Handlingsprogram för vård i livets slut.pdf - Skara kommun

Handlingsprogram 

för 

Vård i livets slut 

Skara kommun 

År 2009

Vård i livets slutskede 

Att veta när döden är nära och förstå vad som är att vänta 

Att behålla kontrollen över vad som händer 

Att få behålla värdighet och integritet 

Att ha kontroll över lindring av smärta och andra symtom 

Att ha valmöjlighet att kunna bestämma var man ska dö, 

det vill säga hemma eller någon annanstans 

Att få andliga och religiösa behov tillgodosedda 

Att ha rätt till palliativ vård, inte bara på sjukhus 

Att ha kontroll över vem eller vilka som är närvarande vid 

slutet 

Att ha möjlighet att sätta upp direktiv som garanterar att 

önskningar respekteras 

Att ha tid att ta farväl och få bestämma andra viktiga 

tidpunkter 

Att få dö när det är dags och inte få livet förlängt när det 

inte längre finns någon mening 

British Geriatrics Society, palliative and End of Life Care of Older People har 

tagit fram dessa 11 grundregler för en bra död 

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

INLEDNING ......................................................................................................... 5 

Bakgrund ................................................................................................................................ 5 

Syfte ....................................................................................................................................... 5 

Arbetsgrupp ............................................................................................................................ 5 

AKTUELLA TELEFONNUMMER OCH STÖDRESURSER .......................... 6 

ATT HA VALMÖJLIGHETER ............................................................................ 7 

POLICY OCH MÅL för VÅRD I LIVETS SLUT ............................................... 8 

TEAMARBETE VID VÅRD I LIVETS SLUT ................................................... 9 

DEN JURIDISKA OCH ETISKA GRUNDEN FÖR VÅRD I LIVETS 

SLUTSKEDE ...................................................................................................... 12 

SAMORDNING OCH VÅRDPLANERING ..................................................... 13 

BRYTPUNKT ..................................................................................................... 15 

Att veta när döden är nära och förstå vad som är att vänta .................................................. 15 

Frågeställningar vid brytpunktsamtal ................................................................................... 16 

DET SJÄLSLIGA DÖENDET ........................................................................... 18 

Döendets faser ...................................................................................................................... 18 

OMVÅRDNAD I LIVETS SLUTSKEDE ......................................................... 19 

De 6 S:n ................................................................................................................................ 19 

Symtomlindring .................................................................................................................... 20 

Självbestämmande ................................................................................................................ 21 

Sociala relationer .................................................................................................................. 23 

Självbild ............................................................................................................................... 24 

Syntes/sammanhang ............................................................................................................. 25 

Samtycke till att dö ............................................................................................................... 26 

SYMTOMLINDRING ........................................................................................ 27 

Smärta ................................................................................................................................... 27 

Trycksår ................................................................................................................................ 30 

Ögon- och näsvård ............................................................................................................... 32 

Klåda .................................................................................................................................... 33 

Hicka .................................................................................................................................... 34 

Hosta ..................................................................................................................................... 35 

Blåsa och tarm ...................................................................................................................... 36 

Illamående ............................................................................................................................ 39 

Andnöd ................................................................................................................................. 40 

Sömn/Sömnlöshet ................................................................................................................. 41 

Fatigue/Orkeslöshet .............................................................................................................. 42 

Oro och ångest ...................................................................................................................... 43 

NUTRITION ....................................................................................................... 46 

Kost vid tidig och sent palliativt skede ................................................................................ 46 

TAND OCH MUNVÅRD ................................................................................... 50 

HJÄLPMEDEL ................................................................................................... 57 

REHABILITERING INOM PALLIATIV VÅRD ............................................. 58 

Arbetsterapi .......................................................................................................................... 58 

Sjukgymnastik ...................................................................................................................... 59 

TECKEN PÅ ATT LIVETS SISTA DAGAR BÖRJAR.................................... 60 

Fysiska reflexer som förändras ............................................................................................ 60 

3

Den döendes sinnesfunktioner.............................................................................................. 62 

Organsvikt ............................................................................................................................ 63 

NÅGRA BEGRAVNINGSBYRÅER ................................................................. 64 

OMHÄNDERTAGANDE AV AVLIDEN ......................................................... 65 

DÖDSFALL - ÅTGÄRDER ............................................................................... 66 

Huvudmannaansvar vid dödsfall .......................................................................................... 66 

Läkaren fastställer dödsfall .................................................................................................. 66 

Åtgärder vid förväntade dödsfall .......................................................................................... 67 

Åtgärder vid ej förväntat dödsfall………………………………………………………….68 

Självmord anmäls till Socialstyrelsen…………………………………………………… 68 

Obduktion ............................................................................................................................. 69 

Explosiva implantat .............................................................................................................. 69 

Identitetsuppgift/identitetsband ............................................................................................ 70 

Personliga tillhörigheter ....................................................................................................... 70 

Meddelande om dödsfall till anhöriga .................................................................................. 71 

RIKTLINJER FÖR FÖRVARING OCH TRANSPORT AV AVLIDNA ......... 72 

Förutsättningar för att flytta den avlidne till kylrum/bårhus ................................................ 72 

ATT TÄNKA PÅ INFÖR EFTERLEVANDESAMTAL .................................. 73 

Vägledning vid efterlevandesamtal ...................................................................................... 74 

PERSONALSTÖD .............................................................................................. 75 

Bilagor 

Modifierad Nortonskala 

Råd angående symtombehandling i palliativ vård 

Checklista "för vård i livets slutskede" 

Blankett "Namnkort vid dödsfall" 

Blankett "Värdesaksförteckning" 

Intagningskriterier för de palliativa platserna på Korttiden 

4

INLEDNING 

Bakgrund 

Döden är en del i människans liv. Döden är unik och den ensamhet som detta för 

med sig kan ingen lindra. Detta faktum kräver att all personal som arbetar med 

vård och omsorg ska ha god kunskap om döden och i vården visa värdighet, 

respekt och empati för den döende människan. För att försäkra en vårdtagare 

som befinner sig i livets slutskede ett tryggt och värdigt omhändertagande måste 

vårdinsatserna samordnas på ett optimalt sätt. Planering och samverkan av 

medicinska, psykologiska och sociala insatser bör ske utifrån en noggrant 

utarbetad, individuell vårdplan i vilken den enskildes önskemål om vården utgör 

utgångspunkten. 

Gemensamma riktlinjer behövs för att skapa ett gemensamt synsätt hos olika 

yrkesprofessioner som medverkar i olika faser av vårdtagarens vårdprocess. 

