N - SLU

INNEHÅLL
Om orsakerna till skördeskadorna hösten 1960 i Uppsala län av Gösta
Berglund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 1
Om jordbearbejdning i Danmark av H. C. Aslyng . . . . . . . . 17
Pågående jordbearbetningsundersökningar i Finland av Reijo Heinonen 24
Nitrat- och vattenhushållningen i en torkkänslig lerjord av Reijo
Heinonen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30
Om bevattningens inverkan på betestillväxt och betets kvalitet av
Gunnar Hallgren ..................... 39
Orsakerna till förbättringen av jordarnas strukturstabilitet genom
kalkning av K. Hartge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56

1'idskriften utgives i samarbete mellan institutionerna för
agronomisk hydroteknik och marklära vid Kungl. Lantbrukshögskolan
och institutionen för kulturteknik vid Kungl. Tekniska Högskolan.
Redaktionskommitte:
Professor YNGVE GUSTAFSSON
Professor GUNNAR HALLGREN
Professor LAMBERT WIKLANDER
Redaktionens och expeditionens adress:
INSTITUTIONEN FÖR AGRONOMISK HYDROTEKNIK, Uppsala 7
Tel. Uppsala 25025, 25125
Postgiro 38 1795
Tidskriften utkommer med fyra nummer årligen.
Abonnemangspris pr år kr. 12:-.
Lösnummer kr. 3: 50.
Författarna äro själva ansvariga för sina uppsatsers innehåll.
Vid återgivande av text torde källan och författaren angivas.

m U/luna årsnederb 1960 [] Vänersborg årsnederb. 1.960
m:lct/ åren 1893-1955 n -N'- m:lct/ åren 1.932-1955
n -N-
Månctd
Månctd
Fif}. 2, i\JeclcJlledct'höl'd och nedcl'hiit'(len ål' 1060 vId Vltnna och Yiincl's])ocg.
SOUl scdankoJl] nit heslå under och en '.'cckn
september. Den höga nederbörden flek till följd olufattande övel'syiim"
ningar runt sjöar och yaLlcndrag och fällen.
Del kan 'Vara a intresse nU jiirnföra
nunna]t Iner" nederbördsrik l område,
dcrlelzcn har YHril dcnsnrnrna
nederhörd sundt'rskoU och viirmc fiirsOUlrnarCl1
j !i och sam mall nederhörden
nederbörd att
snunna anlal
har skördeskadorna haH relati.vt
skador förekornmit i
Denna
åkrarnas skötsel med
med
under juli oeh
måste
aU: la emot stora nedel'bön!s-,
nederhördsrika viistra delen a v
består i bättre dikning och
oeh
Föreliggande undersölming har ulförls så, att sl\adeol'saken för varje
skadad gröda på varje enskild gård i möjligaste mån sökt klarläggas.
En så ingående undersökning har varit möjlig att genomföra, genom
F
;)

nU personliga besök gjorls hos gillesombuden, varvid skadeorsaken
på yarje enskill fält kunnat fastställas. I den mån tveksamhet rått,
har telefonkontakt tagits med l'espektiye brukare för att säkrare fast-o
ställa orsaken.
De t mate dal som h ushållningssä llskape l insamlat under höstens
lopp för att belysa skördeskadornas OInfalll1il1g, har i hög grad under"
hittat detta arbete. Materialet i fråga utgjordes av gillesombl1dens uppgifter
om varje enskild gård som drabhats av skördeskador. Gillesombuden
grundar sin uppfallning på egen lokalkännedom, diskussioner
med HLF-s tyreIsen i respektive lokalavdelning och direkta kon··
takter med de jordbrukare, som haft skördeskador. l hushållnings ..
sällskapets sammanställning finns därför uppgift om gård, skadad
gröda och areal.
Det egentliga arbetet med insamlingen ay materialet tog Sill början i
slutet av noyember och slutfördes i huvudsak under december. Diskussionerna
med gillcsombudell kunde sålunda ske i nära anslutning
till deras 15-oktoberrapporter och lnedull dc iinnu hade en klar minnes ..
hild al' höstens skördesiiuatioll.
SkadeOfsakerna med hjälp av gillesOIubuden i två hu .. ,
, cl/skilda orsaker och scmwcl'kcwde o/'sa!;er, Inom var och
en av dessa huvudgrupper gjordes en uppdelning enligt nedanstående
schema.
ViiI dikade fäll
avlopp
kväyegödsling
Olämpliga sorter
Andra orsaker
Groddskador
manuell eller masldnell kapacitet
Växtsjukdomar och skadedjur
Hegnskadol'
Under huyudgruppen enskilda skadeol'saJ,:el' har förts sådana skador
som hUYlldsakligen uppkommit genom en enda orsak, t. ex. liggsäd.

