Bolaget sammanlagt företett lika angeläget och nyttigt. 

7:o Pastorerna i Håtuna och Tibble samt Ryd och Näs åtog sig var och en att mottaga 

andelarna för sina socknar, att för dessa Fonder hålla särskilda räkningar och att för övrigt vid 

förvaltningen ordentligt utlysa sammanträden. De skall också inhämta och till verkställighet 

befordra inom varje socken särskilt Tibble Sockenmagasins delägares beslut. 

Rätteligen ur Protokollsboken var utdraget intygar Riben 

Tibble Magasin till Delägarna i Ryd och Näs socknar 

Debet 

Enligt konto över 1804 års Magasins Pennings Fond tillfaller delägarna i Ryd för 19½ mantal 

och i Näs för 5 mantal, tillsammans och i följd av 2:dra punkten, av här stående protokoll för 

25 ½ mantal á 55 riksdaler 26 skilling 8 runstycken, att användas och förvaltas, på sätt som 

protokollet i utdrag biläggs. 

Summa 1.361 riksdaler 5 skilling 4 runstycken. 

Credit 

Enligt i debet åberopade protokollets 4:de punkt, avgår för vaccinationen i Ryd och Näs för år 

1805, 45 riksdaler 16 skilling 

Saldo som här följer kapital 

N:r 6 S C Iserhjelms Obligation daterad den 17 mars 1805, 500 riksdaler 

N:r 7 Ryttmästare A Ribens obligation daterad den 18 februari 1794, 200 riksdaler 

N:r 8 Samma låntagares Obligation daterad den 4 januari 1805, 600 riksdaler 

Till den 14 april beräknad ränta på Obligation N:r 6, 2 riksdaler 16 skilling, på N:r 7, 2 

riksdaler 12 skilling, på N:r 8, 10 riksdaler, i kontanta pengar 1 riksdaler 9 skilling 4 

runstycken 

= 15 riksdaler 37 skilling 4 runstycken 

Summa Credit 1.361 riksdaler 5 skilling 4 runstycken 

Löfsta den 4 november 1805 Riben 

Protokoll hållet den 16 mars 1806 

Efter laga pålysning sammanträdde ledamöter och sockenmän i Sockenstugan till 

överläggning om kyrktakets och klockstapelns lagning och strykning, varvid samtliga var 

17

ense om behovet av denna reparation. Gamle kyrkvaktare Öhman, som tidigare besörjt 

kyrktakets lagning hade berättat var bristerna fanns. Beslöts att reparationen skall göras i 

sommar. Men anmärktes att då mjölnare Norman vid Aspviks kvarn är hågad att åtaga sig 

arbetet, skulle Församlingen åter sammanträda och ackordera om arvode, föreslå material och 

överlägga om hantlangningen genom gångled. Emellertid lovade prästerskapet att i förhand 

samtala med Norman och efter omständigheterna vidta och besluta om arbetets början och 

fortsättning. 

Näs sockenstuga ut supra. På Församlingens vägnar Johan Flummén, Carl Jansson i Tuna 

(bomärke), Pehr Rohlin, Jan Jansson i Tuna (bomärke) 

Protokoll maj 1806 

Sammanträdde enligt kungörelse den 15 maj sockenmännen i sockenstugan och blev 

underrättade att mjölnare Norman och kyrkväktaren den 4 maj tittat på kyrktakets brister så 

vitt det kunde göras. De fann att ny ….. bör läggas på taket och nya röstribbor på gavlarna 

uppslås samt nya spån här och där isättas. Därefter skall anstrykning göras så väl i anseende 

till föregången lagning som för själva takets blåkhet (?) är nödvändig. 

Prästerskapet och Församlingen fick på frågan svar av mjölnare Norman vid Aspvik, att 

han ville ta ansvar för kyrkoarbetet. Han bad om Församlingens bifall att ge honom 1 

riksdaler i dagspenning så länge arbetet med röstribborna och spånlagningen varar. För 40 

skilling om dagen ville han utföra målningen. Församlingen hade förtroende för Normans 

skicklighet och redlighet och prästerskapet anmärkte att det var billigast att låta Norman göra 

arbetet än att räkna med någon annan. 

Norman höll sig vid sitt påstående varför detta beslut blev taget att ämnet skulle 

underställas respektive Herrskapen och Doktorn för prövning och beslut. 

Man uppehöll sig sedan med förslag på material och gångled. Om arbetet kommer under 

Normans händer behövs 3 á 4 tolfter bräder, 6 á 7 tunnor tjära jämte rödfärg, spik och spån, 

som hämtas från Ryd, Även lånas takstegar ----------- inte kan laga och nyttja -------- ten men 

trodde sig med Öråkers båt kunna få allt framfört till kyrkan som behövs för arbetet. I 

allmänhet behövs två skickliga gångled, men när ….. och röstribborna skall uppspikas och 

fastslås fordras 3 á 4 gångled. Arbetet skall börja klockan 6 f m och slutas klockan 7 om 

aftonen. 

Näs Sockenstuga ut supra In fidem Joh Flumenius 

Protokoll den 4 december 1806 

Efter 14 dagars förut skedd pålysning sammanträdde Församlingens ledamöter och 

sockenmän i Sockenstugan, att till följd av Landshövdinge Ämbetets kungörelse överlägga 

om Ludrings anställande i Församlingen för utödande av odjur. 

1:o Man frågade om någon av socknens innevånare kunde åtaga sig Ludringen. Härtill 

svarade klockaren Hymnelius att han fann sig hågad. 

2:o Nämndes materialet till Ludringen och kostnaden vid tillredningen och själva arvodet för 

besväret. Då i ett för allt begärdes 24 skilling 8 runstycken av varje jordtorpare vilket arvode 

efter pålysning skall erläggas till sitt fulla belopp av var och en som det åligger på sätt som är 

anfört. 

Klockare Hymnelius har i Ludrings besväret till hjälp antagit trädgårdsmästare Rydberg på 

Lennartsnäs att vid allra första Ludringen tillreda, utslå och bevaka till februari månads slut 

1807. 

18

2:o Rörande gamla Sophias fattigvård överlades sålunda att från predikstolen skulle kungöras 

om någon av Församlingens innevånare kunde härbärgera henne för gamla arvodet, som gällt 

hos inspektor Rolin i Ekhammar, där pigan förut varit inhyst, eller för annat skäligt ackord om 

året motta henne, hysa och vårda för vår och Christi skull. 

--------- hade blivit tillsatte och protokoll däröver justerade 

1:o Stäkets roten Befallningsman Ahlgren eller Östergren 

2:o Öråker och Asker: Stattorparen Eric Jansson 

3:o Tuna: Gamla Jan Jansson 

4:o Frölunda och Berga: Torparen unga Eric Jansson 

5:o Skälby etc: Bonden Carl Carlsson 

6:o Aspvik: Torparen Nils Jonsson 

7:o Tibble: Torparen Eric Hindricsson 

8:o Kyrkbyn: Ängsvaktare Granberg 

Näs sockenstuga den 7 december 1806 Joh Flumenius v pastor, gamla Jan Jansson i Tuna 

(bomärke), Ström Pehr Rohlin, Jan Larsson i Frölunda (bomärke) 

Protokoll hållet i Näs sockenstuga den 15 mars 1807. 

Efter åtta dagar förut skedd kungörelse sammanträdde Församlingens ledamöter i 

Sockenstugan. Där skulle avgöras ärendet om Jacob Anderssons änka under Aspvik, som 

under en kortare tid bott inhyses hos torparen Eric Carlsson i Prästtorpet i Bro socken. Hon 

har nu genom sjukdom och fattigdom blivit så nödlidande att torparen inte längre kan ge 

henne livsuppehälle och skötsel. Hon bör som fattighjon tillhöra Näs Församling och där 

födas, härbärgeras och skötas. 

Kontraktsprost Arenius i Bro hade genom skrivelse anmält, att torparen Eric Carlsson 

endast intagit änkan i sitt hus på behaglig tid. Hon kunde inte anses som tjänstehjon där eller 

annan huset tillhörig person. Hon hade sin mesta livstid varit innevånare i Näs socken och 

tjänat på Stäket, Lennartsnäs, Frölunda och Aspvik, vilket de närvarande bestyrkte. 

Därför beslöts att tills vidare av fattigkassan bestå änkan med medel till livsnäring och att 

sedan tjänligt husrum blivit klart låta henne återkomma enligt Författningarna till Näs socken, 

eftersom hon inte varit mantalskriven i Bro. Man lovade också att bistå henne med 

allmosehjälp för hennes nödlidande. 

Näs sockenstuga ut supra På församlingens vägnar Joh Flumenius 

Protokoll hållet i Näs sockenstuga den 26 juli 1807 

§ 1 Efter kallelse sammanträdde Församlingens ledamöter i Sockenstugan och efter samråd 

antogs till Sockenskräddare för socknen i avlidne Sockenskräddare Collings ställe, 

Skräddardrängen Eric Thorén. Församlingen kände hans frejd och skicklighet i hantverket. 

Detta skulle intas i protokollet. 

§ 2 Upplästes Kongl Maj:ts Nådiga Förordning om Kyrkans Assecurerande av den 27 maj 

1806 och med anledning såväl härav som Domkapitlets meddelade upplysning, ansåg 

Församlingens ledamöter med därav framtida nytta och över det nyss timade, så fort som 

möjligt skaffa brandförsäkring för Näs Kyrka. 

Näs Sockenstuga ut supra På samlingens vägnar Joh Flumenius v pastor, Pehr Rohlin, 

J Hammarlind, Jan Jansson (bomärke) 

Protokoll den 21 februari 1808 

§ 1 Enligt skedd kallelse i laga tid, framträdde Församlingens ledamöter och sockenmän i 

Sockenstuga och avgjorde priset på krontionde spannmål eller vinsädslösen (del av tiondet 

19

som går till anskaffning av nattvardsvin) för 1807. Priset blev bestämt till 9 riksdaler 4 

skilling riksgäld tunnan över huvudet, att betalas allra senast vid Vårfrudagen eller slutet av 

nästa mars månad. 

§ 2 Den fattig Jan Jans änka och hennes dotter på Ålsta ägor blev husvilla i vår. De anmälde 

till Församlingens vårdande omtanke att få husrum och hemvist. Vice pastor omtalade att han 

genom trägen bön bevekt soldaten Asp att hysa dessa usla och eländiga fattighjon över 

vintern. De lider av åtskilliga krämpor. Asp gav inte löfte att de för någon längre tid kunde bo 

och vistas hos honom. Då ingen av Församlingens innevånare fanns som ville och kunde hysa 

och vårda dessa personer, då allmän anmälan skett, så anförde Församlingens prästerskap och 

ledamöter enligt Författningarna nödvändig inrättning av fattigstuga. 

Förklarade utom allmogen, kronolänsman Hammarlind och kamrer Hedberg att ej något 

husrum ---------anskaffa eller därav större ------- sig med Socknens fattigas försörjande, 

hysande och vårdande åtaga än Författningarna dem åligger. Efter sakens beskaffenhet kunde 

den inte annorlunda överläggas och avslutas. 

§ 3 Skomakargesällen Anders Hedberg från Övergran har anmält att han vill bli antagen till 

sockenskomakare. Då en sådan var nödvändig för Församlingen samt gesäll Hedberg kunde 

visa goda bevis om frejd och skicklighet, skulle han, efter 1 á 2 försök att nöjaktigt göra skor 

av läder och näver inom Näs Församling, antas till sockenskomakare vid nästa sockenstämma. 

Därefter skulle utdrag ur protokollet meddelas. 

Näs sockenstuga ut supra. På Församlingens vägnar Joh Flumenius v pastor, J Hammarlind, 

Pehr Rohlin Olof Hedberg Elias Ifarsson i Frölunda 

Sockenstämma --- 1808 

Beslöts av sockenmännen att Näs kyrkas och fattigkassas Penninge Sedlar (för det närvarande 

600 riksdaler Banco) skulle såsom förut skett förbli i Rikets Ständers Bank deponerade. 

Uppvisades Nya Assecurance (försäkring) Brevet för Kyrkans, Klockstapelns och 

Sockenstugu Byggnaden. 

A Borg, Pehr Rohlin, Olof Jansson (bomärke) Pehr Jansson (bomärke) 

Protokoll hållet i sockenstugan med Näs Församling den 3 juli 1808 

Beslöts att Näs Kyrkas och Fattigkassas penningsedlar, vilka tidigare varit deponerade i säkert 

förvar i Rikets Ständers Bank, även i fortsättningen skall förvaras där tills vidare. 

Härtill hade hovmarskalk Wachschlager, som inte var närvarande, tillstyrkt genom 

skrivelse som upplästes. Näs Kyrkas penningsedlar som för närvarande förvaras i Banken är 

följande: 

Börsfondens obligation N:r 607 av den 5 juni 1805, stor 300 riksdaler 

En dito N:r 710 av den 25 februari 1808, stor 200 riksdaler 

En dito N:r 703 av den 14 januari 1808, tillhörig Näs Fattigkassa, stor 100 riksdaler 

Summa: 600 riksdaler 

Texten förstörd 

Att ett med 4 sigill förseglat konvolut blivit inlämnat i Banken med påskrift: Tillhör Näs 

Kyrka av Uppsala stift och får ej uttagas utom av nämnde Församlings Pastor doktor Anders 

Borg. 

§ 1 Uppvisades för Församlingens ledamöter ett av Allmänna Brandförsäkrings Direktionen 

den 4 februari 1808 utfärdat Assecurance Brev under N:r 6909, enligt vilket Näs Kyrka, 

Klockstapel och Sockenstuga är försäkrade till en summa av 6.204 riksdaler banko speci. 

20

Nämnde Brev innehåller också försäkringsavgifter för alla 12 åren på en gång erlagd med 292 

riksdaler 46 skilling 10 runstycken och är således denna Kyrka med Klockstapel och 

Sockenstuga för alltid full assecurerad utan någon vidare avgift. 

In fidem Anders Borg Pehr Rohlén Olof Jansson Jan Jansson 

Protokoll hållet den 4 december 1808 (Texten är förstörd, men handlar om Lantvärnets 

beklädnad) 

Efter Landshövdinge Ämbetets uträkning skulle varje mantal betala 9 riksdaler. Pastor talade 

om ärendets vikt och Församlingen anmälde sin benägenhet och goda vilja. Man menade dock 

att de som skulle ha svårt att betala borde vänta på sina husbönders deltagande. Anmälan 

skulle göras till herr Kaplin. Prästerskapet skulle inom 8 dagar underrätta och slutligen efter 

bästa förmåga och förstånd befordra det anförda ämnet. 

Näs Sockenstuga den 4 december 1808 

Joh Flumenius v pastor, Olof Jansson, Pehr Rohlin Ekhammar, And B… (bomärke) 

Protokoll hållet i Näs Sockenstuga den 5 november 1809 

Efter åtta dagar förut skedd kungörelse sammanträdde Församlingens ledamöter i 

Sockenstugan för att genom ordentligt val antaga ny klockare i den avlidne klockaren 

Hymnelius ställe. Vice pastor Flumén uppläste de sökande klockarelärlingarnas vittnesbörd 

som enligt Författningarna erfordrades, vilka var och en av dessa jämte Cautions Skrifterna 

(borgens skrifterna, att man var lämplig för tjänsten) efter avlagt prov skaffat. 

Därefter upprättades vallängd efter den från Uppsala Landskontors uttagna vallängden för 

kyrkoherdevalet i Ryd. Valet företogs och visade att vice klockaren Petter Lindberg genom 

Församlingens och vice pastors röster enhälligt blivit antagen. Han får samma lön och arvode 

som sin företrädare. 

§ 2 Rörande förskottssummans ersättande till avlidne Doktor Borgs Sterbhus för nya 

prästgårdsbyggnaden i Ryds brandförsäkring, nekade Församlingens ledamöter alldeles. 

Eftersom endast deras husbönder eller jordägare, men inte de själva varit rådfrågade och 

övriga utskylder härvid varit nog dryga. 

§ 3 Beslöts att ge fullmakt till Banko sekreteraren Stael v Hollstein att utta ur bankens förvar 

Näs deponerade penningsedlar till räntelikvid och påskrift. 

Näs sockenstuga Ut supra På Församlingens vägnar Joh Flumenius v pastor, Carl Bengtsson 

i Tuna, Olof Jansson i Sylta (bomärke) 

Vid det i denna socken kommande val till klockartjänstens återbesättande lämnar jag mina 

röster åt nuvarande vice klockaren Petter Lindberg, för mina i socknen tillhöriga egendomar 

Lennartsnäs Säteri oförmedlat, 1 mantal 

Tuna frälse 4 gårdar, 4 mantal 

Berga frälse 2 gårdar, 1 mantal 

Frölunda frälse 2 gårdar, 5 mantal 

Skälby frälse 2 gårdar 2 mantal 

Ålsta frälse 1 gård, 1 mantal 

Sylta frälse 1 gård, 1 mantal 

Uppsylta frälse 1 gård, 1 mantal 

Oförmedlade 16 ½ mantal 

Lennartsnäs den 4 november 1809 

21

Protokoll 30 augusti (Texten är förstörd, men handlar om Kyrkans målning) 

I tidigare sockenstämma har bestämts att utbjuda till entreprenad kyrkans målning genom 

annons. En målare från Stockholm anmälde intresse och begärde 900 riksdaler utom 

predikstolen. Målare Utter, som är från orten, lovade göra samma arbete inbegripet 

predikstolen utom förgyllningen för 600 riksdaler. Utter blev enhälligt antagen och kontrakt 

kommer att upprättas. Summan innehålles tills arbetet, som strax börjas, är färdigt och 

besiktigat. 

Överceremonimästare Wachschlager uppvisade väl ett extra förslag av en målare Eric 

Norrlander från Stockholm, men förklarade sig inte vilja gå ifrån Utter, som var känd och 

hemma på orten. 

Protokoll den 27 maj 1810 (Texten förstörd men handlar om sockenstugans reparation) 

Flera yttrade sig om att det var nödvändigt med en reparation på sockenstugan. Men först 

skulle syn och besiktning göras. Därefter skulle man bestämma vilka material som behövs och 

höra med någon hugad och skicklig person som vill åta sig arbetet. Bokhållare Lind anmälde 

att han med 2 ur Nämnden ville biträda vid synen och vid reparationen bistå med råd och dåd. 

Då kan Församlingen underrättas om och överläggning i frågan utan hinder fortsätta. 

