Så här tycker vi

Så här tycker vi 

- om Miljöpartiet de grönas förda politik i riksdagen och politiska krav 

- 1 -

Så här tycker vi 

- om Miljöpartiet de grönas förda politik i riksdagen och politiska krav 

Det här är en sammanfattning av den politik som Miljöpartiet de gröna fört i riksdagen under den gångna mandatperio- 

den. Här hittar du också kortfattat en del av de överenskommelser vi gjort tillsammans med Socialdemokraterna och 

Vänsterpartiet. Vi hoppas att det här underlaget ska informera och inspirera dig som är aktiv i Miljöpartiet att ta reda på 

lite mer vad Miljöpartiet tyckt, sagt och gjort på nationell nivå. Du kan ordna en studiecirkel i ditt lokala Miljöpartiav- 

delning – eller använda kompendiet som uppslagsverk. 

Vi har försökt vara lite pedagogiska i uppställningen. På varje område finns Miljöpartiets politiska förslag samlade i 

bokstavsordning. Sedan kommer en kort sammanställning med regeringens politik, andra partiers politik och lite mer 

bakgrund för dig som vill fördjupa dig. 

Det säger sig själv att vi inte kan få med allt i en sådan här sammanställning – vi har koncentrerat oss på de stora poli- 

tiska områdena och de förslag som Miljöpartiets riksdagsledamöter och andra rikspolitiker varit särskilt aktiva i. Vissa 

områden saknas också i materialet. Vi har som ambition att uppdatera materialet efter att riksdagen avslutat sitt arbete 

vid midsommar 2010. 

Vill du veta mer så finns det en mängd lästips, men du har också Miljöpartiets webbplats www.mp.se . Gå gärna in där 

och sök dig fram via A-Ö. Alla partiets riksdagsmotioner och interpellationer finns på www.riksdagen.se – där går det 

också att titta på filmade klipp av våra riksdagsledamöter när de debatterar viktiga frågor. Sedan finns ju också parti- 

programmet. I partiprogrammet hittar du våra visioner med många användbara formuleringar. Vår politik för komman- 

de mandatperiod formuleras dels i den politiska inriktning som partistyrelsen tagit fram, dels i det valmanifest som kon- 

gressen i maj 2010 antar och slutligen i den gemensamma rödgröna regeringsplattform som presenteras i valrörelsens 

slutskede. 

Miljöpartiet har på riksnivå inlett ett rödgrönt samarbete för att vi ska byta ut regeringen Reinfeldt. Gemensam politik 

presenteras löpande på www.rodgron.se 

Nu återstår bara för oss att önska dig lycka till i valrörelsen. Kunskap och fakta är ett viktigt underlag som bäddar för 

gröna framgångar. Men det är dina kärnfulla uttalanden som får människor att komma ihåg vad Miljöpartiet står för. 

5 februari 2010 

Per Ängquist 

kanslichef 

- 2 -

Innehållsförteckning 

1. MILJÖPARTIETS ENERGI- OCH KLIMATPOLITIK........................................................................................... 10 

ABC OM MILJÖPARTIETS KLIMAT OCH ENERGIPOLITIK .................................................................................................... 10 

Energieffektivisering i industrin.................................................................................................................................... 10 

Fossil energi ................................................................................................................................................................... 11 

Förnybar energi och effektivisering.............................................................................................................................. 11 

Småskaliga elproducenter ............................................................................................................................................. 11 

Green New Deal och grön omställning ........................................................................................................................ 11 

Infrastruktur, bostäder och service.............................................................................................................................. 12 

Industri och jordbruk ..................................................................................................................................................... 12 

Internationella klimatmål .............................................................................................................................................. 12 

Klimatanpassning........................................................................................................................................................... 12 

Kärnkraft......................................................................................................................................................................... 12 

Prospektering ................................................................................................................................................................. 13 

RÖDGRÖN KLIMAT- OCH ENERGIPOLITIK............................................................................................................................ 13 

Vattenfall......................................................................................................................................................................... 14 

Vattenkraft ...................................................................................................................................................................... 14 

REGERINGENS POLITIK UNDER MANDATPERIODEN ............................................................................................................ 14 

ANDRA PARTIERS POLITIK ................................................................................................................................................... 15 

HUR VI BEMÖTER MOTARGUMENT ...................................................................................................................................... 15 

- Kärnkraften är ofarlig ................................................................................................................................................. 15 

LÄS MER ............................................................................................................................................................................... 16 

BAKGRUND OCH FAKTA....................................................................................................................................................... 17 

SVERIGE ........................................................................................................................................................................ 17 

Effektivisering................................................................................................................................................................. 18 

Elöverskott...................................................................................................................................................................... 19 

Klimat.............................................................................................................................................................................. 19 

INTERNATIONELL POLITIK....................................................................................................................................... 19 

MILJÖPARTIETS TRAFIK- OCH KLIMATPOLITIK ............................................................................................... 20 

ABC OM MILJÖPARTIETS TRAFIKPOLITISKA KRAV............................................................................................................ 20 

Bilar och miljöbilsutvecklingen..................................................................................................................................... 20 

Cykling och gång............................................................................................................................................................ 21 

Flygbränsleskatt............................................................................................................................................................. 21 

Flygresor och successiv avveckling av stöd till flygplatser......................................................................................... 21 

Fördubblad kapacitet på järnvägen.............................................................................................................................. 21 

Höghastighetståg............................................................................................................................................................ 21 

Kilometerskatt ................................................................................................................................................................ 22 

Klimatsmart samhällsplanering .................................................................................................................................... 22 

Klimatmålsstyrd koldioxidskatt..................................................................................................................................... 22 

Klimat- och konjunktursatsning med snabba resultat ................................................................................................. 23 

Kollektivtrafiken ............................................................................................................................................................. 23 

Spårvagn......................................................................................................................................................................... 23 

Trängselskatter i Stockholm, Göteborg och Malmö .................................................................................................... 23 

REGERINGENS POLITIK ........................................................................................................................................................ 23 

Mer pengar till nya motorvägar – mindre till järnvägen ............................................................................................ 23 

Trängselintäkter till klimatvärstingen Förbifart Stockholm........................................................................................ 24 

Flyget subventioneras .................................................................................................................................................... 24 

Avreglering försämrar tågtrafiken................................................................................................................................ 24 

Fler lastbilar på vägarna .............................................................................................................................................. 24 

Klimatfientlig politik i EU ............................................................................................................................................. 24 

Hur vi bemöter motargument ........................................................................................................................................ 24 

LÄS MER:.............................................................................................................................................................................. 25 


Transporternas klimatpåverkan fortsätter att öka.............................................................................................................................25 

Det räcker inte att byta bränsle – trafiken måste minska..................................................................................................................25 

Fler lastbilar på vägarna ....................................................................................................................................................................26 

Flyget – en dubbel klimatbov ..............................................................................................................................................................26 

Fler vill åka kollektivt – men platserna räcker inte till .....................................................................................................................26 

- 3 -

MILJÖPARTIETS MILJÖPOLITIK................................................................................................................................ 27 

ABC OM MILJÖPARTIETS MILJÖPOLITIK ............................................................................................................................ 27 

Avfall ............................................................................................................................................................................... 27 

Biologisk mångfald ........................................................................................................................................................ 27 

Djurskydd........................................................................................................................................................................ 27 

Havsmiljö........................................................................................................................................................................ 27 

Jordbruk.......................................................................................................................................................................... 28 

Livsmedel ........................................................................................................................................................................ 28 

Luft och vattenvård ........................................................................................................................................................ 28 

Miljögifter....................................................................................................................................................................... 28 

Mineralbrytning ............................................................................................................................................................. 29 

Resurser till miljömyndigheterna.................................................................................................................................. 29 

Uranprospektering ......................................................................................................................................................... 29 


Miljömålen...................................................................................................................................................................... 29 

Biologisk mångfald ........................................................................................................................................................ 29 

Spridning av miljögifter................................................................................................................................................. 29 

Miljörätt och genomförande av miljöpolitiken............................................................................................................. 29 

Stöd till allmänheten ...................................................................................................................................................... 30 

Havsmiljön...................................................................................................................................................................... 30 

Fiskepolitiken ................................................................................................................................................................. 30 

Skogspolitiken................................................................................................................................................................. 30 

Jordbrukspolitiken ......................................................................................................................................................... 30 

Djurskydd........................................................................................................................................................................ 30 

Hur vi bemöter motargument ........................................................................................................................................ 31 


Miljötillståndet i Sverige................................................................................................................................................ 31 

Miljötillstånd i Europa och globalt............................................................................................................................... 31 

MILJÖPARTIETS EKONOMISKA POLITIK OCH SKATTEPOLITIK................................................................. 33 

ABC OM MILJÖPARTIETS EKONOMISKA POLITIK ............................................................................................................... 33 

Arbetsgivaravgifter ........................................................................................................................................................ 33 

Ekonomisk utveckling, tillväxt och miljö ...................................................................................................................... 33 

Fastighetsskatt................................................................................................................................................................ 34 

Finanspolitiska ramverket ............................................................................................................................................. 34 

Fördelningspolitik.......................................................................................................................................................... 34 

Förmögenhetsskatten ..................................................................................................................................................... 34 

Hushållsnära tjänster, skattereduktion......................................................................................................................... 35 

Miljöskatter..................................................................................................................................................................... 35 

Jobbskatteavdrag ........................................................................................................................................................... 35 

ROT-avdrag.................................................................................................................................................................... 35 

Skatter ............................................................................................................................................................................. 35 

Skattehöjningar i mp:s budgetförslag för 2010, miljarder kr .................................................................................... 36 

Skattetryck eller skattekvot ............................................................................................................................................ 36 

Stabiliserings-, penning- och finanspolitik................................................................................................................... 36 

Sänkt arbetstid................................................................................................................................................................ 37 


Jobbskatteavdrag ........................................................................................................................................................... 37 

Fastighetskatt ................................................................................................................................................................. 38 

Förmögenhetskatten....................................................................................................................................................... 38 

Skattereduktion för hushållsnära tjänster .................................................................................................................... 38 

Sociala avgifter och arbetsgivaravgifter ...................................................................................................................... 38 

Andra partiers politik..................................................................................................................................................... 38 


LÄS MER:.............................................................................................................................................................................. 39 


Sveriges ekonomi och konjunkturutvecklingen ............................................................................................................ 39 

Skatter och offentlig sektor............................................................................................................................................ 40 

En globaliserad ekonomi ............................................................................................................................................... 40 

Kopplingen mellan miljöförstöring, tillväxt och ekonomisk utveckling ..................................................................... 40 

- 4 -

MILJÖPARTIETS POLITIK FÖR FLER JOBB OCH MER FÖRETAGANDE.................................................... 42 

ABC OM MILJÖPARTIETS POLITISKA FÖRSLAG FÖR FLER JOBB......................................................................................... 42 

A-kassan.......................................................................................................................................................................... 42 

Aktiebolagslag för småföretag ...................................................................................................................................... 43 

Arbetsförmedlingen........................................................................................................................................................ 43 

Arbetsgivaravgifter ........................................................................................................................................................ 43 

Arbetsmiljöverket och forskning kring arbetslivet....................................................................................................... 43 

Entreprenörsår ............................................................................................................................................................... 43 

Företags- och utbildningsvikariat................................................................................................................................. 43 

Gröna jobb – Green New Deal ..................................................................................................................................... 44 

Jämställda löner............................................................................................................................................................. 44 

Kommunsektorn.............................................................................................................................................................. 44 

Nya företagsformer ........................................................................................................................................................ 45 

Regelförenklingar för företag........................................................................................................................................ 45 

Riskkapital för företag ................................................................................................................................................... 45 

Småföretag...................................................................................................................................................................... 45 

Socialt och kooperativt företagande ............................................................................................................................. 45 

Ungdomar....................................................................................................................................................................... 45 

Vuxenutbildningen och arbetsmarknadsutbildningen ................................................................................................. 46 


Arbetslöshetsförsäkringen ............................................................................................................................................. 46 

Regeringens näringslivspolitik...................................................................................................................................... 47 




Hur ser det ut på den svenska arbetsmarknaden ......................................................................................................... 48 

Företagens situation ...................................................................................................................................................... 49 

MILJÖPARTIETS POLITIK FÖR BÄTTRE TRYGGHETSSYSTEM ..................................................................... 50 

ABC OM MILJÖPARTIETS POLITIK FÖR BÄTTRE TRYGGHET .............................................................................................. 50 

Arbetslivstrygghet .......................................................................................................................................................... 50 

Det här innebär förslaget om arbetslivstrygghet:........................................................................................................ 50 

Arbetsförmågan prövas ................................................................................................................................................. 51 

Deltidssjukskrivning....................................................................................................................................................... 51 

Karensdag vid sjukdom.................................................................................................................................................. 51 

Närståendepenning för anhörigvårdare....................................................................................................................... 51 

Pensionärerna ................................................................................................................................................................ 51 

Sjukersättning till studerande........................................................................................................................................ 52 

Sjukpenning .................................................................................................................................................................... 52 


Försämringar av sjukförsäkringen ............................................................................................................................... 52 



Läs mer: .......................................................................................................................................................................... 54 

MILJÖPARTIETS BARN- OCH FAMILJEPOLITIK .................................................................................................. 55 

ABC OM MILJÖPARTIETS FAMILJEPOLITIK........................................................................................................................ 55 

Barntid ............................................................................................................................................................................ 55 

Barnombud ..................................................................................................................................................................... 55 

Ensamstående föräldrar ................................................................................................................................................ 55 

Föräldraförsäkring ........................................................................................................................................................ 56 

Samhällsplanering på barns villkor.............................................................................................................................. 56 

Vårdnadsbidraget........................................................................................................................................................... 56 


Vårdnadsbidrag.............................................................................................................................................................. 56 

Jämställdhetsbonus ........................................................................................................................................................ 57 



LÄS MER ............................................................................................................................................................................... 58 

- 5 -

MILJÖPARTIETS SKOL- OCH UTBILDNINGSPOLITIK........................................................................................ 59 

ABC OM MILJÖPARTIETS POLITIK FÖR GRUNDSKOLA OCH GYMNASIUM.......................................................................... 59 

Behöriga lärare.............................................................................................................................................................. 59 

Betyg ............................................................................................................................................................................... 59 

Betygsfria skriftliga omdömen....................................................................................................................................... 59 

Elevhälsovård................................................................................................................................................................. 59 

Elevers rättigheter.......................................................................................................................................................... 59 

Friskolor ......................................................................................................................................................................... 60 

Friskolor och kommunala skolor .................................................................................................................................. 60 

Friskolor med religiös huvudman ................................................................................................................................. 60 

Förskolepedagogik......................................................................................................................................................... 60 

Genuspedagogik............................................................................................................................................................. 60 

Kommunala skolor ......................................................................................................................................................... 60 

Kunskap .......................................................................................................................................................................... 60 

Lärande........................................................................................................................................................................... 61 

Lärare och lärarfortbildning......................................................................................................................................... 61 

Nya undervisningsmetoder ............................................................................................................................................ 61 

Ordning i skolan............................................................................................................................................................. 61 

Skolkökslyftet .................................................................................................................................................................. 61 

Tillsynen måste bli skarpare.......................................................................................................................................... 61 

Undervisningen ska individualiseras mer .................................................................................................................... 61 

Undervisning på modersmålet....................................................................................................................................... 62 

Upprustning av skollokaler ........................................................................................................................................... 62 

Vinst i friskolor............................................................................................................................................................... 62 

ABC OM MILJÖPARTIETS POLITIK FÖR HÖGSKOLA OCH UNIVERSITET ............................................................................. 62 

Bildning........................................................................................................................................................................... 62 

Förälder och student – går det att förena? .................................................................................................................. 62 

Högre kvalitet i undervisningen .................................................................................................................................... 62 

Kårobligatorium............................................................................................................................................................. 63 

Praktik och bättre kontakt med arbetsmarknaden ....................................................................................................... 63 

Studieavgifter.................................................................................................................................................................. 63 

Studiemedel..................................................................................................................................................................... 63 

Studenternas trygghetssystem........................................................................................................................................ 63 

ABC OM MILJÖPARTIETS POLITIK FÖR VUXENUTBILDNING OCH KOMPETENSUTVECKLING............................................ 63 

Byta karriär ska vara möjligt ........................................................................................................................................ 63 

Komvux, yrkesvux och kvalificerad yrkesutbildning.................................................................................................... 63 

ABC OM MILJÖPARTIETS POLITIK FÖR FORSKNING ........................................................................................................... 63 

Fri forskning................................................................................................................................................................... 63 

Forskningsmedel ............................................................................................................................................................ 64 

Kvinnliga professorer och jämställdhet i högskolan ................................................................................................... 64 



Förskolan........................................................................................................................................................................ 65 

Grundskola ..................................................................................................................................................................... 65 

Gymnasieskola ............................................................................................................................................................... 65 

Lärarutbildning .............................................................................................................................................................. 66 

Högskola ......................................................................................................................................................................... 66 

Forskning........................................................................................................................................................................ 66 

FRÅGOR OCH SVAR – TIPS PÅ ARGUMENT........................................................................................................................... 66 


Grundskolan ................................................................................................................................................................... 67 

Gymnasieskolan ............................................................................................................................................................. 68 

Högskolan....................................................................................................................................................................... 69 

Forskning........................................................................................................................................................................ 69 

LÄS MER:.............................................................................................................................................................................. 69 


Hur barnen mår.............................................................................................................................................................. 70 

Några fakta om barns situation: ................................................................................................................................... 70 

- 6 -

MILJÖPARTIETS POLITIK FÖR FOLKHÄLSA, OMSORG OCH SJUKVÅRD ................................................. 71 

ABC MILJÖPARTIETS POLITIK FÖR FOLKHÄLSA, OMSORG OCH SJUKVÅRD ...................................................................... 71 

Alkohol- och tobak ......................................................................................................................................................... 71 

Elevhälsovården ............................................................................................................................................................. 71 

Folkhälsa ........................................................................................................................................................................ 72 

Kommission för läkemedelssäkerhet............................................................................................................................. 72 

Lex Gulli ......................................................................................................................................................................... 72 

Läkemedelsberoende...................................................................................................................................................... 73 

Läkemedelsverkets finansiering .................................................................................................................................... 73 

Personliga ombud .......................................................................................................................................................... 73 

Sexuellt överförbara sjukdomar.................................................................................................................................... 73 

Tandvårdsreform............................................................................................................................................................ 73 

Utökad tillsyn inom läkemedelsområdet....................................................................................................................... 74 


Vårdområdet................................................................................................................................................................... 74 

Apoteksmonopolet .......................................................................................................................................................... 75 

Dyrare tandvård genom tandvårdsreform.................................................................................................................... 75 




Folkhälsomålen .............................................................................................................................................................. 77 

Felaktig läkemedelsanvändning.................................................................................................................................... 77 

MILJÖPARTIETS RÄTTSPOLITIK................................................................................................................................ 78 

ABC OM MILJÖPARTIETS RÄTTSPOLITISKA FÖRSLAG ....................................................................................................... 78 

Domstolsväsendet........................................................................................................................................................... 78 

Integritetsskyddspolitik (se integritetskapitlet) ............................................................................................................ 78 

Fångombudsman............................................................................................................................................................ 78 

Kvinnors situation i Kriminalvården ............................................................................................................................ 78 

Miljöbrott........................................................................................................................................................................ 79 

Polisen ............................................................................................................................................................................ 79 

Sexualbrottslagstiftning ................................................................................................................................................. 80 

Signalspaning och datalagring ..................................................................................................................................... 80 

Åklagarmyndigheten ...................................................................................................................................................... 80 




MILJÖPARTIETS POLITIK FÖR LIKA RÄTTIGHETER OCH JÄMSTÄLLDHET......................................... 82 

ABC OM MILJÖPARTIETS POLITISKA FÖRSLAG OM LIKA RÄTTIGHETER ........................................................................... 82 

Antidiskrimineringsklausuler vid offentlig upphandling ............................................................................................. 82 

Arbetsdomstolen ............................................................................................................................................................. 82 

Diskrimineringsmål i domstol ....................................................................................................................................... 82 

Etnisk positiv särbehandling bör vara tillåten i arbetslivet........................................................................................ 82 

Homo-, bisexuella, trans- och queerpersoners rättigheter ......................................................................................... 83 

Minoritetspolitiken måste breddas................................................................................................................................ 83 

Hatbrott........................................................................................................................................................................... 83 

Svenska för invandrare, SFI.......................................................................................................................................... 83 

Surrogatmödraskap........................................................................................................................................................ 84 

Tillgänglighet för funktionshindrade ............................................................................................................................ 84 

Åldersdiskriminering...................................................................................................................................................... 84 

ABC OM MILJÖPARTIETS JÄMSTÄLLDHETSPOLITIK .......................................................................................................... 85 

Föräldraförsäkring ........................................................................................................................................................ 85 

Genuspedagogik............................................................................................................................................................. 85 

- 7 -

Heltid............................................................................................................................................................................... 85 

Jämställda löner............................................................................................................................................................. 85 

Jämställdhetsintegrering ............................................................................................................................................... 85 

Kvotering ........................................................................................................................................................................ 85 

Könsmaktsförståelse ...................................................................................................................................................... 85 

Lagöversyn från jämställdhetsperspektiv ..................................................................................................................... 85 


Jämställdhet.................................................................................................................................................................... 86 

VAD ANSER DE ANDRA PARTIERNA..................................................................................................................................... 86 



MILJÖPARTIETS POLITIK FÖR ATT STOPPA MÄNS VÅLD MOT KVINNOR .............................................. 88 

ABC MILJÖPARTIETS POLITISKA FÖRSLAG PÅ OMRÅDET.................................................................................................. 88 

Hedersvåld...................................................................................................................................................................... 88 

Kriscentrum för män ...................................................................................................................................................... 88 

Kvinnojourerna måste stärkas ...................................................................................................................................... 88 

Rättsväsendets kvinnofridsarbete.................................................................................................................................. 88 

Rättsmedicinskt samarbete ............................................................................................................................................ 89 

Skärpning av socialtjänstlagen ..................................................................................................................................... 89 

Strukturera arbetet mot mäns våld mot kvinnor .......................................................................................................... 89 

Våld i samkönade relationer ......................................................................................................................................... 89 



MOTARGUMENT OCH HUR DESSA BEMÖTS ......................................................................................................................... 90 

LÄS MER ............................................................................................................................................................................... 90 


Statiskt kring våld mot kvinnor och våldtäkter............................................................................................................. 91 

MILJÖPARTIETS UTRIKES-, FÖRSVARS- OCH SÄKERHETSPOLITIK ......................................................... 92 

ABC OM MILJÖPARTIETS POLITISKA FÖRSLAG INOM UTRIKES- OCH SÄKERHETSOMRÅDET ........................................... 92 

Afghanistan..................................................................................................................................................................... 92 

Aktiv global politik för ökad rättvisa ............................................................................................................................ 93 

Global demokratisk utveckling...................................................................................................................................... 93 

Försvarspolitik ............................................................................................................................................................... 94 

Kommunal utrikespolitik................................................................................................................................................ 94 

Utrikes- och säkerhetspolitik......................................................................................................................................... 94 


Bistånd ............................................................................................................................................................................ 95 

Försvar............................................................................................................................................................................ 95 

Sveriges politik för global utveckling ........................................................................................................................... 95 

VAD ANSER DE ANDRA PARTIERNA..................................................................................................................................... 95 


MILJÖPARTIETS EU-POLITIK ...................................................................................................................................... 97 

Grönt arbete i EU för klimat och miljö ........................................................................................................................ 97 

Mänskliga rättigheter och medmänsklighet ................................................................................................................. 97 

Miljöpartiet vill motverka det kontrollsamhälle som breder ut sig i EU.................................................................... 98 

Motverka EU:s demokratiska underskott ..................................................................................................................... 98 


EU-politiken ................................................................................................................................................................... 99 


LÄS MER ............................................................................................................................................................................... 99 

- 8 -

MILJÖPARTIETS MIGRATIONS- OCH ASYLPOLITIK........................................................................................ 100 

ABC OM MILJÖPARTIETS MIGRATIONSPOLITIK .............................................................................................................. 100 

Amnesti.......................................................................................................................................................................... 100 

Apatiska flyktingbarn ................................................................................................................................................... 100 

Barnkonventionen ........................................................................................................................................................ 100 

Ensamkommande barn................................................................................................................................................. 100 

Anhöriginvandring ....................................................................................................................................................... 101 

Generösare visering..................................................................................................................................................... 101 

Ingen människa är illegal ............................................................................................................................................ 101 

Handläggningstiderna ................................................................................................................................................. 101 

Humanitärt visum......................................................................................................................................................... 101 

Regularisering (tillfällig amnesti) för papperslösa .................................................................................................. 101 

Verkställighet vid utvisnings- eller avvisningsbeslut................................................................................................ 101 

Vård till papperslösa.................................................................................................................................................... 101 

Ändrade regler och praxis i EU- och Schengensamarbetet ...................................................................................... 102 

REGERINGENS POLITIK UNDER MANDATPERIODEN ......................................................................................................... 102 

Andra partiers politik................................................................................................................................................... 102 

LÄS MER ............................................................................................................................................................................. 103 

BAKGRUND OCH FAKTA..................................................................................................................................................... 103 

Internationella regler................................................................................................................................................... 104 

I Sverige ........................................................................................................................................................................ 104 

MILJÖPARTIETS KULTURPOLITIK.......................................................................................................................... 105 

ABC OM MILJÖPARTIETS KULTURPOLITIK....................................................................................................................... 105 

Amatörkultur................................................................................................................................................................. 105 

Arbetsvillkor för yrkesverksamma konstnärer ........................................................................................................... 105 

Barn och ungdomar ..................................................................................................................................................... 106 

Bibliotek........................................................................................................................................................................ 106 

Ekonomisk trygghet för kulturarbetare....................................................................................................................... 106 

Folkbildning ................................................................................................................................................................. 106 

Internet.......................................................................................................................................................................... 107 

Kulturmiljövård............................................................................................................................................................ 107 

Kulturturism ................................................................................................................................................................. 107 

Kommunala kulturhus.................................................................................................................................................. 107 

Litteratur....................................................................................................................................................................... 107 

Museer .......................................................................................................................................................................... 107 

Musik............................................................................................................................................................................. 107 

Regionala kulturfonder................................................................................................................................................ 108 

Reklamskatt................................................................................................................................................................... 108 

Scenkonst ...................................................................................................................................................................... 108 

Småföretag i kulturbranschen ..................................................................................................................................... 108 

Sponsring ...................................................................................................................................................................... 109 

REGERINGENS POLITIK ...................................................................................................................................................... 109 


MILJÖPARTIETS INTEGRITETSPOLITIK............................................................................................................... 112 

ABC OM MILJÖPARTIETS INTEGRITETS- OCH IT-POLITIK ................................................................................................ 112 

Buggning/avlyssning .................................................................................................................................................... 112 

Fildelning...................................................................................................................................................................... 112 

FRA-lagen..................................................................................................................................................................... 112 

Fri programvara .......................................................................................................................................................... 113 

Integritetsskydd ............................................................................................................................................................ 113 

IPRED-lagen ................................................................................................................................................................ 113 

Upphovsrätten .............................................................................................................................................................. 113 

REGERINGENS POLITIK ...................................................................................................................................................... 114 

Stockholmsprogrammet ............................................................................................................................................... 114 

Andra partiers politik................................................................................................................................................... 114 


INDEX.................................................................................................................................................................................... 115 

- 9 -

1. Miljöpartiets energi- och klimatpolitik 

Världen har inte råd med en klimatpolitik som går ut på att 

vänta in dem som inte vill göra något eller väldigt lite. 

Sverige måste föra en klimatpolitik i linje med klimatfors- 

karnas rekommendationer. Vi bör vara en föregångare 

som tillsammans med andra progressiva länder sätter fart 

på det internationella klimatarbetet. 

Den nuvarande ekonomiska krisen ger världens ledare 

anledning att tänka nytt. Miljöpartiet vill se en Green New 

Deal – en storsatsning på en grön omställning av hela 

samhället. 

För att minska vår klimatpåverkan måste vi människor 

kunna välja de miljöbättre alternativen. Järnvägar, förny- 

bar energi, spårvagnar, cykelbanor och energismarta bo- 

städer är exempel på sådant som måste finnas för att vi ska 

kunna lämna de klimatskadliga alternativen bakom oss.. 

Miljöpartiet vill göra det lättare att välja en hållbar livsstil 

som främjar hälsa och miljö. Vi vill sätta igång alla de 

investeringar i förnybar infrastruktur som behövs för en 

långsiktigt hållbar framtid. Vår politik skapar en vardag 

där långsiktighet och hållbarhet lönar sig, både för den 

enskilde och för samhället i stort. Utsläppen av klimatga- 

ser måste minska i den takt som klimatforskarna rekom- 

menderar. Vi måste ta beslut som gör Sverige fritt från 

kärnkraft. 

Det är inte en ständigt ökad materiell konsumtion som 

skapar lycka och ger livskvalitet när deras materiella bas- 

behov är uppfyllda. Det är hög tid att lämna köp och 

släng-samhället bakom sig. 

Miljöpartiets första motion om klimatfrågan lades redan 

under den första mandatperioden i riksdagen 1988 - 1991. 

Det som framför allt skiljer dagens debatt mot debatten på 

den tiden, är att de vetenskapliga kunskaperna är så myck- 

et större i dag. Vi vet att vi har kort om tid att ställa om till 

en fossilfri och klimatsmart utveckling. Nu krävs hand- 

ling. Miljöpartiet har konsekvent drivit en lång rad förslag 

i riksdagen och ofta mött hårt motstånd från andra partier, 

främst från de borgerliga. En genomgång våren 2009 vi- 

sade att Miljöpartiet bara de senaste tre åren har lagt över 

500 olika förslag i riksdagen till åtgärder inom klimat- och 

energiområdet. 

- 10 - 

ABC OM MILJÖPARTIETS KLIMAT OCH 

ENERGIPOLITIK 

CDM – Clean Development Mechanism 

Idag använder många rika länder något som kallas Clean 

Development Mechanism (CDM) och som går ut på att ett 

land som har svårt att minska sina egna utsläpp istället kan 

köpa utsläppskrediter från energiprojekt i utvecklingslän- 

der och sedan räkna av dessa mot sina egna utsläpp. Sy- 

stemet fungerar dåligt, bland annat anses så mycket som 

hälften av dessa projekt inte bidra till minskade utsläpp. 

Miljöpartiet anser att kraven på CDM måste höjas. EU- 

länderna ska göra inhemska minskningar på minst 40 pro- 

cent och bara för den del som överstiger 40 procent ska 

man kunna använda CDM. Stöd till utsläppsminskningar 

och anpassning i utvecklingsländer ska inte tas från det 

ordinarie biståndet för fattigdomsbekämpning på det sätt 

som den nuvarande regeringen har gjort. 

Energieffektivisering i industrin 

Den sparade kilowattimmen är alltid den som påverkar 

miljön minst. Sverige har haft en tradition av låga elpriser 

tack vare den billiga vattenkraften. Det har gjort att vi 

också blivit ett land som förbrukar mycket mer el per per- 

son än de flesta andra länder. Att minska elförbrukningen 

är nästan alltid billigare än att bygga nya kraftverk. Ener- 

gimyndigheten har ett program för effektivare elanvänd- 

ning i industrin. Programmet har gett minskad elanvänd- 

ning med 1,4 TWh till en kostnad av 636 miljoner kronor. 

Det innebär en kostnad på fem kronor per MWh vilket är 

ungefär en tiondel av kärnkraftindustrins egna beräkningar 

av kostnaden för nya kärnkraftverk. 

Miljöpartiet vill gå vidare med programmet för effektivare 

energianvändning och utöka programmen till fler industri- 

er. Vi vill också införa ett motsvarande program för olje- 

användning i industrin.

Fossil energi 

Miljöpartiet avvisar storskalig utvinning av fossila bräns- 

len och vill ge stöd för successiv avveckling av fossila 

bränslen i fjärr- och kraftvärme. Vi anser att skatten på 

sopförbränning ska vara kvar och utvecklas istället för att 

tas bort som nuvarande regering önskar. Miljöpartiet har 

tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet 

också sagt nej till en storskalig utbyggnad av naturgasnä- 

tet, liksom till den ryska gasledningen i Östersjön. 

Miljöpartiet de gröna anser liksom IPCC att torv även i 

fortsättningen ska betraktas som en fossil energikälla. Nu- 

varande regering anser att den bör klassas som förnybar. 

Förnybar energi och effektivisering 

Den förnybara energiproduktionen måste växa kraftigt och 

arbetet med energieffektivisering måste öka och ske i 

snabbare takt än idag. Nya styrmedel måste prövas för att 

nå båda dessa mål. Miljöpartiet föreslår ett nytt statligt 

stöd för att uppmuntra fler företag att satsa på förnybar 

energi. Vi behöver också pröva nya system för att upp- 

muntran energieffektivisering. Kompletterande satsningar 

behöver göras för att solceller och vågkraft ska främjas. 

Miljöpartiet vill bygga ut vindkraften och ge ett särskilt 

stöd till havsbaserade vindkraftsparker. Sverige måste 

dessutom satsa mer på forskning och utveckling av ny 

energiteknik. 

Småskaliga elproducenter 

Det behövs fler elproducenter. Runt om i Sverige finns det 

småskaliga elproducenter. En sporthall som försett taket 

med solceller för att göra en miljöinsats eller kooperativ 

som byggt ett vindkraftverk för att försörja gården med 

miljövänlig energi och samtidigt minska sina elkostnader 

är bara två exempel. Problemet är att det är dyrt och kom- 

plicerat för dem att sälja sin överskottsel till oss konsu- 

menter. Dagens system gynnar de stora elproducenterna 

och vi går miste om stora ekonomiska och miljömässiga 

fördelar. 

En ny lagstiftning kan lägga grunden för teknikutveckling 

kring småskalig elproduktion. När det blir möjligt att på 

ett enkelt sätt leverera el till nätet förbättras möjligheten 

att få lönsamhet i småskaliga anläggningar. Ett mer de- 

centraliserat produktionssystem minskar också sårbarheten 

i samhället. Elnätet blir mindre beroende av ett fåtal pro- 

- 11 - 

ducenter. Vid stora stormar och andra störningar på elnätet 

blir skadorna mindre och mer begränsade. 

Danmark, Tyskland och Spanien har varit mycket fram- 

gångsrika när det gäller utbyggnaden av vindkraften. I 

Tyskland har man 15 gånger så mycket vindkraft som i 

Sverige, trots att landet har kortare kust och är betydligt 

mer tättbefolkat. Detta trots att Sverige har minst lika goda 

vindmässiga förutsättningar, längre kust och är glesare 

befolkat. I Tyskland finns ett fast pris på förnybar el bero- 

ende på produktionsslag. 

Miljöpartiet tycker att alla ska kunna sälja förnybar el till 

nätet när de får överskott. 

Därför är vårt rödgröna förslag att ta fram ett förslag på 

hur reglerna för ett motsvarande fastprissystem ska se ut i 

Sverige. Detta menar vi gynnar vind – men också sol och 

vågenergi. 

Green New Deal och grön omställning 

Begreppet ”New Deal” myntades av den amerikanske 

presidenten Roosevelt under 30-talets krisår för att ge 

namn åt hans politiska program för återhämtning. Detta 

innefattade bland annat reformer för banksystemet, stöd åt 

arbetslösa och omfattande offentliga program för att sätta 

folk i arbete. 

När den nuvarande finanskrisen slog till lanserades be- 

greppet ”Green New Deal” för de gröna investeringar som 

många ekonomer föreslog eftersom två behov plötsligt 

sammanföll: Dels behovet av statliga stimulanser, dels 

behovet att göra strategiska investeringar för att komma 

tillrätta med klimatproblemen. Tanken är enkel: Om man 

ändå måste genomföra klimatinvesteringar så är det smar- 

tast att göra dessa under en kris eftersom sådana invester- 

ingar då inte tar arbetskraft från andra verksamheter, utan 

istället håller arbetskraft som annars skulle ha blivit ar- 

betslösa i arbete. Samtidigt finns behov av att den offent- 

liga sektorn under en begränsad tid pumpar in pengar i 

ekonomin om den inte ska hamna i ännu större problem. 

I Miljöpartiets budgetmotion använder vi begreppet ”grön 

omställning” för de 47 miljarder kronor i tidigarelagda 

investeringar som vi vill genomföra under en treårsperiod. 

Det gäller investeringar i hållbar infrastruktur, ny teknik, 

hållbar energiförsörjning och energieffektiviseringar.

Infrastruktur, bostäder och 

service 

Miljöpartiet menar att klimathotet måste få en större tyngd 

i samhällsplaneringen. Det som byggs och planeras idag 

måste vara klimatvänligt och anpassat till ett förändrat 

klimat. Redan idag är det möjligt att bygga extremt ener- 

gieffektiva hus och byggnader varför vi vill skärpa energi- 

kraven i nya byggnader och i samband med att gamla 

byggnader renoveras. Vi vill också ge ett investeringsstöd 

för energieffektivisering och klimatsmarta lösningar i bo- 

städer samt stöd till energi- och klimatinvesteringar i of- 

fentliga lokaler. Vi vill förändra ROT-avdraget så att av- 

draget främjar miljöåtgärder och energibesparande åtgär- 

der. 

Miljöpartiet vill dessutom ha ett mål om energieffektivise- 

ring i bostadssektorn som innebär en halvering av energi- 

användningen inom sektorn till år 2050. Vi anser också att 

mätning och debitering av varmvatten och elanvändning 

ska ske på individuell nivå för att underlätta för man som 

enskild ska få ett ekonomiskt incitament för att minska sin 

energianvändning. 

Industri och jordbruk 

Vi vill införa ett nytt klimatinvesteringsprogram (KLIMP) 

som stimulerar kommunerna att investera i biogas och 

energieffektivisering. Fler elmarknadsreformer måste 

genomföras för att klara energiförsörjningen och öka kon- 

kurrensen. 

Miljöpartiet anser att jordbrukets klimatpåverkan måste 

hanteras på ett mer aktivt sätt. De stora insatserna av fossil 

energi i jordbruket bör fasas ut så att jordbruket på lång 

sikt blir självförsörjande på energi. Dessutom bör allt 

jordbruksstöd granskas ur klimatsynpunkt. 

Internationella klimatmål 

Miljöpartiet anser att EU:s utsläpp av klimatgaser ska 

minska med 80 procent fram till år 2020. Detta är möjligt, 

både tekniskt och ekonomiskt, däremot är det inte möjligt 

att fortsätta som hittills eller att ha en ambitionsnivå som 

leder till stora temperaturförändringar. Man ska ha i åtan- 

ke att målet gäller EU:s ansvar för utsläppsreduktioner, en 

del av dessa - dock högst 40 procent - kan göras genom att 

bidra till utsläppsminskningar i utvecklingsländer. 

- 12 - 

Inom EU kan utsläppen från energisektorn minska kraftigt 

genom att kolkraftverk stängs ned och ersätts med effekti- 

visering och förnybara energikällor. Den tekniska och 

ekonomiska potentialen för förnybar el i EU är betydligt 

större än användningen av el idag, och om användningen 

effektiviseras med 20 procent som EU har beslutat – eller 

mer - är det helt realistiskt. Det finns också stora vinster 

att göra genom förändringar av våra konsumtions- och 

beteendemönster. 

Hur EU ska bidra till utsläppsminskningar i andra länder 

är ännu oklart, men vi vill att en trovärdig mekanism för 

detta ska tas fram i de globala klimatförhandlingar som 

pågår. Miljöpartiets inriktning baseras på en modell som 

har tagits fram av bland andra Stockholm Environment 

Institute och som kallas Greenhouse Development Rights. 

Klimatanpassning 

Även om den globala temperaturhöjningen kan begränsas 

till två grader kommer klimatet att förändras, vilket får 

konsekvenser i vår omgivning. Miljöpartiet anser att om- 

fattande åtgärder ska genomföras för att stärka ekosyste- 

mens möjligheter att klara de påfrestningar som väntar och 

att klimatsäkra samhället. Inom flera områden krävs det 

att myndigheternas ansvar och befogenheter klargörs eller 

ändras, att det blir lättare att ompröva vattendomar, att 

strandskyddet stärks tydligare och att det införs ett anslag 

för klimat- och sårbarhet i statens budget. Kommunerna 

ska också vara skyldiga att upprätta klimat- och sårbar- 

hetsplaner. 

Kärnkraft 

Kärnkraft är en farlig, dyr och ineffektiv energikälla som 

inte är förnybar. Kärnkraften kommer successivt att kunna 

fasas ut ur det svenska energisystemet. Även med hänsyn 

tagen till sysselsättning och välfärd kan kärnkraftselen 

ersättas med el från förnybara källor samt genom energief- 

fektivisering. Energimyndigheten visar i sin långtidspro- 

gnos att Sverige går mot ett elöverskott på motsvarande 23 

TWh 2020 och hela 25 TWh till 2030. Prognosen visar att 

det finns utrymme för att avveckla flera kärnreaktorer utan 

att det innebär några problem för elförsörjningen. Med 

höjda ambitionsnivåer för utbyggnad av förnybar elpro- 

duktion och energieffektivisering kan kärnkraften fasas ut 

helt samtidigt som vi kraftigt minskar koldioxidutsläppen.

Priset för att bygga nya kärnkraftverk har visat sig vara 

väsentligt mycket högre än vad kärnkraftsindustrin tidiga- 

re uppgett. Det finska reaktorbygget i Olkiluoto som är 

den första nya reaktorn som byggs i västvärlden på decen- 

nier började byggas 2004 med planen var att vara färdig 

efter 45 månader. 2009 räknade man fortfarande med att 

det var cirka 45 månader kvar tills reaktorn är färdig. Det 

är fortfarande oklart hur kostnaderna för fördyringarna ska 

fördelas mellan beställaren och leverantören. Efter fiaskot 

med det finska reaktorbygget säger numera även den 

franska kärnkraftsindustrin att ny kärnkraft kostar 50 – 65 

euro per MWh. Det är ungefär samma kostnad som för ny 

vindkraft. 

Vi menar att avvecklingslagen ska behållas, liksom förbu- 

det mot att bygga nya kärnkraftverk. Kärnkraften ska beta- 

la sina fulla avfallskostnader och skadeståndsansvaret för 

kärnkraftsolyckor ska vara obegränsat. Dessa förslag är vi 

överens med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet om. 

En rödgrön regering kommer heller inte medverka till 

uranbrytning i Sverige. Miljöpartiet vill att även prospek- 

tering av uran ska förbjudas. 

Prospektering 

Vi anser att den globala strategin som går ut på att begrän- 

sa användningen av fossila bränslen genom utsläppshandel 

har stora brister. Systemet har luckor, det utvecklas och 

sprids alltför sakta för att klimatmålen ska kunna nås i tid. 

Vi kan se att investeringarna i fossila bränslen globalt bara 

ökar, de har aldrig varit så stora som idag. Varje droppe 

olja som används, varje kolbit som grävs fram, kommer 

att användas och släppas ut i atmosfären. 

Miljöpartiet anser att den internationella klimatpolitiken 

ska kompletteras med ett moratorium mot prospektering 

efter oexploaterade olje-, kol- och naturgaskällor. Först ut 

i denna strategi bör EU vara genom ett införande av ett 

förbud mot exploatering av nya fossila källor. Det interna- 

tionella samfundet bör, med Sverige i spetsen, ta initiativ 

för att skydda Arktis mot exploatering i minst 100 år. Vi 

avvisar även att utveckling av avskiljning och lagring av 

koldioxid, så kallad Carbon Capture and Storage - CCS, 

från kraftverk och industrier finansieras med offentliga 

medel. 

- 13 - 

RÖDGRÖN KLIMAT- OCH ENERGIPOLITIK 

I samband med regeringens klimat- och energipropositio- 

ner, som presenterades i mars 2009, beslutade Miljöparti- 

et, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet att skriva en 

gemensam följdmotion. 

Motionen omfattar 84 förslag till mål och åtgärder i kli- 

mat- och energipolitiken. Utgångspunkten har varit att 

utsläppen i Sverige ska minska med minst 45 procent jäm- 

fört med 1990. År 2050 ska utsläppen ha minskat med 90 

procent. Hela denna reduktion ska ske inom landet. Utöver 

detta ska Sverige genomföra insatser som minskar utsläp- 

pen i utvecklingsländer motsvarande 13 procent av de 

svenska utsläppen vilket fullt ut motsvarar de ambitioner 

som nuvarande regering har när det gäller utsläpps minsk- 

ningar i fattiga länder. 

Andra mål i motionen är att energianvändningen ska vara 

25 procent effektivare år 2020 (jämfört med BNP), att 

andelen förnybar energi ska vara minst 53 procent av den 

totala energianvändningen och att målet i certifikatssyste- 

met ska vara minst 30 TWh ny förnybar elenergi till år 

2020. Till år 2030 ska certifikatssystemet ge minst 55 

TWh ny förnybar elenergi. 

I den rödgröna motionen finns många viktiga miljöparti- 

krav tillgodosedda. Det handlar bland annat om följande 

krav: 

• Nej till storskalig utbyggnad av naturgasnätet 

• Nej till ryska gasledningen i Östersjön 

• Nej till storskalig utvinning av fossila bränslen 

• Planeringsram för vindkraft på 30 TWh till 2020 

• Kompletterande stöd till solceller, vågkraft med 

mera 

• Pröva fastprissystem för att ytterligare stödja 

förnybar elproduktion 

• Pröva vita elcertifikat för energieffektivisering 

• Förbränningsskatten för avfall ska vara kvar 

• Utökat PFE- och PFO-program i industrin. 

• Förtydliga Vattenfalls roll i omställningen till ett 

hållbart samhälle 

• En rödgrön regering ska inte medverka till uran- 

brytning 

• Lagen om kärnkraftens avveckling ska behållas 

• Förbudet mot att bygga nya kärnkraftverk behålls 

• Kärnkraften ska betala sina fulla kostnader för 

avfallet

• Obegränsat skadeståndsansvar vid kärnkraftsoly- 

ckor 

• Kapaciteten på järnväg ska öka med 50 procent 

• Kilometerskatt för tunga lastbilstransporter nästa 

mandatperiod 

I motionen sägs också att kärnkraften successivt skall fa- 

sas ut med hänsyn till sysselsättning, välfärd och i den takt 

kärnkraftselen kan ersättas med el från förnybara källor 

samt genom energieffektivisering. En prövning ska göras 

varje mandatperiod. 

Den gemensamma motionen innehåller annars främst ge- 

mensamma mål och riktlinjer. I fortsättningen redogörs 

här för Miljöpartiets egen politik på klimat och energiom- 

rådet uppdelat på olika sektorer. 

Vattenfall 

Miljöpartiet anser att statens ägardirektiv till Vattenfall 

tydligt ska klargöra att bolaget i alla sina verksamheter 

och dotterbolag ska minska sina utsläpp kontinuerligt. 

Vattenfall ska också ta fram en plan för att avveckla kol- 

kraften och sitt utländska kärnkraftsengagemang och rikta 

sina nyinvesteringar helt mot förnybar energi. 

Vattenkraft 

Vattenkraften kan i mycket stor utsträckning anses vara 

färdigutbyggd i Sverige. Det finns inte många älvar, åar 

och bäckar kvar som är orörda, vi vill bevara vattendra- 

gen, då de naturvärden som dessa vattendrag har är myck- 

et viktigt att bevara. 

REGERINGENS POLITIK UNDER 

MANDATPERIODEN 

Inför riksdagsvalet 2006 deklarerade moderatledaren Fred- 

rik Reinfeldt att ”miljön inte är en prioriterad fråga”. I 

allianens första regeringsförklaring den 6 oktober samma 

år hade den nya statsministern plötsligt ändrat inställning. 

I talet kallade han klimatfrågan för ”en ödesfråga för värl- 

den och för Sverige”. 

Drygt tre år senare kan vi konstatera att den politik som 

bedrivs av den nuvarande regeringen präglas av kortsik- 

tighet och brist på insikt. Sällan har så mycket miljöpolitik 

monterats ned på så kort tid som under den borgerliga 

regeringen (se miljöavsnittet). Det gäller även på klimat- 

området där nuvarande regering tagit bort fler effektiva 

- 14 - 

styrmedel och har undvikit att vidta åtgärder på hemma- 

plan. 

Nuvarande regering tillsatte i början av 2007 en parlamen- 

tarisk beredning med uppgift att utveckla förslag till åt- 

gärder på klimatområdet, den så kallade Klimatberedning- 

en. Beredningen arbetade under ett knappt år och dess 

slutsatser och rekommendationer presenterades i ett be- 

tänkande i mars 2008 (SOU 2008:24). Många åtgärder 

som presenterades i klimatberedningens förslag var bra, 

men nuvarande regering har hittills valt att inte följa kli- 

matberedningens förslag. 

I februari 2009 presenterade nuvarande regering en ener- 

giöverenskommelse som sedan mynnade ut i två proposi- 

tioner om klimat och energifrågorna. Den största föränd- 

ring som föreslogs var att regeringen vill göra det möjligt 

att bygga nya kärnkraftverk när de gamla tas ur drift av 

åldersskäl. Regeringen sätter också upp ett antal mål för 

klimatarbetet i propositionen. 

I regeringens proposition anges att Sverige ska minska de 

årliga utsläppen med 20 miljoner ton mellan 1990 och 

2020, vilket man kallar för en 40-procentig minskning. 

Men eftersom målet endast gäller den icke handlande sek- 

torn är minskningen mindre totalt sett, bara motsvarande 

31 procent. 

En stor del av minskningen – nio miljoner ton - har redan 

genomförts genom beslut av tidigare regering. Ytterligare 

två miljoner ton beräknas minska genom hårdare EU- 

regler, främst genom skärpta avgaskrav på personbilar. 

Av den reduktion som återstår att göra – nio miljoner ton 

– vill regeringen att 6,7 miljoner ton ”minskas” genom att 

köpa utsläppskrediter från andra länder istället för att 

minska utsläppen i Sverige. De svenska utsläppen ska 

framöver minska med endast 2,3 miljoner ton. 

Miljöpartiet anser inte att det är rimligt att räkna in ut- 

släppsminskningar i andra länder i det svenska klimatmå- 

let. Räknar man bort de 6,7 miljoner ton regeringen vill 

minska i andra länder blir det faktiska svenska målet en- 

dast en minskning med 27 procent i Sverige vilket ska 

jämföras med det mål som Miljöpartiet tillsammans med 

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet kommit överens 

om som är 45 procent. 

Att Sverige inte lever upp till de mål till år 2020 som be- 

hövs för att klara vårt lands del av den globala utsläppsre-

duktionen är omoraliskt. Investeringarna i utsläppsreduk- 

tioner i utvecklingsländer istället för i Sverige är proble- 

matiska. En stor del av CDM-projekten, enligt flera upp- 

skattningar en så stor andel som hälften, leder i själva ver- 

ket inte till minskade utsläpp utan tvärtom, det innebär 

större globala utsläpp än om åtgärder hade vidtagits på 

hemmaplan. 

Att investera i utsläppsreduktioner utomlands är bra, alla 

medel måste användas. Felet ligger i att effektiviteten i de 

investeringarna som görs är tveksamma och att de görs 

istället för att göra åtgärder här hemma som skapar inci- 

tament för utveckling i vår egen ekonomi och som ger 

tillförlitliga minskningar. 

ANDRA PARTIERS POLITIK 

Miljöpartiet är det parti som i Sveriges riksdag konsekvent 

drivit klimat- och energifrågorna under lång tid. Under 

senare år har allt fler partier slutit upp bakom vår linje, 

vilket är glädjande. Fortfarande är det dock långt mellan 

ord och handling från de övriga partierna. 

Inför riksdagsvalet 2010 har vi gjort upp med S och V om 

huvuddragen och målen för klimat och energipolitiken. I 

vissa fall skiljer vi oss åt. När det gäller vilka typer av 

åtgärder som ska vidtas har MP en mer kraftfull politik 

kring vad som är möjligt och hur effektiva olika styrmedel 

är. Av de rödgröna partierna är Miljöpartiet det parti som 

är mest angelägna om att snabbt avveckla kärnkraften. 

Genom den rödgröna energiuppgörelsen kan vi förhindra 

att kärnkraften byggs ut. 

De borgerliga partiernas klimatpolitik bygger fortfarande 

- 15 - 

på att de största utsläppsminskningarna ska ske någon 

annanstans. Det är en orealistisk hållning med liten för- 

ankring i verkligheten. De stora utsläppen per person sker 

i de rika länderna och det är dessa som måste minska sina 

utsläpp mest. 

HUR VI BEMÖTER MOTARGUMENT 

- Kärnkraften är ofarlig 

MP: Nej. Uranbrytning är en mycket riskfull verksamhet, 

och uranet är också en ändlig energikälla. Det avfall som 

kärnkraften ger upphov till måste vara i säkert förvar i 

100.000 år – än finns ingen godkänd metod för förvaring 

av kärnavfall. Olycksriskerna i kärnkraftverken måste 

undvikas med ett mycket omfattande säkerhetsarbete. Vi 

har de senaste åren haft allvarliga brister i de svenska 

kärnkraftverkens säkerhet och rutiner, vilket har gjort att 

flera svenska kärnkraftverk varit avstängda under lång tid. 

Kopplingen mellan kärnkraft och kärnvapen är en av de 

värsta riskerna. Kärnkraften en olämplig energikälla i en 

rad länder med oroshärdar och odemokratiskt styre. 

Miljöpartiet vill i så snabb takt som det är möjligt, succes- 

sivt, avveckla kärnkraften. Vi måste ersätta kärnkraften 

med förnybar energi och energieffektivisering. 

- Vi behöver bygga nya svenska kärnkraftverk 

för att minska koldioxidutsläppen 

MP: Nej. Det finns redan idag tillräckligt med kunskap, 

kompetens och teknik för att försörja världen med el och 

energi utan att bygga ut kärnkraften. Kärnkraft är dyr, tar 

lång tid att bygga och är därför inget alternativ alls om 

Tabell 1: beräknad reduktion av växthusgaser mellan 1990 och 2020 för verksamheter 

som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem enligt regeringens förslag (miljoner 

ton koldioxidekvivalenter) 

Utsläppsminskningar mellan 1990 och 2007 ca 4,0 

Prognos beslutade nationella åtgärder 2008–2020 ca 5,0 

Utvecklade ekonomiska styrmedel ca 2,0 

Nationellt genomförande av gemensamma EU-beslut ca 2,0 

Reduktion övriga åtgärder ca 0,3 

Reduktion genom investeringar i andra EU-länder och flexibla meka- ca 6,7 

nismer 

Mål 2020 ca 20,0 

Källa: En sammanhållen klimat- och energipolitik, regeringskansliet mars 2009, prop 

2008/09:162-

man vill få ner klimatutsläppen före 2020. 

I Sverige har nästan all fossil elproduktion avvecklats. Det 

finns nästan ingen fossil elproduktion kvar i landet som 

nya kärnkraftverk kan ersätta. Att bygga nya kärnkraftverk 

i Sverige för att fasa ut tysk eller polsk kärnkraft skulle, 

förutom kärnkraftens alla andra nackdelar, dessutom inne- 

bära stora överföringsförluster på vägen. 

- MP:s politik leder till att Sverige blir fattigt och att indu- 

strin jagas ur landet 

MP: Tvärt om! Vår politik leder till ett modernare Sverige 

som står bättre rustat för framtidens utmaningar. Den in- 

dustri som klarar att producera varor och tjänster som be- 

hövs i ett samhälle fritt från fossila bränslen är de företag 

som kommer att skapa jobb och inkomster i framtiden. 

Effektivare energianvändning gör att företagen sänker sina 

kostnader och blir mer konkurrenskraftiga. 

- Klimatproblemen är en bluff 

MP: När vi utformar dagens politik ska vi självklart luta 

oss mot den samlade erfarenhet inom forskning som finns 

på klimatområdet. FN:s klimatpanel, IPCC, har som upp- 

gift att ta fram utvärderingar av forskningsläget om kli- 

matförändringar. Rapporterna är baserade på kvalitets- 

granskad forskning som publicerats i internationella, ve- 

tenskapliga tidskrifter. Baserat på dessa anser IPCC det 

fastslaget att den pågående globala uppvärmningen till 

största delen beror på mänsklig verksamhet, den är alltså 

antropogen. 

Vi kan inte förlita oss på några enskilda skeptiker. Det kan 

ju vara så att de som betvivlar klimathotet har fel. Vore 

det inte väldigt synd om vi inte hade gjort någonting då? 

Vi har inte råd att chansa. 

Vad är egentligen viktigast – att människor ändrar livsstil 

eller att politiker tar en massa beslut? 

- 16 - 

MP: Vi behöver båda delarna. Politiska beslut gör det 

möjligt för många människor att bidra till ett bättre klimat. 

Det måste vara enkelt att göra rätt. Men samtidigt är det 

vårt agerande som människor som får fart på politiken. 

Det är en ny folkrörelse på gång. Det handlar om egen 

elproduktion i huset, på tomten, på gården eller i bostads- 

rättsföreningen. Om vi som politiker ger de rätta signaler- 

na och styrmedlen. Om vi klarar av att göra det enkelt och 

praktiskt. Tekniken finns redan. De nya småskaliga och 

vertikala vindsnurrorna är helt tysta. Solceller blir alltmer 

effektiva. Det finns redan flera länder som ställer krav på 

eldistributörerna att tillhandahålla nettomätare så att den el 

man själv producerar automatiskt dras av från räkningen. 

Människor vill vara med och göra sin del i vardagen för 

att motverka klimatförändringen. Vi vill ta fram de verk- 

tyg som behövs för att vi som människor ska kunna göra 

vår del. 

LÄS MER 

Greenhouse Development Rights: 

http://www.ecoequity.org/GDRs/ 

Programmet för effektivare energianvändning: 

http://bit.ly/7RskVh 

Rödgrön energimotion: http://bit.ly/6zdtew 

Klimatberedningen: 

http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/99694

BAKGRUND OCH FAKTA 

År 2006 bestod drygt 80 procent av jordens energiproduk- 

tion av anläggningar som drevs av fossila bränslen1. Inom 

transportsrektorn är andelen fossila bränslen ännu högre. 

Globalt finns stora skillnader i energianvändningen. Värl- 

dens rika länder använder i genomsnitt 25 gånger mer 

energi per person än de fattigaste2 

All energiproduktion och användning orsakar miljökonse- 

kvenser i någon form men skillnaderna är stora. Störst 

uppmärksamhet ges idag åt utsläppen av koldioxid och 

andra växthusgaser från användningen av olja, kol och 

fossil gas (naturgas). 

De flesta forskare anser att det går en gräns vid två graders 

temperaturhöjning under detta århundrade jämfört med 

förindustriella nivåer. Under denna gräns blir effekterna 

tydliga och i många avseenden stora, men ändå hanterba- 

ra. Över tvågradersgränsen riskerar klimatförändringen att 

skena med oöverskådliga effekter för människor och eko- 

system. Det finns även ett betydande antal forskare som 

menar att utsläppen måste sänkas än mer och att tvågra- 

dersmålet är allt för riskabelt. 

Utöver påverkan på klimatet orsakar användningen av 

fossila bränslen även andra utsläpp med negativa effekter 

för människa och miljö 

Andra energikällor med allvarlig miljöpåverkan är kärn- 

kraft och utbyggnad av vattenkraft. Ingen av dessa är hel- 

ler långsiktigt hållbar och kan därför inte ersätta de fossila 

bränslena. 

För att undvika en storskalig klimatkatastrof har vi nu 

knappt tio år på oss att ställa om våra samhällen och 

minska utsläppen kraftigt, på fyrtio års sikt ska utsläppen i 

stort sett helt ha upphört. 

Samtidigt är behovet stort av ekonomisk utveckling i Syd. 

Det finns idag över en miljard människor som inte har el, 

hundratals miljoner som hungrar och utvecklingsländernas 

befolkning kommer de närmaste årtiondena att växa med 

över tre miljarder personer. 

1 

World Energy Outlook 2008, International Energy 

Agency (IEA), 2008 

2 

Making Better Energy Choices, State of the World 2004, 

Worldwatch Institute 

- 17 - 

Att bekämpa fattigdomen och skapa utveckling är svårt 

nog i många av dessa länder, men problemet blir än större 

när man betänker att ekonomisk utveckling idag är för- 

knippat med större energianvändning och större utsläpp av 

växthusgaser. Om fattiga länder ska ha en chans att ta sig 

ur sin fattigdom måste de – åtminstone på kort sikt – få 

släppa ut mer. En konsekvens av detta är att vi i de rikare 

länderna måste minska våra utsläpp mer än proportionellt 

för att skapa utrymme för utveckling i Syd. 

Insikten om den akuta situation som mänskligheten och 

jorden befinner sig i måste leda till drastisk handling. Poli- 

tiker, företagsledare och andra aktörer i samhället måste ta 

ansvar för utvecklingen och styra den mot ett hållbart 

energi- och transportsystem. Förvisso händer redan myck- 

et: vindkraften ökar enormt snabbt, solenergi och andra 

former av förnybar energi är på väg mot genombrott, men 

ännu händer inte tillräckligt. 

Enligt International Energy Agency (IEA) fortsätter de 

massiva investeringarna i utvinning av mer fossila bräns- 

len. Idag är investeringarna i fossil energi större än någon- 

sin. IEA:s prognoser visar att utvinningen – och därmed 

även användningen – av fossila bränslen kommer att öka 

med 30 procent de närmaste 20 åren. Detta står i skarp 

kontrast till den stora internationella enigheten kring att 

användningen måste minska kraftigt.

SVERIGE 

I Sverige utvinns energi huvudsakligen från fyra olika 

källor: fossila bränslen, vattenkraft, kärnkraft och bio- 

bränslen. Vattenkraften och kärnkraften omvandlas till el 

medan biobränslen och fossila bränslen till största delen 

används till produktion av värme och till transporter. 

Ända sedan 1970-talet har Sveriges energianvändning 

varit stabil samtidigt som ekonomin har vuxit kraftigt. 

Även elanvändningen har stabiliserats sedan 1990-talet. 