Liggsädens orsak
lI.iklig j(Yävcgöclsling
Olämpliga sorter
,\nclra orsaker
Summa
TABELL 4. Liggsädesskador.
ha
37(;
72
43G
884
Areal
0/
,o
9,1
1,7
10,0
Ett studium av primärmaterialet visar, att endast en mindre del
eller 121 hektar av den i tabell 4 redovisade arealen spolierats av en-o
dast liggsäd. Det är huvudsakligen i kombination med låg bärighet
fälten, som liggsäden orsakat totals kador.
Härav framgår att dikning och gödsling inte på något sätt kan anses
vara ntbytbara faktorer, utan att dikning måste betraktas som en förutsättning
föl' rationell gödsling.
{a/dorer som orsak till lotulskadol'
skördeskador heroende etc. har
haft lnindre och här sammanförts i en labeLL
Hubriken låg kapacitet gården innefattar sådana SOUl
rnan ej h.urmit skörda arbetskraft eller luaskinel1
utl'UC; Hubrl.kcn hrukare har sin
egen utkom.,,! från ej ansett det Iö"
tid till
20,R
L Dessa arealer
t' nderrubrikcll timo Lej frö som
yurdd fröet s UJ' axen
innan man kunde verkställa skörden. Under denna rubrik hold'öl'des
ihcH :3D hektar klöverfrö rned i det närmaste ohefintlig frösättning.
TA rn:LL G. Skördeskador uppkomna 'lY andra än ilabellerna l--l angi\'lla or8:1k('r.
Skacleorsak
Groclclskadol'
Låg kapf1citet på gflnlen
"äxlsjukdomal' och skadeclj l1r
Hegnskaclor
ha
IOö
-l2G
11(;
2R7
Areal
D'
.0
G,O
10,G
2,8
6,9
11

F i(/. 1. S padrllll harven
harvmarknac1.
olika modifikationer dominerar fortfarande f"inlands
ocI,så vissa vara den bästa harven till vårbruket
hrolL menar sådana vilka va.lltorven förorsakar
heter jorden 2). Under torrår kommer dessa till sy·
SOUl svagvuxna slrimrn.or bestånden.
'1'1'018 den sega traditionen har det dock hörjat bJåsanya
Fig. 2. Håligheter U1Hler plogtiltan efter valJbrott.
25

Piu. ,'l. En al1\'iinclbar "hg rör skapande 'ly elt mängsidigt Hr!Jelsl'cflskap hjlH!Cl' kul··
linllorramell, \'arp{\ kan l'iistas en sladd som !'eglerar al'betsdjupcl.
B, Sa,mma han som j men köres [j.J!
be up eller ca lilli> cm. Brt!
C. Tnlditionclli hruk med lihan.
'fil! alla HY
instruklioner
utreddes.
intresserade delade uL
"anIma ,,0111
nu två somrars erfarenheter. Vill' Hysil\! iiI' all fortsätta
rall ännu eH år, yarcfier agr. Nieminen [råll
len för lantbruksmaskiner får hearbeta hela luaterialeLFörsö](sserien
kompleHeras nalurIigtyismed speciella sludier ;n' olika detalj
såsom såbfiddens finhet, såningsdj up os\'.
Vihl andra forskningslem