Beträffande den brandsyn, som blivit nödvändig i Kyrkans grannskap då Kyrkan och 

Sockenstugan nu är brandförsäkrade, beslöt man överväga emedan sådant bruk kommer 

genom befallning från Landshövdinge Ämbetet. Det ansågs inte endast i kyrkans närhet vara 

nödvändigt utan över hela Församlingen. 

Till sexmän utnämndes: 

Befallningsman Ahlgren på Stäket 

Befallningsman Bergström på Lennartsnäs 

Bonden Carl Jansson i Tuna 

Bonden Jan Jansson i Frölunda 

Kamrer Hedberg i Ålsta 

------- Ceder---- i Aspvik 

Rättaren i Ekhammar ------ 

Dessa sexmän förordnades och växling sker varje år. 

Näs sockenstuga ut supra På församlingens vägnar Joh Flumenius vice pastor, J Lindh, 

Eric Bergström, Jan Jansson, Pehr Jansson i Tuna (bomärke) 

22

Protokoller 

uti 

Näs 

Bok 2 

23

Protokoll i Näs 14 augusti 1810 

1810 den 14 augusti gjordes efter Domkapitlets Förordnande av den 21 juli inventering i Näs 

Kyrka av Kontraktsprost Johan Arenius i Bro. Hovpredikanten och Kyrkoherden Lars Öberg 

som nyligen tillträtt Västra Ryd och Näs pastorat mottog av Pastorn och Nådårspredikanten 

Johan Flumenius Kyrkans egendom, medel, räkenskaper och övriga tillhörigheter. Närvarande 

var Komminister Sven Johan Björklund samt Kronolänsman Johan Abr. Lind och Kyrkvärden 

Olof Jansson i Sylta. 

1 § Företogs Kyrkans räkenskaper och visade sig enligt sluträkning till 1 maj 1810 att 

Kyrkans medel var i utestående säkra fordringar 800 riksdaler och kontanter 261 riksdaler 20 

skilling 3 runstycken. 

Summa: 1.061 riksdaler 20 skilling 3 runstycken 

Från 1 maj till 14 augusti 3 riksdaler 15 skilling 

Summa: 1.064 riksdaler 35 skilling 3 runstycken 

Enligt Fattigkassans räkningar fanns medel i säkra fordringar 100 riksdaler och kontanter 97 

riksdaler 9 skilling 7 runstycken 

Summa: 197 riksdaler 9 skilling 7 runstycken 

Från 13 maj till 14 augusti 15 riksdaler 39 skilling 1 runstycke 

Summa: 213 riksdaler 8 runstycken 

2 § Kyrkans Inventarier är enligt nu skedd undersökning, som följer: 

Silver 

En Kalk med Paten helt förgylld med årtalet 1697 väger 64 ½ lod 

En mindre väger 51 lod (överstryket) NB endast 48 lod såld med Cons bifall. 

En Oblatask halvt förgylld väger 18½ lod 

En kanna helt förgylld väger 128 lod 

En sockenbudskalk med Paten och flaska 

Mässing 

En ljuskrona med 12 armar 164 lod. En arm sönder 

En dito med 8 armar. En arm sönder 

Två ljusarmar vid altaret 

En dito på predikstolen 

Två bak i kyrkan 

En plåt på läktaren 

Fem dito som varit försilvrade. 

En stake av malm med två pipor på predikstolen 

En stor stake av malm med 4 pipor på altaret. 

Tenn 

Två ljusstakar på altaret 

En ljussläckare av förtent bleck 

En spegel 

Järnsaker 

Två järnstakar 

24

En knoster (stor tung slägga) 

En kofot 

Fyra spadar 

En jordfästnings skyffel 

Två järnspett (överstryket) har aldrig funnits 

Träsaker 

Ett förgyllt timglas 

Ett litet bord i sakristian 

Ett skåp i muren 

En järnbeslagen kista med 6 lås, varav 3 är sönderbrutna av tjuvar 1802 

En mindre kista med ett felaktigt lås 

En stor kista, obeslagen, med felaktigt lås 

Två pallar i altaret överdragen med rött kläde, blott nederst med rött kläde 

Två stolar en grön, en vit 

Två likbårar 

Fyra ljusmålade bänkar i koret 

Fyra kyrkstegar från 1807 (tillagt nygjorda 1834) 

Ett stort och ett litet krucifix 

Målkärl från tunna till kappe, järnbeslagna i prästgården. (Där man kunde kontrollera att ens 

egna kärl hade rätt volym) 

Ett nytt skåp för kläder och böcker 

Två kyrkogårdsgrindar (överstruket) ersatta och målade 1812 

Tre stycken stenbilder 

1 stycken stenfunt gammal 

Kläder 

Ett antependium av vitt siden med guldblommor och galoner 

Ett dito rött med gula blommor 

Ett dito blått av halvsiden med gula blommor (överstruket) bortsålt 

En gammal altar- och diskduk. Fördärvad 1824. (diskduk = duk till altarskivan) 

Ett dito av blommerat sidentyg 

Ett kalkkläde av vitt siden med guldblommor och slut 

Servett av guld (överstruken) /lika med 1:sta antependiet/ 

Ett dito med röd botten och guldfåglar 

En kyrkvaktarkappa brun 

En kaftan av svart sammet med silverspetsar 

En dito ny av röd sammet med guldgaloner 

En dito gammal obrukbar (överstruken) 

En gammal mässhake av vitt moaré, broderat guldkors och galoner 

En dito av svart sammet med silverkors och spetsar, gammal, obrukbar bör säljas 

(överstruken) 

Ett dito av röd sammet med silkeskors på ryggen. Bör omfärjas till svart (överstruket) 

En ny mässhake 

Ny drällduk med två servetter. Utnötta (överstruket) 

Barndopkläder av rött siden med gula blommor och silverspetsar. Bör säljas (sålda) 

Ett bårtäcke 

Fyra lister 

En ny mässhake (svart med silver) 1823 

En ny mässkjorta 1824 

25

Siffertavla med förgyllda mässingsnummer 30 större och 10 mindre 

Tavlor med förgyllda ramar. Kung Gustaf III saliga konterfej. Bortsåld. 

Gammal altartavla. Stor tavla förfallen. Bortsåld 

Tavla med Carl XII lito 

Två tavlor i koret 

Böcker 

Kung Carl XII Bibel gammal förfallen 

Provöversättning av den Heliga Skrift finns i Kyrkan 

Tabell värdet 1749 högst defekt till 1817. Hos komminister Björklund 

Concordia Pia återfunnen 1826 

Schrivers Själaskatt tom, men bokens register återfunnet hos komminister Björklund 

Stjärnmans Religions Stadgar 

Sockenapotek borta 

Provpsalmbok borta 

Dito nyare 

Charta över Kyrkbyn av 1762 

Bok över födda och döda från 1705 till och med 1746 

Dito från 1747 högst oredigt förd under komminister Björklunds tid 

Tre förhörsböcker från 1767 avslutad 1779, 1786, 1803 till 1808 oläsligt. 

Special över Kyrkans medel från 1776 finns ej 1826 

Dito över Fattigas medel från 1760, finns ej 1826 

Två gamla handböcker 1698, 1757, den första finns ej 1846 

Handbok av 1772 

Psalmbok 1774 

Förordningsboken att årligen uppläsas 

Supplementet 

Kassabok med Näs Kyrkoräkningar från 1673 till 1750, borta 1826 

En special från 1673 

Huvudbok från 1751, borta 1826 

Sockenstämmoprotokoll gamla 

Dito yngre båda finns hos pastor Flumenius 

Kongl Förordningar från 1714 gamla. Register 1 b, i behörig ordning från och med 1818 till 

och med 1820 

Landshövdinge Ämbetes Kungörelser i tre band 

Kronobetjäningens dito i 1 band 

Lysningar från 1764 till 1794, 4 band 

Cirkulär från 1758 till 1800, 5 band. Båda finns ej 1849. 

En Kyrko Special från 1800, En Fattigkassa, En Huvud Räkenskapsbok. Alla i samma band. 

Tre förhörsböcker 

Hedins Läkarbok och dess Supplement. Borta. Hos Komministern 

Haffners Nya Koralbok 

Tabeller nyare 

Cirkulär nyare 

Kyrkans och Sockenbrev, Brandförsäkring, Dokument hos pastor 

Sockenstämmo Protokoller häftade till de förra 

Två nya Handböcker 1811 

Nya Testamentet i svart skinnband. Båda tillkomna. 

Ny Psalmbok. Brodin återlämnat 

Ny koralbok i två band 

26

Vaccinations tabeller i ramar, fanns ej 1826 

Ecklesiastik Lag Samling inköpt 1814 

Ny Förordningsbok 1816 

Bibel och Biblisk Historia och Läkarbok hos Komministern, återlämnat 

En Bibel på Predikstolen 

Kyrkans Brandredskap 

Två brandhakar med träskaft 

Två handsprutor av bleck 

Två brandämbar 

Två svabbar 

Kyrkan och Sockenstugan är genom Doktor Borgs försorg brandförsäkrade 

Således befunnet intyga år och dag som föreskrivet och står 

J Arenius S Björklund J A Lindh Olof Jansson i Sylta L J Öberg tillträdande pastor 

Protokoll hållet i Näs Sockenstuga den 23 september 1810 

§ 1 Efter laglig kallelse inställde sig Församlingens Respektive Ledamöter för att överlägga 

om den reparation på Sockenstugan, som beslutades i sockenstämma den 27 maj. Efter 

besiktning den 6 juni blev ett kostnadsförslag uppgjort, som var 28 riksdaler 12 skilling 

Riksgäld. Efter detta förslag beslöts att arbetet utbjuds på entreprenad, varvid genast 

gästgivare Åkerström på Tibble åtog sig arbetet, dock mot en ringa höjning av priset, till 30 

riksdaler. Kostnaden skulle delas på varje byggnadsskyldigt hemman och uttas innan årets 

slut. 

År och dag som föreskrivet. Vid protokollet L J Öberg 

§ 2 Pastor föreslog att man för att få likhet i båda Församlingarna borttog den så kallade 

gravöppnings ringningen i Näs, helst som den där inte varit vanlig. Detta förslag antogs 

enhälligt. 

L J Öberg, Olof Ahlgren, Åkerström, Carl Bengtsson K bomärke, Olof Jansson i Sylta 

bomärke 

Vid samma tillfälle avgjordes att man inte behövde byta sexmän årligen, utan denna syssla 

borde kunna behållas längre tid. Dock skall man ha rättighet att i laglig Sockenstämma 

uppsäga den av allmän giltiga orsaker. Öråkers och Lennartsnäs sexmäns rotar skall förenas 

med Tuna sexmans rote, därför att så små gårdar utan jordtorp inte förtjänar vara särskilt 

sexmens rote, då de utgjorde särskilda läsrotar. 

In fidem L J Öberg 


Efter föregången vanlig kallelse sammanträdde Församlingen denna dag för att reglera 

utdelningen till de Fattiga för det löpande året. Avgiften i mjöl från varje gård var ju genom 

flerårigt bruk fastställd. Nu skulle den till ständig efterrättelse regleras så att fattiglotterna 

blev större eller mindre lämpade efter större och mindre behov samt i möjligaste mån efter 

gårdarnas läge och sammanräknade hemmanstal. Även pengarna ur Fattigkassan skall på 

samma sätt utdelas till de mer eller mindre nödställda på följande sätt: 

N:r 1. Stäket 1 pund, Ekhammar 1, Kyrkbyn 1, Tibble 3 

Summa: 6 pund och 3 riksdaler 

N:r 2. Sylta 3, Ålsta 2 

Summa: 5 pund och 2 riksdaler 32 skilling 

N:r 3. Skälby 3 ½, Uppsylta ½ 

27


N:r 4. Frölunda 2 ½, Berga 1½ 


N:r 5. Tuna under Lennartsnäs 4 gårdar 4 pund 


N:r 6. Tuna under Öråker 4 gårdar 4 pund 


N:r 7. Aspvik 3 mantal 3 pund 

Summa: 3 pund 1 riksdaler 16 skilling 

N:r 8. Lennartsnäs 1, Öråker och Asker 1 ½ 

Summa: 2 ½ pund och 1 riksdaler 

N:r 9. Pastor eller eget anbud 4 


N:r 10. En penninglott, för den händelse som nu flera år inträffat att de utan hushåll förses 

med kläder 4 riksdaler 

Summa. 36½ pund mjöl och 20 riksdaler Riksgäld 

Därefter beslöts att penninglotterna kunde jämkas och om Fattigkassan så tillåter, kunde 

uslingar som inte är uppsatta på Fattiglistan ibland för oförutsedda behov ges medel. 

Utdelningen skulle ske som vanligt två gånger om året, nämligen i maj och december. 

Vid protokollet L J Öberg, Olof Jansson i Sylta bomärke, Carl Bengtsson i Tuna bokmärke 

Protokoll hållet i Näs Sockenstuga den 24 maj 1811 

Med anledning av att man i senaste Sockenstämman uppsköt avgörandet om att bevilja en 

eller två kollekter åt Församlingens klockare, sammanträdde man nu för att vidare rådpläga. 

Nu beslöts lika enhälligt att klockare Lindberg, som är dåligt avlönad eftersom han inte äger 

något jordbruk till sitt boställe, skulle i likhet vad som sker i andra socknar, årligen få en 

kollekt på alla tre högtidernas annandagar med början nu i påsk. 

Likväl gjordes den billiga erinran, att om Lindberg genom försummelse eller vårdslöshet i 

tjänsten inte skulle göra sig förtjänt av denna förmån, skulle den genast upphöra. 

För övrigt skulle detta protokoll inte justeras förrän vid nästa allmänna Sockenstämma i maj. 

Vid protokoller L J Öberg, Olof Ahlberg Jan Jansson 

Protokoll hållet i allmän lagligen utlyst sockenstämma i Näs sockenstuga den 5 maj 1811 

§ 1 Upplästes, godkändes och underskrevs de vanliga Räkenskaperna 

§ 2 Justerades föregående protokoll 

§ 3 Kyrkvärden Olof Janson i Sylta har för ålderdomsbräckligheter avsagt sig sin befattning. 

Till ny kyrkvärd antogs nu bonden Pehr Jansson i Kyrkbyn. Församlingen yrkade enhälligt att 

lönen för varje kyrkvärd borde höjas till 2 riksdaler. 

§ 4 Man föreslog att utse fullmäktige till den av Landshövdinge Ämbetets utsatta 

sammankomsten den 30 maj. Församlingen önskade i detta fall förena sig med 

Moderförsamlingen Ryd, och låta sig nöja med vad deras fullmäktige gör och låter eller vad 

som i detta fall kommer att åtgöras 

§ 5 Föreslog pastor att själv ombesörja reparationen på gaveln i prästgården enligt 

Häradssynens föreslagna kostnad. Med detta var Församlingen i alla delar nöjd. 

Vid protokollet L J Öberg pastor, Olof Ahlgren, Pehr Jansson, Jan Jansson 

28

År 1811 den 8 december var Näs respektive (vördade, aktade) sockenbor efter 

föregången laglig kallelse samlade i Sockenstugan, då följande ämnen förehades: 

§ 2 Det som förra året avgjordes vid Fattigkassans reglerande, att den då uppgjorda 

fördelningen av Fattiglotter, som protokollet visar, skulle bibehållas i framtiden, har ändrats 

genom att tillgången på mjöl blivit något utvidgad, genom förhöjd avgift från Stäket, Öråker, 

Frölunda och Berga. Därför blev förra årets fördelning som följer: 

N:r 1 Stäket 3 pund, Ekhammar 1, Kyrkbyn 1, Tibble 3 

Summa: 8 pund mjöl och 3 riksdaler 

N:r 2 Sylta 3, Uppsylta ½, Skälby 3 ½ 


N:r 3 Öråker och Asker 2, Dels underliggande 4 gårdar i Tuna 4 


N:r 4 Lennartsnäs 1, Dels underliggande gårdar i Tuna 4 


N:r 5 Berga 2, Frölunda 3 


N:r 6 Ålsta 2, Aspvik 3 


N:r 7 Pastor 4 


N:r 8 En penninglott efter tillfälligt behov 4 riksdaler 

Summa: 40 pundmjöl och 20 riksdaler 

Denna utdelning skall i ordentlig Sockenstämma anslås efter noggrann prövning till de mest 

behövande årligen. Utdelningen sker vid jul och midsommar 

§ 2 Visades och upplästes den senaste hållna tillträdeshusesynen på kyrkoherde bostället. 

Beslöts att gottgöra vad som åligger Församlingens byggnadsskyldiga medlemmar att betala 

till så väl avträdande Sterbhuset som tillträdande Pastor. Han har åtagit sig att bestrida de 

brister som påtalats. Man tar förskottsmedel av Kyrkans Kassa mot förbindelse att innan nästa 

1 maj återbetala till Pastor enligt hans räkning. 

Det samma gällde även för vad som nu borde utbetalas för reparationerna i Sockenstugan 

och för fullmäktigeskapet i Uppsala till nämndeman Eric Persson i Fiskeby, Ryd socken. 

Dessa utgifter fördelade sig på mantal, den första på 2 riksdaler 26 skilling av de 35 

förmedlade mantal som är skyldiga att bygga i prästgården. Den andra blir 32 skilling 7 

runstycken för de 29½ mantal, alltså hela Näs och den sista till 4 skilling 10 runstycken av de 

52 7/8 mantal i båda socknarna. Efter överenskommelse räknas förmedlade mantal. 

§ 3 Beträffande den överenskommelse om Skaft- och Kvicktionde, (skafttionde = skatt som 

utgår med den otröskade säden, där axet ännu sitter kvar på sitt skaft, t ex ärtor, bönor etc. 

Kvicktionde = tionde av boskapsskötselns avkastning t ex smör och ost) som är gjord med 

denna Församling och författad och lämpad efter hemmanens mer eller mindre godhet. Den 

skall avlämnas efter tillsägelse från predikstolen inom december månad. 

§ 4 Uppgjordes att för klockringning och lister (band som används när kistan sänks i graven) 

vid begravningarna betalas till kyrkan 8 skilling banko. För bårklädet särskilt 6 skilling, den 

som har råd och lägenhet kan ge något mer under namn av Testamente, som är brukligt i 

andra Församlingar. Efter små barn då inga lister används betalas 6 skilling. 