Ökad förbrukning av el och bränslen är alltså inte en för- 

utsättning för att skapa ekonomisk utveckling. I hög grad 

beror denna positiva utveckling på att energin används 

mer effektivt idag än för trettio år sedan. Samtidigt som 

maskiner, bostäder, fordon och industriprocesser blir mer 

effektiva, används el också till allt fler saker och dessa två 

utvecklingar tar ut varandra. 

Men det finns fortfarande en mycket stor potential för att 

effektivisera snabbare så att samhällets totala energibehov 

kan minska. Ett hållbart energisystem måste använda 

energin så effektivt som möjligt eftersom alla energiresur- 

ser är begränsade. 

Effektivisering 

Sveriges energitillförsel per källa 

Biobränslen 

Kärnkraft 

Vatten 

Fossil 

I Sverige används energin idag ofta mycket slösaktigt och 

på ett ineffektivt sätt. 45 procent av alla småhus värms 

fortfarande med el, trots att elen skulle vara mer effektiv 

inom andra användningsområden. Svenska hus är ofta 

också otillräckligt isolerade. Stor effektiviseringspotential 

- 18 - 

finns till exempel i många flerfamiljshus som byggdes 

under 1960- och 70-talen, de så kallade miljonprogram- 

men. 

Andra exempel är att de apparater och den utrustning vi 

använder i hushåll och på arbetsplatser kan bli betydligt 

effektivare. Även i industrin finns stora möjligheter att 

spara energi. Energimyndigheten och Energieffektivise- 

ringsutredningen har visat att industrin kan minska sin 

energianvändning kraftigt enbart genom att använda direkt 

lönsamma investeringar. 

Stor potential finns också inom transportsektorn. Genom 

Fakta: 

Under 2007 användes 404 TWh energi i Sverige. 

Av detta gick 40 procent till industri, 25 procent 

till bostäder och service medan 25 procent an- 

vändes i transportsektorn. 

132 TWh användes i form av el, 47 TWh i form av 

fjärrvärme, 157 TWh som fossila bränslen, och 

66 TWh biobränslen. 

Elproduktionen skedde med 45 procent vattenk- 

raft, 44 procent kärnkraft, tio procent biobrän- 

slen och en procent vindkraft. 

att utveckla kollektivtrafiken och öka andelen resor som 

sker med buss, järnväg, cykel och gång kan energianvänd- 

ningen minska, framför allt i städerna och mellan städer. 

Stora mängder godstransporter kan också föras över från 

lastbil till järnväg och personbilarna kan effektiviseras. Ur 

klimatsynpunkt är också transportsektorn den mest ange- 

lägna eftersom utsläppen av växthusgaser från denna sek- 

tor ökar kraftigt. 

Potentialen för effektivisering i Sverige utreddes år 2007- 

2008 av Energieffektivitetsutredningen3. I denna konstate- 

rades att det är möjligt att effektivisera bort användningen 

av 50 TWh energi fram till 2016 med åtgärder som är lön- 

samma med de styrmedel som finns idag, men trots detta 

3 SOU 2008:110

inte genomförts. Dessutom kan ytterligare 35 TWh effek- 

tiveras genom att införa nya styrmedel. 

Elöverskott 

Sverige har de senaste åren haft en någorlunda balans mel- 

lan förbrukning och produktion av el. Vissa år har för- 

brukningen varit större än den inhemska produktionen 

vilket har skapat en liten elimport. Prognoser från både 

Energimyndigheten och Svensk Energi visar dock att Sve- 

riges produktion av el nu ökar kraftigt, framför allt från 

vindkraft och biobränslen, och att det därför uppstår ett 

stort överskott av el. Denna situation väntas bestå åtmin- 

stone till år 2025. Redan år 2015 väntas överskottet av el 

uppgå till 20 TWh, ungefär en tredjedel av kärnkraftens 

produktion. 

Klimat 

Sverige har vid en internationell jämförelse en hög andel 

förnybar energi, cirka 40 procent, och en hög andel kärn- 

kraft. Tillsammans innebär det att de fossila bränslena står 

för mindre än hälften av energitillförseln (i många andra 

europeiska länder står fossila bränslen för nästan hela 

energitillförseln). 

Sveriges utsläpp av växthusgaser uppgår för närvarande 

till cirka 64 miljoner ton koldioxid per år. I ett globalt 

sammanhang är detta naturligtvis bara en liten andel av 

utsläppen, vilket beror på att Sveriges befolkning är en 

liten del av helheten. Räknat per person är emellertid ut- 

släppen stora, över sju ton per person och år, och då ingår 

inte utsläpp från utrikes transporter, främst flyg, eller ut- 

släpp som skapas i andra länder genom svensk import. Om 

även dessa räknades in skulle siffran vara betydligt högre, 

kanske dubbelt så hög. Som jämförelse är det mer än dub- 

belt så mycket som en kines skapar och sex gånger mer än 

en genomsnittlig indier ger upphov till. Som jämförelse 

kan även nämnas att ett ton per person anses vara gränsen 

för vad planeten tål. 

Av Sveriges totala klimatpåverkan genom utsläpp i Sveri- 

ge orsakas grovt räknat en tredjedel vardera av bostäder 

och service, industrin samt från transporter. Inom alla om- 

råden utom transporter har utsläppen minskat. I transport- 

sektorn är trenden den motsatta, utsläppen ökar kraftigt, 

framför allt vad gäller flyg och godstransporter. 

- 19 - 

INTERNATIONELL POLITIK 

I slutet av 1990-talet antogs ett protokoll under FN:s kli- 

matkonvention – Kyotoprotokollet - vilket ställer vissa 

krav på utsläppsminskningar för rikare länder under en 

första åtagandeperiod mellan 2008 och 2012. Förhand- 

lingarna för att förlänga protokollet med krav för en andra 

period var tänkta att nå en överenskommelse i Köpenhamn 

i december 2009. Men mötet slutade med att inget bindan- 

de avtal kunde nås. Förhandlingarna går nu vidare inför 

nästa klimatmöte i Mexico City i december 2010. Mötet 

kommer att förberedas vid ett möte i Bonn i mitten av 

2010. 

Sedan Kyotoprotokollet antogs har EU stegvis utvecklat 

en klimatpolitik. EU:s åtagande som gäller nu är att mins- 

ka utsläppen med 20 procent mellan år 1990 och år 2020. 

En av de viktigaste delarna är handeln med utsläppsrätter, 

European Union Emission Trading System, EU ETS. Sy- 

stemet innebär att myndigheter sätter ett tak för hur stora 

utsläppen får vara inom de företag som ingår i systemet 

och sedan delar ut utsläppsrätter till aktörerna. Över 

10 000 företag inom EU, främst industrier, omfattas av 

handeln och de kallas för den handlande sektorn. De som 

vill släppa ut mer måste då köpa rättigheter från andra, 

medan de som minskar sina utsläpp kan sälja sina rättighe- 

ter. 

ETS infördes år 2005 och anges i handelsperioder. Den 

första perioden varade endast till och med år 2007, den 

andra perioden sträcker sig fram till år 2012 och nästa ska 

gälla från 2013 till 2020. Tanken är att taket för utsläppen 

ska sänkas kontinuerligt. 

EU-kommissionen har också arbetat med en bredare kli- 

matstrategi de senaste åren, det så kallade Klimat- och 

energipaketet, som innehåller en rad mål och direktiv 

inom olika områden såsom utsläppsminskningar, utbygg- 

nad av förnybar energi och energieffektivisering. Däri 

ingå även en översyn av ETS. Paketet antogs av EU- 

parlamentet och EU:s ministerråd i december 2009 och 

ställer krav på medlemsländerna, främst fram till år 2020. 

Direktivens mål och strategier ska nu omsättas i politisk 

handling i medlemsländerna.

MILJÖPARTIETS TRAFIK- OCH KLIM ATPOLITIK 

Miljöpartiet de gröna anser att det överordnade målet 

för transportsektorns klimatarbete är att den största 

delen av alla transporter, både av människor och gods, 

ska ske via klimatvänliga och effektiva färdmedel så- 

som gång, cykel, kollektivtrafik, tåg och sjöfart istället 

för med bil- och flygtrafik. 

För att klara detta mål menar vi att kapaciteten på järn- 

väg måste öka med minst 50 procent till år 2020,. Ut- 

byggnaden av järnväg måste prioriteras framför dyra 

vägbyggen. Samtidigt vill vi införa en kilometerskatt 

för den tunga lastbilstrafiken för att göra det mer lön- 

samt att transportera gods på järnväg. Vi vill också 

göra omfattande statliga investeringar i kollektivtrafik 

på spår i våra största städer. Utöver detta vill Miljöpar- 

tiet påskynda bygget av höghastighetsjärnväg i södra 

Sverige och införa en skatt på flyget. Vi vill öka pro- 

duktionen av biogas kraftigt och ta bort subventioner 

för flyglinjer och flygplatser i södra Sverige. Vi vill 

också ha ett moratorium mot byggandet av fler externa 

köpcentra och nya motorvägar. Dessutom vill vi införa 

trängselavgifter i storstäderna. 

För att minska klimatpåverkan från trafiken behöver 

bilar, bussar och lastbilar köras på förnybara drivme- 

del. Vägverket bedömer att en femtedel av de fossila 

bränslena i transportsekorn kan ersättas med förnybara 

drivmedel. Det är bra, men inte tillräckligt. Det behövs 

också en övergång till transportlösningar som är ener- 

gieffektiva och som leder till att minska den totala 

energianvändningen från trafiken. 

Det finns två huvudstrategier för att minska klimatpå- 

verkan från transporterna: 

Åtgärder som reglerar trafikvolymen främst genom 

ekonomiska styrmedel. 

2) Satsa på investeringar som är nödvändiga för att 

möjliggöra alternativen till den klimatstörande trafiken. 

Det innebär att inte en krona till ska investeras i nya 

vägar som ökar kapaciteten för klimatförstörande tra- 

fik, som nya motorvägar eller flygplatser. Istället be- 

- 20 - 

hövs investeringar i klimatsmart infrastruktur som ex- 

empelvis utbyggda banor till tåg och spårvagn samt 

gång- och cykelbanor. 

Det krävs omfattande insatser för att åtgärda den kapa- 

citetsbrist som idag finns på järnvägen, till exempel 

genom dubbelspår, förbigångsspår och höghastighets- 

banor. För att minska utsläppen av växthusgaser nog 

snabbt måste vi satsa på ökad busstrafik samtidigt. Det- 

samma gäller sjöfarten, som har stor kapacitet och är 

mycket energieffektiv för transport av gods vid låga 

hastigheter. Vattnet och hamnarna är dess infrastruktur, 

och sjöfarten har redan nu stor kapacitet för att ta över 

godstransporter från vägarna. 

ABC OM MILJÖPARTIETS TRAFIKPOLI- 

TISKA KRAV 

Bilar och miljöbilsutvecklingen 

För att minska trafikens klimatpåverkan är det nödvän- 

digt att använda flera olika metoder. Miljöpartiet vill 

stimulera utvecklingen av bränslesnålare fordon och 

satsa på förnybara drivmedel och andra former av tek- 

nisk utveckling som minskar bilarnas klimatpåverkan. 

Parallellt vill vi jobba för en överflyttning av trafiken 

från väg till järnväg och sjöfart. Det ena kan inte ute- 

sluta det andra. Det är inte minst viktigt att bygga ut 

infrastruktur och stimulera försäljning av bilar och 

andra fordon som drivs med biogas. 

Vi vill skärpa definitionen av vad en miljöbil är och 

göra den enhetlig. Vi vill stimulera utvecklingen av 

bränslesnålare bilar genom att införa en försäljningsav- 

gift på nya bilar som gör att bilar som drar mycket 

bränsle får betala en avgift och bränslesnåla bilar får en 

premie. Vi vill också sätta igång ett stort nationellt bio- 

gasprogram med målet att varje kommun ska ha en 

biogasmack senast 2020. 

Vi tror på den tekniska utvecklingen och vill använda 

kraftiga styrmedel för att stimulera såväl utveckling 

som kommersialisering av den. Men man kan inte för

den skull inteckna framtida teknikutveckling genom att 

hävda att de nya vägarna byggs för bilar som inte släp- 

per ut något. Ökad trafik kommer alltid att medföra 

ökad miljöpåverkan från trafiken. 

Cykling och gång 

De två bästa sätten att förflytta sig kortare sträckor är 

genom att gå eller cykla. Fler och fler, inte minst i stor- 

städerna, tar också steget från att dagligen användabi- 

len till cykla för att de upptäcker fördelarna - för hälsa, 

miljö och plånbok. Det ger en positiv miljö- och kli- 

mateffekt, men har också stora positiva effekter ur häl- 

sosynpunkt. Miljöpartiet anser att staten bör ta ett stör- 

re ansvar för att uppmuntra till ökad cykling. Staten bör 

därför anslå 12 miljarder kronor år 2010-2021 för inve- 

steringar i säkra gång- och cykelvägar i det statliga 

vägnätet, samt ett 50-procentigt bidrag till kommuner- 

na för att öka cyklingens andel av persontransporterna. 

Flygbränsleskatt 

Sverige måste vara pådrivande för att en beskattning av 

flygbränsle internationellt, både i FN:s klimatförhand- 

lingar och i andra relevanta sammanhang. En beskatt- 

ning av flygbränslet är betydligt mer effektivt för att 

minska flygets klimatpåverkan än att flyget inkluderas i 

EU:s handelssystem med utsläppsrätter. Förslaget om 

att föra in flygtrafiken i utsläppshandeln är extremt 

fördelaktigt för luftfarten, eftersom nuvarande priser på 

utsläppsrätter är alldeles för låga för att ge någon större 

styrande effekt på luftfarten. Det troliga scenariot är 

snarare att flyget fortsätter att expandera men köper 

upp utsläppsrätter från konkurrensutsatt industri. Om 

flyget inkluderas i utsläppshandeln kommer det ändå 

att krävas nationella beskattningar, baserad på förbruk- 

ningen av flygbränsle, så länge inte flygets utsläpps- 

handel sker i en egen bubbla. 

Miljöpartiet drev under förra mandatperioden igenom 

en skatt på flygresor. Målet var att utforma skatten som 

en koldioxidskatt på flygbränsle. Av praktiska och ju- 

ridiska skäl var detta inte möjligt att genomföra då. I 

stället utformades en tillfällig skatt per passagerare om 

100 kronor för en enkel resa inom Europa och 200 kro- 

nor för resor utanför Europa. Denna skatt beräknades 

av Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) 

minska utsläppen med 100 000 ton koldioxid per år. 

Skatten avskaffades av den nuvarande regeringen strax 

- 21 - 

efter valet 2006. Fram till att koldioxidskatt och energi- 

skatt kan införas på flyget menar vi att en tillfällig skatt 

bör införas som ger motsvarande priseffekt för konsu- 

menten. Vårt förslag innebär 300 kronor/passagerare i 

flygskatt för enkel resa inrikes och i Europa och 600 

kronor/passagerare för enkel resa utanför Europa4. 

Flygresor och successiv avveckling av 

stöd till flygplatser 

Miljöpartiet vill minska anslaget för driftbidrag till icke 

statliga flygplatser. Orter som har tåg- eller bussförbin- 

delse till Stockholms Central och där resan är tre tim- 

mar eller kortare ska inte få bidrag alls. Vi föreslår en 

successiv avvecklingsplan för driftbidraget till icke 

statliga flygplatser, samt att Rikstrafikens Trafikavtal 

som går till att upphandla flygresor ska avvecklas efter 

samma principer. 

Fördubblad kapacitet på järnvägen 

Miljöpartiet vill på sikt fördubbla kapaciteten på järn- 

vägen. I ett första steg vill vi öka den med 50 procent 

till 2020. Det är en viktig del i att flytta över mer gods- 

och persontrafik från bil och lastbil till den klimatsmar- 

ta järnvägen. Miljöpartiet beräknar att planeringsramen 

för övriga spårinvesteringar under perioden 2010-2021 

bör uppgå till totalt 188 miljarder kronor. Vilket efter 

en upptrappning 2010 och 2011 innebär en invester- 

ingstakt på 16 miljarder kronor per år under 2012- 

2021. Av planeringsramen vill vi avsätta 20 miljarder 

kronor för statsbidrag till investeringar i byggande av 

spårvägar i större städer samt åtta miljarder kronor för 

statsbidrag till inköp av tåg och spårvagnar. 

Höghastighetståg 

Miljöpartiet föreslår en utbyggnad av höghastighetsba- 

nor i Sverige för att förbättra kommunikationerna och 

successivt göra inrikesflyget onödigt. Europakorridoren 

är samlingsnamnet på de höghastighetsbanor som ut- 

retts i Sverige. De nuvarande järnvägarna från Stock- 

holm till västra och södra Sverige, Västra och Södra 

stambanorna, är idag nästan fullbelagda av dagens 

järnvägstrafik. Det finns i dag små möjligheter att läg- 

ga in fler persontåg under dagtid på banorna och även 

4 (Mer info: Miljöpartiets Motion till riksdagen 

2009/10:mp401, Ett modernt grönt Sverige efter krisen 

- Miljöpartiet de, grönas budgetmotion för 2010, s 93)

kapaciteten för ytterligare godståg är starkt begränsad. 

Ett viktigt skäl till begränsningen är att banorna idag 

måste utnyttjas för all slags trafik, både långsam regio- 

nal persontågstrafik, godstrafik och snabb interregional 

trafik. För att kunna öka gods- och persontrafik på 

järnvägen i framtiden behövs således nya spår mellan 

Sveriges storstadsområden. 

Ett viktigt syfte är att järnvägen ska kunna konkurrera 

med flyget på berörda sträckor. De nya höghastighets- 

banorna ska också via Danmark kopplas ihop med det 

europeiska höghastighetsnätet för att stärka järnvägens 

konkurrenskraft även för resor till Europa. 

Utöver nya höghastighetsspår behövs en upprustning 

av befintliga stambanor liksom av det regionala järn- 

vägsnät som finns fint förgrenat över stora delar av 

Sverige. I de större städerna bör nya spår anläggas för 

att kunna erbjuda modern spårvagnstrafik. Höghastig- 

hetstågen ska inte få ta medel i anspråk från andra vik- 

tiga spårprojekt. Det är fullt möjligt om Förbifart 

Stockholm och andra otidsenliga motorvägsprojekt 

stryks från planerna. 

Kilometerskatt 

Ett effektivt sätt att minska klimatpåverkan från gods- 

trafiken är att införa kilometerskatt för tung trafik. Ett 

flertal länder inom EU har infört eller beslutat att införa 

sådana system, till exempel Tyskland, Schweiz, Tjeck- 

ien och Holland. SIKA5 anser att en skatt i storleks- 

ordningen en krona per kilometer skulle leda till 10 

procents minskning av trafikarbetet med lastbil och att 

utsläppen av koldioxid skulle minska i motsvarande 

grad, 400 000 ton på årsbasis. Skatten blir ett viktigt 

styrmedel för att föra över lastbilstrafiken till järnväg, 

men också för att lastbilarna inte ska gå tomma i så stor 

utsträckning som nu.. Miljöpartiet anser att en kilome- 

terskatt ska införas på tunga lastbilstransporter med 

geografisk differentiering. Skatten bör uppgå till i ge- 

nomsnitt två kronor per kilometer och införas från den 

1 januari 2012. 

Klimatsmart samhällsplanering 

Att på kommunal och regional nivå ha en samhällspla- 

nering som utgår utifrån att klimatpåverkan ska bli så 

låg som möjligt är avgörande för att nå klimatmålen. 

5 Kilometerskatt för lastbilar, 2007:2, SIKA 2007 

- 22 - 

Vägverket bedömer i sin Klimatstrategi för Vägtrans- 

portsektorn att en stor del av utsläppsminskningarna 

kan ske genom en transportsnål bebyggelsestruktur och 

hållbar planering av transportsektorn, i synnerhet på 

längre sikt6. 

I städerna är viktiga åtgärder till exempel att nybyg- 

gande sker i anslutning till gamla eller nya kollektivtra- 

fikstråk och att förtätning av städerna görs på övergiv- 

na industriområden eller gamla parkeringsplatser istäl- 

let för på gröna marker. Bättre framkomlighet för kol- 

lektivtrafik och cykel kan skapas genom att exempelvis 

parkeringsplatser tas bort. En fortsatt spridning av be- 

byggelse (urban sprawl) leder till att det blir allt svårare 

att försörja den med kollektivtrafik och därmed skapas 

ett ännu större bilberoende. Ett aktuellt exempel är 

Förbifart Stockholm som, om den byggs, kommer att 

leda till en utglesning av bebyggelsen i Stockholmsre- 

gionen, med ökad klimatpåverkan som följd. 

På landsbygden, liksom i staden, är hållbar samhälls- 

planering avgörande för en minskad klimatpåverkan. 

Att det finns skola, dagligvaruhandel och annan service 

i kransorter till städerna är till exempel avgörande för 

att minska bilberoendet. En stor del av samhällsplane- 

ringen avgörs på regional och kommunal nivå, till ex- 

empel i regionala utvecklingsplaner för bebyggelse och 

infrastruktur samt i kommunala översiktsplaner. Det är 

avgörande att kollektivtrafiken finns med som en förut- 

sättning redan från början i planeringen, och inte kom- 

mer in i ett senare skede då risken finns att den över- 

gripande strukturen i grunden redan anpassats efter 

bilen. 

Klimatmålsstyrd koldioxidskatt 

Forskning har visat att koldioxidskatten är det enskilt 

viktigaste styrmedlet för att minska klimatpåverkan. 

Världens utsläpp av koldioxid är cirka fem procent 

lägre tack vare Europas bensinskatter, än vad de skulle 

ha varit utan dem. Miljöpartiet vill ha en koldioxidbe- 

skattning som leder till att de klimatpolitiska målen 

nås. Det ger tydliga signaler om allvaret i klimatambi- 

tionerna till marknadens aktörer, vilket minskar osä- 

kerheten i klimatinvesteringar7. Med en viss regelbun- 

6 Miljövårdsberedningens promemoria 2006:2, Strategi 

för minskat transportberoende, s 20 

7 Mer info: Klimat och kollektivtrafik 2008/09:mp852.

denhet bör de faktiska utsläppen stämmas av mot kli- 

matmålen, om dessa inte verkar nås bör skatten höjas, 

om vi ligger över målet bör skatten sänkas i motsva- 

rande mån. 

Klimat- och konjunktursatsning med 

snabba resultat 

Miljöpartiet presenterade i budgeten för 2010 en kli- 

mat- och konjunktursatsning som innehåller ett antal 

åtgärder både för att förbättra järnvägens förutsättning- 

ar att ta marknadsandelar från flyg och lastbil samt för 

att bidra till arbetstillfällen under lågkonjunkturen. 

Åtgärderna går att initiera snabbt och är en blandning 

av återinvesteringar och nyinvesteringar och de bidrar 

bland annat till att höja kapaciteten och hastigheterna 

på järnvägen. Miljöpartiet föreslår bland annat åtgärder 

för att skapa bättre förutsättningar för gods- och per- 

sontrafiken (exempel: Värmlandsbanan; Kil-Karlstad- 

Laxå) och ombyggnad av bangårdar (exempel: bangår- 

den i Växjö möjliggör Krösatågstrafik; Hässleholm- 

Växjö och/eller Nässjö-Växjö). Sammantaget blir det 

investeringar på närmare nio miljarder kronor under en 

treårsperiod. 

Kollektivtrafiken 

Ur klimatsynpunkt är det viktigast att vidareutveckla 

och bygga ut den kortväga kollektivtrafiken i städer 

och befolkningstäta regioner, eftersom de stora flödena 

av transporter koncentreras dit. Fler ska helt enkelt 

kunna pendla med bussen, spårvagnen eller pendeltåget 

till jobbet. För att fördubbla kollektivtrafikens mark- 

nadsandel till år 2020, från 20 till 40 procent, är det 

mest effektivt att göra de flesta satsningarna i medel- 

stora och stora städer. Målet är fullt realistiskt om kol- 

lektivtrafikens konkurrensförmåga prioriteras. Ett kon- 

kret exempel är att ge bussen prioritet framför bilen, 

genom att gator i städerna som är 12 meter eller breda- 

re har en bussfil, för att kollektivtrafiken ska komma 

fram snabbare och bli mer tillförlitlig. 

Miljöpartiet föreslår att Vägverket ges i uppdrag att 

avsätta 12 miljarder kronor under planeringsperioden 

2010-2021 till åtgärder som ökar kollektivtrafikens 

andel av persontransporterna. 

- 23 - 

Spårvagn 

Spårvägen har stora fördelar genom låg energiförbruk- 

ning, stor kapacitet och stor attraktivitet i stadsmiljön. 

Miljöpartiet föreslår en stor satsning på utbyggnad av 

lokal spårtrafik i större städer den närmaste 15- 

årsperioden. Satsningen omfattar: 

Ett nytt statsbidrag till byggande av spårvägar införs 

med totalt 24 miljarder kronor under 15 år. 

En ny ansvarsfördelning där staten genom Banverket 

tar ett delansvar för stimulans till och finansiering av 

spårtrafik i ett tiotal av Sveriges största städer. 

Banverket ges i uppgift att vara ett nationellt kompe- 

tenscenter som aktivt inspirerar städer att anlägga lokal 

spårtrafik samt fördelar statsbidrag till utbyggnaden. 

Bidragen till tåg och spårvagn, så kallat rullande mate- 

riel, höjs kraftigt. 

Genom satsningen beräknas 25-30 spårvägsprojekt i 

cirka tio städer till en total kostnad av 50-60 miljarder 

kronor kunna genomföras de närmaste 15 åren. 

Trängselskatter i Stockholm, Göteborg 

och Malmö 

Intäkterna från trängselskatterna i Stockholm bör an- 

vändas för att förbättra kollektivtrafiken, inte för att 

finansiera utbyggnad av nya vägar. Dessutom vill vi att 

det införs trängselskatter i Göteborg och Malmö. En 

lagändring bör också genomföras som gör det möjligt 

för alla kommuner som ska kunna ta beslut om att infö- 

ra trängselavgifter utan att behöva gå via riksdagsbe- 

slut, vilket krävs idag. 

REGERINGENS POLITIK 

Trots vackra formuleringar om hållbara städer och ef- 

fektivisering av resandet satsar regeringen tiotals mil- 

jarder på motsatsen, på vägar som kommer att öka bil- 

beroendet och göra det svårare att försörja städer med 

bärkraftig kollektivtrafik. 

Mer pengar till nya motorvägar – mind- 

re till järnvägen 

Den fördelningsprincip som användes under förra 

mandatperioden, och som skulle gälla för hela plane-

ingsperioden fram till 2015, innebar att dubbelt så 

mycket pengar skulle gå till järnväg som till vägar. 

Denna principen (2:1) har nuvarande regering avskaf- 

fat. Inför åtgärdsplaneringen av den nationella planen 

för nya investeringar i infrastruktur 2010-2021 har 

regeringen beslutat att minst 50 procent av pengarna 

ska gå till nya vägar. Det är en princip som lägger 

krokben för en effektiv klimatpolitik. Över 71 

järnvägssträckningar har lagts på is i brist på anslag på 

grund av den nuvarande regeringens politik. 

Trängselintäkter till klimatvärstingen 

Förbifart Stockholm 

Den moderatledda regeringen beslutade hösten 2006 att 

intäkterna från trängselskatten ska gå till att bygga nya 

klimatförstörande motorvägar, däribland Förbifart 

Stockholm. För Miljöpartiet är det självklart att det 

överskottet från trängselskatten i Stockholm istället ska 

användas till investeringar och underhåll i regionens 

kollektivtrafik. 

Flyget subventioneras 

Ett av de första besluten den nuvarande regeringen tog 

när de kom till makten var att slopa flygskatten. Flyget 

är det mest klimatpåverkande transportslaget och oro- 

väckande nog fortsätter det att öka. Detta beror delvis 

på att flyget är subventionerat genom att det inte belas- 

tas med någon koldioxidskatt. Den tidigare regeringen 

förslag på flygskatt var ett sätt att åtgärda detta och 

minska flygets klimatpåverkan. Den borgerliga allian- 

sen ger istället flygindustrin signalen att flyget inte ska 

påverkas. 

Avreglering försämrar tågtrafiken 

Regeringens avreglering av tågtrafiken har försämrat 

förutsättningarna för att driva en järnvägspolitik med 

klimatnytta som huvudfokus. Sverige blir det enda lan- 

det i Europa med en helt avreglerad järnvägsmarknad. 

Fler lastbilar på vägarna 

Regeringen agerar för att gynna lastbiltrafiken på flera 

sätt. Det största misstaget är att de inte agerat för att 

införa en kilometerskatt för tunga fordon, trots att Kli- 

matberedningen enades om ett införande senast år 

2011. 

- 24 - 

Klimatfientlig politik i EU 

Nuvarande regering har på ett flertal sätt motverkat 

minskad klimatpåverkan inom EU, både genom att 

motverka smarta klimatåtgärder och genom att agera 

för lättnader till exempel flyget. Några exempel: 

Regeringen är pådrivande för att Sverige ska få använ- 

da ännu längre lastbilar, trots att vi redan har ett undan- 

tag från EU med tillåtelse om längre lastbilar. Längre 

lastbilar ger möjlighet att transportera mer gods på väg 

per lastbil, vilket i sin tur gör att järnvägens konkur- 

renskraft missgynnas. 

Regeringen har aktivt arbetat mot införandet av kilo- 

meterskatt i Danmark, med hänvisning till att den tunga 

trafiken inte får missgynnas. 

Regeringen har drivit på för att avreglera flygtrafiken i 

det så kallade OpenSkies-avtalet, ett flygavtal mellan 

USA och EU. Det nya flygavtalet väntas leda till 25 

miljoner fler passagerare och därmed till att flygpla- 

nens utsläpp av växthusgaser ökar med 3,5 miljoner 

ton. Det motsvarar ungefär fem procent av Sveriges 

samlade utsläpp. 

Regeringen har motarbetat hårdare krav på bilars ut- 

släpp i EU. Resultatet blev ett urvattnat dokument, som 

ställer helt otillräckliga krav på bilindustrin. Regering- 

ens agerande har pinsamma kopplingar till den svenska 

bilindustrins produktion av energislukande bilar. 

Hur vi bemöter motargument 

- Miljöpartiets straffbeskattar bilisterna. Kommer Mil- 

jöpartiet att göra så att Sverige stannar? 

- MP: Att minska klimatpåverkan från trafiken innebär 

inte att alla transporter ska avstanna. Vi vill satsa på 

smarta transporter för både miljö och människor. Skat- 

terna på bensin och diesel är nödvändiga som styrme- 

del för att resmönstren ska ändras. Genom politiska 

beslut ska fler människor kunna pendla till jobbet och 

resa med transportslag som har lägre klimatpåverkan. 

Miljöpartiet vill också bygga ett mer transportsnålt 

samhälle genom en samhällsplanering som utgår ifrån 

att klimatpåverkan ska bli så liten som möjligt. Det 

handlar till exempel om att bygga nya bostäder i kol- 

lektivtrafiktäta stråk.

- Varför vill MP satsa på spårvägar som kräver dyra 

investeringar som bussar inte behöver? 

För att göra kollektivtrafiken mer populär behöver den 

vara attraktiv, snabb och ha en stor kapacitet så att 

många passagerare ryms och så att trängsel inte upp- 

står. Spårvagnen har många fördelar framför bussen. 

Den är energieffektiv, eftersom den går på räls. Man 

säger också att spårvagn strukturerar staden – det inne- 

bär att det blir tydligt var kollektivtrafiken är dragen – 

vilket underlättar för en transportsnål stadsplanering. 

Det är inget fel på bussar. Många spårvägslinjer kom- 

mer att ersätta busstrafik som finns i dag, men med 

tätare avgångar och bättre komfort. Anslutande busstra- 

fik måste knytas ihop i knutpunkter med spårvägen. 

- Högt bensinpris slår mot dem som åker bil på lands- 

bygden. Hur ska det gå för låginkomsttagare på lands- 

bygden som vill ta sig till jobbet? 

- MP: Självklart ska det finnas möjlighet att bo på 

landsbygden. Om det är någonstans bilen behövs så är 

det där. Men koldioxidskatten är ett trubbigt verktyg 

för att kompensera låginkomsttagare. Dess viktigaste- 

funktion är att minska klimatpåverkan. Det finns andra 

styrmedel, i form av skatter och överföringar , som på 

ett mer träffsäkert sätt kompenserar de hushåll som har 

det knapert. Därtill behövs fler klimatverktyg parallellt 

med en höjd koldioxidskatt. 

Det finns självklart möjligheter att minska bilresandet 

även på landsbygden. Framför allt handlar det om att 

lanthandlar, skolor och andra samhälleliga funktioner 

ska finnas nära till hands även där, men det krävs också 

att man planerar sina transporter. Etableringen av ex- 

terna köpcentra utarmar möjligheter för lanthandlar att 

överleva vilket är mycket negativ, både ur ett socialt 

och ekologiska perspektiv. Det finns också möjligheter 

att utveckla kollektivtrafiken på landsbygden via till 

exempel anropsstyrd trafik. 

LÄS MER: 

Miljöpartiets riksdagsledamot i Trafikutskottet Karin 

Svensson Smith har samlat mycket bra informations- 

material och fakta på sin webbplats 

http://mp.se/karinsvenssonsmith 

- 25 - 


Trafiken stod år 2007 för drygt 40 procent av Sveriges 

koldioxidutsläpp, varav inrikes transporter 27,6 procent 

och utrikes sjöfart och luftfart 13,0 procent8. Trafiken 

har ett stort oljeberoende, hela 95 procent av transpor- 

terna drivs med fossila bränslen. 

Trafiken påverkar inte bara klimatet. Utsläpp i form av 

kväveoxider, partiklar med mera är en stor hälsofara, i 

synnerhet i städerna. Vägtransporterna påverkar också 

möjligheten att uppfylla merparten av de nationella 

miljökvalitetsmålen och ett femtiotal av de drygt 70 

delmålen9. 

Transporternas klimatpåverkan fortsät- 

ter att öka 

Sedan 1990 har utsläppen inom vägtransportsektorn 

ökat med 12 procent10. Under 2007 ökade utsläppen 

med nästan två procent11. Lastbilstrafiken stod för den 

största delen av ökningen men även den övriga vägtra- 

fiken ökade. Det är uppenbart att trafiksektorn är avgö- 

rande för hur Sverige ska kunna minska sin klimatpå- 

verkan. Vägtransporterna påverkar också möjligheten 

att uppfylla merparten av de nationella miljökvalitets- 

målen och ett femtiotal av de drygt 70 delmålen12. 

Det räcker inte att byta bränsle – trafi- 

ken måste minska 

Under 2007 ökade andelen biodrivmedel inom väg- 

transportsektorn till 4,5 procent från 3,5 procent 2006. 

Detta ledde till en minskning av koldioxidutsläppen på 

drygt 200 000 ton. Men trots denna utveckling ökade 

de totala utsläppen från vägsektorn med 300 000 ton 

under 2007. Orsaken ligger i en kraftigt ökad trafik på 

vägarna. Med anledning av detta konstaterar Vägverket 

att det inte räcker att byta bränsle och öka energieffek- 

8 

Sweden’s national inventory report 2009. 

9 

Strategi för minskat transportberende, MVB 2006:2, s 

18 

10 

Vägverket, PM ”Största minskningen av bränsleförbrukningen 

på nya bilar någonsin men trots detta ökar 

utsläppen”, 2008-03-31 

11 

Vägverket, PM ”Största minskningen av bränsleförbrukningen 


utsläppen”, 2008-03-31 

12 

Strategi för minskat transportberende, MVB 2006:2, 

s 18

tiviteten. Trafikökningen måste också dämpas, till ex- 

empel genom höjda drivmedelsskatter för fordon och 

kilometerskatt för tunga fordon samt åtgärder och 

styrmedel för att främja överflyttning från personbil till 

kollektivtrafik, cykel och gång13. 

Fler lastbilar på vägarna 

År 1970 var transportslagens respektive ”marknadsan- 

del” för vägtrafik 23 procent, järnväg 22 procent och 

sjöfart 55 procent. År 2006 är motsvarande marknads- 

andelar 40 procent på väg, 22 procent med järnväg och 

37 procent med sjöfart14. Mer och mer gods transpor- 

teras på väg, trots att det är mer energieffektivt och 

klimatsmart att transportera gods med järnväg och med 

fartyg än på väg. 

Under andra kvartalet 2008 var det uppmätta inrikes 

transportarbetet med lastbil det högsta någonsin15. 

Lastbilstrafikens ökning är orsaken till att utsläppen 

från trafiksektorn fortsätter att öka, trots att fler bilar 

blir energieffektivare. Ungefär en fjärdedel av utrym- 

met i svenska lastbilar är tom last16, vilket är både 

ineffektivt från energisynpunkt och ekonomiskt mycket 

tveksamt. 

Flyget – en dubbel klimatbov 

I dagsläget är flygbränslet helt befriat från koldiox- 

idskatt och energiskatt. Det är orimligt med tanke på att 

flyget är mycket energikrävande och dessutom har en 

dubbel klimatpåverkan genom att utsläppen sker på 

hög höjd. Bara i Sverige uppgår denna skattebefrielse 

för flyget en subvention på cirka fem miljarder kronor 

per år17. Skattebefrielsen gör flygtrafiken till en gök- 

unge som får växa utan begränsningar och slipper möta 

samma priser som andra branscher. 

Svenskars flygresande står idag för mellan 10 och 20 

procent av de totala klimatpåverkande utsläpp som kan 

13 

Vägverket. PM ”Största minskningen av bränsleförbrukning 


utsläppen” 2008-03-31 

14 

SIKA Statistik 2008:13, Inrikes och utrikes trafik 

med svenska lastbilar, år 2007, s 8 

15 

SIKA, Statistik 2008:28, Lastbilstrafik 2008, kvartal 

2 

16 

SIKA Statistik 2008:8, Inrikes och utrikes trafik med 

svenska lastbilar, fjärde kvartalet 2007, s 7 

17 

Miljöpartiet PM ”Subventioner av fossila bränslen”, 

november 2007 

- 26 - 

relateras till den svenska befolkningen18. Osäkerheten 

är stor eftersom flygets utsläpp av vattenånga och kvä- 

veoxider bidrar till klimatpåverkan. Den totala klimat- 

påverkan från flygets utsläpp uppskattas vara mellan 

1,9 och 5 gånger högre än den som orsakas av enbart 

koldioxiden19. 

Ser man enbart på koldioxiden så ökade de totala ut- 

släppen av koldioxid för den sammanlagda inrikes- och 

utrikestrafiken med 6,5 procent år 2007 jämfört med 

2006. Inrikestrafikens koldioxidutsläpp minskade med 

cirka tre procent jämfört med 2006 medan utrikestrafi- 

kens utsläpp ökade med drygt nio procent20. Det är 

mycket positivt att inrikesflyget tenderar att minska 

och att alltfler tar tåget inom landet. 

Fler vill åka kollektivt – men platserna 

räcker inte till 

Under 2007 skedde en ökning av antalet tågresor med 6 

procent till 169 miljoner resor. De allra flesta resorna 

gjordes med länstrafiken och dessa ökade med 8 pro- 

cent. Under fem år har antalet resor ökat varje år, under 

perioden med sammanlagt 18 procent21. 

Men platserna på tågen räcker inte till. Kapacitetsbris- 

ten leder till förseningar och att lastbilarna fortsätter att 

rulla på vägarna. För att fler ska kunna resa klimat- 

smart krävs en kraftig utbyggnad av järnvägen, både av 

befintliga spår och genom höghastighetståg. Underhål- 

let av järnvägen måste öka drastiskt. I dagsläget kom- 

mer en stor andel alla X2000 för sent. Ska människor 

kunna leva klimatsmart måste det finnas bra och be- 

kväma möjligheter att göra det – med överfulla och 

försenade tåg går det inte. 

18 Åkerman, Jonas m fl, Tvågradersmålet i sikte?, Naturvårdsverket, 

rapport 5754, oktober 2007 s 54 

19 Åkerman, Jonas m fl, Tvågradersmålet i sikte?, 

Naturvårdsverket, rapport 5754, oktober 2007 s 54 

20 SIKA Statistik 2008:12, Luftfart 2007, sid 13 

21 SIKA Statistik rapport Bantrafik 2007

Miljöpartiets miljöpolitik 

Det här är ett avsnitt om miljöpolitiken som inte ryms 

inom trafikpolitiken eller klimat- och energipolitiken. Om- 

rådet tar också upp Miljöpartiets jordbruks-, skogsbruks- 

och fiskepolitik. 

Vår ekonomi och välfärd är beroende av miljön och dess 

resurser. Att bevara naturens livsuppehållande system och 

hushålla med naturresurser är därför en förutsättning för 

all annan politik. 

Miljöbelastningen måste minska, både i Sverige och i ut- 

landet. En kraftfull nationell politik och en aktiv politik på 

EU-nivå liksom globalt är nödvändig för att nå dessa mål. 

Att miljöanpassa de areella näringarna, det vill säga 

skogsbruk, jordbruk, fiske och vattenbruk, är viktigt för att 

uppnå miljömålen. Bevarad biologisk mångfald är en för- 

utsättning för ekosystemens funktion, som i sin tur är 

grunden för mänskligt liv och välbefinnande. Både skogs- 

skyddet och miljöhänsynen inom skogsbruket måste öka. 

Fiskeflottan måste minskas och anpassas till fiskebestån- 

dets utveckling, och EU:s fiskepolitik måste ställas om för 

att bli ekologiskt hållbar. Sveriges jordbrukspolitik ska 

syfta till en hållbar landsbygdsutveckling, med mer ekolo- 

giskt jordbruk och ökad miljöanpassning i det konventio- 

nella jordbruket. Djurskyddet måste förstärkas och en 

långsiktig livsmedelsförsörjning säkras. 

Vi menar att de förslag som presenterats av Miljömålsrå- 

det är bra och vi anser att de bör genomföras snarast.22 

Det är viktigt att vi inte överlämnar en utarmad, plundrad 

miljö till nästa generation. Arbetet mot klimatförändring- 

ar, för skyddet av biologisk mångfald och för en giftfri 

miljö måste därför förstärkas kraftigt. 

22 Se Miljömålsrådets rapport: http://bit.ly/miljomal 

- 27- 

Så här tycker vi version 1.0 

ABC OM MILJÖPARTIETS MILJÖPOLITIK 

Avfall 

Det är viktigt att behandla avfall enligt EU:s avfallshierar- 

ki. I första hand ska mängden avfall minska, i andra hand 

ska avfall återanvändas eller återvinnas. Först i tredje hand 

ska avfall brännas upp och i sista hand deponeras. Rötning 

för biogasproduktion är bättre än förbränning, bland annat 

eftersom det medger återvinning av restprodukterna. Mil- 

jöpartiet anser att företag och fastighetsägare måste under- 

lätta för hushållens källsortering av avfall. Pantsystemet 

måste utvidgas för att omfatta flera produkter. Miljöpartiet 

har bland annat föreslagit att det bör finnas en pant på 

engångsgrillar. 

Biologisk mångfald 

Nuvarande takt för skydd av biologisk mångfald, främst 

skydd av skog, räcker varken för att nå Sveriges mål eller 

våra internationella åtaganden. Resurserna till skogsskyd- 

det måste därför ökas. Miljöpartiet är mycket kritiskt till 

att miljömålet för skogsbruket försvagas till förmån för 

produktionsmålet. Miljöhänsyn och produktionsåtgärder 

måste gå hand i hand. 

Djurskydd 

Nuvarande regeringes beslut att lägga ner Djurskydds- 

myndigheten gav ett tydligt bakslag för det svenska djur- 

skyddet. Nu måste Jordbruksverket få tillräckligt med re- 

surser och tydligt uppdrag att jobba med djurskyddet. Ef- 

tersom pälsdjursfarmer inte klarar djurskyddlagens krav 

bör de avvecklas. 

Havsmiljö 

Havsmiljön bör förbättras bland annat genom åtgärder för 

att minska övergödning från jordbruk, avlopp och industri. 

Bland annat bör avgifter på användning av handelsgödsel 

höjas och breddas till att också omfatta fosfor. Gårdar som 

har djur måste spridas jämnare över landet för att undvika 

koncentration till ett fåtal områden med gödselproblem 

som följd. Åtgärder för att förbättra avloppssystemen mås- 

te genomföras. EU:s jordbrukspolitik måste miljöanpassas 

och omvandlas till en politik för ekologiskt hållbar lands- 

bygdsutveckling. Vi behöver satsa mer och bättre på att

anlägga våtmarker. Ett skrotningsbidrag bör införas för 

skrotning av gamla, smutsiga tvåtaktsmotorer. Ett starkare 

torskbestånd kan vara det snabbaste sättet att minska alg- 

blomningar. 

Överkapaciteten inom fisket bidrar till svartfiske och dålig 

lönsamhet för de som är serösa. Genom riktade kvoter och 

skrotningsbidrag kan kapaciteten minskas. Beslut om fis- 

kekvoter måste följa den vetenskapliga rådgivning, utifrån 

försiktighetsprincipen och konsekvenser för ekosystemet. 

Fiskerikontrollen måste skärpas och sanktionerna höjas. 

Miljöpartiet har också föreslagit att fiskare ska ha ett grönt 

körkort, motsvarande jägarnas jägarexamen. 

Jordbruk 

Miljöpartiet vill att ekologiskt lantbruk främjas. Ekolo- 

giskt lantbruk bidrar till ökad biologisk mångfald och pro- 

duktion av ekosystemtjänster. Även om många konventio- 

nella lantbrukare i Sverige tar steg i rätt riktning mot ökad 

miljöanpassning, så finns också en stark trend inom jord- 

bruket internationellt mot ett alltmer storskaligt jordbruk 

baserat på monokulturer, ökad bekämpningsmedels- och 

konstgödselanvändning och GMO. 

Vi menar att stödet till ekologiskt lantbruk behöver för- 

bättras. Målet om att 25 procent av den offentliga sektorns 

livsmedelsupphandling ska vara ekologiskt producerat 

måste utvärderas. Det ekologiska jordbruket måste utveck- 

las genom bland annat mer forskning. 

Det är ett problem att bördig jordbruksmark bebyggs och 

exploateras på olika sätt. Miljöpartiet anser att den bördi- 

gaste åkermarken ska klassas som riksintresse och beva- 

ras. Vi vill också ha mer närproducerat för att förbättra 

konsumenternas kontakt med produktionen och minska 

transporterna. 

Miljöpartiet anser att regeringen måste säga nej till att 

godkänna genetiskt modifierade grödor inom EU och 

dessutom måste regeringen stödja medlemsländernas rätt 

till nationella förbud, av hänsyn till långsiktiga miljöeffek- 

ter. 

Livsmedel 

Miljöpartiet håller på att utveckla ett nytt politikområde - 

matpolitiken. Den låt-gå-mentalitet som präglat utveck- 

lingen har fått förödande konsekvenser, bland annat i form 

av ohälsa och miljöförstöring. Naturvårdsverket har visat 

- 28 - 

att mat för hundratals miljoner årligen kastas, vilket inne- 

bär ett stort slöseri och ger onödig klimatpåverkan. Det 

visar sig också att det är stora skillnader mellan olika kök. 

Mottagningskök genererar mer svinn än om tillagningen 

sker på plats. 

Miljöpartiet vill genomföra ett skolkökslyft och ett mot- 

svarande lyft för vården och äldreomsorgen. Tillagning på 

plats med råvaror av god kvalitet ger god mat och minskat 

svinn. Det behöver inte bli dyrare utan snarare finns det 

ekonomiska vinster i att satsa på god mat. Ge måltidsper- 

sonalen tid och resurser att upphandla och laga mat från 

grunden av bra råvaror. En bra skolmat är en investering i 

barnens hälsa och utbildning. 

Vi vill också begränsa de onödiga tillsatserna i skolmaten. 

Dåliga råvaror ska inte maskeras med kemiska tillsatser. 

Tillsatser som är otillåtna i ekologisk mat bör heller inte 

förekomma i skolmat. Konsumentinformation är viktig för 

att konsumenter ska kunna göra medvetna val. Obligato- 

risk ursprungsmärkning bör införas för allt kött. 

Myndigheterna måste få informera medborgarna om mil- 

jömedvetna matval, utan att det betraktas som otillbörlig 

opinionsbildning. För att minska klimatpåverkan behöver 

exempelvis konsumtionen av grönsaker öka, transporterna 

måste minska, ekomat bli vanligare och köttkonsumtionen 

minska. För att många människor ska ändra sina matval i 

en miljö- och klimatvänlig riktning har myndigheterna en 

viktig roll gentemot exempelvis skolan och på företagens 

marknadsavdelningar. 

Luft och vattenvård 

EU:s miljöpolitik på luft- och vattenvårdsområdet är bra, 

men i Sverige har inte ansvariga myndigheter satsat på att 

följa lagstiftningen. Regeringen har inte tagit genomfö- 

randet av EU:s luftvårdsdirektiv på allvar, vilket fått både 

Naturskyddsföreningen och EU-kommissionen att inleda 

rättsliga processer. Samma sak är på väg att hända med 

EU:s vattendirektivskrav. Miljöpartiet anser att kommu- 

nerna måste genomföra åtgärdsprogrammen för att klara 

EU-kraven. Genom lagstiftning på nationell nivå kan ge- 

nomförandet underlättas. 

Miljögifter 

Spridningen av miljögifter i samhället bör begränsas ge- 

nom bland annat läkemedelsklassificering av antibakteri-

ella ämnen som Triclosan23. Det behövs också starkare 

restriktioner mot kemikalier med liknande egenskaper som 

Perfluoroktansulfonat (PFOS)24, och ett regelverk för 

kemiska ämnen i textilier liknande RoHS-direktivet 25för 

elektronik. Saneringen av förorenade områden behöver 

påskyndas. Havsvrak måste saneras för att förhindra ytter- 

ligare förorenade havsområden. Användningen av be- 

kämpningsmedel i jordbruket bör minska, inte öka som i 

dag. 

Mineralbrytning 

Kommuner bör ges vetorätt över mineralbrytning. Uran- 

brytning och uranprospektering bör förbjudas. Tills uran- 

prospektering förbjuds bör kommuner få vetorätt på uran- 

prospektering. 

Resurser till miljömyndigheterna 

Myndigheternas arbete med tillsyn är grunden för att lag- 

stiftningen på miljöområdet efterlevs. Miljöpartiet anser 

att resurserna till de centrala myndigheterna på miljöom- 

rådet måste öka. Arbete med EU-frågor och nya utred- 

ningar tar mycket resurser i anspråk och både Naturvårds- 

verket och Kemikalieinspektionen har fått kritik från Riks- 

revisionen för att de inte klarar sin myndighetsutövning. 

Utan resurser blir myndigheternas viktiga tillsynsroll li- 

dande. 

Uranprospektering 

se mineralbrytning 

REGERINGENS POLITIK UNDER MANDAT- 

PERIODEN 

Den borgerliga regeringens miljöpolitik har varit mycket 

bristfällig under mandatperioden. De flesta frågor har be- 

gravts i utredningar och mycket få konkreta reformer som 

varit bra för miljön har genomförts. Den nuvarande reger- 

ingen har generellt dragit ner pengarna till miljömyndig- 

heterna. Detta gör att dessa myndigheter har svårare att få 

genomslag för beslutade åtgärder. Det innebär också att de 

23 Kan återfinnas ibland annat tvål. 

24 http://www.kemi.se/templates/PRIOpage____4100.aspx 

25 EU legislation restricting the use of hazardous substances 

in electrical and electric equipment (Directive 

2002/95/EC) and promoting the collection and recycling 

of such equipment (Directive 2002/96/EC) has been in 

force since February 2003. 

- 29 - 

har mindre möjligheter att påverka miljöpolitiken på EU- 

nivå. 

Miljömålen 

Regeringen har valt att ignorera de förslag som Miljömåls- 

rådet presenterade i sin fördjupade utvärdering av miljö- 

målen. Normalt skulle rapporten ligga till grund för en 

proposition till riksdagen. Regeringen valde dock att skju- 

ta upp miljömålspropositionen och i stället tillsätta en ut- 

redning. Detta har fördröjt nödvändiga åtgärder helt i onö- 

dan. 

Biologisk mångfald 

Regeringen inledde mandatperioden med att minska an- 

slagen för biologiskt mångfald. Man har också gjort för 

lite åt de areella näringarnas effekter på biologisk mång- 

fald. Regeringen har konsekvent fört en politik för att 

gynna markägare. Regeringen har inte ingripit mot planer- 

na på att starta gruvdrift i naturskyddade områden. Reger- 

ingen har infört licensjakt på varg och flera andra försäm- 

ringar av rovdjurspolitiken. Regeringen har också lagt 

förslag om försvagning av strandskyddet. 

Spridning av miljögifter 

Regeringen har i olika omgångar kraftigt minskat anslagen 

till sanering av förorenade områden. Det här har gjorts 

samtidigt som färdigställda inventeringar visar att proble- 

men är fler och mer allvarliga än vad som tidigare upp- 

skattats. 

Miljörätt och genomförande av miljöpoliti- 

ken 

Regeringen har i hög utsträckning reducerat Sveriges mil- 

jöpolitik till att nationellt genomföra beslut som fattats på 

EU-nivå. Men även när man genomför EU:s politik tar 

man inte vara på de möjligheter till förbättringar som EU 

gett. Ett exempel är ansvaret för miljöskador, där reger- 

ingen avstått från att ställa krav på företagen som man 

hade kunnat ställa. Ett annat exempel är miljökvalitets- 

normer för stadsluften. Flera städer, inklusive Stockholm, 

bryter mot EU-reglerna genom att tillåta för mycket farli- 

ga partiklar och kväveoxider i luften. Beslutade åtgärds- 

program genomförs inte, och det behövs flera åtgärder för 

att klara målen. Regeringen har fortfarande inte hanterat 

utredningsförslag från 2005 om åtgärder för att nå miljö- 

kvalitetsnormerna för stadsluft. På motsvarande sätt sak-

nas instrument för att nå de miljökvalitetsnormer för vat- 

ten som ska gälla enligt EU:s vattendirektiv (senast 2009 

skulle åtgärdsprogram tas fram för att målen ska nås 

2015). 

Stöd till allmänheten 

Regeringen har dragit ned stödet till de ideella miljöorga- 

nisationerna, och då särskilt till det europeiska arbetet. 

Regeringen har försvagat Konsumentverkets mandat att 

stödja konsumenternas miljöengagemang. 

Havsmiljön 

Regeringen har gjort havsmiljön till en av sina två priori- 

terade miljöpolitiska frågor, vid sidan av klimatpolitiken. 

Hittills har regeringen mest ägnat sig åt förhalning och 

kosmetiska förändringar. Den förra regeringen gjorde en 

havsmiljöutredning, följt av en havsmiljöstrategi. Den 

nuvarande regeringen började om hela processen från bör- 

jan, trots att budskapet från den föregående utredningen 

var att det brådskar med åtgärder. Regeringen har gjort en 

stor poäng av att man nu inrättat en särskild post för 

havsmiljön i budgeten. Hittills har det endast handlat om 

att flytta redan beslutade åtgärder från en budgetpost till 

en annan. 

Det mellanstatliga samarbetet för Östersjön inom Helcom 

resulterade hösten 2007 i en ny aktionsplan för Östersjön. 

Åtgärder för att minska övergödande utsläpp av kväve och 

fosfor från jordbruket har hittills lyst med sin frånvaro. 

Fiskepolitiken 

Man har vidtagit åtgärder för att förbättra fiskerikontrollen 

(under stark tryck från EU-kommissionen). En minskning 

av flottan har precis inletts. Men åtgärderna har varit halv- 

hjärtade och svaga. Ett nytt system med administrativa 

sanktioner för brott mot fiskebestämmer har alltför låga 

straffavgifter. Miljöpartiet blev både förvånade och arga 

när regeringen i EU:s ministerråd för jordbruk och fiske 

stödde att en lucka mellan två olika förvaltningsplaner fick 

utnyttjas till att chockhöja torskkvoterna i Nordsjön under 

ett år. Regeringen har också tillbakavisat Miljöpartiets 

fiskestopp av den akut utrotningshotade ålen, trots att 

EU:s återhämtningsplan för ålen ger medlemsstaterna ut- 

rymme att stoppa fisket. 

Sedan miljöpartiets Isabella Lövin blivit invald i EU- 

parlamentet har fiskeutskottet i EU tagit flera bra beslut 

- 30 - 

som lett till verkliga segrar. EU-kommissionen följde EU- 

parlamentet och sade nej till ett nytt avtal med västafri- 

kanska Guinea. Aldrig tidigare har politiska oroligheter, 

militärkupper eller avslöjanden om korruption hindrat EU 

från att förlänga avtalen. 

Skogspolitiken 

Efter att ha konstaterat att nuvarande takt för skogsskyddet 

inte räcker för att nå målen har regeringen i sina budget- 

propositioner dragit ner takten för skogsskyddet ännu mer. 

Regeringen har genomdrivit ett skogspolitiskt beslut som i 

praktiken frångår riksdagens tidigare beslut om två jäm- 

ställda mål genom att prioritera produktionsmålet. 

Jordbrukspolitiken 

Regeringen har sänkt anslagen till ekologiskt lantbruk. 

Man har också gjort ändringar i stödsystemen som slår 

mot ekologiska lantbrukare. Man har inte vidtagit åtgär- 

der för att nå riksdagens mål om ökade arealer till ekolo- 

gisk produktion. Resultatet är att produktionen inte ökar i 

takt med efterfrågan. Samtidigt har man slopat skatten på 

handelsgödsel, något som ökar både energianvändningen 

och kväveutsläppen och ger det konventionella jordbruket 

konkurrensfördelar gentemot det ekologiska. 

Regeringen har konsekvent röstat för EU-kommissionens 

förslag att godkänna nya genmodifierade grödor. Reger- 

ingen har också röstat för att tvinga andra EU-länder att 

acceptera genmodifierade grödor de inte vill ha. 

Djurskydd 

Regeringen har lagt ner Djurskyddsmyndigheten. Merpar- 

ten av uppgifterna har överförts till Jordbruksverket. Re- 

geringen har dock inte ökat Jordbruksverkets anslag för de 

nya uppgifterna ens så mycket som den egna utredaren 

föreslagit. Ett exempel på konsekvens av detta är att Jord- 

bruksverket inte anser sig ha resurser för att utfärda en 

föreskrift som preciserar hur djurskyddslagens krav ska 

tolkas för pälsdjur. Därmed kan pälsdjursindustrin fortsät- 

ta som tidigare och till och med expandera. 

Regeringen har beslutat att förstatliga merparten av den 

djurskyddstillsyn som kommunerna tidigare ansvarat för. 

Samtidigt har man slopat avgifterna som lantbrukande 

företag har betalat för tillsyn. Regeringen har inte anslagit

tillräckligt med pengar till de länsstyrelser som tagit över 

tillsynen från kommunerna. 

Hur vi bemöter motargument 

- Behövs Miljöpartiet nu när alla, till och med Moderater- 

na, är för miljön? 

- MP: Det är skillnad på att göra och prata. Miljöpartiet är 

det enda parti som konsekvent driver miljöfrågorna och 

integrerat det i vår hela politik. Vi menar att de andra par- 

tierna fortfarande ser miljöfrågan som ett särintresse som 

man ibland värnar men andra gånger glömmer bort helt. 

- Löser inte tillväxten och teknikutvecklingen miljö- och 

resursfrågor? 

- MP: Teknikutveckling är bra och nödvändig, men inte 

tillräcklig. På samma sätt är det med tillväxt som kan för- 

värra miljöproblemen om man inte styr in den i rätt rikt- 

ning. Vi menar att den ekonomiska utvecklingen måste 

ske inom de ekologiska realiteternas ramar. Medborgare, 

företag och politiker måste tillsammans styra samhället 

mot att bli mer hållbart. Företagen måste bli bättre på att 

producera hållbara produkter, konsumenterna bättre på att 

efterfråga dem och politikerna på att sätta spelregler för 

marknaden och se till att nödvändiga investeringar kom- 

mer på plats. Inget går av sig själv men tillsammans kan vi 

göra väldigt mycket. 

- Företagen kan inte bära högre kostnaderna av er miljöpo- 

litik! 

-MP: Framtidsanpassad miljöpolitik ger försprång för fö- 

retagen. Vi vet att energianvändningen i världen måste 

minska och effektiviseras och att produkter och tjänster 

måste bli mer miljövänliga. De företag som inser detta och 

anpassar sig tidigt står bättre rustat att konkurrera med 

företag som inte fattat detta. 

- Miljöproblem är gränsöverskridande och kan bara lösas 

med internationella överenskommelser! 

- MP: Internationella överenskommelser på klimat- och 

miljöområdet är mycket viktigt. Den gröna rörelsen är 

global och vi kämpar till exempel i EU-parlamentet till- 

sammans med andra gröna partier för en bättre och mo- 

dernare klimat- och miljöpolitik. Men nationell och inter- 

nationell politik står inte emot varandra. Tvärt om är in- 

- 31 - 

ternationella överenskommelser oftast beroende av natio- 

nella åtgärder och pionjärer som visar vägen. 


Miljötillståndet i Sverige 

Motorn i Sveriges miljöpolitik är det miljömålssystem 

som byggts upp under den senaste tioårsperioden. Det 

övergripande målet är at lämna över ett samhälle till nästa 

generation där våra stora miljöproblem är omhändertagna. 

Grunden i systemet, som beslutats i fullständig enighet av 

riksdagen 1999, är 16 miljökvalitetsmål. Målen är i sin tur 

nedbrutna i delmål för att bli hanterliga, mätbara och ope- 

rativa. 

Det finns invändningar mot att miljömålen inte är tillräck- 

ligt omfattande eller långtgående, till exempel tas inte 

hänsyn till konsekvenserna för miljön i utlandet av kon- 

sumtions- och produktionsmönstren i Sverige. Inte heller 

kärnkraften behandlas på ett adekvat sätt i systemet. Trots 

dessa brister borgar systemet ändå för en bred ansats och 

en omfattande helhetssyn. 