samt det s. k. traktorspårförsöket, vilka startades respektive 1952 och
1957 -- de två förstnämnda försöken har pågått sedan 1953 -- och
slutligen två försök som begyntes våren 1958 till följd av de exceptionella
väderleksförhållandena, nämligen ett vältnings- och ett ylharv.,
ningsförsök. Försöksgrödan är vårsäd, företrädesvis vårvete,
Av större intresse är troligen plöjningsförsöket, där man plöjt till
20, 25 och 30 enl djup samt tillfört normal och dubbel-normal gödsel",
giva; bearbetningsdjup- och såtidsf'öl'sökel, där man i fyra försöksled
kombinerat grund (5 cm) och djup (15 cm) bearbetning med tidig
och sen sådd; ävensom vältningsförsökel: med normalt vårbruk samt
vältning omedelbart respektive en vecka efter sådden, det senare alternativet
utgörande det typiska vältningsförfarandet i Finland.
De preliminära planerna för avdelningens verksamhet under 1960
går ut på att försöken fortsättes i den kvantitativa utsträckning som
här nämnts, men med en kvalitativ utvidgning av undersökningarna
mot tidigare. DärlLll planeras en utläggning av de viktigaste av dessa
försök vid tre försöksgårdar inom det sydfiuska lerområdet.
29

I föreliggande uppsals skall kortfattat redogöras för bevatlningsförsöl<
utförda i belesyall på olika platser i Uppland under åren 1\)47-1955.
\'issa HY dessa försök har tidigare berörts (NXXs lH47, HALLGHEN 1(55),
men någon samlad redogörelse för desamma har hittills ieke lämnats.
Yisserligen kan de icke lill alla delar anses fylla de fordringar som
ifråga om försöks lidens längd bör ställas på försök al' ifrågavarande
art, men då de av olika anledningar avslutats, har jag ansett det
kunna yara ny intresse ntt såsom en inledning till denna artikelserie
lämna en översikt av de ur kvantitativ oeh kyaIitativ synpunkt erhållna
resultaten. Det må tilläggas nlt försöken utförts under tämligen
likartade betingelser oeh efter enhetliga grunder, vilket i någon mån
kan kompensera för materialets beskaffenhet, yari'ör resultaten till en
Yiss grad kan anses stödja och komplettera varandra,
FÖl'söksplanel'
De ifrågayarande bcyattningsförsöken hnr utförts "id fyra egendo .. '
mar i Uppland, där hevattningsanläggning fanns installerad: 1)
lund i Funbo 2) Hotebro, 3)
) Ultuna
faIl har den
Iiiggningen
bevattning av försöksparce1Ierna. Bevatt ..
ningen av försöken skett samtidigt med beyattning fly de hetes ..
samt Tued av snmnUl
Detta innehär alltså nU heva
varit densaumw försöken
Man får icke bortse ifrån att be ..
ttningt'll arbe!slelUl1sku skilj fall kan ha utförts \'id
annan iin önskvärd för ernående :et\' hilsia
effekt HY denna. De erhållnn försöksresultaten hör stdunda hedömas
mot härav,
De försöl

Fiff. 1. Foto av bevallningsförsökel vid Marielulld. Vid sl,ördel1 avgränsades först
llettopal'ccllerna. Dc vid heval tningcll allviinda sIdirmarna ligger upplagrade inom
det inhilgnade området.
förhållandena i netl0pul'ceJlen under denna, eller på motsvarande
neUoparcell inom de bevattnade rutorna. Det hör crncllerlid fram·
att ord. Vid skörden
dsar. Skörden har i det följande
'ly 1
yarierade nwllan 20
rörsö!\sviirdal'na har nederhördsobscl'yalioner och
keD dem. och skörd nv försöken har SOllJ.
omhänderhafts av inslitutionens Ullunaförsöket har sin
helhet handhafts nv institulionen .
.1. Marielund.
Försöket Yid l\larielund utlades 1947 på en betesfåUa, där beståndet
utgjordes aven blandning av "ilklö\'er och främst rödsYingel och
timotej. På grund av att försöks området med åren korn alt få karaktär
nv slåUeryall, yUkel är ett vanligt förhållande II fastliggal1de försök
på betesvall, vilka skördas genom slåtler, flyttades försöket Hl53 till
41