Detta handlingsprogram för vård i livets slutskede är framtaget för basal 

palliativ vård. Programmet har framtagits av olika yrkesprofessioner inom 

omsorgsförvaltningen. En viktig del i arbetsgruppens arbete har varit att 

diskutera frågeställningar utifrån olika yrkesprofessioners perspektiv som 

deltagarna representerar. 

Syfte 

Syfte med handlingsprogrammet är 

Att det skall fungera som arbetsredskap i det dagliga arbetet 

Att bidra till en gemensam grund för god kvalitet i omhändertagande av 

personer i livets slutskede 

Att bidra till ett förhållningssätt där vårdtagarens/närståendes behov och 

önskemål är utgångspunkten för all vård 

Arbetsgrupp 

Anna-Lill Karlsson MAS/verksamhetschef 

Anette Svensson Undersköterska 

Ann Karlsson Sjuksköterska 

Carina Helander Dietist 

Elisabeth Assarsson Undersköterska 

Else-Britt Sävhammar Sjuksköterska 

Eva Eriksson Arbetsterapeut 

Gunnel Oskarsson Kurator 

Helena Wallin Sjuksköterska 

Pelle Wallgren Distriktssköterska 

Sara Tysk Undersköterska 

5

AKTUELLA TELEFONNUMMER OCH 

STÖDRESURSER 

Bokning av extra vak 

Handläggs oftast av sjuksköterska – enhetschef i samverkan. Oftast handlar det 

om någon i personalgruppen som sitter extra vak. Extra vak kan även bokas in 

från Resurspoolen. Tänk på att det är viktigt med kontinuitet. 

Palliativa enheten på Korttiden, tfn 0511-326 62 

För plats på den palliativa enheten på Korttiden kontakta Slusspunkten 

Avlösning i hemmet, tfn växel 0511-320 00 

Avlösning i hemmet kan erbjudas för anhörig/närstående med 15 tim/mån. 

Kontakta biståndsenheten för vidare information 

Kompetensutvecklare i palliativ vård 

En grupp bestående av sju undersköterskor som arbetar med 

kompetensutveckling och ger råd och stöd i det palliativa vårdarbetet 

Närståendepenning, tfn 0771-114 114 

Närståendepenning erbjuder en möjlighet för den sjuke att ha någon hos sig 

under sjukdomstiden. Till närstående räknas inte bra anhöriga utan även andra 

som den sjuke har en nära relation till t.ex. vänner eller grannar. För ytterligare 

information hänvisas Försäkringskassan 

Jourhavande präst, tfn 112 alt 0511-26500 

Jourhavande präst finns på telefon 112 mellan klockan 22.00 – 06.00. Övriga 

tider hänvisas till hemortens präst via pastorsexpeditionen. 

Sjukhusimam Kärnsjukhuset, tfn 0500-431 228 

Palliativa resursteam på sjukhuset 

Palliativt kunskapsteam, sjukhuset i Lidköping, tfn 0510-851 12 

Hospice Gabriel, Palliativ rådgivning/dagvård, tfn 0510-854 80 

Palliativa rådgivningsteamet, KSS 

Nära-teamet (kirurg- och urologområdet), KSS 

Lindra-teamet (lungcancerpatienter), KSS 

Lisa-teamet (integrerad del av hematologi), KSS 

Gynna-teamet (kvinnoklinikens palliativa verksamhet), KSS tfn 0500-43 14 09 

6

ATT HA VALMÖJLIGHETER 

Den sjuke bör ha valmöjlighet att kunna bestämma var han/hon vill dö. Den 

palliativa vården utövas inom alla former av hemsjukvård, sjukhus, särskilt 

boende, korttidsplats eller inom hospicevård. Där det är möjligt ska den enskilde 

ha rätt att kunna välja mellan olika vårdformer beroende på den enskildes 

kliniska behov och personliga förutsättningar. 

Trygghet och tillgänglighet 

Alla vårdtagare ska erbjudas trygghetslarm om de önskar 

Det skall vara lätt för vårdtagaren och närstående att få kontakt och akut 

hjälp. De skall veta vart de skall vända sig för att få information och hjälp 

och vården skall finnas till hands när de behöver den 

Kontinuitet ska finnas till hands runt vårdtagaren d.v.s. vårdtagaren skall 

träffa samma personer och ha så få kontakter som möjligt 

Behov av hjälpmedel ska lätt och smidigt kunna ordnas 

Det skall finnas omedelbar tillgång till en trygghetsplats om vården i 

hemmet inte längre är önskvärd eller möjlig 

Det skall kunna erbjudas erfaren personal som kan vaka hos vårdtagaren 

om behov föreligger 

God omvårdnad och ett bra medicinskt omhändertagande 

Personalen som vårdar ska ha god utbildning i palliativ vård 

Det skall finnas personal som kan ge kvalificerade medicinska 

vårdinsatser dygnet runt alla dagar i veckan 

Personalen ska vara väl insatt i vårdtagarens behov av vård och skapa 

tilltro genom att ha ett professionellt förhållningssätt 

Att inte behöva dö i ensamhet 

Det borde vara en självklarhet att vi får ha någon i vår närhet när vi närmar oss 

livets slut. Ingen skall behöva dö ensam om inte den döende uttryckligen ber om 

det. Om den svårt sjuke eller närstående önskar så skall alltid extra vak sättas in. 

Det kan behövas extra vak för att t.ex. 

Avlasta anhöriga/närstående 

Då vårdtagaren är ångestladdad och orolig 

Då det finns ett stort behov av personalens omsorg 

Vid behov av extra vak ska enhetschefen tillsammans med sjuksköterskan fatta 

beslut om detta. Helger, kvällar och nätter avgör tjänstgörande sjuksköterska om 

extra vak ska sättas in. Extra vak ska i första hand skötas av ordinarie personal 

som vårdtagaren känner. Om vårdtagaren är okänd för gruppen kan någon från 

gruppen ”kompetensutvecklare i palliativ vård” hjälpa till. 

7

POLICY OCH MÅL för VÅRD I LIVETS SLUT 

Alla i Skara kommun ska få likvärdig palliativ vård/ vård i livets slut, 

oberoende var man vårdas eller bor. 

Med värdighet och empati 

God professionell omvårdnad 

Ha rätt att inte dö ensam 

Respektera olikheter 

Symtomlindring 

Alla som arbetar inom kommunens äldreomsorg ska kunna få samma 

kunskaps grund för att kunna ge god palliativ vård. 