Vart fjärde år presenterar Miljömålsrådet, som består av 

bland annat generaldirektörer för 15 statliga myndigheter, 

en fördjupad utvärdering av arbete med miljömålen. Den 

senaste rapporten kom i februari 2008 och har den talande 

titeln Miljömålen – nu är det bråttom. 

Av de 16 målen bedöms endast ett mål, skyddande ozon- 

skikt, vara möjligt att nå inom tidsramen utan ytterligare 

åtgärder. Flertalet bedöms vara mycket svårt eller inte 

möjligt att nå inom tidsramen även om ytterligare åtgärder 

sätts in26. För endast sex av målen anses utvecklingen för 

tillståndet i miljön gå i rätt riktning. 

Miljötillstånd i Europa och globalt 

Jämfört med Sverige ser det globala miljötillståndet än 

värre ut. Att situationen globalt är mycket kritisk vad det 

gäller klimatstörande växthusgaser är allmänt känt. Mind- 

re känt är att utvecklingen globalt för biologisk mångfald 

och ekosystemtjänster samt för spridningen av kemikalier 

och miljögifter är likartad. 

26 Miljömåls rådet, Miljömålen – nu är det bråttom (2008)

Ett antal större globala och europeiska utvärderingar och 

analyser visar på vilket problem vi står inför. Till exempel 

slår FN:s Global Environment Outlook 4 från oktober 

2007 fast att nedgången i biologisk mångfald och ekosy- 

stemtjänster fortsätter att vara ett av de stora hoten mot 

den framtida utvecklingen27. FN:s Millennium Ecosystem 

Assessment noterar att negativ påverkan på den biologiska 

mångfalden och ekosystemen ofta kan kosta samhället 

mer än den eventuella kortsiktiga nytta som enskilda kan 

vinna. Konsekvenserna kan yttra sig som högre risk för 

människors hälsa eller irreversibla förändringar på ekosys- 

tem. 

I Europeiska miljömyndighetens (EEA) årsrapport för 

2007 konstateras att förlust av biologisk mångfald är di- 

rekt kopplat till utarmningen av ekosystemtjänster28. Ho- 

ten mot biologisk mångfald i Europa kommer från klimat- 

förändring, från den bebyggda miljöns utvidgning, ut- 

byggnad av infrastruktur, försurning, övergödning, öken- 

spridning, överexploatering, intensifiering av jordbruket 

och igenväxning. 

Vid ett möte mellan miljöministrar från G-8 länderna och 

fem viktiga utvecklingsländer i Tyskland 2007 togs ett 

initiativ för en studie om den biologiska mångfaldens och 

ecosystemtjänsternas ekonomi, The Economics of Ecosy- 

stems and Biodiversity, TEEB. Den preliminära rapporten, 

som presenterades i maj 2008, slår fast att ekosystem och 

biologisk mångfald är av enorm betydelse för samhället 

och att det blir allvarliga konsekvenser för människors 

välbefinnande om inte ytterligare åtgärder vidtas för att 

vända den nuvarande tendensen till utarmning av dessa. 

2001 tog EU ett beslut om att förlusten av biologisk mång- 

fald ska vara hejdad till år 2010. Samma år antogs på FN- 

nivå konventionen om biologisk mångfald med en likartad 

om än svagare målsättning. 

Både i Sverige, inom EU och internationellt är det ett pro- 

blem att uppsatta mål inte nås. Ett huvudskäl är att åtgär- 

der för att nå målen inte genomförs. Även om alla på lång 

27 Det globala värdet av ekosystemens tjänster har enligt 

Miljömålsrådet uppskattats till nära nog det dubbla värdet 

av den globala bruttonationalinkomsten. 

28 Som bland annat beskrivs av FN:s Millennium Ecosy- 

stem Assessment 

- 32 - 

sikt är beroende av att miljömålen nås29 hamnar dessa 

ofta i konflikt med en väletablerad intressegrupp eller 

andra politiska målsättningar. 

Det industriella fisket har sedan 1950-talet tömt världsha- 

ven på mellan 70 och 90 procent av de stora rovfiskarna. 

Detta har radikalt ändrat ekosystem och försvagat havens 

motståndskraft mot andra miljöhot. EU är världens näst 

största fiskenation och en av världens största fiskimport- 

marknader. EU är därmed ansvarigt för en mycket stor del 

av den utfiskning som pågår i världshaven. 

29 Utförliga uppgifter om tillståndet i den svenska miljön 

och åtgärder för att nå miljömålen finns på miljömålsrådets 

hemsida www.miljomal.nu ,uppgifter om den europeiska 

miljön finns på europeiska miljömyndighetens hemsida 

på http://themes.eea.europa.eu/indicators/

- 33- 


Miljöpartiets ekonomiska politik och skattepolitik 

Miljöpartiet vill ha en ekonomisk utveckling som är fören- 

lig med hållbar utveckling, hushållning av resurser och 

bevarande av våra ekosystem och dess tjänster. I grunden 

måste ekonomin utvecklas så att vi lever på avkastningen 

av naturresurser utan att förbruka dem. 

Resurser ska fördelas solidariskt mellan människor i Sve- 

rige, mellan olika generationer och mellan länder. Alla 

måste kunna vara delaktiga i arbetslivet utifrån sin egen 

förmåga. Samhället ska erbjuda trygghet för människor 

när arbetsförmågan är nedsatt vid sjukdom och vid arbets- 

löshet, samt erbjuda stöd och hjälp vid omställning till ett 

annat arbete. 

Miljöpartiets grundläggande syn på samhället och natu- 

rens tjänster och resurser bildar en grund för vår syn på 

den ekonomiska politiken. Naturen skapar tillsammans 

med människan de resurser vi har att tillgå för ekonomisk 

verksamhet. Förbrukar vi mer resurser än vad som nyska- 

pas kommer människors egna möjligheter till ekonomisk 

utveckling att begränsas i framtiden. Alla jordens arter och 

den livsmiljö de lever i fungerar i komplicerade kretslopp 

och producerar där något som är livsnödvändigt, så kalla- 

de ekosystemtjänster. Exempel på ekosystemtjänster är 

ren luft, drickbart vatten, förutsättningar för rekreation och 

att den genetiska variationen bevaras. De flesta av dessa 

tar vi för givna. Miljöpartiet vill att ekosystemtjänsterna i 

större utsträckning ska synas i balansräkningar, för att det 

på så sätt ge ekosystemtjänsterna det stora värde de förtjä- 

nar. 

Miljöpartiets mål för skattepolitiken är att de skatter som 

behövs för att finansiera den gemensamma välfärden ska 

tas in på ett rättvist sätt. Skatten måste beräknas utifrån 

bärkraft. Skattesystemet ska vara enkelt att förstå och 

svårt att fuska med. 

Ekonomiska styrmedel och i synnerhet skatter är en viktig 

del av Miljöpartiets politik. Med skatter och andra eko- 

nomiska styrmedel kan miljökostnader som annars inte 

avspeglas i priset på varor och tjänster göras synliga. Då 

kommer efterfrågan på sådan konsumtion som leder till 

miljöförstöring och utarmande av naturresurser att minska. 

Genom reformer där grön skatteväxling tillämpas, dvs. 

sänkt skatt på arbete och höjd skatt på miljöförstörande 

verksamheter, kan det totala skattetrycket hållas på en 

någorlunda stabil nivå samtidigt som styrmedlen i form av 

miljöskatter kan ge en stor positiv effekt. 

ABC OM MILJÖPARTIETS EKONOMISKA 

POLITIK 

Arbetsgivaravgifter 

Miljöpartiet vill sänka arbetsgivaravgifterna för småföre- 

tag med 10 procentenheter. Sänkningen gäller för de första 

740 000 kronorna som företaget betalar ut som lön under 

året. Den största förändring som genomförts av den bor- 

gerliga regeringen är att de avskaffat de generella nedsätt- 

ningarna av arbetsgivaravgiften som framför allt gynnade 

små företag. Som kompensation för detta har regeringen 

infört en sänkning av arbetsgivaravgifterna för arbetsgiva- 

re som har ungdomar under 26 år anställda. Miljöpartiet 

har kritiserat detta skarpt då det bara får marginella effek- 

ter på sysselsättningen trots stora kostnader för staten. 

Arbetsgivaravgifterna för äldre har också sänkts kraftigt 

vilket Miljöpartiet motsatt sig av samma anledning som vi 

motsätter oss generella nedsättningar för yngre. 

Ekonomisk utveckling, tillväxt och miljö 

På längre sikt beror den ekonomiska utvecklingen på fak- 

torer som tillgången på utbildad arbetskraft, befolkningens 

hälsa, en fungerande välfärdssektor, god infrastruktur, 

tillgången till ny ren energi, ekosystemtjänster och biolo- 

gisk mångfald. 

För Miljöpartiet har ekonomisk tillväxt aldrig ett egenvär- 

de, framför allt inte om det innebär att människor mår allt 

sämre och att naturresurser och ekosystem utarmas. Eko- 

nomisk utveckling och tillväxt måste ske på ett hållbart 

sätt. 

Fortfarande finns starka samband mellan ekonomisk till- 

växt och ökade miljöproblem liksom ökad energi- och 

koldioxidanvändning. Dessa trender måste brytas. Inom 

flera sektorer, så som transportsektorn och när det gäller 

energitillförsel, växer volymen visserligen inte lika snabbt 

som BNP, men det är fortfarande en absolut tillväxt i vo- 

lym som är problematiskt så länge det också innebär öka- 

de utsläpp och ökad energianvändning.

Utmaningen ligger i att skapa ekonomisk utveckling som 

inte kräver ökning i volym när det gäller transporter, bo- 

endeyta och energianvändning. Istället vill vi skapa en 

ekonomisk utveckling som skapar mervärde genom bättre 

kvalitet på de varor och tjänster som produceras. Istället 

för att göra som regeringen hitintills gjort och blundat för 

dessa problem måste vi utnyttja tillfället och utveckla 

ekonomin i en hållbar riktning. Omställningen är förvisso 

stor men bör ses som en möjlighet till ekonomisk utveck- 

ling som i större utsträckning bygger på kvalitet istället för 

kvantitet. 

Fastighetsskatt 

Miljöpartiet är kritiskt till nuvarande regerings hantering 

av fastighetskatten och införandet av ett tak i fastighets- 

katten. Reformen har framför allt inneburit att de med 

höga inkomster (som äger de dyraste fastigheterna) får 

lägre skatt. Systemet med skatt baserat på taxeringsvärde 

som många var kritiska mot är dock kvar. Vi är också kri- 

tiska till att rörligheten minskat genom att begränsningen 

av möjligheterna till uppskov samt att retroaktiviteten i 

räntebeläggningen av tidigare uppskov. Miljöpartiet har 

tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet 

tagit fram ett förslag på en ny fastighetsskatt som är mer 

rättvis. Mer information om utformningen av denna hittar 

du i vår höstbudgetmotion 200930. 

Finanspolitiska ramverket 

Det finanspolitiska ramverket består av ett överskottsmål 

för den offentliga sektorn och utgiftstak för statens budget. 

Sverige hade tidigare problem med balansen i den offent- 

liga sektorns ekonomi. Överskottsmålet och den nya bud- 

getprocessen har skapat ett stabilare regelverk kring den 

offentliga sektorns ekonomi och genom politiska beslut att 

uppnå överskottsmålet har även statsskulden kunnat mins- 

kas. Miljöpartiet står bakom målet att den offentliga sek- 

torns finansiella sparande ska uppgå till en procent som 

andel av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Det 

är fel att konsumera idag och föra över stora skulder till 

våra barn i framtiden. 

Finanskrisen, den djupa lågkonjunktur vi befinner oss i, 

samt de demografiska förändringarna som kommer att ske 

under de närmaste åren kommer att sätta press på det fi- 

30 

http://www.mp.se/templates/Mct_177.aspx?number=1765 

78 

- 34 - 

nanspolitiska ramverket. Vi tror dock att det under svåra 

ekonomiska tider är extra viktigt med ordning och reda i 

den ekonomiska politiken. 

Fördelningspolitik 

Omfördelning i samhället mellan de som har mycket och 

de som har det ekonomiskt sämre sker framför allt genom 

socialförsäkringssystem och skattesystemet. Miljöpartiet 

menar att både dessa bör användas aktivt för att omförde- 

la. Nuvarande regerings politik har skapat större klyftor i 

samhället. Samtidigt som skatten sänkts mest, i kronor, för 

dem med höga inkomster har stora försämringar genom- 

förts av sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkringen. Det- 

ta är helt oacceptabelt. Vi menar att fler ska omfattas av 

trygghetssystemen och att skattepolitiken i större utsträck- 

ning måste leda till omfördelning. Vi menar också att rik- 

tade insatser måste göras mot grupper som har en ekono- 

miskt extra svår situation. En sådan grupp är ensamståen- 

de föräldrar där vi föreslagit höjning av bostadsbidraget 

riktat mot föräldrar med mycket låga inkomster. 

Förmögenhetsskatten 

Miljöpartiet vill inte återinföra förmögenhetsskatten nu 

när den slopats. Det motiveras av alla undantag som skat- 

ten fått genom åren och att den därför kommit att gynna 

vissa placeringar framför andra. Det har till exempel hand- 

lat om att aktier på vissa börslistor varit belagda med för- 

mögenhetsskatt, medan andra varit befriade. De med låga 

förmögenheter har ofta fått betala skatten medan personer 

med mycket stora förmögenheter lätt kunna smita undan. 

Den tidigare förmögenhetskatten har haft en negativ in- 

verkan på finansieringen av småföretag då privata förmö- 

genheter gömts undan i utlandet. Att återinföra en förmö- 

genhetskatt kan få negativa konsekvenser på både jobb 

och företagande. 

Förmögenhetsskatten har till viss del haft en omfördelande 

effekt. Därför anser Miljöpartiet att slopandet av förmö- 

genhetskatten borde ha finansierats med ett ökat uttag av 

skatt på de grupper som gynnas av att förmögenhetsskat- 

ten avskaffats. Eftersom regeringen inte finansierat refor- 

men på ett sådant sätt kunde inte Miljöpartiet stödja för- 

slaget. Dessutom genomfördes reformen i ett sammanhang 

där människor med stora tillgångar gynnades kraftigt ge- 

nom flera andra åtgärder. I avvaktan på att en större över- 

syn av skattesystemet genomförs föreslår Miljöpartiet 

ändå inte att den gamla förmögenhetskatten ska återinfö-

as. Istället har vi i våra budgetmotioner andra typer av 

skattehöjningar som belastar höginkomsttagare. 

Hushållsnära tjänster, skattereduktion 

Miljöpartiet är kritiskt till att regeringen infört en skattere- 

duktion på hushållsnära tjänster. Skattereduktionen utnytt- 

jas framför allt av personer med goda inkomster som bör 

ha råd att betala för dessa tjänster själva. Subventioner av 

hushållsnära tjänster ger dåliga fördelningseffekter, riske- 

rar att ersätta en form av skattefusk med en annan och 

bidrar inte till ökad jämställdhet. Skattereduktionen är 50 

procent av arbetskostnaderna inklusive moms. Maximal 

skattereduktion är 50 000 kronor per år och person, vilket 

är en mycket hög subvention. 

I den lågkonjunktur vi nu befinner oss måste man vara 

ytterst varsam med reformer som påverkar efterfrågan på 

arbetskraft. Miljöpartiet anser därför att avdraget för hus- 

hållsnära tjänster ska avskaffas senare, när lågkonjunktu- 

ren är över. 

Miljöskatter 

Miljöpartiets huvudprioritering vad det gäller skattepoliti- 

ken är att höja de klimat- och energirelaterade skatterna. 

Genom att höja klimat- och energiskatterna blir det mer 

lönsamt att energieffektivisera och dyrare att använda till 

exempel fossila bränslen som ger upphov till klimatpro- 

blem. För att minska klimatpåverkan visar jämförande 

studier att höjd skatt på koldioxid är effektivt. Genom 

skatter på miljö- och hälsoskadliga varor synliggörs sam- 

hällskostnader som annars inte syns i priset och konsum- 

tionen styrs i en mer hållbar riktning. De höjningar av 

miljöskatter vi förordar är höjd koldioxidskatt, för att 

motverka klimatförändringarna, en kilometerskatt på 

tunga lastbilstransporter som gynnar godstransporter på 

järnväg framför väg, en anpassning av trafikskatterna så 

att utsläppssnåla fordon gynnas, samt att skatt införs på 

flyget som idag helt är undantaget från energi- och kli- 

matskatter. 

Vi har under mandatperioden drivit en höjning av koldiox- 

idskatten på motsvarande 60 öre per kg koldioxid över tre 

år. Koldioxidskatten påverkar priset på bland annat ben- 

sin, diesel och eldningsolja. Med denna höjning skulle 

bensinen om tre år blir cirka två kronor dyrare per liter. 

- 35 - 

Jobbskatteavdrag 

Miljöpartiet har accepterat stora delar av jobbskatteavdra- 

get, dvs. sänkt statlig skatt för dem som har en arbetsin- 

komst, men menar att det måste ha en annan fördelnings- 

profil där de med höga inkomster får ett mindre avdrag än 

idag. 

Vi har sagt nej till det fjärde steget i jobbskatteavdraget. 

Reformen är ett dyrt sätt att skapa jobb och den är ofinan- 

sierad vilket kommer att leda till försvagade statsfinanser. 

Enligt regeringens egna beräkningar skapar skattesänk- 

ningarna på 10 miljarder kronor bara 3000 nya jobb, vilket 

innebär att varje nytt jobb kostar 3,3 miljoner kronor. 

Miljöpartiet tar också avstånd från att pensionärer, sjuka 

och föräldralediga ska ha en högre skattesats. Justeringen 

så att det blir samma skattesats måste göras successivt. 

ROT-avdrag 

Miljöpartiet är mycket positivt till ROT-avdrag under låg- 

konjunktur. Det stimulerar husägare att passa på att reno- 

vera när det ändå finns många arbetslösa i byggbranschen. 

VI vill dock inte att ROT- avdragen ska vara permanenta. 

Vi är principiellt motståndare till en permanent skattere- 

duktion för såväl hushållsnära tjänster som ROT- 

avdragen. 

Skatter 

Skattepolitiken påverkar i stor utsträckning människors 

privatekonomi. Samtidigt är den ett viktigt politiskt styr- 

medel som påverkar människor och företags beteenden. 

Miljöpartiet menar att det behövs en skattepolitik som 

syftar till att ge människor ökad frihet, större rättvisa och 

drivkrafter att medverka till ett hållbart samhälle. Skatte- 

politiken måste i större utsträckning än idag anpassas efter 

de utmaningar som samhället står inför. Den mycket snäva 

syn på skattepolitiken som regeringen stått för, där det 

överordnade målet tycks vara att sänka skattetrycket, avvi- 

sar vi. 

Miljöpartiet menar att skattepolitiken i större utsträckning 

behöver användas för att klara klimat- och miljömål. Of- 

fensiva miljöskatter som gör att miljöbra beteenden gyn- 

nas är beprövade och har visat goda resultat. Den gröna 

skatteväxlingen som genomfördes i Sverige under förra 

mandatperioden, 2002-2006, har lyfts fram som ett före- 

döme internationellt. Höjningen av miljöskatterna som då

eslutades av riksdagen omfattade 30 miljarder kronor 

under en tioårsperiod. 

Vi anser att det kommer behövas klimat- och energirelate- 

rade skattehöjningar i minst denna storleksordning även 

under de kommande tio åren. Pengarna som genereras 

behövs för satsningar på ny energiteknik, utbyggnad av 

klimatvänlig infrastruktur såsom järnväg och kollektivtra- 

fik, forskning och utveckling och klimatanpassning av 

bostäder. Investeringar som gör att vi klarar klimatmålen 

samtidigt som ekonomin kan utvecklas och nya jobb ska- 

pas. 

Miljöpartiets förslag om höjda klimat- och energiskatter 

innebär samtidigt att vi inte anser att kraftigt höjda in- 

komstskatter varken är nödvändiga eller möjliga. Vår am- 

bition är att vanliga löntagare med inkomster under 30.000 

kronor per månad inte bör få någon inkomstskattehöjning. 

Samtidigt är skatter ett viktigt sätt att omfördela resurser i 

samhället. Med våra förslag ökar rättvisan i skattesystemet 

påtagligt jämfört med den politik som regeringen för. 

Skattehöjningar i mp:s budgetförslag 

för 2010, miljarder kr 

2010 2011 2012 

Inkomstskatter 9,35 8,95 8,85 

Socialavgifter 2,2 2,1 1,7 

Kapitalskatter -0,21 -0,21 -0,21 

Miljöskatter 7,7 23,8 32,46 

Övriga skatter -3,31 -3,31 -3,31 

Summa 15,73 31,33 39,69 

På lite längre sikt menar vi att det behövs en större över- 

syn av skattesystemet. Senast en sådan skedde var i början 

av 1990-talet. Nu har det gått nästan tjugo år sedan dess. 

De förändringar som regeringen genomfört med en hel rad 

undantag och specialregler har gjort skattesystemet än mer 

oöverskådligt och ökat behoven av en större översyn än 

mer. 

- 36 - 

Skattetryck eller skattekvot 

Regeringen har haft ett uttalat mål att sänka det totala 

skattetrycket eller skattekvoten som det också kallas. De 

har drivit igenom detta genom stora skattesänkningar, 

främst gällande inkomstskatterna. 

Miljöpartiet ser inget egenvärde i höga skatter. Vi menar 

istället att behoven – till exempel inom offentlig sektor 

och behoven av investeringar i klimat- och miljöåtgärder – 

bör vara styrande för hur mycket skatter det offentliga tar 

in. När regeringen nu sänkt skatterna kraftigt ser vi ett 

behov att höja det totala skatteuttaget något för att finansi- 

era nödvändiga klimat- och miljöinvesteringar och för- 

stärka kvaliteten i skolan och vården. 

Stabiliserings-, penning- och finanspolitik 

Stabiliseringspolitik är den övergripande benämningen på 

den del av den ekonomiska politiken som handlar om att 

motverka stora konjunktursvängningar i bland annat pro- 

duktion och arbetslöshet. Stabiliseringspolitiken består av 

två huvuddelar: penningpolitiken och finanspolitiken. 

Penningpolitiken innefattar frågor om inflation, räntor och 

penningmängd och sköts huvudsakligen av riksbanken. 

Finanspolitiken styrs av regeringen som genom sin bud- 

getpolitik kan vara med och påverka resursutnyttjandet i 

ekonomin. 

Generellt gäller att Sverige som en liten öppen ekonomi, 

med stort handelsutbyte med omvärlden, har relativt små 

möjligheter att påverka den egna konjunkturen. Till stor 

del styrs konjunkturutvecklingen i Sverige därför av ut- 

vecklingen i de stora ekonomier som Sverige har stor ex- 

port till. Minskar efterfrågan i omvärlden påverkas Sveri- 

ge kraftigt av detta genom mindre export. 

Stabiliseringspolitiken i ett land med flytande växelkurs 

sker huvudsakligen med hjälp av penningpolitiken. Riks- 

banken har mandat av riksdagen att upprätthålla ett fast 

penningvärde. Utöver det ska Riksbanken genom räntepo- 

litiken stabilisera resursutnyttjandet och även skapa stabi- 

litet på arbetsmarknaden. Riksbanken styr genom att höja 

räntan när vi går in i en högkonjunktur då resursutnyttjan- 

det och inflationen är hög. Detta minskar köpkraften, in- 

flationstrycket och resursutnyttjandet. På motsvarande sätt 

sänker man räntan när vi närmar oss lågkonjunktur, köp- 

kraften ökar då och nedgången motverkas. Miljöpartiet 

står bakom den nuvarande målsättningen kring penningpo-

litiken, med en fristående Riksbank, som vi anser tjänat 

Sverige väl. 

Även finanspolitiken kan i viss utsträckning användas för 

att motverka konjunkturnedgångar och stabilisera resurs- 

utnyttjandet i ekonomin. Framför allt gäller det vid myck- 

et kraftiga konjunkturförsvagningar eller i konjunkturtop- 

par. Detta sker genom att staten ökar sin konsumtion i 

samband med lågkonjunktur och stramar åt sin konsum- 

tion i högkonjunktur. Att använda finanspolitiken för fin- 

justeringar av konjunkturutvecklingen har dock visat sig 

mycket svårt. 

Sänkt arbetstid 

Sverige har relativt sett ganska kort genomsnittlig arbets- 

tid per anställd men å andra sidan ett högt deltagande på 

arbetsmarknaden. Historiskt har sysselsättningen ökat me- 

dan den genomsnittliga arbetstiden minskat. Det tycker 

Miljöpartiet är en bra utveckling och trenden med succes- 

siv arbetstidsförkortning bör främjas genom en aktiv poli- 

tik. Vi menar att det finns fortsatt utrymme för sänkt ar- 

betstid när allt fler personer deltar på arbetsmarknaden. 

Arbetstidsförkortning är i första hand en möjlighet för 

arbetsmarknadens parter, men också en fråga för lagstift- 

ning. I partiprogrammet har vi som mål att sänka arbetsti- 

den till 30 timmar per vecka. 

Genom att ha en mer flexibel syn på den arbetade tiden 

under olika perioder i arbetslivet kan en arbetstidsförkort- 

ning åstadkommas i en mer modern tappning. Miljöpartiet 

arbetar framförallt för sänkt arbetstid för småbarnsföräld- 

rar som är den grupp i samhället som upplever mest tid- 

stress. Det vore bra om fler småbarnsföräldrar kunde arbe- 

ta deltid under småbarnsåren med stöd från samhället. Det 

skulle minska stressen och pressen på föräldrarna, främja 

jämställdhet och bidra till en mer rimlig arbets- och famil- 

jesituation. Läs mer om vårt förslag till barntid i kapitlet 

om barn- och familjepolitik. 


PERIODEN 

Regeringens övergripande målsättning för den ekonomis- 

ka politiken har varit att öka utbudet av arbetskraft genom 

skatte- och regelförändringar för att på det sättet minska 

det så kallade utanförskapet. Skatten har sänkts för dem 

som jobbar genom jobbskatteavdraget och genom att er- 

- 37 - 

sättningsnivåerna i trygghetssystemen har försämrats. Det 

är den kalla handens politik. Miljöpartiet menar att reger- 

ingens utbudspolitik är enkelspårig och enfaldig. Att öka 

arbetskraftsutbudet måste ske med betydligt fler verktyg 

än de som regeringen har använt. Utbildning, satsningar 

på folkhälsa, arbete mot antidiskriminering och stöd och 

hjälp till personer som hamnat utanför arbetsmarkanden är 

minst lika viktiga verktyg för att öka utbudet av arbets- 

kraft. 

Regeringens mål sägs vara att föra Sverige tillbaka till full 

sysselsättning genom att minska ”utanförskapet”. Begrep- 

pet utanförskap som inkluderar alla människor som per- 

manent eller tillfälligt lever på sociala ersättningar är dock 

diffust och luddigt och har bland annat kritiserats av Riks- 

revisionen31. 

Moderaterna lovade i valrörelsen 2006 att minska utanför- 

skapet. Enligt den definition de själva använde 2006 är tre 

år senare 70 000 fler i utanförskap. 

Jobbskatteavdrag 

Jobbskatteavdraget är en skattereduktion som infaller när 

man har inkomst av arbete eller näringsverksamhet. Syftet 

med jobbskatteavdraget är att öka skillnaden mellan in- 

komst av arbete jämfört med ersättningar från trygghets- 

systemen, till exempel i form av a-kassa eller sjukersätt- 

ning, för att på det sättet göra det mer ”lönsamt att arbeta”. 

Regeringens skattepolitik har inneburit störst skattesänk- 

ningar i kronor för dem med höga inkomster. Den tiondel 

av befolkningen med de högsta inkomsterna får närmare 

en femtedel av jobbskatteavdraget. Dessutom har män i 

större utsträckning än kvinnor fått del av skattesänkning- 

arna. Jobbskatteavdraget förändrar också skatteuttaget på 

olika typer av förvärvsinkomster. Pensionärer liksom 

långtidssjuka blir relativt sett fattigare än de som arbetar. 

Jämfört med de skattesänkningar som genomfördes under 

mandatperioderna 1998-2006 har de nuvarande skatte- 

sänkningarna gett mer till höginkomsttagare samtidigt som 

de sociala trygghetssystemen försämrats. Regeringen har 

utökat jobbskatteavdraget i fyra omgångar. 

31 Riksrevisionen rapport 2008:26 “Utanförskap och sysselsättningspolitik, 

regeringens redovisning”.

Fastighetskatt 

En av regeringens större reformer är omläggningen av 

fastighetskatten. De förändringar som genomförts är att ett 

tak införts för hur stor fastighetskatten får bli, skatten är 

omdöpt till avgift och den går numera direkt till kommu- 

nerna istället för som tidigare till staten. Ett tak har också 

satts för hur stora skatteuppskov man får ha, uppskoven 

har belagts med ränta och reavinstskatten har höjts. Den 

huvudsakliga effekten av regeringens förslag till tak på 

fastighetskatt är att fastigheter med mycket höga taxe- 

ringsvärden på sina hus får betydligt lägre skatt, medan 

fastigheter med låga taxeringsvärden beskattas hårdare. 

Förmögenhetskatten 

Regeringen har under mandatperioden avskaffat förmö- 

genhetsskatten. Regeringen finansierar dock inte den slo- 

pade förmögenhetskatt med ett ökat uttag av skatt på de 

grupper som gynnades av att förmögenhetsskatten avskaf- 

fades. 

Skattereduktion för hushållsnära tjänster 

Regeringen har infört en skattereduktion för hushållsnära 

tjänster. 

Sociala avgifter och arbetsgivaravgifter 

Regeringen har genomfört flera riktade förändringar av 

arbetsgivaravgifterna och de sociala avgifterna. Den störs- 

ta förändring som genomförts är att de avskaffat de gene- 

rella sänkningarna av arbetsgivaravgiften som framför allt 

gynnade små företag. Regeringen har som kompensation 

för detta infört en sänkning av arbetsgivaravgifterna för 

ungdomar. Arbetsgivaravgifterna för äldre har också 

sänkts kraftigt. 

Andra partiers politik 

Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna är 

överens om att ordning och reda i den offentliga ekonomin 

är en hörnsten i en ansvarsfull ekonomisk politik. Alla tre 

partierna förordar något högre skatter än vad vi har idag. 

Miljöpartiet har framför allt drivit klimat- och energiskat- 

tehöjningar medan Vänsterpartiet och Socialdemokraterna 

har förordat höjda inkomstskatter. Miljöpartiet acceptera- 

de tidigt stora delar av jobbskatteavdraget vilket även So- 

cialdemokraterna gjort, men inte Vänsterpartiet. Alla tre 

rödgröna partierna har sagt nej till regeringens fjärde steg i 

- 38 - 

skattsänkningar på 10 miljarder kronor i höstbudgeten 

2009. Vänsterpartiet vill ha ett höjt grundavdrag. Till 

skillnad från Miljöpartiet vill Socialdemokraterna och 

Vänsterpartiet återinföra förmögenhetskatten. 

De rödgröna har en överenskommelse att presentera ge- 

mensamma lösningar i de stora skattefrågorna under våren 

2010. Den gemensamma rödgröna vårbudgeten kommer 

att presenteras i början av maj. 


- Varför vill Miljöpartiet ha mer skatter? Svenska skatte- 

trycket är ju alltför högt för att Sverige ska klara och kon- 

kurrera med omvärlden. 

- MP: Så är det inte. Sverige är mycket konkurrenskraftigt 

internationellt. Det beror på att vi har hög utbildningsnivå 

i Sverige, att vi har ett relativt sett gott näringslivsklimat 

och bra infrastruktur. Traditionellt har ett välutvecklat 

trygghetssystem gjort Sverige mindre känsligt för struktur- 

förändringar i näringslivet vilket främjat nedläggning av 

icke konkurrenskraftiga företag och istället skapat utrym- 

me för förnyelse och utveckling. Självklart behöver skat- 

tesystem hela tiden ses över och nivån och utformningen 

på enskilda skatter förändras. Men det går inte att säga 

generellt att låga skatter ger bättre konkurrenskraft. 

- Det finanspolitiska ramverket har tjänat ut sin roll och 

behöver reformeras! 

- MP: Vi menar att det är viktigt med ordning och reda i 

den offentliga ekonomin. Utgiftstaken gör att riksdagen 

inte pressas att ständigt öka utgifterna och överskottsmålet 

har tjänat väl för att få ned skuldsättningen som tidigare 

varit alltför hög. Nu fungerar överskottsmålet som en 

dämpare mot framtida demografiska förändringar. Den 

goda ordningen i statsfinanserna och de överskott som de 

offentliga finanserna uppvisat under högkonjunkturen har 

också gjort oss väl förberedda att hantera den djupa låg- 

konjunktur som vi nu befinner oss i. Tack vare tidigare 

överskott kan nu upplåningen öka. Alternativet hade varit 

stora nedskärningar i tryggheten och välfärden. 

- Varför vill ni ha så höga miljöskatter? Det kommer att 

drabba den svenska industrin!

- MP: Att genomföra politik på klimat- och miljöområdet 

handlar om att säkra framtiden. Långsiktig hållbar utveck- 

ling gynnar också industrin. Genom att samtidigt höja 

energi- och klimatskatterna och bygga ut kollektivtrafiken, 

järnvägen och satsa på utveckling av miljöbilar, förnybara 

bränslen och energieffektiviseringar kan vi fasa ut an- 

vändningen av till exempel fossila bränslen och samtidigt 

skapa nya jobb och företag. Vi menar att omställningen av 

samhället är en stor utmaning men också en stor möjlighet 

med fler jobb i industrin. 

- Högt bensinpris slår mot dem som åker bil på landsbyg- 

den! Hur ska det gå för låginkomsttagare på landsbygden 

som vill ta sig till jobbet? 

- MP: Självklart ska människor kunna bo och leva i gles- 

bygden. Och om det är någonstans bilen verkligen behövs 

så är det just där. 

Bensinpriset beror dels på oljepriset, dels på skatter, till 

exempel koldioxidskatt och moms. Det är viktigt att kol- 

dioxidskatten höjs så att vi på ett effektivt sätt kan mot- 

verka klimatförändringarna, och det ökar priset på bensin 

och diesel. När det blir dyrare att köra på fossila bränslen 

blir det ett argument att välja miljövänligare och snålare 

bilar, köra mjukare, samåka eller om möjligt välja mer 

klimatsmarta färdmedel. Höjda koldioxidskatter är i all- 

mänhet det mest kostnadseffektiva sättet att minska ut- 

släppen – mest klimatnytta för pengarna helt enkelt. 

Miljöpartiet vill att koldioxidskatten ska sättas så att kli- 

matmålen nås. Det kommer att innebära högre bensinpri- 

ser. För att ge människor klimatsmarta alternativ vill vi 

bygga ut järnvägarna och kollektivtrafiken. 

Om bensinpriset slår orimligt hårt mot personer boende i 

glesbygden vill vi hellre ge någon form av kompensation 

liknande det glesbygdsavdrag vi genomförde 2006 än att 

avstå från en ansvarsfull klimatpolitik. Utvärderingar av 

den gröna skatteväxlingen 2002-2006 visade att gles- 

bygdsborna hörde till de stora vinnarna. 

- Låginflationspolitiken leder till ökad arbetslöshet 

- MP: På lång sikt finns ingen konflikt mellan arbetslöshet 

och låg inflation. Tvärtom finns det mycket som talar för 

att låg och stabil inflation är en förutsättning för en balan- 

serad ekonomisk utveckling, minskad arbetslöshet och fler 

arbetstillfällen. På kort sikt kan det finnas en målkonflikt 

- 39 - 

och i detta läge har Riksbanken att balansera dessa krav 

mot varandra. 

LÄS MER: 

I Miljöpartiets budgetmotion, mp402 Ett modernt grönt 

Sverige efter krisen – Miljöpartiet de Grönas budgetmo- 

tion för 2010, som svar på regeringens budgetförslag för 

2010, finns alla detaljer kring vår skatte- och utgiftsförslag 

samt mer detaljerade resonemang om vår ekonomiska 

politik. 


Sveriges ekonomi och konjunkturutveck- 

lingen 

Utmärkande för svensk ekonomi är vårt stora omvärldsbe- 

roende där exporten utgör en mycket stor del av den totala 

produktionen, den höga sysselsättningsgraden där kvinnor 

i mycket stor utsträckning deltar på arbetsmarknaden och 

den relativt sett stora offentliga sektorn. 

Sedan den senaste svåra ekonomiska krisen i början av 

1990-talet har svensk ekonomi utvecklats väl. Inflationen 

har varit låg, reallönerna32 och sysselsättningen har ökat 

och arbetslösheten sjunkit. Undantaget är den mindre ned- 

gången i samband med IT-kraschen i början av 2000-talet. 

När den borgerliga regeringen tog över makten 2006 var 

vi inne i en mycket kraftig högkonjunktur med snabbt 

stigande sysselsättning, god ordning i de offentliga finan- 

serna och låg inflation. 

Nu befinner sig Sverige och världen i en kraftig lågkon- 

junktur som många jämfört med 1930-talet depression. En 

normal konjunkturavmattning har accelererats av en glo- 

bal finansiell kris med ursprung i en amerikansk bostads- 

bubbla. Sverige har drabbat på två sätt av krisen. Dels har 

vi, liksom alla andra länder, haft stora problem på de fi- 

nansiella marknaderna dels gör vårt stora exportberoende 

32 Reallöneökning är löneökning minus inflation och är ett 

bättre mått på köpkraft än att bara titta på nominell löneutveckling, 

vilket är den löneökning man ser på sina lönebesked.

att den Svenska exportindustrin drabbas hårt när efterfrå- 

gan i omvärlden minskar kraftigt. 

Under 2010 och 2011 kommer sysselsättningen, enligt 

regeringens egna beräkningar, att minska och arbetslöshe- 

ten att öka med över 200 000 personer. Den öppna arbets- 

lösheten förväntas bli 11,6 procent av arbetskraften 2011, 

vilket motsvarar ungefär 560 000 personer. Regeringen 

räknar med att 75 000 personer av dem som nu blir arbets- 

lösa kommer att slås ut permanent från arbetskraften. Ex- 

akt hur lång och djup lågkonjunkturen kommer att bli är 

ingen som vet men de flesta prognoser och bedömningar 

utgår från att en återhämtning kommer under slutet 2010. 

Skatter och offentlig sektor 

Sveriges internationellt sett höga skatter har i huvudsak 

två orsaker. Dels har vi ett relativt omfattande offentligt 

åtagande när det gäller till exempel sjukvård, barnomsorg 

och skola med låga eller inga avgifter för offentligt finan- 

sierad verksamhet. Dels ligger stora delar av socialförsäk- 

ringarna (föräldraförsäkring, arbetslöshetsförsäkring och 

sjukförsäkring) inom ramarna för statsbudgeten och finan- 

sieras med socialavgifter som är en sorts skatt. I många 

andra länder ligger socialförsäkringarna utanför statens 

budget och socialavgifterna räknas där inte som skatter. 

De största skatterna i Sverige är skatt på arbetsinkomst 

och arbetsgivaravgifter samt momsen. En betydligt mindre 

del kommer från kapitalskatter och företagskatter. 

Miljöskatterna utgör cirka fem procent av de totala skat- 

terna. 

En globaliserad ekonomi 

Den stora trenden i den globala ekonomin under efter- 

krigstiden fram till idag är ökad öppenhet i världsekono- 

min. Teknisk och organisatorisk utveckling har banat vä- 

gen för en allt mer gränsöverskridande världsekonomi. 

Den internationella handeln har ökat kraftigt. Avreglering- 

ar av valuta- och kapitalmarknader under 1980- och 1990- 

talet har skapat allt mer integrerade kapital- och valuta- 

marknader. I vissa delar har globaliseringen av ekonomin 

varit positiv. Fattigdomen i världen har minskat och utby- 

tet med omvärlden har förbättrats. Enligt Världsbanken 

levde cirka 900 miljoner människor 2007 på en inkomst 

under 1,08 amerikanska dollar per dag. I afrikanska länder 

söder om Sahara är 51 procent fattiga. Andelen fattiga har 

dock minskat från 37 procent globalt sett 1993 till 30 pro- 

- 40 - 

cent 2002. Kinas utveckling svarar för huvuddelen av 

denna minskning, en utveckling som å andra sidan med- 

fört allvarlig miljöpåverkan. 

Globaliseringen har också många avigsidor där vi måste 

intensifiera sökandet efter politiska lösningar. Inte minst 

visar den rådande ekonomiska krisen hur känslig det glo- 

bala systemet är och på behovet av modernisering och 

reformer av de globala institutioner som skapats för att 

hålla ordning på världsekonomin. Institutioner som 

Världsbanken och IMF behöver reformeras och helt nya 

institutioner och regelverk behöver skapas. 

Kopplingen mellan miljöförstöring, tillväxt 

och ekonomisk utveckling 

Det finns ett tydligt historiskt samband mellan BNP- 

tillväxt och ökad miljöförstöring. Detta samband är mer 

eller mindre starkt, för vissa miljöproblem kan inte längre 

något samband påvisas. För många stora miljöproblem är 

dock sambandet fortfarande starkt. För koldioxidutsläpp 

finns till exempel ett starkt samband mellan utsläpp av 

växthusgaser och ökad BNP globalt. Enligt beräkningar33 

är sambandet i princip linjärt vilket indikerar att ökad 

BNP, allt annat lika, leder till ökade utsläpp. Det här för- 

hållandet gäller även i Sverige och stämmer väl överens 

med modellberäkningar som Naturvårdsverket och Ener- 

gimyndigheten genomfört. Enligt deras ”business as usu- 

al” perspektiv ökar koldioxid utsläppen i Sverige fram till 

2020. Utmaningen för framtiden är att enas kring en poli- 

tik där vi förmår att bryta sambandet mellan ekonomisk 

utveckling och fortsatta utsläpp och miljöförstöring. 

Allt fler röster i debatten stödjer Miljöpartiets linje om att 

det finns ett behov av att vidga perspektivet. Problemet 

med att använda BNP-utveckling som den enda rådande 

indikatorn över mänskliga framsteg ifrågasätts. Bland an- 

nat har flera Europeiska länder inlett arbeten med att ut- 

veckla fler indikatorer och att bredda sina perspektiv vad 

det gäller ekonomisk utveckling. Så sent som i augusti 

2009 kom också EU-kommissionen med ett meddelande – 

Bortom BNP att mäta framsteg i en föränderlig värld till 

parlamentet och rådet. Meddelandet handlar om EU- 

kommissionens arbete med att utveckla indikatorer som 

bättre mäter ekonomisk utveckling och välfärdsframsteg. I 

Storbritannien lanserade regeringens kommission för håll- 

33 ITPS (2008) Konsten att nå både klimatmål och god 

tillväxt Rapport A2008:008

ar utveckling rapporten ”Prosperity without growth”34. I 

Frankrike gav president Nicolas Sarkozy för ett år sedan 

nobelpristagaren Joseph Stiglitz i uppdrag att leda en 

kommission av höga ekonomer för att granska BNP- 

begreppet. Även OECD och Världsbanken har expert- 

grupper som räknar på alternativa välfärdsmått. Miljöpar- 

tiet tycker att arbete med att utveckla flera nya indikatorer 

är av största vikt och att Sveriges regering bör vara aktiva 

i detta arbete. Som ett första steg måste BNP kombineras 

med flera andra kvalitativa indikatorer. 

Tillväxt i konventionell mening, dvs. ökad konsumtion av 

prylar, energi och resurser med miljöförstöring som mest 

påtagliga effekt, är inte eftersträvansvärd. Samtidigt är 

självklart tillväxt som kan betecknas som grön önskvärd. 

Det behövs en ökad debatt och diskussion för att utveckla 

den ekonomiska politiken i Sverige såväl som internatio- 

nellt. 

Miljömålsrådets utvärdering av de Svenska miljömålen35, 

IPCC:s vetenskapliga utvärdering av klimatforskningen36, 

Sterns beräkningar av kostnaderna för att inte lösa klimat- 

frågan37 och FN Millennium Ecosystem Assesment38 

över tillståndet hos våra ekosystem är några i raden av 

stora omfattande utredningar som tydlig belägger att 

mänskligheten i dag lever över våra tillgångar. Det är inte 

hållbart och därmed inte förenligt med en sund ekono- 

misk utveckling. Den här negativa utvecklingen behöver 

stoppas. Ekonomin måste utvecklas i hållbar riktning och 

sambandet mellan ekonomisk utveckling och miljöförstö- 

ring måste brytas. 

34 

Rapporten finns för nedladdning här: http://www.sdcommission.org.uk/publications.php?id=914 

35 

Miljömålen – nu är det bråttom. Miljömålsrådets utvärdering 

Sverige Miljömål 2008 

36 

IPCC 2007 

37 

Stern 2006 

38 

FN 2005 

http://www.millenniumassessment.org/en/index.aspx 

- 41 -

Miljöpartiets politik för fler jobb och 

mer företagande 

Att ställa om samhället för klimatet och miljön samtidigt 

som framtidsinriktade gröna jobb skapas, är inriktningen 

för Miljöpartiets jobb- och företagarpolitik. Vi prioriterar 

jobb och ett långsiktigt perspektiv framför kortsiktig kon- 

sumtion och meningslösa sysselsättningsåtgärder. 

Vår vision är att framtidens företag och arbeten är flexibla 

och är miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbara. 

Många fler kommer att jobba på arbetsplatser där nyttjan- 

det av miljötekniska lösningar är en självklar del. Arbets- 

miljön utvecklas ständigt utifrån den förändrade arbets- 

marknadens villkor och förutsättningar. 

Miljöpartiet har ett långsiktigt mål om en arbetstidsför- 

kortning, vilket till exempel kan ske genom att arbets- 

marknadens parter kommer överens om arbetstidsförkort- 

ning i kollektivavtalen. Förutsättningarna för arbetstid ser 

olika ut under livet: många upplever att de under vissa 

perioder (exempelvis under småbarnsåren) gärna jobbar 

kortare och under andra perioder gärna lite längre dagar. 

Vårt förslag om barntid är en form av arbetstidsförkort- 

ning som samhället, och inte minst barnen, skulle tjäna 

väldigt mycket på. 

Förändringstakten på arbetsmarknaden går allt snabbare 

och innebär både möjligheter och utmaningar. Människor 

måste få en ny chans och möjlighet att byta yrkesbana. För 

att de klara omställningsprocesserna krävs mer av vuxen- 

utbildning, anpassad arbetsmarknadsutbildning och kom- 

petensutveckling. Vi vill underlätta för människor att väx- 

la mellan anställning och företagande. 

Det är framför allt i de mindre företagen de nya jobben 

skapas. Entreprenörskap och företagande driver utveckling 

och förnyelse i ekonomin. Vi ser företagaren som en krea- 

tiv person som vill vara med och förändra samhället i en 

positiv riktning. Vi vill sänka arbetsgivaravgifterna för de 

mindre företagen och vi vill genomföra regelförenklingar 

då administration och byråkrati är en tung börda för små- 

företagen. En grundförutsättning för ett fungerande när- 

ingsliv är god infrastruktur, öppen handel, hög utbild- 

ningsnivå och satsningar på forskning och utveckling. 

- 42 - 

Den svenska arbetsmarknaden ska präglas av att arbetsrät- 

ten respekteras och utvecklas. Kollektivavtalen är en bä- 

rande del av arbetsrätten och innebär att arbetsgivare och 

fackföreningar tar gemensamt ansvar och sköter regelver- 

ket. 

ABC OM MILJÖPARTIETS POLITISKA FÖR- 

SLAG FÖR FLER JOBB 

A-kassan 

Miljöpartiet har i allt väsentligt avvisat regeringens politik 

när det gäller försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen, 

bland annat gällande borttagandet av studerandevillkoret. 

Miljöpartiet har hela tiden varit emot regeringens avgifts- 

höjning till a-kassorna som genomfördes efter regerings- 

skiftet. Vi anser att höjningarna var orättfärdiga och förut- 

såg att dessa skulle resultera i massavhopp från a- 

kassorna. En betydande del av arbetslöshetens kostnader 

har istället hamnat på kommunernas kostnader för försörj- 

ningsstödet (socialbidragen). 

På kongressen 2008 beslutade Miljöpartiet att vi vill ha en 

skattefinansierad arbetslivstrygghet där både arbetslös- 

hetsförsäkringen och sjukförsäkringen ingår. Reformen 

innebär att ersättningsnivåerna i de båda försäkringarna 

måste bli mer lika. Arbetslivstrygghet är en stor reform 

som kräver utredning innan den kan genomföras. Som ett 

steg på vägen mot arbetslivstrygghet har vi föreslagit om- 

fattande förbättringar av arbetslöshets- och sjukförsäk- 

ringen. Vi har också tillsammans med Socialdemokraterna 

och Vänsterpartiet föreslagit att inrätta MOA-kontor – 

Människor och Arbete – och samla Arbetsförmedlingen, 

Försäkringskassan och delar av kommunens insatser för 

sjuka och arbetslösa i en och samma organisation på lokal 

nivå. Människor ska ha en dörr in när man söker stöd. 

Vi menar att taket i a-kassan bör höjas, i ett första steg 

med ungefär 100 kronor per dag vilket skulle ge cirka 

1500 kronor mer i månaden efter skatt vid arbetslöshet. Vi 

har också föreslagit att ersättningen höjs när en arbetslös 

person deltar i arbetsmarknadsprogram. Vi vill a-kassa 

och deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin ska berät-

tiga till en ersättning motsvarande 80 procent av tidigare 

lön de 300 första dagarna av arbetslöshet. Vi har sagt nej 

till strängare arbetsvillkor i försäkringen då det innebär att 

färre får ersättning vid arbetslöshet liksom att deltidsar- 

betslösas villkor försämrats. Miljöpartiet har även föresla- 

git att rätten för den arbetslöse, att under de första 100 

ersättningsdagarna, ha möjlighet att begränsa sitt arbets- 

sökande inom yrkeskompetensen och till närområdet åter- 

förs. 

Miljöpartiet avvisade regeringens införande av differentie- 

rade arbetslöshetsavgifter för a-kassorna. Vårt alternativ är 

ett system som solidariskt utjämnar avgifterna till arbets- 

löshetsförsäkringen. 

Aktiebolagslag för småföretag 

Små och stora företag lever i mångt och mycket i helt oli- 

ka ekonomiska och administrativa verkligheter. Där ett 

stort företag utan problem kan ha anställda administratörer 

som ser till att regler efterlevs och skattefördelar utnyttjas 

är småföretagaren ofta hänvisad till att sköta mycket av 

administrationen själv. För att skapa mer jämställda för- 

hållanden mellan företag bör en utredning med syfte att ta 

fram en ny aktiebolagslag riktad mot mindre företag sna- 

rast tillsättas. Utredningen bör se över vilka regler som 

kan tas bort eller göras enklare för mindre företag. 

Arbetsförmedlingen 

Regeringen har ökat möjligheterna för kompletterande 

privata aktörer i arbetsförmedling, coaching och arbets- 

marknadsutbildning. Miljöpartiet har drivit en liknande 

linje och är positiva till dessa förändringar. Vi har också 

föreslagit att arbetsmarknadens parter, gärna gemensamt, 

genom ekonomisk stimulans ska ges möjlighet starta upp 

arbetsförmedlande verksamheter. Vi vill också ha en gene- 

rellt höjd kvalitét på de arbetsmarknadspolitiska insatserna 

som AF erbjuder. Målet är att AF ska kunna ge personlig 

handledning och stöd från första dagen man är inskriven. 

Arbetsgivaravgifter 

För att stärka det svenska näringslivsklimatet och under- 

lätta för framför allt små- och medelstora företag att växa, 

utvecklas och anställa föreslår vi tre reformer av arbetsgi- 

varavgifterna: 

För att underlätta för småföretag att växa och utvecklas 

föreslår vi i ett första steg att arbetsgivaravgiften generellt 

- 43 - 

sätts ned med 10 procentenheter på en lönesumma upp till 

maximalt 740 000 kronor per år och företag vilket ger en 

skattelättnad på cirka 6100 kronor per månad. Reformen 

gynnar framför allt de mindre företagen. 

Miljöpartiet föreslår också att arbetsgivaravgiften för små- 

och medelstora företag med hög forskningsintensitet 

sänks. För att se till att svenska forskningsresultat skapar 

arbetstillfällen i Sverige behöver förhållandena för nya 

och innovativa företag i Sverige förbättras. Nedsättningen 

ska vara neutral i förhållande till bransch och endast base- 

ras på graden av forskningsintensitet. 

Slutligen föreslår vi att avgiften sätts ned helt (med undan- 

tag av den allmänna pensionsavgiften) för soloföretagare 

som väljer att anställa en person. Syftet med reformen är 

att på det sättet minska den risk soloföretagaren utsätter 

sig för när han eller hon vill expandera sin verksamhet 

genom att anställa en första person. 

Vi menar att lättnader som riktas mot mindre företag är 

betydligt mer effektiva än de generella åtgärder för ung- 

domar och äldre som regeringen genomfört. Dessa skapar 

snedvridningar och konkurrensproblem. Regeringens ge- 

nerella sänkningar av arbetsgivaravgifterna gynnar fram- 

för allt stora företag där jobbtillväxten är låg. Sådana för- 

ändringar skapar varken nya jobb eller leder till bättre 

villkor för de företag som bäst behöver det. 

Arbetsmiljöverket och forskning kring ar- 

betslivet 

Miljöpartiet har försvarat Arbetsmiljöverkets viktiga roll 

och därmed motsatt sig regeringens nedskärningar inom 

verket med 160 miljoner kronor, vilket lett till färre in- 

spektioner på arbetsplatserna och skolorna. Vi anser inte 

att företag ska kunna konkurrera genom sämre arbetsmil- 

jökrav. Vi var emot regeringens nedläggning av Arbets- 

livsinstitutet och menar att mer resurser nu måste tillföras 

för att forskningen kring arbetslivet utökas. 

Entreprenörsår 

Se: Småföretag 

Företags- och utbildningsvikariat 

Miljöpartiet vill underlätta för den som har en anställning 

att vidareutbilda sig eller starta företag. Samtidigt vill vi 

ge arbetslösa en chans att komma in på arbetsmarknaden.

Därför lanserade vi i höstbudgetmotionen 2009 så kallade 

företags- och utbildningsvikariat. Förslaget har jobbfokus 

och syftar till rörlighet och inträde på arbetsmarknaden 

med tanke på den rådande ekonomiska krisen. 

Tanken är att man ska kunna vara ledig från sin anställ- 

ning under minst tre månader och max 12 månader med en 

ersättning motsvarande 85 procent av ersättningen från a- 

kassan. Möjligheten erbjuds endast om en arbetslös som 

arbetsgivaren godkänt samtidigt går in och vikarierar un- 

der ledigheten. För att åstadkomma bäst träffsäkerhet före- 

slås att stödet ges till personer mellan 20 och 60 år samt 

att arbetslösa ungdomar i första hand och långtidsarbetslö- 

sa i andra hand är prioriterade för vikariaten. Vi vill inrätta 

cirka 10 000 helårsplatser. 

Gröna jobb – Green New Deal 

Miljöpartiet har föreslagit omfattande investeringar på 

klimatområdet som skapar jobb samtidigt som det ställer 

om ekonomin i en hållbar riktning – en ”green new deal”. 

Vi gör en storsatsning på investeringar i järnvägar och 

spårvägar i landets större städer. I höstbudgetmotionen 

2009 satsar vi sammantaget närmare nio miljarder kronor 

under de närmaste tre åren på detta. 

Vi vill också skynda på renovering och energieffektivise- 

ring av en stor del av landets bostadsbestånd. Vi har därför 

föreslagit ett utvidgat ROT-avdrag som inte enbart ska 

riktas till egna hem och bostadsrätter utan även till hyres- 

rättsfastigheter, bostadsrättsföreningar och skollokaler. 

Därutöver har vi föreslagit åtgärder för att utveckla miljö- 

teknikbranschen och en kraftig utbyggnad av vindkraft 

och solenergianläggningar. 

Tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet 

har vi också lanserat ett miljöfordonspaket som ska mins- 

ka bilismens miljöpåverkan och bidra till att vi når våra 

klimatmål samtidigt som vi stärker konkurrenskraften hos 

svensk fordonsindustri. Paket innebär en mer differentie- 

rad fordonsskatt, en allmän skrotningspremie stöd till 

förnyelse av tunga fordon och konvertering i efterhand av 

bilar samt stimulans för utbyggnad av infrastruktur för nya 

bränslen. 

Jämställda löner 

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor är stor på den 

svenska arbetsmarknaden. Till stor del beror detta på att 

arbetsmarknaden är könsuppdelad och att män och kvin- 

- 44 - 

nor jobbar inom olika sektorer där kvinnors arbete ges 

lägre lön än mäns. En inte obetydande del beror också på 

lönediskriminering. Miljöpartiet har föreslagit att pengar 

bör avsättas för att minska löneskillnaderna inom den stat- 

liga verksamheten samt att staten bör ta initiativ för att 

tillsammans med fack och arbetsgivare jobba för minska- 

de löneskillnader inom kommunerna och näringslivet. 

Kommunsektorn 

Kommunsektorn har drabbats hårt av den ekonomiska 

krisen. Skatteintäkterna faller samtidigt som utgifterna 

ökar i takt med arbetslösheten, bland annat som en följd 

av regeringens försämringar av arbetslöshetsförsäkringen 

och sjukförsäkringen. Samtidigt har regeringen varit sakt- 

färdiga med att skjuta till extra pengar till kommunerna. 

Detta har lett till att kommunerna redan påbörjat åtgärder 

för att spara pengar– antalet anställda i offentlig sektor 

minskade med 20 000 personer mellan andra kvartalet 

2008 och andra kvartalet 2009. Miljöpartiet fruktar att 

detta är en trend som kommer att fortsätta och regeringen 

räknar själva med att sammantaget 60 000 jobb försvinner 

i offentlig sektor mellan 2008 och 2011. 

I elfte timmen har regeringen tillfört pengar, dock inte i 

tillräcklig utsträckning. I höstbudgetmotionen 2009 till- 

förde vi därför ytterligare tre miljarder kronor i konjunk- 

turstöd för kommuner och landsting 2011 och två miljar- 

der kronor 2012. Från 2013 föreslår vi permanent höjda 

statsbidrag på två miljarder kronor per år. 

Samtidigt tillför vi riktade pengar till en rad andra jobb- 

skapande åtgärder för att stärka välfärden och skynda på 

omställningen till ett modernt grönt Sverige. För kom- 

munsektorn handlar det bland annat om en kraftig för- 

stärkning av elevhälsovården motsvarande 800 nya tjäns- 

ter, satsningar på folkhälsoåtgärder, fler platser i komvux, 

bättre möjligheter för lärarna att vidareutbilda sig, för- 

stärkt modersmålsundervisning i skolorna, en satsning på 

bättre mat i skolor och äldreboende, pengar till ett huma- 

nare flyktingmottagande, bidrag till cykelvägar och kol- 

lektivtrafiksatsningar, en förlängning av Klimatinvester- 

ingsprogrammet samt stöd till klimatanpassning i den 

kommunala planeringen. För landstingen så innebär det 

kraftfulla satsningar på kollektivtrafik, spårväg och inköp 

av spårvagnar om totalt 5,9 miljarder kronor. Vi vill också 

göra en stor satsning på folkhälsoåtgärder, samt skapa 

regionala kulturfonder för att stötta lokala kulturskapare.

Totalt vill Miljöpartiet satsa 23 miljarder kronor mer på 

kommuner och landsting 2010-2012 än vad regeringen 

gör. 

Nya företagsformer 

Miljöpartiet anser att det är viktigt att nya företagsformer 

etableras. I Storbritannien finns allmänintressebolag (pub- 

lic interest companies) där offentligt ägda bolag styrs av 

brukare, anställda och andra intressenter av bolagets verk- 

samhet med allmänintresset som huvudsakliga mål med 

verksamheten. Denna företagsform borde även kunna in- 

troduceras i Sverige. Miljöpartiets kongress har beslutat 

att SJ bör omvandlas till ett allmänintressebolag. 

Regelförenklingar för företag 

Miljöpartiet gjorde under förra mandatperioden upp med 

de borgerliga partierna om ett övergripande mål på en 25- 

procentig minskning av företagens administrativa börda 

under denna mandatperiod. Regeringen har hittills inte 

lyckats i detta arbete. Företagen har inte upplevt någon 

minskning av regelbördan. Miljöpartiet anser att ett upp- 

giftskravsregister bör införas som hindrar flera myndighe- 

ter från att kräva in samma eller snarlika uppgifter från 

företag. Vi vill också att ett nytt regelverk kring konse- 

kvensanalyser av nya regler som påverkar små och medel- 

stora företag genomförs omgående. 

Riskkapital för företag 


vill vi genomföra en extra utdelning från Vattenfall med 5 

miljarder kronor för att skapa en ny riskkapitalfond. Fon- 

den ska aktivt stimulera det breda näringslivets kapitalbe- 

hov, men med särskilt fokus på innovativa små och me- 

delstora industri- och tjänsteföretag. Insatser som stärker 

det svenska näringslivets långsiktiga konkurrenskraft ska 

särskilt prioriteras. Detta kan till exempel användas för 

satsningar på företag som verkar i branschen för miljötek- 

nik. 

Småföretag 

En viktig grön profilfråga är villkoren för Sveriges småfö- 

retag. Det finns en felaktig uppfattning i delar av det 

svenska samhället om att småföretagare är gnidna kapita- 

lister som sitter och smörjer kråset på gräddhyllan. 

- 45 - 

Småföretagare tillhör tyvärr den kategori i samhället som 

har lägst snittinkomst. 68 procent av alla företag i Sverige 

är soloföretagare, företagare som sköter sitt företag själv. 

Det handlar om cirka 500 000 personer. Människor med 

utländsk bakgrund är bättre representerade bland nyföre- 

tagare än hos befolkningen som helhet. Att vara småföre- 

tagare är att genomföra en idé, ett sätt att förverkliga sig 

själv. Ett stärkt entreprenörskap är en förutsättning för att 

bygga ett modernt och hållbart samhälle. 

