Nr 3/2001
Nr 3/2001 Nr 3/2001
Bilden visar det nya bergrummet efter avslutatsprängningsarbete. Rummets storlek (längd 120 m, bredd 21 m och höjd 27 m) är imponerande. Känslan påminner om den man kan uppleva vid ett besök i en domkyrka eller katedral. Foto: © SKB 16 anläggningen. Detta skede bedömdes också av alla inblandade som det mest riskfyllda. Avståndet mellan den befi ntliga och den tillkommande förvaringsbyggnaden är endast cirka 40 meter. I samband med uppförandet av CLAB 1 gjordes vissa förberedelser för en framtida utbyggnad. Bland annat hade man påbörjat förbindelsetunneln (kanaltunneln) mot det nya bergrummet. Förutom arbetet att spränga ut själva bergrummet har alltså även resterande delar av kanaltunneln sprängts ut. Dessutom har bottennivån i den redan utsprängda delen av förbindelsetunneln närmast CLAB sänkts. Kontrollprogram Inför starten av bergarbetena togs ett omfattande mät- och kontrollprogram fram av SKB vilket granskades och godkändes av SKI, enligt villkoren i regeringstillståndet. Syftet var att ett övervakningssystem skulle etableras som var tillräckligt utarbetat för att man noggrant skulle kunna följa hur den befi ntliga anläggningsdelen påverkades av sprängningsarbetena. Man skulle därmed kunna anpassa arbetsmetoderna för att undvika störningar av den ordinarie driften vid CLAB och framför allt för att undvika skador på anläggningen. Kontrollprogrammet omfattade bland annat mätningar av vibrationer och rörelser hos både berg och förvaringsbyggnad och föreskrev regelbundna besiktningar av anläggningens olika delar. SKI:s viktigaste uppgift har varit att bevaka att kontrollprogrammet varit ändamålsenligt, att det följts av SKB och entreprenörer samt att bevaka att eventuella förändringar i programmet genomfördes på rätt sätt. Kalibrerande sprängning I december 1998 inleddes sprängningarna med ”påslaget” till transporttunneln som leder till det nya bergrummet. De första salvorna användes till att kalibrera övervakningssystemet och att verifi era att bergets egenskaper motsvarade vad som förväntades. I början av januari 1999 inleddes så det egentliga sprängningsarbetet av transporttunneln och i mars inleddes utsprängningen av själva bergrummet. Vid framtagning av kontrollprogrammet hade gränsvärden tagits fram som inte fi ck överskridas. Om så skedde skulle arbetena stoppas och SKI informeras och en utredning göras. Dessutom skulle en omfattande besiktning av den befi ntliga anläggningen genomföras för att identifi era om eventuella skador uppstått. Först efter att orsaken till överskridandet klarlagts och korrigerande åtgärder redovisats till SKI skulle sprängningarna få återupptas. Överskridna gränsvärden Även om bergmassan generellt håller en hög kvalitet fi nns det sprickor och svaghetszoner i det aktuella området. Detta leder till att kan vara svårt att förutspå vilka effekterna från sprängningar blir. Konsekvensen blev att gränsvärden överskreds vid ett antal tillfällen vilket medförde tidskrävande utredningar. Trots överskridandena har inga skador Nucleus 3/2001
upptäckts på den befi ntliga anläggningen, och driften har i stort sett kunnat pågå som vanligt. Effekten av de överskridna gränsvärdena gjorde att man fi ck gå fram försiktigare med kortare salvlängd och mindre laddningsvikt, och därmed accepterade en långsammare framdrift. Förseningar orsakades också av att känsliga moment i arbetet krävde mer noggranna förberedelser än vad som hade förväntats. Speciellt gällde det de arbeten som skulle utföras i kanaltunneln mot CLAB. Enligt den ursprungliga planen skulle sprängningsarbetena ha slutförts i slutet av februari 2000. Problem med överskridande av gränsvärden och tidskrävande specialutredningar medförde att färdigställandet försenades till oktober 2000. I planeringen av projektet hade man kalkylerat med en viss marginal för förseningar vilken till stor del förbrukats. Erfarenhetsåterföring Hittills har arbetet med utbyggnaden gått i stort sett enligt planerna, och det har inte inträffat några missöden av någon betydelse för säkerheten. Som i de fl esta byggprojekt har avvikelser inträffat men dessa Nucleus 3/2001 har kunnat hanteras enligt det system för avvikelsehantering som utvecklats inom ramen för SKB:s kvalitetssystem. Några av de viktigaste erfarenheterna ur SKI:s synvinkel redovisas dock nedan. Kulturkrock En viktig lärdom från utsprängningsskedet är att bedömningen av vad som upplevs som frågor av säkerhetsmässig betydelse kan variera i hög grad beroende på vilken roll man har i projektet. Av naturliga skäl har säkerhetsfrågor vid en kärnteknisk anläggning en annan karaktär jämfört med säkerhetsfrågor vid ”normalt” bergbyggande. Vid en kärnteknisk anläggning fi nns det ett mycket detaljerat regelverk som reglerar verksamheten och det är vanligt att man arbetar med väldigt små eller snäva toleranser. Vid bergbyggnads-/sprängningsarbete bedrivs arbetena normalt med betydligt vidare toleranser och betydligt större fl exibilitet. Här kan man också göra en koppling till den typ av entreprenadkontrakt som är aktuella för den här typen av bergarbeten. Generellt fi nns i kontrakten bestämmelser som reglerar vilka villkor som gäller om entreprenörer blir försenade. Det normala är att Figuren visar en sektion genom den nya förvaringsbyggnaden och ger en uppfattning om hur stora förvaringsbassängerna blir. Notera den förbättrade konstruktionen med ett fribärande tak som inte är beroende av bärning genom upphängning i bergbultar i bergtaket. 17