Föra över kunskap 

Likvärdig vård 

Studiecirkel 

Seminarier 

Informationsträffar 

Uppföljning i arbetslag 

Kvalitetssäkring enl. omvårdnads modell 

Alla i Skara kommun ska få möjlighet till avancerad vård i livets 

slut/palliativ vård i den egna kommunen 

Särskilda platser avsedda för vård på korttiden 

Kompetensgrupp som kan vårda i det enskilda hemmet där kontakt med hemvård finns sedan 

tidigare 

Alla personalkategorier skall medverka runt den enskilde med sina specifika yrkeskunskaper/ 

teamarbete 

Gemensamma värderingar 

Gemensamma arbetsmetoder 

Gemensamt ansvar 

Och att ALLA är delaktiga 

Alla anhöriga/närstående skall få stöd vid palliativ vård av enskild 

person 

Vi i skara kommun erbjuder stöd i hemmet 

Avlösning vid vak 

Information för att minska oro 

Att vi som personal guidar genom döende processen 

Stödjande samtal 

Uppmuntra de anhöriga att vara delaktiga, om de vill 

Informera om närstående penning, anhörigstöd, kuratorskontakt mm 

Gruppen ”Kompetensutvecklare i palliativ vård” 

8

TEAMARBETE VID VÅRD I LIVETS SLUT 

För att kunna ge den sjuke en god vård i livets slutskede krävs ett teamarbete 

mellan olika yrkesprofessioner och mellan olika sjukvårdshuvudmän. 

Läkare 

Läkaren är medicinskt ansvarig i teamet runt patienten. Tonvikten läggs på att 

förebygga och behandla besvärande fysiska och psykiska symtom. Läkaren har 

ett brett samarbete med andra specialister (exempelvis smärtenhet, kirurg, 

onkolog) för att genom palliativa insatser optimera symtomkontrollen. Läkaren 

ansvarar ytterst för att vårdplan upprättas samt har ansvaret för beslut att avstå 

från behandling som inte befrämjar patientens livskvalitet. Läkaren ansvarar för 

den medicinska bedömningen vid ett brytpunktsamtal och att detta 

dokumenteras. 

Sjuksköterska 

Sjuksköterskan har ansvar för planering av omvårdnaden där symtomkontroll är 

en av huvuduppgifterna. I omvårdnadsplaneringen ingår att sjuksköterskan på ett 

systematiskt sätt registrerar patientens symtom och reaktioner. 

Sjuksköterskan ska ge information om undersökningar och behandlingar och hur 

sjukdomen kan komma att påverka patienten, hon/han skall hjälpa patienten och 

dess närstående att förstå vad som troligen kommer att hända. 

Omvårdnadsåtgärderna skall tydliggöras så att de kan ligga till grund för det 

dagliga arbetet. Sjuksköterskan planerar och dokumenterar omvårdnadsåtgärder 

samt ansvarar för att de utförs på rätt sätt. Dessa åtgärder utvärderas och 

samordnas med övrig personal. Sjuksköterskan ansvarar för att ordinationer 

utförs samt övervakar och utvärderar olika behandlingar och dess eventuella 

biverkningar. Sjuksköterskan skall också erbjuda ett kontinuerligt stöd under 

sjukdomsförloppet till patient och dess anhöriga. 

Undersköterska/vårdbiträde 

Omvårdnadspersonalens huvudsakliga uppgift är att svara för den personliga 

omvårdnaden och i samband med detta observera patientens symtom och 

reaktioner. Tillsammans med den omvårdnads/patientansvariga sjuksköterskan 

planera, genomföra och utvärdera omvårdnadsåtgärder. En stor uppgift är också 

att genom sin närvaro lindra och trösta samt vara lyhörd för om/när närstående 

behöver stöd och/eller avlastning. 

Paramedicinsk kompetens 

Arbetsterapeuten och sjukgymnasten bör bli delaktiga på ett tidigt stadium, för 

att ge patienten och närstående det stöd som krävs för att patienten ska kunna 

använda sina kvarvarande resurser allt efter dennes önskemål, förutsättningar 

och behov. Rehabplaner utformas i samarbete och samförstånd med patienten 

9

för att försöka förebygga, identifiera, behandla och minimera olika typer av 

funktions- och aktivitetsnedsättningar. Arbetsterapeuten och sjukgymnasten 

ansvarar för att åtgärderna i rehabplanerna utförs samt övervakar och utvärderar 

olika behandlingar och dess eventuella biverkningar. Genom att patienten får 

hjälp att hitta sätt att spara på sina resurser och hjälp till egenkontroll kan 

önskade aktiviteter bli tillgängliga för patienten. 

Arbetsterapeuten 

Ansvarar för åtgärder som upprätthåller aktivitetsförmågan. Arbetsterapeuten 

kan ge råd om förflyttningsteknik, anpassa miljön runt patienten, ge råd om 

aktivitetsutförande, underlätta för patienten att kommunicera, prova ut tekniska 

hjälpmedel och handleda närstående och personal. 

Sjukgymnasten 

kan ge råd om förflyttningsteknik, ge alternativ smärtlindring, förebygga 

inaktivitetsrelaterade problem som kontraktorer och andningssvårigheter, prova 

ut tekniska hjälpmedel och handleda närstående och personal. 

Kurator 

Att få uttrycka känslor, att få samtala om tankar och reflektioner kring livet och 

döden, att få hjälp med praktiska problem; många olika behov kan finnas hos 

den sjuke/sjuka och närstående. Det är viktigt att under sjukdomsprocessen vara 

lyhörd för de sjukas och närståendes individuella behov av krisstöd. 

Hos personalen kan situationen ibland väcka egna frågor, som man kan behöva 

ventilera. 

Kuratorns roll kan bli att vara en samtalspartner, någon att tala med 

- för vårdtagaren 

- för anhöriga/närstående 

- för personal. 

Kurator kan delta i efterlevandestöd till anhöriga/närstående, liksom i 

avslutningssamtal med personalen efter dödsfallet. 

Dietist 

Patienter i palliativt skede kan på olika sätt behöva nutritionsstöd. Det kan gälla 

t ex energiberikning eller konsistensanpassning av maten samt råd vid olika 

tillstånd där matintaget påverkas negativt. Rådgivningen sker ofta både till 

patient och närstående. Vid behov föreslår och förskriver dietisten lämpliga 

kosttillägg . Om nutritionsstöd i form av sondnäring behövs beräknar dietisten 

energibehov. 

