Nr 3/2001
Nr 3/2001 Nr 3/2001
Vid arbetsplatsen pågår en intensiv verksamhet. Bilden visar uppförandet av förvaringsbyggnadens ytter väggar i den norra delen av bergrummet. Till vänster på bilden skymtar anslutningen till kanaltunneln som förbinder det nya bergrummet med det befi ntliga. Foto: © SKB 14 att lagra det bränsle som skulle komma att produceras inom det svenska kärnkraftsprogrammet. De prognoser som gjordes pekade på att förvaringsvolymen i CLAB skulle vara fullt utnyttjad redan till omkring årsskiftet 1996/1997. Nuläge Den centrala delen i CLAB, som togs i drift 1985, är ett förvaringsutrymme i berget med cirka 25 meters bergtäckning där bränslet förvaras i vattenfyllda bassänger. Vattnet fyller två viktiga funktioner. Dels leder vattnet bort den värme som genereras, dels fungerar vattnet som strålskärm och skyddar personal och omgivning från joniserande strålning. För närvarande är cirka 3 500 ton använt bränsle lagrat i CLAB. Ändrade förutsättningar År 1989 ansökte SKB om tillstånd för att utöka lagringskapaciteten i CLAB genom att ställa bränsleelementen tätare. Efter att ha infört nya kassetter med bättre skärmningseffekt gjordes nya kriticitetsberäkningar och SKI kunde tillstyrka ansökan. En utökad lagringskapacitet skulle därmed kunna åstadkommas utan att några genomgripande förändringar behövde genomföras i anläggningen. Regeringen beviljade i december 1989 tillstånd att utöka lagringskapaciteten i CLAB från 3 000 till motsvarande 5 000 ton uran. Det grundläggande problemet kvarstod emellertid; förvaringsbassängerna i CLAB hade inte tillräcklig kapacitet att ta emot allt det använda kärnbränsle som skulle produceras i det svenska kärnkraftsprogrammet och därmed behöva mellanlagras. Kapaciteten beräknas vara helt utnyttjad vid årsskiftet 2003/2004. För att kunna fortsätta driften och ta emot det använda kärnbränslet behöver den nya förvaringsbyggnaden stå klar att tas i drift till årsskiftet 2004. Nytt bergrum SKB ansökte därför 1997 om tillstånd att utöka lagringskapaciteten i CLAB till motsvarande 8 000 ton uran. Tanken var att bygga en ny förvaringsbyggnad i ett nytt bergrum, i princip lika det befi ntliga och beläget i anslutning till detta. SKI identifi erade vid granskningen av ansökan ett antal frågor som måste följas upp under olika skeden i utbyggnadsfasen. Regeringen gav därefter, i augusti 1998, SKB ett villkorat tillstånd att utöka lagringskapaciteten i CLAB från motsvarande 5 000 ton uran till 8 000 ton. Villkoren innebar i princip att de frågor som identifi erats vid SKI:s granskning Nucleus 3/2001
skulle tas om hand på ett tillfredsställande sätt och att SKI bemyndigades att meddela de ytterligare villkor som erfordrades för säkerheten vid anläggningarna. Lagringskapaciteten skall, sedan den pågående utbyggnaden är klar, med nuvarande kända förutsättningar, vara tillräcklig för en genomsnittlig drifttid av kärnkraftreaktorerna i 40 år, vilket utgör planeringshorisonten för de svenska kärnkraftföretagen. För att gardera sig för eventuella förändringar i det svenska kärnkraftsprogrammet i framtiden förbereds den nya förvaringsbyggnaden för att kunna byggas ut ytterligare om det skulle bli aktuellt. Projektering av CLAB II SKB etablerade tidigt en bred referensgrupp med representanter som skulle följa projekteringen och utsprängningen samt bevaka att alla relevanta aspekter på arbetet beaktades. Dessutom tillsattes en speciell riskanalysgrupp som skulle identifi era samtliga riskmoment i arbetet. Gruppen skulle vidare se