aU den högre kvävegivan, beträffande åren H)52--55, medfört en skördeökning
av 1010 fe/ha å obevattnat och l 170 fe/ha i samband med be-o
vattning. Då skillnaden i kväve tillförsel i medeltal för de fyra åren
var ca 500 kg kalksalp.jha, blev sålunda skördeölmillgen genom den
större N-givan av storleksordningen 2 fe per kg kalksalp. Mot detta
resultat skulle man sålunda kunna ställa det ovan anförda värdet 9 fe
per ha och mm bevattning som utgångspunkt för en diskussion av
vilka kostnader man kan lägga ned på bevattning aven betesvall innan
det blir ekonomiskt förmånligare aH koncentrera sig på gödslingsåtgärder-o
med nuvarande pris på kalksalpeter ca 11 öre per m 3 vatten.
Men man bör då även nogsamt beakta vilken faktor det är som under
ej alltför sällan inträffande situationer fäller utslaget. Som ovan
nämnts erhölls under torrperioderna 1955 ingen skörd å obevaHnade
försöksrulor, trots riklig N-gödsling.
""'-'-'lHA"'.,"," sarrnnansättning
Bevattning av betesvallar är en åtgärd som såväl
ökar vallarnas som åstadkommer av HV""
ämle har .man alt räkna med aH
den även kvalitet. Vid tidigare utförda
försök vid UlInna har medföra en viss ökning av
betets befanns
av intresse aU undersöka huruvida vid de
försöken betels kvalitet likartat sätt som
förhållandevis verksiiillda
har en serie kemiska utförts il en del av skördarna från för"
söken vid de
halt av
Härvid bestämdes
och växttråd. Som regel var
och :3: e av Yilka den förra i
d.en 27 j och den senare den 28 juli. Beträffande första
Il1edeHaI den 1 juni, visade det sig i flera fall obehövligt att
bevattna försöket före denna; försöket fick alltså därvid karaktär av
s. k. blindförsök. För att ii ett ur bevattningssynpunkt så enhetligt
maleriai som möjligt knnna belysa bevattningens inverkan på betets
kemiska sammansättning, och på samma gång i görligaste mån be·"
gränsa analysarbetet, inskränktes analyserna för resp. gårdar och ål'
till 2: a och 3: e skörd. 'rrots denna begränsning kom dock analyserna
50

att draga den slutsatsen, att bevattning al' bdesyallar i allmänhet
torde vara ägnad alt öka betets kaliumhalL Huruvida denna ökning
beror på en direkt ökad kaliumupptagning av de olika yallväxterna
genom bevattning eller på en genom denna åstadkommen förändring
av beståndets sammansätlning i riktning mot mer kaliumhaltiga växter
är vansldig att Hygöra, emedan några ingående heståndsanalyser icke
utfördes vid de ifrågavarande försöken. Del må emellertid nämnas al t
vid pågående undersölmingar vid institutionen för agronomisk hydro­
lelmik rörande bl. H. inflytande tillväxten HY yull-
i renhestånd
hes tände ls kali UluhaH
därförkullllD fönnoda
fall dclYis torde bero
har iekernolsvarande ökning nv
lued ökad vattentillförsel erhålIits. lv1an skuLle
aH de i tabell ;) resullaten varje
[lV vallbeståndet genom ben,tL-·
Beträffande Ca och P ,-isade som synes ya ra
oberoende av IJcyattningen. Tendensen
om rosfor, då det antald försök koncenlrationen är uå-
hevattnal än oheval.tnat försii](sled
ensJd.lda årell). Ca-,Yiirdcua ilr JJJcrn nll'iert]
iilsldJlig:lf:111
Sll il
Yad
iiYCll dc
i dd aH Ca·.}wllcll
dclIJC,,:ilJnnde fiin;iil,,;mot)ll'lJlcL gCllOlll-rör
si'lyiil Ca som P dock cndas! om
()('h,i.ixtl
. Som ;d] mii tendens kao clnellerl
medan \il:\.Hl'i'ldh:·lil('ll ÖI(HI'
fall
11((;1 lordc fi', lills!,; c:
och .L.JUNGllE1Hi
lendens ieke förefanns w
försöken dd CJtulla liuder den ifrtl
SCHlJ av taheLl Ö YUf
i i försök bin i försök !; detta
obevaltnade som det bevattnade försölzsledeL Det första
var lika i de häda .-ar cllHgl erhållna
resull ut ä'ven råproteinha1tel1 ungefär densamma. Under de
jal1de åren Hlwändes j försök II en duhbelt Stl stor kyiivemäl1gd
52