Biståndshandläggare 

Biståndshandläggaren ska, efter ansökan, i varje enskilt ärende, tillsammans 

med den enskilde och närstående bevilja de insatser som behövs för att 

10

tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå (bistånd enligt socialtjänstlagen). 

Detta sker utifrån en individuell behovsprövning. Insatser kan vara hjälp i 

hemmet med omvårdnad och/eller service insatser, trygghetslarm eller 

korttidsplats. 

Biståndshandläggare 

Dietist 

Anhörig/ 

närstående 

Läkare 

Vårdtagare 

Kurator Sjukgymnast 


Bild. Visar ett urval av aktörer som kan vara inkopplade på en vårdtagare i livets slutskede 

Text delvis hämtad från organisatoriskt vårdprogram ”Vård i livets slutskede” 

Omvårdnadspersonal 

Arbetsterapeut 

11

DEN JURIDISKA OCH ETISKA GRUNDEN FÖR VÅRD 

I LIVETS SLUTSKEDE 

Självbestämmanderätt 

Patientens självbestämmanderätt innebär att en behandling inte kan inledas utan 

patientens samtycke. Rätten att vägra ta emot behandling gäller också i de fall 

där en utebliven behandling leder till svåra skador eller till död, förutsatt att 

patienten har förmåga att besluta över sin vård. Om patienten inte själv kan fatta 

beslut om sin vård och inte tidigare uttryckt sin vilja om hur han skall vårdas 

skall samtycke till den planerade behandlingen inhämtas av laglig företrädare, 

en nära anhörig eller annan närstående som har tilldelas rätten att i sådana 

situationer delta i beslut som gäller vården. 

Huvudprincipen är att patientens tidigare viljeyttring skall respekteras i en 

ovannämnd situation om det inte uttryckligen finns anledning att anta att 

patienten ändrat sin inställning till vården. Den som ger sitt samtycke till vården 

bör ta hänsyn till patientens tidigare viljeyttring och patientens bästa. 

Vårdtestamente 

En person kan uttrycka sin vilja i fråga om vården genom ett vårdtestamente. 

Den sjuke har rätt att vägra ta emot en för honom planerad eller redan påbörjad 

vård eller behandling. Vårdtestamentet blir aktuellt i det skedet då patienten inte 

längre själv kan uttrycka sin åsikt om vården. I ett vårdtestamente yttrar 

patienten sin vilja angående viktiga vårdbeslut t.ex. huruvida hans liv skall 

förlängas med hjälp av någon behandling ifall han skulle bli obotlig sjuk. 

Avböjande av behandling och avbrytande av pågående behandling 

Patienten har rätt att avböja erbjuden behandling. Patienten har också rätt att 

kräva att en redan påbörjad behandling avbryts. 

Att bemöta patienten på ett människovärdigt sätt betyder att man avstår från 

behandlingar som förlänger patientens lidande. Om patienten inte längre kan 

fatta beslut om och utvärdera situationen ankommer det på läkaren att avgöra 

vilka vårdbeslut som tas. När läkaren anser att fortsatt behandling inte är till 

någon personlig nytta för patienten avbryts behandlingen även om den person 

som skall ge sitt samtycke kräver fortsatt behandling. 

Beslut om vård i livets slutskede 

Beslutet om övergång till vård i livets slut föregås av vårdplaneringar. Under 

dessa går man igenom de omständigheter som hänför sig till sjukdomen och dess 

behandling, olika vårdalternativ och framtidsutsikter och fattar sedan beslut om 

vården. 

12

SAMORDNING OCH VÅRDPLANERING 

För att en person som befinner sig i livets slutskede ska kunna försäkras ett 

tryggt och värdigt omhändertagande måste vårdinsatserna samordnas. Den 

döende kan ha önskemål om att få vårdas i det egna hemmet, i ett särskilt 

boende, på en korttidsplats eller på sjukhuset. 

Om en person i den sena fasen av vården i livets slut, som är kort och omfattar 

dagar eller veckor, kan flytta från sluten vård till annan vårdform men inte 

önskar detta, så skall inte denne bedömas vara utskrivningsklar. (Enl. rutiner för 

”samordnad vårdplanering Skaraborg”). 

Det är bättre att tänka efter före 

(Tage Danielsson) 

En vårdplan skall finnas till hands som beskriver den sjukes sjukdom, symtom 

och behov/önskemål. En planering och samverkan av medicinska, psykologiska 

och sociala insatser bör ske utifrån en noggrant utarbetat individuell vårdplan i 

vilken den enskildes önskemål om vården utgör utgångspunkten. Vård i livets 

slutskede bygger ofta på stora insatser från närstående. Det är därför viktigt att 

utformningen av vården sker i samverkan med dem och att deras önskemål om 

hur vården skall bedrivas om möjligt beaktas. Det är särskilt viktigt när den 

sjukes tillstånd är sådant att hon inte kan ge uttryck för någon egen uppfattning. 

Målsättning och ambitionsnivå vid vården av döende bör formuleras utifrån 

patientens önskan och behov, farhågor och oro liksom de närståendes behov av 

omtanke, stöd och hänsyn. För all personal måste detta stå klart att varje 

patient har sina speciella behov och att varje människa är unik från födelsen till 

döden 

En välfungerande vårdplanering är av största vikt om vården ska fungera. Det är 

därför viktigt att vårdplaneringen påbörjas i ett tidigt skede av patientens 

sjukdom innan vårdbehovet hinner bli alldeles för omfattande. Vårdplanering 

ska ske kontinuerligt och uppdateras vid behov. I journalen skall det te x framgå 

hur man skall gå tillväga när vårdtagaren inte längre kan ta sina mediciner. Det 

skall finnas en ordination på smärtstillande, ångestdämpande etc. som 

sjuksköterskan kan ge vid behov. 

Patientansvarig läkare 

Den sjuke med förmåga till självbestämmande bör alltid före någon annan få 

veta sin diagnos och det som kan förutsägas om sjukdomens utveckling samt ges 

13

möjlighet att delta i alla behandlingsbeslut. Om den sjuke tillåter det bör de 

närmaste få information samtidigt. En information till närstående är en 

förutsättning för delaktighet. 

Den sjuke behöver: 

Någon som kan hans eller hennes historia 

Någon som bryr sig 

Någon som kan väga samman helheten 

Någon som vågar möta det svåra 

Någon med etisk kompetens 

Använd varsamma, mjuka händer. Det är ett sätt att kommunicera och förmedla 

trygghet. 