till att arbetsinstruktioner togs fram för hur kritiska arbetsmoment skulle genomföras, och se till att beredskapsplaner utarbetades inför risken att någonting skulle gå fel. Även om SKB:s ansökan till stor del baserades på att det nya lagringsutrymmet i princip skulle utformas på samma sätt som det gamla så avsåg man att ta tillvara de tidigare erfarenheterna och göra en del förbättringar. SKI kunde därför lägga tyngdpunkten i granskningen på hur den befi ntliga anläggningen skulle kunna skyddas vid utsprängningen och de nya tekniska lösningarna som redovisas i korthet nedan: Takkonstruktion I den befi ntliga anläggningen består innertaket av trapetsplåt upplagd på stålprofi ler som bärs upp av vertikala bergbultar förankrade i bergrummets tak. Taket är därigenom beroende av upphängningsbultarnas kondition vilken är svår att kontrollera. Eftersom taket dessutom har en relativt låg bärighet blir eventuella reparationsarbeten besvärliga. I den nya förvaringsbyggnaden väljs därför en konstruktion som består av ett 140 mm tjockt betonglager som gjuts på trapetsplåt monterad på fribärande stålbågar mellan ytterväggarna. Därigenom undviks beroendet av ingjutna bergbultar och man får ett tak med bättre bärighet. Traversbana Traversbanorna i den befi ntliga anläggningen med vilka bränslet förfl yttas i förvaringsdelen är upplagda på betongkonsoler. Dessa konsoler är förankrade i berget genom bergbultar och förspända stag, som är oåtkomliga för besiktning och svårligen kan bytas ut. Nu väljer man istället ett utförande där traversbanorna bärs av betongpelare som i sin tur bärs upp av ytterväggarna. Därigenom undviks beroendet av förspända stag och bergbultar. Nucleus 3/2001 ”...Kapaciteten beräknas vara helt utnyttjad vid årsskiftet 2003/2004. För att kunna fortsätta driften och ta emot det använda kärnbränslet behöver den nya förvaringsbyggnaden stå klar att tas i drift till årskiftet 2004...” Ventilationssystemet Våtlagringen av bränslet i den befi ntliga förvaringsbyggnaden gör att luften blir mycket fuktig. Vid projekteringen av utbyggnaden har man gjort en principiellt förändring av ventilationen genom att introducera ett system för avfuktning av luften. Därigenom klarar man av att ventilera den utökade anläggningen med det befi ntliga ventilationssystemet och slipper komplettera med onödiga energi- och utrymmeskrävande installationer. Rörelsefog mellan bassänger Eftersom bränslet skall kunna fl yttas mellan de båda förvaringsbyggnaderna kommer de att förbindas med en bassäng i den 40 m långa kanaltunneln. Men eftersom betong utvidgar sig med ökad temperatur kan bassängen komma att förlängas, i storleksordningen ett par centimeter, om kylsystemet havererar. För att inte riskera att förbindelsebassängen trycker sönder förvaringsbassängerna behöver rörelsefogar placeras i anslutningspunkterna. Den föreslagna fogkonstruktionen är unik och för att verifi era att den uppfyller ställda krav har SKB låtit utföra praktiska prov vid KTH. En prototyp i form av en fullskalemodell av den del av rörelsefogen som förväntas bli utsatt för störst påfrestningar har provbelastats för att säkerställa att konstruktionen kommer att fungera som tänkt. Genomförandet av bygget Mot bakgrund av att utsprängningen av det nya mellanlagret gjordes under drift har SKI intensivt följt bergbyggnadsskedet, för att skydda den befi ntliga Tillstånd för CLAB Ursprunglig ansökan – högst 3 000 ton använt kärnbränsle och förbrukade härdkomponenter SKBF ansökan: 30 november 1977 Regeringstillstånd: 