29

§ 5 Anmälde Pastor att vid den i Ryd hållna sockenstämman förra söndagen, då fråga om 

Fullmäktige vid rågångens uppgående mellan Häradsallmänningen och den del som nu skulle 

avrösas och till odling överlämnas till ägaren av Lejondals Sätesgård, Statskommissarien 

Widegren, hade sockenmännen yttrat, att då de aldrig begagnat Allmänningen i något 

avseende, trodde de sig inte nu heller behöva göra något, särskilt som de förmodade att både 

Näs och Bro socknar måtte bevaka Allmänningens rätt. Dessa socknar hade något större 

intresse. Därmed var ändamålet i detta fall vunnet. I sammanhang härmed erinrades 

sockenmännen om billigheten och nödvändigheten att nu utse en Fullmäktig. Förtroendet gavs 

till kronolänsman Joh Abr Lindh. Han var närvarande och åtog sig uppdraget. 

Vid protokollet L J Öberg pastor, J A Lindh Olof Hedberg Jan Jansson 

1812 den 3 maj var efter skedd laglig kallelse Näs respektive sockenbor samlade i 

Sockenstugan då följande ämnen förekom: 

§ 1 Upplästes och med underskrifter bestyrktes den vanliga Kyrkans och Fattigkassans 

Räkenskaper. 

§ 2 Med anledning av Kongl Maj:ts Kungörelse och Domkapitlets Cirkulär till prästerna, 

rörande nödvändigheten att i varje socken ha en lärd och examinerad barnmorska, erinrade 

pastor att i Ryd socken fanns examinerad barnmorska, skomakare Engströms hustru. Efter vad 

hennes Fullmakt visar är hon antagen även för Näs socken, men det är allmänt känt att hon 

inte nyttjas i Näs. Nu föreslogs att Församlingen borde komma överens om någon avgift till 

henne, under förbindelse att hon vid varje förlossning i Näs ovillkorligen borde kallas. 

Det är å ena siden en lycka om inte någon så svår förlossning nyligen inträffat, att en lärd 

jordegummas företräde framför en olärd behövts, men å andra sidan kan en sådan oförmodat 

inträffa och då är för sent att av olyckan bli vis. Då Näs och Ryds socknar inte är större än att 

de bekvämt kan betjänas av en barnmorska och det skulle medföra stora kostnader för Näs att 

insända någon för att undervisas i denna konst och sedan särskilt avlöna henne. Om de 

dessutom skulle vara två i dessa små socknar kunde de inte vänta någon skälig utkomst. 

Beslöts att mot en avgift av 32 skilling banko och hämtning till stället för varje 

förlossning begagna sig av hustru Engström. Efter samtal med pastor förklarade hon sig nöjd. 

Och på det att Kongl Maj:ts Landsfaderliga omsorg, även i detta viktiga ämne, inte måtte 

förfelas, skall till Fattigkassan bötas 32 skilling om barnmorskan inte blivit kallad och 

förlossningen blir svår och med olycklig utgång. Sexmännen i roten får genast utta böterna. 

§ 3 Föredrog pastor att Församlingen borde utse en fullmäktig som skulle bevaka 

Församlingens rätt vid frågan om den brandstodsersättning, som brukspatron Hebbe yrkade 

för sitt avbrända hemman i Låssa socken. Frågan kommer att tas upp vid Häradets 

sommarting. Beslöts att nämndeman Jan Jansson i Frölunda skulle tillfrågas om han ville åta 

sig detta fullmäktigeskap. Han var närvarande och samtyckte. 

L J Öberg pastor, Jan Jansson, Pehr Jansson, Pehr Jansson i Tuna bomärke 

År 1812 den 7 juni var samtliga Näs respektive sockenbor efter laglig kallelse samlade i 

Sockenstugan, då följande avgjordes: 

§ 1 Reglerades de lediga Fattiglotterna. 

§ 2 Sedan båda kyrkvärdarna sagt ifrån sina befattningar tillsattes två nya, nämligen 

nämndeman Jan Jansson i Frölunda och bonden Carl Jansson i Tuna. 

§ 3 Angående det exercismöte i Uppsala som Församlingens manskap var kallat till avgjordes, 

att Församlingen skjuter till 8 skilling banko om dagen till de 8 skilling som Kronan består. 

30

Pengarna tas från Kyrkan tills reglering skett. Beslöts också att bestå med skjuts mot 4 

riksdaler banko, vilket nämndeman Jan Jansson åtog sig. 

Vid protokollet L J Öberg, J A Lindh, Jan Jansson, Olof Ahlgren 

Protokoll hållet i Näs sockenstuga den 6 september 1812 

Med anledning av kronobefallningsman A Lyckows kungörelse sammanträdde socknens 

respektive kronotiondegivare för att höras över förslag till ändrad leverering av kronotiondet. 

De närvarande förklarade att de önskade bli vid vad som förut varit vanligt i anseende till att 

socknen har nära till Stockholm. 

Vid protokollet L J Öberg 

Protokoll hållet i Näs sockenstuga den 15 november 1812 

§ 1 Bortgavs den under N:r 6 lediga fattiglotten till gamle fiskaren Mårten Svensson. Dock 

med förbehåll att om han fortsatte med sin fallenhet för oordentlighet skulle fattiglotten tas 

ifrån honom. 

§ 2 Östbergs änka anmälde, att hon genom sitt iråkade änkestånd inte längre kunde ta vård om 

gossen Fredric, om hon inte fick någon tillökning på hans underhåll. Hon beviljades tills 

vidare penninglotten till N:r 8 jämte den förra lotten N:r 3 och dessutom ur fattigkassan 2 

riksdaler banko till undervisning i Kristendomen. 

§ 3 Se protokollet över samma ämne i Ryd. 

Dessutom beslöts att detta förskott skall upptas på så sätt att varje säteri mantal, även Öråkers 

och Askers skall betala 5 riksdaler banko, medan de övriga, alla utan undantag, ger 2 

riksdaler. Dessa pengar tillsammans med de tidigare tillskjutna för detta ändamål skall vid 

slutlikviden var och en riktigt till godo beräknas. Detta förskott skall inom 14 dagar lämnas 

till länsman Lindh. Han skall sedan skyndsamt till förstärkningskarlarna ge 16 riksdaler 18 

skilling 8 runstycken som återstod på lega och månadspengar per man. Likviderat och 

överskottet lämnas till pastor. 

Vid protokollet L J Öberg, Jan Jansson, Per Jansson i Tuna bomärke 

Protokoll hållet i Näs sockenstuga den 24 jan 1813 

§ 1 Pastor föreslog, att så länge nuvarande Författningar om Socknens Berednings 

Kommittéer gällde, skulle alltid Pastoratets båda socknar förena sig om en Berednings 

Kommitté. Detta beviljades enhälligt. 

§ 2 Pastor berättade att han ägde säker kännedom att överste Th G Drufva på Nyborg åtagit 

sig att som Fullmäktige i frågan om Passevolenien (passevolans = ackordsystem, där Kronan 

mot viss ersättning överlåter anskaffandet av manskapets kläder. Passevolans infördes 1791 

och från 1812 ordnas hela beklädningen enligt passevolans. Upphör 1841) för flera 

angränsande socknar. Han skall inställa sig i Uppsala den 27 i denna månad. Pastor vågade 

hoppas att översten skulle vilja motta ett sådant förtroende även av denna socken, särskilt som 

Ryds socken med synnerlig fägnad fått underrättelse att med sitt förtroende få fästa en så 

kunnig och tillförlitlig person. De hade enhälligt utsett översten till sitt ombud för den 27 jan i 

Uppsala och även enhälligt önskat att översten som Kompani Fullmäktig vid ämnets 

huvudsakliga granskande ville inställa sig. 

Så förenade sig Församlingen helt och hållet med Moderförsamlingen i Ryd i detta ämne. 

Man beslöt att detta protokoll skulle tillställas översten med anhållan att han ville motta och 

uppfylla detta förtroende för Ryd och Näs Församlingar. 

31

§ 2 Nämndeman Jan Jansson i Frölunda utsågs att såsom Socknens Fullmäktige svara i frågan 

om allt som rörde brandstod för Tuna avbrända hemman och den förra brandstods 

ersättningens höjande. Han har frihet att därvid lämpa sig efter vad de flesta Fullmäktige 

syntes önska och besluta. 

Vid protokollet L J Öberg, Jan Jansson i Tuna bomärke, Anders Ersson i Berga bomärke, 

Pehr Jansson 

År 1814 den 4 april i laglig Sockenstämma avgjordes frågan om Fullmäktig till Uppsala 

rörande Salpetergärden. Församlingen förenade sig i allt med vad Ryds Församling i samma 

ämne kommer att besluta. 

Vid samma tillfälle beslöts att samma ledamöter som blev utsedda i Ryd till den blivande 

Berednings Kommittén, som skall hållas den 28 och 29 denna månad, skall anses valda av 

denna socken. Likväl med önskan att då ingen besutten av Bondeståndet finns inom pastoratet 

dock någon annan av detta stånd måtte utses till ledamot i Kommittén. Föreslogs arrendator 

och nämndemannen Jan Jansson i Frölunda, då annars troligen ingen kommittérad kommer att 

utses från denna socken. 

Vid protokollet L J Öberg, Joh Mostedt (?) Olof Ahlgren 

Protokoll hållet i Näs sockenstuga i lagligen utlyst sockenstämma den 16 maj 1814 

§ 1 Upplästes, godkändes och underskrevs de vanliga räkenskaperna. 

§ 2 Vid frågan om kyrkväktarsysslans tillsättande, föreslog pastor sökande efter 3 gånger 

skedd kungörelse i Allmänna tidningar, avskedade soldaten Anders Glad i denna socken, 

avskedade artilleristen Johan Landgren från Kalmar och avskedade soldaten A Blom vid 

Gällövsta, Ryd socken. 

Församlingen förklarade gemensamt utan någon skiljaktighet att med vanliga lönevillkor 

anta Anders Blom. Han var förut soldat i socknen och nu vikarierande vid sysslan och väl 

och fördelaktigt känd. 

Vid protokollet L J Öberg, Johan Mostedt (?), Olof Ahlgren, Jan Jansson, Carl E 

Carlsson 

Protokoll i Näs sockenstuga den 24 juni 1814 

Efter erinrarn om Landshövdinge Ämbetets Kungörelse att insända någon Fullmäktig för att 

rådgöra om Reparation på jaktyg (redskap vid vargjakt), beslöt Församlingen att nöja sig med 

vad Fullmäktige för Ryds Församling avgör i ämnet. De förklarade sig för övrigt nöjda med 

vad ett så gott ändamål av vederbörande åtgärdas, då kostnaderna blir så ringa som de 

föreslagna. 

Vid protokollet L J Öberg, Johan Mostedt (?), Pehr Jansson 

Protokoll hållet i Sockenstugan i lagligt utlyst sockenstämma den 26 september 1814 

I Landshövdinge Ämbetets givna Kungörelse och Domkapitlets skrivelse till pastor uppmanas 

att tidigt anordna behövligt bistånd för den eller de av socknens Beväringsmanskap, som 

under tjänstgöring kan bli oförmögna att försörja sig själva, hustrur och barn. 

De närvarande önskade veta vad Ryds socken beslutat i detta ämne och ville få uppläst 

deras sockenstämmoprotokoll. Därefter förenade de sig till alla delar med vad som sagts i 

detta protokoll över denna ömmande sak, som följaktligen kommer att under samma villkor 

tjäna till Näs sockens efterrättelse. 

Vid protokollet L J Öberg, Olof Ahlgren, Carl Lindblad Jan Jansson 

32

Protokoll hållet i lagligen utlyst sockenstämma i Näs sockenstuga den 12 december 1814 

Församlingen har redan förut genom sockenstämmoprotokolls utdrag till Befallningshavande 

givit sitt utlåtande i frågan om tillverkning av salpeter, som från år 1816 skall utgå in natura 

från hemmanen. Dessutom har valts en kommitté bland jordägarna, som till följd av 

Befallningshavandes anmodan i enskild sammankomst ger ett fullständigt yttrande. De trodde 

sig därefter inte ha något vidare med saken att göra. 

Likväl fordrar Befallningshavande ännu ett utlåtande i ämnet genom fullmäktige den 18 i 

denna månad på Stabby gård i Giresta socken. Församlingen trodde sig böra tillkännage, att 

om någon av Herrar Possessionater, varav ingen varit närvarande varken nu eller vid förra 

sockenstämman, ville inom socknen åtaga sig salpetertillverkning, så var Församlingens 

jordbrukare villiga att biträda med körslor och arbete. Detta mot att de fick gottgörelse när de 

köpte den salpeterjord, som de behövde av denna tillverkare. 

Församlingen gjorde sig gott hopp om att då greve Lantingshausen så väl vid Kommitténs 

sammanträde som i skrivelse till sitt ombud vid sin egendom Granhammar i Ryds socken, 

förklarat sig intresserad av att där anlägga en större salpetertillverkning. Där kunde man mot 

skälig betalning köpa salpeter, särskilt som greve Lantingshausen ägde flera mantal även 

inom Näs socken 

För övrigt har man all anledning att tro, att åtminstone i framtiden flera jordägare i Ryd, 

som är en av de skogrikaste socknar i länet, genom inrättningar som svarade mot detta så väl 

gagnande som patriotiska ändamål, kommer att lätta tillgången på salpeter för de 

jordbrukande bönder, vilka inga i Pastoratet och Häradet själva vore jordägare och således 

inte vore berättigade att ha sådana inrättningar. De vore inte heller försäkrade om ersättning 

för nedlagda kostnader. För övrigt förenade sig Församlingen med Ryd rörande den 

Fullmäktige som kommer att resa till Stabby. 

Vid protokollet L J Öberg Olof Hallberg, Jan Jansson 

År 1814 den 10 april i utlyst sockenstämma valdes kyrkvärden Carl Jansson i Tuna att som 

Fullmäktige för Näs socken övervara det val till Kommitterade i den för Pastoratet blivande 

Bredning, som skulle hållas i Ryds sockenstuga. 

Vid protokollet L J Öberg, Olof Hallberg, Jan Jansson 

Protokoll hållet i lagligen utlyst Sockenstämma i Näs Sockenstuga den 1 maj 1814 

Upplästes, godkändes och underskrevs de vanliga Räkenskaperna. 

Vid protokollet L J Öberg, Olof Ahlgren Jan Jansson i Tuna 


Landshövdinge Ämbetet har genom Allmän Kungörelse liksom Domkapitlet genom Cirkulär 

till pastor påtalat säkerhetsmått mot eldsvådor. Detta har föranlett Församlingen att samråda i 

detta ämne. Pastor erinrade att detta redan var övervägt i sockenstämma den 27 maj 1810, då 

man bestämde nödvändigheten av brandsyner för att förekomma olyckor med eldsvådor vid 

de bostäder, som ligger nära den försäkrade Kyrkan och Sockenstugan. Detta gillades, ålades 

och bifölls att sådana brandsyner borde i stöd av Landshövdinge Ämbetets Kungörelse till 

beprövad hjälp årligen förrättas i alla byar och torp. 

Därför trodde man sig inte behöva göra vidare åtgärder i detta ämne än att vederbörande 

sexmän och husbönder noga fullgjorde sina åligganden. I händelse av eldsolycka, som för inte 

längesedan varit ett bedrövligt exempel i socknen, skall man genast begagna Kyrkans 

brandredskap. Om någon tredskas och inte rättar till bristfälligheter på sin eldstad, bör sådant 

anmälas för att nå rättelse. Vidare erinrades om nödvändigheten att efter Lag och 

Författningar ta bort från gårdstomten badstugor och smedjor. Och på alla hus med eldstäder 

undvika halmtak, som i torr väderlek är högst vådliga ur brandsynpunkt. 

33

Vid protokollet L J Öberg Jan Jansson, P Ekberg fogde, Pehr Jansson, Carl Jansson i Tuna 

Protokoll hållet i Näs sockenstuga den 8 januari 1815 

Efter begäran av några sockenbor, som talat om något sammanskott till den genom vådeld 

olycklige bonden Anders Ersson i Berga, inställde sig Församlingens respektive ledamöter 

efter laglig kallelse. Man beslöt att Anders Ersson ägde frihet att inställa sig hos 

sockenmännen, då var och en ville efter råd och lägenhet ge honom lite säd och foder som 

ersättning för hans lidna skada. Pastor erinrade om att vårda elden noga, för att undvika flera 

sådana olyckshändelser som nu så ofta hänt inom socknen. 

De från fälttåget återkomna försvarskarlarna Malmberg och Mört inställde sig för att få 

sina drickspengar på 2 riksdaler riksgäld per månad, som de beviljats under tjänstgöringen. 

Pastor erinrade, att då detta ärende inte var anmält vid Sockenstämmans utlysande, borde det 

inte tas upp nu. Men då Församlingens ledamöter nästan mangrant var samlade, trodde man 

att det kunde överläggas. Således beviljades det trots att flera omständigheter kunde göra 

denna utgift tvetydig, då dels socknen redan i detta avseende givit 128 riksdaler 16 skilling 

och dels Riksdagsbeslutet om Församlingarnas Manskaps uppsättande, varpå den frivilliga 

avgiften på 2 riksdaler grundade sig. Detta kunde nu anses ändrat och upphävt genom ett 

senare beslut om Bevakningsskyldigheten. 

I angränsande Stockholms län ägde ingen sådan avgift rum, då de där lejda karlarna i ett 

för allt fått 33 riksdaler 16 skilling. Här i socknen hade dessa karlar genom sammanlagda 

tillskott i socknarna och inrättade lottlag fått denna summa fördubblad eller mera. 

Om man skulle betala ut de begärda pengarna nu, skulle det bara vara två som kunde göra 

anspråk, eftersom de övriga redan före kriget ingått i ordinarie soldatnummer. Men härvid 

anmäldes att utgiften både kunde ökas och minskas genom att kringgå Författningarna om 

vars och ens beräknade bevillning över hela Länet, då hela Förstärknings Korpsen i några 

socknar var fler och i andra färre. Man beslutade att vänta på Landshövdinge Ämbetet, som 

det var tänkt från början och först därefter skulle karlarna få sin fordran. För övrigt gjordes 

vidare reservation att härom få överlägga. 


Protokoll hållet i Näs sockenstuga den 19 februari 1815 

§ 1 Vid justeringen av förra protokollet och med ny anledning av denna lagligen utlysta 

sockenstämma i samma ämne, förklarade sig Församlingen inte kunna betala de 2 riksdalerna. 

Sedan Ryds sockens beslut i samma ämne blivit uppläst förklarade sig samtliga förena sig 

med deras tankar över detta ämne. 

§ 2 Beviljades att kostnaden för 1811 års tryckta Taxerings formalier måtte få tagas av 

kyrkomedlen till ett belopp av 44 skilling banko. 