14

BRYTPUNKT 

Med brytpunkt menas att fastställa en gräns där vården ändrar inriktning och 

mål. Att fastställa brytpunkten är den allra viktigaste faktorn för att varje enskild 

vårdtagare skall få en optimal god vård. Ansvaret för prognosbedömning och 

information ligger ytterst på den ansvariga läkaren. Läkaren ansvarar för att 

informera den sjuke och närstående när vården övergår från att vara 

behandlande till att övergå till vård i livets slutskede. 

Den första brytpunkten symboliserar övergång från kurativ (botande) till 

palliativ (lindrande) vård. Under den tidiga palliativa fasen, som kan vara lång 

finns det stora chanser till livsförlängning och god livskvalitet. 

Den andra brytpunkten symboliserar övergången till palliativ vård i livets 

slutskede. Det innebär att livsförlängande behandlingar inte längre har effekt 

och inte skall ges. Det kan vara ett svårt beslut att fatta men det avgörande för 

vårdresultat genom att målet med vården förändras. Från målet att rädda och 

förlänga liv till att försöka bibehålla livskvaliteten hos vårdtagare och 

närstående. 

Att veta när döden är nära och förstå vad som är att vänta 

Läkaren ansvarar för att informera den boende och närstående när vården 

övergår från att vara behandlande till att övergå till vård i livets slutskede. 

Sjuksköterskan ansvarar för att dokumentera läkarens beslut i journalen. I 

dokumentationen skall det framgå vilken läkare som fattat beslutet och 

tidpunkten när beslutet togs. Sjuksköterskan ansvarar för att sammankalla till en 

gemensam vårdplanering. 

Det är viktigt att bakom varje beslut att avstå från att sätta in olika vårdinsatser 

finns en adekvat medicinsk bedömning av läkaren och att alla personalkategorier 

bidrar med sin kunskap. 

Beslut om övergång till palliativ vård i livets slutskede fattas av läkare och skall 

ske i dialog med den sjuke och/eller eventuell närstående. Bakom varje beslut 

skall finnas en medicinsk bedömning och dokumenteras i patientens journal. 

Personal som vårdar patienten ska lätt kunna läsa sig till vad som är beslutat i 

fråga om insatser och behandlingar 

15

I sen palliativ fas när vården och behandlingen inte längre handlar om att bota 

eller om att förlänga livet har man nått en vändpunkt eller en brytpunkt. 

Brytpunktsamtalet ska ses som ett samtal en inledning av ”vårdplanering” inför 

livets sista tid. Brytpunktsamtalet kan vara ett tillfälle för den sjuke och 

närstående att uttrycka sina farhågor, önskemål och behov. 

Vid brytpunktsamtalet ska lämpliga personer ur teamet som vårdar patienten 

delta 

Om möjligt patienten själv 

Närstående 

Behandlande läkare 


Undersköterska/kontaktperson 

Ev. annan person i teamet 

Att övergå till palliativ vård i livets slutskede innebär inte att avsluta all 

behandling. Palliativ vård i livets slutskede innebär en mycket aktiv 

symtomlindring, vilket innebär att symtom omedelbart och utan dröjsmål skall 

åtgärdas. Man skall om möjligt förebygga och alltid vara beredd på att nya 

problem kan uppstå i sjukdomsprocessen. 

Frågeställningar vid brytpunktsamtal 

Definiera vad som menas med palliativ vård 

Vad menas med symtomkontroll och vad tar man upp 

Parenteral vätsketillförsel för- och nackdelar 

Var önskar man vårdas/bo den sista tiden 

Är det något speciellt som oroar 

Hur vill man som närstående vara delaktig i omvårdnaden 

Särskilda önskemål t.ex. musik, kläder, någon speciell person som står 

nära 

Vilka aktiviteter eller upplevelser känns viktiga 

Religiösa eller andra andliga behov som är viktiga 

Samtalet ska dokumenteras både i omvårdnadsjournal och i medicinsk journal 

och dessa ska vara tillgängliga dygnet runt för dem som vårdar den sjuke 

16

Vård av obotbar 

Sjukdom = 

Tidig palliativ fas 

Palliativa insatser 

Brytpunkt 

Rädda liv, förlänga liv, livskvalitet 

BRYTPUNKT 

Palliativ vård i 

livets slutskede = 

sen palliativ fas 

Livskvalitet 

Bild: Brytpunkt symboliserar övergången till palliativ vård i livets slutskede (= sen palliativ 

fas). För många (patienter, närstående, vårdpersonal) är denna punkt inte distinkt utan en 

process över viss tid med en successiv förskjutning av vårdens mål. 

17

DET SJÄLSLIGA DÖENDET 

Döendets faser 

Chocktillståndet Information om sin sjukdom 

Förnekandet Tar ej till sig information, inser inte att man skall dö 

Vrede Ilska över sin situation 

Depression Pendlar mellan hopp och förtvivlan. Utseendeförändringar 

och funktionsbortfall 

Köpslående Den döende köpslår med sig själv eller kanske med gud 

Accepterande När man väl accepterat sin situation och släppt alla 

”halmstrån”, först då kan man börja bearbetningen av 

att man skall dö 

Avskiljande Man tar avsked på olika sätt t e x nattvarden, tacka någon 

Önskar höra en speciell psalm mm. 

18

OMVÅRDNAD I LIVETS SLUTSKEDE 

Vård i livets slutskede kännetecknas av symtomatisk vård då man på olika sätt 

söker lindra kroppsliga besvär och ger utrymme för psykologiska 

omvårdnadsåtgärder. I vården ingår alla sådana åtgärder som kan öka den 

enskildes välbefinnande och befrias från smärta och obehag. 

De 6 S:n 

De 6 S:n är en omvårdnadsmodell där man ser till hela människan enl. den 

amerikanske psykiatrikern Weizmans begrepp ”appropriate death” – en god död 

– för att utveckla omvårdnaden i livets slutskede. Med detta uttryck menas en 

sådan död som patienten själv skulle välja om hon/han hade möjlighet. 

Weizman försökte ringa in begreppet med hjälp av sex frågor: 

1. Fick personen en adekvat vård och smärtlindring? 

2. Hur självständigt kunde personen leva till slutet? 

3. Kunde personen bevara viktiga relationer under slutfasen? 

4. Dog personen med en acceptabel självbild? 

5. Nådde personen fram till en känsla av syntes och sammanhang med sitt 

liv? Kunde hon/han förlika sig med det liv som blev hennes/hans? 

6. Var personen beredd att dö? 

Dessa frågor har bearbetas till sex nyckelord av Rinell Hermansson 


Självbestämmande 

Minimera smärta och andra 

förekommande symtom 

Sociala relationer 

Stödja vårdtagaren och närstående att 

utnyttja tiden på bästa sätt 

Syntes/sammanhang 

Gå igenom det som har hänt i livet. 