14 december 1978 (136 a § byggnadslagen) 23 augusti 1979 (1, 2 §§ atomenergilagen) 19 juni 1985 drifttillstånd från SKI Ansökan – tätpackning – högst 5 000 ton använt kärnbränsle och förbrukadehärdkomponenter SKB ansökan: 3 juli 1989 Regeringstillstånd: 21 december 1989 (5 § kärntekniklagen) Ansökan – högst 8 000 ton använt kärnbränsle och förbrukadehärdkomponenter SKB ansökan: 20 augusti 1998 (naturresurslagen) Regeringstillstånd: 20 augusti 1998 (kärntekniklagen) SKBF = Svensk Kärnbränsleförsörjning AB SKB = Svensk Kärnbränslehantering AB 15
- Page 1 and 2: Nr 3/2001 NUCLEUS
- Page 3 and 4: Irak avslöjades i början av 90-ta
- Page 5 and 6: Nucleus 3/2001 Inledare 2 Kampen mo
- Page 7 and 8: ktig barriär i Östreaktor gusti 2
- Page 9 and 10: delen. Sedan utfördes med hjälp a
- Page 11 and 12: Nucleus 3/2001 II Reportaget Använ
- Page 13: av mellanlagret klar till årsskift
- Page 17 and 18: upptäckts på den befi ntliga anl
- Page 19 and 20: omedelbart och hålen tätades omg
- Page 21 and 22: oberoende plan tas fram Forskningen
- Page 23 and 24: monstrera detta efter val av lämpl
- Page 25 and 26: Ja tack, jag vill gärna ha ett ege
skulle tas om hand på ett tillfredsställande sätt och<br />
att SKI bemyndigades att meddela de ytterligare<br />
villkor som erfordrades för säkerheten vid anläggningarna.<br />
Lagringskapaciteten skall, sedan den pågående<br />
utbyggnaden är klar, med nuvarande kända förutsättningar,<br />
vara tillräcklig för en genomsnittlig drifttid<br />
av kärnkraftreaktorerna i 40 år, vilket utgör<br />
planeringshorisonten för de svenska kärnkraftföretagen.<br />
För att gardera sig för eventuella förändringar i<br />
det svenska kärnkraftsprogrammet i framtiden förbereds<br />
den nya förvaringsbyggnaden för att kunna<br />
byggas ut ytterligare om det skulle bli aktuellt.<br />
Projektering av CLAB II<br />
SKB etablerade tidigt en bred referensgrupp med representanter<br />
som skulle följa projekteringen och utsprängningen<br />
samt bevaka att alla relevanta aspekter<br />
på arbetet beaktades. Dessutom tillsattes en speciell<br />
riskanalysgrupp som skulle identifi era samtliga<br />
riskmoment i arbetet. Gruppen skulle vidare se till<br />
att arbetsinstruktioner togs fram för hur kritiska arbetsmoment<br />
skulle genomföras, och se till att beredskapsplaner<br />
utarbetades inför risken att någonting<br />
skulle gå fel.<br />
Även om SKB:s ansökan till stor del baserades<br />
på att det nya lagringsutrymmet i princip skulle<br />
utformas på samma sätt som det gamla så avsåg<br />
man att ta tillvara de tidigare erfarenheterna och<br />
göra en del förbättringar. SKI kunde därför lägga<br />
tyngdpunkten i granskningen på hur den befi ntliga<br />
anläggningen skulle kunna skyddas vid utsprängningen<br />
och de nya tekniska lösningarna som redovisas<br />
i korthet nedan:<br />
Takkonstruktion<br />
I den befi ntliga anläggningen består innertaket<br />
av trapetsplåt upplagd på stålprofi ler som bärs<br />
upp av vertikala bergbultar förankrade i bergrummets<br />
tak. Taket är därigenom beroende av<br />
upphängningsbultarnas kondition vilken är svår<br />
att kontrollera. Eftersom taket dessutom har en<br />
relativt låg bärighet blir eventuella reparationsarbeten<br />
besvärliga. I den nya förvaringsbyggnaden<br />
väljs därför en konstruktion som består av ett<br />
140 mm tjockt betonglager som gjuts på trapetsplåt<br />
monterad på fribärande stålbågar mellan<br />
ytterväggarna. Därigenom undviks beroendet av<br />