Vi är ett parti som vill genomföra stora samhällsföränd- 

ringar. Ska vi lyckas med det måste vi ha många företag 

som utvecklar och sprider alla de nya produkter, metoder 

och tjänster som förändrar verkligheten på riktigt. En poli- 

tik för nya och växande småföretag är en politik för för- 

ändring och förnyelse. Därför föreslog vi i vårt budgetal- 

ternativ att man ska kunna ta ett entreprenörsår då man får 

både tid och stöd för att förverkliga sin företagsidé. Miss- 

lyckas den så återgår man till sitt ordinarie arbete. Lyckas 

man är alla vinnare. 

Socialt och kooperativt företagande 

Varje år startas cirka 500 nya kooperativa företag. Flerta- 

let av dessa har sitt ursprung i offentlig sektor. Det är till 

exempel brukarägd äldreomsorg, sociala arbetskooperativ 

och hälso- och sjukvårdskooperativ. Men också hantver- 

kare, revisorer och småföretagare sluter sig samman för att 

tillgodose sina gemensamma angelägenheter i kooperativ 

form. På landets 25 kooperativa utvecklingscentrum får 

nya kooperatörer råd och stöd. Miljöpartiet anser att den 

sociala ekonomin, där kooperativ och andra sociala före- 

tag ingår, bör få ökat ekonomiskt stöd. 

Ungdomar 

Unga drabbas hårt av den försämrade konjunkturen. Ung- 

domsarbetslösheten i Sverige var i september 2009 27 

procent, bland den högsta i EU. Vi menar att unga ska 

bemötas på ett mer flexibelt sätt om de riskerar hamna i 

långvarig arbetslöshet. Tiden i passiva arbetsmarknadsåt- 

gärder måste kortas och unga som saknar relevant utbild- 

ning måste erbjudas detta. 


lanserade vi i hösten 2009 programmet ”Ge unga en 

chans” för att minska ungdomsarbetslösheten. I korthet 

innebär det att unga ska få en kartläggning och åtgärd re- 

dan första dagen som de skriver in sig på Arbetsförmed-

lingen. De ska också ges utökade möjligheter att läsa upp 

till grundläggande behörighet och erbjudas fler vägar till 

lärlingsutbildning och praktik. Vi vill införa ett förstajob- 

bet-avdrag om 2/3 av lönekostnaderna för arbetsgivare 

som anställer en långtidsarbetslös ungdom. I paketet ingår 

också fler KY- och högskoleplatser och ökade möjligheter 

till praktik och traineejobb. 

Vuxenutbildningen och arbetsmarknads- 

utbildningen 

En ständigt föränderlig arbetsmarknad innebär att det livs- 

långa lärandet är en nödvändighet och inte en lyx. Männi- 

skor måste ha möjlighet att fylla på sin kunskap under 

livet, eller att omskola sig när förutsättningarna förändras i 

samhället, eller för individen. Välutbildade människor 

med rätt utbildning är en förutsättning för ett vitalt när- 

ingsliv och ett fungerande samhälle. Miljöpartiet anser att 

företagande och entreprenörskap måste vara perspektiv 

som genomsyrar Yrkeshögskolan. Vi vill också tillföra 

fler platser än regeringen, vilket är särskilt angeläget i 

tider när arbetslösheten stiger. 


PERIODEN 

Arbetslöshetsförsäkringen 

Den borgerliga regeringen har gjort omfattande föränd- 

ringar av arbetsmarknadspolitiken under mandatperioden. 

Två huvudlinjer har dominerat deras politik. Dels har man 

försämrat försäkringarna för arbetslösa och sjuka, för att 

därigenom tvinga ut sjuka människor på arbetsmarknaden. 

Dels har man genomfört skattesänkningar för dem som 

arbetar för att på det sättet göra det mer attraktivt att söka 

arbete. Deras uttalade syfte är att det ska löna sig arbeta 

och vara dyrt att vara sjuk eller arbetslös. 

Avgiften till a-kassan höjdes kraftigt 2007 vilket medförde 

att cirka 500 000 personer lämnade a-kassan. Regeringen 

har också skärpt kvalificeringskraven för att få a-kassa 

vilket innebär att en betydande del av de förvärvsarbetan- 

de ställts utan ersättning från a-kassan vid arbetslöshet, 

vilket slår hårt mot bland annat deltidsarbetande kvinnor. 

Den överhoppningsbara tiden i försäkringen har också 

minskats från sju till fem år. Den överhoppningsbara tiden 

är den tid då nivån i ersättningen ligger kvar trots att man 

- 46 - 

saknar arbetsinkomst. Även studerande villkoret har slo- 

pats. Studerandevillkoret innebär att studier kan kvalifice- 

ra till arbetslöshetsförsäkring. Dessa båda förslag gör att 

studenter råkat illa ut när arbetsmarknaden försämrats. 

Även ersättningsnivån har sänkts. Arbetslöshetsförsäk- 

ringen ska i teorin ge 80 procent av inkomstbortfallet vid 

arbetslöshet. I dag får dock bara cirka 25 procent av de 

arbetslösa 80 procent av sin tidigare arbetsinkomst vid 

arbetslöshet med ersättning från a-kassan. Den viktigaste 

orsaken är att taket i försäkringen är låg och dessutom 

sänkts under mandatperioden för de första hundra dagarna. 

Dessutom trappas ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen 

ner från 80 till 70 procent av tidigare dagsförtjänst efter 

200 ersättningsdagar. För långtidsarbetslösa som deltar i 

jobb- och utvecklingsgarantin är ersättningen endast 65 

procent av tidigare dagsförtjänst. 

En ny arbetslöshetsavgift har införts. Avgiften är 33 pro- 

cent av kassornas utbetalningar av inkomstrelaterad ar- 

betslöshetsersättning och innebär att de som har större risk 

för arbetslöshet får högre a-kasseavgift. Rätten för den 

arbetslöse, att under de första 100 ersättningsdagarna ha 

möjlighet att begränsa sitt arbetssökande inom yrkeskom- 

petensen och till närområdet har avskaffats. Möjligheten 

att vara deltidsarbetslös har också begränsats kraftigt vil- 

ket gör att många som tidigare arbetat deltid nu av eko- 

nomiska skäl tvingas ut i heltidsarbetslöshet. 

Under mandatperioden har regeringen lagt ner Arbetslivs- 

institutet och gjort kraftiga nedskärningar inom Arbetsmil- 

jöverket. 

Miljöpartiet har motsatt sig större delen av de försämring- 

ar som gjorts av arbetslöshetsförsäkringen. Vi menar att 

det är viktigt med en försäkring som omfattar de flesta och 

ger rimlig ersättning vid arbetslöshet. 

Sammanfattningsvis har regeringen sedan den tillträdde 

gjort följande försämringar i arbetslöshetsförsäkringen: 

Höjt a-kasseavgifterna 

Infört differentierade a-kasseavgifter 

Infört ett strängare arbetsvillkor 

Kortat den överhoppningsbara tiden 

Tagit bort studerandevillkoret

Tagit bort ersättningen under studieuppehåll 

Sänkt takbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen till 680 kro- 

nor per dag 

Ändrat så att ersättningsnivån sänks stegvis 

Tagit bort den förhöjda ersättningen de 100 första dagarna 

Begränsat ersättningsperioden till 300 dagar. Föräldrar 

som dag 300 har barn under 18 år kan få ytterligare 150 

dagar 

Tagit bort geografisk och yrkesmässig begränsning i jobb- 

sökandet de första 100 ersättningsdagarna 

Infört att deltidsarbetslösa har rätt till ersättning i högst 75 

ersättningsdagar per ersättningsperiod 

Efter att kraftigt ha försämrat arbetslöshetsförsäkringen 

backade regeringen något i mitten av mandatperioden. 

Avgifterna justerades neråt och kvalificeringskraven sänk- 

tes tillfälligt. Det uppenbara syftet var att försöka öka an- 

talet medlemmar i a-kassorna, vilket hittills skett i mycket 

liten utsträckning. 

Matchning och kompetensutveckling inom arbetsmark- 

nadspolitiken 

Stora förändringar har också genomförts i de arbetsmark- 

nadspolitiska programmen. Generellt har man minskat på 

möjligheterna till utbildning och praktik. Två stora pro- 

gram finns nu för de med längre arbetslöshet. För ungdo- 

mar som varit arbetslösa mer än tre månader finns Jobbga- 

rantin och för de över 25 år finns Jobb- och utvecklingsga- 

rantin om de varit arbetslösa mer än ett år. Båda pro- 

grammen innebär lång tid med passiva åtgärder innan ga- 

rantin träder in. Även inne i garantin är de åtgärder i form 

av praktik och utbildning som erbjuds arbetslösa inte till- 

räckliga. 

Regeringens näringslivspolitik 

De borgerliga partierna var i opposition högljutt kritiska 

till den socialdemokratiska regeringens näringslivspolitik, 

framför allt när det gäller småföretagen. Tydligast var 

Centerpartiet, som också tagit hand om frågorna i reger- 

ingsställning. 

Regeringen har under mandatperioden genomfört en rad 

förändringar på näringslivssidan: 

- 47 - 

Den generella nedsättningen av arbetsgivaravgifterna som 

på vårt initiativ infördes förra mandatperioden och som 

framför allt gynnande småföretag har tagits bort, vilket 

förvånade och upprörde många småföretagare. 

Regeringen har kraftigt sänkt arbetsgivaravgiften för ung- 

domar. Detta var ett vallöfte som redan innan det genom- 

fördes utsattes för kraftig kritik. Reformens syfte var att 

minska ungdomsarbetslösheten men en generell skatte- 

sänkning av det här slaget är dyr och inte alls särskilt 

träffsäker. Skattesänkningen tillfaller alla arbetsgivare 

som har ungdomar anställda och skapar inget incitament 

att nyanställa. 

Regeringen har också avskaffat nedsättning för enmansfö- 

retagare som anställer sin första person, vilket var en re- 

form som på vårt initiativ infördes förra mandatperioden. 

En skattereduktion för hushållsnära tjänster har införts. 

De så kallade 3:12 reglerna har förändrats. 3:12 reglerna 

styr hur stor andel av vinsten i ett aktiebolag med få ägare 

får ta ut som avkastning av kapital respektive lön. Miljö- 

partiet stödde denna reform som gör att en något större del 

av vinsten kan tas ut som avkastning på kapital och där- 

med beskattas lägre. 

En bra reform som Miljöpartiet drivit är återställandet av 

förmånsrätten så att det blir möjligt att använda lös egen- 

dom i näringsverksamhet som säkerhet för lån. Syftet är 

att förstärka säkerheten, så att det blir lättare för företag att 

låna pengar. Den nya säkerhetsrätten, benämnd företags- 

hypotek, ersätter företagsinteckningen som infördes år 

2004. 

Regeringen satte tidigt ett mål om att regelbördan för före- 

tagen ska minska med 25 procent till 2010. Det är ett bra 

och ambitiöst mål som även Miljöpartiet har velat ha. Men 

regeringen har misslyckats med arbetet, regelbördan har 

ökat snarare än minskat under regeringens två första år vid 

makten39. De har dock tillsatt ett tillfälligt regelråd som 

ska granska och komma med förslag på reformer för att 

minska regelbördan för företagen. Miljöpartiet har också 

drivit att ett regelråd ska inrättas, men vi vill till skillnad 

39 Nutek, blivande Tillväxtverket är den myndighet som är 

ansvarig för att mäta företagens regelbörda. På deras hemsida 

finns statistik över regelbördan och hur den utvecklats. 

Se också Näringslivets regelnämnd, www.nnr.se för 

mer information om regelförenklingsarbetet.

från regeringen att rådet ska vara permanent. Nya statliga 

lagar och förordningar kommer hela tiden och det är vik- 

tigt att dessa ständigt granskas för att krånglet ska hållas 

nere. 


Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill ha generösare 

villkor i a-kassan och att det ska genomföras snabbare än 

vad Miljöpartiet vill. 

Miljöpartiets politik vad gäller företagarfrågor har i vissa 

frågor legat relativt nära regeringens. Fler av de reformer 

som de genomförts är sådana som vi drivit tidigare. Vi har 

dock varit mycket kritiska höjningen av arbetsgivaravgif- 

terna för småföretag och till en generell nedsättning av 

arbetsgivaravgifterna för företag som har anställda som är 

under 26 år. 

Socialdemokraterna har gjort en uppryckning under man- 

datperioden när det gäller att framhålla småföretagens 

viktiga roll och de har också en del kreativa förslag som 

ligger när Miljöpartiets politik. 


- Friåret är ett exempel på att miljöpartiet prioriterar poli- 

tik för ledighet framför politik för jobb. 

- MP: Det är fel. Friårsreformen skapade fler jobb, inte 

färre. En del av de friårslediga använde tiden till att förbe- 

reda start av eget företag vilket ledde till att friårsvikarier 

fick varaktigt jobb. Andra vikarier fick med friåret in en 

fot hos arbetsgivare vilket innebar att de fick annat jobb 

hos samma arbetsgivare när den friårsledig kom tillbaka 

till jobbet. 

- Miljöpartiets vurmande för småföretag visar bara att man 

prioriterar smått framför stort och att partiet inte inser att 

det krävs stora volymer för att det ska bli effektivt. 

- MP: Det finns inget givet samband mellan storlek och 

effektivitet. När vi värnar småföretagande och entrepre- 

nörskap så gör vi det inte första i hand för att dessa är små. 

Vår utgångspunkt är att mindre företag ofta har lättare att 

ställa om och ta till sig till exempel nya innovationer i sin 

praktiska verksamhet. Men det behövs också stora företag 

och många av de mindre företagen utför jobb för de stora 

företagen. Stort och smått kompletterar varandra. 

- Miljöpartiet vill luckra upp arbetsrätten. 

- 48 - 

- MP: Nej, det stämmer inte. Vi har inte fört fram några 

förslag på att försämra arbetsrätten. Tvärtom försvarar vi 

den och menar att den ger en trygghet på arbetsmarkna- 

den, såväl för företagen som för anställda. Den uppgörelse 

som Miljöpartiet gjorde tillsammans med de borgerliga 

partierna om två-undantaget som gjordes för snart tio år 

sedan var en viktig förändring som också gynnar arbetsta- 

garna. Små företag med färre än tio anställda behöver en 

något större flexibilitet för att överleva. Företagets över- 

levnad ligger i allas intresse, inte minst de anställdas. 


Hur ser det ut på den svenska arbets- 

marknaden 

Under 2010 och 2011 kommer sysselsättningen enligt 

regeringens egna beräkningar att minska och arbetslöshe- 

ten att öka med över 200 000 personer. Den öppna arbets- 

lösheten förväntas bli 11,6 procent av arbetskraften 2011, 

vilket motsvarar ungefär 560 000 personer. Regeringen 

räknar med att 75 000 personer av dem som nu blir arbets- 

lösa kommer att slås ut permanent från arbetskraften. Ex- 

akt hur lång och djup lågkonjunkturen kommer att bli är 

ingen som vet men de flesta prognoser och bedömningar 

utgår från att en återhämtning kommer under slutet 2010. 

Vissa grupper har det svårare att komma in på arbets- 

marknaden än andra. Det handlar framför allt om de som 

har oavslutad grundskoleutbildning, personer med utom- 

europeisk bakgrund, långtidsarbetslösa och de som av 

andra anledningar varit borta från arbetsmarknaden under 

längre tid. Dessa grupper får det dessutom än svårare när 

konjunkturen försämras. Risken för permanent utslagning 

från arbetsmarknaden är alltid stor för dessa grupper. Re- 

geringens fokus har därför varit felaktigt. Man har inte i 

tillräcklig utsträckning sett att olika individer kräver olika 

typer av åtgärder. 

I tider av ekonomisk oro är behovet som störst av funge- 

rande trygghetssystem. Regeringen har konsekvent sedan 

2006 försämrat arbetslöshetsförsäkringen. Försäkringen 

har blivit dyrare och ersättningen från den lägre. Föränd- 

ringen av reglerna i arbetslöshetsförsäkringen har bland 

annat inneburit att cirka en halv miljon personer lämnat 

försäkringen vilket betyder att cirka 1,3 miljoner personer 

står utan försäkring vid arbetslöshet i slutet av 2009.

Sverige har en tradition och historia av att klara struktur- 

omvandlingar i ekonomin med stor framgång. En viktig 

del i detta är att människor känt trygghet och därför varit 

mindre oroliga för att förlora sitt arbete. När regeringen nu 

försämrat arbetslöshetsförsäkringen har förmågan till om- 

ställning blivit sämre. 

Företagens situation 

I slutet av år 2007 fanns det omkring 708 000 företag i 

Sverige. Under de senaste tio åren har antalet anställda i 

företag i Sverige ökat något. År 2007 var antalet cirka 3 

713 000. Andelen kvinnor bland företagarna var 2006 28 

procent. 

Småföretagen är helt dominerande i Sverige, 99 procent 

av alla företag har färre än 50 anställda. De allra flesta 

företag är dessutom soloföretag, vilket innebär att de inte 

har några anställda. Småföretagen står för en stor del av 

sysselsättningen inom näringslivet. Ungefär 40 procent av 

de privatanställda arbetar i ett företag med färre än 50 an- 

ställda40. 

Drygt 80 procent av alla företag finns inom tjänstesektorn. 

Knappt 20 procent tillhör industrisektorn 

De flesta småföretag i Sverige är så kallade levebrödsföre- 

tag. Exempel på sådana företag är den lokala pizzerian och 

kiosken. Dessa företag ger anställning till sina ägare och 

några personer till. De skapar i allmänhet få nya arbetstill- 

fällen. På motsatt sida finns ett fåtal snabbväxande före- 

tag. Dessa utgör ett par tre procent av alla företag och det 

är i dessa företag som mycket av innovationer och utveck- 

ling sker. Det är också i dessa företag som nya jobb i all- 

mänhet skapas41. 

Allt fler unga vill bli företagare. Andelen personer i åldern 

18-30 år som hellre är företagare än anställda har ökat 

under senare år42. 

Den vikande konjunkturen har drabbat företagen hårt. För 

hela 2008 ökade antalet företagskonkurser med 12 pro- 

cent. 

40 Officiell statistik över företagande i Sverige sammanställs 

av Nutek (OBS Nutek byter under 2009 namn till 

Tillväxtverket). 

41 Henreksson mfl. 2009 

42 Entreprenörskapsbarometern 2008, finns på Nuteks 

hemsida, www.nutek.se från 1 april Tillväxtverket. 

- 49 -

- 50- 


Miljöpartiets politik för bättre trygghetssystem 

Trygghet är en viktig förutsättning för att människor ska 

må bra. Trygga människor har kraft och utrymme att en- 

gagera sig för sina medmänniskor och sin omvärld. Den 

ekonomiska tryggheten i form av fungerande försäkringar 

som ersätter förlorad inkomst vid arbetslöshet och sjuk- 

dom är en viktig grundbult i ett välfärdssamhälle. 

Miljöpartiet är kritiskt till stora delar av de förändringar av 

trygghetssystemen som regeringen har gjort. Vi menar att 

bekämpandet av arbetslöshet behöver ett brett angrepps- 

sätt med ett antal olika insatser. Det kan vara förbättrade 

möjligheter för företagande, åtgärder för ökad jämställd- 

het, utbildnings- och rehabiliteringsinsatser och individan- 

passade insatser. Vi vänder oss starkt emot regeringens 

förenklade analys och brist på aktiva åtgärder, och menar 

att den snarare skapar nya problem och ett större utanför- 

skap. 

Vårt största och viktigaste förslag på området är förslaget 

om arbetslivstrygghet. Om Miljöpartiet hamnar i majoritet 

efter valet 2010 kommer vi att lägga fram reformer för att 

stärka trygghetssystemen. 

Vi föreslår flera förändringar både på arbetslöshets- och 

socialförsäkringsområdet som innebär konkreta steg mot 

Arbetslivstrygghet. (För förslag om förändringar i arbets- 

löshetsförsäkringen se kapitlet om Jobb och Företagande.) 

ABC OM MILJÖPARTIETS POLITIK FÖR 

BÄTTRE TRYGGHET 

Arbetslivstrygghet 

Efter ett rådslag i partiet 2007 – 2008 har Miljöpartiet ut- 

vecklat ett eget förslag till trygghetssystem vid sjukdom 

och arbetslöshet som vi kallar arbetslivstrygghet. Vår ut- 

gångspunkt är att ett trygghetssystem ska vara modernt, 

enkelt och överskådligt. Enskilda människor ska veta vad 

som gäller och vart man ska vända sig den dag man behö- 

ver hjälp för att man blivit arbetslös, sjuk, eller tillfälligt 

har för låg inkomst för att klara sig. Människor ska inte 

bollas mellan olika åtgärder och myndigheter. Byråkratin 

ska minskas genom att myndigheterna organiseras så att 

de kan agera optimalt och utifrån en helhetssyn. 

Människor som inte kan försörja sig för att de är arbetslö- 

sa eller sjuka (eller både och) ska inte behöva fundera på 

hur stor ersättningen kommer att vara; den bör ligga unge- 

fär i samma nivå. Vi vill föra samman arbetslöshetsförsäk- 

ringen och sjukförsäkringen och skapa en ny myndighet. 

Den som är i behov av kommunalt försörjningsstöd, så 

kallat socialbidrag, ska kunna söka det på samma ställe 

och ha tillgång till samma stöd för rehabilitering eller för 

att återgå till arbetslivet. Alla som behöver ska få en egen 

personlig handledare. Såväl ersättning vid sjukdom och 

arbetslöshet ska finansieras solidariskt, över skatten. 

Det här innebär förslaget om arbetslivs- 

trygghet: 

Arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen slås ihop. 

En och samma myndighet har hand om försäkring för ar- 

betslöshet och sjukdom. 

En dörr in. Oavsett vilken hjälp du behöver vänder du dig 

till ett och samma kontor. 

Arbetslöshetsersättningen blir skattefinansierad, precis 

som sjukförsäkringen. 

Samma nivå på ersättning vid sjukdom eller arbetslöshet. 

Förenklade och mer verklighetsanpassade regler. Till ex- 

empel möjlighet till flexibel sjukpenning – inte bara fasta 

procentsatser såsom idag. 

Vissa villkor för att få ersättning kommer att finnas kvar, 

men de ska bli enklare, rimligare och mer begripliga. 

Fler ska omfattas. Till exempel ska studenter få rätt till 

ersättning vid arbetslöshet och rätt till ersättning vid sjuk- 

dom. 

Alla som behöver ska erbjudas en personlig handledare 

och skräddarsydda insatser. 

Försörjningsstödet (socialbidragen) förstatligas och flyttas 

från kommunen till den nya myndigheten.

Ersättningsnivån i sjukförsäkringen är i dag ca 80 pro- 

cent43 av en persons sjukpenninggrundande inkomst vid 

sjukdom eller arbetslöshet, men bara upp till det som kal- 

las taknivån. Storleken på taknivån skiljer sig för arbets- 

löshet och sjukdom. Vi vill att den ska vara lika. En rimlig 

nivå kan vara ungefär sju basbelopp, det vill säga en viss 

sänkning av takbeloppet i sjukförsäkringen som idag är 

7,5 basbelopp per år och en påtaglig höjning av den högsta 

nivån i arbetslöshetsersättningen som idag är 680 kronor 

per dag, vilket motsvarar 14 960 kronor per månad eller 

cirka 4,2 basbelopp. Basbeloppet för 2010 är 42 400 kro- 

nor. 

Inriktningen för modellen om arbetslivstrygghet är att fler 

ska omfattas, att kvalifikationsreglerna behöver förändras 

och att reglerna bättre behöver passa olika livssituationer. 

Samordning och samverkan. Finansiell samordning i olika 

former mellan myndigheter har visat sig vara bra. Det har 

Finsam och Socsamprojekten visat. Enligt nuvarande reg- 

ler får fem procent av statens medel, via Försäkringskas- 

san och Arbetsförmedlingen, användas friare för samver- 

kansprojekt i olika former. Miljöpartiets förslag om ar- 

betslivstrygghet inbegriper att Arbetsförmedlingen och 

Försäkringskassan slås samman, och deras medel hamnar i 

samma påse, tillsammans med försörjningsstödet som vi 

vill ska förstatligas 

Arbetsförmågan prövas 

Vi vill ta bort regeln som regeringen infört om att en sjuk- 

skriven persons arbetsförmåga ska prövas mot hela ar- 

betsmarknaden redan efter ett halvår. Vi menar att det är 

orimligt att kräva att en person ska behöva flytta till en 

annan ort för att kunna ta ett annat arbete redan efter så 

kort tid som ett halvår. Livssituationen, till exempel ifall 

ens partner har jobb och barnen går i förskola/skola, måste 

väga tyngre. 

Deltidssjukskrivning 

Vi kräver flexibla regler kring deltidssjukskrivning. I 

dagsläget är det möjligt att bli sjukskriven enbart i tre sta- 

tiska nivåer: 25, 50 eller 75 procent. Reglerna hindrar 

människor att arbeta utifrånden förmåga som de har. Sjuk- 

skrivning måste kunna vara helt flexibel och därför inte ha 

43 Efter det förändrade beräkningssättet som regeringen 

infört ska den sjukpenninggrundande inkomsten först multipliceras 

med 0,97. 

- 51 - 

fasta steg. Reglerna för sjukersättning (tidigare kallat för- 

tidspension) har ändrats så att det nu är möjligt att få det 

på en flexibel nivå. Regeringen har dock sagt nej till det 

gällande sjukpenning. 

Karensdag vid sjukdom 

Vi vill ta bort karensdagen och ersätta den med 50 procent 

av sjukpenninggrundande inkomst de första två dagarna. I 

dag har man en karensdag innan man får sjuklön. En dag 

med 100-procentigt inkomstbortfall drabbar vissa personer 

väldigt hårt. Det gäller framför allt de som har dåliga möj- 

ligheter till flexibilitet och inflytande över sina arbetstider. 

Det slår särskilt hårt mot dem som arbetar deltid förlagd 

till få dagar. För dem kan en karensdag innebära löneav- 

drag med mellan 1,64 till 3 dagar. 

Närståendepenning för anhörigvårdare 

Om en nära anhörig är i livets slutskede kan man upp till 

60 dagar (i vissa fall 240 dagar) ta ledigt från arbetet för 

vara anhörigvårdare och få så kallad närståendepenning på 

samma nivå som sjukpenningen. I dagsläget kan man vara 

det enbart på 25, 50 eller 100 procent. En person som 

normalt arbetar 75 procent kan alltså inte vara anhörig- 

vårdare på denna nivå. Det behöver ändras. 

Pensionärerna 

Vi vill förbättra för de pensionärer som har det sämst 

ställt. . Regeringen har höjt grundavdraget och därmed 

sänkt skatten för alla pensionärer vilket vi anser vara ett 

steg i rätt riktning. Utöver detta vill vi höja garantipensio- 

nen och fribeloppet i bostadstillägget. Vi vill också höja 

den andel av bostadskostnaden som räknas in vid beräk- 

ning av bostadstillägg, från idag 93 procent till 94 procent. 

Att höja ersättningen i bostadstillägget är ett sätt att rikta 

ersättning till dem som behöver, eftersom det är ett be- 

hovsprövat bidrag. 

Vi vill också höja den skäliga levnadsnivån från och med 

2011 till 6 209 kronor per månad för ensamstående och 5 

355 kronor per månad för sammanboende, motsvarande en 

ökning med cirka 500 kronor i månaden jämfört med den 

nuvarande nivån. Att höja den skäliga levnadsnivån är 

viktigt för dem som har de allra sämsta ekonomiska vill- 

koren. Det betyder att såväl äldreförsörjningsstödet som 

det särskilda bostadstillägget höjs. Det gagnar dem som 

inte ens kommit upp i full garantipension.

Miljöpartiets förslag ger störst effekt för dem med låg 

pension och även för ensamstående. Därmed gynnas sär- 

skilt kvinnor. Av samtliga personer som är över 65 år och 

har en inkomst under 80 000 kronor per år är 80 procent 

kvinnor44. 

Sjukersättning till studerande 

Rätt för studerande till ersättning om de är sjuka. Studen- 

ter bör efter en karens på två veckor, oavsett hur man fi- 

nansierar sina studier, kunna få ersättning motsvarande 

studiemedelsnivå mot uppvisade av läkarintyg. Enligt da- 

gens regler är det enda skydd som finns för studenter vid 

sjukdom att de som har studiemedel genom CSN kan få 

dem efterskänkta efter att de varit sjuka mer än 30 dagar. 

Förbättra möjligheterna att kombinera deltidsstudier med 

deltidssjukskrivning. Vi vill göra det möjligt att gå från en 

heltidssjukskrivning (eller aktivitets- eller sjukersättning) 

under lång tid till halvtidssjukskrivning för att kunna stu- 

dera på halvtid. Det måste också bli möjligt för den som 

studerar heltid och blir halvtidssjukskriven att kunna fort- 

sätta sina studier på halvtid. Det borde vara en självklar- 

het, men går inte med dagens system. Ändrade regler 

krävs hos försäkringskassa, CSN och i utbildningssyste- 

met. 

Sjukpenning 

Vi anser att de regler som nuvarande regering infört angå- 

ende gränser för sjukpenningen snarast måste upphävas. 

Vi vill delvis återgå till det system som gällde innan, men 

samtidigt utforma nya bättre regler för mer individanpas- 

sad hjälp. Människor kan inte tvingas att bli arbetsföra 

innan de faktiskt är det. Däremot behöver de betydligt mer 

stöd än vad de tidigare fått. Det är lika illa om människor 

är sjukskrivna eller har fått sjuk- eller aktivitetsersättning 

trots att de egentligen både kan och vill jobba. Vi vill ock- 

så ta bort regeln om att sjukpenningen efter ett år sänks 

från 80 procent till 75 procent. Likaså ska det inte finnas 

ett bortre stopp efter ytterligare 550 dagar (den så kallade 

stupstocken). 

44 Källa SCB gällande 2006. Samtliga individer i den aktuella 

gruppen var 90 561, medan 72 557 var kvinnor. 

- 52 - 


Försämringar av sjukförsäkringen 

Regeringen har haft som största prioritet att ”minska utan- 

förskapet”. Fler ska arbeta och färre få bidrag. Det är lov- 

värt, men det finns stora problem med analysen och de 

åtgärder som genomförts. Flertalet åtgärder har handlat 

om att utforma stramare regler vid sjukdom och arbetslös- 

het, vilket gjort att otryggheten ökat för många människor. 

Bland annat har ersättningsnivån sänkts och prövningen 

av arbetsförmåga har skärpts. När regeringen talat om att 

det ska löna sig att jobba har man i själva verket menat att 

det kosta att vara sjuk eller arbetslös. 

Förändringarna har genomförts i snabb takt och oklarhe- 

terna kring tillämpningen av de nya reglerna har varit sto- 

ra. Många känner sig pressade av de nya reglerna och för- 

står inte hur de ska kunna lösa deras situation. Behovet 

och beroendet av socialbidrag kommer också att öka när 

allt fler människor stängs ute från sjuk- och arbetslöshets- 

försäkringen. 

Sammanfattningsvis har regeringen sedan den tillträdde 

gjort följande försämringar i sjukförsäkringen: 

Arbetsgivarnas medfinansiering i sjukförsäkringen har 

avskaffats. 

Ersättningsnivån i försäkringen har sänkts. En tidsgräns 

för sjukpenningen på 12 månader med ersättning på 80 

procent har införts. Därefter ges förlängd sjukpenning i 

högst 18 månader med 75-procentig ersättning. Beräk- 

ningsgrunden av ersättningen har också sänkts genom att 

den inkomst på vilken ersättningen beräknas multipliceras 

med 0,97. 

En så kallad rehabiliteringskedja med fasta tidpunkter för 

att pröva arbetsförmågan hos sjukskrivna har införts. Det 

innebär bland annat att arbetsförmågan efter sex månader 

ska prövas mot hela arbetsmarknaden. 

Krav på att förskola ska skriva intyg att barnet inte varit 

där vid vård av sjukt barn (VAB) har genomförts. 

Arbetsgivarnas ansvar för rehabiliteringsutredningar har 

avskaffats. 

Minskade anslag till Försäkringskassans för att köpa in 

rehabiliteringstjänster

En stor del av regeringens förslag innebär att arbetslösa 

och sjuka ges ett snävare ekonomiskt utrymme och kon- 

trolleras i ökad omfattning. Den förväntade effekten är att 

människor snabbare ska återgå till arbete. Från Miljöparti- 

ets sida har vi riktat kraftig kritik mot regeringens politik. 

Vår uppfattning är att de allra flesta människor vill arbeta. 

Människor blir inte friska eller hittar ett jobb bara för att 

ersättningsnivåerna minskar. Det är rehabilitering och en 

aktiv politik för att skapa sysselsättning som avgör och här 

har regeringen misslyckats. 

I ett sent skede kom regeringen med ett förslag om att 

människor som utförsäkrats ska erbjudas ett 3-månaders 

introduktionsprogram på arbetsförmedlingen. Programmet 

ska innehålla utredning och kartläggning av stödbehov 

och därefter tillgång till arbetsförmedlingens ordinarie 

insatser, lönebidrag med mera.. Beslutet klubbades i de- 

cember 2009 för att börja gälla redan från 1 januari 2010. 

Det upplevdes av många som framtvingat i elfte timmen 

när det gått upp för regeringen att tidigare sjukskrivna 

människor inte per automatik skulle börja jobba trots de 

införda tidsgränserna. Ersättningen till dem som ingår i 

programmet motsvarar i a-kassan för dem som är med- 

lemmar där. Andra får aktivitetsstöd med endast 223 kro- 

nor per dag. 

Regeringen passade också på att mildra andra regler lite 

grand, till exempel genom att man ska få sjukpenning för 

ytterligare dagar om man varit inlagd på sjukhus, om man 

förlorat verklighetsuppfattningen eller om sjukdomen all- 

varligt skulle försämras vid återgång till arbete eller delta- 

gande i ett arbetsmarknadspolitiskt program. 

En kraftig mediastorm drog kort därefter i gång i decem- 

ber 2009. Detta efter att några cancerläkare skrivit på DN- 

debatt, 2 december 2009, att svårt cancersjuka patienter 

nekas sjukpenning av Försäkringskassan, tvingas säga upp 

sig och söka annat jobb. Regeringen duckade kort därefter 

och lovade förtydliga i lagstiftningen att allvarligt cancer- 

sjuka och andra grupper i liknande situation ska undantas 

från reglerna. 

Det finns en bra förändring regeringen gjort och som till 

sin karaktär skiljer sig från inriktningen de haft i övrigt på 

socialförsäkringsområdet. Det är en ny regel som syftar 

till att underlätta för personer med icke tidsbegränsad 

sjukersättning (förtidspension) att komma tillbaka till ar- 

bete. Regeln innebär att en person som har beviljats en 

- 53 - 

icke tidsbegränsad sjukersättning före juli 2008 kan arbeta 

eller studera utan att rätten till sjukersättning omprövas. 

En person som arbetar med sådan sjukersättning kan tjäna 

42 800 kronor per år utan att ersättningen minskas. 

Regeringen har under sin tid vid makten också gjort stora 

regelförändringar av arbetslöshetsförsäkringen och sjuk- 

försäkringen som bidragit till att färre människor idag har 

rätt att få ersättning (för mer information om förändring- 

arna av arbetslöshetsförsäkringen se avsnitt om jobb och 

företagande). Försäkringskassan har också blivit striktare i 

sina bedömningar när det gäller vilka sjukfall som berätti- 

gar till ersättning. Under 2010 kommer många knuffas ut 

ur sjukförsäkringen eftersom den bortre maxgränsen då 

inträder för de personer som beviljades förlängd sjukpen- 

ning enligt de nya reglerna. 

De striktare reglerna i sjukförsäkringen har fått till följd 

att ohälsotalet minskat. Antalet nya sjukfall har blir färre 

och sjukskrivningsperioderna kortare. Även antalet som 

har sjuk - och aktivitetsersättning minskar. Nedgången i 

ohälsotalet inleddes redan förra mandatperioden och speg- 

lar både att färre människor sjukskriver sig i onödan och 

att fler människor antagligen går till jobbet fast de är sju- 

ka. Vi menar att de försämringar som regeringen nu ge- 

nomfört kommer att leda till att fler människor utförsäkras 

och att fler kommer att bli beroende av socialbidrag när de 

inte längre kan får sjukersättning eller arbetslöshetsersätt- 

ning. 

Regeringen lät utreda ett förslag om obligatorisk arbets- 

löshetsförsäkring som mötte hård kritik hos remissinstan- 

serna. Det förväxlas ibland med vårt förslag. Obligatorisk 

arbetslöshetsförsäkring skulle innebära att alla arbetande 

skulle vara tvingade att försäkra sig. Vårt förslag om soli- 

dariskt finansierad arbetslöshetsförsäkring betyder att er- 

sättning vid arbetslöshet, likväl som vid sjukdom ska fi- 

nansieras solidariskt över skattsedeln. Det skulle ingå som 

en del av vårt allmänna trygghetssystem. 


Förslaget om arbetslivstrygghet har fått både ris och ros 

och väckte stor uppmärksamhet när det kom. Mest kon- 

troversiellt är förslaget om solidariskt finansierad a-kassa 

vilket mött motstånd hos vissa delar av fackföreningsrö- 

relsen. Kritiken har dock inte varit odelat negativ. Det

finns stora problem med dagens a-kassesystem, vilket 

många också inser. 

Socialdemokraterna har sagt sig positiva till idén om ”en 

dörr in”, dvs. att olika myndigheter finns på samma plats. 

Men den delen som handlar om solidariskt finansierad a- 

kassa, innebär samtidigt att dagens fackliga a-kassor förlo- 

rar en central uppgift. 

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har 

varit relativt ense i sin kritik av regeringens kraftiga för- 

sämringar av sjukförsäkringen. Socialdemokraterna och 

Miljöpartiet ligger relativt nära varandra vad det gäller 

vilka delar vi vill förändra i sjukförsäkringen. 


- Förslaget om solidariskt finansierad a-kassa innebär att 

a-kassorna inte längre ska ha hand om arbetslöshetsersätt- 

ningen, betyder inte det att fackföreningsrörelsen försva- 

gas? 

-MP: Nej det tror vi inte. Fackföreningarnas huvuduppgift 

är inte att vara ett försäkringsbolag som betalar ut a-kassa. 

Staten står redan idag för en ansenlig del av kostnaderna 

för arbetslöshetsersättningen, och ställer också villkor för 

när den får betalas ut. I dag får facken ofta kritik för regler 

i a-kassorna som facket inte kan påverka eftersom reglerna 

fastställts av regering och riksdag. Det är logiskt att staten 

tar över detta helt. 

- Varför har ni ändrat ståndpunkt när det gäller de sociala 

trygghetssystemen och lämnat förslaget om medborgar- 

lön? 

- MP: Vi har haft ett rådslag i partiet och beslutat oss för 

att driva arbetslivstrygghet. Tanken om medborgarlön är 

en långsiktig framtidsvision som ger uttryck för det starka 

sociala patos vi har i Miljöpartiet. 

Det viktiga idag är att vi har en politik som gör att så 

många människor som möjligt omfattas av trygghetssy- 

stemen. Vårt förslag om arbetslivstrygghet är effektivt och 

bra genom att fler människor kommer att omfattas och 

ingen ska falla utanför eller mellan stolarna. Vi tror också 

att våra förslag på förändringar av sjuk- och arbetslöshets- 

försäkringen svarar mot de utmaningar som dagens ar- 

- 54 - 

betsmarknad ställer på socialförsäkringarna. Dessutom är 

det ett ekonomiskt realistiskt förslag, både för staten och 

för människor som drabbats av sjukdom och arbetslöshet. 

- Med ert förslag om arbetslivstrygghet får de som idag 

har försörjningsstöd från kommunen istället ersättning 

från staten medan kommunen fortfarande har ansvaret för 

att hjälpa individen tillbaka till arbetslivet, är det en bra 

uppdelning? 

- MP: Vi tror det. Socialarbetare får en mer uttalad uppgift 

att arbeta med stöd och behandling. Yrkesrollen blir mer 

renodlad, vilket är väldigt viktigt. Som läget är idag kän- 

ner människor ofta en stor dubbelhet inför att ha kontakt 

med socialtjänsten. En annan fördel med vårt förslag är att 

myndigheter inte försöker bolla människor emellan sig. 

Om staten har kostnaden för både försörjningsstöd och 

ersättning vid sjukdom och arbetslöshet finns inget inci- 

tament att försöka skjuta över ansvaret till kommunen, 

något som ofta sker i dag. 

Läs mer: 

Riksdagsmotion 2009/2010: mp803 Arbetslivstrygghet

Miljöpartiets barn- och familjepolitik 

Miljöpartiets barn och familjepolitik sätter barnen i cent- 

rum. Oavsett hur barnets familj ser ut har alla behov av 

omvårdnad, trygghet och nära relationer med den. Vi me- 

nar att det är viktigt att ha tid för sina nära och kära.. 

Vi vill göra ett modernt föräldraskap möjligt. Ett som både 

ger utrymme för förvärvsarbete/studier och tid för barn. 

All grön politik genomsyras av ett barnperspektiv där vi 

försöker förstå vilka konsekvenser förslagen får för barn i 

olika slags familjer. 

Familjer kan se väldigt olika ut; de kan bestå av mamma- 

pappa-barn, men lika gärna pappa-barn eller mamma- 

mamma-barn. Olika typer av familjebildningar, så 

kallade stjärnfamiljer, ställer ökade krav på nytänkande 

när det gäller familjepolitiken. Den traditionella synen på 

föräldraskap bygger på en heteronormativ tvåsamhet. Be- 

greppet stjärnfamiljer, där kärnfamiljen bara är en av 

många familjetyper, är bättre anpassat för dagens Sverige. 

Vi har en framtidsinriktad barn- och familjepolitik som 

svarar mot barns och föräldrars önskemål och behov. Jäm- 

ställda uppväxtvillkor handlar om att ta ett helhetsgrepp 

om förskolan, föräldraförsäkringen, det ojämna deltidsar- 

betet, könsrollerna med mera. 

ABC OM MILJÖPARTIETS 

FAMILJEPOLITIK 

Barntid 

Båda föräldrarna ska kunna välja att gå ner i arbetstid un- 

der småbarnsåren. Därför har Miljöpartiet förslaget att 

föräldraförsäkringen ska byggas ut med en ny del. Vi kal- 

lar det barntid. Syftet med förslaget är att skapa möjlighe- 

ter att på ett rimligt sätt kombinera föräldraskap och arbete 

där barn och föräldrar får mer tid till varandra. 

Barntid innebär att båda föräldrarna kan välja att gå ner i 

tid och få en pensionsgrundande ersättning på maximalt 2 

500 kronor per barn och månad. Ersättningen är individu- 

- 55 - 

ell och kopplas till barnet. Varje förälder får 24 månaders 

barntid per barn som inte kan överlåtas. Föräldrarna kan ta 

ut sin del av barntiden samtidigt. Maxersättningen får 

man om man arbetar mellan 50 till 75 procent. Mellan 75 

och 100 procent trappas ersättningen av. 

Barnombud 

För att stärka barns rättssäkerhet, finns ett tydligt behov av 

statligt finansierade, men regionalt placerade, barnom- 

budsmän. De ska kunna arbeta med strukturella frågor 

som rör barn i den regionala verksamheten, men framför 

allt kunna arbeta med enskilda barn. Kontakten med en- 

skilda barn ska vara prioriterad. De ska kunna vara på 

barnens sida vid vårdnadstvister, jobbiga hemförhållanden 

omhändertaganden (även om det alltid ska finnas ett om- 

bud för barnen i rätten vid vid omhändertagande enligt 

Lagen om Vård av Unga (LVU) så finns det tillfällen när 

dessa inte är inkopplade).. De ska även kunna företräda 

barnen. Att barn får en ökad rättssäkerhet är också efter- 

frågat bland personer som jobbar i rättsväsendet och soci- 

altjänsten. 

Ensamstående föräldrar 

Ensamstående föräldrar har ofta en ekonomiskt svår situa- 

tion. Det gäller särskilt för dem som arbetar i yrken där 

löneläget är lågt. För att förbättra deras situation vill Mil- 

jöpartiet göra en höjning av det särskilda bidraget, som 

utgör en del av bostadsbidraget. Höjningen av det särskil- 

da bidraget är ett sätt att förbättra situationen för alla för- 

äldrar med låga inkomster, men omfattar i praktiken sär- 

skilt de ensamstående med låga inkomster. 

I en situation där barnet eller föräldern är mycket sjuk 

finns ingen möjlighet för ensamföräldern att exempelvis 

handla eller städa i hemmet. Vi vill därför att ensamföräld- 

rar vid sjukdom bör får rätt till hemstöd, en tjänst motsva- 

rande hemtjänsten för äldre. Vi tänker oss ett system med 

en låg avgift och med maxtaxa i de fall föräldern eller 

barnet skulle vara sjukt och behöva hjälp länge.

Föräldraförsäkring 

Miljöpartiet föreslår en mer individualiserad föräldraför- 

säkring än idag, för att ge barn mer tid med sina föräldrar. 

Vårt förslag innebär att föräldraförsäkringen tredelas. En 

tredjedel av tiden viks till vardera föräldern. Den resteran- 

de tredjedelen bestämmer föräldrarna över tillsammans. 

Syftet med tredelad föräldraförsäkring är att skapa förut- 

sättningar för en ökad jämställdhet både i hemmet och på 

arbetsmarknaden. Båda föräldrarna får ta ett ökat gemen- 

samt ansvar för barnuppfostran, hem och familj. För kvin- 

norna minskar risken att hamna efter i löneutveckling och 

karriärmöjligheter. Att föräldrarna delar på föräldraförsäk- 

ringen kan förändra synsättet hos arbetsgivare så att det är 

lika förutsättningar för att anställa och satsa på kompe- 

tensutveckling oavsett kön. 

Jämställdhetsbonus 

Systemet för jämställdhetsbonus är krångligt utformat och 

ger ersättning först i efterhand. Miljöpartiet menar att en 

större individualisering av föräldraförsäkringen är ett mer 

effektivt sätt att få papporna att ta ut en större del av för- 

äldraledigheten. 

Varken jämställdhetsbonus eller vårdnadsbidrag kommer 

att kunna utnyttjas av ensamstående föräldrar. Jämställd- 

hetsbonusen kräver per definition att man är två i hushållet 

som arbetar. 

Samhällsplanering på barns villkor 

Miljöpartiet menar att det är viktigt att samhällsplanering- 

en utgår utifrån barnens bästa och FN:s barnkonvention. 

Barn och unga som växer upp i städerna mår bra av ren 

luft, mindre buller och om miljöerna är planerade så att de 

kan leka och röra sig utomhus. Det är viktigt att planera 

samhällen så att barn kan cykla och gå mellan exempelvis 

bostaden, skolan och fotbollsträningen. Stadsplaneringen 

måste utgå ifrån att bevara gröna områden, säkerställa 

säkra trafikmiljöer med bra utrymme för cykling och gång 

på bekostnad av att utrymme för biltrafik och bilparkering 

minskar. 

Närhetsprincipen är viktig både i det klimatsmarta och 

barnvänliga samhället. Barn och äldre behöver ha närmare 

till parker och stadsnatur för att den ska upplevas som 

tillgänglig. Kollektivtrafiken måste vara tillgänglig och 

busshållplatser och stationer trafiksäkra miljöer även för 

barn. Även handel och servicefunktioner i närheten av 

- 56 - 

bostadsområden är mer barnanpassat än handel i externa 

köpcentrum. 

Vårdnadsbidraget 

Miljöpartiet anser att vårdnadsbidraget är ett stort steg 

tillbaka för jämställdheten och för barnen. Vår huvudsak- 

liga kritik mot vårdnadsbidraget är att vårdnadsbidraget 

bygger på att en förälder, i de allra flesta fall kvinnan, 

stannar hemma helt medan den andra föräldern jobbbar 

heltid. 

Det är fortfarande för tidigt att utvärdera reformen, men 

studier från andra länder har visat att det är framför allt 

kvinnor med dålig förankring på arbetsmarknaden som 

utnyttjar bidraget. Efterfrågan har inte varit särskilt stor 

och relativt få har ansökt om bidraget. Detta beror troligt- 

vis på den låga ersättningen och på att barn i Sverige i hög 

utsträckning går på förskola i någon form. 

Det är också ett steg tillbaka för integrationen eftersom det 

många gånger är kvinnor med invandrarbakgrund som 

stannar hemma med barnen. Förlusten blir dubbel: kvin- 

norna förlorar möjligheten till arbetslivserfarenhet i Sveri- 

ge och möjligheten att lära sig svenska. Barnen förlorar 

kontakten med övriga samhället, får färre kompisar och 

sämre möjligheter att lära sig svenska. 

Det är svårt att se på vilket sätt vårdnadsbidraget sätter 

barnen i centrum. En situation där ena föräldern hamnar 

längre från arbetsmarknaden kan bidra till ett besvärligt 

ekonomiskt läge då barnen blir äldre. Ur ett barnperspek- 

tiv är det mer långsiktigt hållbart att underlätta för båda 

föräldrarna att behålla kontakten med arbetslivet, samti- 

digt som de får mer tid för barnen än om de skulle jobba 

heltid. 


PERIODEN 

Regeringen gick till val på att genomföra två större refor- 

mer, vårdnadsbidrag och jämställdhetsbonus i familjepoli- 

tiken. 

Vårdnadsbidrag 

2008 infördes en rätt för kommunerna att införa vårdnads- 

bidrag. Det är ett obeskattat bidrag som maximalt uppgår 

till 3 000 kronor per månad. Villkoret är att barnet inte 

utnyttjar den offentligt finansierade förskoleverksamheten.

Enligt regeringen är syftet med vårdnadsbidraget att ge 

föräldrar möjlighet att tillbringa mer tid med sina barn. 

Vårdnadsbidraget ska göra det möjligt med en mjukare 

övergång mellan föräldraledighet och arbete. Lagen tving- 

ar inte kommunerna att införa bidraget men ger kommu- 

nerna en möjlighet. Kommunerna kan begränsa åtagandet 

men inte utvidga det. Ingen i hushållet får ha någon av 

följande förmåner: A-kassa och aktivitetsstöd, föräldra- 

penning, introduktionsersättning, sjukpenning som varat 

längre än 365 dagar, sjukpenning under eller omedelbart 

efter en period med a-kassa, sjuk/aktivitetsersättning, ål- 

derspension, äldreförsörjningsstöd. 

Jämställdhetsbonus 

Jämställdhetsbonusen syftar till att öka männens uttag av 

föräldraförsäkring. Bonusen blir högre desto mer lika för- 

äldraförsäkringen delas mellan föräldrarna. Bonusen till- 

faller den förälder som tagit ut flest dagar av föräldrale- 

dighet och baseras på hur många dagar den andra parten 

tagit ut. 

Bonussystemet är krångligt utformat och ger ersättning 

först i efterhand. Miljöpartiet menar att en större individu- 

alisering av föräldraförsäkringen är ett betydligt mer ef- 

fektivt sätt att öka männens ansvar för familjen. 

Varken jämställdhetsbonus eller vårdnadsbidrag kommer 

att kunna utnyttjas av ensamstående föräldrar. 3 000 kro- 

nor per månad räcker inte långt. Vårdnadsbidraget får hel- 

ler inte kombineras med offentligt finansierad barnom- 

sorg. Har man inte en mor- eller farförälder som kan stäl- 

la upp är det alltså i princip omöjligt att kombinera det 

med deltidsarbete. Jämställdhetsbonusen kräver per defini- 

tion att man är två i hushållet som arbetar. 


Det är stora likheter mellan de rödgröna på barn- och fa- 

miljeområdet. Socialdemokraterna vill förbättra kompe- 

tensen kring barns språkutveckling, framför allt barn med 

invandrarbakgrund. Detta stämmer väl överens med Mil- 

jöpartiets politik där vi bland annat drivit frågan om sats- 

ningar på modersmålsundervisning. 

Socialdemokraterna vill att vårdnadsbidrag ersätts med ett 

paket bestående av jämställdhetsbonus, utvidgad rätt till 

heltid och högre kvalitet i förskolan. Vänsterpartiet vill 

ersätta det med en fullt individualiserad föräldraförsäkring 

och fler förskollärare. Miljöpartiet har med barntidsförsla- 

- 57 - 

get satt fokus på att lösa människors vardagsproblem ge- 

nom att möjliggöra ekonomisk ersättning för föräldrar 

som arbetar deltid. De röda partierna anser liksom Miljö- 

partiet att det finns ett problem med att främst kvinnor 

tvingas arbeta deltid. Deltiden har därför blivit lite stigma- 

tiserad. Miljöpartiet vill, på ett pedagogiskt sätt, lyfta fram 

att uttaget av deltid är ojämnt fördelad mellan män och 

kvinnor och att en del av inkomstbortfallet borde ersättas 

genom vår vårt förslag till barntid. Dessutom menar vi att 

barntid kommer att stärka jämställdheten. 

Alla tre partier i det rödgröna samarbetet är överens om att 

vi måste se över och förbättra så att ensamstående och 

deras barn får en bättre situation. Likaså vill vi ha sats- 

ningar i kommunerna på så kallade nattis, det vill säga 

förskolor som är öppna på kvällar, nätter och helger. 

Många inom vård och omsorg är idag beroende av släkt 

och vänner för att lösa barnomsorgen, vilket också är en 

fråga som är extra viktig för ensamstående. 

Våra tre rödgröna partier är också överrens om att det är 

dags att skrota den gamla familjepoltiken som utgår ifrån 

att alla familjer är kärnfamiljer med mamma-pappa-barn. 

Vi vill driva en politik som värnar stjärnfamiljen, där för- 

utom kärnfamiljen också andra konstellationer finns med, 

såsom ensamstående föräldrar, bonusfamiljer, regnbågs- 

familjer osv. 


- Barntid är inte är tillräckligt styrande för att få jämställd- 

het, vad är det som säger att papporna kommer att ta ut 

bidraget? 

- MP: Barntidsförslaget är helt individuellt, det vill säga 

två år per barn går till respektive förälder. Detta ger ökade 

incitament för papporna att arbeta deltid eftersom bidraget 

annars försvinner. Det sänder också en signal till arbetsgi- 

varna om att samhället uppmuntrar männen till att ta ett 

större ansvar för familjen medan barnen är små. Troligt är 

dock att kvinnorna fortsatt kommer att vara överrepresen- 

terade när det gäller deltidsarbete, men vi gör bedömning- 

en att det kommer att minska tack vare barntidsförslaget. 

- Barntidsförslaget i dess nuvarande utformning är ett 

slags vårdnadsbidrag som försämrar kvinnors ställning på 

arbetsmarknaden och urholkar resurser till förskolan.

- MP: Skillnaden mot vårdnadsbidraget är stor eftersom 

barntid är beskattat vilket ger pensionspoäng. Barntidsför- 

slaget innebär inte heller lika mycket i inkomstbortfall. 

Dessutom gör kvoteringen av dagarna att även män upp- 

manas att ta ut barntid. Vad gäller kvinnors ställning på 

arbetsmarknaden stärks den av barntidsförslaget eftersom 

man måste arbeta deltid för att få del av bidraget. Båda 

föräldrarna kan ta ut barntid samtidigt och bidraget går att 

kombinera med offentligt finansierad förskola. 

LÄS MER 

Läs mer på www.tidsverkstaden.se och www.familjeliv- 

utan-tidsbrist.nu samt i rapporten ”Om föräldrars tidspress 

– orsaker och förändringsmöjligheter”. 

En politik för stjärnfamiljer - 

http://www.aftonbladet.se/debatt/article5588683.ab 

- 58 -

Miljöpartiets skol- och utbildningspolitik 

Varje elev i förskolan, grundskolan och gymnasiet ska ha 

möjligheter att både få kunskaper och utveckla sin sociala 

förmåga. Skolan ska främja lusten att lära samt utveckla 

barns och ungdomars kreativitet. 

För att det ska vara möjligt krävs att undervisningen an- 

passas så att den passar för elever med olika färdigheter 

och behov. Samtidigt måste lagens krav om att utbildning- 

en mellan olika skolor ska vara likvärdig efterlevas bättre. 

Skolan måste präglas av pedagogisk mångfald. Miljöparti- 

ets utbildningspolitik främjar mångfald, kunskap och kva- 

litet. 

Miljöpartiet anser att skolan måste utvecklas utifrån resul- 

tat från pedagogisk och annan forskning – vi anser att det 

är dömt att misslyckas att, som regeringen gör, snegla 

tillbaka på hur skolan fungerade på 1950-, 60- eller 70- 

talen för att söka lösningar på dagens problem. 

Det livslånga lärandet måste främjas och möjligheterna till 

studier för vuxna måste vara många: Grundutbildning, 

yrkesutbildning, högskoleutbildning och forskning. 

Utbildning är en rättighet för alla. Miljöpartiet vill att ut- 

bildning ska vara en möjlighet för alla genom att de eko- 

nomiska villkoren för studerande förbättras. 


GRUNDSKOLA OCH GYMNASIUM 

Behöriga lärare 

Miljöpartiet vill att lärare i skolan ska vara utbildade och 

behöriga. Obehöriga lärare i skolan bör erbjudas fortbild- 

ning på högskolan i det så kallade VAL-programmet. Re- 

geringen har skurit ner den möjligheten. 

Betyg 

Betygen som finns i dag främjar inte lärande. De ger all- 

deles för knapphändig information om hur eleven ligger 

till och vilka utvecklingsmöjligheter eleven har. Miljöpar- 

tiet förespråkar ett utvärderingssystem som motiverar ele- 

verna till att lära sig mer. Vi vill införa betygsfria skriftli- 

- 59 - 

ga omdömen som en formaliserad version av utvecklings- 

samtalen i varje årskurs i grundskolan. De betygsfria 

skriftliga omdömen som eleverna får kommer att vara 

ganska vida och breda i sin karaktär under de första års- 

kurserna för att allteftersom man kommer högre upp i sko- 

lan bli mer konkreta och relaterade till grundskolans ut- 

bildningsmål. Syftet med omdömena är att eleverna ska få 

utförlig och tydlig information om vad de kan, vad de inte 

kan och vad de kan bli bättre på. 

Så länge dagens betygssystem finns kvar ska eleverna ha 

en självklar rätt att få sina betyg omprövade. Betygssätt- 

ning är myndighetsutövning och bör självklart, liksom 

andra myndighetsbeslut, kunna omprövas. Det är en 

grundläggande fråga om elevernas rättssäkerhet. 

Miljöpartiet var kritiskt till regeringens reformering av 

betygsskalan till sju steg. Inte för att sju steg skulle vara 

dåligt i sig, utan för att det är mycket tveksamt att införa 

fler betygssteg utan att ha några kriterier för de nya stegen. 

Betygsfria skriftliga omdömen 

Miljöpartiet vill ersätta betygen med skriftliga, ej betygs- 

liknande, omdömen. Eleverna behöver mer utförlig infor- 

mation för att få vägledning i hur de kan utvecklas bäst. 

(Se även betyg). 

Elevhälsovård 

Miljöpartiet vill stärka elevhälsovården. När det finns 

vuxna tillgängliga och elevhälsovården fungerar på ett 

tillfredsställande sätt så har barn och ungdomar vuxna att 

vända sig till om man har frågor eller mår dåligt. Det be- 

hövs vuxna i barnens närhet som de känner förtroende för 

och som går att prata om allt från självmordstankar och 

ätstörningar till undringar om sex och samliv. 

Elevers rättigheter 

Elevers rättigheter behöver stärkas på flera sätt. Elever 

som riskerar att inte nå godkänt i alla ämnen har rätt att få 

ett åtgärdsprogram som talar om vad eleven behöver göra 

för att nå upp till målen och vilket stöd eleven ska få för 

att nå dit. Tyvärr håller åtgärdsprogrammen ofta alldeles

för låg kvalitet, och i vissa fall får elever inte ens något 

åtgärdsprogram. Miljöpartiet anser därför att elever ska 

kunna överklaga sina åtgärdsprogram. Alla elever har 

enligt lag rätt att få stöd – det är dags att det blir verklig- 

het. 

Friskolor 

Den pedagogiska mångfalden inom skolan måste värnas. 

Friskolereformen har varit bra för den svenska skolan och 

lett till en positiv utveckling för landets elever. Friskolor- 

na har bidragit till att lyfta nivån även bland de kommuna- 

la skolorna. Miljöpartiet anser att det är viktigt att även de 

kommunala skolorna ges större frihet. Skolor ska ha kun- 

na ha olika pedagogiska inriktningar och elever ska kunna 

välja olika inriktningar och tillvalsämnen. För att detta ska 

vara möjligt krävs att styrdokumenten tillåter variationer. 

Därför måste skolor som vill arbeta efter alternativa läro- 

planer och kursplaner kunna få möjlighet till undantag 

från de nationella styrdokumenten efter prövning av Skol- 

verket. Om skolor av pedagogiska skäl inte vill sätta betyg 

enligt de nationella bestämmelserna, anser Miljöpartiet att 

de måste få möjlighet till undantag. 

Friskolor och kommunala skolor 

Miljöpartiet anser att alla skolor, oberoende av om de är 

kommunala eller fristående, ska lyda under samma lagar 

och regler. Tillsyn ska vara lika. Straffåtgärder för de sko- 

lor som bryter mot lagar och regler ska vara likadana obe- 

roende av vem som driver skolan. Alla skolor ska också få 

samma resurser, dock bör det vara möjligt att ge skolor 

extraresurser där behov finns. Det är också viktigt att fri- 

stående skolor får samma resurser utifrån samma förut- 

sättningar som kommunala skolor, så att vi kan ställa 

samma krav på dessa som på de kommunala skolorna. I de 

fall som kommunerna tvingas göra nedskärningar i sko- 

lorna måste samma regler även gälla friskolorna, något 

den borgerliga regeringen har förhindrat i lag. 

