e.r.i.c. TEKNIKAVSNITT 2006 - Swegon
e.r.i.c. TEKNIKAVSNITT 2006 - Swegon
e.r.i.c. TEKNIKAVSNITT 2006 - Swegon
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
e.r.i.c. <strong>TEKNIKAVSNITT</strong> <strong>2006</strong>
INNEHÅLL <strong>TEKNIKAVSNITT</strong><br />
INTRODUKTION TILL SYSTEM E.R.I.C.<br />
TRADITIONELL INDELNING AV VENTILATIONSSYSTEM<br />
NYA SYSTEMLÖSNINGAR<br />
SYSTEM e.r.i.c. ENERGIOPTIMERING<br />
AKTIVA LUFTDON<br />
SYSTEM ERIMIX<br />
PROJEKTERING AGGREGAT<br />
PROJEKTERING KANALYSTEM<br />
PROJEKTERING EL- OCH STYRINSTALLATION<br />
BINDNINGAR FÖR DATAKOMMUNIKATION<br />
INJUSTERING<br />
APPLIKATIONER<br />
1
INTRODUKTION TILL e.r.i.c.<br />
Den obligatoriska ventilationskontrollen OVK, som lagenligt<br />
skall utföras på Svenska ventilationssystem med<br />
regelbundna intervaller, har under det senaste decenniet gett<br />
oss en bra bild över statusen på våra ventilationsanläggningar.<br />
Resultatet är i många fall uppseendeväckande och ger oss anledning<br />
till eftertanke. Man kan konstatera att de flesta ventilationsanläggningarna<br />
inte uppfyller de krav som man en<br />
gång ställde på dem, se figur 1.<br />
Figur 1. Sammanställning av 5000 olika OVK-system.<br />
S = Självdragssystem<br />
F = Frånluftssystem<br />
FT = Till- och frånluftssystem<br />
FTX = Till- och frånluftssystem med återvinning<br />
1 Flerfamiljshus<br />
2 Kontor<br />
3 Skolor<br />
Av diagrammet framgår att de enklaste systemen (S) visade<br />
sämst resultat och att de mer komplicerade (FTX) visade bäst<br />
resultat. En förklaring till detta kan vara att FTX-systemen är<br />
nyare än övriga system och framför allt i kontor är försedda<br />
med någon form av kylfunktion. Fungerar inte kylfunktionen<br />
får säkert driftpersonalen reda på det omgående. Men trots<br />
detta kan man utläsa ur diagrammet att endast ca 50% av<br />
FTX-anläggningarna är godkända.<br />
Orsaker till problem<br />
Orsakerna till bristerna varierar, men de viktigaste anledningarna<br />
till försämrad funktion är:<br />
Obalanser har uppstått i systemet p.g.a. att det är känsligt<br />
för störningar av olika slag. Man skulle kunna säga att systemet<br />
inte är ”förlåtande” utan påverkas av störningar<br />
istället för att korrigera. Otillräckliga luftflöden kan därför<br />
lätt uppstå i delar av systemet medan det i andra delar blir<br />
för stora luftflöden med besvärande buller och drag som<br />
följd.<br />
Underhåll av systemet har varit eftersatt, vilket påverkar<br />
driftsäkerheten.<br />
Verksamheten har förändrats och de ursprungliga luftflödena<br />
räcker inte till för den nya verksamheten.<br />
Injusteringen är bristfälligt utförd eller ej utförd efter<br />
genomförda förändringar i verksamheten. Ofta är även<br />
systemen utförda med konstanta luftflöden vilket inte alltid<br />
medger förändring av luftflöden.<br />
SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari <strong>2006</strong><br />
www.swegon.se<br />
Otillräckliga luftflöden<br />
Människan konsumerar ca 350 000 kg luft under sitt liv. Det<br />
kan jämföras med intaget av fast föda som ligger på en bråkdel<br />
av mängden luft.<br />
Folkhälsoinstitutet i Sverige har i en undersökning kommit<br />
fram till att vi har fått en fördubbling av allergiproblemen var<br />
10:e år sedan 1960 och idag lider 40% av våra barn i grundskolan<br />
av någon form av allergi. Att detta faktum endast är<br />
beroende av ventilation och luftflöden torde inte vara sant,<br />
men att det finns en koppling mellan för små luftflöden och<br />
allergier torde stå klart. För att transportera bort de föroreningar<br />
som finns i rumsluften krävs minst att korrekt, projekterade<br />
luftflöden innehålls.<br />
Figur 2.Fördelningen av ett totalt intag på 350 000 kg luft. 6<br />
o. 7 inlagt i diagrammet för jämförelse.<br />
1. Luft i bostaden 5. Luft på resor<br />
2. Luft i allmänna lokaler 6. Vätska<br />
3. Luft i Industri 7. Fast föda<br />
4. Luft ute<br />
Buller och obalans<br />
Buller är ett av de vanligaste problemen i våra ventilationsanläggningar.<br />
En orsak är att man tillåter alltför stora tryckfall i<br />
slutdon och injusteringsspjäll. Idag finns både produkter och<br />
kunskap som möjliggör att man kan undvika dessa problem.<br />
Trots detta är det inte ovanligt att brukare löser problemen på<br />
egen hand. Att manipulera ventilationsanläggningen genom<br />
att sätta igen ett don som ger upphov till buller eller drag är<br />
inte en helt ovanlig lösning. Problemet löses i det aktuella<br />
rummet, men flyttar till övriga delar i anläggningen. Sker detta<br />
på fler ställen i systemet kan i värsta fall en kedjereaktion<br />
starta som får hela anläggningen i obalans.<br />
Energi<br />
Undersökningar visar att ca 40% av all producerad energi i<br />
Sverige går åt för att förse våra byggnader med erforderlig<br />
ventilation, kyla och värme. Många ventilationsanläggningar<br />
går idag på konstanta flöden, trots att belastningen varierar.<br />
Kravet på behovsstyrda lösningar kommer med all säkerhet<br />
att accelerera med ökade energikostnader.<br />
Behovsstyrning av luftflöden<br />
Många ventilationsanläggningar är traditionellt utförda med<br />
konstanta luftflöden som styrs av givna drifttider. Oavsett belastning<br />
i lokaler levereras en konstant luftmängd. Under de<br />
senare åren har intresset för att styra luftflöden efter aktuellt<br />
3<br />
Teknikavsnitt
Teknikavsnitt ---------------------------------------------------------<br />
behov i lokaler ökat, vilket öppnar dörren för nya lösningar<br />
inom detta område. Traditionella lösningar med s.k VAV-system<br />
har kritiserats för att de kräver omfattande service och<br />
underhåll, då de ofta är utförda med dynamiska tryckgivare<br />
som kan bli igensatta av föroreningar och därmed mista sin<br />
funktion. För kommande lösningar inom detta område krävs<br />
produkter och system med hög tillförlitlighet och minimalt behov<br />
av service och underhåll.<br />
Framtida krav och lösningar<br />
Visionen om ett framtida ventilationssystem som uppfyller<br />
människors krav, både uttalade och underförstådda, är ett<br />
system som kan anpassa sig till individens behov vid olika tillfällen.<br />
Dessutom bör följande krav ställas:<br />
4<br />
Ljudproblem som orsakas av ventilationssystemet elimineras.<br />
Obalans skall inte skapas vid förändringar eller vid påverkan<br />
av yttre faktorer.<br />
Enkel injustering underlättas i både nybyggnad och<br />
ombyggnad.<br />
Flexibilitet att förändra för olika verksamheter och krav.<br />
Driftkostnader minimeras genom behovsstyrning av luftflöden.<br />
SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari <strong>2006</strong><br />
www.swegon.se
SYSTEM e.r.i.c.<br />
System e.r.i.c. är en förkortning för Enkel Reglering av InomhusClimatet<br />
eller på engelska Easy and Reliable Indoor Climate.<br />
Utgångspunkter vid utveckling av systemet har varit<br />
tillförlitlighet, driftsäkerhet och ekonomi, samt att systemet<br />
skall präglas av ett helhetstänkande. Systemet skiljer sig inte<br />
dramatiskt från ett konventionellt system utan möjlighet till<br />
individuell reglering. En förutsättning som dock skiljer system<br />
e.r.i.c. från ett konventionellt system är att systemet är utformat<br />
för att hålla trycket konstant i grenkanaler via grenkanalspjäll.<br />
Grundfilosofi<br />
Grundtanken med e.r.i.c.-systemet är att flödesbehovet ska<br />
regleras ute i rummen och att systemet ska anpassa sig efter<br />
detta med så låg energianvändning som möjligt. Detta gör att<br />
varje rum kan leva sitt liv och t ex direkt styrning (t ex halva<br />
flödet vid helg och annan tidsstyrning) av flödet i aggregatet<br />
blir överflödig. Det finns tre anledningar till att variera flödena<br />
till de olika rummen:<br />
Figur 3.Typiskt e.r.i.c.-system.1. Systemmanager KSM2.<br />
Tryckgivare för aggregatets tryckstyrning3. Zonmanager KZP /<br />
KZM4. Slavregulator KSA5. Rumsmanager KCD / KCW<br />
SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari <strong>2006</strong><br />
www.swegon.se<br />
• Komfort. Används undertempererad luft för att skapa önskad<br />
rumstemperatur, varieras flödet beroende på värmelasterna.<br />
Varierar personbelastningen i rummet, kan flödet<br />
varieras, för att säkerställa luftkvaliteten.<br />
Energi. Är endast halva klassen i klassrummet eller hälften<br />
av kontoren bemannade, räcker det att ventilera för halva<br />
personbelastningen. Genom att endast ventilera när det<br />
finns behov av det, sparas energi till fläktar, värme och<br />
kyla.<br />
Ljud. Ju högre lufthastigheter desto mer ljud genereras<br />
från fläktarna och kanalsystemet. Genom att inte köra<br />
maxflöde till samtliga rum, minskar lufthastigheterna och<br />
tryckuppsättningen i systemet, vilket ger en lägre ljudalstring.<br />
Figur 3 visar ett e.r.i.c.-system där aggregatet transporterar<br />
luften till grenkanalerna vilka har ett konstant statiskt tryck.<br />
Det konstanta trycket gör att flödet kan varieras till de olika<br />
rummen utan flödesmätning och utan att flödesvariationen i<br />
ett rum påverkar ett annat. I rummet kan flödet styras utifrån<br />
kylbehov, koldioxidhalt (CO 2) eller närvaro. Kombinationer<br />
med styrning av belysning, kyl och värmeventiler är också möjligt.<br />
5<br />
Teknikavsnitt
Teknikavsnitt ---------------------------------------------------------<br />
TRADITIONELL INDELNING AV VENTILATIONSSYSTEM<br />
Valet av lämplig teknisk lösning är ett viktigt steg i projekteringen.<br />
Systemvalet bör göras med beaktande av följande huvudfaktorer:<br />
Ändamålsenlighet. Den tekniska lösningens förmåga att<br />
uppfylla de ställda kvalitetskraven.<br />
Driftssäkerhet. Den tekniska lösningens förmåga att långsiktigt<br />
ge tillfredsställande funktion.<br />
Resurssnålhet. Den tekniska lösningens energieffektivitet,<br />
kostnadseffektivitet m m. Vid val av teknisk lösning bör man<br />
alltid sträva efter enkelhet, begriplighet och tolerans mot avvikelser<br />
i driftbetingelser. Undvik tekniska lösningar som inte<br />
medger att lokalens användning förändras, fönster öppnas eller<br />
som på annat sätt är känsliga för yttre störningar.<br />
Grundprinciper och karaktäristiska egenskaper<br />
Det finns olika ventilationstekniska lösningar som kan tillgodose<br />
kraven på rätt luftflöde till alla delar i ett system. De huvudkategorier<br />
man talar om är:<br />
6<br />
CAV-system (Constant Air Volume), system med konstanta<br />
