Rapport enkätundersökning om matlådan 2012.pdf - Skara kommun

Resultat av
enkätundersökning om
Matlådan för de som har
matleverans
November 2012
Ann-Charlotte Klarén
Carina Helander
Kristina Fahlgren-Palm
2013-03-12

Innehåll
Bakgrund ...................................................................................................................................... 3
Syfte ............................................................................................................................................. 3
Metod ........................................................................................................................................... 3
Resultat ......................................................................................................................................... 4
Diskussion .................................................................................................................................. 10
2

Bakgrund
I Skara kommun infördes 2006 Cook and chill. Det innebär att de som har beviljats
matdistribution får hemleveranser av färdiglagade och näringsrika matlådor. Den enskilde ska
själv komplettera med dryck, färska grönsaker, bröd, frukt och bär då detta inte ingår i
matdistributionen.
Maten ett fokusområde
Omsorgsnämnden gjorde efter valet 2010 en fokusgrupp. Frågeställningen var ”Vad är viktigt
att utveckla, förbättra, bevara i omsorgsverksamheten under denna mandatperiod”. Vid den
fokusgruppen var påstående som att utveckla maten det område som var näst viktigast av 39
olika påstående. Fokusgruppen genomfördes 11 februari 2011. Omsorgsnämnden har som
målindikator att genomföra brukarundersökningar avseende matleveransen en gång per år
2012, 2013 och 2014.
Det kommunala pensionärsrådet har mat som ett av tre prioriterade områden som de följer och
bevakar.
Skara kommun är sedan 2011 med i Senior alert som är ett kvalitetsregister. Senior alert
belyser risk för trycksår, fall och undernäring. Med hjälp av enkätundersökningen ökar
kunskapen om matsituationen för äldre med matdistribution.
I förvaltningen anordnades 2011 en tävling inom särskilt boende för att utveckla
matsituationen. Områden som bedömdes var måltidsmiljö, rutiner gällande nattfasta och
vätskeintag. Tre vinnare utsågs och de var Ardalagården, Skara- och Vallehemmet.
Omsorgsförvaltningen har följt upp brukarnas upplevelse av maten en gång tidigare sedan
Cook and chill infördes. Det var i september 2006. Enkäterna är olika och det innebär att det
endast är tre jämförelser som kan göras. Undersökningen har gjorts tillsammans med
förvaltningen för Service och Teknik.
Syfte
Syftet med enkätundersökningen är att:
Följa upp vad den enskilde tycker om matlådorna samt vad de har för matvanor och
matsituation.
Få underlag till att kunna svara på varför antalet levererade matportioner minskat.
Utveckla matlådan.
Metod
Enkäten har utformats av en arbetsgrupp bestående av kostchef Kristina Fahlgren-Palm, dietist
Carina Helander och verksamhetsutvecklare Ann-Charlotte Klarén. Referensgrupp har varit det
kommunala pensionärsrådet och berörda chefer.
Vid utformandet av enkäten har arbetsgruppen tagit del av den tidigare undersökningen och
uppföljningar som genomförts i andra kommuner.
3

Urvalet var de personer som vecka 39 var beviljade matdistribution i Skara kommun. Vilka
som var beviljade matdistribution togs fram i verksamhetssystemet Procapita. Namnen stämdes
sedan av med mat och inköpsgruppen. Det var 77 personer som var beviljade matdistribution
vecka 39 och av dessa var 68 % kvinnor. Informationsbrev, enkät och frankerat svarskuvert
delades ut av mat- och inköpsgruppen i samband med matleverans. Den enskilde kunde välja
att lämna svarskuvertet till mat- och inköpsgruppen, hemtjänstpersonal, alternativt att den
enskilde eller närstående själv postade enkäten. Den enskilde kunde be anhörig eller personal
om hjälp för att fylla i enkäten. Bilaga 1. Informationsbrev, Bilaga 2 Enkät.
Information har skett via www.skara.se, intranätet samt att enhetschefer informerats via e-post.
Ingen påminnelse har skickats ut.
Enkäten har sammanställts på omsorgskontoret i Excel.
Resultat
Resultatet redovisas per fråga i enkäten. Resultat från 2006 års undersökning finns vid de
frågor som kan jämföras.
Antalet inkomna enkäter var 56 stycken av 77. Åtta personer av 56 har valt att inte medverka
genom att markera det i enkäten. Det innebär att det är 48 personer som valt att svara och det
ger en svarsfrekvens på 62 %. Det är inte alla 48 som svarat på alla frågor, därför stämmer inte
alltid antal.
Av de som svarat var det 35 % män och 65 % kvinnor.
Den enskilde har själv besvarat enkäten 60 %
Den enskilde har fått hjälp av anhörig 17 %
Den enskilde har fått hjälp av personal 21 %
Den enskilde har fått hjälp av annan person 0 %
2006 var det 96 personer som besvarade enkäten.
Hur fick du information om möjligheten att ansöka om leverans av matlåda/or?
Via kommunens personal 71,0 %
Via granne 12,5 %
Via sjukvården 6,5 %
Annan 8,5 %
Hur många matlådor beställer du per vecka?
2012 2006
1-3 matlådor per vecka 62,5% 19 %
4-7 matlådor per vecka 37,5% 78 %
8 eller fler matlådor per 0 % 2 %
4