Friskolor med religiös huvudman 

Fristående skolor med religiösa huvudmän lyder under 

samma regler som alla andra skolor. Det innebär att un- 

dervisningen inte får vara religiös och att skolan måste 

följa den av riksdagen fastställda värdegrunden. Under- 

visningen måste vara grundad i vetenskap och saklighet. 

Miljöpartiet anser att det är viktigt att friskolor med reli- 

giösa huvudmän lyder under samma lagar och regler som 

- 60 - 

alla andra skolor samt att dessa skolor är offentligt finan- 

sierade. Det är mycket viktigt att Skolinspektionen nog- 

grant följer upp att skolorna följer lagar och förordningar, 

inte minst ur ett elev- och barnperspektiv. Skolor som inte 

följer reglerna ska självklart inte få fortsätta. 

Förskolepedagogik 

Pedagogiken i förskolan ska utgå ifrån förskolans läroplan 

och främja barnens utveckling. Miljöparitet anser att för- 

skolan inte ska betraktas som en ”tidig skola”, utan barnen 

ska stöttas och uppmuntras genom lek i kombination med 

lärande. Miljöpartiet lägger stor vikt vid att lek kan ske 

utomhus. Barnens fantasi och lärande stimuleras genom 

att de får vara ute i naturen. Miljöpartiet anser också att 

modersmålspedagogik också ska vara en rättighet i försko- 

lan, för barn med ett annat modersmål. 

Genuspedagogik 

Miljöpartiet anser att all personal som arbetar inom i sko- 

lan, såväl på förskole-, grundskole- som gymnasienivå, 

ska ha en genuspedagogisk utbildning i bagaget. Exa- 

mensordningen, som reglerar vad en utexaminerad peda- 

gog ska kunna, bör ses över så att den understryker vikten 

av insikt i genusproblematik. Den utexaminerade pedago- 

gen ska kunna undervisa på ett sådant sätt att jämställdhet 

främjas. 

Kommunala skolor 

För Miljöpartiet har det alltid varit viktigt att alla skolor, 

oberoende av om de är fristående eller kommunala, är bra 

skolor. Därför driver vi frågor som pedagogisk frihet för 

kommunala skolor och skarpare kontroll och tillsyn för 

fristående skolor. Miljöpartiet är motståndare till förstatli- 

gande av skolan. 

Kunskap 

Den svenska grundskolan håller hög kvalitet men kan bli 

mycket bättre. En av tio som går ut grundskolan saknar 

behörighet att söka gymnasieskolans ordinarie program. 

Miljöpartiet anser att en mängd åtgärder bör vidtas för att 

höja kvaliteten i undervisningen och se till att fler elever 

får möjlighet att utveckla den kunskap de har rätt till. Vi 

vill tillföra en kvalitetsmiljard till skolan. Den ska bland 

annat användas till en mer individualiserad undervisning, 

förstärkt kompetensutveckling för lärare och ämnesunder- 

visning på modersmål.

Lärande 

En förutsättning för lärande är trivsel. Motivation och in- 

spiration är A och O för kunskapsutveckling. Risken är 

stor att en elev som inte trivs i skolan, som kanske känner 

sig maktlös och osynlig, tappar lusten till lärandet. Därför 

är det viktigt att skolan präglas av ett klimat av respekt 

mellan lärare och elever, och inom dessa grupper. 

Lärare och lärarfortbildning 

Lärarna är den enskilt viktigaste faktorn för kvaliteten på 

undervisningen. Miljöpartiet vill förbättra fortbildnings- 

möjligheterna för verksamma lärare genom att höja den 

ersättning som ges till de lärare som deltar i lärarlyftet. 

Miljöpartiet anser också att högskoleutbildningen för att 

obehöriga lärare ska bli behöriga, VAL, måste utökas och 

finansieras av staten. 

Nya undervisningsmetoder 

Undervisningsmetoderna måste ständigt utvecklas och 

framgångsrika metoder spridas. För att ge fler elever bättre 

förutsättningar för att nå kunskapsmålen i skolan vill vi 

inrätta en pott i statsbudgeten för kvalitativ pedagogisk 

utveckling. 

Ordning i skolan 

Miljöpartiet anser att regeringens ensidiga syn på elever 

som ”ordningsproblem” är både oriktig och olycklig. Na- 

turligtvis måste det finnas studiero i skolan. I den mån 

ordningsproblem finns så löses de inte genom straff, utan 

genom uppmärksamhet och motivation. Dessutom är be- 

skrivningen av elever i vissa fall rena påhopp. Politiken 

måste fokusera mer på kunskap och mindre på pseudolös- 

ningar, till exempel beslagta mobiltelefoner, som flyttar 

fokus bort från de egentliga problemen i skolan. 

Skolkökslyftet 

Miljöpartiet vill genomföra ett skolkökslyft som ger mål- 

tidspersonalen kunskaper och verktyg för att höja kvalite- 

ten på skolmaten. Staten och kommunerna bör tillsam- 

mans finansiera kompetensutveckling så att de kan gå från 

att vara kokerskor eller ekonomibiträden till att bli skol- 

kökskockar. 

- 61 - 

Det räcker inte med att maten på tallriken är näringsriktig. 

Det är bara det som hamnar i elevernas magar som räknas. 

God mat har bättre förutsättningar att både ge eleverna den 

näring de faktiskt behöver och en portion matkultur. 

Tillsynen måste bli skarpare 

Det svenska utbildningsväsendet är starkt styrt genom 

lagar och förordningar. Trots det förekommer missförhål- 

landen på skolor runtom i landet. Miljöpartiet är övertygat 

om att en större frihet för skolorna att utforma den egna 

verksamheten ger en bättre skola. Men stor frihet för ock- 

så med sig ett ökat ansvar. Alla har rätt till en likvärdig 

utbildning och det är statens ansvar att se till att den rät- 

tigheten är verklighet för landets elever. Därför måste vi 

ha en stark och bra tillsyn av våra skolor. 

I dag har Skolverket mycket begränsade sanktionsmöjlig- 

heter. Miljöpartiet anser att det ska gå att stänga en skola 

om grava missförhållanden upptäcks och inte åtgärdas. 

Fristående skolor kan redan i dag tvingas stänga genom att 

Skolverket drar tillbaka tillståndet för skolan. Men för 

kommunala skolor finns ingen motsvarighet. Att stänga en 

skola kan anses vara motiverat om det förekommer grava 

problem på skolan, om det till exempel är så att elever på 

skolan far illa. Det tycker Miljöpartiet är rimligt. Samma 

sak måste gälla för såväl kommunala som fristående sko- 

lor. 

Det finns ett behov av möjligheter till sanktioner som kan 

användas då det inte är motiverat att stänga skolan. Mil- 

jöpartiet vill därför införa en möjlighet till vitesföreläg- 

gande för Skolverket. Det betyder att skolor som inte rät- 

tar till brister som framkommit vid inspektion ska kunna 

tvingas att betala böter. Möjligheten till vitesföreläggande 

ska naturligtvis gälla alla skolor, så väl kommunala som 

fristående. 

Undervisningen ska individualiseras mer 

Miljöpartiet vill att den nationella timplanen skrotas så att 

lärarna får möjlighet att anpassa undervisningen efter var- 

je elevs behov. Timplanen föreskriver exakt hur många 

timmars undervisning varje elev garanteras i varje ämne. 

Ingen hänsyn tas till att en elev kanske behöver mer tid för 

att nå kunskapsmålen i ett ämne, men mindre i ett annat. 

Ett omfattande försök med slopad timplan har genomförts 

med goda resultat.

Undervisning på modersmålet 

Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan är 

betydligt mindre bland elever med utländsk bakgrund än 

elever med svensk bakgrund. Det är framför allt elever 

som kommit till Sverige efter att grundskolan startat som 

har svårt att nå målen. Miljöpartiet anser därför att kvalite- 

ten i undervisningen måste höjas för de elever som har ett 

annat modersmål än svenska. 

Modersmålsundervisningen behöver stärkas i första hand 

för att elever ska kunna lära sig bättre svenska. Med goda 

modersmålskunskaper är det enklare att lära sig svenska. 

Det behövs fler kompetenta modersmålslärare och två- 

språkiga ämneslärare. 

I dag finns en begränsning som säger att elever har rätt till 

modersmålsundervisning i som mest sju år. Det är en be- 

gränsning som Miljöpartiet vill ta bort och som även 

Skolverket rekommenderar. Miljöpartiet anser att kunskap 

i sitt modersmål ska betygssättas på samma sätt som andra 

språk i skolan och vara meriterande till högskolan. Miljö- 

partiet vill att modersmålsundervisning också ska ges i 

förskolan. 

Det kan vara mycket svårt för barn som ännu inte behärs- 

kar svenska tillräckligt bra att tillgodogöra sig undervis- 

ning i andra ämnen. Det gäller framför allt elever som 

nyligen anlänt till Sverige. Att undervisningen blir mer 

effektiv om lärarna talar ett språk som eleverna förstår 

säger sig självt. Miljöpartiet vill därför att en försöksverk- 

samhet genomförs i tio kommuner där man prövar att ge 

elever undervisning i matematik på sitt modersmål. Forsk- 

ningen har visat att språkförståelse har stor betydelse för 

elevers resultat i matematik. 

Upprustning av skollokaler 

Miljöpartiet vill tillsammans med Socialdemokraterna och 

Vänsterpartiet införa en skol-ROT för att göra det möjligt 

att renovera och energieffektivisera skollokalerna runtom i 

landet. Avdraget ska ge skolorna maximalt hälften av ar- 

betskostnaderna i stöd. För att få del av stödet ska energi- 

användningen minska med minst 30 procent. Vi har i våra 

budgetar avsatt 400 miljoner per år till satsningen. 

Vinst i friskolor 

Miljöpartiet är bestämda motståndare till kvartalskapita- 

lism inom utbildningssektorn, men vi vill inte ha något 

- 62 - 

vinstförbud. Vinster behövs inom friskolesektorn för att ge 

den ekonomiska stabiliteten som en långsiktig verksamhet 

behöver. Det kan också vara bra att komma ihåg att en hel 

del friskolor har också gjort investeringar initialt. 

Miljöpartiet anser att dock att vinstuttag i friskoleföreta- 

gen ska förbjudas i de fall det finns anmärkningar från 

Skolinspektionen som skolan inte åtgärdat. Vi vill även att 

vinstuttag och ägarbyte måste anmälas till skolinspektio- 

nen. För att uppmuntra ägare av skolor att återinvestera 

överskotten i sin verksamhet vill vi överskott som återin- 

vesteras i verksamheten ska vara befriat från skatt. 


HÖGSKOLA OCH UNIVERSITET 

Bildning 

Miljöpartiet menar allvar med talet om vikten av det livs- 

långa lärandet. Sverige behöver välutbildade människor 

och utbildning berikar människors liv. I en föränderlig och 

internationaliserad värld måste människor vara beredda att 

byta yrkesbana och att omskola eller vidareutbilda sig. 

Ska det vara möjligt krävs det att människor klarar sig 

ekonomiskt under den tid de studerar. Det är svårt idag. 

Förälder och student – går det att förena? 

Miljöpartiet anser att förutsättningarna för studenterna 

måste anpassas till en modern verklighet. Många studenter 

är idag föräldrar och regelverket måste anpassas till detta. 

Högre kvalitet i undervisningen 

Under det senaste decenniet har en omfattande utbyggnad 

av högskolorna skett och antalet studieplatser fördubbla- 

des mellan 1990 och 2006. Men kvaliteten i utbildningen 

är eftersatt. Särskilt inom områdena samhällsvetenskap, 

juridik, humaniora och teologi är resursbristen framträ- 

dande. Antalet studenter per lärare har ökat, och det är inte 

ovanligt med så lite lärarledd tid som fyra timmar per 

vecka. Självklart blir kvaliteten lidande om studenten är 

hänvisad till självstudier i mycket stor utsträckning. Mil- 

jöpartiet menar att mer resurser behövs till högskolan för 

att höja kvaliteten i grundutbildningen.

Kårobligatorium 

Miljöpartiet har drivit att kårobligatoriet ska avskaffas. 

När nu regeringen tog bort obligatoriet kompenserade de 

inte studentkårernas för de kostnader de har för viktig 

verksamhet i enlighet med vad som krävdes. Därför var 

Miljöpartiet mycket kritiskt till reformen. 

Praktik och bättre kontakt med arbets- 

marknaden 

Att hitta det första jobbet kan ofta vara svårt. Många stu- 

denter saknar ett eget kontaktnät och vägar ut i arbetslivet. 

Miljöpartiet vill förbättra lärosätenas stöd till att förbereda 

studenterna för att hitta en väg ut på arbetsmarknaden ge- 

nom att skapa karriärcentra. Det kan handla om att ordna 

praktik, hitta samarbeten kring examensarbete eller på 

annat sätt förmedla kontakter mellan studenter och arbets- 

givare. Vi vill därför avsätta pengar för att lärosätena ska 

utveckla karriärcenter. 

Mycket tyder på att återkommande kontakter med arbets- 

marknaden under utbildningstiden gör det lättare att få 

jobb efter examen. Därför är möjligheten att få göra prak- 

tik under sin studietid mycket eftertraktad bland studenter, 

men många lärosäten erbjuder inte den möjligheten. Mil- 

jöpartiet föreslår därför en försöksverksamhet med prak- 

tik. Praktiken bör utformas som en tio veckors kurs som 

ger poäng och är studiemedelsberättigande. 

Studieavgifter 

Regeringen har beslutat att införa studieavgifter i högsko- 

lan för utländska studenter. Miljöpartiet, liksom alla stu- 

dentpolitiska organisationer, vill ha helt fri utbildning. 

Studiemedel 

I dag ligger studiemedlet på knappt 7 800 kronor i måna- 

den vid heltidsstudier. Av denna summa är cirka 2 700 

kronor bidrag. Man ska kunna bedriva högskolestudier på 

heltid utan att tvingas att arbeta vid sidan av. Det riskerar 

att påverka de studerandes resultat negativt om det inte 

finns möjlighet att fokusera på studierna. Miljöpartiet vill 

höja bidragsdelen i studiemedlet med ytterligare 900 kro- 

nor i månaden. Den borgerliga regeringen beslutade att 

höja bidragsdelen med 40 kronor och lånedelen med 390 

kronor från våren 2010. Det är för lite och ökar studenter- 

nas skuldbörda. 

- 63 - 

Studenternas trygghetssystem 

Regeringen har försämrat tryggheten för studenter genom 

att de tagit bort studerandevillkoret som gav en karenstid 

för att kvalificera sig till a-kassan. 


VUXENUTBILDNING OCH KOMPETENSUT- 

VECKLING 

Byta karriär ska vara möjligt 

Miljöpartiets vision är ett arbetsliv där människor har stor 

frihet att förverkliga sina livsvisioner. Vi anser att vidare- 

utbildning, byte av yrke och arbetsplats i grunden är något 

mycket positivt. Den moderna arbetsmarknaden ställer 

stora krav på individen. Omvandlingstakten och struktur- 

förändringar i ekonomin sker snabbt. Detta ställer stora 

krav på samhället att tillhandahålla utbildning och kompe- 

tensutveckling för individen genom hela livet. 

Komvux, yrkesvux och kvalificerad yrkes- 

utbildning 

Miljöpartiet anser att det satsas för lite resurser både på 

vuxenutbildning och på kompetensutveckling. Komvux, 

yrkesvux, kvalificerad yrkesutbildning (KY) och arbets- 

marknadsutbildning är viktiga både för att ge människor 

nya möjligheter att utvecklas och för att tillgodo se beho- 

vet av kvalificerad arbetskraft på arbetsmarknaden. I riks- 

dagen har Miljöpartiet föreslagit omfattande satsningar på 

alla dessa områden. 


FORSKNING 

Fri forskning 

Fri forskning är en av förutsättningarna för ett fritt och 

öppet samhälle. Forskningen kan bidra med kunskap och 

nya perspektiv. Den statliga forskningspolitiken måste 

garantera både den fria nyfikenhetsstyrda forskningen och 

den tillämpade, lösningsfokuserade forskningen. Det finns 

ett värde av kunskap i sig, och ny kunskap kan ofta visa 

sig ha relevans för samhället, ibland inom helt andra

sammanhang än den ursprungligen utvecklades i. Därför 

går det inte att göra en tydlig distinktion mellan grund- 

forskning och behovsmotiverad forskning. Däremot går 

det att göra en distinktion mellan grundforskning och till- 

lämpad forskning, dock finns ingen motsättning däremel- 

lan. Båda delarna behövs. 

Forskningsmedel 

Regeringen har gått alltför långt i sin detaljstyrning av 

forskningsmedlen. Miljöpartiet menar att det är motiverat 

att prioritera vissa ämnesområden, till exempel klimat- 

forskning, men anser att medlen bör vara betydligt friare. 

När regeringen så tydligt specificerar exakt vilka aspekter 

som forskningen bör titta närmare på så riskerar man att 

gå miste om mer intressanta och givande forskningspro- 

jekt, helt enkelt för att dessa faller utanför ramen. 

Den borgerliga regeringen har under mandatperioden in- 

fört en koppling mellan resurser och kvalitet. Det är vik- 

tigt att forskningens kvalitet är hög och därför rimligt att 

statliga forskningsmedel åtminstone delvis fördelas efter 

kvalitetskriterier. Tidigare har forskningsmedlen fördelats 

till lärosätena helt efter regeringens politiska bedömning- 

ar. Miljöpartiet är kritiskt till hur regeringen har valt att 

utforma resurstilldelningssystemet. Miljöpartiet är positivt 

till tydliga kriterier för resurstilldelningen men vi menar 

att indikatorerna måste vara bredare och bättre spegla kva- 

litet i forskningen. 

Kvinnliga professorer och jämställdhet i 

högskolan 

Endast 18 procent av professorerna är kvinnor. Detta trots 

att det totala antalet professurer fördubblats de senaste tio 

åren och att könsfördelningen bland de yrkesverksamma 

på universitet och högskolor totalt sett är jämn. I dag finns 

en lag om likabehandling inom högskolan. Trots det visar 

undersökningar att 13 procent av de kvinnor som studerar 

på grundutbildning och 25 procent av de kvinnliga dokto- 

randerna har känt sig negativt särbehandlade på grund av 

sin könstillhörighet. Högskoleverket bör, när de gör tillsyn 

av högskolor och universitet, också granska lärosätena ur 

ett jämställdhetsperspektiv. 

- 64 - 


Folkpartiet och Vänsterpartiet är förespråkare av starkare 

statlig styrning och reglering inom skolans område. 

Vänsterparitet profilerar sig mot valfrihet och har en nega- 

tiv inställning till friskolor. Vänsterpartiet är också emot 

att man ska få välja mellan olika kommunala skolor och 

tycker att närhetsprincipen är den som ska gälla. Vänster- 

partiet värnar liksom Miljöpartiet om elevernas rättigheter 

och vill stärka elevernas inflytande. Vänsterpartiet vill 

avskaffa betygen. 

Socialdemokraterna accepterar friskolorna och ser att sko- 

lorna bidragit till pedagogisk förnyelse. Socialdemokra- 

terna är skeptiska till valfrihet om det riskerar att bidra till 

att förstärka segregering. Därför håller de närhetsprincipen 

högt. 

Socialdemokraterna vill som Miljöpartiet ha en samman- 

hållen gymnasieskola, där både teoretiska och yrkesinrik- 

tade program ger högskolebehörighet. 

Socialdemokraterna, liksom Miljöpartiet, fäster stor vikt 

vid det livslånga lärandet, kanske främst genom att man 

vill ha stark vuxenutbildning. Synen på lärande präglas 

liksom hos Miljöpartiet av uppmuntran och inspiration 

snarare än av disciplin och lydnad. Skolans kompensato- 

riska uppdrag är viktigt, det vill säga. att skolan måste 

klara av att kompensera för att elever har olika förutsätt- 

ningar hemma, menar s. 

Folkpartiet är det parti som i stor utsträckning utformat 

regeringen skolpolitik och det råder ingen tvekan om att 

Folkpartiet är det parti som står längst ifrån Miljöpartiet. 

Folkpartiet vill förstatliga skolan. De vill minska valfrihe- 

ten genom att bland annat begränsa elevers möjligheter att 

välja tillvalsämnen, genom att ta bort de specialutformade 

programmen på gymnasiet och genom att göra det svårare 

för skolor att arbeta efter alternativ pedagogik. De har 

också en syn på elever som är helt främmande för Miljö- 

partiet. Folkpartiets beskrivningar av skolan är ofta över- 

drivna. De vill ha ordning och reda och påstår, ofta felak- 

tigt, att skolan är mycket undermålig. Det handlar inte 

bara om retorik utan visar sig också i praktisk politik ge- 

nom till exempel införandet av ordningsomdömen och att 

ge lärare rätt att beslagta föremål från elever.


PERIODEN 

Regeringens skolpolitik präglas av en förenklad och svart- 

vit syn på undervisning och frågor om ordning, betyg och 

nationella prov har dominerat. Politiken har också präglats 

av starkare statlig styrning och minskad pedagogisk frihet. 

Björklunds populistiska framtoning som var så framgångs- 

rik i valrörelsen 2006 har fått utstå betydlig kritik när det 

under mandatperioden omvandlats till konkret politik. 

Politiken synades bland annat i radioprogrammet Kris i 

skolan i P1 (se länk under läs mer, sist i avsnittet). 

Förskolan 

Regeringen har infört Förskolelyftet för att möjliggöra 

fortbildning och skapa karriärvägar, vilket Miljöpartiet 

tycker är positivt. Regeringen har också valt att införa 

allmän förskola från tre års ålder vilket Miljöpartiet har 

varit emot. Skälet är att familjer via maxtaxan redan har en 

kraftigt subventionerad förskola. Miljöpartiet vill istället 

använda pengarna till att höja kvaliteten i förskolan. 

Grundskola 

Regeringen har byggt sin politik på en argumentation om 

att kunskapsresultaten i den svenska skolan har sjunkit 

dramatiskt. Utbildningsminister Jan Björklund har hänvi- 

sat till internationella undersökningar som gjorts. Men 

Björklund har behandlat statistiken vårdslöst, något som 

bland annat Sveriges Radio visat tydligt i sina granskning- 

ar. Regeringens lösningar för att öka kunskapsresultaten i 

skolan har i huvudsak varit inriktade på ordningsfrågor 

och betygsreformer. 

En av de första åtgärder regeringen vidtog var att ge lärare 

rätt att beslagta föremål från elever och att göra det möj- 

ligt att flytta mobbare. Regeringen har ändrat betygen så 

att ogiltig frånvaro ska skrivas in i betygsdokumentet, till 

skillnad från elevengagemang som regeringen inte anser 

vara relevant. Man har också skapat lagligt utrymme för 

skolor att frivilligt införa omdömen i ordning och upp- 

förande. 

Regeringen har infört ett förbud för elever att läsa upp sina 

betyg på Komvux om eleven har fått minst godkänt i ett 

ämne. 

- 65 - 

I fråga om betygsreformer har Regeringen infört möjlighe- 

ten att ge skriftliga betygsliknande omdömen från första 

klass och dessutom aviserat att göra samma sak för för- 

skoleklasser. 

Betygssystemet har förändrats så att betygsskalan innehål- 

ler fler betygssteg, sju stycken jämfört med tidigare fyra. 

Eleverna kommer att få betyg från och med sjätte klass. 

Miljöpartiet har inte varit kritiskt till antalet betygssteg, 

men däremot till att det inte finns några nationella kriterier 

för de två nya betygsstegen. Miljöpartiet har med stöd av 

forskning och fakta lyft fram förslag om att betygsfria 

skriftliga omdömen bör införas istället för betyg, utom i 

avgångsklasser, åk 9 och i gymnasiet. 

Regeringen har också fokuserat på starkare statlig styrning 

och likriktning av skolan. Fler och tidigare nationella prov 

innebär att den nationella uppföljningen stärks, men det 

innebär också en starkare styrning eftersom alla skolor 

måste lära sig samma saker samtidigt. Miljöpartiet vill gå i 

motsatt riktning med ökade möjligheter för lärare, föräld- 

rar och elever att forma en skola som passar dem. 

Gymnasieskola 

Hösten 2006 drog den borgerliga regeringen tillbaka den 

redan beslutade gymnasiereformen GY- 07, som tagits 

fram av den förra regeringen med stöd av Miljöpartiet och 

Vänsterpartiet. Det var ett hårt slag mot landets gymnasie- 

skolor eftersom förberedelserna vid det laget gått mycket 

långt. Detta innebar bland annat att den gymnasiala lär- 

lingsutbildning som Miljöpartiet drivit igenom inte kunde 

komma igång förrän hösten 2008. 

Regeringen tillsatte också en utredning med uppdrag att 

utforma en ny struktur för gymnasieskolan, med tre olika 

inriktningar: En teoretisk examen som leder till högskole- 

studier, en yrkesexamen som ger fördjupande yrkeskun- 

skaper och lärlingsutbildningar för elever som hellre vill 

lära sig ett yrke på en arbetsplats än i skolan. 

Miljöpartiet är positiv till de tre olika utbildningsinrikt- 

ningarna, men anser att alla gymnasieprogram även i 

framtiden ska leda till högskolebehörighet. Från näringsli- 

vets sida har man tydligt efterfrågat allmänteoretiska kun- 

skaper och behörigheter för yrkesutbildade elever. Dess- 

utom har andelen som når högskolebehörighet inom de 

yrkesförberedande programmen ökat kraftigt under 2000- 

talet. Om yrkesprogrammen inte ska leda till högskolebe-

hörighet måste den kommunala vuxenutbildningen ha gott 

om resurser så att alla har möjlighet att läsa in högskole- 

behörighet senare. 

Regeringen har begränsat valfriheten inom gymnasiesko- 

lan bland annat genom att ta bort de specialutformade 

programmen och ersatt dessa med särskilda program. Man 

har även minskat det individuella valet med en tredjedel. 

Miljöpartiet är kritiskt till dessa förslag. Mångfald är vik- 

tigt och utbildningsväsendet måste vara flexibelt och brett 

så att det kan tillhandahålla många olika kompetenser. 

Lärarutbildning 

Regeringen lanserade tidigt en satsning på fortbildning av 

lärare kallad Lärarlyftet. Det var väl motiverat med tanke 

på att den enskilt viktigaste faktorn för bra utbildning är 

bra lärare. Miljöpartiet anser dock att det skulle förbättra 

möjligheterna för lärarna att delta i lärarlyftet om ersätt- 

ningsnivån för lärarna höjs. 

I skolorna finns många duktiga obehöriga lärare som skul- 

le behöva komplettera sin utbildning och få behörighet. 

Miljöpartiet vill förbättra förutsättningarna för dem som 

deltar i denna utbildning. 

Högskola 

Regeringen har gjort en del satsningar på ökad kvalitet i 

högskolan. Ersättningen per plats har under mandatperio- 

den höjts inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik, 

teologi, naturvetenskap och teknik. Miljöpartiet anser att 

dessa satsningar är viktiga men otillräckliga. Vi har i bud- 

getalternativ avsatt betydligt mer för ytterligare höjningar 

inom humaniora, samhällsvetenskap, teologi och juridik – 

ämnesområden som har stora problem med alltför lite lä- 

rarledd undervisning. 

Miljöpartiet anser att regeringen prioriterar fel frågor när 

det gäller högskolan. Frågor om organisationsformer och 

självbestämmande som regeringen prioriterat borde hamna 

långt nedanför andra frågor. Frågan om höjt studiemedel 

till exempel. Tre av fyra borgerliga partier lovade i valrö- 

relsen 2006 att de skulle höja studiemedlet, men det dröjde 

till våren 2010 innan en höjning kom, och då med blyg- 

samma 40 kronor i bidrag och 390 kronor i lån. 

- 66 - 

Forskning 

Regeringen har under mandatperioden tillfört stora resur- 

ser till forskningen. Regeringen har prioriterat områdena 

medicin, teknik och klimat. Miljöpartiet anser att de över- 

gripande områdena är bra men är kritiska till den detalje- 

rade styrningen av medlen som innebär ett tydligt brott 

mot tidigare inriktning i forskningspolitiken. 

Regeringen har också förändrat systemet för hur forsk- 

ningsresurser fördelas till högskolorna. Reformen innebär 

att hänsyn ska tas till kvalitet vid fördelning av medel. Det 

är i sig något mycket bra, men Miljöpartiet är starkt kritis- 

ka till att endast två indikatorer på kvalitet ska användas: 

citeringar i vetenskapliga tidskrifter och förmåga att attra- 

hera externt kapital. Det riskerar att leda till en snedvrid- 

ning i fördelningen av resurser. 

FRÅGOR OCH SVAR – TIPS PÅ ARGUMENT 

- Eleverna måste få betyg. Eleverna och föräldrarna måste 

få besked om hur eleven ligger till i skolan. Ju tidigare 

desto bättre, så att det finns tid att eleven ska lära sig mer. 

Varför är Miljöpartiet emot betyg? 

- MP: Betyg ger inte kunskaper. 

Det är bara i teorin som betygen förbättrar studieresultaten 

för alla elever. De är lätt att tro att de kan öka motivatio- 

nen och ge feedback till elever och föräldrar. Ii verklighe- 

ten fungerar betyg sällan eller aldrig på det sättet. Betyg 

påverkar elevernas självbild. De som får låga betyg stäng- 

er av inlärningen och får sänkt motivation. 

Utförliga betygsfria skriftliga omdömen är däremot en 

slags feedback som ger eleverna bättre motivation och 

studieresultat. Eleverna får veta vad de kan, vad de inte 

kan och vad de kan bli bättre på. Det ger också föräldrarna 

mer kvalitativ information. 

Miljöpartiet vill ersätta betygssystemet med skriftliga be- 

tygsfria omdömen i alla årskurser, men ha kvar betygen i 

årskurs 9, samt i avslutningskurserna i gymnasiet. Som 

urvalskriterium när elever söker till gymnasiet, till vidare 

studier eller jobb finns inga fungerande alternativ.

- Friskolor är segregerande och innebär att välutbildade 

föräldrar med god ekonomi sätter sina barn i fina skolor, 

medan de som inte har föräldrar som vet att välja skola 

blir kvar i den kommunala skolan. Hur kan ni i Miljöpar- 

tiet försvara det? 

- MP: Att Sverige är segregerat är ett stort problem. Den 

mest påtagliga segregationen är bostadssegregationen. I 

vissa områden bor bara välutbildad medelklass medan 

andra områden är socialt utsatta. Innan friskolorna kom 

fanns inget alternativ – alla var tvungna att gå i skolan 

som låg närmast. Möjligheten att välja skola (gäller oav- 

sett om det är friskola eller kommunal skola) kan fungera 

som en motkraft till den starka boendesegregationen. 

Att vissa skolor har sådan inriktning som ändå vidmakt- 

håller segregering eller förstärker denna är ett problem 

som skolorna och kommunerna måste arbeta för att mot- 

verka. 

Friskolorna har haft en mycket positiv inverkan på det 

svenska skolväsendet. Dels har det blivit möjligt för elever 

som inte känner sig hemma i sin närmaste skola att välja 

en skola med en annan pedagogisk profil. De kommunala 

skolorna har också utvecklats i positiv riktning genom att 

intresset att klara konkurrensen om eleverna med friskolor 

finns. 

- Religiösa skolor indoktrinerar barnen i en viss religion 

och förhindrar barn att tänka kritiskt. Dessutom verkar de 

segregerande eftersom bara en viss sorts föräldrar sätter 

sina barn i en religiös friskola. 

- MP: Friskolor får inte vara religiösa. Däremot är det till- 

låtet att skolor har en religiös huvudman. Det är inte det- 

samma som att undervisningen är religiös. Skollagen säger 

tydligt att religiösa inslag inte får förekomma i undervis- 

ningen. Det enda religiösa som får erbjudas i skolan är till 

exempel frivillig morgonbön, man får ha religiös konst på 

väggarna och så vidare. Skolor med religiös huvudman 

måste precis som alla andra skolor följa de värdegrunder 

som fastställs i läroplanen. Läroplanen är mycket tydlig 

med att undervisningen ska vara saklig och allsidig. 

Det finns exempel på friskolor med religiös huvudman 

som inte följer reglerna. Lagen ger inte myndigheterna 

rätt att stänga skolan direkt eller på andra sätt snabbt böt- 

fälla skolan för att reglerna inte efterlevs. Miljöpartiet 

tycker att möjlighet att stänga friskolor som inte följer 

- 67 - 

reglerna ska införas. Det är viktigt att kontrollen fungerar 

bra för att det inte ska finnas några misstankar att eleverna 

far illa. Det är också bra för skolorna. 

Religion är en mänsklig rättighet. Enligt Europakonven- 

tionen om de mänskliga rättigheterna har föräldrar rätt att 

välja en skola för sina barn som är förenlig med deras re- 

ligiösa tro. 

- Är inte Miljöpartiets skolpolitik flummig? 

- MP: Miljöpartiet är det parti som valt att grunda sin 

skolpolitik på pedagogisk forskning och beprövad erfa- 

renhet. Människor är olika och har olika förutsättningar – 

därför är det bättre att individanpassa undervisningen än 

att pressa in alla i samma form. Skriftliga omdömen ger 

bättre resultat än betyg, därför är de bättre. Det viktigaste 

är att vi har en bra skola, inte att lösningarna kan beskrivas 

i en mening. 


Grundskolan 

Grundskolan har cirka 1 miljon elever. 91,5 procent av 

eleverna går i kommunala skolor och 8,5 procent i fristå- 

ende skolor45. Andelen elever i fristående skolor ökar. 

Sverige satsar mycket resurser på skolan och är ett av de 

länder i världen som satsar mest resurser på utbildning i 

förhållande till BNP (bruttonationalprodukten). Även om 

det satsas mycket pengar finns det betydande skillnader 

mellan kommunernas genomsnittskostnader för en grund- 

skolelev. 

Kunskapsutvecklingen i skolan är omdebatterad. En indi- 

kator på utveckling är snittbetyget som har ökat under de 

senaste tio åren och 2007 nådde 207,3 vilket kan jämföras 

med maxvärdet 320. Resultatet på de nationella proven i 

årskurs nio har förbättras något i svenska och svenska som 

andraspråk, medan de försämrats något i matematik. 

Flickor har generellt sett bättre betyg än pojkar i de flesta 

ämnen, oavsett elevernas bakgrund. 

9 av 10 elever som lämnar grundskolan är behöriga till 

gymnasieskolan. Nivån har varit ungefär den samma un- 

45 Uppgifterna i avsnittet är hämtade från Skolverkets lägesbedömning 

2007, SKL:s rapport Aktuellt om skola och 

förskola 2008 och från Högskoleverkets årsrapport 2008.

der hela 2000-talet. Andelen elever som är behöriga till 

gymnasiet är mindre bland elever med utländsk bakgrund 

(77 procent) än bland elever med svensk bakgrund (91 

procent). Framför allt är det elever som kommit till Sveri- 

ge sent som har svårt att nå målen, där är det bara 56 pro- 

cent som klarar behörighetskraven. 

Många studier visar på bristande likvärdighet i bedömning 

och betygssättning i skolan. Skolverkets studier har visat 

att det finns stora skillnader mellan skolor och även inom 

skolor i hur man sätter slutbetyg i förhållande till de natio- 

nella proven. I det här avseendet finns inga skillnader mel- 

lan fristående och kommunala skolor. 

Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen har 

minskat från drygt 90 procent 1990 till 85 procent 

2007/08. I kommunala grundskolan är andelen högre än i 

fristående grundskolor. 

I debatten om tillståndet i den svenska skolan hänvisas 

ofta till internationella jämförelser av elevers kunskapsni- 

våer, som PISA, PIRLS och TIMS. De visar sammantaget 

att läsförmågan hos svenska elever är god. I PISA hade 

fem OECD länder högre medelvärde än Sverige 2006. 

Bland de nordiska länderna var Finland bättre medan de 

andra hamnar under Sverige. I PIRLS hamnade Sverige på 

sjätte plats. 

Matematikkunskaperna har enligt TIMS försämrats i jäm- 

förelse med andra länder. Enligt TIMSS 2007 ligger 

svenska elever på genomsnittlig nivå i naturvetenskap, 

men under genomsnittet i matematik både i årskurs 4 och 

8, i jämförelse med övriga EU/OECD-länder. Jämfört med 

förra TIMSS-undersökningen 2003 har resultaten för 

årskurs 8-elever försämrats i både matematik och naturve- 

tenskap. 

Skolverket har under hösten publicerat en undersökning 

där man pekar ut tre faktorer som avgörande för resultat- 

försämringen i den svenska skolan. 1. Den ökande bo- 

stadssegregationen, 2. Att skolor i svaga områden får för 

lite ekonomisk kompensation i förhållande till sitt uppdrag 

och 3. Att lärarna inte har lyckats individualisera under- 

visningen på ett professionellt sätt. 

Gymnasieskolan 

I den svenska gymnasieskolan går drygt 375 000 elever. I 

jämförelse med grundskolan är det något fler som går i 

friskolor på gymnasienivån. 84 procent går i kommunala 

- 68 - 

gymnasieskolor och cirka 15 procent i friskolor. Även i 

gymnasiet ökar antalet elever i fristående skolor. 

98,6 procent av de elever som lämnade grundskolan 2007 

gick vidare till gymnasiet. Nio procent började 2007 på 

det individuella programmet. Nivån har legat på samma 

nivå under den senaste tioårsperioden. 

Av de elever som började gymnasiet 2003 hade 75 procent 

fått slutbetyg fyra år senare. Nivån har legat däromkring 

under hela 2000-talet (ett slutbetyg kan innehålla betyget 

IG). Andelen som når behörighet till högskolan inom fem 

år efter de börjat gymnasiet 2002 var 68 procent och har 

ökat med cirka 5 procentenheter jämfört med 1997. 

Många elever som går individuellt program (IV) når aldrig 

fram till ett slutbetyg. Av dem som började på IV 2001 var 

det bara 25 procent som fått ett slutbetyg efter fem år. 

Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen i gymna- 

siet är 74 procent i genomsnitt, varav 78 procent i kom- 

munala skolor och 53,5 procent i fristående gymnasiesko- 

lor. Andelen behöriga lärare är högre bland lärare som 

undervisar i kärnämnen och där är också skillnaden mellan 

kommunal och fristående skolor liten. 

Flickor och pojkar väljer olika gymnasieutbildningar. 

Samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga och mediepro- 

grammen är relativt jämnt könsfördelade. Mest ojämn är 

fördelningen inom energi, el, bygg och fordon, där ytterst 

få flickor studerar. Andelen pojkar är låg inom hantverk 

och omvårdnadsprogrammen, men inte lika låg som ande- 

len flickor inom de mest pojkdominerade programmen. 

Den genomsnittliga betygspoängen 2005/06 var 14,1 (max 

20). Flickorna hade något högre genomsnittligt värde än 

pojkarna. Elever i fristående skolor har något högre be- 

tygsgenomsnitt än elever i kommunala gymnasieskolor, 

vilket enligt Skolverket bland annat kan förklaras med att 

de som söker till fristående gymnasieskolor har högre be- 

tyg med sig från grundskolan.

Högskolan 

Höstterminen 2007 var 322 000 personer registrerade på 

någon högskoleutbildning. Andelen kvinnor i grundut- 

bildning har successivt ökat till drygt 60 procent. Det finns 

stora skillnader i könsfördelning beroende på ämne. Kvin- 

norna är i majoritet inom sju av nio ämnesområden. Män- 

nen dominerar inom det tekniska området och könsfördel- 

ningen är jämn inom det konstnärliga området. 

Antalet forskarstuderande minskar. Sedan hösten 2003 har 

nedgången varit 15 procent. Könsfördelningen inom fors- 

karutbildningen är fortsatt jämn. 

Utbildningen vid universitet och högskolor har sedan 2007 

en något förändrad struktur, som är en anpassning till den 

så kallade Bolognaprocessen. Utbildningen delas in i tre 

nivåer – grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. På 

grundnivån finns två examina – högskoleexamen och kan- 

didatexamen – och på avancerad nivå magisterexamen och 

masterexamen. På forskarnivå finns licentiatexamen och 

doktorsexamen. Yrkesexamina finns på både grundnivå 

och avancerad nivå. Samtidigt infördes ett nytt poängsy- 

stem där ett läsårs heltidsstudier motsvarar 60 högskole- 

poäng i stället för som tidigare 40 poäng. 

Forskning 

Den svenska staten lade 25,6 miljarder kronor på forsk- 

ning 2008. Statens och övriga offentliga investeringar i 

FoU som andel av BNP är på 0,94 procent. Anslagen till 

forskning beräknas öka 2009 och framåt med drygt fyra 

miljarder. De privata satsningarna på forskning och ut- 

veckling är cirka 2 procent av BNP. 

Den offentligfinansierade forskningen bedrivs främst vid 

universitet och högskolor. Den största delen av medlen går 

direkt till lärosätena genom fakultetsmedel, men avsevär- 

da belopp fördelas via forskningsråden Vetenskapsrådet, 

FAS och Formas, samt Verket för Innovationssystem – 

Vinnova. År 2008 gick 11,5 av totalt 25,6 miljarder kronor 

direkt till universitet och högskolor, medan forskningsrå- 

den och Vinnova tilldelades 6,5 miljarder kronor. Reste- 

rande medel fördelades till andra civila myndigheter samt 

genom försvarsmyndigheterna. Det finns också ett antal 

forskningsinstitut och forskningsstiftelser som fördelar 

offentliga medel och/eller bedriver egen forskning. Insti- 

tutsektorn är jämförelsevis liten i Sverige. 

- 69 - 

LÄS MER: 

Riksdagsledamotens Mats Pertofts webbplats har en hel 

del information: www.mp.se/matspertoft 

Skolverkets hemsida för fakta: www.skolverket.se 

Skolinspektionens hemsida: www.skolinspektionen.se 

Skolportens hemsida för aktuell skolinfo: 

www.skolporten.se 

Kris i skolan. Kris i skolan: 

http://www.sr.se/sida/default.aspx?programid=3238


Hur barnen mår 

De flesta barn i Sverige mår bra. Exempelvis Barnom- 

budsmannen (BO) anser att de flesta barn är friska och 

mår bra, men de ser också att det finns allvarliga risker för 

barns hälsa så som stress, fetma, allergier och psykiska 

besvär. En studie av Lennart Köhler, doktor vid Nordiska 

högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg, visar också 

att barns psykosomatiska hälsa kraftigt försämrats under 

de senaste decennierna, samtidigt som familjernas materi- 

ella standard har ökat. Studien visar att en ökning av den 

materiella standarden inte längre är en garanti för bättre 

hälsa. 

När det gäller den polisanmälda misshandeln mot barn har 

ökningen varit kraftig de senaste tio åren. Studier som 

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) genomfört visar att ök- 

ningen främst beror på en ökad benägenhet att anmäla, 

samtidigt som mörkertalet sannolikt är stort. Organisatio- 

nen Barnens Rätt I Samhället (BRIS) ser också negativa 

trender i barnuppfostran som till viss del kommer till ut- 

tryck i ”nannyprogrammen” där man straffar på olika sätt. 

Vi har på många sätt en väl fungerande skola, förskola och 

elevhälsovård men ändå känner många ungdomar att det 

är svårt att hitta en vuxen att prata med. BRIS har unik 

kompetens och insyn i barns vardag och problem. Berät- 

telserna till BRIS visar hur utsatthet av olika slag, som 

konflikter i hemmet eller i skolan, påverkar deras psykiska 

hälsa och deras inre värld. Mycket av den kringpersonal 

som tidigare fanns i skolan har tagits bort vilket gör att det 

är svårt för barn att hitta en vuxen att prata med. Ett annat 

problem är dålig information som gör att barn inte vet vart 

de ska vända sig för att få hjälp. Flickor som skär sig, har 

självmordstankar och ätstörningar har det mycket svårt att 

hitta vuxna som är tillgängliga och som de känner förtro- 

ende för då de mår dåligt. Skolkurator och skolsyster är 

ofta bara tillgängliga ett par timmar per vecka. 

Några fakta om barns situation: 

Uttag av föräldraförsäkring: Uppgifter från Försäkrings- 

kassan visar att ungefär 25 procent av alla tvååringar har 

varit hemma mer än tre månader med sin pappa i dag, 

jämfört med ca tio procent 1990. Försäkringskassan menar 

att den största förändringen har skett efter införandet av 

pappamånaderna 1995 och 2002, vilket visar att detta är 

- 70 - 

ett viktigt styrmedel för att få ett jämnare uttag av föräld- 

raledigheten. 

Förskola: Idag går de flesta barn i Sverige i förskola. År 

2007 var ungefär 49 procent av ettåringarna och 91 pro- 

cent av tvååringarna inskrivna i förskoleverksamhet enligt 

siffror från Skolverket. Den svenska förskolan med ett 

starkt fokus på pedagogik är unik i ett internationellt per- 

spektiv. 

Tidspress: I Sverige idag är det många människor som 

känner sig stressade. Framför allt småbarnsföräldrar åter- 

finns i denna grupp. Arbetsveckorna är långa eftersom 

yrkesarbete och pendling ofta förenas med många timmars 

arbete i hemmet. 47 procent av alla föräldrar med barn 

under 18 år upplever att de inte hinner med allt de vill 

göra, har för lite egentid och för lite tid med barnen. För- 

äldrar med barn upp till åtta år har rätt att gå ned till deltid. 

Rättigheten utnyttjas dock av få. 26 procent av alla mam- 

mor med barn mellan två och sju år arbetar deltid (30-37 

timmar) och endast 6 procent av alla pappor med barn 

mellan två och sju år arbetar deltid.

Miljöpartiets politik för folkhälsa, omsorg och 

sjukvård 

En god och jämlik hälsa är ett övergripande mål för Mil- 

jöpartiet de gröna. Det förutsätter ett långsiktigt arbete – 

Miljöpartiets folkhälsopolitik handlar om att forma sam- 

hället så att friskfaktorer främjas. 

En bra folkhälsopolitik bidrar till att människor mår bättre, 

blir sjuka i mindre utsträckning och inte behöver söka lika 

mycket vård. Den medverkar till att människor har möj- 

lighet att verka utifrån sin verkliga kapacitet, socialt, på 

arbetsmarknaden och i samhället i övrigt. 

Miljöpartiet anser att folkhälsopolitiken måste få en 

mycket större roll i svensk politik. Precis som miljö - och 

jämställdhetsarbetet behöver folkhälsopolitiken strukturer 

som spänner över många olika politikområden. Det hand- 

lar om hur samhället planeras med allt från säkra cykelba- 

nor till skolor med god inomhusmiljö. Men det handlar 

också om politik för ökad trygghet och delaktighet i sam- 

hället som i sin tur skapar hälsa. 

En hälsofrämjande vård och omsorg är Miljöpartiets ut- 

gångspunkt i hälso- och sjukvårdspolitiken. Att ett före- 

byggande perspektiv och långsiktigt tänkande finns in- 

byggt och är en självklarhet. Kunskap i egenvård behöver 

också öka. 

Vi har de senaste åren särskilt uppmärksammat att felaktig 

läkemedelsanvändning och biverkningar är ett stort pro- 

blem. Vid sjukdomstillstånd där alternativ till läkemedel 

finns och är lika bra eller bättre bör dessa rekommenderas 

av vårdpersonal. 

Patient och brukarperspektivet måste stärkas. Vården ska 

vara enkel och begriplig, och det ska vara lätt att komma i 

kontakt med den. 

Vi vill ha en mångfald av utövare inom vård och omsorg. 

Det är viktigt för människor att kunna påverka och välja 

innehållet i vården. Vem som driver vården är mindre vik- 

tigt. Men för att få en mångfald måste idéburna verksam- 

heter, liksom kooperativ och små företag ha goda möjlig- 

heter att verka på vård- och omsorgsområdet. Det är vik- 

- 71 - 

tigt att vården är demokratiskt styrd, solidariskt finansie- 

rad och ges på lika villkor. 

Vi vill ha regler som ser till att kapitalintresset inte blir 

den övergripande drivkraften i vården. Privata försäkring- 

ar ska inte kunna leda till att vissa får förtur i den offent- 

ligt finansierade vården. Helt privat finansierad vård kan 

däremot vara ett bra komplement till den offentliga vår- 

den. 

Miljöpartiet vill medverka till att alternativ- och komple- 

mentärmedicinska utövare ska kunna arbeta tillsammans 

med sjukvården för patientens bästa när så är lämpligt och 

önskvärt. 

ABC MILJÖPARTIETS POLITIK FÖR FOLK- 

HÄLSA, OMSORG OCH SJUKVÅRD 

Alkohol- och tobak 

Miljöpartiet driver en restriktiv alkoholpolitik. Vi vill 

minska skadeverkningarna av alkoholmissbruk. Vi vill 

återgå till tidigare regler för införsel av alkohol, och menar 

att Sverige bör driva detta i EU med hänvisning till skydd 

av folkhälsan. 

Vi vill låta utreda hur ett licensförfarande kan utformas för 

tobaksförsäljning. I dagsläget räcker det att man anmäler 

att man ska sälja tobak. Vi anser att det behövs mer kun- 

skap om vikten av att inte sälja till personer under 18, 

egenkontroll och rutiner för personal, men också kun- 

skapskrav om tobakens skadeverkningar. Ökad skatt på 

tobak, dold försäljning, reklamförbud för tobak och sank- 

tionsmöjligheter ser vi som viktiga verktyg.46 

Elevhälsovården 

Elevhälsovården är eftersatt på många håll. Lagstiftningen 

ger inte tillräckligt stöd för att elever verkligen får det 

46 Läs mer om dold försäljning: 

http://bit.ly/doldforsaljning

fysiska och psykiska stöd i skolmiljön som de kan behöva. 

Vi anser att staten bör göra en kraftfull satsning för att 

kommuner ska kunna anställa fler personer till elevhälso- 

vården. På vilket sätt skolorna gör satsningen bäst bör 

avgöras lokalt. Viktigt är dock att man ska garantera ele- 

verna en rättighet att de på ett enkelt sätt ska kunna kom- 

ma i kontakt med rätt person när de har fysiska eller själs- 

liga problem. Elever ska veta att de har denna rätt och hur 

de ska gå tillväga. 

Folkhälsa 

Miljöpartiet menar att folkhälsoperspektivet behöver bli 

mer välkänt, självklart och förankrat i alla politikområden. 

Och att det är viktigt att skapa en struktur för detta. 

Sverige har elva folkhälsopolitiska målområden på natio- 

nell nivå. Men för att nå folkhälsomålen krävs ett aktivt 

och medvetet arbete på kommunal och regional nivå och 

vi anser därför att ett lagstiftat samordningsansvar på sikt 

bör läggas på landstingen och regionerna för detta arbete. 

Syftet med en sådan reform är att i det löpande kommuna- 

la arbetet föra in planering för hälsofrämjande miljöer och 

ett arbete för att minska skillnaderna i hälsa mellan olika 

kommuninnevånare. 

Miljöpartiet vill satsa på ett nationellt program för folkhäl- 

sa som sträcker sig över många år. Miljöpartiets folkhäl- 

sopolitik innebär att långsiktigt investera i våra viktigaste 

resurser – människor och miljö. En hälsosam miljö, en 

meningsfull tillvaro med aktivt deltagande i samhället och 

ekonomisk trygghet är basala delar för en god hälsa hos 

befolkningen. 

Miljöpartiets politik innebär flera satsningar som främjar 

folkhälsan. Vi föreslår till exempel ett ökat stöd till fri- 

luftslivet så att fler människor kan bli fysiskt aktiva och 

komma ut i naturen. Vi har ett program för god mat som 

ska ge bättre mat i skolor och äldreboenden. Våra sats- 

ningar på cykelbanor och kollektivtrafik medverkar även 

de till att stärka folkhälsan. Att minska spridningen av 

miljögifter är också väsentligt för människors hälsa.Vi gör 

en omfattande satsning på över sju miljarder kronor de 

kommande tre åren för att nå miljömålen. 

Fysisk aktivitet för psykiskt sjuka och psykiskt funktions- 

hindrade 

Forskning visar att människor som har en ohälsosam livs- 

stil löper upp till tre gånger större risk att drabbas av psy- 

- 72 - 

kisk ohälsa än människor med hälsosamma vanor. Stilla- 

sittande och fysisk inaktivitet verkar ha störst betydelse. 

En grupp som mer än andra behöver hjälp att röra sig är 

människor som mår psykiskt dåligt, är psykiskt sjuka eller 

har en psykisk funktionsnedsättning. Det är inte bara den 

psykiska hälsan som kan förbättras till viss del av detta. 

Även den fysiska hälsan, som ofta är eftersatt för denna 

grupp, kan förbättras. 

Kommission för läkemedelssäkerhet 

Vi vet att många människor i Sverige drabbas av problem, 

sjuklighet eller död som orsakas av felaktig läkemedels- 

användning. Men det saknas säkra uppgifter om storleks- 

ordningen av de samhällsekonomiska kostnaderna samt 

hur många som drabbas och varför. Därför råder det också 

en stor osäkerhet kring vilka konkreta åtgärder som bör 

vidtas för att minska de kostnader och lidande som felak- 

tig läkemedelsanvändning orsakar. Detta skulle också 

möjliggöra utvärdering av insatta åtgärder, om dessa leder 

till en förbättring eller inte. 

Miljöpartiet ser den felaktiga läkemedelsanvändningen 

som ett stort personligt, samhällsekonomiskt, medicinskt 

och folkhälsopolitiskt problem. Därför föreslår vi att en 

Kommission för läkemedelssäkerhet ska tillsättas som ska 

söka svar på dessa frågor. Därefter kan konkreta förslag 

diskuteras och utarbetas för att ändra de grundläggande 

problem som i dag finns på området. 

Lex Gulli 

En som de senaste åren har fått personifiera problemet på 

grund av felaktig läkemedelsanvändning för äldre är Gulli 

Johansson. SVT-programmet Uppdrag granskning berät- 

tade den skrämmande historian om Gulli som förlorade 

elva år av sitt liv på grund av biverkningar av läkemedel 

helt enkelt. 

Hur många fler Gulli finns det i Sverige? Svaret är tyvärr 

enkelt: Ingen vet. 

Gulli blev så dålig så att de anhöriga kom för att ta ett 

sista farväl. Läkarna beslutade att sluta ge Gulli läkeme- 

del. Fyra dagar senare satte sig Gulli upp i sängen och sa: 

- Nu vill jag åka hem. Berättelsen om Gulli fick ett lyck- 

ligt slut. 

För att undvika liknande fall i framtiden behövs en lagre- 

glering som innebär en skyldighet att anmäla om man 

misstänker att någon drabbats av läkemedelsvanvård. Man

måste kunna agera när man misstänker att symptom 

misstolkas eller när läkemedel skrivs ut utan att självklara 

mänskliga behov tillgodosetts, även anhöriga ska ha möj- 

lighet att anmäla enligt Lex Gulli. 

Förutom en skyldighet att anmäla krävs också generella 

förbättringar av meddelarskyddet inom vården. All perso- 

nal ska veta att de har rätt att vid behov berätta om miss- 

förhållanden inom verksamheten, till exempel till media. I 

dag är den rätten lagskyddad för anställda i kommunens 

egen verksamhet, men när privata företag driver verksam- 

heten åt kommunen måste det avtalas för att gälla. Vi me- 

nar att lagskyddet måste gälla alla. 

Läkemedelsberoende 

Regeringen beslöt i samband med budgeten 2006/07 att 

avveckla stödet till Kilen, en oberoende konsumentorgani- 

sation för läkemedelskonsumenter som vill motverka lä- 

kemedelsmissbruk. Organisationen hade då verkat och 

byggt upp sin verksamhet sedan 1992. Deras arbete har 

handlat om att ge råd och stöd till människor som drabbats 

av biverkningar av läkemedel och blivit beroende av lä- 

kemedel: De har också spridit sina kunskaper och erfaren- 

heter till de grupper som berörs. Miljöpartiet anser att Ki- 

lens verksamhet är viktig. Det behövs en fristående, kon- 

sument- och patientstyrd verksamhet som utifrån ett bru- 

karperspektiv kan bygga upp en ny verksamhet för råd, 

stöd och biverkningsrapportering. Antingen genom att 

Kilen återuppstår, eller genom att en ny verksamhet byggs 

upp. 

Läkemedelsverkets finansiering 

Läkemedelsverkets verksamhet finansieras till 100 procent 

genom registreringsavgifter från läkemedelsindustrin samt 

årsavgifter för alla godkända läkemedel. Detta kan tyckas 

logiskt, men vi menar att det skapar direkta, ekonomiska 

kopplingar mellan Läkemedelsverket och läkemedelsindu- 

strin som inte är bra. 

Vi anser att det är ytterst tveksamt att en statlig myndighet 

finansieras helt genom avgifter från dess kunder. Läkeme- 

delsverket bör i sin helhet finansieras via ett statligt an- 

slag, på samma sätt som många andra statliga myndigheter 

finansieras. De avgifter som läkemedelsbolagen betalar 

för Läkemedelsverkets tjänster skall gå direkt in i statskas- 

san. 

- 73 - 

Personliga ombud 

Personliga ombud för psykiskt sjuka och personer med 

psykisk funktionsnedsättning hjälper dessa personer att få 

tillgång till den hjälp de har rätt att få, från kommunen, 

landstinget och olika stödenheter. I dagsläget utgår stats- 

bidrag som skall täcka tre fjärdedelar av kommunernas 

kostnader för personliga ombud. Trots bidraget finns det 

kommuner som inte anser sig ha råd att inrätta personliga 

ombud. För att komma till rätta med detta vill Miljöpartiet 

ge ett fullt statsbidrag för de personliga ombuden. 

Sexuellt överförbara sjukdomar 

Den senaste tiden har en ökad smittspridning skett av sex- 

uellt överförbara sjukdomar. Smittskyddskyddsinstitutet 

har visat på en ökning av HIV och även en kraftig ökning 

av klamydia. Klamydia kan, om den inte behandlas, leda 

till barnlöshet. En förändrad attityd till kondom är ett skäl 

till ökningen. Nya generationer har inte samma inställning 

som tidigare till smittoriskerna. För att vända nuvarande 

trend för sexuellt överförbara sjukdomar och för att konti- 

nuerligt informera nya grupper behövs ökade resurser för 

preventivt arbete. Det budgetanslag som handlar om insat- 

ser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar har 

legat still länge på samma nivå och behöver utökas. 

Tandvårdsreform 

Miljöpartiet föreslår att en nationell tandvårdsreform, 

frisktandvård till fast pris, införs. Det är en reform där det 

förebyggande perspektivet tydligt finns med, såväl för 

patient som för tandläkare. I korthet går det ut på att ett 

nationellt system med riskklasser inrättas. Var och en be- 

talar en fast månadsavgift för tandvård, en avgift som fast- 

ställs utifrån den tandhälsa man har, och därmed vilken 

riskklass man hör till. Den som får förbättrad tandhälsa 

kan vid en ny bedömning hamna i en lägre riskklass och 

därmed få lägre månadsavgift. En försämrad tandhälsa kan 

däremot betyda en högre riskklass och högre månadsav- 

gift. På så vis skapas incitament såväl för den enskilde 

som för tandläkaren att arbeta för en förbättrad tandhälsa 

och minskade kostnader mellan bedömningstillfällena. 

Miljöpartiet anser också att det bör vara gratis tandvård 

upp till 25 år istället för dagens gräns vid 20 år. Flera un- 

dersökningar pekar på att tandhälsan riskerar att försämras 

i yngre åldrar och bland personer med små ekonomiska 

resurser. Allt fler unga studerar längre än tidigare, och få

har egen inkomst vid 20 år. För att behålla en god tandhäl- 

sa hos unga och ge möjlighet att investera i en framtida 

god tandhälsa är det viktigt att den avgiftsfria tandvården 

inte upphör när personen fyller 20 år. 

Utökad tillsyn inom läkemedelsområdet 

Idag har Socialstyrelsen det fulla ansvaret för tillsynen av 

läkemedelsanvändningen inom vård och omsorg. Det in- 

nebär att man ska bevaka, följa upp och utvärdera hur be- 

handlingsrekommendationer, riktlinjer och vägledningar 

följs och tillämpas inom vård och omsorg när det gäller 

läkemedelsanvändning. Socialstyrelsen har dock i princip 

inga resurser eller personal för att uppfylla detta uppdrag. 

Vi vill ha en kraftig förstärkning av resurserna till Social- 

styrelsen för att man ska kunna uppfylla sitt tillsynsansvar 

på ett rimligt sätt. 


Regeringens politik på folkhälsoområdet har varit svag 

under mandatperioden. De har missat poängen med folk- 

hälsoperspektivet och de ser inte strukturella orsaker till 

ohälsa. 

Ett antal större förändringar i lagstiftning inom vårdområ- 

det har genomförts. En hel del är påtagligt ideologiskt 

färgat, och stämmer dåligt överens med de problem och 

behov som människor upplever. Regeringen rev omedel- 

bart upp det som man kallade stopplagen, det vill säga 

regleringen av driftsformer i vården. Därefter har utred- 

ningar om valfrihetssystem och vårdval tillsatts och lett till 

lagförslag. En annan ideologiskt starkt färgad reform är att 

till varje pris slopa apoteksmonopolet. 

Vårdområdet 

Regeringen har upphävt den lag som tidigare reglerade 

överlåtandet av landstingsdrivna sjukhus till privata aktö- 

rer. De tidigare begränsningarna innebar att stora bolag 

med det övergripande syftet att dela ut vinst till ägarna 

inte skulle få överta landstingsdrivna sjukhus. Lagen inne- 

bar också att privata sjukförsäkringar inte skulle kunna 

leda till förtur i vården47 och att varje landsting skulle ha 

åtminstone ett sjukhus där man själv bedriver hälso- och 

47 Vad som i den offentliga debatten ofta kallats att 

”gräddfiler” inte ska tillåtas i offentligt finansierad sjukvård. 

- 74 - 

sjukvård. Regionsjukhus eller regionklinik skulle på grund 

av sin viktiga funktion och forskningsanknytning inte hel- 

ler få lämnas över till någon annan48. 

