Aspergers, andar och böner till Gud - färg
Aspergers, andar och böner till Gud - färg
Aspergers, andar och böner till Gud - färg
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Mentala huvud- … som innehåller … som hjälper oss … <strong>till</strong> exempel:<br />
kategorier: följande specialverktyg: att uppfatta:<br />
1. Categorizer Agency Detection Device Vem är agenten? <strong>Gud</strong> är agent.<br />
2. Describer Thery of Mind<br />
3. Facilitator Social exchange regulator<br />
Vad har agenten för<br />
avsikt(er)?<br />
Varför har agenten<br />
denna avsikt?<br />
<strong>Gud</strong>s avsikt är att jag<br />
ska läsa Ps 139:5 som<br />
öppnades när Bibeln<br />
föll <strong>till</strong> golvet.<br />
<strong>Gud</strong> vill att jag ska<br />
förstå att jag inte är<br />
ensam.<br />
Exemplen i den högra kolumnen har jag delvis tagit från Jesse Berings text om EToM, just<br />
för att jag vill illustrera att teorierna om HADD <strong>och</strong> EToM går hand i hand. Båda utgår<br />
från ToM <strong>och</strong> beskrivs som separata, medfödda system, men skillnaden är att EToM<br />
fokuserar på vad som var meningen med en viss händelse medan HADD beskriver den<br />
hela kognitiva processen som enligt Barrett leder människan <strong>till</strong> andliga <strong>och</strong> religiösa<br />
slutsatser (inklusive meningsskapande). Min tolkning är att Bering börjar i slutet av<br />
Barrets resonemang där frågan varför ställs, <strong>och</strong> jobbar sig bakåt genom att visa på<br />
tolkningar som inkluderar agenter.<br />
Anledningen <strong>till</strong> att jag ändå valt att arbeta med båda teorierna är att Barrets fokus<br />
på så kallade agenter (medvetna verkande krafter) är särskilt intressant i sammanhanget då<br />
jag vill undersöka hur informanterna förhåller sig <strong>till</strong> det överjordiska. Han menar att<br />
steget <strong>till</strong> andlighet <strong>och</strong> religiositet ligger i överkänsligheten hos HADD som gör att vi<br />
konstant söker efter naturliga såväl som övernaturliga agenter omkring oss. Detta ger<br />
upphov <strong>till</strong> föreställningar om gudar, <strong>andar</strong> <strong>och</strong> spöken som orsak <strong>till</strong> sådant vi inte förstår<br />
eller kan förklara på annat sätt. 137<br />
Barret ger ett exempel från Stewart Guthrie som menar att om vi hör en duns mitt i<br />
natten är vår första fråga vem som orsakade ljudet, inte vad, vilket visar att vi spontant<br />
dras <strong>till</strong> antropomorfa förklaringar. Även icke-animata objekt som datorer <strong>och</strong> bilar kan få<br />
sig en släng om de ”krånglar med flit”. Denna hyperkänslighet för agenter med avsikter<br />
kan vara del av vår överlevnadsinstinkt, då det hjälper oss att förutse eventuell fara. 138<br />
Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap, förklarar människans tendens <strong>till</strong><br />
animism på ett liknande sätt:<br />
Ur det evolutionära perspektivet är det bättre att ibland se spöken än missa ett överfall<br />
från en annan människa. Vi reagerar nästin<strong>till</strong> automatiskt med att se en varelse bakom<br />
137 Barrett, 2004, 31<br />
138 Barrett, 2004, 31<br />
46
Change language