§ 3 Beviljades Anders Olofsson i Frölunda ur Fattigkassan till understöd av den vansinniga 

Anders Janssons änka tillsammans med hennes förut innehavande fattiglott, tills vidare 1 

riksdaler banko i månaden. 

Vid protokollet L J Öberg, A Sederblom, Jan Jansson, P Ekberg J Lindh 

Protokoll hållet i Näs sockenstuga den 5 maj 1815 

§ 1 Visades, gillades och underskrevs de vanliga Kyrkoräkenskaperna. 

§ 2 Bortgavs den lediga fattigroten N:r 5, Berga och Frölunda till avlidne Stephan 

Stephanssons änka. 

§ 3 Beslöts att se efter om Kyrktaket borde strykas och klockstapelns stolpar beklädas. 

Vid protokollet L J Öberg Per Jansson Eric Jansson 

34

Den 4 juni 1815 utsågs tolvman Eric Jansson i Ekhammar att som Fullmäktig för Näs 

Församling övervara valet till ledamöter i den för Pastoratet blivande Berednings kommittén. 

Valet hålls i Ryds sockenstuga den 18 i denna månad. 


I lagligen utlyst sockenstämma den 19 november 1815 avgjordes: 

§ 1 Ingen i socknen kunde med skäl föreslås att insändas till det nu i bruk varande Invalid, 

Korrektion och Arbetshuset i Uppsala 

§ 2 I fråga om val till Fullmäktig i Uppsala den 22 denna månad, för att rådslå om årligt 

bidrag till utvidgande av länets Lasarett, i synnerhet i avseende på Kurhus för den Veneriska 

smittan, förenade sig Församlingen i alla delar med vad som Ryd i detta ämne kunde denna 

dag bli beslutat. 

Vid protokollet SV J Björklund, Jan Jansson i Frölunda, Per Jansson i Kyrkbyn 

Protokoll hållet med Näs Sockenstämma den 10 mars 1816. 

Enligt Konungens Befallningshavandes utfärdade Kungörelse angående frågan om val till 

fullmäktige i Uppsala den 22 denna månad, förenade sig socknen i allt vad Ryd kommer att 

besluta. Man förklarade dock att vad som rörde att skaffa nytt jakttyg, var åsikten den att 

kreaturen var lantmannens viktigaste egendom och alla var villiga att bidraga. Särskilt som 

kostnaden på varje mantal i länet måtte bli obetydlig, då nödvändig hushållsaktighet iakttages. 

Vid protokollet L J Öberg S Carlqvist P Ekberg Jan Jansson 

År 1815 den 15 april utsågs nämndeman Per Jansson i Kyrkbyn, att som fullmäktig för 

socknen övervara Ryds sockenstämma, inför det blivande valet till ledamöter i Berednings 

Kommittén för innevarande år. Pastor skulle ge honom underrättelse om stämman. 


Protokoll hållet i lagligen utlyst sockenstämma i Näs sockenstuga den 5 maj 1816 

§ 1 Upplästes och underskrevs de vanliga årsräkenskaperna. 

§ 2 Efter föregången erinran, att undervisning i ungdomsåren grundlade människans både 

enskilda husliga och allmänna borgerliga välfärd för all framtid, medan en missvårdad 

ungdomstid bereder henne oräkneliga missöden. Därför föreställde pastor hur han i samråd 

med greve J G Oxenstjerna på Lennartsnäs, som är högst intresserad av ämnet, överlagt om 

möjligheten av en skolinrättning i socknen, som hittills alldeles saknat sådan. De mest 

beklagansvärda följder har därför visat sig. 

Församlingens närvarande ledamöter, som genom detta ärendets lagliga kungörelse var 

förberedda på att rådgöra och överlägga härom i denna sockenstämma, instämde med 

fullkomlig övertygelse. De önskade på det högsta att ett sådant förslag vore genomförbart. I 

följd härav och med vetskap att Lennartsnäs Egendom, som är störst i socken, skulle lämna 

något årligt bidrag till skollärarens avlöning, samt att i Tuna By fanns en stuga som nu genast 

kunde upplåtas för undervisningen och i glatt hopp att övriga jordägare kommer att förbinda 

sig att lämna någon årlig avgift, sedan skolinrättningen blir besluten; så föreslogs nu att ur 

Kyrkokassan, som här är betydlig, bevilja 10 riksdaler banko och av Fattigkassan 5 riksdaler 

årligen. 

Dessutom skulle varje barn som inhämtat behövlig kunskap ur ABC-boken betala 32 

skilling, för katekesen 32 skilling och i innanläsning i vilken bok som helst 32 skilling. 

Särskild betalning för skrivning och räkning efter överenskommelse. Barnens anhöriga borde 

också under den kallare årstiden förse skolrummet med ved. 

35

Pastor åtar sig att skaffa de oumbärliga skolböckerna till gemensamt bruk och till de fattiga 

barnen läseböcker och katekeser. Han skall också förse skolläraren med Skriftliga Regler till 

noggrann efterrättelse. 

Sedan Skolinrättningen i Näs nu var beslutad och grundlagd under hopp om att i framtiden 

kunna förbättras, föreslogs en väl rekommenderad yngling, ett socknens barn, Gustaf 

Åkerblom från Lennartsnäs till lärare. Han blev under villkor, att efter föregången examen 

inför pastor godkänd och gillad, antagen och uppmanad att genast öppna Skolan. 

Slutligen förbehölls att skollärare alltid må tillsättas av pastor. 


I sammanhang härmed och genom särskilt samtal med Herrar Possessionater utfästes av 

Lennartsnäs Ägare ett årligt bidrag till skollärarens underhåll med 2 tunnor spannmål hälften 

råg och hälften korn. Av grevliga Lantingshausenska Egendomen i socknen 1 tunna. Från 

Stäket 8 kappar och från Öråker 10 riksdaler banko vilket till upplysning för framtiden skulle 

till protokollet intagas. 

Vid protokollet L J Öberg P Ekborg J Lindh Olof Hedberg 

Även befallt av unga greven Oxenstjerna 1818 

Protokoll hållet i Näs sockenstuga den 8 december 1816. 

Efter förut skedd laglig anmälan av ärendet bortgavs nu den efter Maja Jacobsdotter lediga 

fattiglotten N:r 7 till sockenskräddare Thorins syster Br St Jansdotter, som genom en 

långvarig invärtes sjukdom blivit oförmögen att försörja sig. 

Dessutom beviljades 2 riksdaler om året till avlidne smeden Österlunds änka på Aspviks 

ägor, men med allvarligt förbehåll att hon hädanefter skall visa större vördnad för Gudstjänst 

och Salighetsmedlen än förut. Hon borde även se efter sina döttrar mer ordentligt och inte 

som hittills skydda dem i deras osedliga och otuktiga uppförande, vilket varit många till 

förargelse. 

In fidem L J Öberg Joh P Ekborg J A Lindh 

År 1817 den 16 februari utsågs nämndeman Jan Jansson i Frölunda, att övervara valet i Ryds 

sockenstuga till ledamöter i årets Berednings Kommitté här i Pastoratet. 

Vid samma tillfälle beslöts att golvet i sakristian skulle läggas om och planeras nästa 

sommar. 


År 1817 den 5 maj i lagligen utlyst sockenstämma underskrevs de vanliga 

kyrkoräkenskaperna. 

L J Öberg 

Protokoll hållet i lagligen utlyst sockenstämma i Näs sockenstuga den 30 december 1817. 

§ 1 Med anledning av Kongl Maj:ts utlämnade Förordning av den 26 februari detta år 

angående Kyrkoråds uppsättande i varje Församling, valdes och utsågs till ledamöter följande: 

Kronolänsman J A Lind, kamrer Olof Hedberg på Ålsta, tolvman Per Jansson i Kyrkbyn, 

bonden Per Jansson i Skälby och Carl Carlsson i Tuna. De har således att ställa sig denna 

Författning till efterrättelse. Det gäller även undertecknad och kyrkvärdarna som är 

självskrivna ledamöter. 

§ 2 Sedan den i sockenstämma med Ryds Församling den 16 november träffade och i 

protokollet infört beslut angående förening om Lyxens inskränkande nu blivit ordentligt 

uppläst och undertecknad och Pastor ordentligt förklarat hur tjänligt det vore att båda 

36

Församlingarna av samma Pastorat hade samma Författning, antogs den i Ryd träffade 

överenskommelsen att gälla även Näs. Den underskrevs och skall överlämnas till Kongl 

Befallningshavande. 

§ 3 Reglerades sexmannaskapet i socknens rotar så att de nu vore: 

För Stäket, inspektor Ekborg 

För Lennartsnäs och Öråker, inspektor Landin på Öråker 

För Tuna, K Palm 

För Frölunda, Carl Matsson i Berga 

För Skälby, bonden Jan Andersson 

För Aspvik, inspektor Landborg 

För Tibble, tolvman Eric Jansson i Ekhammar 

J A Lind Olof Ekblad Olof Hedberg 

Protokoll hållet i Näs sockenstuga i lagligen utlyst sammankomst den 11 januari 1818 

Lästes den av f d förstärkningskarlarna Malmberg och Mörts till H K Höghet Kronprinsen 

ingivna underdåniga anhållan om allernådigaste åtgärd för att få en fordran av Näs socken. 

Denna anhållan hade remitterats till Befallningshavande, som nu infordrade Församlingens 

underdåniga förklaring. Sedan detta ämne med det förut hållna Protokollet blivit återkallat i 

minnet, så beslöt Församlingen att Protokollet av den 19 februari 1815 som helt klart utredde 

sakens sammanhang skulle bäst tjäna en sådan förklaring och skulle bifogas. Man trodde sig 

endast behöva bifoga den upplysningen, att dessa karlar alls inte efter deras falska 

föregivande blivit utskrivna, utan frivilligt låtit sig lejas av de inrättade lottlagen. Därifrån fick 

de överenskommen betalning. Socknen hade betalat 20 riksdaler till varje försvarskarl och i 

denna lilla Församling utbetalades förutom Lottlagslegorna ett belopp på 128 riksdaler 16 

skilling. 

Mört och Malmberg hade fått och kvitterat ur sina andelar tills Nya Beväringsskyldigheten 

börjat, men ändå efter hemkomsten från kriget begärt mera. I Sockenstämman har de påstått 

att den nu påtalade fordran genom att den avslagits, hindrat dem att i laga ordning besvära sig 

och således förlorat sin rätt till talan. 

Slutligen blir det omöjligt att betala ut ytterligare pengar, då den här utgiften är personlig 

och 1/3 av socknens hemman bytt ägare. 

Församlingen, som med varmaste känsla av vördnad och tacksamhet mot Fosterlandets 

Välgörare H K H Kronprinsen, prisar Hans ojämförliga omvårdnad för Landets försvarare. 

De misskänner lika litet H K Höghets rättvisa mot varje enskilda undersåte och hänskjuter 

detta ämne till Hans Nådiga Rättvisa. Detta med ett så mycket gladare hopp som hon i ljust 

medvetande att alltid vid första vink vara färdig att gå Kongl Maj:ts förklaring eller nåd till 

mötes, vilket hon under senare år givit många bevis. Inte mist nu när Församlingen är en av få 

i Länet, som frivilligt träffat överenskommelser att inskränka det skadliga överflödet. 

För övrigt får undertecknad Pastor för egen del underdånigast förklara, att den mot honom 

förda klagan vittnar mer om nedrig osann angivelse. Det strider dels mot gjord Ämbetsed och 

dels mot verklig böjelse att föra andras talan inför Rätta, vilket inte är värdigt Prästens kall. 

Det strider även mot sakens natur att föra denna talan mot sig själv som Sockenstämmans 

ordförande och för sin Prästgård. Jag vidkänner inte något givet löfte om att biträda karlarna 

hos Kongl Befallningshavande, utan jag har endast givit anvisning om hur man besvärar sig i 

laga ordning. 

Olyckligt att som nu hänt, den enfaldige skall av en omämnbar konsekvens bli förledd att 

föra osanningens nesliga språk ända till Tronen. 

Vid protokollet L J Öberg JA Lindh J P Ekberg Jan Jansson 

37

Den 15 mars 1818 utsågs tolvman Per Jansson, att som Sockenfullmäktig övervara valet av 

Ledamöter i Berednings Kommittén. Valet skall hållas nästa söndag i Ryds sockenstuga 

L J Öberg 

Protokoll hållet i Näs sockenstuga den 23 augusti 1818 

§ 1 Med anledning av skolmästare Gustaf Åkerbloms försumliga och skamliga förhållande 

hade Församlingen blivit kallad att rådgöra härom. Enligt Inrättningens föreskrift skulle 

Pastor ensam styra i detta ämne. Men då flera klagomål över Åkerblom alltsedan han 

tillträdde sysslan blivit framförda till Församlingen och dessa nu genom många intyg blivit 

besannade, som att han, under förra terminen inte undervisat något skolbarn och även under 

en längre tid helt övergivit socken. Han har också trots flera varningar utmärkt sig genom 

bedrägligt och liderligt uppförande. Han borde nu skiljas från sysslan och någon annan 

förordnas till höstterminen. 

Pastor vill härför samråda med Församlingen. Härvid framkom den grundade meningen 

att då klockaresysslan vid denna Församling hade så dåliga lönevillkor så borde den förenas 

med skolmästarebefattningen. Detta borde ske på en gång så fort tillfälle gavs. Men då 

nuvarande klockare Lindberg inte alls var tjänlig och inte kunde motta sysslan, så prövades 

bäst att sysslan nu blott tillsattes ad interim (tillsvidare). Som sökande hade anmält sig fadern 

till den avsatte, förre trädgårdsmästaren C Åkerblom, och klockardrängen Carl Magnus 

Hagert. Den senare valdes med Församlingens enhälliga bifall och även undertecknades 

tillstånd till skolmästare tills vidare. Han skall den 1 september genast börja undervisningen 

§ 2 Beslöts att ny Mässhake skulle anskaffas eller förbättring av den gamla göras på Kyrkans 

bekostnad. Detta ombesörjs av undertecknad Pastor. 

Vid protokollet L J Öberg C Hammarbäck S Carlqvist Olof Ekberg 

Protokoll hållet i Näs Sockenstuga den 31 januari 1819 

§ 1 Med anledning av Kongl Befallningshavandes Kungörelse tillfrågades Församlingen om 

den ville utse sockenfullmäktige eller om en var hemmansåbo ville svara för sig rörande en 

föreslagen överenskommelse angående tiden för väglagning. Församlingen valde den senare 

utvägen. 

§ 2 Valdes tolvman Jan Jansson i Frölunda att övervara valet till Ledamöter i blivande 

Berednings Kommitté med detta Pastorat. Valet kommer efter vanligheten att hållas i Ryds 

sockenstuga. 



§ 1 Upplästes, godkändes och underskrevs de vanliga Räkenskaperna. 

§ 2 Bortgavs fattigroten N:r 3 Öråker, Asker och underlydande 4 gårdar i Tuna till avlidne Jan 

Eric Janssons i Tuna barn, tills de själva kan försörja sig vid ungefär 12 á 14 års ålder. Carl 

Fredin som haft denna rote jämte penninglotten N:r 8, kommer hädanefter att endast få 

behålla den senare ännu ett år. 

Vid protokollet L J Öberg S Carlqvist Per * Jansson i Skälby Per Jansson 

Protokoll hållet i Näs Sockenstuga den 4 juli 1819 

§ 1 Man har flera gånger talat om den sorgfälliga plikten i socken att hålla en Fattigstuga. 

Ärendet upptogs även på föregående sockenstämma, då några hade motsägande mening. Nu 

blev dock beslutat att till nästa vår skaffa material som timmer och annat till en sådan 

byggnad. Förslag skulle uppgöras och godkännas i kommande sockenstämma samt tjänlig 

plats med en liten potatistäppa utses. 

38

§ 2 Gårdssmeden Jan Eric Godhe vid Tibble hade anmält att han ville bli sockensmed. Då en 

sådan gärningsman är högst behövlig för socknen, så antogs Godhen med förbehåll att mot 

skälig vedergällning och efter tillfälle och lägenhet betjäna sockenmännen med smide. 

Som bevis skall detta protokoll avskrivas och tillställas honom. 

Vid protokollet L J Öberg J A Lundh Olof Hedberg 

Protokoll hållet vid Näs Sockenstuga den 22 augusti 1819 

Efter uppläsande av Kongl Befallningshavandes Kungörelse rörande delning och försäljning 

av Bro Härads Allmänning, upplästes även det i Ryds sockenstämma hållna protokollet i 

samma ämne. Socknens respektive innevånare förklarade att de i allt ville förena sig med 

Ryds sockens yttrande. Inspektor Ekberg på Stäket begärde dock att det borde anmälas att 

hans höga principal, som nu arrenderar Kungsängen, har behov av virke till nödvändiga 

hägnader under arrendeåren. 

Vid protokollet L J Öberg C Hammarbäck P Ekberg. 

Protokoll hållet i Näs Sockenstuga den 16 januari 1820 

§ 1 Bortgivandet av Fattigrotarna N:r 2 Sylta, Uppsylta och Skälby till Jan Eric Janssons 

änkas barn i Tuna och N:r 7 Pastors rote till Isak Bengtssons änka i Knektbacken 

tillkännagavs och bekräftades. 

§ 2 Till fortsatt reglering av den, i denna Församling flera gånger föreslagna, men genom 

ovilja hos några lika ofta uppskjutna, förra maj i sockenstämma beslutna Fattigstugbyggnad, 

som nu äntligen under åberopande av Kongl Kyrkolagen 28 kapitlet 4 och 5 §§, blev i 

huvudsak avgjort som följer: 

Byggnaden blir omkring 18 alnar lång och 10 bred inom knutarna, minst 14 varv hög och 

bestående av en stuga och en kammare jämte förstuga. Härtill fordras omkring 120 timmer av 

diverse slag, nämligen: 

Timmer av 20 alnars längd – 70 stycken 

Bjälkar och understag – 16 stycken Summa: 86 stycken 

Sågstockar á 11 alnar – 8 stycken 

Dito till utantaket under teglet – 8 stycken Summa: 16 stycken 

Dito till golv, om därtill behövs – 18 stycken Summa: 18 stycken 

Summa 120 stycken 

Detta fördelat på 30 mantal, som kommer att beräknas förmedlade efter nu träffad 

överenskommelse, blir 4 stockar per mantal. Dessa skall fördelas så att de under 

Granhammars underliggande 8 mantal, som äger tillgång till den därvarande sågen, lämnar 16 

sågstockar, 2 på vart mantal jämte 2 timmer till fyllnad i antalet och låter såga de erforderliga 

bräderna. Arbetet skall enligt författningarna bestridas efter matlag, men körslorna efter 

mantal. 