En ny lag om valfrihetssystem infördes den 1 januari 

2009. Syftet med lagen var att förtydliga reglerna kring, 

och underlätta för, kommuner och landsting som vill öka 

valfriheten inom sina verksamheter. De nya reglerna gäller 

både för omsorg av äldre och personer med funktionsned- 

sättning samt på hälso- och sjukvårdstjänster. Lag om 

Vårdval i primärvården innebär att landstingen blir skyl- 

diga att senast 2010 införa vårdvalssystem som ska ge 

medborgarna rätt att välja mellan olika vårdgivare i pri- 

märvården. Det innebär samtidigt en fri etableringsrätt för 

företag på vård- och omsorgsområdet. 

Miljöpartiet är positiva till ökad valfrihet inom vården. 

Däremot är vi kritiska till regeringens lagstiftning om 

vårdval. Vi menar att lagstiftningen bör vara utformad så 

att den underlättar införande av vårdval, men däremot bör 

lagen inte vara tvingande så som är fallet med den lag som 

nu beslutats om. Många landsting hade redan tidigare fun- 

gerande vårdvalssystem som nu måste rivas upp för att 

anpassas till den nya tvingande lagstiftningen. Det gäller 

till exempel Hälsovalsmodellen i Kalmar län, vårdval 

Halland, Hälsoval Skåne och de vårdvalssystem som pla- 

nerats i Region Västra Götaland, Östergötland och Sörm- 

land. Vi menar också att landstingen måste kunna säga nej 

till att införa vårdval om det blir dyrare och inte förbättrar 

vården för medborgarna. 

Vi är också måna om att det inte blir så att privata företag 

får fördelar i förhållande till kommunens verksamhet. Till 

exempel gäller nu att privata utförare får erbjuda tilläggs- 

tjänster, vilket inte de offentliga utförarna får göra. Det är 

inte rimligt. Samma krav måste också kunna ställas på 

utförarna när det gäller till exempel, kollektivavtal och 

goda arbetsvillkor i övrigt. Även personalens meddelarfri- 

het49 måste gälla oavsett om verksamheten drivs i privat 

eller offentlig regi. Vi anser också att avtalen måste kunna 

omprövas minst en gång varje mandatperiod för att möj- 

liggöra en vital demokratisk styrning. Givet att sådana 

48 S, V och MP var gemensamt kritiska till att regleringarna 

upphävdes. Se Miljöpartiets motion 2006/07:So15, 

Driftsformer för sjukhus 

49 Rätten att vid behov kunna berätta om missförhål- 

landen i verksamheten till media

förändringar genomförs är vi dock positiva till ökad val- 

frihet och mångfald. 

Apoteksmonopolet 

Regeringen har nu rivit upp apoteksmonopolet. Trots kri- 

tik från remissinstanser och omvärlden har arbetet drivits 

på i hög fart. Vi anser att vissa av de förändringar som 

genomförts är positiva. Att slopa Apotekets ensamrätt på 

försäljningen av nikotinläkemedel var ett bra beslut. Vi 

kan också tänka oss friare regler för försäljning av recept- 

fria läkemedel beroende på hur det genomförs. Men att 

helt avreglera apoteksmonopolet emellertid fel. Människor 

är i allmänhet nöjda med apotekets verksamhet och upp- 

fattar det som säkert och tryggt. Avregleringen har visat 

sig leda till dyrare läkemedel och sämre kvalitet i verk- 

samheten. 

Dyrare tandvård genom tandvårdsreform 

En ny tandvårdsreform infördes från 1 juli 2008. Den in- 

nebär ett allmänt tandvårdsbidrag vartannat år till alla per- 

soner över 20 år och tandvårdsersättningen i form av ett 

högkostnadsskydd, som ersätter tandvårdskostnader över 

ett visst belopp. Miljöpartiet sa nej till reformen. Vi menar 

att förslaget i praktiken blir dyrare för individen och mer 

administrativt komplicerat för tandläkarna. Miljöpartiet 

har istället föreslagit ett alternativt tandvårdssystem. 


Allianspartierna tenderar att istället för folkhälsoperspek- 

tiv betona det individuella problem som sjukdomar utgör. 

Mellan Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpar- 

tiet råder det ingen direkt skiljelinje mer än att Miljöparti- 

et har fokuserat starkt på folkhälsa och läkemedelsan- 

vändning. Socialdemokraterna har ställt sig bakom de fles- 

ta av de förslag vi presenterat på läkemedelsområdet. 

Det finns företrädare för komplementärmedicin i de flesta 

partier som ser vikten av att finna en bättre ordning än i 

dag på området, men de övriga partierna är inte lika tydli- 

ga som Miljöpartiet. 

En stor skiljelinje på vårdområdet handlar om villkor för 

företagande inom vård och omsorg, vilka regleringar som 

ska gälla samt vilken slags val som ska erbjudas. Reger- 

- 75 - 

ingspartierna pratar ofta om individens valmöjligheter, 

men förslagen handlar oftare om att förbättra villkoren på 

marknaden för vårdens aktörer. 

Vänsterpartiet har en principiell hållning att det mesta av 

vård och omsorg ska betalas och utföras av det offentliga. 

Miljöpartiet värnar mer om mångfald i vården, och Soci- 

aldemokraterna står någonstans däremellan. Gemensamt 

för de rödgröna partierna är oron för att den demokratiskt 

styrda och solidariskt finansierade vården som ges efter 

behov är i farozonen med regeringens politik. 

En starkt åtskiljande fråga har också varit avvecklandet 

apoteksmonopolet, där de rödgröna partierna har varit helt 

eniga i sin kritik mot avvecklandet av monopolet. Dock 

kan Miljöpartiet och Socialdemokraterna tänka sig att re- 

ceptfria läkemedel kan säljas på andra ställen, vilket Väns- 

terpartiet är emot. 


- Vården ska grunda sig på vetenskap och beprövad erfa- 

renhet, och människor ska inte behöva vara med om flum 

och experiment. Alternativ- och komplementärmedicin 

hör inte hemma i vården. 

- MP: Den konventionella medicinska vetenskapen är ex- 

tremt viktigt och ger bot och lindring till många männi- 

skor. Vi menar självklart att vården ska bygga på kunskap 

och beprövad erfarenhet. Flera metoder som tidigare an- 

setts som komplementär medicin har nu blivit accepterade 

som en del av den konventionella medicinen. Till exempel 

är kiropraktorer idag legitimerade av Socialstyrelsen. 

Vi vill se flera yrkeskategorier arbeta sida vid sida inom 

vården. Alternativ- och komplementärmedicinska metoder 

används av många. Det saknas en struktur för att bedöma 

utbildningsnivå, resultat och hur seriösa utövarna är. Mil- 

jöpartiet vill medverka till att alternativ- och komplemen- 

tärmedicinska utövare ska kunna arbeta tillsammans med 

sjukvården för patientens bästa när så är lämpligt och 

önskvärt. 

- Ni säger att ni vill ha mångfald i vården och att ni stödjer 

företagande. Samtidigt sätter ni upp hinder för företagare i

vården som kan erbjuda denna mångfald. Det hänger inte 

ihop. 

- MP: Vår avsikt är inte att sätta upp hinder, men tydliga 

regler behövs. Vi har sett alltför många dåligt gjorda upp- 

handlingar inom vård och omsorgssektorn med förfärande 

resultat. Vi vill ha ett regelverk som garanterar etik, goda 

arbetsvillkor och att ett förebyggande och hälsofrämjande 

perspektiv finns med i varje verksamhet. Tillgången till 

vård behöver finnas på lika villkor för hela befolkningen, 

vilket också kräver politisk styrning och hushållning med 

landstingens resurser. Vård är inte vilken marknad som 

helst, och så länge vi har en offentligt finansierad vård kan 

det aldrig bli det. 

- Ert förslag om Frisktandvård till fast pris verkar krång- 

ligt. Ni säger att det finns en förebyggande tanke, men det 

är bara till viss del man kan påverka sin tandhälsa. Dagens 

system verkar enklare. 

- MP: Vårt system är enkelt eftersom du som patient 

kommer att veta exakt vad det kostar. Du behöver aldrig 

vara orolig för att gå till tandläkaren för att det ska bli för 

dyrt. Det främjar att man kan gå oftare och regelbundet. 

Man riskerar inte att drabbas av oförutsedda kostnader. 

Och visst kan förebyggande frågor få mycket större plats 

än vad de har i dagens tandvård. Det handlar om mer än 

tandborstning, tandtråd och fluorsköljning. Tandläkare 

kan också bli mycket bättre på att t ex informera om ma- 

tens betydelse för tandhälsan – vad man äter, hur man äter 

och hur det inverkar på tänderna. Vi vill också att ungdo- 

mar upp till 25 år ska ha fri tandvård. 

- 76 - 


I de flesta internationella jämförelser utmärker sig Sverige 

som ett av de länder som har mycket effektiv och säker 

hälso- och sjukvård. 

Trots det är det stora skillnader i hälsa mellan olika grup- 

per i samhället. Människors livsvillkor skiljer sig vilket 

avspeglas i större ohälsa för dem med sämre förutsättning- 

ar. Till exempel lever en man i Mörby sex år längre än en 

man i Sundbyberg50. Utbildning, sociala och ekonomiska 

faktorer, delaktighet och inflytande är faktorer som spelar 

roll för skillnader i hälsa. Samtidigt vet vi att en stor del 

av de sjukdomstillstånd vi har är orsakade av vår livsstil. 

En del påverkar vi själva, såsom hur mycket vi rör oss, 

vad vi äter, om vi röker eller inte. Men vi har svårare att 

skydda oss ifrån till exempel kemikalier som finns i kläder 

eller husgeråd, i luften vi andas eller vattnet vi dricker. I 

vilken omfattning detta göra oss sjuka är inte enkelt klar- 

lagt, men påverkan är stor. Enligt uppgifter från Folkhäl- 

soinstitutet beräknas luftföroreningar som partiklar och 

kvävedioxid i luft t ex orsaka uppskattningsvis 5 000 för- 

tida dödsfall per år. 

Ett mer hälsofrämjande samhälle skulle skapa mindre 

ohälsa och färre sjukdomsfall. En hel del av sjukvårdens 

resurser skulle därmed kunna avsättas till annat eller an- 

vändas bättre. Att tydliggöra de faktorer som främjar hälsa 

är ett viktigt strategiskt vägval istället för att inrikta alla 

insatser mot enskilda individer. 

När de elva målområdena för folkhälsopolitiken antogs av 

riksdagen 2003 valdes de faktorer i samhällsorganisatio- 

nen och människors levnadsförhållanden som bidrar till 

hälsa och ohälsa. Fördelen med att utgå från dessa faktorer 

är att målen blir åtkomliga för politiska beslut och kan 

påverkas genom olika typer av samhällsinsatser. En jämlik 

hälsa är ett av de mest angelägna politiska målen varför 

det är av speciellt intresse att arbeta på lokal nivå med 

samspelet mellan socioekonomiska förhållanden och häl- 

sa. Det är ett mål som skall nås via insatser inom ett stort 

antal politikområden som har anknytning till de elva mål- 

områdena 

50 ” Sex år kortare liv på en halvtimme”, Christer Hogstedt 

mfl FHI 2007

Folkhälsomålen 

1: Delaktighet och inflytande i samhället 

2: Ekonomisk och social trygghet 

3: Barn och ungas uppväxtvillkor 

4: Hälsa i arbetslivet 

5: Miljöer och produkter 

6: Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 

7: Skydd mot smittspridning 

8: Sexualitet och reproduktiv hälsa 

9: Fysisk aktivitet 

10: Matvanor och livsmedel 

11: Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel 

Felaktig läkemedelsanvändning 

Modern sjukvård och utvecklingen av läkemedel har inne- 

burit en fantastisk förbättring för människor. Den förvän- 

tade livslängden har ökat dramatiskt under 1900-talet. 

Sjukdomar som tidigare var dödliga kan idag enkelt botas. 

Samtidigt är det så att vården i sig också skapar sjukdoms- 

tillstånd. Socialstyrelsen beräknar att omkring 105 000 

personer utsätts för felbehandling och undvikbara vård- 

skador varje år. Och att ungefär 3000 dör varje år av 

samma orsaker. Felaktig läkemedelsanvändning och lä- 

kemedelsrelaterade problem står för en stor del av de ska- 

dor och dödsfall som sker. Det finns inga klara uppgifter 

om hur många som är drabbade av felaktig läkemedelsan- 

vändning eller vad det kostar. Uppskattningar som har 

gjorts talar för att det kostar omkring 25 – 30 miljarder 

kronor. 

Felaktig förskrivning, för mycket eller fel läkemedel kan 

ge ödesdigra effekter särskilt för gruppen äldre människor. 

Genom att kunskapen om det normala åldrandet, äldres 

sjukdomar och läkemedels inverkan på äldre är så eftersatt 

är det just äldre som i hög grad riskerar att bli feldiagnos- 

tiserade eller inte få en korrekt diagnos. Påfallande ofta 

tycks för mycket och fel läkemedel vara utskrivna. Det 

kan leda både till akuta förgiftningstillstånd och kraftiga 

beteendeförändringar samt allvarliga biverkningar. 

Ett särskilt allvarligt problem är frågan om antibiotikaresi- 

stens. Den hotar vår förmåga att bota, något vi tagit för 

givet sedan antibiotikan upptäcktes och började användas. 

- 77 - 

Modern sjukvård riskeras nu, på grund av resistenta bakte- 

rier51. Operationer och cancerbehandlingar kan till exem- 

pel inte genomföras utan fungerande antibiotika, och det 

gäller därför att göra allt för att minska problemet. Mer än 

tio procent av alla inlagda patienter har en infektion som 

är vårdrelaterad, och flera stora utbrott av resistenta bakte- 

rier har inträffat på svenska sjukhus under de senaste tio 

åren. 

51 Se DN debatt 090108, av Lars Erik Holm, generaldirektör 

på Socialstyrelsen, Otto Cars, ordförande i Samverkan 

mot antibiotikaresistens (Strama) och Åsa Hallgårde, ordförande 

i Svenska infektionsläkarföreningen.

Miljöpartiets rättspolitik 

Miljöpartiets utgångspunkt är och har alltid varit att rätts- 

väsendet ska ha ett starkt förtroende hos medborgarna. Det 

ska vara rättssäkert, alla medborgare ska behandlas lika 

och den personliga integriteten värnas. Vi menar att det är 

viktigare att arbeta med förebyggande åtgärder som mins- 

kar antalet brott och att ta hand om och sätta stopp tidigt i 

fråga om nya förbrytare än att i efterhand utdöma hårda 

straff. 

ABC OM MILJÖPARTIETS RÄTTSPOLITIS- 

KA FÖRSLAG 

Domstolsväsendet 

Domare och nämndemän tillhör de viktigaste parterna i 

rättskedjan och ska säkra en rättssäker rättsprocess för alla 

människor. Domstolarna ska döma lika i fall som är lika 

och ska behandla alla människor sakligt sett lika. Ändå 

finns det erfarenheter som visar att så inte alltid är fallet. I 

domstolen riskerar människor att diskrimineras såväl ut- 

ifrån etnicitet och religiös tillhörighet, som kön, sexuell 

läggning och funktionshinder52. Det finns exempel på 

domar där det i domskälen resonerats kring kvinnans pro- 

miskuösa leverne och klädstil. Detta visar att domstolsvä- 

sendet inte tillämpar sexualbrottslagstiftning och kvinno- 

fridsparagrafen utifrån lagstiftarens avsikt. 

Miljöpartiet anser att domstolarna ska vara effektiva, 

snabba och rättsäkra. Ingen ska behöva vänta mer än sex 

månader på att få sitt mål behandlat i första instans. Krav 

på prövningstillstånd till överinstanser ska motverkas. Vi 

anser att det ska finnas tingsrätter och länsrätter nära med- 

borgarna och motsätter oss den pågående centraliseringen. 

Kompetensen inom domstolsväsendet måste höjas vad 

avser skydd mot diskriminering och säkerställande av al- 

las likställighet inför lagen. 

52 Det blågula glashuset – strukturell diskriminering i Sverige, 

SOU 2005:56, och Är rättvisan rättvis? Tio perspektiv 

på diskriminering av etniska och religiösa minoriteter 

inom rättssystemet, SOU 2006:30. 

- 78 - 

Sveriges domstolar ska vara säkra och tillgängliga för alla. 

Domstolarna ska vara en spjutspets i användning av mo- 

dern digital teknik och målet ska vara att medborgare ska 

kunna utföra huvuddelen av sin kommunikation med 

domstolar digitalt. 

Integritetsskyddspolitik (se integritetska- 

pitlet) 

Fångombudsman 

Skyddet av mänskliga rättigheter på fängelser och i häkten 

regleras i internationella konventioner. Andra viktiga rät- 

tigheter för interner regleras i den svenska grundlagen. 

Under senare tid har flera anstalter anmälts till Justitieom- 

budsmannen, bland annat för brister i brevhantering, brott 

mot tystnadsplikten och rätten till besökare. 

Miljöpartiet anser att även för den, som är dömd för ett 

brott och avtjänar ett straff på anstalt, ska de mest grund- 

läggande mänskliga rättigheterna upprätthållas. I Storbri- 

tannien har man infört en fångombudsman med syfte att 

stärka fångarnas rättigheter och för att förbättra möjlighet 

till dialog mellan interner och anstaltsledningarna. Refor- 

men har visat sig lyckosam. 

Miljöpartiet menar att även Sverige bör pröva denna mo- 

dell. En ombudsman för interner kan stärka dialogen mel- 

lan internerna och Kriminalvården och företräda fångarna 

i fråga om deras rättigheter. Detta skulle komplettera Ju- 

stitieombudsmannen. 

Kvinnors situation i Kriminalvården 

Miljöpartiet menar att regeringen bör tillsätta en utredning 

om kvinnor i kriminalvården för att ta reda på hur många 

kvinnor som kan ha utsatts för sexuella övergrepp och 

mäns våld.

Miljöbrott 

Arbetet för att utreda miljö- och arbetsmiljöbrott måste 

förbättras inom Åklagarmyndigheten. Trots att resurser för 

detta tillförts fungerar arbetet fortfarande inte tillfredsstäl- 

lande. Samtidigt har miljöåklagarnas arbetssituation för- 

svårats. Andelen icke avklarade miljöbrott hos myndighe- 

ten, samt andelen preskriberade brott, är fortsatt hög. Ett 

stort antal anmälda misstänka brott skrivs av redan hos 

polisen53. Ett fortsatt arbete krävs därför för att utveckla 

Åklagarmyndighetens arbete med att utreda miljöbrott och 

för att få miljöbrottslingarna dömda. 

Miljöpartiet anser att det nu är dags att skapa en Miljö- 

brottsmyndighet, som liksom Ekobrottsmyndigheten tar 

ett samlat grepp för att bekämpa miljöbrotten. Då kan po- 

lis, åklagare och andra experter arbeta tillsammans för att 

effektivt och snabbt lösa miljöbrotten och förhoppningsvis 

förhindra att brott begås. Vi anser att kommande satsning- 

ar inom rättsväsendet ska ske inom bekämpning av ar- 

betsmiljö- och miljöbrott. 

Polisen 

Ett fungerande rätts- och polisväsende är grundläggande i 

ett samhälle och en förutsättning för att människor ska 

kunna känna sig trygga. Det finns idag allvarliga brister 

inom polisen som kräver ytterligare reformer och upp- 

märksamhet. Ett antal större och uppmärksammade polis- 

utredningar har lett till omfattande statliga utredningar 

som pekar på strukturella problem inom polisväsendet54. 

Tydliga tecken finns på att det finns strukturer inom polis- 

väsendet som gynnar ett elitistiskt, diskriminerande och 

hierarkiskt förhållningssätt. 

Miljöpartiet ser också att det finns andra inslag inom poli- 

sens verksamhet som bör uppmärksammas. Polisens ut- 

ökade befogenheter att använda dumdumkulor, uttalade 

ambitioner att använda okonventionella spaningsmetoder, 

som brottsprovokation, och möjligheten att kunna arbeta 

med hemlig identitet är oroande. 

Polisens oförmåga att hantera förekomsten av våld från 

polis mot misstänkta och allmänhet samt den olämpliga 

53 

Se t.ex. Är vi bra på miljöbrott – en snabbanalys, BRÅ 

2006 

54 

Polisutredningen om mordet på statsminister Olof Palme 

(SOU 1999:38), polisens dödsskjutning av Osmo Vallo 

(SOU 2002:37) och utredningen om polisövervåld under 

EU-toppmötet i Göteborg 2001 (SOU 2002:121) 

- 79 - 

användningen av vapen är bekymmersam. I jämförelse 

med till exempel Norge, där polisen inte får använda va- 

pen i yttre tjänst utan särskilt skäl, skadas fyra gånger fler 

personer i Sverige av polisens vapen55. År 2005 visade 

statistik att 4622 poliser anmälts för övervåld i tjänsten, av 

dessa var det cirka en promille som dömdes för brott med 

anledning av anmälan. Om missbruk av våldsmonopolet 

inte leder till repressalier hotar det rättssäkerheten och 

förtroendet för ordningsmakten. Miljöpartiet ser allvarligt 

på detta, särskilt som det svärtar ner och försvårar arbetet 

för alla poliser som utför ett korrekt och synnerligen nöd- 

vändigt arbete. 

Ett annat problem är utredningar som vittnar om ineffekti- 

vitet hos polisen56 och som pekar på behov av drastiska 

effektivitetsförbättringar i förhållande till de stora ansla- 

gen från staten. 

Med anledning av de problem som beskrivs ovan ser Mil- 

jöpartiet behov av flera reformer av polisväsendet: 

Kravet att poliser alltid ska bära vapen i yttre tjänst bör 

avskaffas. Vapen ska användas när det finns uppenbart 

behov. 

Vi vill återinföra närpoliser och möjliggöra för fler närpo- 

liser att cykla eller gå i tjänsten. Normen måste vara en 

självständig och aktivt uppsökande polis, som finns nära 

medborgarna i deras vardag. 

Polishögskolan bör organiseras skiljt från Rikspolisstyrel- 

sen och polisutbildningen ska bli en vanlig högskoleut- 

bildning. Frågor om kön och makt, våld i nära relationer, 

hatbrott, diskriminering och användandet av ickevåldsme- 

toder måste ingå i utbildningen. 

Det bör bli möjligt för polismyndigheter att ta betalt för 

polisinsatser i samband med kommersiella händelser som 

idrottsevenemang, galor och konserter. 

Poliser måste få fortbildning för att höja kunskaper och 

kompetens i frågor om hatbrott, diskriminering, mäns våld 

mot kvinnor, samkönat våld och hedersrelaterat våld. 

Polisens arbete måste effektiviseras. Fler poliser löser inte 

problemen. Ett sätt kan vara att skapa en sammanhållen 

55 Polishögskolans rapport 2002:1 

56 Stefan Holgerssons doktorsavhandling Yrke: polis: yrkeskunskap, 

motivation, IT-system, och andra förutsättningar 

för polisarbete

polismyndighet, såsom skett inom kriminalvården. Då kan 

polisens resurser användas effektivt över hela landet och 

revirstridigheter minskas. 

Sexualbrottslagstiftning 

Den förbättrade sexualbrottslagstiftning som Miljöpartiet 

varit med om att driva igenom förra mandatperioden, mås- 

te få genomslag inom rättstillämpningen och få avsedd 

effekt. Mer fokus måste också läggas på ett bekämpande 

av internationell gränsöverskridande prostitution (så kal- 

lad trafficking) och sexhandel via Internet. För det här 

ändamålet vill vi tillföra ytterligare resurser för att Åkla- 

garmyndigheten ska kunna utveckla sitt internationella 

arbete mot sexbrott och för att myndigheten ska kunna öka 

kunskapen om sexualbrottslagstiftningen och utreda fler 

brott. Vi vill ge ökade resurser för att kunna prioritera 

frågor som utfärdande av besöksförbud och överträdelser 

av besöksförbud, på ett snabbare och effektivare sätt. 

Signalspaning och datalagring 

Försvarets radioanstalt (FRA) har sedan mycket länge 

spanat i etern mot utrikes makt. FRA har av den borgerli- 

ga regeringen nu fått rätt att övervaka även digital kom- 

munikation inom landet. Miljöpartiet anser inte att beho- 

vet av detta visats och vi röstade därför emot denna möj- 

lighet till övervakning.. Vi vill att signalspaningslagen ska 

rivas upp och utredas förutsättningslöst. 

En konsekvens av den alltmer hysteriska så kallade. kam- 

pen mot terrorismen är att all datakommunikation. enligt 

krav från EU, måste lagras, så att såväl privata företag 

som det allmänna, i efterhand ska kunna hämta uppgifter 

om vem som kommunicerat med vem, när, var och hur. 

Det finns även utredningsförslag om rätt att plantera av- 

lyssningsprogram i enskildas nätverk och eller datorer. 

Sammanlagt blir övervakningsmöligheterna oanade. Mil- 

jöpartiet ser inte något behov av dessa åtgärder. 

Åklagarmyndigheten 

Åklagarmyndighetens arbete fungerar bra men har genom 

att polisen tillförts allt mer resurser, kommit att bli hårt 

pressat. Resurser måste därför tillföras för att åklagarna 

ska kunna utreda de brott polisen överlämnar till dem så 

snabbt som rättsstatens krav medför. Åklagarmyndighe- 

tens arbete måste effektiviseras och en ökad digitalisering 

ske. 

- 80 - 

Åklagarnas arbete med att motverka mäns våld mot kvin- 

nor måste bli bättre, liksom arbetet för att bekämpa hat- 

brott. Det gäller till exempel fotografering och videofilm- 

ning vid förhör och informationen till målsägande om rät- 

ten till biträde. Utbildningar för åklagare om våld i nära 

relationerbehöver utökas och genomföras mer kontinuer- 

ligt, liksom utbildning vad avser brott mot HBT-personer 

och annan hatbrottslighet. 

Åklagarmyndigheten ska leda och samordna arbetet för att 

bekämpa ungdomars brottslighet. 


Med den borgerliga regeringen har utbyggnaden av polis- 

väsendet och rättsväsende fortsatt. Fler poliser och hårdare 

straff har prioriterats av regeringen. Flera konkreta steg 

har tagits som för oss närmare ett övervakningssamhälle. 

De har ökat anslagen så att man nu når målet om 20 000 

poliser. Deras satsningar möter däremot inte det stora be- 

hovet av utökade utbildningar och kompetenshöjande 

verksamhet som krävs i polis-, åklagar- och domstolsvä- 

sendet gällande frågor om hatbrott, diskriminering samt 

kön och makt. 


Under förra mandatperioden gav den dåvarande socialde- 

mokratiska regeringen fler instrument och ekonomiska 

medel till de brottsbekämpande myndigheterna. Särskilt 

polisen fick större resurser. Tidigare S-regering gav poli- 

sen rätt att utföra hemlig rumsavlyssning (s.k. buggning), 

att använda preventiva tvångsmedel (t.ex. telefonavlyss- 

ning utan brottsmisstanke) och tillstånd att använda ex- 

panderande vapenkulor (dumdumkulor eller hålspetsku- 

lor).


- Varför vill inte MP ha hårdare straff mot våldtäktsmän, 

terrorister och andra hemska brottslingar? 

- MP: Problemet idag är inte att straffskalan inte räcker till 

för de olika brotten, det är att den inte utnyttjas. Särskilt 

vad gäller brott mot kvinnor samt människor av utländsk 

härkomst kan vi konstatera att deras brottsutsatthet är tyd- 

ligare eftersom deras polisanmälan inte prioriteras som de 

övrigas. Dessutom är sannolikheten större att bli dömd för 

ett brott om du har utländsk bakgrund. Diskrimineringen 

inom rättsväsendet är rättsstatens största akilleshäl som vi 

måste ta itu med först. 

Är inte Miljöpartiet mesiga som inte vill satsa mer medel 

till polisen? 

- MP: Brottsbekämpning sker bäst genom förebyggande 

åtgärder. Polisens budget, som har ökat med närmare fyra 

miljarder kronor de senaste åren, måste användas effek- 

tivt. Polisorganisationen måste bli mer effektiv och arbeta 

- 81 - 

för att motverka fördomar samt elitism inom poliskåren. 

Dessa satsningar prioriterar Miljöpartiet för polisen. 

Lag och rättsväsende är alltid opartiska. Att prata om 

diskriminering är inte relevant i förhållande till rättsvä- 

sendet! 

- MP: Enligt forskning av Christian Diesen visar domslu- 

ten tydligt att människor av utländsk härkomst med större 

sannolikhet blir dömda för begågna brott än en person av 

”svenskt” ursprung. Det finns fortfarande domstolar där 

förlegade värderingar om kvinnor i korta kjolar med pro- 

miskuöst leverne får skylla sig själva om de blir våldtagna. 

Detta måste förändras. Därför föreslår Miljöpartiet att do- 

marnas årliga utbildning ska vara obligatorisk och inne- 

hålla även frågor om diskriminering samt kön och makt.

Miljöpartiets politik för lika rättigheter och 

jämställdhet 

Miljöpartiet är ett feministiskt parti. Bristen på jämställd- 

het är ett av vår tids stora samhällsproblem. Trots att re- 

presentationen av kvinnor på politiska maktpositioner är 

bland de bästa i världen, genomsyras samhället av makt- 

strukturer som bland annat försämrar kvinnors rätt till ar- 

bete, sjukvård, lika lön samt inte respekterar kvinnors rät- 

tigheter. 

Alla människor ska behandlas med värdighet och respekt 

och med beaktande av individens egna behov och förut- 

sättningar. När en person diskrimineras på grund av sitt 

kön, sin religion, etnicitet, sexuella läggning eller identi- 

tet, funktionshinder eller ålder, så förminskas hon och görs 

till en sämre människa än hon är. 

Politiken mot diskriminering behöver därför skärpas och 

utvecklas. Människor som diskriminerats måste ges verk- 

lig möjlighet att få upprättelse och kompensation. Per- 

spektiven måste också vidgas. Miljöpartiets politik för lika 

rättigheter bygger på insikten om att formell likabehand- 

ling inte räcker. Mötet mellan människors olika förutsätt- 

ningar och samhällets normer innebär att varje samman- 

hang måste granskas ur de utsatta personernas perspektiv. 

Att alla ska ha lika möjligheter och rättigheter är en viktig 

del i hur samhället planeras och utformas. 

ABC OM MILJÖPARTIETS POLITISKA FÖR- 

SLAG OM LIKA RÄTTIGHETER 

Antidiskrimineringsklausuler vid offentlig 

upphandling 

Vi vill införa antidiskrimineringsklausuler vid offentlig 

upphandling. En klausul i avtal med företag som gör att 

ett företag som diskriminerar löper risk att bli av med sitt 

avtal med offentliga myndigheter. 

Arbetsdomstolen 

Vi menar att det finns brister i kompetens när det gäller 

fall av diskriminering som behandlas i Arbetsdomstolen. I 

- 82 - 

diskrimineringsmål bör därför en särskild ämbetsmanna- 

ledamot tillföras med erfarenhet av diskrimineringsfrågor. 

Diskrimineringsmål i domstol 

En rad reformer och satsningar behövs för att öka möjlig- 

heterna att driva diskrimineringsfall i domstol. 

Språktillgänglighet i rättsväsendet behöver förbättras. En- 

ligt BRÅ utgör bristande information på andra språk än 

svenska en grund för diskriminering inom rättsväsendet. 

Det är viktigt att personer med utländsk härkomst ges 

möjligheter att tillgodogöra sig information på sitt eget 

modersmål, om sina rättigheter och om proceduren inom 

rättsväsendet. 

Möjligheten för enskilda aktörer att driva diskrimine- 

ringsmål måste öka. Den som anser sig diskriminerad, 

men inte får stöd av någon av ombudsmännen mot diskri- 

minering, har idag i praktiken mycket små möjligheter att 

driva sin fråga i domstol. Vid en förlust löper man risk att 

behöva stå för motpartens rättegångskostnader. Staten bör 

inrätta en fond ur vilken man kan söka pengar för att kun- 

na processa diskrimineringsmål57. Fonden bör förvaltas 

av företrädare för det civila samhället. 

Även fall med strukturell diskriminering bör kunna pro- 

cessas i domstol. Dagens regler innebär att det bara kan 

väckas talan om någon personligen blivit diskriminerad 

och som dessutom är villig att stå bakom anmälan. Det är 

problematiskt, dels eftersom många som diskrimineras 

inte är villiga att stå bakom en anmälan, dels eftersom en 

stor del av den strukturella diskrimineringen inte nödvän- 

digtvis innebär att någon drabbatspersonligen. . 

Etnisk positiv särbehandling bör vara tillå- 

ten i arbetslivet 

Det råder ingen tvekan om att en lång tids diskriminering i 

samhället har snedvridit sammansättningen på många ar- 

betsplatser och inom många utbildningar. I samhället sker 

57 Liknande förslag har förts fram i SOU 2005:56

just nu en process där många aktörer söker efter vägar att 

motverka diskriminering och hitta kompensatoriska åtgär- 

der för en historisk obalans. Miljöpartiet anser att positiv 

särbehandling på etnisk grund kan vara ett effektivt verk- 

tyg för att komma till rätta med diskriminering. Den ar- 

betsgivare eller utbildningsanordnare som efter en grund- 

lig analys vill använda sig av positiv särbehandling som 

en av flera åtgärder för få bukt med en snedfördelning på 

arbetsplatsen bör inte vara förhindrad att göra det. 

Homo-, bisexuella, trans- och queerper- 

soners rättigheter 

Miljöpartiet har i många år och på en bred front arbetat för 

att förbättra homo-, bisexuella, trans- och queerpersoners 

lika rättigheter. 

Satsning på likarättskompetens i vården måste genomfö- 

ras. En patient i vården är ofta i en utsatt position. Det 

råder ingen tvekan om att bemötandet från vårdpersonalen 

spelar stor roll för behandlingsresultatet. Om inte männi- 

skorna som arbetar i vården förmår att möta alla på ett 

korrekt och inkluderande sätt innebär det att många män- 

niskor i praktiken får sämre sjukvård. Det gäller inte minst 

på exempelvis ungdoms- och mödravårdsmottagningar, 

där kunskapen om situationen för till exempel hbt- 

personer eller personer med utländsk bakgrund kan vara 

bristfällig. Miljöpartiet vill att Socialstyrelsen ska få i 

uppdrag att säkerställa att det finns god kompetens i lika- 

rättsfrågor i vården. 

Idrottsrörelsen måste arbeta aktivt med att bekämpa 

diskriminering, särskilt avseende HBT-personer och måste 

höja sin HBT-kompetens. Vi vill att ledare i organisatio- 

ner ska ha utbildning i HBT-frågor och att föreningen ar- 

betar aktivt mot all typ av diskriminering för att de ska 

kunna få få offentliga bidrag, 

Vi tror på en politik för alla sorters familjer; oavsett om 

det är en mamma och en pappa, två mammor, två pappor, 

ensamstående föräldrar eller flera. Det viktiga är att bar- 

nen får det så bra som möjligt. Miljöpartiet anser därför att 

det ska finnas en möjlighet för barn att ha fler än två vård- 

nadshavare, att socialförsäkringssystemen och familjerät- 

ten ska anpassas efter moderna familjebildningar och de- 

ras behov. 

Miljöpartiet vill bryta heteronormen och bejakar allas rätt 

till kärlek. All kärlek är bra kärlek. Vi tror på stjärnfamil- 

- 83 - 

jen och inte bara kärnfamiljen. Där kärnfamiljen begränsar 

familjebegreppet till en mamma, en pappa och barn, om- 

huldar stjärnfamiljen alla möjliga familjekonstellationer. 

Minoritetspolitiken måste breddas 

Dagens minoritetspolitik rör främst de fem nationella mi- 

noriteterna romer, judar, sverigefinnar, tornedalingar och 

samer (som även är ett urfolk). Politiken är angelägen och 

de nationella minoriteterna intar i kraft av sin plats i 

svensk historia och sin del i vårt kulturarv tveklöst en sär- 

ställning bland minoriteterna. 

De skäl som finns för att säkra de nationella minoriteter- 

nas rätt till identitet, språk och kultur finns dock även för 

andra minoriteter. Vi menar att minoritetspolitiken därför 

måste breddas till att omfatta samtliga etniska minoriteter. 

De är viktiga för att de som anser sig tillhöra etniska mi- 

noriteter ska kunna formulera sina perspektiv och artikule- 

ra sina krav. Organisationerna fyller dessutom en viktig 

roll vad gäller främjandet av den egna kulturen och det 

egna språket. Vi vill därför stärka finansieringen till de 

etniska minoritetsorganisationerna. 

Hatbrott 

Miljöpartiet menar att transpersoner bör omfattas av hat- 

brotts- och hetslagstiftningen. Transpersoner är en grupp 

som idag är utsatt för såväl fördomar och missaktning som 

hat och hets. Trots detta utgör inte en gärningsmans syfte 

att kränka brottsoffret på grund av hans/hennes könsiden- 

titet eller könsuttryck en grund för att betrakta brottet som 

hatbrott. En sådan klassificering av brottet skulle möjlig- 

göra en straffskärpning. Miljöpartiet menar att könsidenti- 

tet bör föras till den uppräkning i Brottsbalken som idag 

innehåller ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, 

trosbekännelse, och sexuell läggning. Av samma skäl bör 

brottet hets mot folkgrupp utvidgas till att även omfatta 

hot och missaktning mot gruppen transpersoner. 

Miljöpartiet anser att rättsväsendets bekämpning av hat- 

brotten måste komma i fokus. Den borgerliga regeringen 

har nedprioriterat detta arbete. 

Svenska för invandrare, SFI 

Kunskaper i svenska är många gånger en förutsättning för 

arbete. Vi anser att alla personer som invandrar till Sveri- 

ge och som inte har tillräckliga kunskaper i svenska språ- 

ket ska erbjudas utbildning i svenska. Vi vill att detta ska

vara en oavvislig rätt. Utbildningen ska anpassas till den 

enskildes behov och förutsättningar. 

Idag finns det anställda inom offentlig sektor med mycket 

begränsade kunskaper i svenska. SFI bör kunna erbjudas 

som fortbildning för offentliganställda som inte behärskar 

språket bra, men i dag har större motivation att lära sig 

mer. Inom statlig förvaltning bör det skapas ett kompe- 

tensutvecklingsprogram för att möjliggöra att anställda 

inom ramen för sin anställning ges möjlighet till fortbild- 

ning i svenska. Det bör utredas om kommuner och lands- 

ting kan motiveras att göra motsvarande. 

Surrogatmödraskap 

Surrogatmödraskap innebär att en kvinna bär ett barn som 

den biologiska mamman av någon anledning inte själv kan 

bära i sin egen livmoder. För många kvinnor och samkö- 

nade par kan det vara den enda möjligheten att bli biolo- 

giska föräldrar. Miljöpartiet vill att surrogatmödraskap ska 

utredas. Det finns viktiga etiska frågor som måste övervä- 

gas, men utgångspunkten måste vara att det är positivt 

med fler välkomna barn. I ett sådant utredningsarbete bör 

de lagstiftningar och erfarenheter som finns i de olika län- 

der som idag tillåter surrogatmödraskap utvärderas. 

Tillgänglighet för funktionshindrade 

Ökad tillgänglighet för alla personer är en förutsättning för 

ett samhälle fritt från diskriminering. Människor blir funk- 

tionshindrade i mötet med ett samhälle som brister i till- 

gänglighet. 

Bristande tillgänglighet ska utgöra diskrimineringgrund. 

Den tidigare handikappombudsmannen har konstaterat att 

bristande tillgänglighet är en av de största orsakerna till att 

människor med funktionsnedsättning diskrimineras. Sve- 

riges samlade handikapprörelse har i åratal påtalat behovet 

av en diskrimineringslag som inkluderar bristande till- 

gänglighet. Miljöpartiet vill att diskrimineringslagstift- 

ningen ändras så att bristande tillgänglighet för personer 

med funktionsnedsättning utgör diskriminering. 

De tillgänglighetskrav som finns vid nybyggnation måste 

efterlevas. Idag finns i plan- och bygglagen krav på att all 

nyproduktion ska byggas tillgängligt. Tyvärr följs inte 

lagen. Miljöpartiet vill ha sådana styrmedel som gör att 

plan- och bygglagens intention om tillgänglig nybyggna- 

tion följs. 

- 84 - 

Tillgängligheten i kollektivtrafiken måste säkerställas. I 

lagen (1979:558) om handikappanpassad kollektivtrafik 

föreskrivs att kollektivtrafiken ska tillgänglighetsanpassas 

i den takt och den omfattning som bedöms skälig med 

hänsyn till syftet och till de tekniska och ekonomiska för- 

utsättningarna hos dem som utövar trafiken. Trots ett fler- 

tal riksdagsbeslut under de 29 år som gått sedan lagen 

stiftades är tillgängligheten fortfarande bristfällig i kollek- 

tivtrafiken. 

Åldersdiskriminering 

Miljöpartiet vill avskaffa omotiverade åldersgränser. Ing- 

en näringsidkare får neka en person inträde eller tillträde 

till en aktivitet på grund av kön, funktionshinder, etnicitet 

eller sexuell läggning. Däremot förekommer diskrimine- 

ring på grund av ålder i samhället. Det kan gälla nöjeslivet 

eller idrottsanläggningar, där man i vissa fall utestänger 

ungdomar, men även tillställningar där äldre nekas att 

delta. Precis som all annan diskriminering drabbas grupper 

som endast vill ägna sig åt nöjesliv eller idrottsaktivitet. 

Naturligtvis finns åldersgränser som är motiverade, till 

exempel vid köp av alkohol. 

Miljöpartiet anser att rösträttsåldern bör sänkas till 16 år. 

Det finns inget tungt vägande skäl att koppla rösträtten 

just till myndighetsåldern. Ungdomar har exempelvis ett 

straffsanktionerat ansvar att följa lagarna även om de inte 

fyllt 18 år, dessutom skulle ungdomars kunskaper, åsikter 

och engagemang kunna tas tillvara bättre om rösträttsål- 

dern sänks.

ABC OM MILJÖPARTIETS JÄMSTÄLLD- 

HETSPOLITIK 

Föräldraförsäkring 

Miljöpartiet vill införa en tredelad föräldraförsäkring, där 

en tredjedel går till vardera föräldern och en tredjedel är 

möjlig att överlåta på en tredje part. I samband med detta 

vill vi också utöka föräldraförsäkringen till 18 månader 

samt utöka de så kallade ”pappa-dagarna”, som möjliggör 

för två föräldrar att vara hemma samtidigt med sitt barn i 

samband med födseln. 

Genuspedagogik 

(se Miljöpartiets utbildningspolitik) 

Heltid 

Det är betydligt fler kvinnor än män som arbetar deltid. En 

vanlig myt är att det är kvinnor med små barn som står för 

deltidsarbetandet, men nästan lika många kvinnor utan 

barn arbetar deltid. Miljöpartiet anser att heltid ska vara 

norm på den svenska arbetsmarknaden. Vi är dock tvek- 

samma till om lagstiftningsinstrumentet är det mest effek- 

tiva verktyget för att åstadkomma detta. Vi ser hellre att 

detta är en del i överenskommelser och avtal mellan ar- 

betsmarknadens parter. 

Jämställda löner 

Något som visat sig vara effektivt för att komma till rätta 

med oskäliga löneskillnader mellan kvinnor och män är 

lönekartläggning. Miljöpartiet anser att alla företag som 

har fler än tio anställda ska vara skyldiga att göra lönekart- 

läggningar varje år. Utöver det ska alla företag i den stor- 

leken uppdatera sina jämställdhets- och mångfaldsplaner 

varje år. Det krävs kraftigare sanktionsmöjligheter för de 

företag som inte lever upp till kraven än de vitesföreläg- 

ganden som finns i dag. Enligt statistiska centralbyrån 

tjänar kvinnor cirka 84 procent av vad män tjänar. Ungefär 

hälften av löneskillnaden kan förklaras med att kvinnor 

och män har olika utbildning, befattningsgrad, arbetstid 

och att de finns inom olika sektorer. 

Jämställdhetsintegrering 

Miljöpartiet har länge framhållit att miljöfrågor måste 

integreras i en helhetssyn på alla samhällsområden. På 

samma sätt är det nödvändigt att jämställdhet integreras i 

- 85 - 

alla områden. Det handlar inte bara om löner eller mäns 

våld, vi ser bevis på mäns strukturella överordning över- 

allt i samhället, från trafikpolitiken till idrottsfrågor. 

Jämställdhetsintegrering kan göra stor nytta vid budgetar- 

bete på kommun-, landstings- och nationell nivå. Att jäm- 

ställdheten integreras innebär att skillnader i förhållanden 

och villkor för män och kvinnor synliggörs, att varje fråga 

ska prövas ur ett jämställdhetsperspektiv och att konse- 

kvenser av beslut ska analyseras för att se hur det påverkar 

män respektive kvinnor. 

Kvotering 

2006 införde Norge en lag om kvotering till börsbolagens 

styrelser där det regleras att minst 40 procent av varje kön 

ska vara representerat i styrelserna. Staten har möjlighet 

att tvångsupplösa de bolag som inte uppfyller kraven på 

representation. Lagen har gjort att representationen av 

kvinnor i styrelser har ökat från sju procent 2003 till 40 

procent i dag. Frivillighetens väg tycks inte fungera bland 

de svenska börsbolagen. Könsfördelningen är långt ifrån 

jämn när det kommer till representation i styrelserna. Mil- 

jöpartiet förespråkar därför kvotering till bolagsstyrelser. 

Miljöpartiet vill också se fler kvinnor på ordförandeposter, 

som chefer och på andra ledande positioner i samhället. 

Den offentliga sektorn har ett extra stort ansvar för att 

medverka till en aktiv rekrytering av kvinnor till ledande 

positioner. När den kritiska massan uppnåtts måste arbe- 

tet med värderingar fortsätta för att förändringen ska hålla 

i tid. 

Könsmaktsförståelse 

Som feministiskt parti är vårt uppdrag att med politiska 

verktyg motverka könsmaktsordningen. Den är roten till 

både hur kvinnor som grupp är underordnade män som 

grupp när det gäller inflytande och resurser. Men också till 

att både män och kvinnor fastnar i traditionella könsroller 

som är inskränker individens frihet. 

Lagöversyn från jämställdhetsperspektiv 

Miljöpartiet vill att det görs en översyn av lagar utifrån ett 

jämställdhetsperspektiv. Det finns redan i dag ett generellt 

uppdrag att beakta jämställdhet när nya lagtexter och för- 

ordningar skrivs, men vi Gröna menar att det inte görs i 

tillräcklig utsträckning.


PERIODEN 

Regeringen har under mandatperioden inte tagit några 

större initiativ för att motverka diskriminering och främja 

lika rättigheter. De förslag som lämnats i de större utred- 

ningar som genomfördes under förra mandatperioden har 

inte heller genomförts i någon större utsträckning. 

Några förändringar har dock gjorts. Efter att alliansen tog 

makten år 2006 avskaffade regeringen Integrationsverket 

samt paraplyorganisationen Centrum mot rasism vilket 

Miljöpartiet motsatte sig. Hösten 2008 antog riksdagen 

regeringens förslag till strategi för integration. Miljöpartiet 

kritiserade regeringen för att ta bort integrationspolitikens 

mål och ersätta dem med ett enda: lika rättigheter, skyl- 

digheter och möjligheter för alla oavsett kulturell bak- 

grund. På några punkter välkomnade Miljöpartiet reger- 

ingens skrivelse om integrationsstrategi. Att regeringen 

vill införa ersättning för dem som har blivit diskriminera- 

de är bra. I skrivelsen slås även viktiga principer som 

EBO fast - att enskilda som anländer till Sverige själva ska 

få välja var de vill bosätta sig – en princip som är central 

för Miljöpartiets syn på respekten för individens rättighe- 

ter. Vi ser även mycket positivt på att man utvecklar arbe- 

tet med validering av tidigare utbildning och kompetenser. 

Vid årsskiftet år 2008-2009 förändrades ordningen för 

sveriges ombudsmän och istället har vi idag en gemensam 

diskrimineringsombudsman, DO, istället för de tidigare 

fyra (JämO, HomO, Handikappsombudsmannen och om- 

budsmannen mot etnisk diskriminering). En förändring 

som även Miljöpartiet har drivit länge. 

Jämställdhet 

Regeringens politik ökar ojämställdheten. Exempel på det 

är införandet av vårdnadsbidraget, som leder till att kvin- 

nor , inte män, stannar hemma med barnen stora skatte- 

sänkningar till personer med höga inkomster, en sänkning 

som ger män mer pengar kvar i plånboken, tuffare regler i 

sjukförsäkringen och a-kassan som drabbat kvinnor hårda- 

re. 

- 86 - 

VAD ANSER DE ANDRA PARTIERNA 

Vänsterpartiet och Miljöpartiet är i stora drag överens om 

politiken för lika rättigheter. Socialdemokraterna har dock 

under den senaste mandatperioden lyft förslag som inne- 

bär att man släpper principen om EBO, det vill säga att 

flyktingar själva får välja var de ska bosätta sig och istället 

införa anvisat boende för nyanlända personer till Sverige. 

Man har även varit överens med regeringen om att införa 

ett ”svenskkontrakt” för nyanlända som innebär att dessa 

bland annat får lova att lära sig den svenska värdegrunden. 

Miljöpartiet har motsatt sig dessa förändringar. 

Socialdemokraterna och vänsterpartiet delar vår kritik av 

jämställdhetspolitiken. Vänstern vill införa en fullt indivi- 

dualiserad föräldraförsäkring. 


Vad är egentligen likarättsperspektiv? Är det inte lite 

överdrivet? 

MP: Nej, det är inte överdrivet att skapa lika rättigheter 

för människor utifrån de enskilda personernas förutsätt- 

ningar. Men för att göra det behöver beslutsfattare i sam- 

hället ändra synsättet. Även om en ytterdörr är lika bred 

för alla – ingen uppenbar diskriminering - så föreligger 

inte lika rättigheter om den är för smal för att en rullstol 

ska kunna komma igenom. All politik kan och ska genom- 

lysas med ett likarättsperspektiv. 

Miljöpartiet säger att ni är queer, men vad är queer? 

MP: 

Begreppet queer används för att analysera sexualitet, iden- 

titet och kön ur ett historiskt och maktpolitiskt perspektiv. 

Ur ett queerperspektiv betraktas heterosexualitet och ho- 

mosexualitet inte som naturliga egenskaper hos en individ 

utan som sociala konstruktioner, uttryck för maktförhål- 

landen och resultat av historiska processer. Att fokusera 

på normen istället för på avvikelserna är att radikalt byta 

perspektiv. Tanken att det heterosexuella beteendet är det 

normala, naturliga, sanna, vanliga och riktiga är alltså en 

konstruerad sanning som begreppet queer perforerar. 

Samma sak gäller den fasta sexuella identiteten, tron att 

människan har en fastlagd, livslång och ”sann” sexuell 

inriktning.

Om man kvoterar så leder det till att de bästa inte väljs! 

MP: Det är inte för att kvinnor saknar kompetens som de 

inte väljs till bolagsstyrelserna, det beror på maktstruktu- 

rer. Män väljer andra män när de väljer till styrelser, om 

valberedningarna består av män då är det givet att dessa 

män använder sig av sina nätverk som många gånger be- 

står av män, lika dem själva. Alla undersökningar visar att 

styrelser där det finns både kvinnor och män är ekono- 

miskt fördelaktiga för företagen. 

Hur arbetar Miljöpartiet själva med jämställdhet? 

MP: Redan när Miljöpartiet bildades var jämställdhetsfrå- 

gorna aktuella. Vi introducerade det jämställda språkrörs- 

systemet, könsvarvade våra listor och kvoterade till de 

interna uppdragen. Det var banbrytande på sin tid att i 

praktiken erkänna kvinnors lika rätt till inflytande. Vi 

värderar kärlek och livskvalitet framför materialism och 

pengar. Det är provocerande i en värld där mer maskulina 

värden har fått prägla samhällsutvecklingen och politiken. 

Som ett feministiskt parti är vårt uppdrag att med politiska 

verktyg motverka könsmaktsordningen. Den är roten till 

både hur kvinnor som grupp är underordnade män som 

grupp i inflytande och resurser. Den är också roten till att 

både män och kvinnor fastnar i traditionella könsroller 

som är inskränkande för individens frihet. 

- 87 - 


Flera större statliga utredningar har under senare år arbetat 

med att kartlägga och analysera förekomsten av olika ty- 

per av diskriminering på olika samhällsarenor. Omfattan- 

de diskriminering förkommer bland annat på arbetsmark- 

naden, i utbildningsväsendet, i massmedia, i våra gemen- 

samma välfärdssystem och inom rättsväsendet58. Grun- 

derna för diskriminering är många: kön, ålder, etnicitet, 

funktionshinder och sexuelläggning utgör några av de 

viktigaste. 

Uttrycken för diskriminering är olika men ett gemensamt 

drag är att diskriminering förekommer när en individ be- 

döms efter schablonmässiga föreställningar baserade på en 

grupptillhörighet. Diskriminering innebär att människor 

stängs ute från inflytande och makt och att människor be- 

gränsas i sitt handlingsutrymme och i sina möjligheter att 

förverkliga sig själv enbart på grund av yttre egenskaper 

utan grund i individens egen kapacitet eller potential. 

58 Det blågula glashuset SOU 2005:56, Integrationens 

svarta bok SOU 2006:79

Miljöpartiets politik för att stoppa mäns våld mot 

kvinnor 

Miljöpartiet verkar aktivt för att få ett slut på mäns våld 

mot kvinnor, våld i samkönade relationer samt hedersrela- 

terat våld. Våra politiska förslag utgår från att förstå våldet 

som könsförtryckets förlängda arm. Kvinnor har under 

tusentals år diskriminerats på grund av sitt kön och detta 

har tagit sitt yttersta uttryck i mäns våld mot kvinnor. 

Strukturen som skapar detta våld är det som benämns pat- 

riarkatet. 

ABC MILJÖPARTIETS POLITISKA FÖR- 

SLAG PÅ OMRÅDET 

Behandlingsprogram för män som begått vålds- och sexu- 

albrott mot kvinnor 

Inom kriminalvården finns behandlingsprogram för män 

som begått vålds- och sexualbrott mot kvinnor. Miljöpar- 

tiet vill att dessa behandlingar ska vara obligatoriska för 

män som dömts för vålds- eller sexualbrott. 

Hedersvåld 

Mäns våld mot kvinnor som sker i hederns namn är ett 

allvarligt problem som kräver specifika insatser från sam- 

hället. Det är dock viktigt med ett icke-stigmatiserande 

perspektiv i fråga om etniska grupper. 

Miljöpartiet vill att arbetet mot hedersvåld ska åtföljas av 

skärpt kunskap hos myndigheterna om maktförhållanden i 

fråga om etnicitet, kultur och kön. Det krävs ökade resur- 

ser till myndigheter för att kunna ge adekvat stöd till kvin- 

nor med utländsk bakgrund som söker stöd för utsatthet 

för våld. Det krävs även ökat stöd för förebyggande insat- 

ser, skyddade boenden, tolkar och informationsinsatser för 

myndigheter och ansvariga. I detta arbete är det viktigt att 

personer av utländsk härkomst som har kunskap i ämnet 

får ledande positioner.. 

Kriscentrum för män 

Män som söker hjälp för till exempel relationsproblem, 

svårigheter att kontrollera sina känslor eller problem kring 

aggressivitet, hot och våld bör ges ökat stöd. Miljöpartiet 

- 88 - 

vill därför se ökade satsningar på kriscentrum för män 

som vill ta sig ur ett våldsamt beteende. 

Kvinnojourerna måste stärkas 

Kvinnojourerna ger stöd till kvinnor och barn utsatta för 

våld från sina makar, sambos och pojkvänner. De erbjuder 

systerskap i form av samtalsstöd för våldstrauman, skyd- 

dat boende för kvinnor och barn som flyr samt stöd i kon- 

takter med myndigheter. I flera delar tar därmed kvinno- 

jourer ett ansvar som egentligen ligger på lokala myndig- 

heter. Enligt socialtjänstlagen ska socialtjänsten särskilt 

beakta våldsutsatta kvinnors behov av stöd. 

Miljöpartiet anser att kvinnojourernas arbete är mycket 

viktigt och bör stödjas av det offentliga. Anslagen till 

kvinnojourerna har höjts under senare år men fördelningen 

och utbetalningen av medel fungerar inte. Miljöpartiet 

föreslår därför ett antal förändringar som syftar till att yt- 

terligare institutionalisera arbetet mot mäns våld mot 

kvinnor och trygga det viktiga arbetet kvinnojourer 

genomför för våldsutsatta kvinnor och barn. 

Det statliga bidraget till lokala kvinnojourer ska ges i för- 

hållande till invånarantal i den kommun där kvinnojouren 

finns. För det fall kvinnojourens verksamhet täcker ett 

område som sträcker sig utanför kommunen ska detta be- 

aktas. Formerna för att söka dessa statliga bidrag bör au- 

tomatiseras så långt som möjligt, till exempel genom att 

jourerna tilldelas medel vart tredje år. På det sättet kan 

kvinnojourerna arbeta mer långsiktigt. Ansvaret för för- 

delning av medel till lokala kvinnojourer bör ligga på 

Brottsoffermyndigheten. 

Rättsväsendets kvinnofridsarbete 

Få anmälda fall av våldtäkt leder till fällande domar. Sve- 

rige är inte rättsäkerhet i dag för våldtäktsoffer. För att 

stärka kvinnans roll driver Miljöpartiet att ett samtyckes- 

krav ska införas i våldtäktslagen. Kvinnan ska bestämma 

över sin kropp och var gränserna går och sex ska vara nå- 

got som båda parter är med på.

De skärpningar som gjorts av våldtäktslagen de senaste 

åren är inte tillräckliga. De intentioner som lagstiftarna 

hade med tillägget om ”hjälplöst tillstånd” har inte fått 

fullt genomslag i praktiken. För att driva på frågan om 

samtycke tillsatte Miljöpartiet på eget initiativ en utred- 

ning som leddes av Madeleine Leijonhufvud, professor i 

straffrätt. Utredningens uppgift var att ta göra en översyn 

av dagens våldtäktslagstiftning och utröna huruvida denna 

bör ersättas med ett samtyckeskrav. Förslaget har utveck- 

lats till en motion som Miljöpartiet lagt i riksdagen, mo- 

tion 2008/09:Ju426 Införande av samtyckeskravet. 

Rättsmedicinskt samarbete 

Ett hinder för kvinnors rättsliga upprättelse efter ett över- 

grepp är avsaknaden av bevis. Genom att låta rättsläkare 

undersöka kvinnan direkt förbättras dokumentationen av 

skador till följd av våld och sexuella övergrepp. I Uppsala 

har man prövat denna modell och där är kvinnor mer be- 

nägna att anmäla övergrepp jämfört med övriga kvinnor i 

landet59. Uppsalamodellen bör således bli en modell för 

andra landsting runt om i landet i fråga om dokumentation 

av våld och sexuella övergrepp. Miljöpartiet vill att staten 

ger ökade resurser till rättsmedicinsk kompetens hos 

landstingen eftersom alla landsting inte har möjlighet att 

införa detta rättsmedicinska samarbete då det saknas per- 

sonal med rätt kompetens. 

Skärpning av socialtjänstlagen 

Det räcker inte att bara stödja kvinnojourernas arbete. Det 

offentliga måste också ta sitt ansvar för att skydda kvin- 

nor. Regleringen av kommunernas ansvar för våldsutsatt 

kvinnor sker i socialtjänstlagen. År 2007 skärptes skriv- 

ningarna. Från att kommunerna ”bör” skydda våldutsatta 

kvinnor till att de ”ska särskilt beakta” våldsutsatta kvin- 

nor. Vi menar att detta är otillräckligt och vill ha ytterliga- 

re skärpningar av lagen. 

59 Av de kvinnor som uppger till en kvinnojour eller myndighet 

att de har misshandlats polisanmäler 15 procent 

brotten. I Uppsala är motsvarande siffra 59 procent. Mindre 

än 20 procent av alla kvinnor som uppger att de har 

våldtagits av en nära bekant polisanmäler brottet. I Uppsala 

uppger Nationellt centrum för kunskap om mäns våld 

mot kvinnor att 76 procent anmäler våldtäkten. 

- 89 - 

Strukturera arbetet mot mäns våld mot 

kvinnor 

Genom ett strukturellt arbete mot mäns våld mot kvinnor, 

våld i samkönade relationer och hedersrelaterat våld kan 

våldet förhindras i större utsträckning. Miljöpartiet arbetar 

för kvinnofrid genom följande tre fokus: 

Ekonomiska medel till arbetet för kvinnofrid. Medel måste 

kontinuerligt tillföras på kommunal, regional samt statlig 

nivå för att bekämpa våldets förekomst samt uppkomst. 

Institutionalisering av arbetet för kvinnofrid. Kommun, 

landsting/region och stat har som ansvar att inom sitt an- 

svarsområde strukturera arbetet för kvinnofrid. 

Förståelse av våldets orsaker. För att kunna bekämpa vål- 

det måste vi förstå varför det uppkommer. Genom att ta 

del av erfarenheter från bland annat kvinnojourer, myn- 

digheter med etablerat arbete för kvinnofrid och akademi- 

ker med expertkunskap ökar vår förståelse för våldets 

grunder och stärker vårt arbete för kvinnofrid. 

Våld i samkönade relationer 

Våld förekommer även i samkönade relationer. Det finns 

en alltför dålig beredskap och kunskap om hur kommu- 

nerna bäst kan stödja dessa brottsoffer. För en lesbisk 

kvinna som blivit misshandlad i en relation finns det yt- 

terst få skyddade boenden eller kvinnojourer. Om det är en 

homosexuell man som har blivit misshandlad i en relation 

finns det inga skyddade boenden. Detta måste förändras 

genom utökad lagstadgad skyldighet för kommuner att 

stödja alla brottsoffer, oavsett kön och sexuell läggning. 

Socialstyrelsen bör även få ett särskilt uppdrag att ge 

kommunerna råd och anvisningar när det gäller våld i 

samkönade relationer. 