Antal
Antal
Hur äter du måltiden?
40
35
30
25
20
15
10
5
0
På tallriken Direkt ur matlåda
Brukar du komplettera måltiden med några tillbehör?
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Grönsaker Sylt, rödbetor, gurka Bröd Efterrätt
5
Alltid
Ofta
Ibland
Aldrig
Alltid
Ofta
Ibland
Aldrig

Antal
Antal
Vad dricker du till måltiden?
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Vatten Mjölk Juice Öl Läsk, saft mm
Äter du upp hela matlådans innehåll vid ett och samma tillfälle?
25
20
15
10
5
0
Notera att det är 31 av 48 som anger att de ibland eller aldrig äter upp hela portionen.
Sex personer har kommenterat att de delar på en portion och äter vid annat tillfälle.
6
Alltid
Ofta
Ibland
Aldrig
Alltid
Ofta
Ibland
Aldrig

Antal
Antal
Äter du dina måltider tillsammans med någon?
35
30
25
20
15
10
5
0
Hur nöjd är du med variationen på maten som du kan beställa via kommunen?
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Blandade kommentarer. Inget svar som slår igenom. Vi har olika smak.
”Vill ha fler fisk/grönsaksrätter att välja mellan. Färre korv-/köttfärsrätter. De
rätter som nu finns förekommer ständigt. Har blivit sämre.”
”Potatisen är inte bra från matleveransen. Jag kokar alltid egen potatis.”
”För mycket kryddor”
”Ingen smak på den. Aldrig kryddat”
7
Mycket nöjd
Nöjd
Ganska nöjd
Missnöjd
Alltid
Ofta
Ibland
Aldrig
Mycket missnöjd

Antal
I 2006 års enkät var frågan inte ställd på samma sätt - Tycker du att maten är tillräckligt
varierande? Svaren var då Ja, 78 %, nej, 17 % och 4 % hade inte svarat på frågan.
Saknar du någon maträtt?
Ja, svarade 15 personer
Nej, svarade 28 personer
Här är det 13 personer som kommenterat att de önskar till exempel:
Kalops, stekt fläsk med löksås, stekt kalvkött, mer fisk/ grönsaksrätter, Biff à la Lindström,
rökt orm, mer gammaldags maträtter.
Liknande fråga fanns med 2006. – Är det några maträtter som du saknar? Det som kom fram
var att de enskilda saknade stekt strömming, kålrätter såsom kålpudding, kåldolmar, kålsoppa,
husmanskost, färska grönsaker.
Skulle du köpa efterrätt om du kunde beställa det?
Ja, svarade 16 personer
Nej, svarade 28 personer
Några frågor om matvanor till den enskilde?
Hur ofta äter du frukost, middag, kvällsmat och mellanmål?
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Frukost Middag Kvällsmat Mellanmål
8
Alltid
Ofta
Ibland
Aldrig

När du inte äter mat från matleveransen. Vad äter du då?
Antal
35
30
25
20
15
10
5
0
Slutliga kommentarer
”Ris för ofta.”
”Såserna har blivit betydligt sämre! ”
”Jag försöker än så länge köpa mat så länge jag orkar, men jag får mat från
matleveransen ungefär varannan vecka och den är i allmänhet riktigt god.
Sopporna är väldigt goda.”
”Saknas datum på blanketten. ”
Återkommande kommentarer är att flera tycker att potatisen inte är bra.
9
Alltid
Ofta
Ibland
Aldrig