Göra klart och ordna upp viktiga saker 

Visa respekt för vårdtagarens 

självbestämmande och integritet 

Självbild 

Hur vårdtagaren och närstående ser på 

sig själv har betydelse för hans/hennes 

sätt att tänka och handla 

Samtycke till att dö 

Försonas med tanken att dö 

19


Minimera smärta och andra förekommande symtom. 

För att uppnå god symtomlindring behöver man ha kunskaper i palliativ 

medicin/vård. Syftet med symtomlindring är att höja patientens livskvalitet. Vid 

all symtomlindring är det viktigt att vårdteamet tillsammans med patienten har 

en öppen och ärlig dialog. Med en vårdplanering, utifrån patientens önskemål 

och behov kan man komma fram till olika mål. Genom att vara tillgängliga, 

lyhörda och uppmärksamma på icke uttalade uttryck kan vårdteamet utifrån de 

olika målen hjälpa patienten till ett ökat välbefinnande. Se kapitel 

Symtomlindring. 

Följande tankemodell kan användas generellt vid symtomlindring: 

Insamlande av fakta om besvär/problem (fysisk, psykisk, social och 

existentiell dimension) 

Behandla underliggande orsak om möjligt 

Genomför behandlingen utan att tillföra nya problem 

Behandlingen ska gagna patienten 

Diskutera olika möjligheter med patienten och närstående 

20

Självbestämmande 

Visa respekt för vårdtagarens självbestämmande och integritet. 

Det kan vara svårt för den sjuke att hävda sin rätt och det är därför vanligt att 

andra tar över. Självbestämmande är lagstadgat. Hälso- och sjukvården skall 

bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet (SOSFS 

1 982:763). Den sjuke har rätt att tacka nej till fortsatt behandling, det kan 

handla om ett återfall i sin cancer och att han/hon då inte orkar gå igenom 

ytterligare behandling. 

Självbestämmande på olika nivåer 

Medicinska åtgärder och behandling 

Var man skall vårdas och av vem 

Personligt plan: 

Hur dagen skall se ut 

Vem man vill träffa 

Ägodelar – vad man äger och vad man har omkring sig 

Man kan påverkas av: 

Anhöriga 

Personal 

Kunskap – vilken information man har fått 

Ekonomi 

En god ekonomi kan ge bättre förutsättningar för t e x att kunna anställa egen 

personal för att kunna tillbringa sin sista sommar i sin sommarstuga eller göra en 

resa man velat göra. 

Samtycke 

Vårdtagaren vill en sak, men man kommer tillsammans fram till något annat 

genom: 

Självbestämmande – Medbestämmande 

Påtryckning och/eller övertalning 

Det kan handla om att man vill vårdas i hemmet och vill ha kvar sin dubbelsäng 

tillsammans med maken. Men att detta inte är genomförbart ur 

arbetsmiljösynpunkt för vårdpersonalen som skall vårda. Samtycke kan då oftast 

21

nås genom att förklara varför man måste ta hem en annan säng som är höj och 

sänkbar etc. 

Vårdtagarens delaktighet 

Den enskildes önskemål om vården ska vara utgångspunkten för insatserna. 

Målsättning och ambitionsnivå vid vård av döende bör formuleras utifrån den 

sjukes önskan och behov, farhågor och oro liksom de närståendes behov av 

omtanke, stöd och hänsyn. Personalen skall stödja den sjuke så att han eller hon 

kan bevara sin integritet och sitt självbestämmande, att ta reda på vilka 

stödinsatser den sjuke kan acceptera eller att erbjuda annan professionell hjälp. 

Även andliga och existentiella aspekter skall lyftas fram. 

22

Sociala relationer 

Stödja vårdtagaren och närstående att utnyttja tiden på bästa sätt 

Det är viktigt att prata om hur olika ett socialt närverk kan se ut. En del personer 

har en stor familj med barn, barnbarn, barnbarnsbarn och många vänner. Vissa 

personer har inga barn och har alltid levt ensamma. Där kan det många gånger 

vara särskilt viktigt att man som personal går in och ger närhet och trygghet hos 

den sjuke. 

Som personal är det viktigt att inte fördöma någons beteende som t.ex. en dotter 

som aldrig hälsar på sin mor eller far. Det kan ju vara så att man aldrig har haft 

en bra relation. Man kanske heller inte orkar se sin mor eller far sjuk eller 

döende. 

Det är viktigt att försöka att få den sjuke att ta vara på det lilla som man orkar 

t.ex. att vila under dagen för att orka vara med och fika på eftermiddagen eller 

göra något annat. Allt eftersom krafterna avtar orkar man kanske inte längre 

träffa alla sina anhöriga eller vänner. Man avskärmar sig och träffar endast ett 

fåtal som man orkar träffa. Ibland kan man behöva reda ut konflikter med någon 

för att få lugn och ro i själen. 

Den sjukes sociala liv 

Vilka står vårdtagaren närmast 

Vem/vilka ska få information 

Ta vara på vardagssituationer 

Avsluta kontakter och säga farväl. Försök reda ut konflikter. 

Avskärma sig – begränsa kontakterna. Den sjuke får välja det besök som 

han/hon orkar. 

Bekymmer för närstående 

Förbered närstående 

Tänk på! 

Att vara tolerant – fördöm inte beteendet 

Att komma ihåg att den sjuke och/eller närstående inte alltid reagerar som de 

brukar i en pressad situation 

23

Självbild 

Hur vårdtagaren och närstående ser på sig själv har betydelse för hans/hennes 

sätt att tänka och handla. 

Min bild av mig själv har betydelse för mitt sätt att tänka och handla. Det kan 

vara en kvinna i 60-årsåldern som alltid har varit styrande i familjen och har haft 

kontroll på allt. Har kanske varit noga med sitt utseende och klädsel. När 

kvinnan sedan blir sjuk så kan hon tappa denna kontroll och hennes självbild 

förändras då helt. Det kan yttra sig i att hon inte längre orkar fixa håret varje dag 

och vill då inte visa sig för andra och isolerar sig därför. Rollen att ha kontroll 

förloras. 

Självbild kan formas av: 

Kulturellt – vilken kultur man kommer ifrån 

Social miljö – hur man bor och lever 

Roller – ex yrke, idrott, hemmiljö 

Självkännedom – att man känner sig bäst själv 

Kroppsbilden 

Påverkas av: 

Kroppsliga förändringar 

Förändrade roller 

Ökat beroende av andra 

Svårighet att bevara sin individualitet osv. 