luftflöden. Det enklaste och i allmänhet "prisbilligaste"<br />
alternativet.<br />
VAV-system (Variable Air Volume), system med variabelt<br />
luftflöde, som i regel är styrt via en rumstermostat. Fläkten<br />
är försedd med någon form av tryckreglering.<br />
DCV-system (Demand Controlled Ventilation), behovsstyrning<br />
av luftflödet, som i regel är styrt via en luftkvalitets-<br />
eller närvarogivare.<br />
Samtliga systemlösningar kan naturligtvis utföras med<br />
antingen omblandande eller termiskt styrd ventilation<br />
(deplacerande ventilation).<br />
Såväl CAV- som DCV-systemen kan kombineras med alternativa<br />
värme- och kylutrustningar för styrning av rumstemperaturen.<br />
SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari <strong>2006</strong><br />
www.swegon.se<br />
Figur 4.Princip för CAV-System.1. Frånluft2. Tilluft3. Ventilationsaggregat<br />
(FTX)
CAV-system<br />
CAV-system används där såväl värmealstring som föroreningsproduktion<br />
är låg och någorlunda konstant. Tilluftsflödet<br />
bestäms i huvudsak av luftkvalitetskraven. Räcker inte det<br />
hygieniska luftflödet till för att föra bort den alstrade värmen,<br />
kan man komplettera med produkter för vattenburen kyla.<br />
Nackdelar CAV-systemen byggs oftast upp efter avgreningsprincipen<br />
med injusteringsspjäll i varje avgrening. Tryckfallen<br />
över donen väljs så att de tillsammans med tryckfallen över injusteringsspjällen<br />
ger rätt flödesfördelning.<br />
Nackdelen med principen är att systemet lätt kan komma i<br />
obalans p g a störningar från termiska stigkrafter, förändringar<br />
av spjällägen m m.<br />
Ytterligare en nackdel är de relativt höga tryckfall över spjäll<br />
och don som erfordras för säkerställande att flödesvariationerna<br />
inte ska bli för stora. Detta i sin tur medför att ljudproblemen<br />
kan bli besvärande samtidigt som<br />
energiförbrukningen blir onödigt hög.<br />
En sänkning av fläktvarvtalet, för att minska energiförbrukningen<br />
under vissa perioder, medför att flödesfördelningen ej<br />
kan upprätthållas, beroende på att tryckfallen över don och<br />
spjäll minskar.<br />
VAV/DCV-system<br />
Används när personbelastningen varierar. Uppvärmning sker<br />
lämpligen med radiatorer. Rummets kylbehov regleras med<br />
ett varierat luftflöde.<br />
Nackdelar VAV/DCV-systemen skiljer sig från CAV-systemen<br />
bl a genom att det finns en tryckreglering i huvudkanalerna<br />
för till och frånluft. Detta är nödvändigt ur såväl energi- som<br />
ljudsynpunkt.<br />
En annan skillnad är att i omedelbar anslutning till tilluftsdonen<br />
finns reglerenheter som styr luftflödena genom donen.<br />
Ett grundläggande problem med detta är att då flödena minskas<br />
ökar tryckfallen. Detta kan få allvarliga konsekvenser.<br />
Ökade tryckfall skapar generellt högre ljudnivåer. Trycken i<br />
huvudkanalerna måste hela tiden garantera att den sämst belägna<br />
grenkanalen får tillräckligt med luft.<br />
Om flödesfördelningen i systemet skulle medge ett tillfälligt<br />
lägre tryck, måste ändå det inställda börvärdet upprätthållas.<br />
Detta påverkar naturligtvis driftskostnaderna negativt.<br />
SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari <strong>2006</strong><br />
www.swegon.se<br />
Figur 5.Princip av VAV-System.1. Frånluft2. Tilluft3.<br />
Ventilationsaggregat4. VAV-enhet<br />
7<br />
Teknikavsnitt
Teknikavsnitt ---------------------------------------------------------<br />
NYA SYSTEMLÖSNINGAR<br />
Man börjar alltmer intressera sig för nya sätt att bygga upp<br />
ventilationssystem. Orsakerna till detta är flera:<br />
1. Systemlösningarna har ej medgivit enkel injustering. Följden<br />
har blivit obalans i systemen med påföljande höga<br />
tryckfall i vissa delar och därmed alltför höga ljudnivåer. I<br />
andra delar av systemet har luftflödena blivit för låga med<br />
därmed försämrad luftkvalitet som följd.<br />
2. Vid projekteringen av aggregaten blir ofta låg installationskostnad<br />
prioriterad. Följden har blivit allt för små<br />
aggregat med höga ljudnivåer och bullerproblem som<br />
följd.<br />
3. Obalans uppstår ofta mellan till- och frånluft. I aggregatet<br />
orsakar detta läckflöden av frånluft in i tilluftssystemet,<br />
med dålig luftkvalitet som följd. I byggnaden orsakar<br />
obalansen tryckskillnader mot omgivningen vilket kan<br />
resultera i ökade energikostnader och skador i fasaden.<br />
4. Hänsyn till användarnas önskemål. Som brukare vill man<br />
kunna påverka sitt klimat.<br />
5. En viktig aspekt idag är också att få ner energiförbrukningen.<br />
I Svenska byggnader förbrukas ca 40% av all producerad<br />
energi enbart till att förse dem med erforderlig<br />
ventilation, värme och kyla. Det är därför nödvändigt att<br />
åstadkomma systemlösningar som kan minimera energiåtgången<br />
utan att göra avkall på komforten. Mot bakgrund<br />
av de erfarenheter som finns, inte minst från den<br />
obligatoriska ventilationskontrollen, kan vi ganska enkelt<br />
beskriva de krav som vi bör ställa på moderna klimatsystem.<br />
Krav på nya systemlösningar:<br />
1. Utformning av systemen så att dessa accepterar de normala<br />
störningar som alltid finns i vår omgivning, s k förlåtande<br />
systemlösningar.<br />
2. Utformning av systemen så att det traditionella injusteringsarbetet<br />
elimineras och garantier ges för att projekterade<br />
flöden alltid kan innehållas.<br />
3. Utformning av systemen så att energiförbrukningen kan<br />
minimeras.<br />
4. Utformning av systemen så att risken för bullerstörningar<br />
minimeras.<br />
5. Utformning av systemen på ett så flexibelt sätt att de<br />
enkelt kan anpassas till en föränderlig verksamhet.<br />
6. Utformning av systemen så att alltid balans mellan till-<br />
och frånluftsflöden råder.<br />
7. Utformning av systemen så att individuell reglering av<br />
såväl temperatur som luftkvalitet prioriteras.<br />
8. Utformning av systemen så att dragproblem elimineras<br />
då luftflöden behovsstyrs. En viktig del i vår nya systemlösning<br />
- e.r.i.c.- för att uppfylla dessa krav, är att vi håller<br />
de statiska trycken konstanta på lämplig plats i grenkanalerna.<br />
Trycken sätts inte högre än nödvändigt för att<br />
kunna få ut de projekterade luftflödena.<br />
Kan man tillgodose alla dessa krav? Ja, genom att använda ett<br />
system som konstanthåller trycken ända ute i grenkanalerna!<br />
8<br />
SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari <strong>2006</strong><br />
www.swegon.se<br />
Varför tryckstyrning?<br />
Genom att konstanthålla trycken i grenkanalerna skapas förutsättningar<br />
för:<br />
1. Flexibel installation. Individuella, variabla luftflöden kan<br />
åstadkommas utan att balansen i systemet äventyras.<br />
Don för konstanta och variabla flöden kan blandas utan<br />
problem på samma grenkanal.<br />
2. Tyst installation tack vare optimalt låga tryckfall i såväl<br />
stammar som grenkanaler.<br />
3. Energieffektiv installation eftersom inga extra tryckfall<br />
uppstår för att garantera luftflödena.<br />
Figur 6.Relativ energiförbrukning beroende på typ av system.1.<br />
Relativ energiförbrukning fläkt %2. Relativt luftlödesbehov<br />
%
LCC ANALYS<br />
Livscykelkostnad (LCC)<br />
Ett ventilationssystem för med sig olika kostnader, som inträffar<br />
vid olika tidpunkter under systemets livslängd. Alla dessa<br />
kostnader tillsammans kallas livscykelkostnaden. Då installationskostnaden<br />
endast utgör en del av livscykelkostnaden är<br />
det oftast bättre att välja och dimensionera ett system efter<br />
LCC:n istället för enbart efter installationskostnaden.<br />
De kostnader som förknippas med ett ventilationssystem är<br />
installationskostnaden, som består av material och arbete, energikostnader<br />
varje år, drift- och underhållskostnader varje år,<br />
eventuell renovering eller ombyggnad och skrotning.<br />
I LCC-analyser räknas alla kostnader om till dagens värde enligt<br />
nuvärdesmetoden.<br />
Teori<br />
För att kunna räkna om framtida kostnader till nuvärde används<br />
följande formel, där C inst är installationskostnaden, C årligen<br />
den kostnad som inträffar varje år i n år, exempelvis<br />
energi och underhållskostnader och C i är en eller flera enstaka<br />
kostnader som inträffar efter i år. r är diskonteringsräntan.<br />
Bilden till höger visar ett exempel på hur LCC:n kan fördela sig<br />
för ett modernt kontorshus mitt i Sverige med kylbafflar och<br />
CAV-system. Totalt kan klimatiseringen kosta ungerfär 2200:-<br />
SEK/m 2 över livsperioden. Livslängden har då antagits vara 20<br />
år.<br />
e.r.i.c.<br />
Ett av syftena med e.r.i.c.-systemet är att minska det årliga energibehovet<br />
och därigenom minska en stor del av LCC:n. På<br />
grund av att systemet har fler elektroniska komponenter än<br />
konventionella system kan underhållskostnaden öka, men<br />
detta motverkas av enklare injustering och större flexibilitet.<br />
Forskningsprojekt<br />
<strong>Swegon</strong> AB är med och stödjer ett forskningsprojekt som undersöker<br />
LCC-analyser för olika klimat- och ventilationssystem.<br />
Efterhand som detta projekt framskrider kommer<br />
resultat att presenteras på vår hemsida på Internet.<br />
SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari <strong>2006</strong><br />
www.swegon.se<br />
Figur 7.Fördelning av kostnader i ett typiskt kontorshus med<br />
ett CAV-System kompletterat med kylbafflar.1. Vattenburen<br />
klimatinstallation2. Luftbehandlingsinstallation3. Underhåll4.<br />
Energi<br />
9<br />
Teknikavsnitt
Teknikavsnitt ---------------------------------------------------------<br />
SYSTEM e.r.i.c.<br />
Systemet kan delas in i följande tre nivåer.<br />
Systemnivå<br />
Med systemnivå avses systemmanagern vilken kommunicerar<br />
med grenspjällen och aggregatet för optimering av trycket efter<br />
fläkten så att fläkten alltid går på lägsta möjliga varvtal för<br />
så låg energiförbrukning och ljudalstring som möjligt.<br />
Zonnivå<br />
Med zonnivå avses konstanttrycksregleringen i grenkanalerna.<br />
I zonnivån ingår även slavstyrning av frånluften.<br />
Rumsnivå<br />
Med rumsnivå avses regleringen av rumsklimatet. Denna reglering<br />
görs med aktivt don, rumsregulator och en rumsenhet.<br />
Även vattenburna produkter, radiatorer och förvärmningsbatteri<br />
kan styras med hjälp av rumsregulatorn. Regleringen kan<br />
ske med avseende på temperatur, närvaro och CO 2-koncentration.<br />