- Page 1 and 2: Nr 3/2001 NUCLEUS
- Page 3 and 4: Irak avslöjades i början av 90-ta
- Page 5 and 6: Nucleus 3/2001 Inledare 2 Kampen mo
- Page 7 and 8: ktig barriär i Östreaktor gusti 2
- Page 9 and 10: delen. Sedan utfördes med hjälp a
- Page 11 and 12: Nucleus 3/2001 II Reportaget Använ
- Page 13 and 14: av mellanlagret klar till årsskift
- Page 15: skulle tas om hand på ett tillfred
- Page 19 and 20: omedelbart och hålen tätades omg
- Page 21 and 22: oberoende plan tas fram Forskningen
- Page 23 and 24: monstrera detta efter val av lämpl
- Page 25 and 26: Ja tack, jag vill gärna ha ett ege
Bilden visar det nya<br />
bergrummet efter avslutatsprängningsarbete.<br />
Rummets storlek<br />
(längd 120 m,<br />
bredd 21 m och höjd<br />
27 m) är imponerande.<br />
Känslan påminner<br />
om den man<br />
kan uppleva vid ett<br />
besök i en domkyrka<br />
eller katedral.<br />
Foto: © SKB<br />
16<br />
anläggningen. Detta skede bedömdes också av alla<br />
inblandade som det mest riskfyllda. Avståndet mellan<br />
den befi ntliga och den tillkommande förvaringsbyggnaden<br />
är endast cirka 40 meter.<br />
I samband med uppförandet av CLAB 1 gjordes<br />
vissa förberedelser för en framtida utbyggnad. Bland<br />
annat hade man påbörjat förbindelsetunneln (kanaltunneln)<br />
mot det nya bergrummet. Förutom arbetet<br />
att spränga ut själva bergrummet har alltså även resterande<br />
delar av kanaltunneln sprängts ut. Dessutom<br />
har bottennivån i den redan utsprängda delen av förbindelsetunneln<br />
närmast CLAB sänkts.<br />
Kontrollprogram<br />
Inför starten av bergarbetena togs ett omfattande<br />
mät- och kontrollprogram fram av SKB vilket granskades<br />
och godkändes av SKI, enligt villkoren i regeringstillståndet.<br />
Syftet var att ett övervakningssystem<br />
skulle etableras som var tillräckligt utarbetat<br />
för att man noggrant skulle kunna följa hur den<br />
befi ntliga anläggningsdelen påverkades av sprängningsarbetena.<br />
Man skulle därmed kunna anpassa<br />
arbetsmetoderna för att undvika störningar av den<br />
ordinarie driften vid CLAB och framför allt för att<br />
undvika skador på anläggningen.<br />
Kontrollprogrammet omfattade bland annat mätningar<br />
av vibrationer och rörelser hos både berg och<br />
förvaringsbyggnad och föreskrev regelbundna besiktningar<br />
av anläggningens olika delar. SKI:s viktigaste<br />
uppgift har varit att bevaka att kontrollprogrammet<br />
varit ändamålsenligt, att det följts av SKB<br />
och entreprenörer samt att bevaka att eventuella förändringar<br />
i programmet genomfördes på rätt sätt.<br />
Kalibrerande sprängning<br />
I december 1998 inleddes sprängningarna med ”påslaget”<br />
till transporttunneln som leder till det nya<br />
bergrummet. De första salvorna användes till att kalibrera<br />
övervakningssystemet och att verifi era att<br />
bergets egenskaper motsvarade vad som förväntades.<br />
I början av januari 1999 inleddes så det egentliga<br />
sprängningsarbetet av transporttunneln och i<br />
mars inleddes utsprängningen av själva bergrummet.<br />
Vid framtagning av kontrollprogrammet hade<br />
gränsvärden tagits fram som inte fi ck överskridas.<br />
Om så skedde skulle arbetena stoppas och SKI informeras<br />
och en utredning göras. Dessutom skulle<br />
en omfattande besiktning av den befi ntliga anläggningen<br />
genomföras för att identifi era om eventuella<br />
skador uppstått. Först efter att orsaken till överskridandet<br />
klarlagts och korrigerande åtgärder redovisats<br />
till SKI skulle sprängningarna få återupptas.<br />
Överskridna gränsvärden<br />
Även om bergmassan generellt håller en hög kvalitet<br />
fi nns det sprickor och svaghetszoner i det aktuella<br />
området. Detta leder till att kan vara svårt<br />
att förutspå vilka effekterna från sprängningar blir.<br />
Konsekvensen blev att gränsvärden överskreds vid<br />
ett antal tillfällen vilket medförde tidskrävande utredningar.<br />
Trots överskridandena har inga skador<br />
Nucleus 3/<strong>2001</strong>
Change language