Vidare avgjordes att kyrkvärdarna som har tillsyn över arbetet, befrias från arbetet och 

sexmännen som sköter gångledsbudningen befrias från arbetsskyldigheten, men inte från 

körslorna. Socken skulle utse någon kunnig karl för upptimringen av byggnaden. Han skall ha 

uppseende under arbetsskyldighet hela tiden. 

Byggnaden skall förses med tegeltak på bräder och ett varv näver för att nå fullkomlighet i 

möjligaste mån. Fönstren som blir 3, 2 i stugan och 1 i kammaren, görs någorlunda stora. 

Pastor har redan köpt fönstren för civilt pris (hyfsat hövligt). Takteglet skall köpas från Aske, 

2.500 stycken. Murteglet köps på närmare håll, 2000 stycken. 

Sedan allt detta var reglerat men vid närmare övervägande av saken anmälde 

kronolänsman Lindh, som Brukspartron Björkmans fullmäktige och tolvman Jan Jansson i 

39

Frölunda som muntligt ombud för greve Oxenstierna, att deras principaler protesterade mot att 

bygget verkställdes detta år. Beroende på det i flera avseende svåra året med brist på foder 

och ovanligt stort snöfall. Därför önskade de uppskov med bygget till nästa år, vari också de 

flesta närvarande förenade sig. 

Undertecknad Pastor invände med skäl, att ett Fattighus lagligen och ovillkorligen borde 

finnas i varje socken, men likväl här inte funnits i mannaminne, även om det blivit erinrat 

flera gånger. Han behövde endast anlita Kongl Befallningshavandes biträde för att verkställa 

det redan fattade beslutet. Detta till sitt eget fredande för en möjlig inträffad förebråelse vid en 

blivande visitation om försummelse av en plikt i detta fall. Han avstår inte från denna utväg 

med annat villkor än att Församlingen under nästa år självmant verkställer byggandet av 

Fattighuset. I annat fall blottställer han sig för Kongl Befallningshavandes åtgärd i saken. 

Emellertid beslöts, att de behövliga bräderna skall sågas i år, dels för att utnyttja den 

myckna snöns ymniga vattenflod vid sågen, dels för att bräderna skall hinna torka. 

Platsen för byggnaden invid Landsvägen, nedan om Knektbacken, skall dikas och planeras, 

vilket nu således kommer att bero. 

Vid protokollet L J Öberg I P Ekberg vid Stäket Jan Jansson Jacob Söderström 

Att övervara valet till ledamöter för den blivande Berednings Kommittén i Ryd, utsågs 

nämndeman Jan Jansson. 

Vid protokollet L J Öberg Protokoll för den 7 maj Se Ryd 


Enligt sockenstämmobeslut i Simtuna sockenstuga den 16 april begärdes av Församlingen där 

laglig och behörig upplysning med anledning av ett meddelat beslut från komminister 

Björklund i denna Församling, angående dalpigan Stina Danielsdotter. Pigans barn hade under 

färden till Dalarna avlidit och hit lämnats obegravt på grund av att modern funnits här vid 

senaste skattskrivningen. 

Det visade sig att pigan av komminister Björklund för mer än 2 år sedan mottagits i en 

slags tjänst men aldrig ens i Församlingsboken blivit antecknad. Efter vad nu kunde upplysas 

hade hon aldrig varit mantalskriven hos honom. Hon hade vid nästföljande flyttningstid, vid 

Mikaeli, kommit i tjänst hos en Tobakshandlare Gröning i Adolf Fredriks Församling i 

Stockholm. Där hade hon tjänat under skattskrivningstiden till nästa flyttningstid. Under den 

tiden hade husbonden avlidit. Hon måste betraktas som lösdriverska, med vilken Näs socken 

inte har haft någon befattning. 

Under sådana omständigheter hade Pastorsämbetet i Simtuna förfarit orätt, genom att inte 

först söka underrättelse om rätta förhållandet, innan barnet avlämnades i Näs Prästgård. Detta 

misstag hade visserligen orsakats av komminister Björklunds attest, men den var ogiltig, då 

han inte varit behörig att avge en sådan. Han har sedan 2 år varit skild från sin befattning och 

med vederbörligt tillstånd flyttat till Stockholm. Pigan hade under en kortare tid av sitt 

vägdrivande och färd till hemorten besökt komministern, som då för sommarnöjde vistades i 

Näs Prästgård. Hon borde höra hemma i Stockholm och inte i Näs, varifrån hon flyttat för 

länge sedan. 

Så beslöts att Stinas efterlämnade barn, Christina, vars födelsedag bör vara oriktigt 

uppgiven, då hon snarare synes var 1 ½ år än som uppgivits ½ år gammal. Hon är inte heller 

född här utan i Stockholm och borde därför avföras dit, sedan undertecknad pastor blivit 

anmodad att härom gå i befattning. Komminister Björklund borde genom sin missvisande 

attest gottgöra Församlingen för den kostnad han åsamkat. 

Vid protokollet L J Öberg S Carlqvist 

Bobergs barn får N:r 8 ….. 

40

Protokoll hållet i lagligen utlyst Sockenstämma med Näs socken den 24 december 1820 

§ 1 Upplästes och förklarades den projekterade Byordningen. Pastors lämnade skriftliga 

yttrande hade samma innehåll som blivit fört till protokollet i Ryd. Församlingen antog 

enhälligt denna till enskild och allmänt och lydande Författning. Man förklarade sin 

tacksamhet mot Kongl Befallningshavandes ådagalagda omtanke för ordning och sedlighet. 

Man anhöll att framledes få begagna den erbjudna rättigheten att begära någon ringa ändring i 

vissa omständigheter, samt att erhålla 6 exemplar av Författningen. 

§ 2 Valdes nämndeman Jan Jansson i Frölunda att som fullmäktig bevaka socknens rätt vid 

frågan om brandstod för Syltas brunna hemman, som kommer att ske nästa Ting den 19 

januari. 

§ 3 Man trodde inte det fanns behov av fullmäktige till Kongl Befallningshavande rörande 

hemmansklyvning, då i denna socken inte fanns någon jordägande bonde. Dessutom var ingen 

jordägare närvarande. 

På anmodan in fidem A G Brodin. 

Protokoll hållet i lagligen utlyst Sockenstämma med Näs församling den 31 maj 1821 

§ 1 Upplästes, godkändes och underskrevs förra årets räkenskaper. 

§ 2 Valdes till sexmän inom socknen för det blivande ecklesiastika året följande: 

1:sta roten: Inspektor Ekeberg 

2:dra och 3:dje roten Öråkers och Tuna: Fjärdingsman Henric Palm 

Berga rote: Bonden Rydstedt 

Skälby rote: Nämndeman Jan Andersson 

Ålsta rote: Kamrer Hedberg 

6:te, 7:de och 8:de roten Tibble och Kyrkbyn: Carl Carlsson i Kyrkbyn 

De nu valda sexmännen skall inneha sina befattningar till 1 maj nästa år. 

§ 3 Vid projektet till en blivande gångledslista ansåg tolvman Jan Jansson att Stäkets herrgård 

borde utom sexmannaskapet, svara för 2 matlag, då detta hemman upptagit flera torp. De 

brukas numera därunder och dessutom i och för sig är ett av de största mantalen i socknen. 

Detta projekt bifölls på anförda skäl av Församlingens ledamöter. 

Vidare kom man överens om att torpare Eric Henricsson i Norrboda som brukar två torp 

skulle göra 2 dagsverken. Även fartygsmannen Lillja, som bor hos Jan Andersson i Berga, 

torparen Carl Lars änka i Hedersberg, som brukar ett dagstorp, soldaten Nähl, inhysesmannen 

Matts Jansson och övriga utsocknes rotar som är fattiga och mindre försörjda vid arbetet i sin 

mån skulle bidraga. Slutligen beslöts att arrendatorn av Aspviks kvarn, som brukar jorden 

som tillhör kvarnen, skall göra dagsverke lika som rotens torpare. 

§ 4 Rörande rengöringen av kyrkogården erinrade komminister Brodin att turen kommit till 

Tibble gård. Stenarna borde vid rensningen läggas utanför västra kyrkogårdsgrindarna och 

användas till kyrkmurens lagning. Rengöringen borde försiggå tisdagen den 5 juni. Vad angår 

stenmurens lagning kom man överens om att avskedade soldaten Nähl skulle biträda mot 

rättighet att sedan vara befriad från dagsverken vid Fattigstugubyggnaden. 

§ 5 Därefter frågades det om den blivande Fattigstugubyggnaden och erinrades att 

kronolänsman Lindh och sergeanten Engström inte framfört det timmer som åligger dem att 

41

leverera. Rotens sexman anmodades att med anledning härav göra en påminnelse om deras 

skyldighet. 

Vidare beslöt Församlingens ledamöter att till överinseende över byggnaden anta tolvman 

och kyrkvärden i Frölunda, Jan Jansson. För varje arbetsdag skulle han beviljas enligt allmänt 

beslut 1 riksdaler banko ur Fattigkassan. Den nu valde föreståndaren, tolvman Jan Jansson, 

proponerade (föreslog), att för den blivande byggnadens större fasthet och styrka, skulle de 

karlar som antogs till upphuggningen, arbeta vid bygganden utan ombyte i sex dagar och 

sedan avlösas av andra som också skulle arbeta i sex dagar utan ombyte. Deras gjorda 

dagsverken skulle sedan komma att räknas dem till godo och de skulle befrias från vidare 

arbete, tills varje arbetsskyldig gjort lika många dagsverken, som åligger honom i förhållande 

till det jordbruk han har. Denna proposition vann allmänt bifall och kommer därför att tjäna 

till efterrättelse vid byggnadens uppförande. 

Dessutom antogs enhälligt att till upphuggning borde sådana karlar skickas, som tolvman 

Jan Jansson godkänner. Den oduglige skickas tillbaka och jordägaren får betala kostnaden för 

det dagsverke, som hans jordbruk är skyldig att göra. 

Vad materialuppköp angår, beslutades att dessa uppköp skulle pastor och kyrkvärdarna 

göra i samråd. De skall uppvisa verifikationer på de använda medlen. 

§ 6 På proposition av komminister Brodin, som anmält den oordning som försiggår i kyrkan, 

då vissa personer mitt under gudstjänsten och särskilt på läktaren under Predikan kommer in i 

rummet och ställer till buller. Församlingens ledamöter beslöt att dörren till läktaren skulle 

förses med lås och hållas stängd från början av Predikostolsversen och till Predikans slut. 

Under denna tid skall ingen, vem han än må vara, utom vid sjukdom tillåtas att gå ut, liksom 

att ingen skulle få slippa in. Detta sockenstämmobeslut skall till vederbörandes efterrättelse en 

gång kungöras från predikstolen. 

§ 7 Slutligen anmälde undertecknad att ett årligt arvode för bägge socknarnas vaccinatör, 

klockaren Johansson i Ryd, skulle beviljas. Han skulle få 5 (fem) riksdaler banko ur 

Kyrkkassan för sitt besvär. Då Församlingens fattiga innevånare härigenom befriades från en 

avgift, om än liten men likväl ofta för dem betungande, så ansåg sockenstämman att detta 

arvode för ett så välgörande ändamål inte borde vägras klockare Johansson. 

In fidem protokolli Carl Lud Boström. Vice pastor 

På Församlingens vägnar Alf Brodin Vice komminister Olof Hedberg Jan Jansson 

tolvman 

P S Efter justerat protokoll anförde Komminister Brodin att till kyrkväktarens förmån borde i 

anseende till hans ringa lön en årlig kollekt på Nyårsdagen upptas, vilket förslag vann 

Församlingens bifall. 

Vid protokoller C L Boström Alf Brodin Olof Hedberg 

Protokoll hållet i Näs Sockenstuga den 9 september 1821 

Sedan Fattighuset är så färdigt att man kan bo där så överlades gemensamt, att följande av 

socknens fattiga, vilka sakna något hem för sig och sina barn, nu genast få flytta in, nämligen 

Första rummet: Jan Erik Jans änka med barn 

Andra rummet: Staffans änka får flytta in i kammaren, därför att hon ikläder sig skyldigheten 

att i möjligaste mån sköta Granström, som även i kammaren får bo ……. 

.. …. N:r 3 eller 3:dje rummet 

Fjärde rummet: Anders Anderssons änka med sina tre små barn. Dessa tre barn kommer att 

sättas under moderns vård, liksom Jan Eric Jans änka, Hedda Jansdotters tre barn under 

42

hennes vård. Detta får de njuta till de fyllt 12 år eller om de finner arbete före. De må komma 

till denna förmåga förr eller senare. 

§ 2 Proponerade (föreslog) undertecknad att klockaränkan här med sina 2 omyndiga små barn 

beviljades ett extra nådår (en slags pension för änkor och oförsörjda barn efter kyrkliga 

tjänstemän, att under ett år uppbära den dödes inkomst och själva bekosta en vikarie), på 

vilken proposition Församlingens respektive ledamöter enhälligt lämnade ett jakande svar. Jag 

lovade med bistånd av pastor i Församlingen, att med böneskrift härmed ingå till vederbörligt 

ämbete. 

§ 3 Valdes till fullmäktige vid markegångstaxans uppgörande i denna Församling Herr 

Rådman C Ahlberg på Tibble. 

Vid protokollet A G Brodin vice komminister, på anmodan av pastor. J A Lindh P Ekberg 

Jan Jansson C Ahlberg 

Protokoll hållet i lagligen utlyst Sockenstämma med Näs församling den 26 januari 1822 

§ 1 Enligt skedd pålysning samlades socknens Röstägande ledamöter till klockarval. Rösterna 

som till större delen avgavs genom lagliga fullmakter, utföll så att Apelgren på tredje förslaget 

fick de flesta. 

§ 2 Förenade sig Näs sockenbor att anförtro den i Ryd valda, häradsdomare Eric Pehrsson i 

Fiskeby, fullmäktigeskapet vid det kommande Häradstinget i Tibble den 2 januari, för att avge 

socknens yttrande angående Landshövdinge Ämbetets projekt om en djurläkares antagande 

inom länet. Med samma önskan som den Ryds socken yttrat. 

Vid protokollet A G Broman vice pastor S Carlqvist J A Lindh 


§ 1 Upplästes, godkändes och underskrevs de vanliga Räkenskaperna 

§ 2 Överenskom och beslutade Socknens ledamöter på vice pastors givna anledning, att en 

fattiglott borde tas ifrån Hedda i Fattigstugan, då hon numera har endast ett barn att försörja. 

Den lotten som togs från henne skulle delas mellan de värnlösa barnen, så att de kommer att 

njuta en hel fattiglott vardera. Dessa skulle vid nästa utdelning tillfalla: 

Soldat Jalek i Näs och avskedade soldaten Malmbergs hustru i Ryd. Hon hade som tidigare 

åtagit sig att föda och vårda den förra och den senare Johanna 

Den efter avlidna i Fattigstugan ledigblivna lotten bortgavs med enhälligt bifall 

(till Greta) överstruket, som redan som husvill och eländig fått tillstånd att flytta in i 

Fattighuset. 

Vid protokollet Er Eriksson vice pastor 

Uppläst och vidkänt intygar på Församlingens vägnar S Carlqvist Jan Jansson 

Anders Frögren 

Protokoll hållet i Näs Sockenstuga den 11 augusti 1822 

§ 1 Uppläste vice pastor 2:dra § av Sockenstämmobeslutet den 2 augusti 1818, Där socknens 

ledamöter hade kommit överens om att en ny mässhake skulle anskaffas eller den gamla 

förbättras. Sedan man sett att det senare var omöjligt och sockenmännen tagit reda på 

Kyrkkassans ställning, beslutades att en ny svart mässhake med silver skulle inköpas. Detta 

efter att man tagit del av vice pastors kostnadsförslag och bestämt att den skulle betalas med 

kyrkans medel. 

43

§ 2 Förre sockenskräddaren i Odensala, Mattias Sundberg, vars vackra betyg upplästes, sökte 

att bli antagen som sockenskräddare i Näs socken. Då den allmänna meningen var att en 

sådan hantverkare behövdes i socknen, antogs han med villkor, att om han har arbete inom 

Församlingen, får han inte åtaga sig något från annat ställe, utan först betjäna dem som antagit 

honom. 

Vid protokollet Er Eriksson vice pastor Jan Jansson Carl E Carlsson Johan Persson 

Protokoll hållet i Näs Församlings Sockenstuga den 29 juni 1823, efter 14 dagars förut 

skedd pålysning. 

§ 1 I denna sockenstämma blev Kyrko – och Fattigkassornas Räkenskaper för det senaste 

Ecklesiastikåret granskade, godkända och underskrivna. 

§ 2 Då det befanns nödvändigt att den förut påtalade reparationen på sockenstugan och 

klockarbyggnaden skyndsamt borde ske, så beslöts, att den skulle genom gångled börja 

onsdag i nästa vecka. Arbetet verkställs under tillsyn av arbetskarlen Anders Granbom, som 

därför kommer att få ett arvode av 1 riksdaler banko om dagen. Denna utgift tillsammans med 

spik m m skall tillsvidare tas av Kyrkokassan, men bör efter fullgjord reparation återbetalas av 

Församlingen efter fördelning på mantal. 

I samband härmed beslöts att nya kyrkostegar skall tillverkas vid samma tillfälle, även 

genom gångled och under tillsyn av Granbom. 

§ 3 Avgjordes att Församlingens Klockare skulle i lön årligen erhålla av varje mantal 1 

fjärding Råg och 1 dito Korn, 4 lisspund hö samt 2 kärvar råg - och 2 kärvar kornhalm. Den så 

kallade Matmålen skall han få som vanligt, men det åligger Klockaren att själv hämta den. 

Åborna i Tuna by, som var för sig besitter ¾ mantal, förbinder sig att betala som förut 1 

mantal var. 

§ 4 Nuvarande Klockaren Anders Apelgren, har enligt avlämnat behörigt examensbetyg, god 

kännedom och insikt i vaccinationens genomförande och vederbörliga skötsel. Alltså antogs 

han till vaccinatör för Näs Församling. Han tillträder denna befattning från början av nästa 

Ecklesiastikår 1824 och kommer att få årlig lön med fem (5) riksdaler banko ur Fattigkassan. 

Apelgren beviljas också att tillverka oblater för Näs, varför han åtnjuter 1 riksdaler banko 

årligen ur kyrkokassan. 