ENERGIOPTIMERING MED e.r.i.c.<br />
Systemnivå<br />
System e.r.i.c. bygger på tryckreglering i grenkanaler där<br />
trycket konstanthålles i tryckgivarpunkterna exempelvis vid ca<br />
35 Pa. Reglerspjällen i början på grenkanalerna sköter tryckregleringen.<br />
Systemmanagern är en regulator som kommunicerar<br />
(LONTALK ® ) med grenspjället och aggregatet.<br />
Optimeringen går till så att systemmanagern håller reda på<br />
spjällägena och minimerar aggregatets tryckuppsättning så<br />
att minst ett av spjällen på till- respektive frånluftssidan alltid<br />
är nästan helt öppet oavsett driftsfall. Systemet medger att<br />
även mycket små anläggningar kan energioptimeras till rimliga<br />
kostnader. Systemmanagern och aggregatet kan även<br />
kommunicera med andra centraler i byggnaden så att exempelvis<br />
pumpar och framledningstemperaturer i värme/kylsystem<br />
kan justeras för minimal energiförbrukning. På så sätt<br />
sparas energi och ljudstörningar elimineras genom att aggregatet<br />
alltid går på så lågt varvtal som möjligt.<br />
Nattkyla<br />
För att spara kylenergi kan man nattetid utnyttja den lägre<br />
utetemperaturen för att kyla byggnadsstommen. Funktionen<br />
nattkyla åstadkommes enkelt genom att en reglerenhet eller<br />
ett överordnat system skickar ett meddelande till lokalerna om<br />
nattkyla. Donen öppnas då till sina maxpositioner och maxflöde<br />
erhålles tills signal om normal drift sänds från det överordnade<br />
systemet.<br />
10<br />
SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari <strong>2006</strong><br />
www.swegon.se<br />
Dygnet runt drift<br />
Ingen styrning av aggregatet för natt- eller dagdrift behövs,<br />
eftersom flödesstyrningen sköts ute i rummen. Är ingen närvarande<br />
så är det automatiskt minflöden i samtliga rum och<br />
hela systemet går på lågfart. Vid icke närvaro reduceras flödena<br />
till minflöde och SFP-värdet reduceras med 88%. Fläktenergin<br />
är alltså i princip försumbar i detta driftsfall. Under<br />
natten bör fläktarna, av hygiensjäl, inte stängas av. Motiven<br />
för detta är ganska självklara:<br />
1. Man bör p g a byggnadens emissioner ha ett renande<br />
luftflöde även under natten.<br />
2. Fläktarna måste vara igång för att undvika att föroreningar<br />
kommer in i kanalsystemet på grund av bakdrag.<br />
Figur 8.e.r.i.c.-systemet.1. Frånluft2. Tilluft3.<br />
Systemmanager4. Zonmanager, grenspjäll
Värmebatteri<br />
Vintertid styrs luftflödet inte i lika hög grad av kylbehovet och<br />
kan därför ofta styras ner till minflöde, vilket med e.r.i.c.-systemet<br />
kan vara så lågt som 20% av maxflödet. När aktiva don<br />
används är det inga problem att tillföra minflöden med undertemperatur<br />
på upp till 12K. Vid så här låga flöden har en roterande<br />
värmeväxlare en temperaturverkningsgrad på över<br />
80% (uppåt 85%). Det innebär att tilluftstemperaturen skulle<br />
kunna vara 14°C vid –22°C ute (23°C i frånluften). Man bör<br />
alltså överväga kostnaden av att installera och underhålla ett<br />
värmebatteri.<br />
Aggregat<br />
Till system e.r.i.c. skall väljas aggregat med stort flödesområde.<br />
Aggregatet skall vara utrustat med tryckreglering av fläktarna.<br />
När systemmanager KSM används skall aggregatets<br />
tryckstyrning ha LON-kommunikation till KSM. I system e.r.i.c.<br />
rekommenderas att använda utetemperaturkompenserad tillluftstemperatur.<br />
Tilluftstemperatur<br />
Eftersom samtliga rumsregulatorer är kommunicerbara finns<br />
det i systemet tillgänglig information om storleken på kyl- eller<br />
värmebehovet i samtliga rum. Detta ger möjlighet att välja<br />
den mest optimala tilluftstemperaturen så att:<br />
värmeväxlaren utnyttjas fullt ut i värmefallet<br />
frikyla alltid utnyttjas istället för ökade flöden i kylfallet<br />
tilluftstemperaturen inte är lägre än nödvändigt i sommarfallet.<br />
Zonnivå<br />
Systemets uppbyggnad med konstant statiskt tryck i grenkanalerna<br />
bidrar till låg ljudnivå och energiförbrukning. Eftersom<br />
systemet alltid är balanserat minimeras infiltrationen. Se figur<br />
9.<br />
Rumsnivå<br />
Genom att bara ventilera när och där det för ögonblicket föreligger<br />
behov, sparas energi och ljudnivån från kanalsystem<br />
och fläkt minskas. Behovet styrs direkt från rummet. Är ingen<br />
där tillförs bara det inställda minflödet. Närvarogivaren går<br />
även att koppla via rumsregulatorn till belysningen. Se figur<br />
10.<br />
Radiatorer<br />
Genom att både styra luften och radiatorerna med rumsregulatorn<br />
elimineras risken för att värmning och kylning sker samtidigt.<br />
Fönsterkontakt<br />
Ansluts en fönsterkontakt till rumsregulatorn stängs ventilationen<br />
till rummet när ett fönster öppnas. Har brukaren valt<br />
att vädra via fönstret kan energi sparas genom att inte tillföra<br />
luft via ventilationssystemet.<br />
SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari <strong>2006</strong><br />
www.swegon.se<br />
Figur 9.Zon/grennivå. Separat konstant tryck på till- resp. frånluft.1<br />
o. 2. Tryckgivare KSP3. Grenspjäll<br />
Figur 10.Rumsnivå. Med aktivt till- och frånluftsdon styrs balansen<br />
mellan till- och frånluft på rumsnivå. Grenarna på tilloch<br />
frånluft behöver endast hålla konstant statiskt tryck. Ingen<br />
flödesmätning erfordras.1. Frånluftsdon2. Tilluftsdon3.<br />
Regulator4. Rumsenhet KST<br />
11<br />
Teknikavsnitt
Teknikavsnitt ---------------------------------------------------------<br />
AKTIVA TILLUFTDON<br />
Flödesstyrning på tilluften<br />
Genom att konstanthålla trycken i grenkanalerna skapas flexibilitet<br />
vad avser flödesförändringen i donen. Donen kan ändras<br />
individuellt utan att detta får negativa konsekvenser på<br />
balansen i systemet eller anläggningens injustering. Till skillnad<br />
från VAV-enheter behövs ingen flödesmätning i donet vilket<br />
ger minskat underhåll och ett stabilt system. Flödet<br />
bestäms utifrån donets öppning (mellan 0 till 100%) och det<br />
bakomliggande konstanta statiska trycket. Konstant tryckhållning<br />
är därför motiverad även om installationen är projekterad<br />
för att fungera som ett CAV-system. Installationen<br />
kompenserar automatiskt för de “störningar“ som alltid uppträder<br />
i systemen. Konstanttryckhållningen medger därför att<br />
don med konstanta respektive varierande flöden kan kombineras<br />
på en och samma gren. Se figur 11. Figur 11.Karaktäristik för tilluftsdon i gren med konstant statiskt<br />
tryck. Till skillnad från system med varierande tryck minskar<br />
här ljudnivån vid minskande flöde.<br />
12<br />
SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari <strong>2006</strong><br />
www.swegon.se
Konstant utloppshastighet - inga dragproblem<br />
En förutsättning för att spridningsbilden i ett rum skall bli bra,<br />
då tempererad luft tillförs, samt då luftflödet varierar inom ett<br />
stort flödesområde, är att tilluftens hastighet då den lämnar<br />
donet är konstant. Det kan åstadkommas enkelt genom att<br />
flödesregleringen sker i donets utlopp istället för i dess inlopp.<br />
En förutsättning för detta är att trycket är konstant i grenkanalen.<br />
De “störningar“ som uppträder i form av varierande<br />
luftflöde kompenseras automatiskt genom konstanttryckhållningen<br />
i grenkanalen. Produkter som är speciellt lämpade att<br />
användas för konstant utloppshastighet är cirkulära eller kvadratiska<br />
enkonspridare. Dysdon har normalt bra egenskaper<br />
vid varierande luftflöde. Det lägsta tillåtna luftflödet vid en undertemperatur<br />
på ca 5°C begränsas normalt emellertid till ca<br />
30% av det maximala luftflödet. Vill man minska luftflödet ytterligare<br />
krävs don med konstant utloppshastighet.<br />
Med tanke på att man vill upprätthålla en likformig spridningsbild<br />
i rummet, måste utloppshastigheten vara någorlunda<br />
konstant då luftflödet varieras. En minskad<br />
utloppshastighet gör att luften har lättare att släppa taket och<br />
gå ner i vistelsezonen med förhöjd hastighet som följd. Man<br />
skiljer mellan två typer av tilluftsdon:<br />
1. Passiva don som har samma inställning oberoende av<br />
luftflödet.<br />
2. Aktiva don som har flödesregleringen i donets utlopp, vilket<br />
ger konstant utloppshastighet oberoende av luftflödet.<br />
Om man med passiva don reducerar luftflödet från 100% till<br />
30%, förkortas även kastlängden till 30%. Om man på samma<br />
sätt reducerar flödet med ett aktivt tilluftsdon, d v s ett<br />
don där utloppshastigheten konstanthålles genom att utloppsarean<br />
förändras, blir kastlängden 55% av den ursprungliga.<br />
Minskningen utgör inte något som helst problem för<br />
någon donvariant eftersom luften tack vare den höga utlopps-hastigheten<br />
inte släpper kontakten med taket. Luftflödena<br />
blir ju också lägre. Strömningsbilden i rummet blir<br />
likformig med strömningsbilden vid det större luftflödet, dock<br />
med ett mindre inträngningsdjup.<br />
Den stora skillnaden mellan passiva och aktiva don är alltså<br />
att:<br />
1. med passiva don ökar dragrisken då luftflödet minskar.<br />
2. med aktiva don minskar dragrisken då luftflödet minskar.<br />
Bristerna med passiva don, i samband med flödesreglerade installationer,<br />
är en av orsakerna till att VAV/DCV-system ej har<br />
fått någon positiv utveckling. Se figur 12, 13 och 14.<br />
SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari <strong>2006</strong><br />
www.swegon.se<br />
Figur 12. Strålutbredning med aktivt luftdon vid nominellt<br />
luftflöde.<br />
Figur 13.Ett aktivt luftdon vars fria inblåsningsarea minskar för<br />
att sänka luftflödet. Strålens hastighet och bärighet blir oförändrad.<br />
Ingen risk för dragproblem.<br />
Figur 14.Ett passivt luftdon vars fria inblåsningsarea är konstant.<br />
Om flödet stryps, exempelvis med ett spjäll, kommer<br />
lufthastigheten att avta och strålen kommer att vika av ner i<br />
vistelsezonen. Stor risk för drag.<br />
13<br />
Teknikavsnitt
Teknikavsnitt ---------------------------------------------------------<br />
AKTIVA FRÅNLUFTSDON<br />
Flödesstyrning på frånluften<br />
Då frånluftsdonen inte har samma problem med varierande<br />
luftflöden som tilluftsdonen, kan man välja enklare lösningar.<br />
Kriterierna för ett frånluftsdon blir:<br />
1. Det bör ha samma reglerkaraktäristik och strypområde<br />
som motsvarande aktivt tilluftsdon.<br />
2. Utseendet skall passa tilluftsdonen för att ge en estetiskt<br />
