Aspergers, andar och böner till Gud - färg

Däremot ser jag positivt på att religionsforskningen kompletteras av den
kognitiva traditionen – att vi är biologiska varelser med vissa kognitiva
förutsättningar som samverkar med den kultur och det samhälle där vi befinner oss
ger en spännande religionsvetenskaplig terräng att utforska. Jag anser, likt
kognitivisten Jesper Sörensen, att det inte nödvändigtvis behöver finnas motsättningar
mellan det naturvetenskapliga förklarande och det samhällsvetenskapliga tolkande
tillvägagångssättet, utan de kan användas för att berika varandra:
…such notions as human agency, memory, causality, modes of categorizing etc. are
implicitly or explicitly at work in all analyses of human behavior, whether historical or
contemporary. Understanding the role of cognitive processes is therefore critical both
to explaining universally recurrent features of ’religion’ and to interpreting local and
particular situations and describing historical trajectories. 45
Psykologen Jesse M. Bering uttrycker på liknande vis att natur och kultur har olika
roller i skapandet och förståelsen av religion – den religiösa upplevelsen är kognitiv
medan förklaringen av upplevelsen är kontextuell:
Although explicit religious beliefs indeed stem from the cultural milieu and find their
way into the minds if individuals through seeds planted by social learning processes,
individuals must already come bearing with them the representation of some nondescript
psychological agency as causing events. […] culture provides labels for
perceptual experiences of such agents that children operating with a theory of mind are
already familiar with. 46
Det är min avsikt och förhoppning att jag genom att använda en
samhällsvetenskaplig och kvalitativ metod kan bidra med nya tankar till ett fält som
traditionellt dominerats av medicinska, kvantitativa metoder.
2.4.2 Tidigare forskning och aktuella projekt
Startskottet för den kognitiva religionsforskningen lades i (ovan nämnda) Lawson &
McCauleys ”Rethinking Religion: Connecting cognition and culture” i början av
1990-talet. De menar som sagt att man genom att kombinera förklarande och tolkande
metoder samt ta inspiration från olika vetenskapliga fält (de nämner lingvistik,
kognitiv psykologi, kognitiv antropologi samt religionsfilosofi) kan utöka förståelsen
för (universella) religiösa beteenden, riter och symboler. 47
45
Sörensen, Jesper. “Cognition and Religious Phenomena – A Response to Håkan Rydving.” Temenos
44, 1, 111-122, 2008
46
Bering, Jesse M. “The existential Theory of Mind”. Review of General Psychology, 6, 1, 3-24, 2002,
16
47 Lawson och McCauley, 1990, 2-3
26