och under del förenklade antagande, att den undersökta vätskan alltid
yäter kapillärYäggen fullständigt (kontaktvinkeln =, 0°). Den vinkel, som
man i den aktuella metoden teoretiskt skall ta hänsyn till är identisk
med kontaktvinkeln bakåt. På denna vinkel uppmättes yärden mindre
än :Jo. En korrigering företogs likväl inte, emedan mätningen aven
sådan liten vinkel är mycket osäker enligt Adam. För mätning ay
ylspänningen fordras bara några få mm 3 vätska. En bestämning av
dess täthet är inte nödvändig vid horisontellt läge på kapillären. De"·
formeringen av menisken genom tyngdkraften kan man bortse ifrån
vid ett tvärsnitt på kapillären < 1 mm. Avläsningen av manometern
äger rum när det tryck, SOIn utövas på den undersökta vätskans högra
menisk, just är så stort, att den vänstra menisken är plan. Detta känns
igen därav, att ingen skugga kan ses mer på den belysta vänstra
menisken.
13. J(ompletfemnde mätningal'
På centrifugaten ;')00 i laboratorieförsöket mältes: den gula färgens
intensitet (med Zeiss Elko
kalciumhalten och lorrsubstanshalten.
För hedsandjorden, molättleran och plaggensanden bestämdes
k urvorna enligt L. il. Ric1wrds.
Alla ueerbarhei och
koncentration och renhet.
koncentration heror framför alll sk
pnlY, som anordnats rör
som inte blc\' fum lika vid
renD nItrerades dessa genom
A
Porzellanmaunfaktur iiI' till nackdel, emedan i så faU
avscYiirda olikfonniga förändringar l centrifugatens ytspänning upp·
Iriida i jämförelse .med de ceutrifugal, som flItreras genom G 4·fiHren.
Alla Yid mätningarna anyända glasattiraljer tyättades före yaeje ny
Inätning med biluomaisYHvelsyra.
lndil'ckl mätning (W kontalduinkeln (Enslin-metoden)
Genom kalkningen höjdes försöksjordarnas hefuktningshastighet,
särskilt för d e första 1;) sekunderna och starkare för stora än för lilla
kalkgivan. Avvikande från den allmänna tendens, som resultaten ut""
50