tilltalande installation. Flödesstyrningen av frånluftsdonen<br />
hanteras av samma regulator som för tilluftsdonen. I den<br />
nya serien regulatorer kan separata min/max inställningar<br />
programmeras för till- respektive frånluftsdon. Detta gör<br />
att man kan ha olika tryckregleringsvärden för till/frånluft<br />
kanalerna.<br />
ÖVERLUFTSDON<br />
Öppen/Stängd dörr<br />
Vid val av system med överluft och gemensam frånluft i korridor<br />
gäller att överluftsdonet ska ha ett tryckfall
TÄTA RUM<br />
Det är ett känt problem att reglera luftflöden på till- respektive<br />
frånluft i täta rum. Problemet som kan uppstå yttrar sig i obalans<br />
som ger upphov till stora tryckskillnader mellan rum och<br />
korridor. För att undvika problemet är det viktigt att båda regulatorerna<br />
(till/frånluft) reglerar mot samma börvärde och att<br />
produkternas flödesområden respekteras.<br />
SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari <strong>2006</strong><br />
www.swegon.se<br />
Figur 17.Tätt rum med aktiva till- och frånluftsdon. Viktigt att<br />
konstanttrycksgivarna är placerade i rummet.<br />
Figur 18.Tätt rum med flödesreglering på till- och frånluft.<br />
Viktigt att frånluften "slavas" med tilluftsenhetens börvärde.<br />
15<br />
Teknikavsnitt
Teknikavsnitt ---------------------------------------------------------<br />
SYSTEM ERIMIX<br />
System erimix är ett optimeringssystem för blandning av varm/<br />
kall luft i tvåkanalsystem med målsättning att minimera driftskostnaderna<br />
och öka flexibiliteten. Huvudprincipen bygger på<br />
ett antal rumsregulatorer (max 9 st) som rapporterar rumssituationen<br />
till en blandningsregulator som utifrån rumsdata<br />
optimerar blandningstemperaturen på tilluften. Rumsregleringens<br />
intelligens förhindrar nerkylning av rummet om det<br />
finns värmebehov och tilluften samtidigt är kallare än rumsluften<br />
och vise versa vid kylbehov. Systemet är helt integrerat<br />
med övriga e.r.i.c.-komponenter och kan därigenom hantera<br />
både konstanttryckshållning, slavflödesreglering samt aktiva<br />
till/frånluftsdon. Reglering av luftflödet till rummet kan ske<br />
med flera olika styrparametrar såsom temperatur, CO 2 och/eller<br />
närvaro, för ytterligare information se produktblad för<br />
rumsregulator KCD. Till systemet kan, i likhet med övriga<br />
e.r.i.c.-lösningar, aggregatstyrning med systemmanager KSM<br />
användas för optimering av fläktdriften.<br />
Informationen om önskade zontemperaturer kan ett överordnat<br />
system hämtas från zonregulatorerna och användas för<br />
optimering av temperaturen i den varma och den kalla kanalen.<br />
Den varma kanalens temperatur kan t ex styras av temperaturbehovet<br />
i den zon som kräver högst temperatur och den<br />
kalla kanalen av den zon som kräver lägst temperatur. På detta<br />
sätt kan kapaciteten i de bägge kanalerna utnyttjas bättre<br />
samtidigt som energibehovet minimeras.<br />
Beskrivning erimix system E1<br />
Helt utvecklat system med aktiva till/frånluftsdon och balanserat<br />
luftflöde i varje rum. Rumsregulatorerna RC3 reglerar luftflödet<br />
till rummet samt rapporterar kyl- eller värmefall och<br />
don/spjälläge till zonregulatorn SP1. SP1 hanterar konstanttryckshållningen<br />
i grenkanalen samtidigt med blandningsregleringen<br />
av varm/kall luft i SPO. SP1 är försedd med<br />
temperaturgivare för kanaltemperaturen som rapporteras vidare<br />
till respektive rumsregulator. I frånluftssystemet används<br />
aktiva frånluftsdon samt konstanttryckshållning med zonregulator<br />
SP2.<br />
Komponentförteckning:<br />
SP0 Blandningsbox BLB<br />
SP1 Zonregulator KZP med RC1 och temperaturgivare<br />
GT1<br />
GP1 Tryckgivare KSP<br />
TD1 Aktiva tilluftsdon t.ex. ACK<br />
GT3 Rumsenhet KST<br />
RC3 Rumsregulator KCD<br />
SP2 Zonregulator KZP med RC2 och temperaturgivare<br />
GT2<br />
FD1 Aktiva frånluftsdon t ex AFK<br />
16<br />
SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari <strong>2006</strong><br />
www.swegon.se<br />
Figur 19.Flödesschema för erimix system E1.
Beskrivning erimix system E2<br />
System med full kontroll på tilluften i likhet med system E1<br />
men med överluft till gemensamt kontrollerat frånluftsflöde.<br />
Frånluftflödet styrs med zonregulator SP2 som erhåller börvärdet<br />
från SP1 i tilluftsgrenen. I detta system kan man även<br />
välja att styra tilluftstemperaturen mot den gemensamma<br />
frånluftens temperatur.<br />
Komponentförteckning:<br />
SP0 Blandningsbox BLB<br />
SP1 Zonregulator KZM med RC1 och temperaturgivare<br />
GT1<br />
GP1 Tryckgivare KSP<br />
TD1 Aktiva tilluftsdon t.ex. ACK<br />
GT3 Rumsenhet KST<br />
RC3 Rumsregulator KCD<br />
SP2 Slavregulator KSA med RC2 och temperaturgivare<br />
GT2<br />
Beskrivning erimix system E3<br />
System för konstanta luftflöden, eller behovsstyrda med andra<br />
regulatorer än RC3. Blandningstemperaturen på tilluften styrs<br />
av den gemensamma frånluftens temperatur. På tilluftsgrenen<br />
finns fortfarande konstanttrycksreglering med flödesmätning.<br />
På frånluftsgrenen finns zonregulator SP2 för<br />
slavkontroll av luftflödet och temperaturmätning.<br />
Komponentförteckning:<br />
SP0 Blandningsbox BLB<br />
SP1 Zonregulator KZM med RC1 och temperaturgivare<br />
GT1<br />
GP1 Tryckgivare KSP<br />
SP2 Slavregulator KSA med RC2 och temperaturgivare<br />
GT2<br />
Beskrivning erimix system E4<br />
System för variabelt luftflöde i kombination med blandning till<br />
rätt tillufttemperatur. Slavstyrning av frånluften är möjlig via<br />
slavregulator SP2.<br />
Funktion: Vid kylbehov i rummet blandas kallare luft samtidigt<br />
som luftflödet ökas för att bära in kylan i rummet. Omvänt<br />
förhållande vid värmning.<br />
Komponentförteckning:<br />
SP0 Blandningsbox BLB<br />
SP1 Zonregulator KRF med RC1<br />
GT3 Rumsenhet KST<br />
SP2 Slavregulator KSA med RC2<br />
SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari <strong>2006</strong><br />
www.swegon.se<br />
Figur 20.Flödesschema för erimix system E2.<br />
Figur 21.Flödesschema för erimix system E3.<br />
Figur 22.Flödesschema för erimix system E4.<br />
17<br />
Teknikavsnitt
Teknikavsnitt ---------------------------------------------------------<br />
PROJEKTERING<br />
AGGREGAT<br />
Några punkter att tänka på vid dimensionering av aggregatet.<br />
Aggregatet skall väljas så att det klarar hela systemets<br />
arbetsområde. Arbetsområdet bestäms utifrån summan av<br />
alla minflöden och en förväntad andel av summan av maxflödena.<br />
Vid användande av systemmanager (KSM) ska aggregatstyrningen<br />
vara utrustad med LON-kommunikation. Kontrollera<br />
att in- och ut-variabler från aggregatet stämmer<br />
överens med systemmanagerns.<br />
Aggregatet ska vara tryckstyrt på både till- och frånluftssida.<br />
Eftersom flödet varierar i systemet, varierar också tryckfallen<br />
över filterna. Det är alltså inte lämpligt med en differenstrycksmätare<br />
för indikering av filterbyte. Det<br />
rekommenderas att filterna istället byts ut t ex en gång per<br />
år (beroende på belastning och krav).<br />
Temperaturstyrningen av tilluften kan ha en avgörande<br />
inverkan på fläktens och kylmaskinens energianvändning.<br />
Temperaturstyrningen ska väljas utifrån geografiskt läge<br />
och förväntade värmelaster. Används så kallad direkt<br />
expanderande kyla (DX-kyla), bör det kontrolleras att kylan<br />
(kompressorerna) även fungerar vid systemets minflöden.<br />
Tilluftstemperaturen bör också vara utetemperaturkompenserad.<br />
Uteluftintaget bör ej placeras i söderläge, nära papptak<br />
eller andra värmekällor (resulterar i onödig energiförbrukning<br />
sommartid).<br />
Placering av aggregatets tryckgivare. Tryckgivaren för tilluft<br />
placeras lämpligen vid sista avgreningen i stamkanalen och<br />
frånluftstryckgivaren vid den gren som kräver högst undertryck.<br />
Används en systemmanager, är det ur energisynpunkt<br />
oväsentligt var i stamkanalen givarna placeras, men<br />
för att minska kabeldragning rekommenderas placering<br />
nära aggregatet.<br />
Kontrollera risken för att frysskyddet löser vid låga utetemperaturer<br />
och minflöden.<br />
SYSTEMMANAGER (KSM)<br />
Systemmanagern är en LON-baserad regulator vilken kommunicerar<br />
med aggregatet och samtliga grenspjäll (KZP, KZM,<br />
KRF och KSA). Från grenkanalspjällen skickas respektive spjällvinkel<br />
(0–100%) till systemmanagern som väljer ut det spjäll<br />
som är mest öppet. Är det mest öppna helt öppet skickar systemmanagern<br />
ett nytt tryckbörvärde som är högre än det aktuella<br />
ärvärdet till fläkten. Fläkten varvar nu upp till det nya<br />
börvärdet och det mest öppna spjället stänger något och<br />
trycket på denna gren kan säkerställas. Minskar flödena i systemet<br />
(tryckfallen minskar) t ex vid lunch, kommer det mest<br />
öppna spjället att vara mindre öppet än i det tidigare fallet.<br />
Systemmanagern gör nu omvänt mot i det tidigare fallet, och<br />
skickar ett lägre tryckbörvärde till fläkten tills det att det mest<br />
öppna spjället är nästan helt öppet (90%). Till systemmanagern<br />
går det att koppla 50, varav 35 tilluft- och 15 frånluftsspjäll.<br />
Specialvarianter kan förekomma.<br />
Fördelarna med en systemmanager (KSM) är att man minskar<br />
systemets ljudalstring både i fläkt och kanalsystem<br />
och dessutom minskar energiförbrukningen vid lägre flöden<br />
än maxflödet. Systemmanagern underlättar också injusteringen<br />
och idrifttagningen eftersom tryckbörvärdena till fläkten<br />
inte behöver "letas" upp.<br />
18<br />
SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari <strong>2006</strong><br />
www.swegon.se<br />
Det är mycket viktigt att kanalsystemets olika zoner är lika dimensionerade<br />
(lika tryckfall). Om en zon kräver högre tryck så<br />
blir denna dominerande över aggregattrycket.<br />
STAMKANALER<br />
Stamkanalerna dimensioneras framför allt utifrån ljudsynpunkt,<br />
normalt maximalt ca 7 m/s. Förväntas inte systemet leverera<br />
maxflöde till samtliga rum samtidigt, antar man ofta en<br />
samtidighetsfaktor (70–90 %) och dimensionerar systemet<br />
för samtidighetsfaktorn multiplicerat med maxflödet. Mindre<br />
stamkanaler ökar givetvis energiförbrukningen eftersom detta<br />
kommer att kräva att fläkten arbetar upp ett högre statiskt<br />
tryck. Används en systemmanager så kommer detta höga<br />
tryck endast att vara ett börvärde för fläkten då belastningen<br />
på systemet är hög.