Andra människors syn på ovanstående förändringar (sjukdom, svaghet 

osv.) 

Personens egna föreställningar 

24

Syntes/sammanhang 

Gå igenom sitt liv och reflektera över det som hänt. Se sammanhangen i 

händelserna. Försöka finna meningen med livet. Göra klart och ordna upp 

viktiga saker. Lämna spår efter sig. 

Människan försöker skapa en förståelse för det liv hon/han lever och har levt, 

man söker sammanhang och förklaringar. Dessa förklaringar är till hjälp för 

människan för att kunna behålla bilden av ”vem jag är” när sjukdomen påverkar 

henne/honom både fysiskt och mentalt. 

Det kan handla om att lämna ”spår” efter sig. T ex en mamma till tre 

tonårsflickor var på Hospice och skulle dö. Hon köpte ett silversmycke till dem 

var. Kallade in sina döttrar var och en till sitt rum och tog avsked samtidigt som 

hon lämnade smycket. Det var hennes sätt att säga farväl till sina flickor. 

25

Samtycke till att dö 

Försonas med tanken att dö. 

Att försonas med tanken att dö. Att göra upp sitt liv. Det kan handla om att reda 

ut en konflikt. Ordna upp saker och ting för de anhöriga. 

Livet – jag vill leva färdigt 

Döden – jag vill möta den värdigt 

En ensamstående ung mor som var döende med två små barn valde själv ut ett 

fosterhem till sina barn. Hon ville vara med och se till så att barnen hamnade hos 

en bra familj och att barnen fick vara tillsammans. Hon såg också till så att 

kontakten med barnens pappa fungerade. Hon kunde efter detta ge sig själv 

godkänt och ge sitt samtycke till att dö. 

26

SYMTOMLINDRING 

Smärta 

Smärta är vanlig vid cancersjukdom. Även vid slutstadiet av andra långvariga 

sjukdomstillstånd förekommer smärta. En god smärtlindring kan idag uppnås 

hos nästan alla döende patienter i palliativ vård. 

Smärta ska analyseras avseende orsak och natur. Smärtlindring skall vara 

individuellt anpassad för varje vårdtagare. Tänk på att smärta är en subjektiv 

upplevelse. 

Smärtbedömning 

Smärta är ett symtom som kan bero på många olika orsaker. Om man skall 

kunna erbjuda vårdtagaren en effektiv smärtbehandling är det viktigt att 

analysera vilken typ av smärta som det handlar om. Detta är viktigt eftersom 

olika smärtstillstånd kräver olika typ av behandling. Flera smärttyper kan 

förekomma samtidigt och för att erhålla en effektiv smärtlindring bör varje 

delkomponent behandlas. 

Smärtanalys syftar till att ta reda på VARFÖR vårdtagaren har ont och HUR 

smärtan påverkar vårdtagarens välbefinnande. 

Be den sjuke beskriva: 

Var? 

När? 

Hur? Stickande, bultande, molande eller brännande 

Hur mycket? (hur svår smärtan är) 

För att avgöra vilken vävnad som är engagerad görs en kartläggning av 

smärtmekanismerna; lokalisation och utbredning, mönster, karaktär och 

intensitet. 

Man strävar efter att fastställa om smärtan uppkommit genom: 

Retning av smärtreceptorer (nociceptiv smärta 

Genom påverkan/förändringar i nervsystemet (neurogen smärta) 

Utan påvisbar orsak (idiopatisk smärta) 

Genom psykisk sjukdom (psykogen smärta) 

Cancerrelaterad smärta (brännande, strålande smärta, smärtan lokaliserad 

till själva tumören) 

27

Bedömning av smärta skall göras kontinuerligt och dokumenteras med jämna 

intervall, inte minst för att utvärdera effekten av given omvårdnad och 

behandling. Ett bra och enkelt instrument för att skatta smärta är VAS-skalan 

(visuell analog skala). Observera vikten av att kombinera farmakologiska 

insatser med övriga medicinska åtgärder (tidsbegränsad vila och avlastning, 

sjukgymnastik, TENS etc.) 

En kontinuerlig uppföljning via vårdtagarens egen smärtskattning genom VASskalan 

skall alltid göras. 

Kom ihåg! 

Smärtlindring ska påbörjas tidigt så fort smärtan dyker upp. Morfin bör sättas in 

i ett tidigt skede och inte avvaktas med till slutet. Förutse akuta behov inför 

kvällar och helger. Tänk på att en dosändring kan ta 12-17 timmar innan den ger 

effekt. Analysera och identifiera när den sjuke uppvisar smärta t.ex. Vid 

lägesändringar. Täta uppföljningar med dosjustering och möjlighet till extrados 

vid genombrottssmärta, så ofta som behövs är grunden för en god smärtlindring. 

Viktigt vid behandling av smärta 

Sträva alltid efter smärtfrihet hos den sjuke 

Analysera och identifiera när den enskilde uppvisar smärta t.ex. vid 

lägesändringar. Använd alltid VAS-skalan 

Observera hur snart värken kommer tillbaka efter smärtlindring 

Individualiserad behandling. Ofta ska mediciner tas med jämna 

mellanrum. Viktigt att dessa tider hålls. 

Information till patienten, närstående och vårdpersonal om 

behandlingens mål, förväntade biverkningar etc. 

Att smärtstillande läkemedel finns hemma hos den sjuke 

Vid morfinbehandling ta alltid ställning till obstipationsprofylax 

Lämpliga preparat som underlättar administrering av läkemedlet t.ex. 

stolpiller mot illamående 

28

Taktil stimulering 

Taktil stimulering är en medveten och strukturerad beröring som anses öka 

insöndringen av vissa hormoner och aktivera känselsinnet. Den kan ge positiva 

effekter på smärta, sömn, välbefinnande, stimulera cirkulation, magtarmfunktion, 

förstärka kroppsuppfattning och ge ökad möjlighet till 

kommunikation. Behandlingen kan ges av utbildad personal men också av 

närstående. 

29

Trycksår 

För att öka den enskildes välbefinnande är det extra viktigt att vara noga med 

den personliga hygienen och därför byta kläder och tvätta av den sjuke ofta samt 

byta lakan i sängen. Rummet bör vädras på grund av olika dofter och 

utsöndringar som den enskilde och/eller närstående kan besväras av. 

Vid långvarigt sängläge är trycksårsrisken mycket stor. Förebyggande åtgärder 

skall därför omedelbart sättas in. 