§ 5 Anmälde komminister Brodin att det fattades en ledamot i Kyrkorådet, varför val nu 

skulle anställas. Av förekomna skäl, uppsköts det till nästa sockenstämma. 

§ 6 Till sexman för Skälby rote tillsattes bonden Jan Carlsson i Skälby i stället för 

nämndeman Jan Andersson i Sylta, som en längre tid innehaft denna befattning och nu är 

hindrad av andra göromål och inte vidare kan fortsätta som sexman. 

§ 7 Åt den utfattiga änkan Asp, som är sjuklig och sängliggande, anslogs tills vidare ur 

Fattigkassan ett understöd på 3 riksdaler 16 skilling banko, vilka pengar skall överlämnas till 

komminister Brodin för att efter hand tilldelas henne. 

Vid protokollet Joh Fr Lindroth S Carlqvist Anders Frögren Jan Jansson 

Anders Olsson Hindrik H Palm 

44

Protokoll hållet i Näs sockenstuga den 14 september 1823, efter förut laglig skedd 

pålysning. 

S D Antogs till fullmäktige för Bondeståndet för Ryd och Näs Församlingar vid valet till 

ledamot av nämnda Stånd till markegångstaxans uppgörande för året, nämndeman Jan 

Andersson i Sylta. 

Vid protokollet på anmodan A Brodin vice komminister 

På Församlingens vägnar Anders Apelgren, klockare Johan Persson 

Protokoll hållet i Stockholms - Näs Församlings Sockenstuga den 9 maj 1824, efter 14 

dagars förut skedd pålysning. 

I denna sockenstämma upplästes, granskades och godkändes så väl Kyrko – som 

Fattigkassornas Räkenskaper för det senaste Ecklesiastikåret. 

Vid protokollet Johan Frans Lindroth vice pastor Carl Jansson Jan Jansson 

Protokoll hållet i lagligen utlyst Sockenstämma med Näs Församling den 18 juli 1824 

§ 1 Då de för flera år tillbaka valda Kyrkoråds ledamöterna nu mera med döden avgått, 

kamrer Olof Hedberg på Ålsta, nämndeman Pehr Jansson i Näs Kyrkby samt bonden Pehr 

Jansson i Skälby, så invaldes i de avgångnas ställe kamrer Sven Carlqvist på Lennartsnäs samt 

bonden Carl Ersson i Skälby. 

§ 2 Sedan frågan blivit väckt om nödvändigheten att ha ett varaktigare stängsel kring 

Församlingens Kyrkogård än det nu högst bristfälliga, så ansåg Församlingen tjänligast att vid 

kyrkgrindarna låta sätta upp pelare av murtegel, täckta med järnbleck. Men då arbetet skulle 

verkställas genom gångled över Socknen, och det vid denna årstid skulle bli mycket 

betungande, fattade man beslut att nödvändiga material under nästa höst eller vinter skulle 

inköpas och efter gångled framföras till Kyrkan för att vara i beredskap att användas 

kommande vår, då arbetet lättast kunde verkställas. Men då någon mindre reparation av 

träpelarna vid kyrkogårdsgrindarna ansågs oundvikliga, åtog sig Jan Pehrsson i Ekhammar 

och Carl Carlsson i Kyrkbyn att verkställa detta arbete mot avräkning på de nästa år blivande 

gångledsdagarna. 

§ 3 Av samma skäl som ovan beslöts att kyrktaket skulle tjärstrykas, men inte förrän till nästa 

vår. Särskilt som Församlingen nu saknade tillgång till nödvändiga spån. Församlingens 

pastor skulle i samråd med kyrkvärdarna under tiden vidta någon anstalt att köpa spån till 

lindrigaste pris för att ha i beredskap till våren. 

§ 4 Sedan kyrkvärden Carl Jansson i Tuna anmält sin önskan att bli befriad från 

kyrkvärdskapet, invaldes i hans ställe bonden Jan Pehrsson i Ekhammar. Jan Pehrsson som 

var närvarande vid sockenstämman förklarade sig villig att motta detta uppdrag. Han kommer 

alltså att njuta de förmåner och uppfylla de åligganden som denna befattning åtföljer. 

§ 5 Då Ryds Församling funnit skäligt att bevilja sina kyrkvärdar en löneökning av 1 riksdaler 

banko från maj, så förklarade sig även Näs Församling villig att anslå samma ökning åt sina 

kyrkvärdar. Detta tillskott skulle räknas från maj månads början detta år. 

Vid protokollet A G De Jounge P L Jan Pehrsson S Carlqvist 

Sockenstämmoprotokoll hållet med Näs Församling den 18 augusti 1824. 

Efter slutad gudstjänst och i anledning av tidigare laglig pålysning sammanträdde Näs 

Församlings ledamöter. En från Kongl Maj:ts Nådig skrivelse av den 26 november 1823, 

vilken genom Konungens Respektive Befallningshavande i Länet blivit kungjord i 

45

Församlingen med befallning att ge sitt uttalande inom innevarande månadens slut om 

tjänligaste sättet att grundlägga någon fond eller inrättning till understöd för sådana 

jordbrukare, vilkas gröda av hagel, frostvattenflöden eller andra oförutsedda och inte 

avvärjningsbara händelser skadas och fördärvas. 

På nytt upplästes den med underdånig tacksamhet för Kongl Maj:ts Landsfaderliga 

Omtanke för sitt folks väl. Man önskade visserligen kunna bidraga till ett så högst välgörande 

ändamål, men då socknen består av några få possessionater, vilka inte själva eller genom 

ombud var närvarande, fanns endast arrendatorer och herrgårdsbönder, vilkas besittningsrätt 

av sina hemman alltid måste vara osäker. Därför kunde Församlingen under dessa 

omständigheter inte grundlägga någon fond eller inrättning för det omtalade ändamålet. 

Förklarade sig Näs Församlings ledamöter villiga att om någon sådan olycka skulle 

drabba någon av Näs allmoge, en var efter råd och lägenhet ville bidra till den nödlidandes 

hjälp. Dock anmälde befallningsman Lindh och kamrer Carlqvist att de få jordägarna inom 

denna Församling borde höras i denna sak. Man ville höra om de var villiga att bygga ett 

Sockenmagasin för detta välgörande ändamål, där var och en insatte spannmål, som vid en 

inträffad olycka kunde undsätta de drabbade. 

Konungens Befallningshavandes Kungörelse om en rannsakning med Bro Härad den 16 

denna månad upplästes på nytt i Sockenstugan. Tolvmannen och kyrkvärden i Frölunda 

anmodades att nämnda dag möta Konungens Befallningshavande vid Tibble Gästgivargård, 

och lämna nödvändiga upplysningar vid förrättningen. Utdrag ur sockenstämmoprotokollet 

skall tillställas honom. 

Med anledning av lagmannen och häradshövdingen Lanells (?) meddelande att av - och 

tillträdessyn skall hållas på Ryd och Näs kyrkoherde boställe den 16 september klockan 9 f m, 

valde Församlingen till fullmäktige för Näs socken befallningsman Lindh, som åtog sig att 

infinna sig vid Ryds prästgård och övervara förrättningen. Utdrag ur protokollet skulle 

tillställas honom. 

Vid protokollet Johan P Juringius Jan Jansson Jan Pehrsson P Ekberg 

Protokoll hållet i lagligen utlyst Sockenstämma med Näs Församlingen den 15 maj 1825 

§ 1 Kyrko – och Fattigkassans räkenskaper för det sista året blev för Församlingen upplästa 

och som godkända underskrevs de. 

§ 2 Till sexman för Tibble rote i stället för bonden Carl Carlsson i Näs Kyrkby, vilken en 

längre tid innehaft denna befattning, anmäldes nu arrendatorn i Tibble herr Asker vara i tur 

härför. Denna hans befattning börjar i dag. Han skall underrättas härom. 

§ 3 För att nå rättvisa vid gångledsdagsverken har en gångledslista blivit uppräknad enligt 

Kyrkoboken. Den blev godkänd av Församlingens ledamöter och stadfäst. Enligt vad 

Församlingen anmälde skulle det hittills varit vanligt att jordtorpen vid gångled svarat för 1/3 

mot bondehemman. 

§ 4 Enligt Sockenstämmans beslut av den 18 juli 1824, skulle kyrktaket nu förbättras genom 

att man satte i nya spån i de ruttnades ställe och sedan tjärade taket. Uppdrogs det första av 

dessa arbeten åt snickaren i Ryd Anders Gustaf Blom. Han var hitkallad och närvarande och 

förklarade sig villig att fullgöra arbetet lagligen och försvarligen mot 1 riksdaler banko för 

varje arbetsdag. Han skulle få biträde genom gångled av Församlingen, som sexmannen för 

varje rote skulle kalla. Han skulle också när arbetet för hans rote var avslutat sända bud till 

nästa rotes sexman, utan att därmed besvära Församlingens klockare. 

Snickaren Blom förband sig för följande av arbetets nödvändiga genomförande: 

46

Reparationen börjar ovillkorligen den 30 maj och fortsätter sedan oavbrutet tills den är 

färdig. 

Arbetet börjar klockan 6 varje morgon och slutar klockan 9 på aftonen, med undantag för 

2 vilotimmar. 

Skulle Blom vara frånvarande någon dag och gångledsmännen därför förspiller en 

arbetsdag, skall Blom ersätta dem med lika hög dagspenning som han själv får. Kommer 

däremot gångledsmannen för sent eller lämnar före klockan 9 på aftonen lejes annan man för 

den försumlige. 

Om det nödvändiga materialets anskaffande skall Blom tidigt underrätta pastor eller 

kyrkvärdarna, så att arbetet inte kommer att avstanna. 

Denna § av dagens protokoll skall äga ömsesidig förbindande kraft och gälla som särskilt 

uppsatt kontrakt. Därför skall Blom infinna sig i Sockenstämman när protokollet justeras och 

med sin underskrift bestyrka vad som blivit beslutat. 

§ 5 I anseende till den i föregående § beslutna nödvändiga reparationer på Kyrkans tak och 

därför orsakad utgift av Kyrkans medel samt att gångleden inte måtte bli alltför betungande 

för Församlingen, beslöts att uppförandet av tegelpelarna vid kyrkogårdsgrindarna, som 

fastställdes i Sockenstämma den 18 juli 1824 skulle ske i vår, skall tillsvidare inställas. När 

kyrktakets reparation är gjort och om Kyrkans medel därefter räcker till dessa pelare och om 

gångledsturen medgiver, kommer arbetet att genomförs i år. 

§ 6 På given anledning beslöts att pastor och kyrkvärdarna samt expeditions 

kronobefallningsman Lindh skulle på utsatt dag sammanträda för att granska de personers 

tillstånd och behov som för närvarnade njuter Fattigdel, så att ändamålet med Församlingens 

Fattigvård måtte säkrare uppfyllas. Resultatet av denna granskning skall framvisas vid 

justeringen av denna dagens protokoll, som utsattes till i dag om fjorton dagar, som är Heliga 

Trefaldighetsdagen. 

Datum ut supra vid Protokollet A G de Jounge P L Anders Frögren Johan Pehrsson 

Jan Jansson Lars ……roth 

Med det i § 4 i ovanstående Sockenstämmoprotokoll uppgjorda beting förklarar jag mig 

fullkomligt nöjd och ikläder mig den föreskrivna förbindelsen som om det vore särskilt 

kontrakt. Näs Sockenstuga den 29 maj 1825 A G Blom, agronom 

Protokoll hållet i Sockenstämma med Näs Församling den 10 juli 1825 

Sedan Församlingens ledamöter blivit underättade om hur mycket halm som behövs till 

ladugårdstakets täckande i Ryds prästgård, beslöts att halmen skall levereras vid pastors 

bostället den 14 denna månad. När halmen från båda Församlingarna har lämnats, skall 

bonden Jonas Matsson i Lerberga upplägga det på taket. 

Herr Asker utsågs som Församlingens ombud att avsyna det reparerade taket, varefter 

repartition (fördelning) av kostnaden görs av pastor, som sedan bestämmer dag för pengarnas 

avlämnande. Det som då inte likvideras, kommer genast infordras av sexmännen. 

Vid protokollet A G de Jounge P L 

På Församlingens vägnar: Sven Asker S Carlqvist Claes Ljungqvist 

Protokoll hållet i lagligen utlyst Sockenstämma med Näs Församling den 9 oktober 

1825. 

§ 1 På begäran av Gode Männen i framlidne Kongl Hovpredikantens och Kyrkoherden 

Öbergs Sterbhus, Apotekare Wahlberg, Kongl Hovpredikant och Kyrkoherde Åsander samt 

Inspektor Åberg, hade Församlingens röstägande ledamöter blivit sammankallade till 

47

Sockenstämma i da g. De skulle höras över en av ovannämnde Sterbhusföreståndares begäran 

att erhålla någon avskrivning på det i Garpeboda hemman intecknade lån ur Näs Kyrkokassa, 

stort 1.000 riksdaler banko, för vilket Sterbhuset efter skedd försäljning av hemmanet, som 

underskrev denna inteckning, ansetts böra ansvara. 

Efter att Sterbhusets God Män framställt som skäl för sin begäran, att enligt vad nu 

upplåtna handlingar ville bevisa, var att inte någon underlåten försiktighet vid Lånets 

beviljande hade skett, utan att oförutsedda tillfälliga omständigheter vållat en förlust, kännbart 

att ersätta både för Kyrkan och ett mindre bemedlat Sterbhus. Dessa herrar trodde sig i 

egenskap av Förmyndare för framlidne Hovpredikantens Öbergs barn inte lagligen kunna 

åläggas att betala hela summan av den orsak att kyrkvärdarna tillsammans med pastor har lika 

ansvar för Kyrkokassan. De erbjöd sig nu på Sterbhusets vägnar att ersätta Kyrkkassan 1/3 av 

lånesumman med 333 riksdaler 16 skilling banko och uppkomna räntor. Likväl vad räntan 

beträffar med förbehåll att Sterbhuset får tillgodoräkna sig den summa, som influtit för det 

sålda lösöret vid Garpeboda, vilken för närvarande skall vara belagd med kvarstad. 

Härvid yttrade den nu närvarande kyrkvärden Jan Jansson i Frölunda, att han för sin del 

bestred allt deltagande i ersättningen av Kyrkans förlust på grund av att det nu ifrågavarande 

Lånet skulle blivit beviljat av Hovpredikant Öberg utan att kyrkvärdarna däröver först blivit 

hörda. 

Därefter upplästes ett av Greve E A Lantingshausen författat diktamen av följande 

innehåll: 

Vid den Sockenstämma som kommer att hållas i Näs Församling den 9 oktober med 

anledning av frågan om ansvarighet för framlidne Hovpredikanten Öbergs Sterbhus, för det i 

Garpeboda intecknade Lån ur Näs Kyrkokassa, stort 1.000 riksdaler banko, får jag, som 

jordägare i denna Församling, anföra till protokollet; att då Hovpredikant Öberg, tycks ha 

iakttagit alla de försiktighetsmått som vid utlåning av Kyrkans medel borde iakttagas, helst 

som egendomen då Lånet beviljades inte var graverad med mer än 4.000 riksdalers Inteckning 

och vid den senaste Taxeringen blivit uppskattad till 9.000 riksdaler banko. Därför bör 

Sterbhusets inte åläggas större ersättning än högst 2/3 av Inteckningens belopp eller 666 

riksdaler 32 skilling. 

Granhammar den 8 oktober 1825 E Alb Lantingshausen /sigill/ 

Församlingens närvarande ledamöter trodde sig inte kunna gå in på någon närmare 

granskning av rätta förhållandet med detta Låns beviljande eller om föreskriften om 

kyrkvärdarnas hörande blivit iakttagen. Men den gjorda ansökan är av stor vikt både för 

Kyrkokassan och för den bortgångnes kvarlämnade. Genom Garpeboda hemmanets 

ytterligare påbjudna försäljning på exekutiv auktion återstår ännu något hopp att få Kyrkans 

fordran åtminstone till någon del täckt genom den nya försäljningen. Därför beslöt 

Församlingen att vänta på den blivande auktionen för att sedan meddela sitt yttrande över 

Sterbhusets begäran. 

§ 2 Pastor hade hemställt om ett orgelverk till Församlingens kyrka, vilket allmänt bifölls. 

Friherre Åkerhjelm åtog sig att fråga efter priset hos någon skicklig orgelbyggare och sedan 

meddela Församlingen. Därefter skulle sockenborna överlägga om tid och sätt att kunna köpa 

ett orgelverk, som så länge hade behövts. 

§ 3 Änkan Hedda Jönsdotter från Öråker beviljades att under kommande vinter få bo i 

Fattigstugan med sin styvdotter. Men med uttryckligt förbehåll att hon skulle låta barnet gå i 

skolan samt att hon till våren tänker flytta från Fattigstugan. 

År och dag som ovan Vid protokollet A G de Jounge 

På Församlingens vägnar S Carlqvist Jan Jansson Johan Persson 

48

Protokoll hållet i allmän lagligen utlyst sockenstämma med Näs Församling den 19 

februari 1826. 

§ 1 Arrendatorn på Ålsta, Claes Jungqvist, valdes att som ombud för Näs Församling, 

övervara Sockenstämman i Ryd den 5 mars, då val av ledamöter i Berednings Kommittén 

skall ske. 

§ 2 Sedan åtskilliga brister kommit i dagen på Församlingens kyrka och Församlingens 

ledamöter, kyrkrådet och kyrkvärdarna vid en tidigare överläggning uppdragit åt pastor att 

skaffa en skicklig murmästare, som kunde åta sig kyrkans reparation, så lämnade 

murmästaråldermannen Lars Söderström från Uppsala ett förslag över arbetskostnader. Sedan 

det blivit granskat av flera av Församlingens ledamöter antogs detta till rättelse för det 

blivande kyrkoarbetet, då följande skulle iakttagas: 

1:o Murmästare Lars Söderström ombesörjer arbetet med egen tillsyn och med 3 gesäller, som 

under hela arbetstiden oavbrutet biträder, utan att Församlingen för deras resor eller underhåll 

på stället skall vidkännas någon särskild utgift, med undantag för husrum och sängkläder. För 

övrigt ankommer det på Söderström att betala dem av nedannämnda summa som i ett för allt 

blir gemensam arbetslön för både mästare och gesäller. 

2:o Kyrkan rappas så väl in - som utvändigt och brister i murar och valv bättras. Detta arbete 

börjas genast efter vårbrukets slut eller så snart murmästaren får tillsägelse från Församlingen 

och bör vara klart före bärgningstiden. 

3:o Församlingen skaffar materialet och biträder med gångled efter behov. 