Diskussion
Att äta en näringsrik och allsidig kost är en förutsättning för att;
stärka immunförsvaret och därigenom förebygga ohälsa,
ha intresse och ork för att göra saker som är meningsfulla,
ha intresse och ork att medverka i träning vid rehabilitering,
återhämta sig från olika sjukdomstillstånd,
sår ska läka.
Av varierande orsaker, exempelvis dålig munhälsa, minskad aktivitet och sociala
omständigheter, tenderar äldre människor att få en nedsatt aptit. Även om äldre har ett minskat
energibehov så ser näringsbehovet näst intill detsamma ut som hos yngre.
Utifrån denna kunskap kommer en dialog föras kring de olika frågorna och svaren.
De flesta beställer 1-3 matlådor per vecka
Det är 62,5 % som beställer 1-3 stycken matlådor per vecka och 37,5 % beställer 4-7 matlådor
per vecka . I undersökningen 2006 beställde de flesta 78 % 4-7 matlådor per vecka och 19 %
beställde 1-3 matlådor per vecka. Det är viktigt att ta reda på vad denna skillnad beror på? Vill
den enskilde ha större variation på det man äter? Beror det på den enskildes ekonomi? Beror
det på att man äter ensam? Är storleken på matportionen för stor, ska fler personer stå på
energiberikad kost istället? Vid undersökningen 2006 var det 96 personer som besvarade
enkäten och 2012 var det 48.
De flesta äter på tallriken
De flesta som svarat väljer att äta på tallrik framför att äta direkt ur matlåda. Detta är positivt då
det ser mer tilltalande ut. Det är också positivt av den anledningen att om maten värms i
förpackningen, och inte äts upp för att sedan åter värmas, så ökar risken för bakterietillväxt
samt att näringsvärdet påverkas.
Det är få som äter upp hela matlådan
Det är 31 av 48 personer som svarat att de ibland eller aldrig äter upp hela matlådan vid ett och
samma tillfälle. Sex personer har svarat att de delar på innehållet i matlådan, för att räcka till
två måltider. Att man delar på portionen beror på vad det är för slags maträtt svarade en person
och en annan svarade att den inte har någon aptit och tycker att maten är smaklös.
En komplett måltid
Många har svarat att de kompletterar sin måltid. Ur näringssynpunkt bör alla komplettera sin
måltid eftersom näringsinnehållet inte är komplett i en matlåda. Då det är så många nästan 70
% av de som svarat som inte äter upp sin matlåda så blir det ännu viktigare att komplettera sin
måltid.
Matlådan behöver kompletteras med:
Bröd, ger energi, fibrer och andra näringsämnen. Med matfett på brödet ges ytterligare
energi.
10

Grönsaker, ger fibrer och andra näringsämnen.
Syrliga livsmedel som lingonsylt, rödbetor och gurka stimulerar salivavsöndring. Saliv
behövs också för att smakämnen ska kunna uppfattas. Det är viktigt eftersom många
äldre har problem med muntorrhet. Aptiten kan öka genom att det samtidigt ges en
färgklick på tallriken, och att maten därigenom ser mer tilltalande ut.
Dryck
Eftersom det är många som inte äter upp sin portion så blir även drycken till måltiden
viktig. Vatten är av den anledningen inte att föredra som förstahandsval eftersom det
inte ger någon energi eller näring. Däremot är dryck som mjölk, juice och öl bra då det
ger energi.
Varför kompletteras då inte alltid måltiden? Anledningarna till det kan vara flera. Det kan till
exempel röra sig om att den äldre inte vet vad som är rekommenderat eller att den personal/
person som hjälper den enskilde att värma maten, inte är medveten om att måltiden behöver
kompletteras. Detta kan åtgärdas genom att använda broschyren en ”En komplett måltid”.
Bilaga 3. Ett annat sätt kan vara att man på matlådan har en information om detta. Ett tredje sätt
kan vara att kostenheten informerar de som arbetar i Mat- och inköpsgruppen. Andra
anledningar kan vara ekonomi eller att den enskilde tycker att hon/han inte behöver lika stora
portioner som tidigare då hon/han inte rör sig så mycket längre.
28 stycken svarade nej och 16 stycken svarade ja på frågan om de skulle beställa efterrätt om
möjlighet fanns. Med tanke på att många inte äter upp hela matlådan och inte heller så ofta
kompletterar med bröd, grönsaker mm, så skulle det vara ett bra sätt att få i sig ytterligare
energi och näring. Ett förslag skulle kunna vara veckans dessert som skulle kunna beställas.
Den enskildes matvanor
Det är positivt att många äter frukost och middag. Att betydlig färre äter kvällsmat och
mellanmål är inte bra. Det behöver vara en jämn fördelning av måltider över dagen för att få
tillräckligt med näring och energi. Frågan kan ha missförståtts när det gäller kvällsmat
eftersom det är många som svarat att de inte äter kvällsmat. Med kvällsmat menar vi en måltid
som kan vara en kall eller en varm måltid och har en bra sammansättning men är större än ett
ordinärt mellanmål. Den ska innehålla;
Bröd/ pasta/ potatis/ ris mm,
Grönsaker/ frukt,
Kött/ fisk/ fågel/vegetariskt,
Dryck.
En komplett dag avseende måltider kan se ut på följande sätt:
Frukost: Mejeriprodukt, flingor/ mysli/ gröt, bröd med matfett och pålägg. Frukt eller
juice, ägg.
Middag: bröd/ pasta/ potatis/ ris mm. Grönsaker/ frukt. Kött/ fisk/ fågel/vegetariskt.
Dryck.
Kvällsmat: Se middag.
Mellanmål: Vetebröd, smörgås, någon mejeriprodukt, kex, frukt, dryck av olika slag ex
kaffe, te, juice, smoothie
Nattmål: Se mellanmål
11

