Aspergers, andar och böner till Gud - färg

som redan är märkta med namn, man jobbar då från existerande teorier och
definitioner för att söka efter spår av dessa i materialet (”top-down”). 15
I denna uppsats kommer jag mycket riktigt att använda mig av både deduktiv
och induktiv logik i analysen av intervjuerna. Till att börja med utgår jag från
existerande kognitiva teorier samt ovan nämnda religionsdimensioner när jag
formulerar intervjufrågorna, för att på så sätt täcka in de områden som är intressanta
att titta på när det empiriska materialet (intervjuerna) är insamlat. Därefter övergår
jag till ett induktivt arbetssätt där jag söker efter olika teman som framträder i
materialet för att hitta nya ”etiketter”. Slutligen återgår jag till den deduktiva logiken
för att se hur teorierna överensstämmer med dessa teman för att kunna dra slutsatser
om de kognitiva processer som berör ToM och Aspergers syndrom – i Malteruds
språkbruk skulle man kunna säga att jag matchar de nya etiketterna med de gamla.
Målet är alltså att generalisera till teori snarare än till population, och att på så sätt
kunna bidra till ny empiri till fältet som berör Aspergers syndrom och andlighet.
Slutligen betonar Martyn Denscombe att fallstudier är holistiska och att
processen som leder fram till resultatet är oerhört viktig - forskaren måste fråga sig
varför resultatet uppstod. 16 En viktig poäng i sammanhanget handlar om forskarens
position i den kvalitativa processen. En och samma verklighet kan beskrivas utifrån
olika perspektiv, och därmed ”får forskarens perspektiv och position stor betydelse
för vilken sorts kunskap som kommer fram.” 17 Med andra ord påverkar mina
förväntningar, intressen, erfarenheter och relationer till informanterna resultatet i
denna uppsats, i och med min tolkning av det material som finns till handa. Därmed
lämnar jag som forskare fingeravtryck i uppsatsen, något som är ofrånkomligt och en
självklarhet att ta hänsyn till när man drar slutsatser i ett kvalitativt sammanhang.
2.1.1 Tekniker inom fallstudier
För att få reda på något om informanternas resonemang måste jag naturligtvis höra
mig för om vad de har att säga, vilket enklast görs i intervjuform. I helstrukturerade
intervjuer är frågorna färdigformulerade och ställs på exakt samma sätt till de olika
personerna, och i ostrukturerade intervjuer formuleras frågorna under samtalets gång
beroende på vilka ämnen informanten själv tar upp.
15 Malterud, 2009, 172-173
16 Denscombe, 2009, 60-61
17 Malterud, 2009, 29
12