4:o Murmästaren erhåller 140 riksdaler banko i ett för allt, som betalning för sig själv och 3 

gesäller. Av denna summa erhåller han 33 riksdaler 16 skilling som förskott då arbetet börjas, 

men mist ¼ av den överenskomna summan bör ovillkorligen innestå tills hela arbetet är 

avslutat och ordentlig besiktning är gjord. Utom de överenskomna 140 riksdalerna erhåller 

han nu genast mot kvitto 10 riksdaler banko, som ersättning för resekostnad till besiktning av 

förslagets avlämnande. 

5:o I enlighet med ovanstående grunder för den blivande reparationen skall kontrakt särskilt 

uppgöras med murmästare Lars Söderström. Kyrkorådets ledamöter skall närmare bestämma 

tjänligaste tiden och sättet för att skaffa material. 

Ut supra In fidem Protokolli A G de Jounge P L 

På Församlingens vägnar A Warenberg A Carlqvist Jan Jansson 

Protokoll hållet i lagligen utlyst Sockenstämma med Näs Församling den 26 februari 

1826 

§ 1 Sedan pastor, efter kungörelse från Predikstolen, särskilt underrättat de av Församlingens 

röstägande ledamöter, som vistades i huvudstaden, att frågan om ersättning till Näs 

Kyrkokassa i Garpebodas intecknade fordran, stor 1.000 riksdaler banko jämte obetalda räntor 

från den 24 september 1819 till nu, i dag skulle avhandlas i denna Sockenstämma. Pastor hade 

också anmodat dem som inte personligen kunde närvara, att skriftligen avge sitt yttrande i 

denna lika ömtåliga som för Kyrkokassa oriktiga ersättningsfråga. Efter att Församlingens 

ledamöter hade blivit underrättade om att den Exekutiva auktionen på Garpeboda hemman 

genom Konungens Befallningshavande i Uppsala kungörelse blivit inställd och sålunda 

hoppet att få kyrkans fordran täckt genom en försäljning försvunnit, upplästes Sockenstämmo 

protokollet från den 9 oktober 1825. 

Vid detta protokoll hade de närvarande Gode Männen i Hovpredikanten och Kyrkoherde 

Öbergs Sterbhus, Apotekare Wahlberg och Inspektor Åberg gjort den påminnelsen att de 

erbjudit sig ersätta Kyrkokassan med 1/3 av kapitalet och obetalda räntor till den 9 oktober 

1825. De hade därmed inte menat räntan på hela kapitalet, vilket överstigit deras lagliga 

ansvarsskyldighet, utan endast den del för vilket Sterbhuset enligt lag försökt hålla sig 

49

skadelöst genom försäljning av lösöret i Henrik Hagströms gäldbundne (skuldsatta) bo. 

Försäljningssumman blev 240 riksdaler banko, vilket utgör 4 års ränta på hela kapitlet. Samt 

att Sterbhuset för övrigt vidkänns endast räntan för sin erbjudna tredjedel av kapitalet till den 

9 oktober 1825, vilket som rättelse skulle intas i protokollet. 

I övrigt kvarstod Sterbhuset vid sitt gjorda anbud, så vida detta, utan mellankommande 

Rättegång, antogs. Det villkor, som Sterbhuset åberopat i protokollet för den 9 oktober 1825, i 

avseende på den under Rättegång stående summan för sålt lösöre vid Garpeboda, förnyades 

även nu. Kyrkvärdarna bestred liksom vid förra Sockenstämman sitt deltagande i ersättningen 

med samma skäl som då, vilket anfördes till protokollet. 

Sedan Församlingens ledamöter blivit uppmanade att yttra sig om de kunde anta 

Kyrkherde Öbergs Sterbhus anbud och om de ansåg att Rättegång skäligen borde företas 

antingen mot Kyrkoherde Öbergs Sterbhus enskilt, eller mot Kyrkokassans förvaltare 

gemensamt, lät friherre G I Åkerhjelm genom sitt ombud lämna följande yttrande: 

Anförande till Sockenstämmoprotokollet i Näs Församling den 26 februari 1826. 

Sedan Konungens Befallningshavande genom Kungörelse av den contramanderat 

(återkallat) den senare utlysta auktionen på Garpeboda och antagit det vid förra auktionen 

gjorda anbudet, varigenom Näs Kyrkokassa, som har inteckningar i fastigheten sedan 1817, 

inte fått sin fordran betald, så bör Församlingen utlåta sig om någon talan i laglig väg skulle 

anställas mot Församlingens dåvarande Pastors Sterbhus och kyrkvärdarna, för att erhålla vad 

Kyrkokassan gått miste om. 

Som grund för denna mening, som jag avgiver, har jag undersökt vad Författningarna i 

detta avseende har att bjuda och jämfört dessa föreskrifter med de åtgärder som blivit 

vidtagna och de säkerheter som erhållits för lånet till Garpeboda. 

Av Konsistorieprotokollet den 3, 4 och 5 juli 1797, 6 § 2 momentet och dess till pastorernas 

givna föreskrifter den 3 december 1800, moment 8 inhämtas följande stadgar i avseende på 

utlåning av Kyrkornas medel: 

Nämligen ur den första föreskriften Litt A, att säkerheten skall bestå i laglig av Domstol 

given inteckning i fast Egendom, som bevisligen är ograverad (obelastad). Åtminstone inte 

med större inteckning graverad än att den motsvarar det begärda lånet. 

Ur den senare föreskriften att ingen, vem det vara må, får ur någon under Kyrkoherdens 

och kyrkvärdarnas vård stående kassor, utan deras gemensamma bifall låna. Genom utdrag ur 

Inteckningslängden för år 1817 ser man, att Garpeboda vid detta års taxering är upptaget till 

9.000 riksdalers värde och av Gravationsbeviset på Fastigheten ser man att när lånet ur Näs 

Kyrkokassa lämnades, var egendomen intecknad för 4.500 riksdaler. Härvid synes att 

föreskriften att egendom i vilken Kyrkokassan erhåller Inteckning, inte skall vara besvärad av 

större Inteckning än att den svarar mot det begärda lånet, vilket vid detta tillfälle ej blivit 

uraktlåten (försummad). 

I föreskrivna termer är även skuldförbindelsen uppsatt och under samma dag vid Tinget 

offentligen och behörigen i Fastigheten intecknad, varför ock min grundade anledning även i 

avseende på den tagna säkerheten, är att det inte synes förekomma något varigenom 

Domstolen skulle kunna döma Kyrkokassans förvaltare till någon ersättning. 

Beträffande den omständigheten att ingen får utan Kyrkoherdens och kyrkvärdarnas bifall 

erhålla lån ur Kyrkokassan, så har kyrkvärden Jan Jansson i Frölunda, vid Sockenstämman 

den 9 oktober meddelat, att han och bonden Carl Jansson, som då var kyrkvärd, inte vetat 

något om detta lån när det beviljades och har han på denna grund, anmält att han inte vill 

deltaga i ersättning för lånet. 

Denna Jan Janssons uppgift över ett enskilt förhållande mellan kyrkvärdarna och 

Hovpredikant Öberg kunde varken bestridas eller bejakas av det närvarande ombudet för 

Öbergs Sterbhus vid förra Sockenstämman. En närmare prövning av riktigheten i dessa 

50

uppgifter för att därigenom på laglig grund befrias från ersättning eller fällas till ersättning för 

kyrkvärdarna, anser jag inte tillkommer Församlingen, som inte har domsrätt. Men det finns 

uppgift på att kyrkans medel och skuldförbindelser jämte kyrkans övriga utlånings och 

säkerhets handlingar vid detta tillfälle var hos Pastor under hans vård och gömmo förvarade. 

I Domarens Inteckningsbevis uppges, att betyg uppvisats att Kyrkoherden i Ryd givet sitt 

bifall till detta lån, men kyrkvärdarna nämns inte. Då Jan Jansson är känd av var man för 

ordning och redlighet i alla förhållanden, så saknas inte anledning till en på moraliska skäl 

grundad övertygelse att kyrkvärdarna verkligen var okunniga om att lånet beviljats. Jag vill 

medge att detta kan tala till Församlingens förmån. Men däremot anser jag, att i händelse 

saken drages inför Domstol, denna omständighet inte skulle verka som eftergift för dem i fall 

ersättning blev ådömd Kyrkkassans förvaltning, då de först och främst svårligen om inte 

omöjligen skulle kunna bevisa i laglig bevisning ett särskilt förhållande mellan personer, där 

ena parten inte längre lever. Även om detta vore görligt, har de i Redogörelsen för 

Kyrkokassans förvaltning för det året då utlåningen skett, underlåtit att göra någon anmälan 

av detta förhållande eller reserverat sig när de tillsammans med Kyrkoherden skrivit under 

Huvudräkningen. Den jämte skuldförteckningen framlades och upplästes i lagligen utlyst 

sockenstämma den 7 maj 1818, vilket syns i protokollet från Sockenstämman. 

Utlåningen till Garpebodas ägare den 24 september 1817 med inteckning vid Tinget tagen 

samma dag, kunde således inte vid denna sockenstämma varit okänd varken av Församlingen 

eller kyrkvärdarna. Vid den tiden fanns inte anledning att förmoda att Garpeboda skulle falla 

till så lågt värde, som skedde flera år senare. Priset på fastigheten uppgick när den såldes 1819 

till 10.333 riksdaler 16 skilling banko. Det visar att Kyrkokassans Inteckning i Garpeboda 

innebar den fullkomligaste säkerhet, därför saknades skäl att anmärka något mot denna 

lånetransaktionen. Ingen särskild uppmärksamhet av Församlingen märktes då 1817 års 

Räkenskaper godkändes utan anmärkning. Denna omständighet lämnade även kyrkvärdarna, 

som det synes mig inte hade någon anledning att reservera sig mot detta lån. 

Vid första betraktande av detta ganska grannlaga ämne, föreföll det mig som om frågan om 

Kyrkokassans ersättning genast borde lämnas till Domstol. Men efter närmare undersökning 

som jag gjort och här framlagt samt anbudet om mer än 1/3 av Kyrkokassans fordran, som 

framlidne Kyrkoherde Öbergs Sterbhus genom sitt ombud lämnat Församlingen i 

Sockenstämman den 9 oktober, synes det mig som att Kyrkokassan genom 

Rättegångskostnader skulle förlora mer än vinna vid en Rättegång mot Kyrkoherde Öbergs 

Sterbhus. 

Att någon avvikelse från Författningarna i avseende på lånets säkerhet, inte blivit 

begången har jag visat. Det återstår att fästa sig vid den uppgivna omständigheten att Pastor 

beviljat detta lån utan kyrkvärdarnas vetskap. Detta har ju inträffat, men måste likväl bevisas 

inför Domstol och skulle även om detta kunde ske, kanske inte verka till något ersättnings 

ansvar, då i huvudsaken inget förekommit som graverar Kyrkokassans förvaltare. Men om 

man antar denna omständighet, så skulle följden ändå säkerligen bli, att Kyrkokassans tre 

förvaltare på de skäl jag förut nämnt, dömdes ersätta var sin tredjedel av kapital och ränta. 

Genom kyrkoherde Öbergs Sterbhus frivilliga erläggande av en tredjedel av kapitalet och 

den till nutid upplupna räntan synes mig en billig anledning till dess vidare krav mot detta 

Sterbhus vara undanröjd. Vad kyrkvärdarna beträffar så förekommer det mig betänkligt att 

tillstyrka Rättegång mot dem, helst om frågan inför Domstol vinns, så skulle resultatet bli att 

två av socknens sannolikt oskyldiga personer försätts i fattigdom. Skulle målet förloras skulle 

Kyrkokassan ådra sig oersättliga omkostnader. 

För att förekomma att i framtiden något sådant här inträffar, får jag hemställa, att den 

medlem av Kyrkokassans förvaltning, som antingen inte deltagit i beviljandet av utlåning av 

Kyrkans medel, på grund av att han inte blivit underrättad, eller som vet om och bestridit det, 

men inte i årsredogörelsen eller i Sockenstämmoprotokollet när det framläggs för 

51

Församlingen anmäler reservation, hädanefter inte får någon befrielse från delaktighet i 

ansvaret för utlåningen. 

Slutligen får jag tillägga, att i den händelse Församlingen skulle anta det av framlidne 

kyrkoherde Öbergs Sterbhus gjorda anbud och i avseende på återstoden av Kyrkokassans 

ifrågavarande fordran, besluta att ej anställa någon talan, varken mot Sterbhuset eller mot 

kyrkvärdarna. Dock bör detta beslut, i vilket jag naturligtvis instämmer, underställas 

Domkapitlets prövning och gillande innan det verkställs. 

Stockholm den 9 februari 1826 G J Åkerhjelm 

Därefter lämnades ett av greve E A Lantingshausen ingivet så lydande anförande: 

Vid den Sockenstämma som ytterligare är utlyst att hållas i Näs Församling nästa söndag 

den 26 februari med anledning av den ersättningsfråga som uppstått mellan Näs Församling i 

och för dess kyrkvärdar samt Kongl Hovpredikanten Öbergs Sterbhus å andra sidan på grund 

av den av framlidne Hovpredikanten Öbergs i Garpeboda egendom tagna inteckning för av 

Kyrkokassans givna lån på 1.000 riksdaler banko, får jag efter att noggrannare inhämtat 

upplysning av baron Åkerhjelm skriftligen avge följande yttrande till protokollet: 

Jag förklarar, med annulerande (förklarar ogiltig) av mitt förut i samma ämne delgivna 

votum (önskan, röst), anta det av Hovpredikant Öbergs Sterbhus gjorda anbud om ersättning 

av en tredjedel av den intecknade summan eller 333 riksdaler 16 skilling banko samt räntan. 

Stockholm den 24 februari 1826 E Albert Lantingshausen Sigill 

Efter uppläsande av dessa två anföranden, förklarade Församlingens närvarande ledamöter, att 

då framlidne Hovpredikanten och Kyrkoherden Öbergs Sterbhus erbjudit så mycket, som 

möjligt skulle kunna erhållas i en laglig behandling av denna fråga, fanns inget skäl att yrka 

på Rättegång mot detta Sterbhus. Skulle Församlingen förlora skulle Kassan få förnyad 

kostnad. Dessutom finns ett nytt skäl, nämligen att alla föreskrivna försiktighetsmått var 

iakttagna vid lånets utgivande och Kassans förlust tillkommer endast genom en förändrad 

conjunctus (tidsförändring) i avseende på egendomsvärden. Vad åter beträffar kyrkvärdarnas 

ersättningsskyldighet torde Församlingen inte heller företa någon Rättegång mot dem, då 

inget av vad nu framkommit kan läggas dem till last. Frågan om de deltagit i utlåningen kan 

sannolikt aldrig lagligen utredas, då svarande parten inte längre finns i livet. 

På dessa anledningar torde Församlingen anta kyrkoherde Öbergs Sterbhus anbud att 

ersätta Kyrkokassan med 333 riksdaler 16 skilling banko, 4 års ränta på hela lånekapitalet 

samt årligt intresse efter 6 för tusendet av den erbjudna ersättningssumman, räknat från 24 

september 1823 till 9 oktober 1825. Men då Församlingen inte äger beslutanderätt i detta fall, 

skulle detta mål i hela dess vidd underställas Uppsala Domkapitels prövning. Utdrag ur detta 

protokoll skall översändas till Högvördige Domkapitlet. 

§ 2 För Församlingen framlades ritning och kostnadsförslag till ett Orgelverk i enlighet med 

den plan som av berörda Intendents Ämbete blivit approberat (godkänt) att byggas i Fjälkinge 

Kyrka. Enligt förslaget skulle arbetet kosta 1.800 riksdaler banko. Transport och uppsättning 

m m är inte inberäknat. Då denna summa skulle ta alla Kyrkokassans tillgångar, beslöts att 

Pastor skulle hos Friherre Åkerhjelm på Församlingens vägnar, anhålla om hans ytterligare 

åtgärder för att få den projekterade summan nedsatt till 1.000 á 1.200 riksdaler banko. Detta 

genom att man för en mindre kyrka minskade några av de till äventyrs umbärliga stämmor. 

Församlingen som livligt erkände den möda Friherren redan haft i denna sak, önskade på 

det högsta få uppdra åt honom att söka moderera priset på Orgelverket efter Kyrkans 

tillgångar. Man beslöt dock att så snart det var möjligt anskaffa en Orgel. 

Dat ut supra Vid protokollet A G de Joung. Uppläst och vidkänt intygar på Församlingens 

vägnar G Warenberg Jan Jansson Johan Persson 

52

Protokoll hållet i lagligen utlyst Sockenstämma med Näs Församling den 15 maj 1826 

§ 1 Kyrkans och Fattigkassans Räkenskaper för det sista Ecklesiastika året blev för 

Församlingen uppläst och såsom godkända underskrivna. 

§ 2 Sedan kyrkvärden Jan Jansson i Lennartsnäs anmält sin önskan att bli befriad från 

Kyrkvärdskapet invaldes i hans ställe tolvman Jan Andersson i Sylta. När han mottagit detta 

uppdrag kommer han att njuta de förmåner och uppfylla de åligganden som denna befattning 

medför. 

§ 3 Med anledning av Sockenstämmans beslut den 9 februari i år och då vårbruket nu var av 

slutat, skulle den nödvändiga reparationen på Församlingens kyrka företas. Alltså beslöts, att 

ställningsvirket skulle framföras denna vecka av Kyrkbyns och Ekhammars åbor, 8 stycken 

spiror av 14 á 15 alnars längd av Tibble åbor, 8 stycken av 11 á 12 alnar långa av Ålsta åbor, 

3 lass rundvirke och av Skälby Bondhemmans åbor även 3 lass lika virke. Av de övriga 

mantalen skulle av vart och ett framköras 3 lass mursand. Material som kalk, brädor, spik mm 

skulle upphandlas av vice Pastor i Stockholm och genom överenskommelse med någon Stor 

Båtskeppare fraktas till Långsand, varifrån de sedan av Församlingen skulle köras till kyrkan. 

§ 4 Slutligen beslöt Församlingens närvarande ledamöter att Sockenstugans väggar invändigt 

skulle rappas och nya fönsterbågar och ramar sättas in i sommar. Arbetet kommer att ske på 

Församlingens bekostnad efter fördelning på mantalen. Klockare Apelgren erbjöd sig att utan 

betalning sätta in rutorna. 