Miljöpartiet vill se en ökad samordning och ökade resurser 

för de som utsätts för våld i samkönade relationer.


PERIODEN 

Regeringens arbete under mandatperioden mot mäns våld 

mot kvinnor har varit mycket begränsad. Enligt Socialsty- 

relsen har endast 152 av 218 miljoner kronor som avsatts 

för att förstärka kvinnojoursverksamheten och stöd till 

våldsutsatta kvinnor under år 2007 och 2008 fördelats ut 

till kommunerna. 

Regeringen har presenterat två handlingsplaner; en om 

mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck 

samt våld i samkönade relationer och en handlingsplan 

mot sexhandel med kvinnor och barn. De åtgärder som 

presenterats är dock otillräckliga för att klara att möta de 

utmaningar vi står inför. 

Regeringens politik bygger på ett individperspektiv för att 

angripa strukturella problem. Detta innebär att de förklarar 

strukturella problem som mäns våld mot kvinnor som in- 

dividuellt betingade fenomen. De vägrar befatta sig med 

begrepp som kan ge en strukturell förklaring till mäns våld 

mot kvinnor. 


Socialdemokraterna och Vänsterpartiet delar i huvudsak 

Miljöpartiets politik för kvinnofrid. Miljöpartiet och Väns- 

terpartiet framhåller ofta i debatten att det är viktigt att 

angripa samhällsproblemet med mäns våld mot kvinnor 

genom ett strukturellt perspektiv. 

MOTARGUMENT OCH HUR DESSA BEMÖTS 

- Rättssäkerheten urholkas med samtyckeskravet. En 

kvinna som vaknar i fel säng kan anklaga mannen för 

våldtäkt. Han måste då bevisa att hon var med på det? 

- MP: Det är fortfarande åklagaren som bär hela bevisbör- 

dan för att samtycke inte förelåg. Det räcker inte med att 

kvinnan säger det och att mannen inte kan bevisa motsat- 

sen. Forskare hävdar att både män och kvinnor har en högt 

utvecklad förmåga att förstå avvisanden, inklusive sådana 

som inte innehåller ordet ”nej”. Det är inte kvinnornas 

kommunikationsförmåga som ska ifrågasättas utan deras 

- 90 - 

partners anspråk på att inte förstå att kvinnorna avvisar 

sex. 

Det finns inga belägg för att det är vanligt att kvinnor 

okynnesanmäler män för våldtäkt. Vi vet att endast fem 

procent av de anmälda våldtäkterna leder till en fällande 

dom. Dessutom har Brottsförebyggande rådet slagit fast 

att mörkertalet är stort för sexualbrott, ungefär 20 procent 

av brotten anmäls, detta på grund av hur påfrestande rätts- 

processen är och skammen det innebär att erkänna offent- 

ligt att hon har blivit våldtagen, och att domstolsprocessen 

ofta är krävande för offret, är det till stor grad osannolikt 

att en kvinna okynnesanmäler. 

- I praktiken gör väl inte Miljöpartiets nya våldtäktslag 

med samtyckeskrav någon skillnad? Kvinnor som tror att 

lagändringen spelar roll kommer att bli besvikna. 

- MP: Lagar är aldrig universallösningen på samhällspro- 

blem. Det handlar om att hela samhället och i detta fall 

något som rättsväsendet måste jobba hårt och kontinuer- 

ligt med, nämligen normen om att våldtäkt är något som 

äger rum när samtycke inte finns. Enligt Christian Diesen, 

professor i processrätt, är en tredjedel av alla utpekade 

gärningsmän inte ens förhörda. Med en lagstiftning som 

står upp för kvinnors kroppsliga integritet kan vi påbörja 

ett förändringsarbete. 

LÄS MER 

Läs även Miljöpartiets partimotion i riksdagen: Ett jäm- 

ställt samhälle, 2008. 

Läs även promemoria: Verktyg för kvinnofrid - Hur vi tar 

krafttag i kommun och landsting mot våld mot kvinnor 

och barn, januari 2008. 

Samtyckesutredningen, lagskydd för den sexuella integri- 

teten, Madeleine Leijonhuvfud, 2009. Presentation av ut- 

redningen tillsammans med Peter Eriksson: 

http://mp.se/templates/mct_177.aspx?number=154896


Kvinnofridspropositionen 199860 utgör startskottet för det 

moderna arbetet med mäns våld mot kvinnor i Sverige. 

Genom kvinnofridsuppdragen som följd av propositionen 

fick samtliga myndigheter inom rättsväsendet samt Social- 

styrelsen ansvar för att upprätta policydokument och åt- 

gärdsprogram för kvinnofrid. De fick också uppdrag att 

samverka myndigheter emellan och med berörda frivillig 

organisationer, inte minst kvinnojourerna. 

I samband med kvinnofridspropositionen gav regeringen 

Brottsoffermyndigheten i uppdrag att genomföra en sär- 

skild brottsundersökning angående mäns våld mot kvin- 

nor. Resultatet - Slagen dam - är den enda akademiskt 

utförda omfångsundersökningen i Sverige om kvinnors 

och tjejers våldsutsatthet. Enligt Slagen dam har nästan 

hälften av alla kvinnor utsatts för våld av någon man efter 

15-årsdagen. 56 procent av alla kvinnor har trakasserats 

sexuellt. 

Statiskt kring våld mot kvinnor och våld- 

täkter 

Enligt brottsstatistiken från Brottsofferförebyggande rådet 

ökar antalet polisanmälda fall av mäns våld mot kvinnor 

markant. På tio år, sedan 1998, har polisanmälningarna av 

kvinnor som blivit misshandlade av män fördubblats fram 

till 2008 då 26 900 fall anmäldes. Av alla anmälda fall 

sker 81 procent i nära relation. 

Mörkertal när det gäller mäns våld mot kvinnor är stort. 

Många kvinnor vågar eller vill inte polisanmäla våldet 

eftersom de är rädda för sina liv, de känner en skam för att 

andra skulle veta att allt inte står rätt till i deras familj eller 

på andra sätt vill skydda sig själva och sina barn. Enligt 

Brottsförebyggande rådet anmäls cirka 20 procent av alla 

fall av våld mot kvinnor i Sverige. 

Även antalet anmälda våldtäktsfall har ökat de senaste 

åren. Från 2 026 fall år 2000 till 4 749 under år 2007. En- 

ligt Brottsförebyggande rådets (BRÅ) statistik begås sju 

av tio våldtäkter av en bekant till offret. 11 procent av alla 

anmälda våldtäkter var gruppvåldtäkter. Uppraggnings- 

våldtäkter i samband med att offret varit ute på krogen 

60 prop. 1997/98:55 

- 91 - 

eller liknande är 14 procent. Överfallsvåldtäkterna är färre, 

enligt BRÅ 13 procent 2004. 

2003 klarades 40 procent av de anmälda sexualbrotten 

upp. Om man lägger till försök till våldtäkt sjunker siffran 

till 25 procent. Från 1975 till år 2003 sjönk uppklarande- 

procenten från 55 procent till 40 procent. Även åtalsfre- 

kvensen har sjunkit. Trots att fler våldtäkter anmälts är det 

fortfarande bara mellan 100 och 200 fall som kommer till 

åtal. 

Sju procent av alla anmälda våldtäkter leder till fällande 

dom. I hela landet var det år 2003 176 domar för våldtäkt 

mot personer över 15 år, varav 147 fällande61. 

Samhällets kostnader för mäns våld mot kvinnor är myck- 

et stora och har av Socialstyrelsen uppskattats till mellan 

2,7 och 3,3 miljarder kronor. 

61 Statistiken är hämtad från Brå och professor Christian 

Diesen som sammanställer egen statistisk.

Miljöpartiets utrikes-, försvars- och 

säkerhetspolitik 

Vi lever på en planet, med begränsade resurser och det 

innebär att alla människor på jorden också är beroende av 

varandra. Ansvaret för tillståndet i världen är vårt gemen- 

samma ansvar. Miljöpartiet arbetar för fredlig konflikthan- 

tering, för nedrustning och mot kärnvapen, för god miljö, 

för jämställdhet och solidaritet. Solidariteten måste vara 

extra stark gentemot människor som drabbas av svält, fat- 

tigdom, konflikter och miljöförstöring över hela världen. 

Kampen för de mänskliga rättigheterna utgör själva basen 

för vår politik. 

Miljöpartiet tror på och står bakom FN:s målsättning om 

allmän och total militär avrustning. FN är en viktig aktör 

för att upprätthålla fred och säkerhet. Vi anser inte att Sve- 

rige ska delta i internationella insatser utan ett tydligt 

mandat från FN och efter beslut av Sveriges riksdag. 

Grunden för den svenska säkerhetspolitiken är den militä- 

ra alliansfriheten som i snart två hundra år har tjänat vårt 

land väl. Miljöpartiet tror att vapenhandeln i världen mot- 

verkar länders möjligheter till, inte bara avrustning, utan 

också utveckling. Sverige bör ersätta värnplikten med en 

frivillig värntjänst, nedrusta och på sikt upphöra med ex- 

port av vapen. Det svenska försvaret ska fortsätta omvand- 

lingen från ett invasionsförsvar till ett fredsfrämjande in- 

satsförsvar. 

Miljöpartiet har sedan i mitten av 1990-talet konsekvent 

drivit linjen i försvarsutskottet och i riksdagens försvars- 

beredning om en vidgad hotbild. Detta har vi nu fått ac- 

ceptans för bland riksdagens samtliga sju partier. Många 

av de hot som det svenska samhället står inför kan inte 

mötas med militära medel utan måste motverkas på en 

lång rad andra sätt. Haverier i kärnkraftverk, oljekatastro- 

fer i Östersjön och havererade datasystem är exempel på 

nya hot mot säkerheten i den ekonomiskt rika delen av 

världen. Miljöförstöringen och växthuseffekten kan kom- 

ma att orsaka såväl konflikter som omfattande flykting- 

strömmar. Orsaken till konflikter och krig är ofta maktpo- 

litiska intressen och kamp om strategiska naturresurser 

som olja och gas. Grogrunden för väpnade konflikter ut- 

görs ofta av extrem fattigdom, utanförskap och brist på 

demokrati. En aktiv politik för minskat oljeberoende, glo- 

- 92 - 

bal rättvisa, demokratisering och en hållbar miljöpolitik är 

därför en politik för fred. 

En grön utrikespolitik betyder en aktiv och självständig 

utrikespolitik. Sverige ska agera för och förespråka global 

solidaritet och en rättvis världsordning. En grön utrikespo- 

litik prioriterar icke-våldslika, konfliktförebyggande, icke- 

militära medel som metod att skapa och upprätthålla fred. 

Miljöpartiet vill främja och sprida miljöhänsyn till om- 

världen, främja spridning av demokrati och agera för 

mänskliga rättigheter i hela världen. 

2003 antog riksdagen Politik för Global Utveckling 

(PGU). I den slog riksdagen fast att alla svenska politik- 

områden ska vara samstämmiga. Med det menar Miljöpar- 

tiet att Sverige inte kan ge stöd till miljöförstörande verk- 

samheter samtidigt som vi verkar för en hållbar utveck- 

ling. En grön Politik för Global Utveckling försöker se 

helheten. Sveriges anslag till utvecklingssamarbete och 

klimatbistånd bör på sikt öka till minst två procent av brut- 

tonationalinkomsten och Sverige ska ta globala initiativ 

för att få andra välbemedlade länder att göra detsamma. 

ABC OM MILJÖPARTIETS POLITISKA 

FÖRSLAG INOM UTRIKES- OCH 

SÄKERHETSOMRÅDET 

Afghanistan 

År 2001/02 godkände Miljöpartiet att Sverige skickande 

en trupp med FN-mandat till Afghanistan eftersom säker- 

hetsläget krävde militär insats (ISAF). Vi har varje år se- 

dan dess godkänt den svenska militära närvaron men varit 

emot att utöka den svenska militära insatsen. Den svenska 

styrkan verkar i en relativt lugn region med begränsad 

fientlig aktivitet. Men i stora delar av Afghanistan pågår 

det krig där amerikanska trupper tillhörande den ameri- 

kanska styrkan Operation Enduring Freedom (OEF) för en 

intensiv krigföring. Under senare år har vi varnat för den 

ökande risken för sammanblandning mellan den svenska 

styrkan och den krigförande OEF och ISAF-styrkor. Mil- 

jöpartiet har även kritiserat den rådande militära strategin

och för att man saknat tydliga mål för insatsen. Vi har 

kritiserat att alltför stora resurser har lagts på den militära 

insatsen och för lite på civilt bistånd. 

I november 2009 kom Miljöpartiet överens med Social- 

demokraterna om att en rödgrön regering ska genomföra 

en översyn av det samlade svenska engagemanget i Af- 

ghanistan. Översynen ska slutföras under hösten 2011 och 

ligga till grund för kommande riksdagsbeslut hösten 2011 

om en eventuell förlängning eller ett tillbakadragande av 

Sveriges militära insats i Afghanistan. Översynen ska även 

innefatta humanitärt bistånd, utvecklingssamarbete och 

möjligheten att öka Sveriges stöd till civil säkerhet, exem- 

pelvis genom ökad satsning på polisutbildning. 

Givetvis ska även de militära delarna av Sveriges enga- 

gemang analyseras. Bland annat ska de nya strategier som 

började implementeras under 2009 utvärderas utifrån vil- 

ken mån de medfört önskat resultat. Ska Sverige fortsätta 

delta i ISAF måste civila afghanernas säkerhet öka. Efter 

genomförd översyn ska Sverige ha beredskap för två 

scenarier: Om den svenska truppens insats inte längre kan 

göra tillräcklig nytta ska ett ansvarsfull tillbakadragande 

inledas. Det andra scenariot är att den svenska truppens 

insatser kan anses uppnå sina mål och att den gör tillräck- 

lig nytta för utveckling och återuppbyggnad i Afghanistan 

i förhållande till kostnader och risker. Då ska den svenska 

militära insatsen kvarstå ytterligare ett par år. Oavsett vil- 

ket scenario översynen kommer fram till ska humanitärt 

bistånd och långsiktigt utvecklingsarbete fortsätta på en 

långsiktig basis. 

Aktiv global politik för ökad rättvisa 

Om alla i världen använde lika mycket resurser som vi i 

Sverige skulle vi behöva tre eller fyra jordklot till. Miljö- 

partiet menar att grunden för en hållbar och rättvis utveck- 

ling är att jordens begränsade resurser fördelas jämnt. Ar- 

betet med att skapa en hållbar och rättvis utveckling börjar 

därför här hemma hos oss själva. Genom att ställa om det 

svenska samhället och bidra till omställning i EU i hållbar 

riktning minskar vi trycket på det globala resursutnyttjan- 

det samtidigt som ny teknik och nya lösningar utvecklas. 

Vi menar att fattiga länder behöver politiskt handlingsut- 

rymme för att kunna driva utvecklingsstrategier utifrån 

sina egna förutsättningar. Vårt agerande i WTO, Världs- 

banken med flera organisationer får inte begränsa detta 

handlingsutrymme. Fattiga länder behöver tillskott av re- 

- 93 - 

surser i form av kapital och kunskap för att utvecklas. 

Handel och privata investeringar kan tillföra detta, men 

även det globala biståndet behöver öka. Globala skatter 

kan dessutom bidra till en resursutjämning i världen. 

Ekonomisk tillväxt är nödvändig för att fattiga länder ska 

kunna ta sig ur sin fattigdom. Men global tillväxt måste 

bygga på hållbar grund. Tillväxt på samma resursintensiva 

nivå som gjort västvärlden rik, kommer att förgöra jordens 

ekologiska resurser och därmed dra undan mattan för en 

hållbar utveckling. Miljöpartiet ser ekologisk hållbarhet 

som en förutsättning för en ekonomiskt hållbar utveckling. 

Miljöpartiet stödjer Sveriges politik för global utveckling 

och delar uppfattningen att alla politikområden, inte bara 

biståndet, ska inkluderas för att Sverige på ett trovärdigt 

sätt ska kunna diskutera en rättvis och hållbar utveckling i 

världen. Principerna om rättvisa och hållbarhet måste få 

styra politiken. Vi menar att vi måste undvika att betrakta 

utvecklingsproblematiken som framför allt något internt i 

de fattiga länderna. 

Inte bara målkonflikter i vår egen politik behöver klarläg- 

gas. Den politik som har påtvingats länder i syd genom de 

krav som ställts av Världsbanken, IMF och WTO har i 

vissa fall förvärrat fattigdom och hunger. Globala institu- 

tioner ska arbeta för att minska fattigdom och hunger, inte 

tvärtom. Det som styrt den internationella politiken, inte 

bara den svenska, har byggt på antaganden om en utveck- 

ling som inte alltid har haft sin grund i verkligheten. Där- 

för måste politik som är direkt hungerskapande identifie- 

ras och de ansvariga ställas till svars. 

Global demokratisk utveckling 

Korruption är ett problem i många utvecklingsländer. I 

många utvecklingsländer exkluderas stora befolknings- 

grupper från beslutsprocessen exempelvis på grund av 

kön, etnicitet, sexualitet eller funktionshinder. Köns- 

maktsordningen, som exkluderar kvinnor från stora delar 

av samhällslivet, är ett av de allvarligaste hindren för en 

globalt hållbar och rättvis utveckling i världen. För att den 

fattiga människans perspektiv ska få genomslag krävs att 

vi arbetar aktivt för att alla individer i samhället ska kunna 

göra sin röst hörd. Så länge svälten är utbredd kräver rät- 

tighetsperspektivet att vi prioriterar de mänskliga rättighe- 

ter som inryms i FN:s konvention om ekonomiska, sociala 

och kulturella rättigheter; bland annat rätten till mat.

Försvarspolitik 

Sedan mitten av 1990-talet har den säkerhetspolitiska situ- 

ationen förändrats radikalt i vår omvärld. Den hotbild som 

finns idag är inte i första hand av militär natur. Men trots 

att det inte föreligger något invasionshot mot svenskt terri- 

torium syftande till ockupation av hela eller delar av vårt 

land, så är försvaret fortfarande i sin huvudsakliga struktur 

utformat för ett sådant hot och militären tilldelas orimligt 

stora ekonomiska anslag. Vi menar att beredskapen för att 

möta andra icke-militära hot måste förbättras. 

I enlighet med FN-stadgans principer har Sverige ett an- 

svar för att främja internationell fred och säkerhet. Det 

ligger i vårt intresse att upprätthålla och utveckla bilaterala 

och multilaterala relationer och strukturer. Det militära 

försvaret måste byggas på ett sådant sätt att det är använd- 

bart för att hantera dagens utmaningar och hot, till exem- 

pel att förhindra folkmord och skilja stridande parter åt. 

Dessa utmaningar hanteras genom internationella insatser 

med FN-mandat där den militära komponenten är en 

mindre del av en nödvändig helhetssyn på konflikthanter- 

ing med huvudsakliga civila, förebyggande och återupp- 

byggande komponenter. 

Miljöpartiet vill ha fler svenska soldater i FN-ledda freds- 

bevarande operationer. För internationell tjänst prioriteras 

markförband. Vi vill att Sverige agerar nationellt och in- 

ternationellt för att förbättra arbetet med att uppfylla FN:s 

resolutioner om Kvinnor, fred och säkerhet (1325) och 

Om sexuellt våld i konflikter (1820). 

Miljöpartiet har länge kritiserat det nuvarande värnplikts- 

systemet eftersom det inte fungerar. Allt färre gör i dag 

gör militärtjänst och det går inte längre att hävda att vi har 

en allmän värnplikt. Miljöpartiet, tillsammans med Soci- 

aldemokraterna och Vänsterpartiet vill därför ha ett mili- 

tärt försvar där antalet heltidsanställda yrkessoldater är 

fortsatt lågt. Istället bör den allra största delen av insatsor- 

ganisationen bemannas med frivilliga, kontrakterade sol- 

dater. Vi bedömer att detta, utöver att säkra ett inflöde av 

civil kompetens och kunskap till försvaret, innebär mins- 

kade kostnader. Om den borgerliga regeringen avskaffar 

plikttjänstgöringen före valet 2010 kommer en rödgrön 

regering att genomföra en förutsättningslös översyn av det 

helt frivilliga personalförsörjningssystemet efter ett år. 

Vid en rödgrön valseger kommer de rödgröna partierna att 

spara två miljarder kronor årligen på försvarsanslagen, 

- 94 - 

som idag ligger på en nivå på runt 40 miljarder kronor per 

år. 

Miljöpartiet driver även förslaget om att tillsätta en ny 

luftförsvarsutredning. Den senaste luftförsvarsutredningen 

tillsattes för 43 år sedan och innan regering och riksdag 

fattar nya beslut om vårt luftförsvar eller nyanskaffning av 

en ny delserie JAS 39 Gripen bör behovet först utredas. 

Materielförsörjningen måste fortsätta att reformeras. Upp- 

gradering av materiel är , om det är ekonomiskt försvar- 

bart, att föredra framför nyanskaffning. Samutveckling ska 

där det är kostnadseffektivt väljas före egenutveckling. 

En rödgrön regering kommer även att tillsätta en ny 

krigsmaterielutredning efter valet 2010 vars syfte är att 

arbeta fram en ny lagstiftning som kan presenteras för 

riksdagen under mandatperioden. Framtidens regelverk för 

krigsmaterielexport ska formuleras så att det utesluter 

möjligheterna för Sverige att exportera krigsmateriel till 

länder som begår grova och omfattande kränkningar av de 

mänskliga rättigheterna. Utredningen ska bland annat prö- 

va möjligheten om att införa ett så kallat demokratikriteri- 

um i regelverket för krigsmaterielexporten. De rödgröna 

vill även utarbeta regler för import av krigsmaterial i en- 

lighet med samma principer som gäller för exporten. 

Kommunal utrikespolitik 

Miljöpartiet har under ett antal år drivit frågan om kom- 

munal utrikespolitik. Vi anser att det är viktigt att det bil- 

das interkommunalt samarbete kring klimatmål, rättvisare 

världshandel och mänskliga rättigheter, som komplement 

till den nationella utrikespolitiken. Miljöpartiet vill arbeta 

för att svenska kommuner ska kunna driva en aktiv utri- 

kespolitik genom internationella vänorter, globala kam- 

panjer och utvecklingsbistånd. I många delar av världen 

har den lokala arenan kommit att bli en verklig aktör för 

rättvisa, som en motkraft till de negativa aspekterna av 

globaliseringen. 

Utrikes- och säkerhetspolitik 

Det fantastiska förtroendekapital som Sverige skaffat sig 

genom att landet med tur och skicklighet lyckats hålla sig 

utanför krig i nästan tvåhundra år bör värnas. En aktiv 

svensk fredspolitik är samtidigt både internationalistisk 

och ideell, nationell och intressestyrd. Med alliansfrihe- 

ten/neutraliteten som redskap har en bild och en identitet 

skapats av Sverige som ett fredsland under många år. Det-

ta har utgjort en grundval för aktivt arbete i FN och andra 

internationella organisationer och samtidigt lagt grunden 

för en god ekonomisk utveckling. Vi menar att Sveriges 

röst i världen måste bli tydligare och mer framträdande. 

Sverige ska föra en aktiv och sammanhållen politik för 

global utveckling, med biståndsinsatser och rättvis handel 

för att bekämpa fattigdom och för att främja demokrati 

och mänskliga rättigheter. Allt detta är långsiktiga åtgär- 

der som minskar krafterna bakom våldsamma konflikter. 

Sverige ska också göra särskilda insatser för att motverka 

att våldsamma konflikter uppstår i riskområden, till exem- 

pel genom medling, främjande av dialog och närvaro av 

civila observatörer. 

En rödgrön regering kommer att arbeta för att EU på ett 

bättre sätt än i dag utnyttjar sin mjuka makt och de medel 

som unionen har till sitt förfogande för att bli en aktör som 

tar det civila konfliktförebyggande arbetet på allvar och 

som utvecklar och stärker sin kapacitet på området. 


PERIODEN 

Bistånd 

Samtidigt som nya siffror från Världsbanken visar att 400 

miljoner fler människor lever under den globala fattig- 

domsgränsen än vad man tidigare trott har regeringen ur- 

holkat det svenska biståndet. Regeringen har under man- 

datperioden i praktiken slopat enprocentsmålet för bistån- 

det. Enprocentsmålet innebär att en procent av bruttona- 

tionalprodukten (BNP) ska gå till bistånd. Genom att även 

räkna kostnader för flyktingmottagande, klimatåtgärder 

och skuldavskrivning som bistånd har man i praktiken 

minskat biståndets andel av BNP. Moderaterna som styr 

biståndsfrågorna i regeringen har också föreslagit att en- 

procentsmålet ska avskaffas och ersättas med ett golv på 

0,7 procent av bruttonationalprodukten. 

Om vi ska få en trygg värld menar Miljöpartiet att det är 

absolut nödvändigt att varje människa har alla grund- 

läggande mänskliga rättigheter tillgodosedda, såväl de 

ekonomiskt, sociala och kulturella, som de politiska och 

medborgerliga rättigheterna För att klara det behövs ett 

generöst bistånd vilket regeringen inte lever upp till. 

- 95 - 

Försvar 

Regeringens försvarspolitik saknar en tydlig linje och man 

har under mandatperioden gett väldigt många olika besked 

om försvarets utveckling. Man har också misskött försva- 

rets ekonomi kraftigt. Regeringen har lagt på försvaret nya 

uppgifter utan att dra ifrån några samtidigt som anslagen 

varit i stort sätt oförändrade. När regeringen inte mäktar 

med att prioritera utan har ambitionen att Sverige ska ha 

utrustning av senaste snitt i varje vapenslag resulterar det i 

ett försvar som inte klarar av sina uppgifter. 

Sveriges politik för global utveckling 

År 2003 ersatte riksdagen de tidigare biståndsmålen med 

en ny Politik för Global Utveckling (PGU) som rättesnöre 

för Sveriges internationella utvecklingssamarbete. I denna 

nya, bredare, styrning ska alla politikerområden som in- 

verkar på internationellt utvecklingssamarbete dra mot 

samma mål: att bidra till att skapa förutsättningar för fatti- 

ga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Med andra 

ord: All politik ska genomsyras av ett rättighetsperspektiv 

och de fattigas perspektiv. 

Miljöpartiet var mycket positiv till den inriktningen men 

den nuvarande regeringen har inte klarat av att förvalta 

denna politik. Framför allt blundar den borgerliga reger- 

ingen helt för vårt eget ansvar som rikt land att förändras 

för att ge utrymme för fattiga länder att utvecklas. 

VAD ANSER DE ANDRA PARTIERNA 

Miljöpartiet är det parti som tydligast tar ställning för glo- 

bal rättvisa, solidariskt bistånd, rättvis handel och en mo- 

dern syn på säkerhet. V och S har en betydligt mer tradi- 

tionell syn på säkerhet och värnar invasionsförsvaret och 

den allmänna värnplikten i större utsträckning. V och S 

delar ofta Miljöpartiets syn på behovet av ett solidariskt 

bistånd och mer rättvisa handelsvillkor. På den borgerliga 

sidan brukar Kristdemokraterna vara det parti som ligger 

närmast Miljöpartiet i att försvara biståndsmålet och glo- 

bal solidaritet. 

Riksdagsmotion 2009/10:U4 Afghanistan 

Rödgröna försvarsuppgörelsen: http://bit.ly/utrikes 

Riksdagsmotionen 2007/08:U234 Kommunal utrikespoli- 

tik

Riksdagsmotionen 2008/09:U322 En Grön Politik för 

Global Utveckling 

Riksdagsmotion 2008/09:U4 Lissabonfördraget 

Riksdagsmotion 2008/09:MJ428 EU:s fiskeripolitik 


Världen står inför stora nya utmaningar som hotar vår 

gemensamma säkerhet. Hoten har blivit globala och de 

militära konflikterna runt om i världen drabbar i allt högre 

utsträckning civila. Miljö- och klimatförändringar hotar 

den ekonomiska utvecklingen och drabbar dem som har 

det sämst värst. Globaliseringen har lett till ökat välstånd 

runt om i världen men samtidigt ökat skillnaderna mellan 

fattiga och rika. 

Civila konflikter är den vanligaste orsaken till akuta mat- 

brister och bristande tillgång till mat. Upprepade matkata- 

strofer äger rum i Afrika söder om Sahara där närmare två 

tredjedelar av de drabbade länderna har slitits sönder av 

inbördeskrig. 

Antalet naturkatastrofer har mer än tredubblats sedan 

1970-talet. Andelen nödställda som behöver humanitär 

assistans på grund av naturkatastrofer uppgick 2004 till 

146 miljoner människor. 

Flyktingssituationen i Asien och Afrika är ett akut pro- 

blem. Enligt UNHCR uppgår antalet registrerade flykting- 

ar till 8,4 miljoner. Till detta tillkommer 23,7 miljoner 

som är internflyktingar, det vill säga flykting i sitt eget 

land. Det faktiska antalet flyktingar är dock högre efter- 

som mörkertalet är stort. I Afrika återfinns en stor del av 

världens alla internflyktingar, en fjärdedel bara i Sudan. 

Risken är påtaglig att hundratals miljoner afrikaner blir 

klimatflyktingar på grund av torka och svält under det 

kommande seklet. Redan vid en uppvärmning på cirka tre 

grader kommer enligt många klimatmodeller stora delar av 

södra Afrika bli obeboeliga på grund av torka och öken- 

spridning. 

I vår omvärld pågår det ett trettiotal väpnade konflikter på 

fyra av våra fem kontinenter. Bara i Afrika pågår det tolv 

konflikter som orsakar stort lidande och nöd. När världen 

har fokuserat på USA:s krigföring i Irak och Afghanistan 

har andra konflikter hamnat i skymundan. Större fokus 

- 96 - 

kommer att behöva riktas på dessa mindre kända konflik- 

ter som i det tysta bidrar till ett ofantligt lidande. 

Utvecklingen söder om Sahara hotas av en HIV/AIDS- 

epidemi som fortsätter öka i en alarmerande takt. Enligt 

WHO dödar AIDS, Malaria och TBC, samt de mindre 

sjukdomarna Chagas sjukdom, Sömnsjuka och Kala Azar 

cirka 14 miljoner människor årligen62. De drabbade finns 

huvudsakligen i fattiga länder. Dessa sjukdomar, som 

skördar fler offer globalt än trafikolyckor, svält och terro- 

rism tillsammans, kan utrotas om viljan och resurserna 

finns. 

62 WHO:s "World Health Report"

Miljöpartiets EU-politik 

Miljöpartiet är ett EU-kritiskt parti som vill påverka 

politiken både i EU och i Sverige och göra både EU 

och Sverige grönare. 

Miljöpartiet arbetar aktivt för att EU ska få en bättre 

kemikaliepolitik. Vi arbetar även för bättre mat och 

hälsa, ett bättre djurskydd och ett hållbart fiske, i EU:s 

vatten men även i världshaven där EU:s subventionera- 

de fiskeflotta bidrar till att tömma världshaven på fisk. 

Miljöpartiet vill att Sverige även i fortsättningen ska 

stå fritt från EMU. EU bör endast få fatta överstatliga 

majoritetsbeslut för att minska gränsöverskridande 

miljö- och klimatproblem, för att skydda hotade arter 

och biotoper, samt för att stärka mänskliga rättigheter. 

Miljöpartiet är kritiskt till maktkoncentrationen i EU. 

Vi vill stärka demokratin genom att flytta tillbaka makt 

till medlemsländerna och vanliga medborgare. EU ska 

inte heller militariseras och Miljöpartiet motsätter sig 

skapandet av en EU-armé. Däremot har Miljöpartiet 

länge drivit frågan om att EU måste inrätta en civil 

fredskår. Signaler inifrån EU visar att arbetet med en 

civil fredskår kan börja ta fart inom kort. 

Grönt arbete i EU för klimat och miljö 

För att möta klimathotet har EU antagit målsättningar 

för att minska koldioxidutsläppen med 20 procent, och 

30 procent om ett internationellt avtal sluts, till 2020. 

Dessa mål är dock långt ifrån tillräckliga. Miljöpartiet 

anser att EU-länderna ska leva upp till sitt internatio- 

nella ansvar att begränsa klimatkrisen. Därför behöver 

man minska utsläppen med minst 40 procent inom EU 

samt lika mycket utanför EU, till 2020. Det krävs kraf- 

tiga åtgärder för framtiden. Våra samlade utsläpp av 

växthusgaser måste minska dramatiskt. Det måste ske 

en gigantisk omställning av samhället vad gäller kon- 

sumtion, bostäder, transporter och energi. Hittills har 

EU inte gjort tillräckligt i det konkreta klimatarbetet. 

Jordbrukspolitiken slukar cirka 45 procent av EU:s 

budget och bygger i stor utsträckning på mål som for- 

mulerades på 1950-talet. Politiken är kostsam och 

omodern och bidrar inte till en grön omställning. Poli- 

tiken slår dessutom ut jordbruksproduktionen i fattiga 

länder. 

- 97- 


Miljöpartiet anser att EU:s fiskepolitik måste förändras 

i grunden så att fisket anpassas till arternas och ekosys- 

temens fortlevnad. Enskilda länder i EU måste få rätt 

att införa fiskestopp eller ha lägre kvoter av tillåten 

fångst än de EU fastställer. 

Beslut om regler för livsmedel, till exempel tillsatser i 

mat, ska utgå från att miljö och hälsa främjas. Kvalite- 

ten på mat ska utgå från ett främjande av ekologisk 

produktion, hälsan och medlemsstaterna ska ha rätt att 

ställa högre kvalitetskrav än de EU beslutar om. Det är 

ett problem att EU:s medlemsländer i princip inte har 

rätt att förbjuda varor som ett annat land vill tillåta. Det 

gör det svårare för länder att gå före och driva på ut- 

vecklingen. Vi vill att enskilda länder ska ha rätt att 

ställa högre krav på kvaliteten ur miljö- och hälsosyn- 

punkt än de EU beslutar om. Tillsatser som är skadliga, 

eller bedöms som tveksamma ur miljö- och hälsosyn- 

punkt, samt genetiskt modifierade organismer (GMO) 

ska inte få användas, helt i enlighet med försiktighets- 

principen. 

EU:s budget omfattar mer än 1 000 miljarder kronor 

årligen. Vi kräver att EU:s budget klimatsäkras; medel 

får inte gå till åtgärder som förvärrar klimatproblemen. 

De ekonomiska stöden till jordbruket, strukturfonder, 

sammanhållningsfonden och olika regionalpolitiska 

stöd måste minska rejält, dels för att de inte är sam- 

hällseffektiva och dels för att de ofta går till invester- 

ingar som motverkar en aktiv klimatpolitik. Ett krav är 

givetvis att EU:s totala budget ska minska. Miljöpartiet 

kommer att fortsätta arbeta för att oegentligheter, be- 

drägerier och korruption i EU ska upphöra. 

Mänskliga rättigheter och medmänsk- 

lighet 

Europa har genom historien sargats av krig och kon- 

flikter. Detta måste ersättas med samarbete och kon- 

fliktlösning. En av EU:s prioriterade uppgifter måste 

vara att garantera alla människors grundläggande rät- 

tigheter. Idag finns dock stora problem i många med- 

lemsländer. Italien tar fingeravtryck på romer, Wars- 

zawa förbjuder homosexuella att demonstrera och Lett- 

land diskriminerar sin ryska minoritet. Mänskliga rät- 

tigheter kan inte vara en lyxvara, de måste vara grun-

den som ett samhälle bygger på, såväl i Sverige och i 

EU, som på global nivå. 

Miljöpartiet ser positivt på en utvidgning av EU till att 

omfatta fler länder, inte minst Turkiet. Länderna måste 

givetvis uppfylla de krav som ställs på demokrati och 

mänskliga rättigheter. Samtidigt måste EU decentrali- 

seras, detaljstyrningen måste minska och EU måste 

istället fokusera på de viktiga globala frågorna. Vi vill 

försöka riva ner de murar EU bygger mot resten av 

världen. 

Miljöpartiet vill motverka det kontroll- 

samhälle som breder ut sig i EU. 

Den nya informationsteknologin för med sig fantastis- 

ka möjligheter, men den möjliggör också införandet av 

ett övervakningssamhälle där enskilda människors rät- 

tigheter sätts på undantag. Miljöpartiet kommer att 

kämpa för den personliga integriteten både i Sverige 

och EU. 

Miljöpartiet vill med kraft motverka människohan- 

del/trafficking. Vi menar att den svenska sexköpslag- 

stiftningen har varit framgångsrik, och vi kommer att 

arbeta för att sprida information om denna i EU och i 

EU-länderna. 

Miljöpartiet vill införa ett jämställdhetsperspektiv i all 

lagstiftning på EU-nivå. EU är i dag fortfarande tyngt 

av män på de flesta viktiga poster och det krävs att 

jämställdhetsanalyser genomförs i EU-byråkratin för 

att råda bot på mansdominansen. Rätten till fri abort är 

viktig. Miljöpartiet vill därför att den ska föras in i 

EU:s rättighetsstadga. 

Motverka EU:s demokratiska underskott 

Miljöpartiet anser att ju längre bort besluten fattas, 

desto viktigare är det att beslutsprocesserna är öppna 

och lättbegripliga och att beslutsfattarna är representa- 

tiva för väljarna. EU är inte en väl fungerande demo- 

krati idag. Vi anser att öppenheten ska öka i EU- 

byråkratin och möjligheten att få tillgång till handlingar 

måste utökas. Offentlighetsprincip och meddelarskydd 

enligt den kraftfulla svenska modellen bör införas i EU. 

Viktigt är också att man ska ha tillgång till handlingar- 

na på sitt eget språk, annars spelar det ingen roll vilka 

regler för öppenhet som gäller. Miljöpartiet vill öka det 

- 98 - 

folkliga inflytandet genom att förenkla beslutsproces- 

serna. Vi vill att folkvalda organ, framför allt de natio- 

nella parlamenten, ska få mer makt i EU. 

Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009. 

Det nya fördraget ger EU mer makt inom ett 60-tal nya 

politiska områden. Det innebär att EU nu bland annat 

har både en president och en utrikesminister och att 

små medlemsländer - som Sverige, fått mindre politiskt 

inflytande i ministerrådet. Lissabonfördraget ökar tak- 

ten på EU:s militarisering och innebär strängare asyl- 

regler som befäster EU som en fästning mot övriga 

världen. Samtidigt har förbättringar på miljö- och kli- 

matområdet i princip totalt uteblivit. Miljöpartiet har 

därför varit emot Lissabonfördraget och krävt att en 

folkomröstning ska hållas om det. 

Miljöpartiet anser att den svenska folkomröstningen 

om EMU 2003 ska respekteras. Vi förespråkar att Sve- 

rige ska stå fritt från EMU och inte införa euro. De 

rödgröna partierna har enats om att det inte ska hållas 

någon ny folkomröstning om EMU under nästa man- 

datperiod. 

Det är uppenbart att den svenska modellen med kollek- 

tivavtal får allt svårare att passa in i EU:s övergripande 

krav på fri rörlighet för tjänster. Frågan ställdes på sin 

spets i den uppmärksammade Laval-domen december 

2007. Det stod då klart att rätten att vidta fackliga rät- 

tigheter kan underkastas vissa begränsningar, såsom 

EU:s krav på fri rörlighet för tjänster. Miljöpartiet an- 

ser att utländska företag som verkar i Sverige ska följa 

samma regler som svenska företag. Vi kan inte accep- 

tera social dumpning och fördraget måste därför omar- 

betas i enlighet med detta.


EU-politiken 

Regeringen Reinfeldt säger sig stå för ett starkt interna- 

tionellt ledarskap på EU-nivå, speciellt i klimatfrågan. 

Den nuvarande regeringen har talat mycket om vad de 

kallar ett smalare men vassare EU, men den har inte 

gjort något i praktiken. I stället har de aktivt medverkat 

till ett EU som blivit fetare och bredare. Men ett starkt 

ledarskap förutsätter att man går före och visar vägen 

vilket den borgerliga regeringen inte gör. I de stora 

frågorna så driver regeringen sällan en egen linje utan 

nöjer sig med att lyssna in de stora EU-länderna. Under 

2008 röstade till exempel Sverige endast nej två gånger 

i ministerrådet. 

- 99 - 


Vänsterpartiet har i likhet med Miljöpartiet krävt en 

folkomröstning om Lissabonfördraget. Alla andra par- 

tier har dock varit motståndare till det. 

Folkpartiet och Kristdemokraterna har båda tagit ställ- 

ning för en ny folkomröstning om EMU redan under 

nästa mandatperiod. 

LÄS MER 

Partistyrelsens rapport om Lissabonfördraget 

http://mp.se/files/149300-149399/file_149368.pdf 

Miljöpartiets valplattform inför EUparlamentsvalet 

2009: 

http://www.mp.se/templates/Mct_78.aspx?av 

dnr=88&number=161602

Miljöpartiets migrations- och asylpolitik 

Miljöpartiet de gröna har en vision om fri migration och 

anser att alla människor har samma rätt till vår gemen- 

samma jord oavsett var de är födda. Vi vill främja en värld 

med ökad rörlighet och öppna gränser. Vi vill att det ska 

finnas fler sätt för människor att ta sig till Sverige, samti- 

digt som vi vill stärka asylrätten som under åren urholkats. 

Alla människor som tvingas fly på grund av sin religiösa 

tillhörighet, etnicitet, , sexuella läggning, funktionshinder 

eller kön ska ges skydd i Sverige i enlighet med FN:s Ge- 

nèvekonvention. Personer som riskerar tortyr eller döds- 

straff i sitt hemland eller inte kan få vård måste få stanna 

här. Klimatflyktingar är den största flyktinggruppen i 

världen, och människor som flyr till följd av naturkatastro- 

fer måste ges en möjlighet att starta upp på nytt . 

Fattigdom och svält tvingar människor att lämna sina fa- 

miljer, sin hemtrakt och sitt land för att söka sig bättre 

förhållanden på andra ställen. 

Miljöpartiet bejakar arbetskraftsinvandring. Vi menar att 

det berikar de länder som tar emot människor genom att 

nya idéer, kunskaper och erfarenheter sprids. Men arbets- 

kraftsinvandrare kan också ge mycket tillbaka till sina 

ursprungsländer i form av erfarenhet, kunskap, kontakter 

och pengar. 

Den svenska regeringen har tillsammans med länder i EU 

byggt en mur runt unionen. Detta har resulterat och resul- 

terar i att hundratals människor riskerar att dö när de för- 

söker ta sig in i EU. Vi menar att EU:s migrationspolitik 

måste förändras och göras mer human. 

Alla migranter omfattas av de mänskliga rättigheterna. 

Familjeåterförening är en av dessa. I EU-länderna, liksom 

i Sverige, pågår en diskussion om att begränsa denna rätt 

genom att ställa orimliga krav på de migranter som vill 

återförenas med sina familjer. Vi motsätter oss den ut- 

vecklingen. 

- 100 - 

ABC OM MILJÖPARTIETS 

MIGRATIONSPOLITIK 

Amnesti 

Se regularisering. 

Apatiska flyktingbarn 

Barn med svåra uppgivenhetssymptom hotas av utvisning, 

vilket gör att de får ännu svårare att klara livet. Flera är i 

sista stadiet, det vill säga apatiska, sondmatade och som 

bara andas. Miljöpartiet har påtalat behovet av att ändra 

praxis för regeringen men regeringen har hittills vägrat. 

Migrationsverket tolkar dagens lagstiftning på ett annat 

sätt än den intention vi lagstiftare hade förra mandatperio- 

den när lagen förtydligades. Det är uppenbart för alla, 

utom regeringen, attförtydliganden måste till så att praxis 

ändras. 

Hur apatiska flyktingbarn hanteras i dag stämmer illa med 

lagstiftarens intentioner. Det var inte meningen att be- 

dömningarna av humanitära skäl skulle bli hårdare än i 

den gamla lagen, ändå har det blivit så. 

Barnkonventionen 

Miljöpartiet vill införliva barnkonventionen i svensk lag. 

Barnen ska komma i främsta rummet och få sin rätt att 

utvecklas tillgodosedd. Trots att Sverige skrivit under 

FN:s barnkonvention och därmed förbundit oss att sätta 

barnens bästa i främsta rummet tas barns asylskäl ofta inte 

på allvar. Om barnkonventionen blir svensk lag kan de 

asylsökande hänvisa till den i prövningen. 

Ensamkommande barn 

Alldeles för få kommuner tar emot ensamkommande barn. 

Barnen blir därför kvar i transitboenden i ankomstkom- 

munen istället för att slussas vidare till mottagarkommu- 

ner. Vi anser att det är nödvändigt att ensamkommande 

barn, som ofta haft en lång och svår flykt bakom sig med 

traumatiska upplevelser, får en god start här. Kommuner 

ska inte kunna neka att ta emot ensamkommande barn.

Anhöriginvandring 

Vi vill inte ha en restriktivare tolkning av vilka som får 

anhöriginvandra och försörjningskrav för att ta hit anhöri- 

ga. Det är viktigt att kunna ta hit nära och kära, då det 

förbättrar integrationsmöjligheterna. Vi vill också vidga 

begreppet anhöriginvandring, så det inte är så starktkopp- 

lat till kärnfamiljen. 

Generösare visering 

I dagsläget är det snudd på omöjligt att ta sig in i EU på 

laglig väg. Först ska personen ha ett pass vilket inte är så 

lätt att få om man är förföljd av myndigheterna och i de 

flesta fall behövs också visum. Visum ges inte för att söka 

asyl. Vi menar att praxis för att ge visum måste lättas upp 

så att fler människor kan söka asyl på laglig väg. Miljö- 

partiet vill att det ska vara generösa regler för visering för 

kortare besök och för att söka asyl i Sverige. 

Ingen människa är illegal 

Miljöpartiet anseratt ingen människa är illegal, särskilt 

inte om hon/han är på flykt. Vi har länge krävt en radika- 

lare och mer human asylpolitik. Vi vill riva de murar som 

EU och regeringen bygger kring EU. 

Handläggningstiderna 

Handläggningstiderna på Migrationsverket måste förkor- 

tas. Väntan på uppehållstillstånd är ofta både plågsam och 

nedbrytande, och bör därför hållas så kort som möjligt. 

Grundregeln bör vara att man har rätt till besked inom sex 

månader.Den som inte har fått ett slutgiltigt beslut efter 

tolv månader bör ges permanent uppehållstillstånd auto- 

matiskt. 

Humanitärt visum 

Vi vill införa humanitärt visum. Asylsökande ska inte be- 

höver vänta på en fullständig asylprocess om personen 

lever under grava hot mot sitt liv och sin säkerhet. 

Regularisering (tillfällig amnesti) för 

papperslösa 

Idag finns det mer än 3 000 papperslösa personer i Sverige 

som inte har laglig rätt att vistas i landet. Många bor i Sve- 

rige sedan lång tid tillbaka. De flesta arbetar och bidrar 

därmed till vår samhällsekonomi. En hel del försöker hålla 

sig undan myndigheterna och arbetar svart. Det är både 

- 101 - 

inhumant och ett slöseri med resurser att inte ge de pap- 

perslösa en möjlighet att fortsätta att bidra till vårt samhäl- 

le. Vi vill därför genomföra en regularisering, det vill säga 

en tillfällig amnesti. 

Regulariseringen ska gälla för alla dem som fått ett avvis- 

ningsbeslut enligt den tidigare utlänningslagstiftningen, 

och som fortfarande befinner sig i landet. Personen ska 

inte ha begått grova brott under vistelsen i Sverige och ska 

på ett hjälpligt sätt kunna visa sin identitet. 

Verkställighet vid utvisnings- eller 

avvisningsbeslut 

Ingen del av den svenska asylprocessen är så inhuman 

som den del där ett utvisnings- eller avvisningsbeslut ska 

verkställas. Många gånger sker ett otal försök att verkstäl- 

la ett beslut, utan att det angivna mottagarlandet ens vill 

befatta sig med människan i fråga. Systemet är dessutom 

oerhört kostsamt och administrativt svåröverskådligt. Vi 

anser att det ska finnas ett tak för antal gånger som försök 

att utvisa människor ska kunna ske. 

Alla utvisningar ska ske på ett värdigt sätt. Vi godtar inte 

chartrade plan där resenärerna ges lugnande medel för att 

kunna genomföra transporterna. 

Vård till papperslösa 

FN:s särskilda rapportör för rätten till hälsa har riktat kri- 

tik mot Sverige. Han har uppmärksammat den situation 

som i dag råder i Sverige för papperslösa och asylsökande. 

Han påpekar bland annat att mänskliga rättigheter inte är 

förknippat med medborgarskap. Han sa vid en hearing i 

riksdagen om vård till papperslösa: "Vi vet alla att pap- 

perslösa är bland de mest sårbara i Sverige. De är precis 

den sorts missgynnade grupp som de mänskliga rättighe- 

terna är till för att försvara. Vi förväntar oss av diktaturer 

att de ska bete sig illa. När demokratier gör det är det där- 

för ofta svårare att se." 

Miljöpartiet menar att regeringen har överlåtit till hälso- 

och sjukvården att ta ansvar för migrationspolitiken. Pap- 

perslösa måste få en laglig rätt till sjukvård. På grund av 

den oenighet som finns i regeringen förhalas papperslösas 

rätt till vård. Detta gör att papperslösa personer, oftast 

med begränsade ekonomiska resurser, marginaliserade och 

utsatta, inte har råd att söka vård och kan nekas sjukvård 

om de inte kan betala. Detta är inte förenligt med humani-

tära krav, utan Miljöpartiet anser att alla asylsökande och 

papperslösa, ska ha rätt till hälso- och sjukvård samt tand- 

vård. 

Regeringen har vid upprepade tillfällen sagt att de ska 

återkomma med en utredning om vård för papperslösa. I 

april 2009 sa socialminister Göran Hägglund att utred- 

ningsdirektiv var på gång, men ännu har inget hänt. Mil- 

jöpartiet har upprepade gånger krävt att regeringen måste 

agera för att ge papperslösa rätt till sjukvård i enlighet 

med principen om människors lika värde och allas rätt till 

vård utifrån behov. 

Socialstyrelsen har krävt att regeringen ska utreda frågan. 

Flera landsting har redan bestämt sig för att ge subventio- 

ner till akutsjukvård och annan nödvändig sjukvård för de 

papperslösa. Men olika regler gäller i olika landsting. För 

ett år sedan hade knappt hälften fattat beslut om rätten till 

vård även för papperslösa 

Ändrade regler och praxis i EU- och 

Schengensamarbetet 

Vi menar att praxis i EU- och i Schengensamarbetet rim- 

mar illa med internationell folkrätt och att praxis därför 

måste ändras så att utomeuropeiska flyktingar ges möj- 

lighet att söka skydd innanför Schengen. 

Enligt Dublinkonventionen ska asylskäl prövas i det första 

EU-land som en flykting kommer till. Vi menar att Dub- 

linkonventionen inte fungerar och att den därför bör upp- 

höra att gälla. Den skapar en oproportionerlig börda på 

vissa länder samtidigt som andra lätt kan undvika in- 

strömningen av asylsökande. Vi anser att det är det land 

som är individens slutliga mål som ska pröva asylansökan. 

Vi vill ta bort transportörsansvaret, som tvingar personal i 

privata företag att kontrollera att de som reser in till EU 

har korrekta handlingar för att inte få böter. Myndighets- 

utövning ska bara utövas av myndigheter. 

Människor som inte begått brott ska inte hållas i fängelse- 

liknande förvar. Nya EU-regler gör att migranter som fått 

avslag på sina ansökningar kan hållas ända upp till 18 må- 

nader i förvar. Detta är helt orimligt. Att låta människor 

sitta i förvar är, förutom ett stort lidande och ekonomiskt 

avbräck för den enskilda, en ren förlust för samhället. 

- 102 - 

REGERINGENS POLITIK UNDER 

MANDATPERIODEN 

Regeringen har sedan valet 2006 bedrivit en alltmer re- 

striktiv asylpolitik. Antalet avvisningar av flyktingar har 

ökat. Utlänningslagen har tolkats allt mer restriktivt och 

många asylsökande har kommit i kläm. Den mer restrikti- 

va tillämpningen av begreppet väpnad konflikt har på ett 

effektivt, men anser vi, felaktigt stoppat den tillfälliga 

ökningen av asylsökande från Irak. 

Migrationsminister Tobias Billström har uttalat sig kritiskt 

mot papperslösa och hävdat att människor ”väljer” att 

gömma sig. Billström har även avfärdat internationell kri- 

tik mot att Sverige bryter mot grundläggande mänskliga 

rättigheter genom att neka papperslösa vård. Sverige har 

ett av EU:s mest restriktiva regelverk när det gäller till- 

gång till vård för asylsökande och gömda flyktingar. Den 

nu gällande lagen från 1 juli 2008, innebär att endast akut 

sjukvård ska ges till asylsökande. De gömda eller avvisade 

flyktingarna och de papperslösa nämns inte alls. 

Miljöpartiet har tillsammans med regeringen drivit igenom 

en lag om arbetskraftsinvandring, vilket öppnar upp för 

fler lagliga vägar att ta sig till Sverige. Den nya lagstift- 

ningen innebära också att asylsökande som har arbete och 

fått avvisningsbeslut kommer att kunna söka arbetstill- 

stånd direkt i Sverige utan att först behöva återvända till 

sitt hemland. På det sättet har ytterligare en möjlighet att 

få stanna i Sverige öppnats. 


Socialdemokraterna är negativa till arbetskraftsinvandring 

och vill ställa hårdare krav på flyktingar, exempelvis ge- 

nom att göra inskränkningar i rätten till eget boende 

(EBO) som Miljöpartiet var med och drev igenom. De vill 

inte att asylsökande ska kunna bestämma själva var de vill 

bo, utan att de ska tvångsplaceras ut i olika kommuner. 

Socialdemokraterna vill i princip ställa lika hårda krav på 

flyktingar och invandrare som Folkpartiet och Moderater- 

na. 

Vänsterpartiet delar i stort sett vår syn när det gäller vill- 

kor för flyktingar, men är negativa till att öppna upp för 

arbetskraftsinvandring. 

Moderaterna motsatte sig som enda parti den tillfälliga 

lagen som innebar en rätt till ny prövning av asylskäl i

samband med införandet av migrationsdomstolar. Modera- 

terna anser att flyktingar ska betala uppkomna rättegångs- 

kostnader om de fått avslag. Regeringen har även föresla- 

git ett försörjningskrav för anhöriginvandring, vilket skul- 

le splittra familjer under många år och motverka integra- 

tion. 

Folkpartiet har historiskt sett haft en human och liberal 

syn på invandring, men har under de senaste tio åren inta- 

git en betydligt strängare syn på migrationspolitiken. I sitt 

integrationsprogram skriver de nu att man med kraft måste 

bekämpa missbruket av gästfriheten. Det går att samman- 

fatta deras syn som att flyktingar ska få komma hit och 

stanna, men att det därefter ska ställas hårda krav på denna 

grupp och andra som får uppehållstillstånd på att lära sig 

svenska, inte göra sig skyldig till kriminalitet och snabbt 

bli självförsörjande. 

- Invandringen kostar 

- MP: Ja, men det är värt det. Vi får en allt högre andel 

äldre i befolkningen samtidigt som det finns allt färre per- 

soner i arbetsför ålder. Ökad migration till Sverige är där- 

för en förutsättning för att trygga Sveriges framtida väl- 

färd. Människor som flyr är driftiga personer som kan 

bidra mycket till Sverige både ekonomiskt, socialt och 

kulturellt. 

Människor som kommer hit är resurser, inte problem. Det 

är dessutom dyrare att exempelvis inte ge papperslösa 

vård än att ge dem vård. Genom förebyggande vård und- 

viks akut sjukvård som är betydligt mer kostsam. 

Dessutom hjälper vi människor att få ett bättre liv. Det är 

också värdefullt. 

- Nu finns det ju en rättssäker prövning för flyktingar, det 

räcker väl? 

- MP: I och med förändringen av Utlänningslagen har 

asylprocessen absolut blivit mer rättssäker, men inte mer 

generös. Tolkningarna av utlänningslagen är alltmer strik- 

ta och det krävs en översyn av lagen för att förhindra att 

Sverige skickar tillbaka människor till krigshärdade län- 

der. Det räcker med att Sverige har blivit prickade flest 

gånger i världen (12) för att ha brutit mot FN:s Tortyrkon- 

vention. 

- 103 - 

- I och med arbetskraftsinvandringslagen finns det ju fler 

sätt migrera till Sverige, då behövs väl inte en stärkt asyl- 

rätt?” 

- MP: För oss är det en självklarhet att alla människor ska 

vara fria att leva och verka var som helst i världen, oavsett 

var de är födda – att röra sig fritt över gränser ska inte vara 

förbehållet medborgare i EU. Tyvärr är vi ensamma i riks- 

dagen om att vara konsekventa med denna hållning. Väns- 

tern vill värna asylrätten, men inte ha arbetskraftsinvand- 

ring och högern resonerar tvärtom. Vi tycker inte att nå- 

gon av dessa inställningar är tillräckliga, utan vill se en 

stärkt asylrätt och en regularisering av papperslösa, samti- 

digt som det ska finnas flera lagliga sätt att migrera till 

Sverige. 

LÄS MER 

Läs riksdagsmotionen Migration i EU från 08/09 

http://mp.se/templates/Mct_78.aspx?avdnr=12575&numb 

er=157305 

Motion med anledning av skrivelse 2008/09:34 Migration 

och asylpolitik 

http://mp.se/templates/Mct_78.aspx?avdnr=89&number=1 

58510 

Läs riksdagsmotionen Polisens ingripande mot flyktingar 

som lever gömda från 08/09 


er=119360 

Läs riksdagsmotionen Översynen av utlänningslagstift- 

ningen från 08/09 


er=156766 


I dag tvingas människor fly från många olika delar av 

världen, till exempel Somalia, Afghanistan och Irak. Inte 

bara förtryckande regimer och förföljelse är stora problem, 

utan många tvingas fly från krigshärjade länder. 

För en flykting är det omöjligt att söka asyl direkt på 

svenska ambassaden i hemlandet och praktiskt taget omöj- 

ligt att få visum. En flykt med hjälp av flyktingsmugglare 

är därför oftast den enda vägen att ta sig in i EU. Det bästa 

sättet att bekämpa smugglarnas nätverk är att begränsa 

deras marknad och de smugglades beroendeställning till 

densamma. Regulariseringar/amnestier i kombination med

lagliga vägar för migration samt utvecklingshjälp till 

hemlandet är några metoder för att slå sönder marknaden 

för flyktingsmugglare. 

En ny stor grupp som tvingas flytta tillsammans med sina 

familjer är de som flyr på grund av miljö- och naturkata- 

strofer. Klimatförändringar som leder till höjda havsnivå- 

er, kusterosion, ökenspridning, kollapsande ekosystem, 

vattenföroreningar samt ökat antal stormar och översväm- 

ningar gör att människor kan inte längre bo kvar på sina 

hemorter. I vissa fall riskerar hela nationer att försvinna 

under vatten. Hittills används ordet flykting endast för 

dem som flyr någon form av förföljelse i hemlandet. Detta 

är ett gammaldags sätt att se på flyktingar. Flyktingsbe- 

greppet behöver moderniseras så att också klimatflykting- 

arna omfattas av flyktingbegreppet i Genèvekonventionen. 

Internationella regler 

Inom Förenta Nationerna (FN) har ett flertal dokument 

tagits fram för att tillförsäkra människor grundläggande 

mänskliga fri- och rättigheter. Det handlar bland annat om 

konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, 

konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rät- 

tigheter (EKOSOC), konventionen mot tortyr och annan 

grym och omänsklig eller förnedrande behandling och 

bestraffning (tortyrkonventionen) och barnkonventionen. 

Sverige har tillträtt och ratificerat dessa konventioner och 

har i varierande grad införlivat dem i svensk rätt. 

I Europa har det inom ramen för den alleuropeiska samar- 

betsorganisationen Europarådet tagits fram dokument som 

stärker den enskildes rättigheter i förhållande till stater. 

Europakonventionen om grundläggande mänskliga fri- 

och rättigheter och den Europeiska tortyrkonventionen är 

två av de viktigaste. Sverige har tillträtt och ratificerat 

dessa konventioner och de har införlivats i svensk lag. 

Trots den allt starkare ställning som de mänskliga rättighe- 

terna fått i svensk lag har Sverige vid ett flertal tillfällen 

brutit mot FN:s tortyrkonvention. FN har flera gånger kri- 

tiserat Sverige för att vi inte låtit utländska personer stan- 

na trots att de aktuella personerna hotats av tortyr, förföl- 

jelse eller motsvarande i hemlandet. 

- 104 - 

I Sverige 

Personer bosatta utanför EU och EES kan idag genom 

förslaget till arbetskraftsinvandring, som tagits fram av 

Miljöpartiet och regeringen, söka arbetstillstånd i Sverige. 

Tillståndet gäller två år och kan sedan kan förlängas med 

ytterligare två för att därefter omvandlas till ett permanent 

uppehållstillstånd. 

Utlänningslagen kallas den lag där en utlännings vistelse i 

riket regleras. Lagen innehåller bestämmelser om asyl, 

uppehållstillstånd, utvisning, utlännings tagande i förvar, 

familjeåterförening m.m. Nu gällande utlänningslag är 

från 200563. Högsta rättsliga instans är Migrationsöver- 

domstolen. 

De enda personer som har en ovillkorlig rätt att få komma 

in och stanna i Sverige (förutom de från EU och EES) är 

personer som har så kallad flyktingstatus, personer som av 

svensk domstol bedömts vara flyktingar efter inresa hit 

och personer som anses ha ett stort skyddsbehov i öv- 

rigt64. Flyktingstatus ges endast till personer som av FN 

bedömts vara flyktingar och sedan av Sveriges regering 

godkänts för mottagande i Sverige. 

Sverige är ett av länderna i Europa gör en relativ snäv 

tolkning av flyktingbegreppet enligt Genèvekonventionen. 

Många får istället statusen ”skyddsbehövande i övrigt” 

vilket inte ger samma rättigheter för individen. 