GRENKANALER/AVSTICK<br />
Grenkanalerna dimensioneras utifrån maxflödet på grenen<br />
och 5 m/s. Denna diameter hålls konstant på hela grenen. Högre<br />
hastigheter kan tillåtas under förutsättning att ljudalstringen<br />
vid maxflöde beaktas. Lämpligen placeras<br />
ljuddämpare efter spjället (KZP eller KZM) som sköter konstanttryckshållningen.<br />
Avsticken dimensioneras för 3 m/s vid<br />
maxflöde eller ett maximalt tryckfall på 10% av det konstanta<br />
trycket i grenkanalen.<br />
TILLUFT<br />
I e.r.i.c.-systemet placeras en tryckgivare i grenkanalen (se figur).<br />
Tryckgivarens placering skall vara sådan att tryckfallet till<br />
samtliga don med variabelflöde är det samma vid fullflöde<br />
(tumregel: mitten på grenen).<br />
Varför ska diametern på grenkanalen vara konstant?<br />
Placeras tryckgivaren i mitten på grenen och trycket hålls konstant,<br />
kommer trycket i början av grenen att vara högre än<br />
trycket vid tryckgivaren.<br />
Figur 23.Exempel fullflöde.<br />
Det dynamiska trycket är ca 5 Pa i kanalen från avgreningen<br />
till donet. Följande förhållande råder i punkterna 1 till 4.<br />
1. 5 m/s och ca 45 Pa statiskt tryck och 15 Pa dynamiskt<br />
tryck.<br />
2. "Hög" hastighet ger högt tryckfall ca 7 Pa. Tryckfallet efter<br />
avsticket är ytterligare 3 Pa.<br />
3. Här är det statiska trycket konstant 40 Pa.<br />
4. Hastigheten är nu halverad och tryckfallet i avgreningen<br />
endast ca 2 Pa.<br />
SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari <strong>2006</strong><br />
www.swegon.se<br />
Är diametern konstant, kommer hastigheten att vara som<br />
högst i början av grenen och en hög hastighet gör att<br />
tryckfallet i avgreningen är större än för de kommande avgreningarna<br />
där hastigheten är lägre.<br />
Vad händer om tryckfallet inte är detsamma?<br />
Aktiva don används för att erhålla en konstant utloppshastighet<br />
vilket eliminerar risken för drag i hela donets flödesintervall.<br />
Då aktiva don används, tas strypningen i en del fall (ej<br />
bakkant) i utloppet på donen. Är det då stora variationer i<br />
tryckfallen från grenen till donen kommer detta att kräva ett<br />
högre tryck än önskvärt för don med gynnsam placering vilket<br />
innebär att det måste strypas bort. När nu strypningen tas i utloppet,<br />
kommer det att påverka kastlängderna och även ljudalstringen<br />
blir högre. Används inte aktiva don utan i stället<br />
spjäll vilka arbetar med positioner, spelar skillnaderna i tryck<br />
endast in på ljudalstringen från spjällen. Lämpligen görs en<br />
tryckfallsberäkning.<br />
19<br />
Teknikavsnitt
Teknikavsnitt ---------------------------------------------------------<br />
Varför ska man eftersträva låga hastigheter (
Figur 25. Kanaldimensionering enligt system e.r.i.c. med konstant kanaldiameter.<br />
1. Traditionellt system<br />
2. System e.r.i.c.<br />
SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari <strong>2006</strong><br />
www.swegon.se<br />
21<br />
Teknikavsnitt
Teknikavsnitt ---------------------------------------------------------<br />
Figur 26.Eftersträva symmetri.1. Traditionellt system.2. System<br />
e.r.ic.3. OK men högre tryck vid minflöde.<br />
22<br />
SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari <strong>2006</strong><br />
www.swegon.se
Figur 27. Eftersträva lika tryckfall från grenkanal till don, genom att öka kanaldiametern till det sämst belägna donet.<br />
1. Traditionellt system.<br />
2. Bättre, större kanal till sämst belägna donet.<br />
SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari <strong>2006</strong><br />
www.swegon.se<br />
23<br />
Teknikavsnitt
Teknikavsnitt ---------------------------------------------------------<br />
FRÅNLUFT<br />
I frånluftssystemet placeras tryckgivaren i grenkanalens bortre<br />
del för att ge ett så likvärdigt tryckfall över alla frånluftsdon i<br />
grenen. Tumregel: I bortre delen av grenen.<br />
Figur 28.Placering av tryckgivare i en frånluftsgren.1. Här är<br />
det statiska trycket 27 Pa.2. Här är trycket konstant.<br />
Möjlighet att säkerställa låga flöden<br />
För att säkerställa ett flöde i en kanal krävs ofta ett mättryck<br />
på minst 3 Pa. 3 Pa motsvarar en hastighet på 1.5 m/s (varierar<br />
beroende på mätteknik) vilket i många fall är över 20% av<br />
maxflödet. I e.r.i.c.-systemet finns de aktiva donen vilka är<br />
uppmätta i laboratorium. Ett tryck i fördelningslådan mäts<br />
och utifrån öppningen bestäms flödet.<br />
Det är alltså i princip möjligt att med god noggrannhet mäta<br />
flöden ner till 10 % av maxflödet och vid helt stängt don erhåller<br />
man endast läckflödet vid det aktuella trycket.<br />
Låg ljudalstring<br />
Genom att trycket hålles konstant på grennivå, minskar<br />
ljudalstringen med minskat flöde.<br />
Minskad materialkostnad<br />
Det behövs endast en tryckgivare per gren och inga tryckgivare<br />
till rummen med variabelt flöde. Man kan kombinera<br />
traditionella don med konstant flöde med aktiva don<br />
och variabelt flöde. I traditionella VAV system behövs här<br />
en VAV reglering för att hålla flödet konstant.<br />
Till rum med konstanta flöden installeras ingen styrutrustning<br />
utan endast ett traditionellt don, detta eftersom trycket i<br />
24<br />
SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari <strong>2006</strong><br />
www.swegon.se<br />
För frånluftsgrenarna gäller samma dimensioneringsregler<br />
som för tilluft. Några enkla punkter att tänka på:<br />
Konstant kanaldiameter<br />
Regelbundna grenlösningar<br />
grenkanalen är konstant. Donet dimensioneras så att det kan<br />
ge dimensionerat flöde vid så öppet spjäll som möjligt och tillgängligt<br />
tryck i grenkanalen.
DON<br />
Vid ett konstant tryck bestäms flödet utifrån öppningsarean.<br />
Är trycket konstant och vi vet donets eller spjällets öppning,<br />
vet vi också flödet.<br />
Varför ska man arbeta med positioner och tryck istället<br />
för traditionell flödesmätning (VAV)?<br />
Det finns flera anledningar till detta:<br />
Stabilare system<br />
Om trycket temporärt skulle öka kommer inte donen att<br />
stänga för att bibehålla flödet (här sker ju ej någon mätning<br />
vid donen) utan de kommer att stå kvar i samma<br />
position vilket minskar risken för svängningar i systemet.<br />
Längre livstid/minskade underhållskostnader<br />
Eftersom donen står kvar i samma position, även om<br />
trycket temporärt skulle förändras, minskar också antalet<br />
cykler på donen och därmed förlängs livslängden. Den<br />
tryckgivare som finns på grenen är en statisk tryckgivare<br />
(membran) vilket innebär att ingen luft passerar givaren<br />
och den behöver därmed inte rengöras.<br />
Figur 29.Vid delning av grenkanal åt varsitt håll skall<br />
två tryckregleringsenheter användas.<br />
BALANSERING<br />
I e.r.i.c.-systemet finns det i princip två sätt att balansera tilloch<br />
frånluft.<br />
Balanserad till- och frånluft i samtliga rum<br />
I det här fallet sker balanseringen i rummet. Både till och frånluftsgren<br />
är tryckstyrda. En regulator (KCD) styr tilluftsdonet<br />
(eller spjället) mellan en maxposition och en minposition vilka<br />
motsvaras av flöden. Frånluftsdonet (eller spjället) styrs av<br />
samma regulator och regleras även detta mellan två positioner.<br />
Vill man ha ett undertryck i rummet, ökar man max- och<br />
minpositionerna för frånluften. Det går bra att koppla in don<br />
med konstanta flöden på både till- och frånluftsgrenen. Fördel:<br />
Möjligt att sänka till låga minflöden med god noggrannhet.<br />
Nackdel: Dyrare installation på frånluftssidan än i figur<br />
31.<br />
SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari <strong>2006</strong><br />
www.swegon.se<br />
Figur 30.Balanserad till- och frånluft i samtliga rum.<br />
Tilluft i rummen och central frånluft (överluft)<br />
I det här fallet är tilluftsgrenen tryckstyrd och tilluftsflödet i<br />
grenen mäts (KZM) för att sedan skickas som börvärde till<br />
(KSAa) frånluftsgrenen. Tilluften styrs efter behov i de olika<br />
rummen och frånluften tas i andra utrymmen. Vill man ha ett<br />
undertryck, går börvärdet att förskjutas antingen i ett fast flöde<br />
(l/s) eller en procentuell förskjutning på det uppmätta tillluftsflödet.<br />
Det går inte att koppla på don med konstanta<br />
flöden på frånluftssidan. Lämpligen förläggs separata frånluftskanaler<br />
till toalettgrupper och våtrum till antingen frånluftsstammen<br />
eller till separat fläkt.<br />
Zonens (grenens) frånluft tas lämpligen från utrymmen som<br />
korridor eller kopieringsrum. Projekterar man med fler tilluftsgrenar<br />
än frånluftsgrenar, är det möjligt att skicka dessa tillluftsflöden<br />
till en frånluftsgren (KSA), vilken summerar dessa<br />
tilluftsflöden till ett frånluftsflöde (maximalt 5 st fr o m produktrevision<br />
KSAb). Fördel: Enklare och billigare installation<br />
på frånluftssystemet. Nackdel: Vid projektering är det viktigt<br />
att kontrollera att valda grenspjäll klarar av minflödena (pga<br />
flödesmätning istället för tryckstyrning). Separata kanaler till<br />
frånluftsdon med konstanta flöden. Se figur 31.<br />
Figur 31.Tilluft i rummen och central frånluft (överluft).<br />
ISOLERING<br />
Då undertemperarad luft transporteras i kanalsystemet bör<br />
tilluftskanalerna isoleras utifrån risk för kondens och uppvärmning<br />
av tilluften. För detta hänvisas till isoleringstillverkarnas<br />
beräkningsprogram. För att minska värmeupptagningen<br />
kan det bli aktuellt att reducera kanaldimensionen i slutet på<br />
grenkanalen. Detta görs då hastigheten understiger 1.5 m/s.<br />