Dat ut supra Vid protokollet Johan P Juringius vice pastor S Carlqvist Jan Jansson 

Protokoll hållet i Näs Sockenstuga den 11 juni 1826 

§ 1 Sedan Kyrkoreparationen nu var avslutad, ansåg Församlingen lämpligt att medan 

murarna ännu var på plats och det fanns överbliven kalk, låta uppföra de två redan föreslagna 

pelarna av murtegel täckta med bleck. Detta för att vinna ett varaktigt stängsel för 

Kyrkogården. Man uppdrog detta arbete till Murarmästare Åldermannen Söderström till ett 

pris av 6 riksdaler 32 skilling banko för var pelare. 

§ 2 Sedan Kyrkan utvändigt blivit rappad och invändigt vitlimmad, beslöt Församlingens 

närvarande ledamöter tillsammans med kyrkorådet att låta måla bänkarna, altarringen och 

dörrarna. 

§ 3 Till rättelse och ordning vid de så kallade gångledsverkena som med hästar eller arbete 

kallas till Kyrkan, överenskom Församlingens närvarande ledamöter, att hädanefter skall den 

eller de som blivit ordentligt kallade, men uteblivit från dagsverket utan att fullt bevisa sitt 

lagliga hinder, betala den som Pastor i deras ställe förordnar att göra dagsverket. 

Dat ut supra Joh P Juringius Johan Persson 

Protokoll hållet i lagligen utlyst Sockenstämma med Näs Församling den 30 juli 1826 

§ 1 Sedan domhavande i orten, lagman och häradshövding Lanell, låtit meddela att han den 7 

augusti kommer att förrätta laglig av – och tillträdes husesyn på kyrkoherde bostället i Ryd 

och Näs Församlingar, valdes som fullmäktige för Näs Församling krigsrådet Carl 

Warenberg, som alltså anmodas att nämnda dag infinna sig i Ryds prästgård och övervara 

förrättningen. Han skall tillställas protokollsutdrag. 

53

§ 2 Upplästes en av Församlingens pastor hovpredikanten och kyrkoherden A Wijkander 

inlämnad skrivelse. 

Till Näs Församlings respektive possessionater (ägare av större egendom) och 

jordbrukare i allmän Sockenstämma den 30 juli 1826 

Då årets skörd redan till en del är bärgad och ingen tertialtionde blivit införd till 

Församlingens pastor, eller annan överenskommelse därom är träffad, så synes det följa att 

herrar possessionater och jordägare ämnat tills vidare låta bero att vidta vad de till förra 

kyrkoherdarna Öberg och de Jounge erlagt som tionde. Då undertecknad pastor inte heller kan 

för sin del något därom för närvarande påminna, har man för undanröjande av allt 

missförstånd trott sig framställa denna fråga till Församlingen. Nämligen om herrar 

possessionater och hemmansbrukare finner sig vid att erlägga detta årets skaft - och 

kvicktionde (skatt som utgår med den otröskade säden, där axet ännu sitter kvar på sitt skaft t 

ex ärtor, bönor) efter förra vanligheten med minst 2 tunnor, hälften råg och hälften korn på 

mantalet i skafttionde och 2 riksdaler banko i smör och kvicktionde (tiondel av 

boskapsskötselns och levande djurs avkastning)? 

Till denna överenskommelse hör att säden, som skall vara ren och god, avlämnas vid 

prästgården en viss dag i december, som meddelas från predikstolen. 

Vad gärningsmän, torpare och arbetsfört inhyses folk beträffar, kommer hädanefter som 

tidigare att förfaras enligt författningar, villkor och omständigheter. 

Västra Ryds den 29 juli 1826 A Wijkander pastor. 

Församlingens närvarande ledamöter hade inget att invända mot kyrkoherdens proposition, 

utan förklarade sig nöjda med att leverera på utsatt dag detta årets skaft – och kvicktionde 

som förut varit vanligt. 

§ 3 Räkningen för reparationen av Sockenstugan upplästes, godkändes och underskrevs. 

Dat ut supra Johan Juringius Johan Persson Carl Carlsson 

Protokoll håller i lagligen utlyst Sockenstämma med Näs Församling den 15 oktober 

1826 

§ 1 Herr krigsrådet C A Warenberg valdes, att som ombud för Näs Församling övervara 

Sockenstämman i Ryd den 22 denna månad, då frågan om den nya synerätten vid senaste av - 

och tillträdeshusesynen på nybyggnaden vid Ryd och Näs Församlingars kyrkoherde boställe 

kommer att behandlas. 

§ 2 Beviljades en ökning med 4 riksdaler till föda och vård åt fattiga flickan Johanna 

Malmberg, utom de 6 riksdaler och 6 lisspund rågmjöl som hon redan får. 

Ut supra Johan Juringius Johan Persson Carl Carlsson 

Protokoll hållet i lagligen utlyst Sockenstämma med Näs Församling den 12 november 

1826 

§ 1 Undertecknad Pastor, som i dag för första gången tog sitt rum i Församlingens 

sammankomst, hälsade Församlingen med varma önskningar för fortsatt välgång i den glada 

förhoppningen att frid, enighet och samdrägt alltid måtte råda vid överläggningarna. Detta 

med helig försäkran att han enligt plikt, samvete och övertygelse aldrig skulle vid dessa 

sammankomster låna sin röst åt andra ämnen än dem som kunde bidra till Församlingens och 

varje av dess medlemmars båtnad (gagn, nytta) och sannskyldigt bästa. Inneslutande sig med 

dessa tänkesätt i Församlingens fortsatta välvilja och förtroende. 

§ 2 Pastor androg, att då den år 1819 av Konungen gillade och stadfästa Nya Svenska 

Psalmboken redan var i allmänt bruk vid den offentliga Gudstjänsten inom de flesta av 

54

Församlingarna i Fäderneslandet och dess utmärkta företräde framför den gamla vore allmänt 

erkänt och vitsordat av varje fromt sinne. Pastor önskade att denna Andaktsbok genast borde 

bli införd till denna Församlings bruk och nytta. 

Med ytterst enhälligt bifall beslöts att den Nya Psalmboken från och med 1 Advents 

Söndagen skulle vid den offentliga Gudstjänsten begagnas och Församlingens samtliga 

innevånare skulle Söndagarna förut genom allmän Kungörelse från Predikstolen underrättas. 

Erbjöd sig Pastor att till lättnad för de inom Församlingen som ännu saknade denna bok 

att dessförinnan tillhandahålla boken hos vice Pastor Juringius, som lovade att åta sig denna 

möda. Boken skulle säljas till ett nedsatt pris av 26 skilling riksgälds, enligt de provexemplar i 

……format, bundna i välskt band (halvfranskt band), som nu förevisades. 

Härvid anmälde krigsrådet Warenberg ett behov av 18 stycken, inspektor Ekeberg på 

Stäket 20 stycken, kamrer Carlqvist 8 stycken, Befallningsman Lindh 6 stycken och 

nämndeman Jan Jansson på Lennartsnäs 6 stycken. Detta antal Psalmböcker skulle vice pastor 

överlämna snarast. 

I övrigt beslöt Församlingen att 1:sta Advent Söndagen skulle en kollekt upptas i kyrkan 

till inköp av Psalmböcker åt Församlingens fattighjon. 

§ 3 Med anledning av Konungens högrespektive (vördade) befallningshavande till 

Domkapitlet lämnade skrivelse och samma domkapitels Cirkulär till samtliga Pastorer i 

Uppsala län rörande antagandet av en ny Byordning, som sedan 1820 tryckts och sänts till 

Församlingarna, föredrog undertecknad pastor detta ämne till överläggning. 

Han fäste Församlingen uppmärksamhet på den erkända nytta Byordningen medfört på de 

ställen där den redan är antagen och att om den infördes här skulle få samma välgörande 

inflytande. Särskilt som inget samhälle, stort eller litet eller något Byalag, kan komma att 

njuta samhällslevnadens alla fördelar, med mindre det äger bestämda och noggranna 

föreskrifter. 

Församlingens respektive ledamöter som så väl erkände sanningen i denna föreställning 

som nyttan och nödvändigheten av en Byordning, i synnerhet på de ställen där flera grannar 

leva i Byalag och vilkas ägor stå i större eller mindre sammanhang med varandra. De beslöt 

att anta den nu projekterade Byordningen till efterrättelse i de delar som lokala 

omständigheter medger eller påkallar. Man uppsköt den närmare regleringen till slutet av 

januari månad, då varje Byalag skulle inom sig ha gjort upp, vilka delar av Byordningen, de 

ansåg lämpliga att anta. 

Kyrkans exemplar av Byordningen skulle utlånas till herrar possessionater och 

jordbrukare, som ville ta närmare del av innehållet 

§ 4 Då Församlingen hittills saknat undervisad och examinerad barnmorska och Ryds 

Församlingen vill, efter vad pastor anmält, vara sinnad att i behörig ordning anta en sådan, 

med rättighet för Näs Församling att förena sig. Efter någon överläggning beslutades att en 

gemensam barnmorska skulle med det snaraste antas. Överkommelse kommer att träffas om 

gemensam avlöning för henne. 

§ 5 Sedan Församlingen i allmän Sockenstämma den 9 oktober 1825 beslutat att förse Kyrkan 

med ett efter behov och tillgångar passande Orgelverk, hade friherre Åkerhjelm åtagit sig att 

kontakta vederbörande orgelbyggare. Friherre Åkerhjelm har låtit insända ritning och på ett av 

orgelbyggare Strand upprättat nytt kostnadsförslag, då det tidigare inte kunde antas på grund 

av dess höga pris. 

Den nya kostnaden blir 1.435 riksdaler banko utom transport, uppsättning, målning, 

förgyllning och flera kostnader. Församlingen visades ritningen och kostnadsförslaget och 

begärdes deras utlåtande. Församlingens ledamöter förklarade sin uppriktiga tacksamhet för 

55

friherre Åkerhjelms möda. De gillade ritningen men önskade enhälligt att ytterligare 

nedsättning i kostnadsförslaget, då det nu översktiger Kyrkokassans tillgångar. De uppdrog åt 

pastor att tillsammans med friherre Åkerhjelm samråda med orgelbyggare Strand, att det 

beslutna Orgelverket utom transporten i ett för allt inte måtte överstiga 1.333 riksdaler 16 

skilling banko 

År och dag som ovan. In fidem A Wijkander Johan Andersson S Carlqvist Sven …. 

Protokoll hållet i lagligen utlyst sockenstämma med Näs Församling den 27 maj 1827 

I denna Sockenstämma blev Kyrko – och Fattigkassornas räkningar för senaste året 

granskade, godkända och underskrivna. 

Johan Juringius 

Protokoll hållet i lagligen utlyst Sockenstämma med Näs Församling den 30 september 

1827 

Till att övervara den av pastor utlysta Sockenstämman i Ryd den 7 oktober valdes auditören 

och friherre Knorring, gästgivare Sven Asker på Tibble och nämndeman Jan Jansson vid 

Lennartsnäs, som ombud för Näs Församling. Då kommer räkningarna för kostnaden vid nu 

verkställd reparation och nybyggnad på Församlingens Kyrkoherde Boställe att granskas och 

överenskommelse ske om takets omläggning på sätesbyggnaden nästa vår. Även den 

avgörande frågan kommer att tas upp om den nya barnmorskans gemensamma avlöning. 

Befallningsman Lindh åtog sig att meddela baron Knorring, som inte var närvarande, om 

Församlingens val. 

Johan Juringius Carl Carlsson 

Protokoll hållet i lagligen utlyst Sockenstämma med Näs församling den 27 juli 1828 

Undertecknad pastor androg, att Kungörelse från Predikstolen i vintras, då Församlingens folk 

blivit underrättade att pastor av förekommen anledning och inträffade omständigheter, som 

förmodligen var kända av Församlingen, funnit sig föranlåten att hädanefter och innevarande 

år fordra de sig tillkommande så väl skaft - som smör och kvicktionden enligt gällande 

författningar av alla dem som inte före sädesbärgningen gjort ny överenskommelse. Då någon 

sådan överenskommelse inte ännu blivit av Församlingens ledamöter ifrågasatt, blir följden, 

att de skall enligt Författningarna göra sina skyldigheter till pastor. 

Pastor vill dock ytterligare föredraga detta ämne i Sockenstämma, i den för hoppning, att 

räkning på åkern (man räknade kärvarna som underlag för skatteberäkningen), såsom i flera 

avseenden obehagligt, skulle kunna undvikas och nu på någorlunda billigare och rättvisare 

grunder byggd förening, en gång för alla uppgöras. Helst som pastor på fleras önskan 

underställer ärendet auktoriteters prövning för att få Kongl Maj:ts Stadfästelse därpå under en 

längre tid. 

Därför föreslog pastor i enlighet med de grunder som skall följa på flera skäl. De ackord 

som Församlingarna och deras pastor det senaste året gjort uppvisade att skafttiondet skulle 

beräknas och hädanefter utgå med 6 kappar hälften råg och hälften korn av varje utsädes 

tunna, utom av egendomar vilka kunna vara kända för utmärkt bördighet och borde ge 7 

kappar per tunna. Vad smör - och kvicktionde beträffar, önskar pastor att de tills vidare 

levereras in natura. För att vinna detta ändamål ville man inte vara obenägen att ingå 

överenskommelse så snart upplysningar åtminstone till någon del erhållits, som för sådan 

överenskommelse är nödvändig. 

Församlingens närvarande ledamöter, varibland några tillkännagav sin önskan att helst bli 

vid det gamla ackordet, förklarade sig dock enhälligt att de inte hade något att påminna vid 

det nya förslaget, som på billiga grunder framställts. Men då det ansågs nödvändigt för pastor 

att närmare veta beloppet från varje hemman eller egendom om vad som årligen skulle 

56

levereras, även vad ladugården på det ena eller andra sättet ungefär avkastar. Därför trodde 

Församlingen att det var lämpligast att komma överens med varje possessionat eller hemmans 

innehavare särskilt, varvid det äventyrs på eller annat ställe skulle kunna komma att bli vid 

det gamla ackordet på 2 tunnor mantalet. 

Pastor insåg billigheten i detta förslag och lovade, så vitt det på honom ankommer att 

verkställa det till om fjorton dagar, då denna dagens protokoll efter vad nu meddelades skulle 

justeras. För att förekomma allt missförstånd, ville likväl pastor ha anmärkt till protokollet att 

i den händelse någon församlingsbo, som till äventyrs inte var närvarande idag och inte skulle 

vara benägen att ingå i det föreslagna projektet och göra ny uppgörelse, vore det både hans 

rättighet och hans skyldighet att erlägga tionden efter Författningarna. 

§ 2 Barnmorskan Bergman slutade med januari månads utgång sin kurs i Stockholm och 

flyttade in i det av greve Lantingshausens upplåtna bostället vid Hammaren i Granhammar i 

Ryd socken, för att där bestrida sin tjänst. Hon blev föreställd för Församlingen. Pastor visade 

en räkning på de utgifter som hennes undervisning och övning i barnmorskeyrket samt böcker 

och instruments inköp m m kostat Församlingen. Kostnaden hade tagits som förskott ur Ryds 

Kyrkokassa. Vid denna räkning, som uppgick till 140 riksdaler banko hade ingen något att 

erinra, utan den godkändes till alla delar. 

Greve Lantingshusen hade enligt Ryds Församlings Sockenstämmo protokoll den 12 augusti 

förra året förbundit sig att för enskild räkning bestrida denna kostnad till tvåtredjedelar, vilket 

blev 93 riksdaler 16 skilling. Resten 46 riksdaler 32 skilling skulle Församlingsborna i Ryd 

och Näs tillsammans stå för. Enligt Sockenstämmobeslutet av den 7 oktober 1827 skulle 

denna avgift utgå efter oförmedlade mantal så att Ryd betalar för 26 ¼ mantal kyrkherde 

bostället inräknad och Näs för 39 ¾ mantal cirka 34 skilling på mantalet. Dessa medel skulle 

lämnas till Församlingens vice pastor sedan en ordentlig fördelningslisa blivit upprättad. 

I sammanhang härmed bestämdes barnmorskans årliga lön, som skulle betalas från den 

1:sta i denna månad och sedan räknas till den 1 maj varje år med 53 riksdaler 16 skilling 

banko i ett för allt av hela Församlingen. Mot denna lönen skulle barnmorskan vara förbunden 

att utan arvode biträda vid alla förlossningar inom Församlingen dit hon kallas. Mot särskilt 

betalning skall hon biträda vid andra sjukdomar där hennes kunskap och skicklighet kan 

komma att anlitas. 

Till denna lön bör alla skattlagda jordtorp, sockenhantverkare och näringsfiskare betala 8 

skilling om året. Summan skulle utgå i procent efter förmedlade mantal. Herrar Possessionater 

och hemmansbrukare är förbehållet att av sina underhavande som ryttare, soldater, torpare 

och andra som bor på ägorna, fordra en proportionerlig ersättning om de finner sig befogade. 

I övrigt beslöts att dessa pengar efter kungörelse från predikstolen skulle uppbäras och 

avlämnas till barnmorskan av klockaren i Församlingen två gånger om året, nämligen i början 

av februari och början av augusti. 

§ 3 Med stöd av Häradsrättens laga utslag den 6 september 1824 och 7 augusti 1826 beslöts, 

att före höskörden och så fort den brådaste bärgningstiden är över, skulle sätesbyggnaden på 

Kyrkoherde bostället förses med takrännor av trä, kroppåsen och taket omkring skorstenarna 

täckas med järnplåt, nya vindskivor på gavlarna samt de ännu obeslagna knutarna beklädas 

med bräder. Vad de sistnämnda angår har baron von Knorring anmärkt till protokollet att ett 

sådant förfarande av Församlingen skett av personlig välvilja till nuvarande pastor, utan något 

prejudikat för framtiden. 

Pastor upplystes om vad en del av Församlingen redan kände till, att den nybyggnad som är 

uppsatt på prästbordet förra året, särskilt vad taket vidkommer och även väggar och bottnar 

har sådana brister att snö och regn på många ställen intränger genom de förra och spannmålen 

rinner ner genom de senare i spannmålsboden. Detta har blivit inte obetydliga förluster för 

57

pastor under senaste höst och vår. Därför vill Församlingen genom deputerade från Ryd 

överse de anmärkta bristfälligheterna och efter uppgjort kostnadsförslag som underställs 

Församlingens granskning gå i författning att iståndsätta bristerna vid samma tillfälle som 

reparationerna på sätesbyggningen kommer att verkställas. 

Plats och dag som ovan In fidem A Wijkman 

Justeras och godkännes A Olin J P Ekberg med fullmakt av Baron Åkerhjelm 

58

Sockenstämmoprotokoll 1 - Upplands-Bro Kulturhistoriska ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?