till väsentlig del av möjliggörandet och berrämjandet av de fasta mark·
partiklarnas hoplimning via organiska substanser till följd av ändring
av gränsyteegenskaperna. Häri ligger också orsaken till den upprepade
gånger gjorda iakttagelsen, aH kalk enbart knappast har någon elleld på
strukturstabiliteten, men likväl befordrar stabiliteten i sam yerk an med
lämpliga organiska substanser. Kalkningen förorsakar en förträng·
ningseffeld, som framträder särskilt tydligt, när markens slruktur·
stabilitet är låg till följd av brist på limmande organiska slernämnen.
Ar andelen av dessa substanser stor till följd av hög biologisk aktivitet,
så minskar förtriingningseIreldens inverkan, emedan då absorptionen
av organiska iinmen dd gl'änsytan är tillräckligt stark även utan kalkens
inverkan.
Sammanfattning
Orsakerna till kalkens stabiliserande inverkan på markstruktul'C'l1
har undersökts. Följande storheter har mätts: 1) Kontaklvlnkeln mellan
rent vallen och den delyis ay organisk substans bestående hinna, som
täcker de fasta Kontaktvinklarna mellan oeh
den aycentrifugerade markvätskan, il) hos olika 1'rak·,
Lionel' av mark vattnet, som a vcelltrifugerats med yarierande kraft.
Kontaktyinkelnmellan dest. vatten och de hinnor, som täekt'l' dc
fasla larna minskas genom
Koniakfl'inkc1n mellan och glas ökar med kalJ,··,
accelerationen
l JOO g utnmna centrifngalet sjönk till 1'ö\jd av kalkningen, I en modell·
.lord, som yar fri från organisk substans uppträdde inte de besluinlll.
förändringarna i ccntrifugatens ytspänning, De uppmätta förändringarna
tollzades diirför som följd al' en anrikning ay yuttenlösIig
organisk substans i närheten av gränsytan mellan fast och flytande fas.
Denna slutsats stödes genom jämförande betraktelse av andra för"
faltares resultat.
Den beskriyua anrikningen befrämjas genom kalkningen, den anses
som yiktig orsak till kalkens stabiliserande lIwerkal1 på aggregaten.
Gfi

B ÖDE N
NN
N
-I-S
." k.
med
- Enkel-- Hållbar
ODI & C:O" N , 018-80590

,
®
och av vårfloden översvämmade ängar
och betesmarker kunna efter
under och ge goda skördar,
Staten bidrar till
tens lantbruksingenjörer
och kontroll, och för betl', den
elektriska utrustningen för pumparna står

I
--",--",--,--,--,--
Tillverkas av
AB fiNSHYTTANS BRU
T E Lo F I L I P S T A D 1101

Balj
Bakteriekulturer för ympning av olika slags baljväxter
såsom Klöver, A"rter, Vicker,
erhållas vid
L NTBRUKSI-IÖ S
ALJ BOR T
etc,
O ANS
RI
UPI'SALA 7. TELEFON UPPSALA 25170
av 6 kr. pr ha.
Kultur för '/z ha är 4,5
il diam, och cm
hög och innehåller ca
100 000 000 000 bakterie!'
mQt ett
lämnas
!
I
j

ut med vatten
direkt i spl'Lltan och spruta på
den vass som ska bort. Efter 3
veckor vassen och
och nästa år är området vassfritt.
Stora arealer sprutas .med
motorryggspruta. För mindre områden
går det bra med en
ryggburen trädgårdsspruta.
föll"
.i uni
EFTER
FlZAGULAN kostar J5 kr per
liter. En liter räcker till
[50··200 m? vass,
OBS! är helt ofar·
ligt föl' dj ur och fisk.
GRA 'nS! Rekvirera vår bro··
schyr Mot vass Fragulan med
vass flora i färg!
Kontakta något av våra !contor eller vår försöksavdelning
j Stockholm föl' en diskussion om Era problem.
Göteborg l
Postbox 441
031/197600
Malmö 4
Postbox 4080
040/72290

Findus
111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111
I Bjuv öster om Hälsingborg - i hjär­
tat av Skånes grönsaksdistrikt - lig­
ger Findus. Marabou beslöt 1941 att
här skapa en modern svensk konserv­
industri. Starten skedde genom inköp
aven liten syltfabrik med ca ett dus­
sin anställda. Ur denna har dagens
Findus växt fram. Fabriksanläggningen
i Bjuv omfattar nu ca 32.000 m 2 under
tak och ca 750 ha försöksodlingar. I
Bjuv arbetar nu ca 900 anställda året
runt - under sommaren ca 2.000 -
med att framställa omkring 30 miljoner
kilo Findus-varor per år. Härut­
över djupfryses fisk vid Findusfabriken
i Hammerfest samt i Karlskrona,
Varberg, Trelleborg och Frederikshavn.

Uppsala 1961. Almqvist & WlkseJl8 Boktr. AB 61174.011