25<br />
Teknikavsnitt
Teknikavsnitt ---------------------------------------------------------<br />
PROJEKTERING EL- OCH STYR-INSTALLATION<br />
INLEDNING<br />
System e.r.i.c. kräver el- och styrinstallation som är utförd på<br />
ett professionellt sätt för att fungera utan störningar.<br />
Installationen kan delas in i tre grupper:<br />
Strömförsörjning<br />
Styrsignaler<br />
Datakommunikation<br />
Alla dokument för system eric finns som nedladdningsbara filer<br />
på vår hemsida.<br />
SYSTEMÖVERSIKT<br />
1. Strömförsörjningen<br />
Det är viktigt att transformatorerna dimensioneras så att<br />
spänningen håller sig inom toleransen 24 V AC ±10%. Max<br />
avsäkring i tranformatorn får vara 6 A, detta för att kretskorten<br />
inte ska brinna upp vid kortslutning längre ut i systemet.<br />
Rekommenderad ledningsarea mellan transformator och regulatorerna<br />
är 1,5 mm 2 . Vid mindre transformatorstorlekar<br />
kan ledningsarean minskas, spänningstoleransen får aldrig<br />
överskridas. För att enkelt dimensionera tranformatorerna<br />
finns ett program (ericTrafoDim.xls) att ladda ner från vår<br />
hemsida på internet, sök under programvaror.<br />
2. Styrsignaler<br />
I detta fall talar vi om ledningar som inte ska spänningsförsörja<br />
regulatorer eller aktiva don. Ledningar kan vara av enklare<br />
typ med mindre area. Det är frågan om ledare mellan rumsregulatorer<br />
och rumstillbehören KST, KSO och KSC. Rekomenderad<br />
ledare är EKKX 0,5 mm vid ledningslängder under 10<br />
m. Använd EKKR 1,0 mm för ledningslängder mellan 10-30<br />
m. Till aktiva don av typen ACK, AFK och AKY får ledningslängden<br />
uppgå till max 50 m. I fall med längre ledningar kontakta<br />
<strong>Swegon</strong> för rådgivning.<br />
3. Datakommunikation<br />
All datakommunikation mellan regulatorer sker via LonTalk<br />
enligt LonWorks protokoll. För system e.r.i.c. finns tre nivåer<br />
för kommunikation:<br />
Stand alone med master/slav-kopplingar<br />
Stand alone med uppkoppling mot systemmanager<br />
Fastighetsnätverk uppkopplat till överordnat system<br />
Alla uppkopplingar mellan produkterna ska ske med datakabel<br />
godkänd av LonMark organisationen. Vi rekommenderar<br />
att alltid använda Beldenkabel typ 8471. Nätverksbyggandet<br />
måste ske enligt de regler som gäller för att kommunikationen<br />
ska bli störningsfri. Se Echelons hemsida www.echelon.com<br />
HJÄLPMEDEL<br />
Dataprogram med kopplingsschemor finns att hämta på vår<br />
hemsida på Internet. Med detta kan detaljerat schema skapas<br />
som bara visar de komponenter som är aktuella.<br />
Transformatordimensionering kan utföras med ett MS Excel<br />
kalkylark som finns att hämta på vår hemsida på Internet.<br />
26<br />
SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari <strong>2006</strong><br />
www.swegon.se
RUMSREGLERING MED KCD OCH AKTIVA LUFTDON<br />
Figur 32.<br />
Kabeltyper<br />
Matningsspänning till KCD utförs med 2-ledare min 0,75<br />
mm 2 .<br />
Signal- och matningskabel till aktiva don utförs med 3-ledare<br />
min 0,75 mm 2 . lämplig kabel är EKKR 3×1,0 mm max 50 m<br />
ledningslängd från KCD till det längst bort belägna donet,<br />
(kopplingspunkterna A-F) Den maximala längden 50 m kan<br />
endast uppnås om samtliga kopplingspunkter och skarvar är<br />
utförda utan spänningsfall. Vid fler än 4 luftdon ska dessa delas<br />
upp i två grupper där varje grupp har egen kabel direkt till<br />
regulatorns kopplingspunkt.<br />
Övriga signalkablar kan vara EKKX 0,5 mm vid längder under<br />
10 m däröver rekommenderas EKKR 1,0 mm upp till 30 m.<br />
LON-kabel (streckad i figuren) ska utföras med Beldenkabel<br />
typ 8471.<br />
SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari <strong>2006</strong><br />
www.swegon.se<br />
Rumsregulator KCD<br />
Rumsregulator KCD (detalj A) finns i kapslat eller okapslat utförande.<br />
Upp till 8 st aktiva luftdon kan anslutas till samma utgång<br />
på regulatorn. Donen måste delas upp i grupper som<br />
har separat ledare direkt till regulatorn, max 4 aktiva don i varje<br />
grupp. Detta gäller ej ARP eller ARE där max 10 enheter kan<br />
anslutas utan gruppering.<br />
Figur 33.Detalj A.<br />
27<br />
Teknikavsnitt
Teknikavsnitt ---------------------------------------------------------<br />
Rumsenhet KST<br />
Rumsenhet KST (detalj B) för rumstemperaturinställning av<br />
börvärde mm finns i flera varianter som kräver olika antal ledare.<br />
KST 4 kopplas med signalkabel 7 ledare och LON-kabel<br />
2 ledare. KST 2 kopplas med signalkabel 6 ledare och LONkabel<br />
2 ledare. KST 0 som endast har temperaturmätning kräver<br />
bara 2-ledare.<br />
Figur 34.Detalj B.<br />
Närvarogivare KSO<br />
Närvarogivare KSO (detalj C) för indikering av närvaro, ej<br />
lämplig till larmfunktioner. Kopplas med signalkabel 3 ×<br />
1mm.<br />
Figur 35.Detalj C.<br />
Radiatorställdon<br />
Till KCD -regulatorn kan två typer av ställdon (detalj E) för radiatorventiler<br />
anslutas. Det är ej tillåtet att kombinera typerna<br />
på samma regulator.<br />
Radiatorventilställdon för 24 AC med 0-10 V DC styrning.<br />
Kopplas med signalkabel 3 × 1,0 mm. Max 10 st kan kopplas<br />
mot samma utgång (Y1).<br />
Radiatorventilställdon för 24 AC ON/OFF styrning s.k. termoställdon.<br />
Kopplas med signalkabel 2 × 1,0 mm. Kopplas mot<br />
utgång (V1) max 0,8 A (20 VA) belastning. Denna ventiltyp<br />
har normalt högre strömförbrukning, typvärde är max 4 st per<br />
regulator.<br />
Figur 36.Detalj E.<br />
28<br />
SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari <strong>2006</strong><br />
www.swegon.se<br />
Koldioxidgivare KSC<br />
Koldioxidgivare KSC (detalj D) för indikering av luftkvalitet.<br />
Kopplas med signalkabel 3 × 1,0 mm. KSC finns i tre varianter<br />
där typen KSC 0 har annan inkoppling än vad som visas här.<br />
Figur 37.Detalj D.<br />
Kopplingsdosa<br />
Kopplingsbox (detalj F) för förgrening till flera luftdon. Använd<br />
denna för all typ av förgrening av kablar även till LONkabeln.<br />
Denna ingår ej i <strong>Swegon</strong>s leverans.<br />
Figur 38.Detalj F.<br />
Kopplingsschema finns på respektive produktblad.
RUMSREGLERING MED KCW OCH TAKBAFFLAR<br />
Figur 39.<br />
Kabeltyper<br />
Matningsspänning till KCW utförs med 2-ledare min 0,75<br />
mm 2 .<br />
Signal- och matningskablel till aktiva don utförs med 3-ledare<br />
min 0,75 mm 2 lämplig kabel är EKKR 3×1.0 mm max 50 m<br />
ledningslängd från KCD till det längst bort belägna donet,<br />
(kopplingspunkterna A-J) Den maximala längden 50 m kan<br />
endast uppnås om samtliga kopplingspunkter och skarvar är<br />
utförda utan spänningsfall. Vid fler än 4 luftdon eller<br />
spjällmotorer, skall dessa delas upp i två grupper där varje<br />
grupp har egen kabel direkt till regulatorns kopplingspunkt.<br />
Övriga signalkablar kan vara EKKX 0,5 mm vid längder under<br />
10 m däröver rekommenderas EKKR 1,0 mm upp till 30 m.<br />
LON-kabel (streckad i figuren) skall utföras med Beldenkabel<br />
typ 8471.<br />
SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari <strong>2006</strong><br />
www.swegon.se<br />
Rumsregulator KCW<br />
Rumsregulator KCW (detalj A) finns i kapslat eller okapslat utförande.<br />
Upp till 8 st aktiva luftdon kan anslutas till samma utgång<br />
på regulatorn. Donen måste delas upp i grupper som<br />
har separat ledare direkt till regulatorn, max 4 aktiva don i varje<br />
grupp. Detta gäller ej ARP eller ARE där max 10 don kan anslutas<br />
utangruppering.<br />
Figur 40.Detalj A.<br />
29<br />
Teknikavsnitt
Teknikavsnitt ---------------------------------------------------------<br />
Rumsenhet KST<br />
Rumsenhet KST (detalj B) för rumstemperaturinställning av<br />
börvärde m m finns i flera varianter som kräver olika antal ledare.<br />
KST 4 kopplas med signalkabel 7 ledare och LON-kabel<br />
2 ledare. KST 2 kopplas med signalkabel 6 ledare och LON-kabel<br />
2 ledare. KST 0 som endast har temperaturmätning kräver<br />
bara 2-ledare.<br />
Figur 41.Detalj B.<br />
Närvarogivare KSO<br />
Närvarogivare KSO (detalj C) för indikering av närvaro, ej<br />
lämplig till larmfunktioner. Kopplas med signalkabel 3 × 1,0<br />
mm.<br />
Figur 42.Detalj C.<br />
Radiatorställdon<br />
Till KCW regulatorn kan två typer av ställdon (detalj E) för ventilreglering<br />
av kylbaffel eller radiator anslutas, det är ej tillåtet<br />
att kombinera typerna på samma regulator.<br />
Ventilställdon för 24 AC för öka/minska styrning. Kopplas<br />
med signalkabel 3 × 1,0 mm. Utgång V1-V4 och G0 på regulator<br />
KCW får belastas med max 0,8 A. Vi rekomenderar max<br />
10 st ställdon på samma utgång.<br />
Ventilställdon för 24 AC ON/OFF styrning s.k. termoställdon.<br />
Kopplas med signalkabel 2 × 1,0 mm. Kopplas mot utgång<br />
(V1 eller V3) max 0,8 A (20 VA) belastning. Denna ventiltyp<br />
har normalt högre strömförbrukning, typvärde är max 4 st per<br />
regulator. Se kopplingsschema.<br />
Figur 43.Detalj E.<br />
30<br />
SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari <strong>2006</strong><br />
www.swegon.se<br />
Koldioxidgivare KSC<br />
Koldioxidgivare KSC (detalj D) för indikering av luftkvalitet.<br />
Kopplas med signalkabel 3 × 1,0 mm. KSC finns i tre varianter<br />
där typen KSC 0 har annan inkoppling än vad som visas här.<br />
Figur 44.Detalj D.<br />
Spjällenhet ARE<br />
Spjällenhet för luftflödesreglering (detalj J), 24 AC med 0-10V<br />
DC styrning. Kopplas med signalkabel 3 × 1,0 mm. Max 10 st<br />
kan kopplas mot samma utgång (Y1).<br />
Figur 45.Detalj J.<br />
Kopplingsschema finns på respektive produktblad.
