Resultat genom kvalitet

AR BETSLIVETS
KV ALITET
Resultat genom kvalitet
Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet
med en framgångsrik arbetsgemenskap
och ett gott ekonomiskt resultat?

Låt oss tala om morgondagen
och lite om i övermorgon
› Arbetslivskvalitet och arbetsgemenskapens
produktivitet går hand i hand.
Detta kan låta enkelt.
Att upprätthålla och förbättra en bra
arbetslivskvalitet är ett långsamt och
tärande uppbyggnadsarbete. Det kan
vara svårt att observera den omedelbara
nyttan i det vardagliga arbetet.
Försummelserna kommer dock ofrånkomligen
fram i krissituationer. Alla upptäcker
bristerna, men då är det redan för
sent och olyckan har hunnit ske.
Man har vant sig vid sitt sätt att fungera.
Man frågar sig inte nödvändigtvis,
om uppgifterna kunde skötas eller arbetsuppgifterna
arrangeras annorlunda och
på ett bättre sätt.
Också arbetsgemenskapens rykte står
på spel. Vilken bild har kunderna av företaget?
Än bilden hos varuleverantörerna
då? Lyckas arbetsplatsen locka till sig
ny personal? Får man de kompetentaste
och lämpligaste personerna att söka sig
till företaget?
När arbetslivs­
”kvaliteten är hög,
flyter organisationen
inte omkring i en ström
av förändringar som
sker i omgivningen.”
Satsningen på
”arbetslivskvalitet bör
ses som en immateriell
investering, vars
möjligheter det lönar
sig att ta till vara.”
Verksamhetsmiljön förändras ständigt
och ibland är det fråga om mycket snabba
förändringar. När sakerna är i ordning på
arbetsplatsen kan utmaningar nog antas.
I en arbetsgemenskap där man litar på
varandra går det att öppet tala även om
svåra saker. Detta är något som vi alla
kan påverka.
När arbetslivskvaliteten är hög, flyter
organisationen inte omkring i en ström
av förändringar. Den försöker däremot
långsiktigt finna och utnyttja de nya möjligheter
som förändringarna i verksamhetsmiljön
medför.
Detta förutsätter ökade påverkningsmöjligheter
för hela personalen och ett
växande ansvar. Betydelsen av ledarskap
och chefskap accentueras.
Satsningen på arbetslivskvalitet bör
ses som en immateriell investering, vars
möjligheter det lönar sig att ta till vara.

Vad avses med
arbetslivskvalitet?
Tio grundstenar för att upprätthålla och utveckla
bestående kvalitet på arbetsplatsen
Bra arbetslivskvalitet innebär
enkla vardagliga ting som var och
en av oss stöter på inom organisationen.
Dessa kan användas hur
mycket som helst. Det finns ingen
risk för en överdos. De är nödvändiga
med tanke på långsiktigt
bevarande och utvecklande av
arbetslivskvaliteten och avsaknaden
av dem tär på arbetsplatsen.
Människan och arbetet värde­
1. ras oavsett personens ställning på
arbetsplatsen.
Arbetet är så lukrativt att arbets­
2. platserna är säkra och verksamheten
inom den närmaste framtiden
kan förutses.
För arbetet betalas en rättvis lön
3. och arbetet tryggar utkomsten.
Man kommer gärna till arbetet
4. och det upplevs som meningsfullt.
Arbetet är i sin tur åtminstone lika
givande som arbetsinsatsen. Det är inte
enbart fråga om pengar.
Verksamheten är rejäl och rätt­
5. vis. Ledningen och personalen
samarbetar och stöder samtidigt varandra.
Personalen är öppen för ledningens
förslag och ledningen lyssnar på personalens
förslag.
Organisationen, dess produkter,
6. tjänster, sättet av producera dem
samt verksamhetsrutinerna utvecklas
ständigt och tillsammans med hela personalen.
Det är möjligt för hela personalen
7. att utvecklas och påverka förverkligandet
av de egna målsättningarna.
Respons fås om arbetsinsatsen.
8.
Den psykiska och fysiska påfrest­
9. ningen är rimlig. Man ser till att
personalen inte belastas oskäligt när
det gäller arbetsuppgifterna.
Onödiga risker i samband med
10. arbetet minimeras.

