Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
2<br />
Raoul Hellgren<br />
redaktör<br />
telefon 08-698 84 32<br />
Kampen mot<br />
terrorismen<br />
kräver förstärkt<br />
safeguardarbete<br />
Trots att terroristattackerna mot USA den 11 september inte var direkt riktade<br />
mot någon kärnteknisk anläggning så kom de snart i den allmänna debatten<br />
att utpekas som ett nästa tänkbart mål. FN-organet IAEA har tillsammans med<br />
sina 132 medlemsstater reagerat både snabbt och starkt på den nya hotbilden.<br />
Många formella och informella kontakter och möten har hållits. En allmän<br />
rekommendation om att se över bl.a. det fysiska skyddet har också lett fram<br />
till förstärkta insatser kring några särskilt känsliga anläggningar. Dessa första<br />
kortsiktiga insatser måste dock följas av ett mer långsiktigt analysarbete för att<br />
kunna besluta om nya säkerhetslösningar som omfattar såväl den yttre säkerheten<br />
(security) som den inre kärntekniska säkerheten (safety).<br />
Den 2 november höll det internationella atomenergiorganet, IAEA, en extra session<br />
i Wien för att diskutera eventuella terrorattacker mot kärntekniska anläggningar.<br />
Mötet som hölls i anslutning till en internationell safeguardkonferens med över<br />
500 deltagare från hela världen fi ck också stor uppmärksamhet i världspressen.<br />
IAEA:s generaldirektör Dr Mohamed ElBaradei konstaterade: Ett okonventionellt<br />
hot kräver ett okonventionellt bemötande där hela världen behöver samlas kring<br />
ansvaret att upprätthålla säkerheten runt kärnämnen.<br />
Det största hindret mot nukleär terrorism har länge varit den begränsade<br />
tillgången på klyvbart material. 1 Men mot bakgrund av den mängd höganrikat<br />
uran och plutonium som fi nns i världen i dag och att det fysiska skyddet på sina<br />
håll fortfarande är alltför dåligt kan denna barriär vara på väg att brytas.<br />
Det främsta instrumentet för att skydda samhället mot otillåten användning av<br />
klyvbart material har sedan slutet av 60-talet varit internationella avtal att endast<br />
använda kärnteknologin till fredliga ändamål. Men Icke-spridningsfördraget NPT<br />
och ingångna safeguardavtal har gång efter annan kringgåtts av länder som velat<br />
upprusta i hemlighet.<br />
Sydafrika byggde under apartheidregimen upp ett eget kärnvapenprogram. År<br />
1991 skrev man under NPT-fördraget utan att deklarera att landet hade egna<br />
kärnvapen. När president de Klerk 1993 offentligt avslöjade att man förfogade<br />
över sex stycken färdiga kärnvapen förklarades brottet mot NPT med att man<br />
redan 1989 hade fattat ett hemligt beslut att avveckla kärnvapenprogrammet. De<br />
sydafrikanska kärnstridsspetsarna togs sedermera om hand under övervakning<br />
av IAEA.<br />
Nucleus 3/<strong>2001</strong>