RUMSREGLERING MED KRF OCH LUFTDON<br />
Figur 46.<br />
Kabeltyper<br />
Matningsspänning till KRF utförs med 2-ledare min 0,75 mm 2 .<br />
Signalkablar kan vara EKKX 0,5 mm vid längder under 10 m<br />
däröver rekommenderas EKKR 1,0 mm upp till 30 m.<br />
LON-kabel (streckad i figuren) ska utföras med Beldenkabel<br />
typ 8471.<br />
KRF kan även slavstyra en motsvarande frånluftsregulator, och<br />
kräver då förbindning till denna. Förbindningen kan vara analog<br />
eller digital överföring av luftflödet. Detta val bör göras<br />
innan tillverkning av KRF. Det framgår av medlevererade konfigureringsdokument<br />
vilket system som valts.<br />
SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari <strong>2006</strong><br />
www.swegon.se<br />
Detalj A KRF<br />
Rumsregulatorn är här monterad på kanaldelen som hanterar<br />
luftflödesregleringen. Till regulatorn ansluts kablar med det<br />
antal ledare som figuren visar.<br />
Figur 47. Detalj A.<br />
31<br />
Teknikavsnitt
Teknikavsnitt ---------------------------------------------------------<br />
Rumsenhet KST<br />
Rumsenhet KST (detalj B) för rumstemperaturinställning av<br />
börvärde m m finns i flera varianter som kräver olika antal ledare.<br />
KST 4 kopplas med signalkabel 7 ledare och LON-kabel<br />
2 ledare. KST 2 kopplas med signalkabel 6 ledare och LON-kabel<br />
2 ledare. KST 0 som endast har temperaturmätning kräver<br />
bara 2-ledare.<br />
Figur 48.Detalj B.<br />
Närvarogivare KSO<br />
Närvarogivare KSO (detalj C) för indikering av närvaro, ej<br />
lämplig till larmfunktioner. Kopplas med signalkabel 3 × 1,0<br />
mm.<br />
Figur 49.Detalj C.<br />
Radiatorställdon<br />
Till KCD regulatorn kan två typer av ställdon (detalj E) för radiatorventiler<br />
anslutas. Det är ej tillåtet att kombinera typerna<br />
på samma regulator.<br />
Radiatorventilställdon för 24 AC med 0-10 V DC styrning.<br />
Kopplas med signalkabel 3 × 1,0 mm. Max 10 st kan kopplas<br />
mot samma utgång (Y1).<br />
Radiatorventilställdon för 24 AC ON/OFF styrning s.k. termoställdon.<br />
Kopplas med signalkabel 2 × 1,0 mm. Kopplas mot<br />
utgång (V1) max 0,8 A (20 VA) belastning. Denna ventiltyp<br />
har normalt högre strömförbrukning, typvärde är max 4 st per<br />
regulator.<br />
Figur 50.Detalj E.<br />
32<br />
SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari <strong>2006</strong><br />
www.swegon.se<br />
Koldioxidgivare KSC<br />
Koldioxidgivare KSC (detalj D) för indikering av luftkvalitet.<br />
Kopplas med signalkabel 3 × 1,0 mm. KSC finns i tre varianter<br />
där typen KSC 0 har annan inkoppling än vad som visas här.<br />
Figur 51.Detalj D.<br />
Kopplingsdosa<br />
Kopplingsbox (detalj F) för förgrening till flera luftdon. Använd<br />
denna för all typ av förgrening av kablar även till LONkabeln.<br />
Denna ingår ej i <strong>Swegon</strong>s leverans.<br />
Figur 52.Detalj F.<br />
Kopplingsschema finns på respektive produktblad.
KONSTANTTRYCKSREGLERING AV TILL- OCH FRÅNLUFTSKANALER MED KZP OCH KSP<br />
Figur 53.<br />
Kabeltyper<br />
Matningsspänning till KZP utförs med 2-ledare min 0,75 mm 2 .<br />
Signalkablar rekommenderas EKKR 1,0 mm upp till 30 m.<br />
Spjällenhet KZP<br />
Tryckreglerande spjällenhet (detalj K). Till regulatorn (KZP) ansluts<br />
kablar för spänningsmatning samt tryckgivaren och<br />
eventuell LON-kabel. Spjällenheterna monteras ofta med fästsvep<br />
FSR (detalj J)<br />
Figur 54.Detalj K.<br />
SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari <strong>2006</strong><br />
www.swegon.se<br />
Tryckgivare KSP<br />
Tryckgivare KSP (detalj G) sitter monterad på kanalsystemet.<br />
Kopplas med signalkabel 3 × 1,0 mm.<br />
Figur 55.Detalj G.<br />
Kopplingsdosa<br />
Kopplingsbox (detalj F) för förgrening till flera luftdon. Använd<br />
denna för all typ av förgrening av kablar även till LONkabeln.<br />
Denna ingår ej i <strong>Swegon</strong>s leverans.<br />
Figur 56.Detalj F.<br />
33<br />
Teknikavsnitt
Teknikavsnitt ---------------------------------------------------------<br />
KONSTANTTRYCKSREGLERING AV TILLUFTSKANAL MED KZM SAMT SLAVFLÖDESREGLERING AV FRÅNLUFTSKANALEN<br />
MED KSA<br />
Figur 57.<br />
Kabeltyper<br />
Matningsspänning till KZM och KSA utförs med 2-ledare min<br />
0,75 mm 2 .<br />
Signalkablar rekommenderas EKKR 1,0 mm upp till 50 m.<br />
LON-kabel (streckad i figuren) ska utföras med Beldenkabel<br />
typ 8471.<br />
KZM kan även slavstyra en motsvarande frånluftsregulator<br />
KSA, och kräver då förbindning till denna. Förbindningen kan<br />
väljas mellan analog eller digital överföring av luftflödet. Det<br />
framgår av medlevererade konfigureringsdokument vilket system<br />
som valts. Vid digital överföring, sker detta genom LONkabel,<br />
vid analog överföring används signalkabel mellan enheterna.<br />
Spjällenhet KZM och KSA<br />
Tryckreglerande spjällenhet KZM och flödesreglerande spjälllenhet<br />
KSA (detalj K). Till regulatorn ansluts kablar för spänningsmatning<br />
samt tryckgivaren och eventuell LON-kabel.<br />
Mellan KZM-KSA ansluts kabel för slavflödesöverföring.<br />
Spjällenheterna monteras ofta med fästsvep FSR (detalj J).<br />
Figur 58.Detalj H.<br />
34<br />
SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari <strong>2006</strong><br />
www.swegon.se<br />
Tryckgivare KSP<br />
Tryckgivare KSP (detalj G) sitter monterad på kanalsystemet.<br />
Kopplas med signalkabel 3 × 1,0 mm.<br />
Figur 59.Detalj G.<br />
Kopplingsdosa<br />
Kopplingsbox (detalj F) för förgrening till flera luftdon. Använd<br />
denna för all typ av förgrening av kablar även till LONkabeln.<br />
Denna ingår ej i <strong>Swegon</strong>s leverans.<br />
Figur 60.Detalj F.<br />
Kopplingsschema finns på respektive produktblad.
BINDNINGAR FÖR DATAKOMMUNIKATION<br />
INLEDNING<br />
Denna anvisning förklarar bara vilka variabeler som normal<br />
binds för att e.r.i.c. systemet ska fungera i sitt enklaste utförande.<br />
Utöver vad som förklaras i detta avsnitt, finns mycket<br />
utförlig dokumentation om regulatorernas olika datavariabler<br />
i Handboken som nu finns i en "Tredje utgåva", kan hämtas<br />
på vår hemsida på Internet.<br />
Förutsättningen för bindningar enligt denna skrift är LonMaker<br />
för Windows, och att brukaren har nödvändig kunskap<br />
om programmet. Det finns även andra verktyg som kan skapa<br />
datakommunikation mellan nätverksnoderna, dock är variabelnamnen<br />
dom samma då dessa är knutna till LonTalk systmet.<br />
Vid uppläggning av "Device" är det lämpligt att använda sig<br />
av xif-filer för respektive regulatortyp, dessa finns att hämta<br />
på vår hemsida på Internet. Vid "Comissioning" av regulatorerna<br />
är det viktigt att välja funktionen "current values in device"<br />
eftersom alla regulatorer är fabrikkonfigurerade för sin<br />
funktion. Med leveransen av regulatorer följer ett konfigureringsdokument,<br />
detta kan även rekvireras via det försäljningskontor<br />
som sålt objektet. Konfigureringsdokumenten finns<br />
bara som pdf-filer.<br />
Plugins, tyvärr kan vi inte tillhandahålla dessa för närvarande.<br />
Bindningsnivåer<br />
I system e.r.i.c. kan man välja att bara ha nätverkskabel mellan<br />
master och slavenheter. Dessa bindningar mellan 2 enheter (1<br />
master + 1 slav) eller 6 enheter (5 mastrar + 1 slav) kan vara<br />
utförda på fabrik före leverans. I detta läge är det viktigt att<br />
bara dom enheter som är bundna till varandra får nätverkskabel<br />
som är lokal till dessa enheter, nätverkskabeln får ej dras<br />
vidare till andra enheter.<br />
I system med hel nätverksslinga mellan alla e.r.i.c.-regulatorer,<br />
måste bindningar utfäras av en entreprenör på plats. För att<br />
underlätta detta arbete kan <strong>Swegon</strong> leverera konfigureringsblanketter<br />
försedda med streckkodsetikett med NeuronIDnummret<br />
på. Kontakta närmaste säljkontor för info om beställning<br />
av e.r.i.c.-regulatorer med så kallad NID etikett.<br />
Tekniska data för regulatorerna<br />
Generellt gäller att alla KC_ regulatorer är LonMark godkända<br />
enligt LonMark_Guidelines 3.2 och profiler som redovisas i tabellen.<br />
LonTalk Kanaltyp TP/FT-10, 78 kbs<br />
Neurontyp 3150, 10 Mhz<br />
Regulator KCP Functional profile 8010<br />
Regulator KCF Functional profile 8010<br />
Regulator KCD Functional profile 8010<br />
Regulator KCW Functional profile 8070<br />
Tekniska data för LonMaker for Windows<br />
LonMaker krav ver. 3.00 eller senare<br />
SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari <strong>2006</strong><br />
www.swegon.se<br />
Regulatorvarianter<br />
Till system e.r.i.c. används fyra olika regulatorer, själva regulatorn<br />
benämns alltid med de två inledande bokstäverna KC_. I<br />
kanalprodukterna som finns i fyra olika varianter används två<br />
regulatormodeller. När produkten installeras i LonaMakern är<br />
det regulatorbenämningen som syns och ej produktbenämningen.<br />
I nedanstående lista redovisas produktnamn mot regulatornamn.<br />
Zonregulator KZP KCP<br />
Zonregulator KZM KCP<br />
Slavregulator KSA KCP<br />
Rumsregulator KRF KCF<br />
Rumsregulator KCD KCD<br />
Rumsregulator KCW KCW<br />
Systemmanager KSM KSM<br />
Regulatorerna har genomgått fortlöpande uppgraderingar,<br />
dessa markeras genom gernerationsbokstav efter produktnamnet.<br />
I dag gällande varianter är KCPb, KCFc, KCDb,<br />
KCWa och KSMb. IXF-filer till samtliga varianter och generationer<br />
finns att hämta på vår hemsida på Internet.<br />
35<br />
Teknikavsnitt
Teknikavsnitt ---------------------------------------------------------<br />
1. SLAVSTYRNING TILL- OCH FRÅNLUFT<br />
För slavstyrning krävs att mastern KZM eller KRF binds till slavenheten<br />
KSA, upp till 5 st masterflöden kan bindas till en slavenhet<br />
som summerar alla delluftflödena.<br />
Från Master Till Slavenhet<br />
nvoSetpFlowSlave nviSetpFlowSlave<br />
Figur 61. Bindning master slave. I figuren visas bindning av 3 st masters till en slavenhet.<br />
36<br />
SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari <strong>2006</strong><br />
www.swegon.se<br />
Eventuell förskjutning av slavvärdet görs i mastern genom att<br />
sätta nviOfsSlaveState till LOW för procentuell förskjutning<br />
och till HIGH för förskjutning i fasta l/s. Hur stor förskjutningen<br />
av börvärdet ska vara anges också i mastern genom nvi-<br />
OfsSlavePerc (-100% - +100%) för procentuell förskjutning<br />
och nviOfsSlaveFlow (-1000 - +1000 l/s) för förskjutning i l/<br />
s.<br />
Not: Regulatorn som används i KZP, KZM och KSA har benämningen<br />
KCP. KRF:s regulator benämns KCF.