Påverkar arbetslivskvaliteten
faktiskt produktiviteten och
arbetsgemenskapens framgång?
› Enligt undersökningar har en förbättrad
arbetslivskvalitet konsekvenser på
flera plan.
Enligt en uppskattning av forskare
vid Arbetshälsoinstitutet har en systematisk
satsning på välbefinnande i
arbetet stor betydelse för hela nationalekonomin.
Enligt Arbets­ och näringsministeriets
arbetslivsbarometer är sambandet
mellan arbetslivets kvalitet och arbetsplatsens
ekonomiska framgång tydlig.
Om vitsordet för kvalitet förbättras
(t.ex. från sex till åtta), förbättras
arbetsplatsens ekonomi med en enhet.
Sambandet mellan ekonomi och arbetslivskvalitet
på arbetsplatsen år 2009
En evaluering av arbetsplatsens ekonomi jämfört med motsvarande arbetsplatser (skala 0–10)
10
8
6
4
2
0
Samtliga
Privata sektorn
UTVECKLANDE AV ARBETSLIVSKVALITETEN
Sambandet är likriktat inom den offentliga
och privata sektorn.
Interaktionen mellan arbetsplatsens
framgång och arbetslivskvaliteten har förstärkts
i och med att konkurrensen skärpts.
Förmågan att skapa och ta i bruk nya
handlingssätt och produkter är större än
vanligt på arbetsplatser med hög kvalitet.
Offentliga sektorn
Skolvitsord för arbetslivskvalitet (4–10)
4 5 6 7 8 9 10
Förbättrar
produktiviteten
Positivt för hela
personalens
välbefinnande
Förbättrar
sysselsättningen

Hur skiljer sig arbetsplatser med
hög, respektive låg arbetslivskvalitet
från varandra?
Drag som skiljer arbetsplatser med bra,
respektive dåligt vitsord från varandra
Arbetslivsbarometern, oktober 2009, Arbets- och näringsministeriet
Egenskap som är mycket typisk för den egna arbetsplatsen
Opartiskt bemötande . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Möjlighet att delta i utveckling av arbetsplatsen
Gemensam diskussion om arbetsuppgifter, m.m.
Arbetsplatsen är säker . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Öppet utbyte av information . . . . . . . . . . . . . .
Ständig inlärning av nya saker . . . . . . . . . . . .
Öppna relationer mellan anställda och ledning
Uppbyggligt bemötande av förslag . . . . . . . . .
Få dolda ärenden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Uppmuntran till att pröva på nya saker . . . . . .
Arbetet välorganiserat. . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Tillräckligt antal anställda . . . . . . . . . . . . . . . .
Arbetet är inte psykiskt betungande . . . . . . . .
›
Arbetsplatsens organisation och hand­
lingssätt bör vara i ordning. Slutligen avgör
först de vardagliga rutinerna hur bra arbets­
platsen lyckas upprätthålla och utveckla fak­
torer som är viktiga för företaget, såsom kon­
kurrenskraftiga produkter, personalkompe­
tens, samarbetsnätverk eller kundkretsen.
Arbetsplatser som anses bra och dåliga
av personalen kan vara mycket olika.
Detta syns bl.a. på punkterna för opartiskt
bemötande eller för öppet utbyte av
information. På bra arbetsplatser anser
majoriteten att detta fungerar. Bland dem
som arbetar på dåliga arbetsplatser är
ytterst få av den åsikten. Skillnaden har
dessutom ökat under kärva tider.
Vitsord för arbetsplatsens
handlingssätt:
Bra vitsord
Dåligt vitsord
0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80%
Om man uttrycker saken förenklat
skiljer sig interaktionen på bra och dåliga
arbetsplatser från varandra. Många drag
har med ledarskap och chefskap att göra.
Men det är inte enbart detta som det är
fråga om. Samarbete som grundar sig på
förtroende gäller oss alla.
När arbetslivskvaliteten är hög, är
• arbetsplatsen öppen och diskuterande,
• bemötandet opartiskt,
• arbetet öppet för inlärning och
försök, de anställda uppmuntras
till att ta initiativ och
• kontroverserna kan lösas utan att ärenden
som bör diskuteras förblir dolda.