63 SFS 2005:716 

64 För mer information, se: Migrationsverkets hemsida: 

http://migrationsverket.se/ och Utlänningslag (2005:716): 

http://www.notisum.se/rnp/sls/LAG/20050716.htm

Miljöpartiets kulturpolitik 

Politik kan inte skapa kultur. Men politiken kan ansvara 

för att se till att det finns möjligheter, mötesplatser och 

resurser för kulturen att frodas. Kulturpolitikens främsta 

uppgift är att värna om det smala och det som inte är 

kommersiellt gångbart i sin tid, att stötta kulturen utan att 

styra dess uttryck. Professionella konstnärers och kul- 

turskapares förutsättningar att få verka med rimliga om- 

ständigheter är viktiga. Det ger förutsättningar för en dy- 

namisk och innovativt skapande utveckling. 

Kulturpolitikens uppgift är även att värna om den kultur- 

historia vi har och den historia vi skapar i samtiden. 

Ett rikt och mångfasetterat kulturliv är ett uttryck för ett 

demokratiskt samhälle. Miljöpartiet anser att alla behöver 

få tillgång till kultur, men också möjlighet att utveckla 

sina förmågor och att få uttrycka sig fritt. 

Miljöpartiet vill föra ut mer makt över kulturpolitiken till 

de regionala och lokala politikerna. Det behövs en kultur- 

politik i Sverige som bygger på att tolerans, jämställdhet 

och lika villkor ska gälla för möjligheterna att skapa, upp- 

leva 

och delta i kulturlivet. Det är inte kulturpolitikens uppgift 

att styra vad som sker i kulturen, men det är dess uppgift 

att se till att dörrarna dit in har låga trösklar och är öppna 

för alla oavsett vilka förutsättningar man har och var man 

bor i landet. 

Kulturen har en stor potential som regional utvecklings- 

motor. För att optimera möjligheterna krävs en bred syn 

på kulturpolitik som förutsätter dialog, samverkan och ett 

intensifierat samarbete mellan olika aktörer och intressen- 

ter, inte bara på det kulturpolitiska området utan inom alla 

delar av samhället. 

De förslag vi lägger har i första hand som syfte att stötta 

och utveckla lokala och regionala initiativ och verksamhe- 

ter, men också att säkerställa att kulturella uttryck ges 

samma möjligheter till deltagande och spridning i alla 

delar av landet. Våra förslag ska ses som ett sammanhang, 

som en generell strävan att flytta makten och initiativkraf- 

ten i kulturen närmare människorna. Vi vill att denna strä- 

van ska prägla kulturpolitiken. Det gäller vår vilja att stöt- 

ta biblioteken som lokala centrum för litteratur och kultur 

- 105- 


i bred mening, det gäller förslaget om regionala kulturfon- 

der och det gäller vårt förslag om regionala kulturcentrum. 

ABC OM MILJÖPARTIETS KULTURPOLITIK 

Amatörkultur 

Ur ett grönt perspektiv är kulturkonsumtionen och det 

egna skapandet två sidor av kulturen som är ömsesidigt 

stödjande och vitaliserande, och de är båda väldigt viktiga 

för medborgarnas personliga utveckling och för samhället 

i stort. 

Av det skälet är amatörkulturen som folkrörelse lika viktig 

som den professionella kulturen. Kulturen får aldrig bli 

enbart något som människor passivt konsumerar, utan den 

måste få vara en levande del av människors liv, något som 

både ger impulser och möjligheter till egna uttryck och till 

egen utveckling. 

Som potential för lokal och regional utveckling är ideellt 

engagemang i alla former en viktig faktor, än mer så det 

skapande och kreativa ideella engagemanget inom ama- 

törkulturen. Genom kulturmanifestationer bidrar amatör- 

kulturorganisationerna till en gemensam kulturell identitet 

och samhällelig sammanhållning. Samtidigt är det ofta 

ideella kulturorganisationer som vårdar och bejakar kul- 

turarvet, även där till fromma för samhället i stort. 

Arbetsvillkor för yrkesverksamma konst- 

närer 

Konstnärsfonden fördelar årliga arbetsstipendier inom 

bild-, form-, musik-, dans-, teater- och filmområdena. Stö- 

det riktas till yrkesverksamma konstnärer, i första hand 

sådana utan fast anställning. Vägledande vid fördelningen 

är den konstnärliga kvaliteten på de sökandes arbete, om- 

fattningen av den konstnärliga verksamheten och behovet 

av ekonomiskt stöd. 

Miljöpartiet anser att det offentliga stödet till konstnärer 

bör utvecklas. Vi menar att det behövs en översyn av da- 

gens system för att få det att passa in i dagens kulturpoli- 

tiska verklighet – ett system som är transparent och kon- 

sekvent och som omfattar fler konstnärer.

Miljöpartiet anser att det är mycket viktigt att samhället 

tar sitt ansvar för att professionella kulturutövare inte blir 

ett B-lag på arbetsmarknaden, utan får samma villkor gäl- 

lande exempelvis löner, pensioner och arbetslöshetsersätt- 

ningar som andra arbetstagare. Genom musik-, dans- och 

teaterallianserna har frilansande musiker, dansare och skå- 

despelare fått en stabil försörjning. Under perioder utan 

uppdrag erbjuds de vidareutbildning, rådgivning och andra 

insatser som främjar framtida uppdragsgivning. 

Miljöpartiet anser att scenkonstallianserna utgör en god 

förebild för hur en trygg arbetsmarknad skapas. Miljöpar- 

tiet har i sitt senaste budgetförslag föreslagit att ytterligare 

åtta miljoner kronor ska avsättas under tre år för att mo- 

dellen ska utvecklas så att fler typer av kulturutövare, ock- 

så utanför branscherna musik, dans och teater omfattas. 

Barn och ungdomar 

Under hela skoltiden ska alla barn och ungdomar erbjudas 

estetisk verksamhet under skoltid. Det är viktigt att barn 

tidigt får pröva på olika kulturformer och under årens 

gång tillåts utveckla sina estetiska talanger fritt. Barns 

behov av att möta levande kultur måste förstärkas. Sam- 

verkan mellan skola, kulturinstitutioner, fria kulturutövare 

och andra kulturaktörer inom kulturen är därför viktig. 

Aktörerna måste i nära samarbete med förskolor och sko- 

lor utveckla metoder och former för kreativ verksamhet av 

olika slag. De kommunala kulturskolorna har en nyckel- 

roll. 

Bibliotek 

Det är ett tydligt kommunalt ansvar att hålla bibliotek och 

att utforma deras verksamhet på ett sådant sätt att invånar- 

na kan få glädje och nytta av dem. 

Vi ser Sverige som en framstående kunskapsnation, då 

kan vi inte betrakta läsandets infrastruktur som en andra 

klassens fråga. Idag finns problem som vi måste ta tag i: 

Landets bibliotek ska vara en levande institution som ska 

tillhandahålla kvinnor och mäns olika språk, kunskap och 

information i olika skeenden och olika tidpunkter i livet. 

Biblioteken ska aktivt erbjuda sina tjänster och ha en upp- 

sökande verksamhet. 

Biblioteket har en social och sammanbindande roll som 

ger människor möjlighet att skapa ett sammanhang i sin 

samtid och ge möjlighet att fördjupa sig i historien. Biblio- 

- 106 - 

teken är därför strategiskt viktiga institutioner för samhäl- 

let som helhet. Men tillgången och kvaliteten är ojämn. Vi 

vill att Statens kulturråd ges i uppdrag att formulera en 

nationell biblioteksplan för att stärka biblioteken och deras 

roll i samhället. 

Ekonomisk trygghet för kulturarbetare 

Många kulturutövare glider fram och tillbaka över gränsen 

mellan anställning och företagande. Följden blir att de 

riskerar att helt bli utan ersättning från till exempel a- 

kassan, eller drabbas av långa handläggningstider som 

beror på att de inte passar in i reglerna för trygghetssyste- 

men. 

Det som är självklarhet inom andra yrkeskategorier, ex- 

empelvis pension, ersättning vid sjukdom och vid föräld- 

raledighet, ska även gälla en konstnär. Miljöpartiet har 

föreslagit att regeringen ska lägga fram förslag till trygg- 

hetssystem som är anpassat till kulturarbetares situation, 

men inget har hänt. 

För Miljöpartiet är det självklart att ett rikt kulturliv kräver 

att det finns stora möjligheter för dem som vill utöva kul- 

tur inom amatörkulturen, men också att de som väljer att 

ägna sitt liv åt en professionell kulturutövning kan tillför- 

säkras liknande ekonomiska villkor som andra arbetstaga- 

re. 

Folkbildning 

Folkhögskolor och studieförbund är organisationer som 

till sin natur är flexibla, de har lätt att anpassa sig efter 

behoven hos de studerande och de har också kompetens 

att möta dessa behov. 

Folkbildningens institutioner, studieförbund och folk- 

högskolor, har en mycket stor del i landets kulturverksam- 

het. Huvuddelen av den folkbildande verksamheten är 

skapande kulturaktiviteter. Studieförbundens och 

folkhögskolornas roll som mötesplats både för 

professionella kulturutövare och amatörer är också oerhört 

viktig. Därför är det för de kulturpolitiska målen nöd- 

vändigt att denna verksamhet stärks. Miljöpartiet 

förespråkar stärkt finansiering från bland annat kom- 

munerna, men även staten, till exempelvis 

studieförbunden så att inte avgifterna höjs, vilket starkt 

kan begränsa möjligheterna för ett brett deltagande.

Internet 

En fråga som blivit allt viktigare är hur den digitala revo- 

lutionen påverkat och förändrar formerna för kulturpro- 

duktion, distribution och kulturskaparnas möjligheter att 

få ersättning för sitt arbete. Det är viktigt att vi uppmärk- 

sammar de förändringar som sker i samhället och anpassar 

kulturpolitiken för att gynna spridningen av kultur, exem- 

pelvis över Internet. Miljöpartiet ser positivt på att denna 

utveckling skapar större möjligheter till mångfald, delta- 

gande och spridning av verk som tidigare ansetts smala, 

men vi är medvetna om att omställningen innebär en stor 

utmaning. I Kulturutredningen lyste tyvärr dessa frågor 

med sin frånvaro, varför vi vill tillsätta en ny utredning för 

att genomlysa frågan ordentligt. Vårt mål är att kulturpoli- 

tiken ska gynna kulturspridningen, till fromma både för 

ökad tillgång och ökad kvalitet. 

Frågan om kulturens framtid på Internet är en stor fråga 

och vi tror inte att den vare sig kan eller bör lösas genom 

att man inrättar ett övervakningssamhälle eller genom att 

kriminalisera fildelning och låta privata intressen jaga 

fildelare. 

Kulturmiljövård 

Odlingslandskapets byggnader och bebyggelsemiljö utgör 

unika källor till kunskap om vår kulturmiljö och vår kul- 

turhistoria. Natur- och kulturvärden i odlingslandskapet 

hotas av både igenväxning och intensifiering i jordbruket. 

Lantbrukets kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader 

underhålls inte. Byggnader och bebyggelsemiljöer från 

olika tider måste tas om hand så att en mångfald behålls. 

Miljöpartiet anser att kulturminnen, kulturreservat samt 

skötseln av kulturreservaten måste prioriteras. 

Kulturturism 

Kulturturism är en av de snabbast växande näringarna i 

EU, och kulturen samt kulturarvet är ett par av de vikti- 

gaste faktorerna när människor väljer resande och turist- 

mål. 

Kulturturismen kan till skillnad från många andra näringar 

inte utlokaliseras eftersom den är beroende av den plats 

och de människor som finns där. Den skapar förutsätt- 

ningar för att konstnärer och andra kulturarbetare ska kun- 

na leva på sitt arbete och utveckla sin verksamhet och sina 

uttryckssätt. Miljöpartiet anser att Sveriges internationella 

marknadsföring som kulturturismland måste stärkas. 

- 107 - 

Kommunala kulturhus 

Miljöpartiet vill inte att kulturen ska hindras av bristfällig 

infrastruktur. Därför vill vi rusta upp befintliga kulturhus, 

scener och liknande för att främja likvärdig tillgänglighet 

på stora kulturupplevelser i hela landet. Vi föreslår att ett 

kulturellt stimulansbidrag införs för reparation, ombygg- 

nation, tillbyggnation eller nybyggnation av kommunala 

kulturscener. Detta ger nya arbetstillfällen inom bygg- 

branschen, men också ökade arbetstillfällen för professio- 

nella kulturutövare. 

Litteratur 

Böcker, tidningar och tidskrifter har länge burit det skriv- 

na ordet. Med informationsteknologins utveckling de se- 

naste 25 åren har nya vägar att skriva, mångfaldiga och 

dela text uppkommit. Detta har ändrat några av förutsätt- 

ningarna för litteraturen, både när det gäller språkets och 

skrivandets utveckling och förutsättningarna att nå en pu- 

blik. 

Vi ser även i framtiden en väldigt stark roll för boken som 

huvudsaklig väg för individen att lära sig och utveckla sitt 

språk och sina djupare kunskaper, men bokens roll kom- 

mer till stora delar få konkurrens av digitala medier. 

Miljöpartiets huvudfokus är att kunskap och kultur ska 

vara tillgängliga för alla människor på lika villkor. Vi är 

av det skälet stolta över att vi drivit igenom sänkningen av 

momsen på böcker, från 25 till 6 procent, och att vi värnar 

medborgarnas tillgång till bibliotek och Internet som en 

kunskapens och kulturens allemansrätt. 

Museer 

Fri entré infördes under 2005 och 2006 till basutställning- 

arna på 19 centrala museer samt vid ett antal andra muse- 

er. Reformen lades dock ner av den borgerliga regeringen 

2007. Miljöpartiets vill ha en reform med fri entré på stat- 

liga museer och har därför avsatt 25 miljoner kronor årli- 

gen i vårt budgetförslag till detta. 

Musik 

Att ha ett så rikt musikliv som vi har är oerhört berikande 

för de enskilda medborgarna som ges bra möjligheter att 

både komma i kontakt med en högklassig musiksektor och 

att själva utöva musik och utveckla sina färdigheter. Att 

nedrusta eller ta pengar från barns och ungdomars musik-

undervisning är destruktivt, då både den professionella 

musiken och amatörmusiken har mycket av sina rötter där. 

Därför vill Miljöpartiet värna en aktiv kulturskola, som 

också har så låga avgifter att den blir öppen för alla barn 

och ungdomar som vill utöva musik. Vi vill också att 

folkhögskolor med musikutbildningar ska ha möjlighet till 

många utbildningsplatser och högkvalitativ lärarledd in- 

strumentalundervisning. 

Regionala kulturfonder 

Regionala kulturfonder ger förutsättningar för starka kul- 

turregioner och kulturens möjligheter att vara pådrivande i 

den regionala utvecklingen. Syftet med fonderna är att 

finansiera kulturprojekt, att göra kulturen tillgänglig för 

fler och att förbättra arbetsvillkoren för kulturarbetarna. 

Med de regionala kulturfonderna skapas utrymme för stöd 

både för kulturinstitutionerna och för de fria kulturutövar- 

na. Miljöpartiet har avsatt 760 miljoner kronor de kom- 

mande tre åren i vårt budgetförslag till regionala kultur- 

fonder. 

Sverige har en stark nationell kulturpolitik, vi menar att 

det är viktigt att det blir så även i fortsättningen. Den stat- 

liga politiken är starkt normerande, inte minst eftersom det 

är på den statliga nivån som en stor del av landets samlade 

resurser finns. Den statliga nivån behövs också för att ga- 

rantera stöd till kulturinstitutioner av riksintresse samt för 

att stötta nationella kulturföreningar. All kulturpolitik kan 

ingalunda decentraliseras. 

Reklamskatt 

Med nuvarande utformning innebär reklamskatten en 

snedvridning mot skattefria medier (radio, tv, Internet och 

direktreklam). Vi vill därför undersöka möjligheterna att 

utveckla reklamskatten till att omfatta även tv, radio, In- 

ternet och direktreklam. Tidigare utredningar har inte 

lyckats presentera någon lämplig lösning för radio och tv, 

men då både Frankrike och Grekland har reklamskatt på 

radio och tv tycker vi att frågan bör kunna prövas tillsam- 

mans med möjligheterna att beskatta även Internetreklam 

och direktreklam. Det är rimligt att det finns en likformig- 

het i skattesystemet, även om det kan bli fråga om en skat- 

teteknisk komplicerad lösning. 

Scenkonst 

Scenkonsten är speciell eftersom det är konst som skapas i 

ögonblicket och i samspel med en publik. Det är en kul- 

- 108 - 

turform som är väldigt direkt. Dess innehållsmässiga ra- 

mar är inte givna och låsta utan upplevelsen skapas under 

föreställningens lopp. Miljöpartiet ser den enskilda männi- 

skan som kulturens mått och vill därför värna den levande, 

direkta, kultur som scenkonsten är. 

Dagens möjligheter till arrangörsstöd är mycket positivt, 

men stödet är alltför begränsat. Vi vill att flera ska ha möj- 

lighet att få del av stödet. Dessutom bör ett särskilt turné- 

stöd införas, som ger stöd till de kulturskapare som vill 

åka ut på turné. Turnéer bidrar till en levande kulturscen i 

hela landet, samtidigt som det ger möjlighet för okända 

kulturverksamma att finna sin publik och därefter lättare 

kunna stå på egna ben. Det finns dessutom anledning att 

tro att ett stöd skulle kunna kraftigt minska svartarbete på 

området. 

Småföretag i kulturbranschen 

Även om många redan arbetar med egna företag är det 

många som vill, men av olika anledningar inte tar steget 

att bli företagare. För att till fullo utnyttja potentialen hos 

småföretagare måste dessa stärkas i detta arbete. Stödet för 

småföretagare inom kulturen behöver dock inriktas på ett 

annat sätt än stöd till andra småföretagare, varför ett speci- 

fikt småföretagarstöd för kulturarbetare, kreativa småföre- 

tagare, måste erbjudas. 

Ett sätt att göra det enklare för kulturskapare att komma 

igång med sin kulturverksamhet kan vara att underlätta för 

egenanställning. Egenanställning är en smidig lösning för 

den som vill vara sin egen och vara anställd på samma 

gång. Egenanställningsföretaget fungerar som arbetsgivare 

medan det är kulturarbetaren som själv skaffar sina upp- 

drag. En sådan lösning innebär att bolaget har det juridiska 

ansvaret för den egenanställdes verksamhet vad gäller till 

exempel arbetsmiljö, produktansvar, skatteinbetalningar 

och andra lagstadgade åtaganden som alla företag har. Det 

är också egenanställningsföretaget som har F-skattsedel. 

På så sätt kan den enskildes administrativa ansvar, som 

idag skrämmer bort många potentiella entreprenörer, 

minskas till ett minimum. 

Egenanställning ger därmed en möjlighet att utvecklas 

successivt som kulturföretagare och efter hand kan man gå 

vidare och starta eget företag med ett upparbetat nätverk 

av kontakter och arbetstillfällen.

Ett problem som egenanställda är a-kassornas inställning. 

A-kassornas instruktioner försvårar idag för personer som 

blir egenanställda att ha kvar sin trygghet genom att kvar- 

stå i a-kassan. För att egenanställning ska vara ett sätt för 

potentiella företagare att mjukstarta måste reglerna för 

vem som kan få ut a-kassa förändras. 

Sponsring 

Miljöpartiet är positiva till sponsring, vi tror det är braa 

möjlighet till samverkan mellan näringsliv och kultur. 

Däremot är det viktigt att offentlig finansiering aldrig krä- 

ver sponsring som delfinansiering. Den offentliga finansi- 

eringen ska stå fri och oberoende av andra källor. 

Sponsring har än så länge en ganska blygsam del av finan- 

sieringen av kultursektorn. Detta beror till viss del på att 

det skattemässigt är svårt för företag att hävda en direkt 

nytta av de sponsorpengar man lägger på kultur, varför 

dessa pengar ofta beskattas fullt ut. Vi vill förändra dessa 

regler så att företags sponsring av kulturella aktiviteter 

inte missgynnas i förhållande till liknande sponsring av 

idrott. 


Regeringen har 2009 lagt fram en kulturproposition, Tid 

för kultur, med den framtida inriktningen för kulturpoliti- 

ken. De kulturpolitiska målen har förändrats och statens 

stöd till kulturverksamhet på regional nivå har utvecklats. 

Propositionen finns i sin helhet här: 

http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/21/04/a7e858d4 

.pdf 


Den kreativa sektor som är kulturen berör alla. De allra 

flesta av oss är dagligen kulturkonsumenter och många av 

oss skapar dagligen kultur. 

Kulturbegreppet är väldigt brett. Här finns mycket av vår 

personliga identitet som individer, mycket av vårt arv från 

svunna tider och mycket av det stoff vi väver framtiden 

av. Här finns traditionella uttryckssätt som dans, måleri 

och musik och nya som digital design och de nya litterära 

uttryck som exempelvis sociala medier är på väg att mejs- 

la ut. Det är i den situationen vår uppgift att både bevara 

vårt kulturella arv och öppna dörrarna för nya kulturella 

uttryck. 

- 109 - 

De senaste 25 åren har exempelvis revolutionen inom in- 

formationsteknologin ändrat många av förutsättningarna 

inom de kulturella och kreativa sektorerna. Sätten vi 

kommunicerar på, hur vi skapar och hur vi konsumerar 

kultur har utvecklats på många sätt. Digitala verktyg och 

sociala medier har gjort skapandet av exempelvis film, 

litteratur och musik enklare och ofta billigare samtidigt 

som dessa verk lättare har kunnat spridas. Detta har skapat 

nya möjligheter men också nya problem när den kommer- 

siella verkligheten inte ändrats lika snabbt som den tek- 

niska verkligheten och marknaderna inte skapats lika 

snabbt som möjligheterna att sprida material. 

Idag har 83 procent av befolkningen över 16 år tillgång till 

dator och Internet hemma; 78 procent har bredband. År 

1995 hade en tredjedel av befolkningen tillgång till mobil- 

telefon, nu är siffran över 90 procent. Självklart har denna 

utveckling påverkat hur vi lever våra liv, hur vi skapar och 

hur vi konsumerar och kultursektorn är snarast ledande på 

det området. 

”Upplevelseindustrin”, har olika namn i olika länder. I 

England och USA kallas den ”Creative Industries”, och 

exempelvis Finland och EU-kommissionen använder be- 

greppen ”Culture Industries” eller ”Creative and Culture 

Sectors”. I Sverige använder vi oftast begreppen ”upple- 

velseindustrin”, ”de kreativa näringarna” eller ”den kreati- 

va sektorn” utan att göra någon vidare åtskillnad av dessa. 

Oavsett vad det kallas är det dock överallt mer eller mind- 

re samma områden som berörs: arkitektur, dator- och tv- 

spel, design, film, foto, konst, litteratur, marknadskommu- 

nikation, medier, mode, musik, måltid, scenkonst, tu- 

rism/besöksnäring och upplevelsebaserat lärande. Gemen- 

samt för dessa områden är att de bygger på en kreativ pre- 

miss, en möjlighet att överraska, glädja, skrämma, ge 

möjlighet att njuta, vila, engageras, eller på andra sätt er- 

bjuda en upplevelse i någon form. 

EU-kommissionen granskade 2006 den kreativa sektorn i 

en särskild studie. Enligt studien var omsättningen 654 

miljarder euro 2006, att jämföra med bilindustrins 271 

miljarder euro samma år. Antalet anställda inom sektorn 

var 5,8 miljoner människor, eller 3,1 procent av det totala 

antalet arbetande i EU-befolkningen. Enligt EU- 

kommissionens studie var de kreativa näringarnas tillväxt 

under perioden 1999–2003 12,3 procent högre än EU:s 

ekonomi i övrigt. Framför allt visade den att när syssel- 

sättningen i övriga EU sjönk 2002–2004, ökade den svagt

inom den kreativa sektorn. Studien visar också att de krea- 

tiva näringarna indirekt kan kopplas till lokal utveckling 

och innovationer inom tekniksektorn. 

EU-kommissionen drog från studien slutsatsen att den 

kreativa sektorn är mer än en marginell ekonomisk faktor 

och att den dessutom har stor potential till påverkan på 

den övriga ekonomin genom att den skapar arbetstillfällen, 

bidrar till ekonomisk utveckling och fungerar som en mo- 

tor för EU:s ekonomier. Samma slutsatser kan lätt dras för 

Sverige. I Sverige står den kreativa sektorn för cirka 

5 procent av BNP och sysselsätter 280 000 personer. 

98,5 procent av sektorn är små företag med mindre än 20 

anställda, enligt Stiftelsen för kunskaps- och kompetens- 

utveckling, KK-stiftelsen. En satsning på gröna kulturjobb 

är en satsning på klimatsmarta jobb i en sektor med stor 

utvecklingspotential. 

De professionellt utövande kulturarbetarna i Sverige, allt- 

så skådespelare, musiker, dansare, författare, bildkonstnä- 

rer med flera, lever ofta med dåliga ekonomiska villkor, 

ojämna inkomster och låga löner. Många har en sådan 

situation att de delvis står utanför de offentliga trygghets- 

systemen vid sjukdom och arbetslöshet, många tvingas ta 

extrajobb för att få ekonomin att gå ihop. Flera grupper 

upplever perioder av låg eller ingen sysselsättning, vilket 

påverkar deras framtida pension nu när den samlade livs- 

inkomsten är grunden för pensionen. 

På teaterområdet har antalet fast anställda skådespelare 

minskat i många år. Av Teaterförbundets medlemmar har 

ungefär 20 procent tillsvidareanställning, ungefär 

70 procent har olika former av tidsbegränsade anställning- 

ar och färre än 10 procent är egna företagare. 

Enligt Författarförbundet har dess medlemmar haft en 

långt sämre löneutveckling än medelinkomsttagarna i lan- 

det de senaste 15 åren. Medlemmarnas medianinkomst av 

den litterära verksamheten var 38 800 kronor år 2004. 

Detta är bara några exempel på de problem som finns gäl- 

lande de ekonomiska villkoren för de professionella kul- 

turutövarna. 

Kvaliteten i kultursektorn hålls på många sätt upp av 

skickligheten, kunskapen och erfarenheten hos de profes- 

sionella kulturutövarna. De utvecklar de kulturella ut- 

trycken, bevarar viktiga delar av kulturarvet och är bärare 

av kunskaper som är centrala både för kvaliteten av de 

kulturella uttryck de arbetar med och för de människor 

- 110 - 

som ägnar sig åt amatörkulturen inom samma område. Ska 

de som har en begåvning inom ett kulturyrke också våga 

satsa sin tid och energi på sin talang måste det också fin- 

nas en arbetsmarknad som erbjuder bra villkor för dem 

som uppnår sin potential. 

Enligt en undersökning som SCB gjorde 1993 beräknades 

kulturföreningarna ha 750 000 medlemmar. Det gäller 

exempelvis musikföreningar, dansföreningar, hemslöjds- 

föreningar, teatergrupper, körer och folkdanslag. Amatör- 

kulturens samrådsgrupp kommer fram till ungefär samma 

siffra idag, varav ca 679 000 medlemmar är organiserade i 

deras 18 amatörkulturförbund. 

Detta visar vilken stark ställning kulturutövandet har i 

landet. Kulturrådets kulturvaneundersökning 2008 visar 

att 14,3 procent av befolkningen spelar instrument någon 

gång och att 6,3 procent gör det regelbundet, att 5,9 pro- 

cent någon gång sjunger i kör, att 14,1procent någon gång 

ägnar sig åt bildkonst och att 28,1 procent någon gång 

ägnar sig åt skrivande. Detta betyder att väldigt stora delar 

av befolkningen ägnar sig åt egen skapande verksamhet, 

men denna grupp har samtidigt minskat under tiden 1982– 

2006. Vi ägnar idag relativt sett mer tid åt att konsumera 

kultur och relativt sett mindre tid åt att skapa själva än vad 

som var fallet för 20 år sedan. 

Amatörkulturens finansiering går idag främst via folkbild- 

ningen. Folkbildningens roll som forum för ideell kultur är 

viktigt men möjligheten till ett aktivt föreningsliv inriktat 

på kulturverksamheten försvåras därigenom. Det är viktigt 

att, utöver folkbildningen, amatörkulturens föreningsbild- 

ning stöttas. 

Scenkonsten är på många sätt levande och välmående. 

Över hälften av befolkningen går någon gång på konsert 

och 38 procent går någon gång på teater. De institutioner 

och fria grupper på teater- och dansområdet som fick stöd 

via Kulturrådet 2006 hade det året sammanlagt 3,3 miljo- 

ner besökare, varav 884 000 var barn och ungdomar. 

Mycket av den verksamhet som ligger i begreppet ”de 

kreativa näringarna” handlar om bild, form och design i 

olika skepnader. Bild, form och design är på sätt och vis 

”urkultur” som har följt människan sedan hon först börja- 

de tillverka sina egna redskap och sedan hon först började 

göra prydnadssaker, smycken och konst. Några av de tidi- 

gaste tecknen på mänsklig civilisation utgörs av målningar 

och andra kulturella uttryck. Människans behov av kultur

och människans behov av praktiska föremål var redan 

tidigt sammanflätade. 

Det kanske är ur detta perspektiv vi bör förstå begreppet 

”kreativa näringar”, som något som föds ur ett mänskligt 

behov av skapande och skönhet och som därför inte bara 

kan ses som en produktionsfaktor bland andra. Det är bra 

och intressant att regeringen lägger förslag om entrepre- 

nörskap inom kultursektorn. Det är dock viktigt att betona 

att bild, form och design som ekonomisk faktor växer ur 

den mylla av amatörkultur, utbildningsmöjligheter, tradi- 

tioner, museer, engagemang och kärlek som är dessa 

formspråks infrastruktur. Båda dessa sidor är nödvändiga i 

sig själva och tillsammans. 

Sverige är det land i världen som har flest aktiva körsång- 

are per capita – en stimulerande amatörkultur som skapar 

god hälsa, gemenskap och ger en meningsfull fritid. Det 

skapar också många konserttillfällen för publiken att upp- 

leva kultur, som dessutom i många fall i exempelvis kyr- 

kor är gratis för besökaren. 

Musiker har en extrem arbetssituation som den är, ofta 

med många korttidsengagemang, ibland så korta som en 

dag eller till och med några timmar. 

Yrkesträningen för professionella sångare och instrumen- 

talister som de större städerna i Sverige har köpt upp för 

att underlätta den dagliga instuderingen och träningen har 

visat sig vara extremt lyckad. Liknande initiativ från 

kommuner eller regioner för att stimulera de lokala kul- 

turutövarna är något som Miljöpartiet starkt uppmuntrar. 

Näst musiken är filmen den konstform som når flest män- 

niskor. Det finns en dubbel utveckling inom området där å 

ena sidan den allt billigare inspelningstekniken och möj- 

ligheterna att via kanaler som YouTube sprida alster gör 

att filmskapande är en möjlighet för allt fler, men å andra 

sidan de stora masspridningskanalerna som tv, dvd och 

biografer till största delen innehåller film från en ur mång- 

faldssynpunkt ganska begränsad krets filmproducenter. 

- 111 - 

Sverige är ett litet språkområde, vilket gör att marknaden 

för film producerad inom landet möter en praktisk barriär 

gällande möjligheterna att nå en större marknad. Detta 

begränsar den mängd film som är kommersiellt möjlig att 

producera inom landet på svenska, vilket även detta på- 

verkar möjligheten till mångfald inom sektorn. 

Det stöd som idag ges filmen inom ramen för filmavtalet 

kan inom kort vara på väg att omstruktureras ifall avtalet 

inte förlängs eller förnyas. 

Tillgången till bibliotek är ojämn och biblioteken i sig är 

av skiftande kvalitet. Befolkningen ökar, men antalet bib- 

liotek minskar. Många elever har läs- och skrivsvårighe- 

ter, samtidigt som nästan en halv miljon elever saknar ett 

bemannat skolbibliotek. Samtidigt är ansvaret för biblio- 

teken splittrat på många händer och ingen har den över- 

blick över situationen som skulle behövas. 

Biblioteken är för många människor den huvudsakliga och 

ibland enda möjligheten att få riklig tillgång till böcker. 

Ökade kulturella klyftor i samhället hänger samman med 

ökade ekonomiska och sociala klyftor. Två av bibliotekens 

viktigaste uppgifter är att ge likvärdiga förutsättningar för 

jämlikt deltagande i samhället och fungera som fria sam- 

lingsplatser som bidrar till att skapa sociala sammanhang. 

Drygt 70 procent av de högutbildade besöker biblioteken 

och 97 procent i den gruppen läser böcker. 

Bland lågutbildade är det knappt 40 procent som besöker 

biblioteken och bokläsandet har minskat från 80 procent 

till 70 procent i denna grupp. Det är inte bara så att böcker 

och utbildning hör ihop, böcker är utbildning. 

Kulturens kostnader bärs till största delen av dess utövare 

och konsumenter. Det är omöjligt att beräkna värdet av 

ideella insatser, men i pengar räknat lade hushållen ner ca 

45 miljarder kronor på kultur 2005. Kulturinsatserna från 

stat, landsting/regioner och kommuner uppgick 2006 till 

20,1 miljarder kronor. Av detta var ungefär hälften statliga 

pengar.

Miljöpartiets integritetspolitik 

Allt sedan attacken mot USA 11 september 2001 har det i 

Sverige och på EU-nivå banats väg för en eskalerande 

urholkning av den personliga integriteten. Detta genom 

bland annat regleringen av överskottsinformation som 

banat väg för införandet av buggning, polisens rätt till 

användning av utökade hemliga tvångsmedel, datalagring 

av internettrafik och sms, polisens rätt att agera under fej- 

kad identitet, maskeringsförbudet och ett flertal andra för- 

slag. 

Ingreppen i den personliga integriteten har successivt ökat 

utan tillbörliga kontrollmekanismer och rättssäkerhetsga- 

rantier för den enskilde. De kommande lagförslagen visar 

att dessa förslag, som kränker den personliga integrite- 

ten, inte är undantag från huvudregeln om rätten till pri- 

vatliv-. Det handlar snarare om att fortsätta lagstiftnings- 

vägen och godkänna något som ”ändå pågår”. 

Vi är motståndare till det övervakningssamhälle som hål- 

ler på att skapas och vill i stället ha ett starkare skydd för 

de mänskliga rättigheterna. 

ABC OM MILJÖPARTIETS INTEGRITETS- 

OCH IT-POLITIK 

Buggning/avlyssning 

Miljöpartiet vill att medborgare som utsätts för hemliga 

tvångsmedel, till exempel teleavlyssning, ska få reda på 

att de blivit avlyssnade i efterhand (som befunnits varit 

oskyldiga) och att dessa oskyldigt avlyssnade ska få ska- 

destånd för den kränkning de har utsatts för och att de får 

adekvat rättshjälp. Till detta kommer att vi vill ha en så 

stor offentlig insyn som möjligt i hur de hemliga tvångs- 

medlen används, de nuvarande offentliga ombuden räcker 

därför inte. Vi vill att det ska finnas en nämnd under riks- 

dagen som ska övervaka användningen av hemliga 

tvångsmedel (hemlig telefonavlyssning, brevläsning med 

mera) och dit enskilda ska kunna vända sig med sina kla- 

gomål och synpunkter. Denna nämnd ska ha rätt att utge 

skadestånd. 

- 112 - 

Fildelning 

I den gröna kulturmotionen föreslår Miljöpartiet att fil- 

delning för icke-kommersiellt bruk ska avkriminaliseras. 

Vi menar att kulturpolitiken ska gynna kulturspridningen, 

vilket ger ökad tillgång och ökad kvalitet. Vi menar att en 

ny kulturutredning bör tillsättas som behandlar frågor som 

rör kulturspridning, exempelvis över Internet, eftersom 

Kulturutredningen helt bortsåg från det. I det samman- 

hanget bör självfallet också upphovsmännens möjligheter 

till ersättning tas upp. 

FRA-lagen 

Alla Miljöpartiets riksdagsledamöter röstade nej till FRA- 

lagen. Miljöpartiet har kommit överens med Socialdemo- 

kraterna om att riva upp FRA-lagen efter nästa val. Den 

nya lagen ger FRA, Försvarets Radioanstalt, rätt att av- 

lyssna all elektronisk kommunikation som går över lan- 

dets gränser. Eftersom Internet inte känner några nations- 

gränser, innebär det att all e-post och alla sms kommer att 

avlyssnas godtyckligt och utan misstanke om brott. 

Detta sker i strid med FN:s deklaration om de mänskliga 

rättigheternas artikel 12: 

"Ingen ska utsättas för godtyckliga intrång i privatliv, fa- 

milj, hem eller korrespondens, inte heller attacker på ära 

och rykte. Alla har rätt till skydd mot sådana intrång och 

attacker." 

I en promemoria skriver Justitiedepartementet att förslaget 

innebär: "[..] ett integritetsintrång som saknar motstycke i 

ett internationellt perspektiv. Det är helt främmande för 

vårt statsskick [..]" 

Lagen motiveras av nuvarande regering med odefinierade 

"yttre hot", men alla tunga säkerhetspolitiska instanser var 

negativa till lagändringen. Säkerhetspolisen (Säpo) skriver 

att "förslaget innebär en kränkning av enskilds integritet" 

och Rikspolisstyrelsen skriver att "förslagen tyder på en 

skrämmande brist på förståelse för de krav i fråga om 

skydd för personlig integritet som följer av regeringsfor- 

men och Europakonventionen om skydd för de grund- 

läggande fri- och rättigheterna."

Fri programvara 

Fri programvara består av datorprogram i vid mening där 

”receptet” för programmet finns tillgängligt för alla att 

läsa och där man i stort sett utan restriktioner kan använda 

sig av och ändra i programmet. Fri programvara har fått en 

allt större spridning, tack vare möjligheten för alla att 

genomföra förbättringar vilket höjer kvalitén, och detta 

utan höga licenskostnader. Miljöpartiet anser att den of- 

fentliga sektorn ska använda sig av fri programvara för att 

sänka de statliga kostnaderna och samtidigt förbättra kon- 

kurrensen och effektiviteten på den privata marknaden. De 

rödgröna har också tillsammans föreslagit en utredning för 

att sammanställa erfarenheterna av användningen av fri 

programvara i grannländer och i många kommuner. Syftet 

med utvärderingen är att öka användningen av fri pro- 

gramvara. 

Integritetsskydd 

Alla människor har rätt att leva sina liv utan att samtidigt 

övervakas av samhället. Oavsett om det handlar om att 

vara ute och promenera, att surfa på Internet eller att hand- 

la med sitt kreditkort. Alla har rätt att antas vara oskyldiga 

för påstådda brott till dess motsatsen bevisats. Skyddet för 

enskildas privatliv är en hörnsten i Miljöpartiets rättspoli- 

tik och vi anser att eventuella inskränkningar som sker i 

skyddet av den personliga integriteten måste utredas noga 

och en eventuell inskränkning endast ske om det finns 

klara bevis för ett behov av intrång. 

Miljöpartiet vill – liksom Integritetsskyddsutredningen – 

införa ett skydd för privatlivet och den enskildes integritet 

i grundlagen och vi vill att eventuella inskränkningar alltid 

ska ske genom lag som beslutas av riksdagen. Vi anser att 

den som kränker enskildas integritet är skyldig att visa på 

behovet av detta och att alltid kunna visa hur eventuella 

kränkningar ska kompenseras. Privata företags behandling 

av personuppgifter ska säkras och hårdare krav ställas på 

dem. Enskildas möjlighet till kompensation för integri- 

tetskränkningar ska förbättras, oavsett om kränkningen är 

av privat eller offentlig sektor. Utgångspunkten är att den 

enskilde ska informeras om all insamling av uppgifter som 

sker om den enskilde och att den enskilde som regel ska 

ha rätt att motsätta sig detta. 

- 113 - 

IPRED-lagen 

IPRED-lagen ger skivbolagen rätt att aktivt söka efter IP- 

nummer som fildelning skett från för att därefter skicka ut 

kravbrev till adresserna bakom dessa IP-nummer. Den 

person som genom ett IP-nummer har knutits till fildel- 

ning kan hamna i en situation där man i praktiken ges va- 

let att betala företagets krav eller gå igenom en civilrättslig 

process mot ett storföretag med små chanser att vinna. 

Förslaget är så mycket större än bara frågan om fildelning. 

Det handlar om att några av grundstenarna för en funge- 

rande rättsstat avskaffas när delar av det offentliga rättsvä- 

sendets rättigheter överlåts på privata storföretag. 

Det finns ett flertal stora problem med IPRED-lagen. För 

det första är lagen direkt integritetskränkande. Idag räknas 

fildelning, med rätta, inte ens vara en tillräcklig grund för 

att lämna ut personuppgifter ens till Polisen. I och med 

IPRED-lagen kan personuppgifter lämnas direkt till priva- 

ta storföretag där den enskilde individen ges små, eller 

inga, möjligheter att kontrollera vilka uppgifter som sparas 

och hur de används. 

Lagen kan inte heller anses vara rättssäker då risken är 

stor att människor som inte har gjort något olagligt kom- 

mer drabbas. Kravbrevet skickas hem till den adress som 

är kopplad till IP-numret från vilket fildelning skett. . Det 

innebär att människor som delar datorer, som inte har låst 

nätverk och som låter kompisar surfa runt riskerar att få 

hem kravbrev på astronomiska summor utan att ha gjort 

någonting olagligt överhuvudtaget. Därefter ska de försö- 

ka bevisa detta i en civilrättslig process mot företag som 

har tillgång till toppadvokater. 

Miljöpartiet motsätter sig att privata företag ges rätt att 

leka polis och övervaka hur privatpersoner agerar på In- 

ternet. Vi vill därför att IPRED-lagen ska upphävas. 

Upphovsrätten 

Miljöpartiet värnar upphovsrätten som en källa för kultur- 

utövares inkomstkälla. Samtidigt sker en allt hårdare 

övervakning av hur upphovsrätten hanteras bland annat på 

Internet, som på sikt försämrar skyddet för upphovsrätten 

och skapar motsättningar mellan generationer, olika sor- 

ters kulturutövare och olika grupper av medborgare. Vi 

anser att privatpersoners brott mot upphovsrätten i ideella 

syften inte ska bestraffas utan ser hellre att legala tjänster 

utvecklas, så att alla som vill lätt kan göra rätt för sig. Vi

vill att staten ska ta initiativ till att tillsammans med bred- 

bandsleverantörer och upphovsrättorganisationer skapa 

lagliga tjänster för att ta del av kultur på bland annat In- 

ternet. Den som kommersiellt bryter mot upphovsrätten 

ska bestraffas, såsom i dag. 


Regeringen har drivit igenom en förstärkning av Försva- 

rets radioanstalt (FRA) som gör det möjligt att bedriva 

signalspaning även i kabel. IPRED-lagen, liksom datagla- 

gringsdirektivet, har röstats igenom i riksdagen och rättsä- 

kerheten och den personliga integriteten på Internet har 

därmed försämrats. 

Stockholmsprogrammet 

Under Sveriges ordförandeskap i EU har EU:s nya fem- 

årsplan för frihet, säkerhet och rättvisa förhandlats fram 

och antagits på ett toppmöte i december 2009. Program- 

met benämns som Stockholmsprogrammet. Det innefattar 

polis- och tullsamarbete, räddningstjänst, straff- och civil- 

rättsligt samarbete, asyl- och migrations- och viseringspo- 

litik. Det gör att den personliga integriteten, skyddet av 

privatlivet och rätten till asyl inte upprätthålls. Miljöpartiet 

är kritiska till den utökade övervakning som blir resultatet 

av programmet, som upprättandet av gemensamma regis- 

ter och utbyte av information mellan EU-länder och andra. 


Regeringen har drivit igenom exempelvis IPRED-lagen 

och FRA-lagen under den innevarande mandatperioden. 

Alla partier i den nuvarande regeringen är positiva till 

ökad övervakning för att bekämpa det ofta icke definiera- 

de begreppet ”terrorism” eller illegal invandring. Man är 

generellt positiva till ökad övervakning. 

Socialdemokraterna har via Thomas Bodström drivit ige- 

nom ökad övervakning under tidigare mandatperioder. 

Socialdemokraterna röstade ja till IPRED, men nej till 

FRA-lagarna. Vänsterpartiet håller i stort med om vår in- 

tegritetspolitik och vill i likhet med oss avkriminalisera 

fildelning för icke-kommersiellt bruk. 

Hur vi bemöter motargument Hur ska upphovsrättsinne- 

havarna få betalt? MP: Vi tror att åtgärder för att stoppa 

fildelning av upphovsskyddade verk inte fungerar. Vi är 

positiva till att kultur sprids och vill avkriminalisera fil- 

delning för icke-kommersiellt bruk. Vi vill tillsätta en ny 

- 114 - 

kulturutredning för att ta fram legala alternativ som ger 

kulturskaparna ersättning för sitt arbete. Men det räcker 

väl att ha rent mjöl i påsen? MP: Även om människor är 

helt oskyldiga får övervakning konsekvenser. Människor 

riskerar att inte våga säga vad de tycker och tänker för att 

inte riskera repressalier, inte våga söka vård för sjukdomar 

som är stigmatiserande eller inte kontakta medier för att 

rapportera om till exempel missförhållanden på arbetsplat- 

sen. Alla massavlyssningssystem har missbrukats histo- 

riskt. Det är dessutom inget som tyder på att massavlyss- 

ning är ett effektivt sätt för att bekämpa brott. Förtroendet 

för rättssystemet riskerar att urholkas samtidigt som 

grundläggande medborgerliga rättigheter åsidosätts. 


Den personliga integriteten har fått ett starkt uppsving som 

politisk fråga under den senaste mandatperioden. Den så 

kallade FRA-lagen som ger Försvarets radioanstalt utökat 

mandat att avlyssna svenska folket ledde till massiva folk- 

liga protester. Även EU:s datalagringsdirektiv som riksda- 

gen förväntas fatta beslut om under 2010 har skapat debatt 

om övervakning av medborgarna. 

Datalagringsdirektivet tvingar alla tele- och internetopera- 

törer att lagra alla svenskars telefon- och mobilsamtal, 

sms- och e-posttrafik. Trafiken ska lagras av operatörerna 

i minst sex månader och i högst två år enligt direktivet. 

Den lagrade trafiken ska innehålla uppgifter om vem som 

ringer, sms:ar eller mejlar vem, när kommunikationen 

sker, var den sker och vilken typ av utrustning som an- 

vänds. Direktivet ger oproportionerliga befogenheter till 

polis samt operatörerna att övervaka medborgarna. Det 

finns risk att personregister om medborgares privata 

kommunikation hamnar i fel händer. Med datalagringsdi- 

rektivet tar vi stora steg närmare ett konkret övervaknings- 

samhälle. 

En tredje stor debatt har handlat om hur och på vilket sätt 

Internet ska regleras. Konkret har det bland annat handlat 

om IPRED-lagen som är ett EU-direktiv som ger skiv- och 

filmbolagsindustrin polisiära befogenheter att motverka 

upphovsrättsbrott. Skivbolagen får med lagförslaget möj- 

lighet att gå direkt till domstol om de anser sig ha bevis 

för att enskilda personer har begått brott mot upphovsrät- 

ten. Kritiken av lagen har varit omfattande och handlar 

mycket om att Internet inte kan regleras med hot och 

tvång utan att andra vägar måste hittas för att värna

INDEX 

A 

Afghanistan.........................................92, 93, 95, 96, 103 

a-kassa............................................ 37, 42, 46, 53, 54, 57 

A-kassan .................................. 42, 44, 46, 48, 53, 63, 86 

a-kassornas.................................................................. 109 

Alkohol ..........................................................................71 

Amatörkultur .............................................................. 105 

Amnesti....................................................................... 100 

Anhöriginvandring ..................................................... 101 

Apatiska flyktingbarn................................................. 100 

apoteksmonopolet .................................................. 74, 75 

arbetsförmedling ...........................................................43 

Arbetsförmedlingen ...................................42, 43, 46, 51 

arbetsgivaravgiften.....................................33, 38, 43, 47 

Arbetsgivaravgifter ................................................ 33, 43 

arbetsgivaravgifterna..................... 33, 38, 42, 43, 47, 48 

arbetskraftsinvandring .......................100, 102, 103, 104 

arbetslivstrygghet .................................42, 50, 51, 53, 54 

arbetslöshet .... 33, 36, 39, 42, 43, 45, 46, 47, 48, 50, 51, 

52, 53, 54 

arbetslöshetsförsäkringen 34, 42, 43, 44, 46, 47, 48, 49, 

50, 52, 53, 54 

arbetsmarknaden . 36, 37, 39, 42, 43, 44, 46, 48, 51, 52, 

56, 57, 58, 63, 71, 85, 87 

arbetsmarknadens parter ............................37, 42, 43, 85 

arbetsmarknadsutbildning................................42, 43, 63 

Arbetsmiljön ..................................................................42 

Arbetsmiljöverket................................................... 43, 46 

arbetstid.......................................................37, 42, 55, 85 

arbetstidsförkortning .............................................. 37, 42 

asyl ......................................................101, 103, 104, 114 

avlyssning ................................................................... 112 

avveckling.........................................................11, 13, 21 

B 

Barnkonventionen ...................................................... 100 

barnombudsmän ............................................................55 

barnperspektiv ..................................................55, 56, 60 

barntid ...................................................37, 42, 55, 57, 58 

bensinpris................................................................ 25, 39 

Bensinpriset ...................................................................39 

Betyg ....................................................................... 59, 66 

Bibliotek .....................................................106, 107, 111 

biogas ...................................................................... 12, 20 

biologisk mångfald........................ 27, 28, 29, 31, 32, 33 

Bistånd ...........................................................................95 

BNP.......................................... 13, 33, 34, 40, 67, 69, 95 

bostadsbidraget....................................................... 34, 55 

bostadstillägget..............................................................51 

Buggning..................................................................... 112 

C 

CDM ....................................................................... 10, 15 

Clean Development Mechanism ................. 10. Se CDM 

coaching.........................................................................43 

cykelvägar............................................................... 21, 44 

D 

- 115 - 

deltidsarbetslösas.......................................................... 43 

demokrati ..........................................................92, 95, 98 

diskriminering..............78, 79, 80, 81, 82, 83, 84, 86, 87 

Djurskydd ............................................................... 27, 30 

Djurskyddsmyndigheten ........................................ 27, 30 

E 

EBO....................................................................... 86, 102 

elcertifikat ..................................................................... 13 

Elevhälsovård ............................................................... 59 

Elöverskott.................................................................... 19 

Energieffektivisering.............................................. 10. Se 

energiproduktion ...........................................................Se 

energiskatter.................................................................. 36 

energiskatterna.............................................................. 35 

ensamstående...........................34, 51, 52, 55, 56, 57, 83 

Ensamstående föräldrar................................................ 55 

Entreprenörskap............................................................ 42 

ETS........ Se European Union Emission Trading System 

euro.......................................................................... 13, 98 

European Union Emission Trading System................ 19 

externa köpcentra ................................................... 20, 25 

F 

fastighetskatten....................................................... 34, 38 

Fastighetsskatt .............................................................. 34 

feministiskt .......................................................82, 85, 87 

fildelning............................................ 107, 112, 113, 114 

Finanskrisen.................................................................. 34 

finanspolitiken ........................................................ 36, 37 

fiskepolitik .............................................................. 27, 97 

flygskatt .................................................................. 21, 24 

flygtrafiken .......................................................21, 24, 26 

FN:s barnkonvention.................................................... 56 

Folkbildning................................................................ 106 

folkhälsa......................................................37, 71, 72, 75 

Folkhälsomålen ............................................................ 77 

Folkhögskolor............................................................. 106 

forskning ...11, 16, 28, 36, 42, 43, 59, 63, 65, 67, 69, 81 

Fossil energi.................................................................. 11 

FRA ...............................................................80, 112, 114 

Fri programvara.......................................................... 113 

Friskolor.................................................................. 60, 67 

Friåret............................................................................ 48 

funktionshindrade................................................... 72, 84 

Förbifart Stockholm ............................................... 22, 24 

Fördelningspolitik ........................................................ 34 

företag 11, 16, 19, 27, 30, 31, 33, 38, 39, 42, 43, 45, 47, 

48, 49, 71, 73, 74, 80, 82, 85, 98, 102 

företagsformer .............................................................. 45 

Förmögenhetsskatten ............................................. 34, 38 

Förnybar energi ............................................................ 11 

förnybara drivmedel..................................................... 20 

förskolan ..................................55, 57, 59, 60, 62, 65, 70 

Försvarets radioanstalt ......................................... 80, 112 

Försäkringskassan ......................................42, 51, 53, 70

Försörjningsstödet.........................................................50 

Föräldraförsäkring.................................................. 56, 85 

föräldraförsäkringen...................................55, 56, 57, 85 

föräldrapenning .............................................................57 

G 

Genuspedagogik ..................................................... 60, 85 

Globaliseringen ...................................................... 40, 96 

GMO ....................................................................... 28, 97 

Green New Deal............................................... 10, 11, 44 

grundskolan ..........................................59, 60, 62, 67, 68 

gröna skatteväxlingen ............................................ 35, 39 

Gymnasieskola ..............................................................65 

gymnasiet..............................................59, 64, 65, 66, 68 

H 

handelsgödsel ......................................................... 27, 30 

Hatbrott ..........................................................................83 

hbt-personer...................................................................83 

Hedersvåld .....................................................................88 

heteronormativ...............................................................55 

HIV.......................................................................... 73, 96 

hotbild ..................................................................... 92, 94 

Hushållsnära tjänster.....................................................35 

höghastighetsjärnväg.....................................................20 

Höghastighetståg ...........................................................21 

höginkomsttagare ................................................... 35, 37 

högkonjunktur ..................................................36, 37, 39 

Högskolan......................................................................69 

högskoleutbildning........................................... 59, 69, 79 

I 

IEA .................................................................................17 

IMF.......................................................................... 40, 93 

Industri...........................................................................12 

inflation................................................................... 36, 39 

inkomstskatter ........................................................ 36, 38 

integritetspolitik ................................................. 112, 114 

Integritetsskydd .......................................................... 113 

Internet.........................80, 107, 108, 109, 112, 113, 114 

IPCC.................................................................. 11, 16, 41 

IPRED ................................................................. 113, 114 

ISAF........................................................................ 92, 93 

J 

Jobbskatteavdrag .................................................... 35, 37 

jordbruk.......................................................12, 27, 28, 30 

jämställdhet.... 35, 37, 50, 56, 57, 60, 64, 82, 85, 86, 87, 

92 

Jämställdhetsbonus................................................. 56, 57 

Jämställdhetsintegrering ...............................................85 

järnväg ...............................14, 18, 20, 22, 24, 26, 35, 36 

K 

Karensdag ......................................................................51 

Kilometerskatt ............................... 14, 20, 22, 24, 26, 35 

Klimat ............................................................................19 

Klimatanpassning..........................................................12 

koldioxidskatt ..........................21, 22, 24, 25, 26, 35, 39 

Koldioxidskatten ...........................................................35 

- 116 - 

kollektivtrafik ..............20, 22, 23, 24, 26, 36, 44, 72, 84 

kollektivtrafiken ............................ 18, 22, 23, 25, 39, 84 

Kommunsektorn ........................................................... 44 

Komvux .................................................................. 63, 65 

konstnärer ...........................................................105, 107 

kretslopp........................................................................ 33 

krig ....................................................................92, 94, 97 

Kriminalvården............................................................. 78 

kulturarbetare..............................................106, 107, 108 

kulturfonder ..................................................44, 105, 108 

kulturhus ..................................................................... 107 

Kulturmiljövård .......................................................... 107 

kulturpolitik ................................................................ 105 

kulturskolorna............................................................. 106 

Kulturturism................................................................ 107 

Kulturturismen............................................................ 107 

kulturutövare...............................................106, 107, 113 

Kvinnojourerna............................................................. 88 

Kvotering ...................................................................... 85 

Kyotoprotokollet .......................................................... 19 

Kårobligatorium ........................................................... 63 

källsortering .................................................................. 27 

kärnfamiljen..............................................55, 57, 83, 101 

Kärnkraft................................................................. 12, 15 

kärnkraften............................................12, 14, 15, 18, 31 

könsmaktsordningen .............................................. 85, 87 

könsrollerna .................................................................. 55 

L 

landsbygden ......................................................22, 25, 39 

Laval-domen................................................................. 98 

Lex Gulli................................................................. 72, 73 

Lissabonfördraget.............................................96, 98, 99 

Litteratur ..................................................................... 107 

Livsmedel ..................................................................... 28 

luftvårdsdirektiv ........................................................... 28 

lågkonjunktur................................. 34, 35, 36, 37, 38, 39 

långtidsarbetslösa .............................................44, 46, 48 

Läkemedelsberoende.................................................... 73 

läkemedelssäkerhet ...................................................... 72 

Lärarutbildning............................................................. 66 

lönediskriminering ....................................................... 44 

M 

massavlyssning........................................................... 114 

migration.....................................................100, 103, 104 

Migrationsverket ................................................100, 101 

miljöbil.......................................................................... 20 

Miljöbrott...................................................................... 79 

miljögifter ...................................................28, 29, 31, 72 

miljökvalitetsmål.......................................................... 31 

miljömålen ..................................... 27, 29, 31, 32, 41, 72 

Miljömålsrådet............................................27, 29, 31, 32 

mineralbrytning ............................................................ 29 

minoritetspolitik ........................................................... 83 

MOA-kontor ................................................................. 42 

Modersmålsundervisningen......................................... 62 

Museer......................................................................... 107 

Musik .......................................................................... 107 

mäns våld mot kvinnor.................. 79, 80, 88, 89, 90, 91 

Mänskliga rättigheter ................................................... 97

O 

obligatorisk arbetslöshetsförsäkring ............................53 

OECD...................................................................... 41, 68 

omsorg ........................................................57, 71, 74, 75 

P 

papperslösa .................................................101, 102, 103 

penningpolitiken............................................................36 

pensionärer.............................................................. 35, 51 

Polisen............................................................................79 

Praktik............................................................................63 

prostitution.....................................................................80 

Q 

queer...............................................................................86 

R 

Regionala kulturfonder .............................................. 108 

Reklamskatt ................................................................ 108 

Riksbank ........................................................................37 

riksbanken............................................................... 36, 39 

Riskkapital.....................................................................45 

ROT-avdrag............................................................ 35, 44 

räntor ..............................................................................36 

rösträttsåldern ................................................................84 

S 

Scenkonst.................................................................... 108 

Schengensamarbetet................................................... 102 

Sexualbrottslagstiftning ................................................80 

SFI........................................................................... 83, 84 

SIKA ................................................................. 21, 22, 26 

sjukförsäkring......................................................... 34, 40 

sjukförsäkringen ................42, 44, 50, 51, 52, 53, 54, 86 

sjukskriven.....................................................................51 

sjukvård........... 40, 71, 74, 76, 77, 82, 83, 101, 102, 103 

sjöfart ................................................................20, 25, 26 

skattekvoten...................................................................36 

skatter.................................25, 33, 35, 36, 38, 39, 40, 93 

Skattereduktionen..........................................................35 

skattetrycket................................................33, 35, 36, 38 

skatteväxling..................................................................33 

skolmat...........................................................................28 

skolmaten................................................................ 28, 61 

skrotningspremie ...........................................................44 

småbarnsföräldrar................................................... 37, 70 

småföretag .......................33, 34, 43, 45, 47, 48, 49, 108 

socialbidragen......................................................... 42, 50 

socialtjänstlagen ..................................................... 88, 89 

Sponsring .................................................................... 109 

Spårvagn ........................................................................23 

Stabiliseringspolitik ......................................................36 

Stabiliseringspolitiken ..................................................36 

Statens kulturråd......................................................... 106 

statsskulden....................................................................34 

- 117 - 

stjärnfamiljer........................................................... 55, 58 

Stockholmsprogrammet ............................................. 114 

studerande .........................................................46, 52, 59 

Studieförbundens........................................................ 106 

Studiemedel .................................................................. 63 

Surrogatmödraskap ...................................................... 84 

Svenska för invandrare ................................................ 83 

sysselsättningen ............................. 33, 37, 39, 40, 48, 49 

Säpo............................................................................. 112 

T 

tandvårdsreform...................................................... 73, 75 

terrorism................................................................96, 114 

tillgänglighet................................................................. 84 

tillsatser ................................................................... 28, 97 

tillväxt ...................................................31, 33, 40, 41, 93 

tobak.............................................................................. 71 

transportsektorns .......................................................... 20 

trängselavgifter....................................................... 20, 23 

två grader ...................................................................... 12 

tvågradersgränsen......................................................... 17 

U 

Ungdomsarbetslösheten ............................................... 45 

Upphovsrätten.....................................................113, 114 

uranbrytning.................................................................. 13 

utrikespolitik.....................................................92, 94, 95 

utsläppshandel ........................................................ 13, 21 

utvecklingssamtalen ..................................................... 59 

V 

valfrihetssystem............................................................ 74 

vattendirektivskrav....................................................... 28 

Vattenfall ................................................................ 14, 45 

Vattenkraft .................................................................... 14 

Vattenkraften .......................................................... 14, 18 

vindkraft......................................................11, 13, 19, 44 

vindkraften.............................................................. 11, 17 

visum...................................................................101, 103 

WTO.............................................................................. 93 

vågkraft ................................................................... 11, 13 

våldtäkt..............................................................88, 90, 91 

våldtäktslagen ......................................................... 88, 89 

vårdnadsbidrag ....................................................... 56, 57 

Vårdnadsbidraget .......................................56, 57, 58, 86 

Världsbanken..............................................40, 41, 93, 95 

växthusgaser ................15, 17, 18, 19, 20, 24, 31, 40, 97 

Y 

yrkesutbildning....................................................... 59, 63 

Ö 

VX2082-KBS-2010-03-03 

Östersjön .....................................................11, 13, 30, 92 

överskottsmål................................................................ 34 

överskottsmålet....................................................... 34, 38 

övervakningssamhälle................... 80, 98, 107, 112, 114

Så här tycker vi

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?