2. SYSTEMMANAGER KSM<br />
Från grenregulatorerna KZM, KZP, KSA och KRF, om denna<br />
är en separat gren, ska spjällpositionerna med variabeltypen<br />
SNVT_lev_percent bindas till systemmanagern enligt nedan:<br />
Tilluft<br />
Från KZM och KZP Till Systemmanagern<br />
nvoDampPressVal nviDampPos1Su<br />
Från KRF och KSA Till Systemmanagern<br />
nvoDampFlowVal nviDampPos1SU<br />
Första grenregulatorn binds till nviDampPos1Su, andra till<br />
nviDampPos2Su och så vidare.<br />
Regulatorerna måste bindas från Pos1 och uppåt, ingen position<br />
får ”hoppas över”. Maximal kan 35 st tilluftsspjäll bindas<br />
till systemmanager KSMb, den äldre KSMa hade begränsningen<br />
10 st. Specialvarianter kan förekomma.<br />
SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari <strong>2006</strong><br />
www.swegon.se<br />
Frånluft<br />
Från KZP Till Systemmanagern<br />
nvoDampPressVal nviDampPos1Ex<br />
Från KSA Till Systemmanagern<br />
nvoDampFlowVal nviDampPos1Ex<br />
Första grenregulatorn till nviDampPos1Ex andra till<br />
nviDampPos2Ex och så vidare.<br />
Regulatorerna måste bindas från Pos1 och uppåt, ingen position<br />
får ”hoppas över”. Maximal kan 15 st frånluftsspjäll bindas<br />
till systemmanager KSMb, den äldre KSMa hade<br />
begränsningen 10 st. Specialvarianter kan förekomma.<br />
Figur 62. Bindningar av zonspjäll till systemmanager. Master-slavbindningar mellan zonspjällen visas ej i denna figur. Notera skillnaden<br />
mellan KZP/KZM och KRF/KSA, för KRF/KSA gäller att binda variabel nvoDampFlowVal.<br />
37<br />
Teknikavsnitt
Teknikavsnitt ---------------------------------------------------------<br />
Luftbehandlingsaggregat<br />
Systemmanagern kräver att aggregatets till/frånluftsfläktar är<br />
försedda med tryckstyrningsutrustning som har LonTalk-kommunikation.<br />
Alla variabler för tryck, startkontroll och spjällpositioner<br />
måste bindas. Det går att utesluta ett helt system och<br />
som exempel enbart styra tilluftsdelen.<br />
Ärvärden och börvärden för trycken (till- respektive frånluft)<br />
efter aggregatet binds till systemmanagern med variabeltypen<br />
SNVT_lev_cont (0-100%) eller SNVT_press_f (0-xx Pa). Det<br />
går bara att binda en systemmanager per till- respektive frånluftsfläkt.<br />
Ärvärden för tilluft resp. frånluft<br />
Från Aggregat Gold C Till Systemmanagern<br />
nvoSF_pressure nviPressSupplyPr (1)<br />
(nviPressSupply (1) )<br />
nvoEF_pressure nviPressExhustPr (2)<br />
(nviPressExhaust (2) )<br />
Variabelnamnet i aggregatets Lonmodul kan variera, men typen<br />
måste vara densamma.<br />
Börvärden för tilluft resp. frånluft<br />
Från Systemmanagern Till Aggregat Gold C<br />
nvoSpPressSuPr (1)<br />
(nvoSpPressSu (1) )<br />
nviSF_HSpressure<br />
nvoSpPressExPr (2)<br />
(nvoSpPressEx (2) )<br />
Variabelnamnet i aggregatets Lonmodul kan variera, men typen<br />
måste vara densamma.<br />
Startkontroll<br />
Systemmanagern ska endast reglera trycken då aggregatet är<br />
i drift så därför krävs följande bindning med variabeltypen<br />
SNVT_state eller SNVT_switch från aggregatet:<br />
Ärvärden för tilluft resp. frånluft<br />
Från Aggregat Gold C Till Systemmanagern<br />
nvoUnitOPM2_12 nviStartControlSw (1)<br />
(nviStartControl (1) )<br />
Om denna bindning utesluts så reglerar ej KSM.<br />
För variabeln nviStartControl (SNVT_state, består av 16 bitar)<br />
från aggregatdriften används Bit(0) för informationsöverföring.<br />
Värdet 0 = aggregatet avstängt, 1 = aggregatet är i drift<br />
För variabeln nviStartCntrlSw (SNVT_switch) gäller att värdet<br />
0 = aggregatet avstängt, 1 = aggregatet är i drift<br />
Not (1 och 2) Endast en av variablerna ska bindas.<br />
38<br />
nviEF_HSpressure<br />
SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari <strong>2006</strong><br />
www.swegon.se<br />
Figur 63.Bindningar mellan systemmanager och GOLD-aggregat,<br />
av äldre modell.<br />
Figur 64.Bindningar mellan systemmanager och GOLD-aggregat<br />
av modell serie C, försett ned LON-modul.
3. RUMSREGULATORER KCD, KCW OCH KRF<br />
Inga bindningar i system e.r.i.c. är nödvändiga till rumsregulatorerna,<br />
däremot krävs bindningar i erimix systemen E1-E3.<br />
Exempel på data som finna att hämta från rumsregulatorerna<br />
är ärvärde temperatur, inställt börvärde temperatur, värmeeller<br />
kylfall (-100% - +100%), CO 2-halt och donets öppning<br />
(0 – 100%). Utförligare data om rumsregulatorerna olika in/ut<br />
variabler finns i produktblad och regulatorhandboken.<br />
SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari <strong>2006</strong><br />
www.swegon.se<br />
4. SYSTEM ERIMIX E1-E3<br />
Systemet bygger på en kommunikation mellan rumsregulatorerna<br />
KCD och blandningsboxregulatorn som normalt är KZM<br />
(kan vara KZP). KCD regulatorerna rapporterar värme- eller<br />
kylbehovet samt nivån på denna via varaiabel nvoDampPos<br />
(SNVT_Switch), KZM rapporterar blandad tilluftstemperatur<br />
tillbaka till rumsregulatorn KCD så att denna inte försöker kyla<br />
när det är för hög tilluftstemperatur och vise versa. I erimixsystem<br />
med slavstyrd frånluft ska slavluftflödet bindas från KZM<br />
till KSA. Se figur 65.<br />
Figur 65. Bindningar mellan rumsregulatorerna KCD och blandningsregulatorn KZM med slavregulator KSA. Max 9 st rumsregulatorer<br />
kan bindas till en KZM (KZP).<br />
39<br />
Teknikavsnitt
Teknikavsnitt ---------------------------------------------------------<br />
INJUSTERING<br />
Nedan följer en kort beskrivning av tillvägagångssätt vid injustering:<br />
Den traditionella injusteringen av don och spjäll, som oftast är<br />
ganska tidsödande och dyrbar behöver ej genomföras i system<br />
e.r.i.c. Med konfigureringsverktyget KOP fabriksinställs<br />
respektive regulator för ett visst statiskt tryck i de olika grenkanalerna.<br />
Vid montering av regulatorerna krävs därför att<br />
dessa placeras på rätt plats i systemet. Ett märkningssystem<br />
finns för detta montagearbete. Den åtgärd som behöver vidtas<br />
på plats är att via operatörspanelen kontrollera att de inställda<br />
värdena är de rätta. Mer om injustering och kontroll<br />
finns att läsa i Injusteringshandboken för system e.r.i.c., som<br />
kan hämtas på vår hemsida på Interrnet.<br />
40<br />
SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari <strong>2006</strong><br />
www.swegon.se
APPLIKATIONER<br />
Kontor<br />
Figur 66. Kontor med balanserad till- och frånluft i varje rum. Separat konstanttrycksstyrning i till- och frånluftsgrenarna.<br />
1. Aktiva tilluftsdon<br />
2. Överluftsdon<br />
3. Aktiva frånluftsdon<br />
4. Frånluftsdon<br />
5. Radiatorventil<br />
6. Fönsterkontakt<br />
SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari <strong>2006</strong><br />
www.swegon.se<br />
41<br />
Teknikavsnitt
Teknikavsnitt ---------------------------------------------------------<br />
Kontor<br />
Figur 67. Kontor med tilluft i varje rum. Överluft till korridor och central frånluft. Till- och frånluftsflödena balanseras genom slavstyrning<br />
av frånluften.<br />
1. Aktiva tilluftsdon<br />
2. Överluftsdon<br />
3. Gemensam frånluft<br />
4. Frånluftsdon<br />
5. Radiatorventil<br />
6. Fönsterkontakt<br />
42<br />
SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari <strong>2006</strong><br />
www.swegon.se
Kontor<br />
Figur 68. Kontor med tilluft i varje rum. Cellkontor med aktiva kylbafflar. Till- och frånluftsflödena balanseras i rummen. Separat<br />
konstanttrycksstyrning i till- och frånluftsgren.<br />
1. Aktiva tilluftsdon<br />
2. Överluftsdon<br />
3. Aktiva frånluftsdon<br />
4. Frånluftsdon<br />
5. Radiatorventil<br />
6. Fönsterkontakt<br />
7. Kylventil<br />
8. Takapparat<br />
SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari <strong>2006</strong><br />
www.swegon.se<br />
43<br />
Teknikavsnitt
Teknikavsnitt ---------------------------------------------------------<br />
Undervisningslokaler<br />
Figur 69. Lektionssalar med balanserad till- och frånluft. Separat konstanttrycksstyrning i till- och frånluftsgrenarna.<br />
1. Aktiva tilluftsdon<br />
2. Överluftsdon<br />
3. Aktiva frånluftsdon<br />
4. Frånluftsdon<br />
44<br />
SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari <strong>2006</strong><br />
www.swegon.se
Hotell/vårdlokaler<br />
Figur 70. Hotell/vårdlokaler med balanserad till- och frånluft i varje rum. Separat konstanttrycksstyrning i till- och frånluftsgrenarna.<br />
1. Aktiva tilluftsdon<br />
2. -<br />
3. Aktiva frånluftsdon<br />
4. Frånluftsdon<br />
5. Radiatorventil<br />
SWEGON e.r.i.c. 2003 - Rev. 2 februari <strong>2006</strong><br />
www.swegon.se<br />
45<br />
Teknikavsnitt