Allt viktigare att sköta om
arbetslivskvaliteten i framtiden
•
•
•
•
•
•
•
Såväl inom den privata som den offentliga sektorn
har konkurrensen brett ut sig och skärpts.
På lång sikt kan konkurrensen antas hårdna ytterligare och till den
fogas nya aspekter, såsom miljöfrågor eller samhällsansvar. Också
konkurrensen om allt mer utbildad och krävande arbetskraft skärps.
Globaliseringen och andra förändringar inom den internationella konkurrensen
kan enskilda arbetsplatser i ringa mån påverka. Arbetsgemenskaperna
är tvungna att överväga egna handlingssätt.
Utvecklandet av dem vilar i våra egna händer.
Fönyandet av produkterna och handlingssättet
kräver på kort sikt tid och resurser. Detta är –
eller borde vara – en del av det vardagliga arbetet.
I ett längre tidsperspektiv är en sådan här investering
lönsam. Till stöd för detta finns det redan redskap;
bl.a. Arbetshälsoinstitutets Potentiaali.
Även om det är möjligt att prestera resultat på många sätt
kan man inte långsiktigt försöka uppnå framgång och ett
bra resultat till vilket pris som helst. Arbetslivskvalitet
är en viktig faktor bland många andra.
Arbetslivskvaliteten är en av arbetsplatsens framgångsfaktorer och
utvecklandet av arbetslivskvaliteten är ett sätt att förbättra resultatet.
En framgångsrik arbetsplats är också en säker arbetsplats. Framgången
vilar på en stabil grund endast om arbetslivskvaliteten är god.

Företagare, fakta om arbetslivskvalitet nu från ett ställe.
www.tem.fi/tyoelama
Organisation Internetadress Huvudinnehåll
Arbets- och näringsministeriet
(ANM)
www.tem.fi/
tyoelamanlaatu
ANM utvecklar vid sidan om arbetslagstiftning ett kunskapsunderlag
om metoder för bättre kvalitet och produktivitet. Målet
är att främja och förstärka företagens konkurrenskraftiga och
inspire rande verksamhetsmiljö.
ANM FöretagsFinland www.yrityssuomi.fi Gratistjänst för företag, för utveckling av företag samt för
personer som intresserar sig för företagande. Tjänsten
koordineras av ANM. FöretagsFinland riktar sig speciellt till
sm-företag som ett instrument.
ANM Laatuhomma www.laatuhomma.fi Webbplats för ANM:s grupp för arbetslivskvalitet. Framhåller
hur arbetslivskvaliteten förbättrar företagens produktivitet utan
att glömma de anställdas arbetstrivsel. Gäller 2009–2011.
NTM-centralerna
(f.d. TE-centraler)
Arbets- och
näringsbyråerna
www.ely-keskus.fi ANM:s regionala byråer landet runt. Regional tveckling av
verksamhetsrutinerna, bl.a. experter på företagsfinansiering
samt kompetensutvecklingstjänster.
www.mol.fi Ett brett serviceurval, bl.a. utvecklings- och rekryteringstjänster
för personal och arbetsgemenskap.
Tekes www.tekes.fi/info/tyke För utvecklingsprojekt av arbetslivet och arbetsorganisationer
kan man söka TYKE-finansiering från Tekes. På sidan
finns exempel på praktiskt genomförande.
EU-finansiering
(ERUF och ESF)
www.rakennerahastot.fi Serviceportal för Europeiska regionala utvecklingsfonden
och Europeiska socialfonden
Arbetshälsoinstitutet (TTL) www.ttl.fi Befrämjare av sunt arbetsliv. Lösningar för en bättre
arbets hälsa och välbefinnande tillsammans med kunder och
samarbetsparter.
TTL Duunitalkoot www.ttl.fi/duunitalkoot Arbetshälsoinstitutets Internet-tjänst Duunitalkoot hjälper
anställda och chefer att skapa en bra debattklimat och en
kultur som möjliggör deltagande.
Arbetarskyddscentralen
(TTK)
www.tyoturva.fi Arbetarskyddscentralens mål är att förbättra förutsättningarna
för arbetarskydd, arbetstrivsel, lönsamhet och för
ledarskap samt för samarbete inom arbetsgemenskaperna.
TTK Tuottavuustyö www.tuottavuustyo.fi Tuottavuustyö hjälper företag att bli framgångsrika och
förbättrar deras förmåga att skapa nya och allt bättre
arbetsplatser. Utveckling av produktiviteten sker tillsammans
med arbetsgivare och anställda.
Arbetarskyddsfonden www.tsr.fi Arbetarskyddsfonden finansierar sådan forsknings-,
utvecklings- och informationsverksamhet som förbättrar
arbetsförhållandena och främjar säkerheten och produktiviteten
för arbetsgemenskaperna.
Finnish Business &
Sociaty ry (FiBS)
www.fibsry.fi Ett företagsnätverk, som delvis finansieras av ANM, för
främjande av ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar
företagsverksamhet i Finland.
Postadress: Arbets- och näringsministeriet, Arbetslivets kvalitet, PB 32, 00023 Statsrådet