Nr 3/2001

omedelbart och hålen tätades omgående. Händelsen
hade ingen egentlig säkerhetsmässig betydelse men
den blev en väckarklocka, speciellt mot bakgrund
av att så mycket resurser satsats på förebyggande
arbete med både referens- och riskanalysgrupp.
En lärdom inför framtiden är att förebyggande
metoder behöver utvecklas ännu mer för att fånga in
och förebygga de misstag som skulle kunna inträffa.
Vad gäller den aktuella händelsen står förklaringen
att fi nna i att det som inträffade var så pass osannolikt
att ingen ens hade kommit på tanken att det
skulle kunna inträffa. Något förenklat skulle anledningen
kunna beskrivas som brist på fantasi hos alla
inblandade.
Nucleus 3/2001
Dokumentation och
erfarenhetsåterföring
En av de största utmaningarna i arbetet med att förbättra
förmågan att identifi era risker ligger enligt
mitt sätt att se det i frågan om hur man sätter samman
en riskanalysgrupp. Normalt sett, och av naturliga
skäl, anses det motiverat att välja deltagare med
stor erfarenhet av, och god kompetens inom, det aktuella
verksamhetsområdet. Faran blir då att gruppen
sammantaget är fastlåst i sin kompetens och
erfarenhet, och inte har fantasi nog att inse vad
som inte brukar hända men som ändå skulle kunna
komma att inträffa.
Ett sätt att angripa den här aspekten av problemet
skulle kunna vara att involvera personer med annorlunda
bakgrund och erfarenhet i riskanalysarbetet.
Både SKI och SKB dokumenterar utförligt vad
som hänt under projektet och vilka lärdomar som
gjorts. Relevant material samt dokumentation kommer
att sparas för att utnyttjas i framtiden.
För närvarande planeras inte för någon ytterligare
utbyggnad av CLAB men skulle kärnkraftsprogrammet
förändras så att ett tredje bergrum behöver
byggas så kommer naturligtvis de erfarenheter som
gjorts att utnyttjas då.
Generella erfarenheter
En stor del av erfarenheterna är av generell karaktär
och kommer att vara användbara vid andra projekt.
Om utvecklingen inom kärnkraftsprogrammet går
som planerat kommer nästa anläggning som byggs
att utgöras av den inkapslingsanläggning som planeras
att förläggas vid CLAB. Bland annat kommer
en del sprängningsarbete förmodligen att behöva
utföras i marknivå i det närmaste rakt ovanför
förvaringsutrymmena.
Längre fram i tiden kommer också en slutförvarsanläggning
att behöva sprängas ut. SKI kommer
att vid framtida granskning och tillståndsgivning inför
uppförande av kommande anläggningar att ha
stor nytta av de erfarenheter som tillgodogjorts vid
utbyggnaden av CLAB.
Bengt Hedberg
CLAB etapp 1
Bergrum: Längd: 120 m
Bredd: 21 m
Höjd: 27 m
Tvärsnittsarea: 530 m 2
Volym: 61 000 m 3
Nedre hjälpsystembyggnad:
Volym: 9 000 m 3
Transporttunnel: Längd: 500 m
Bredd: 8 m
Höjd: 5 m
Tvärsnittsarea: 37 m 2
Volym: 25 000 m 3
Totalt berguttag: 95 000 m 3
Förvaringsbassänger
inkl. mittbassäng: Total längd: 95,6 m
Bredd: 13,8 m
Djup: 13 m
Vattenvolym: 15 027 m 3
Transportkanal inkl.
bränslehisschakt: Längd: 16,3 m
Bredd: 1,5 – 3,6 m
Djup: 8,3 – 14 m
Vattenvolym: 552 m 3
Total vattenvolym: 15 579 m 3
CLAB etapp 2
Bergrum: Längd: 120 m
Bredd: 21 m
Höjd: 27 m
Tvärsnittsarea: 530 m 2
Volym: 61 000 m 3
Kanaltunnel: Längd: 40 m
Bredd: 10 m
Höjd: 22 m
Tvärsnittsarea: 190 m 2
Volym: 11 000 m 3
Transporttunnel: Längd: 400 m
Bredd: 8 m
Höjd: 5 m
Tvärsnittsarea: 37 m 2
Volym: 16 000 m 3
Totalt berguttag: 88 000 m 3
Förvaringsbassänger
inkl. mittbassäng: Total längd: 95,6 m
Bredd: 13,8 m
Djup: 13 m
Vattenvolym: 15 027 m 3
Transportkanal
inkl. servicebassäng: Längd: 44,1 m
Bredd: 1,5 – 3,0 m
Djup: 7,8 – 10,1 m
Vattenvolym: 735 m 3
Total vattenvolym: 15 762 m 3
Byggdata: Betong: ca 17 000 m 3
Armering ca 2 000 ton
Stål och rostfritt ca 360 ton
19