ingjutna bergbultar och man får ett tak med bättre<br />
bärighet.<br />
Traversbana<br />
Traversbanorna i den befi ntliga anläggningen<br />
med vilka bränslet förfl yttas i förvaringsdelen är<br />
upplagda på betongkonsoler. Dessa konsoler är<br />
förankrade i berget genom bergbultar och förspända<br />
stag, som är oåtkomliga för besiktning<br />
och svårligen kan bytas ut. Nu väljer man istället<br />
ett utförande där traversbanorna bärs av betongpelare<br />
som i sin tur bärs upp av ytterväggarna.<br />
Därigenom undviks beroendet av förspända stag<br />
och bergbultar.<br />
Nucleus 3/<strong>2001</strong><br />
”...Kapaciteten beräknas<br />
vara helt<br />
utnyttjad vid årsskiftet<br />
2003/2004.<br />
För att kunna fortsätta<br />
driften och ta<br />
emot det använda<br />
kärnbränslet behöver<br />
den nya förvaringsbyggnaden<br />
stå klar att tas i<br />
drift till årskiftet<br />
2004...”<br />
Ventilationssystemet<br />
Våtlagringen av bränslet i den befi ntliga förvaringsbyggnaden<br />
gör att luften blir mycket fuktig.<br />
Vid projekteringen av utbyggnaden har man gjort<br />
en principiellt förändring av ventilationen genom<br />
att introducera ett system för avfuktning av luften.<br />
Därigenom klarar man av att ventilera den<br />
utökade anläggningen med det befi ntliga ventilationssystemet<br />
och slipper komplettera med onödiga<br />
energi- och utrymmeskrävande installationer.<br />
Rörelsefog mellan bassänger<br />
Eftersom bränslet skall kunna fl yttas mellan de<br />
båda förvaringsbyggnaderna kommer de att förbindas<br />
med en bassäng i den 40 m långa kanaltunneln.<br />
Men eftersom betong utvidgar sig med<br />
ökad temperatur kan bassängen komma att förlängas,<br />
i storleksordningen ett par centimeter, om<br />
kylsystemet havererar. För att inte riskera att förbindelsebassängen<br />
trycker sönder förvaringsbassängerna<br />
behöver rörelsefogar placeras i anslutningspunkterna.<br />
Den föreslagna fogkonstruktionen är unik och<br />
för att verifi era att den uppfyller ställda krav har<br />
SKB låtit utföra praktiska prov vid KTH. En<br />
prototyp i form av en fullskalemodell av den del<br />
av rörelsefogen som förväntas bli utsatt för störst<br />
påfrestningar har provbelastats för att säkerställa<br />
att konstruktionen kommer att fungera som tänkt.<br />
Genomförandet av bygget<br />
Mot bakgrund av att utsprängningen av det nya mellanlagret<br />
gjordes under drift har SKI intensivt följt<br />
bergbyggnadsskedet, för att skydda den befi ntliga<br />
Tillstånd för<br />
CLAB<br />
Ursprunglig ansökan<br />
– högst 3 000 ton<br />
använt kärnbränsle<br />
och förbrukade<br />
härdkomponenter<br />
SKBF ansökan:<br />
30 november 1977<br />
Regeringstillstånd:<br />
14 december 1978<br />
(136 a § byggnadslagen)<br />
23 augusti 1979<br />
(1, 2 §§ atomenergilagen)<br />
19 juni 1985 drifttillstånd<br />
från SKI<br />
Ansökan – tätpackning<br />
– högst 5 000<br />
ton använt kärnbränsle<br />
och förbrukadehärdkomponenter<br />
SKB ansökan:<br />
3 juli 1989<br />
Regeringstillstånd:<br />
21 december 1989<br />
(5 § kärntekniklagen)<br />
Ansökan – högst<br />
8 000 ton använt<br />
kärnbränsle och förbrukadehärdkomponenter<br />
SKB ansökan:<br />
20 augusti 1998<br />
(naturresurslagen)<br />
Regeringstillstånd:<br />
20 augusti 1998<br />
(kärntekniklagen)<br />
SKBF = Svensk Kärnbränsleförsörjning<br />
AB<br />
SKB = Svensk Kärnbränslehantering<br />
AB<br />
15
Change language