Dygnet består av 24 timmar och det är viktigt att erbjuda/servera den enskilde något att äta och
eller dricka även sent på kvällen, under natten och tidigt på morgonen. Detta för att den
enskilde ska ha möjlighet att öka intag av mat och vätska, och därmed få bättre energi- och
näringsintag. Personal kan till exempel hjälpa den enskilde genom att sätta fram en smörgås,
skorpa, frukt eller något att dricka vid sängen.
Att äta ensam
29 personer har svarat att de aldrig äter tillsammans med andra. Att äta handlar om mycket mer
än att få i sig näring, energi och vätska. Det är en aktivitet, ett socialt samspel. Aptiten kan öka
genom gemenskap. Lider man av demens så är en så kallad pedagogisk måltid betydelsefull,
det vill säga den demente ”speglar sig” i hur man beter sig när man äter. Om man har problem
med tugg- och svalgproblematik så kan rädsla vara en orsak till att man äter för lite, eller att
man äter ensidigt. Det kan också vara så att den enskilde avstår från att äta/ dricka ensam för att
man är rädd att sätta i halsen. I denna dialog blir det också intressant att lyfta fram att det är få
som svarat att de går till dagcentral eller restaurang när de inte äter ur matlådan.
Variation och smak på maten
Det är blandade svar och kommentarer om variationen och smaken på maten. Att upplevelsen
av smak kan vara så olika kan bero på att smakupplevelsen ändras på grund av ålder, sjukdom
eller mediciner.
I många kommentarer kommer missnöjet upp med potatisen. Att leverera färdigkokt potatis är
svårt då kokt potatis är godast att äta nykokt. Att också kunna erbjuda till exempel
potatisgratäng skulle kunna vara ett alternativ till potatis. I en kommentar kommer det fram att
personal ibland brukar hjälpa till med att skala och koka potatis till måltiden. En del gör det,
andra inte skriver den enskilde. Det är viktigt att det finns ett gemensamt arbetssätt och att den
enskilde får samma hjälp av olika personal.
Har syftet uppnåtts med undersökningen?
Följa upp vad den enskilde tycker om matlådorna samt vad de har för matvanor och
matsituation.
Ja. De flesta är nöjda med variation och smak men arbetet för hur en komplett dag ur
närings- och energiperspektiv behöver förbättras.
Få underlag till att kunna svara på varför antalet levererade matportioner minskat.
Nej, vi har i svaren inte fått kunskap om varför personer slutar med matlådan. Ett
förslag för att ta reda på detta är att söka upp personer som har slutat att beställa
matlådor. Ett annat förslag är att skapa en rutin där vi alltid frågar den enskilde om
varför den slutar att beställa.
Utveckla matlådan.
Ja, i sammanställningen har olika idéer kommit fram för att utveckla matlådan. Till
exempel
Veckans efterrätt.
Utreda hur potatis skulle kunna leveras på annat sätt, potatisgratäng som alternativ.
Matlådan storlek och innehåll
Introducera ny personal i mat- och inköpsgruppen så att de kan informera och svara
på frågor till/ från enskilda.
12

Informera och utbilda personal om komplett måltid och att vara uppmärksamma på
vad den enskilde äter och dricker
Det vi sett i resultatet är att det finns utvecklingsområden. För hur stöttar och handleder vi den
enskilde till att äta bra och tillräckligt med mat för att få den näring och energi hon/han
behöver? Några förslag på områden:
Regelbunden utbildning/ information kring nutrition till all omsorgspersonal
Samtlig omsorgspersonal arbetar aktivt med Senior Alert.
Utbildning och information till den enskilde och till anhöriga
Se över anvisningar för hur vi arbetar kring nutritionen i förvaltningen och lokalt på
arbetsplatsen.
13