Orsaker till trycksår 

Flera faktorer ökar risken för trycksår. Det tryck som uppstår av att 

kroppstyngden pressas mot underlaget orsakar att blodcirkulationen i de små 

kapillärerna stängs av eller försvåras. Detta leder i sin tur till syre- och 

näringsbrist i vävnaden. Patientens tyngd och tiden för trycket påverkar 

uppkomsten av trycksår. Skjuvning uppstår när huden förskjuts i förhållande till 

underliggande vävnad varpå det sker en ”knickbildning” på blodkärlen. 

Skjuvning uppstår när en person dras upp eller glider ner i sängen/stolen utan att 

lyftas ordentligt från underlaget. Friktion och fukt är faktorer som, i 

kombination med tryck- och skjuveffekt, ökar risken för utvecklande av 

trycksår. Värme: feber eller förhöjd temperatur lokalt leder till ökad 

ämnesomsättning vilket innebär ökat behov av syre. Bristande hygien är en 

annan bidragande faktor. 

OBS! Vid förflyttning, tänk på hälarna. För att minska friktionen använd 

plastpåse eller glideslide 

Lokalisation av trycksår 

Trycksår kan utvecklas över hela kroppen. Förekommer mest över benutskott 

som ligger nära huden där belastningen är stor på liten yta. Vanligast är trycksår 

på: 

sacrum 

sittbensknölarna 

benutskott på lår/höft 

hälar, fotknölar 

Förekommer också på öron, näsvingar, armbågar, knän, underben med flera 

ställen. 

30

Gradering av trycksår 

Grad 1. 

Hudrodnad som inte bleknar vid tryck. Kvarstående missfärgning, hel hud. 

Grad 2. 

Delhudsskada; ytlig blåsa, spricka eller avskavd hud. 

Grad 3. 

Fullhudsskada utan djup sårhåla. 

Grad 4. 

Fullhudsskada med djup sårhåla in till underliggande vävnad (muskler, ben, 

senor). 

Riskbedömning 

Bedömning av trycksårsrisk skall göras på alla vårdtagare med risk att utveckla 

trycksår. Ett specialinstrument för riskbedömning är den modifierade 

Nortonskalan som skall användas som ett komplement till den kliniska 

bedömningen. Bedömningen görs av sjuksköterska. Se bilaga Nortonskala. 

Bedömningen omfattar: 

Det allmänna hälsotillståndet: feber, påverkad andning och cirkulation, 

smärta, ev. sänkt medvetandegrad, näringstillstånd, övervikt eller 

undervikt. 

Rörelseförmåga/fysisk aktivitet: behov av hjälp vid förflyttning och/eller 

lägesändring. 

Hudens kondition samt förekomst av fukt: torr hud, ödem, om huden är 

utsatt för urin, faeces eller svettning. 

31

Ögon- och näsvård 

Ögonen 

Ögonen påverkas av de läkemedel som används vid svåra sjukdomstillstånd. Det 

gör att ögonen känns torra och kan ge en obehaglig skavkänsla. Vid den dagliga 

omvårdnaden ska man ägna ögonen lite extra uppmärksamhet. Fukta en mjuk 

kompress med koksaltlösning och torka från den yttre ögonvrån och mot den 

inre. Droppa lite koksaltlösning i ögat, men undvika att droppa direkt på ögat, 

det upplevs som mycket obehagligt. Droppa i stället i den inre ögonvrån så 

rinner lösningen in i ögat. Det finns även tårersättningsmedel som kan användas 

som t.ex. Isoptoplain. De finns att köpa på apoteket receptfritt och i pipettform 

och kan användas flera gånger om dagen. Dessa tårersättningsmedel svider inte 

då de inte innehåller något konserveringsmedel. 

Ögonen kan drabbas av infektioner. Ett öga som är igenklibbat med gult sekret, 

röd irriterad ögonvita och gör ont har troligen någon infektion. Vid en 

ögoninfektion så börjar man med att tvätta ur med ljummet vatten alternativt 

koksaltlösning. Om ögoninfektionen förvärras eller inte förbättras kan man 

behöva en antibiotikasalva. Denna salva är receptbelagd och skrivs ut av läkare 

eller distriktssköterska. 

Näsan 

Vid uttorkning och besvär av krustor i näsan: 

Använd vatten alternativt koksalt att fukta med. 

Näsans slemhinnor kan drabbas av svamp eller infektioner. Alsollösning på 

bomullspinne går bra att torka rent med. Det kan behövas något svamp- eller 

bakteriehämmande medel. För att hålla slemhinnan mjuk kan man använda 

vaselin eller Noseoil. 

32

Klåda 

Klåda kan vara värre än smärta. Försök lindra klådan i möjligaste mån. 

Orsaker 

Leverpåverkan 

Njursjukdom 

Blodsjukdom 

Läkemedel 

Hudsjukdomar 

Allergi 

Torr hud 

Svampinfektion 

Psykiska orsaker 

Generell toxisk påverkan vid cancer 

Vårdåtgärder 

Duscha gärna med svalt vatten 

Undvik uttorkande tvålar och duschkrämer, använd gärna badolja 

Smörj med mjukgörande kräm 

Svalt rum och svala kläder, undvik ylle 

Undvik plast i sängen 

Klia inte 

Kylande liniment 


33

Hicka 

Hicka kan vara övergående eller återkomma i täta intervall. Mycket besvärande 

och tyvärr svårbehandlad är hickan när den varat mer än 48 timmar, den anses 

då kronisk. 

Orsaker 

Orsaker till hicka finns att söka antingen inom det centrala nervsystemet eller 

via påverkan på perifera nerver som styr andningsmuskulaturen: 

retning av vagusnerven via en utspänd magsäck, ileus eller tumörer etc. 

metabola störningar som uremi, lågt kalcium, natrium och kalium 

toxisk påverkan av alkohol 

sjukdom i centrala nervsystemet (tumörer, infektioner eller blödningar) 


De flesta huskurer går ut på att bryta tillfällig hicka hos friska personer och 

grundar sig på en stimulering av vagusnerven. Det kan ske genom att uppmana 

patienten att dricka kallt vatten, dricka pepparmyntsdryck eller genom att 

patienten håller andan. Oftast räcket inte detta för patienter i palliativ vård utan 

man får överväga något medicinsk alternativt. 

34

Hosta 

Orsaker 

Hosta kan orsakas av olika sjukdomstillstånd t.ex. 

Kronisk obstruktiv lungsjukdom 

Hjärtsvikt 

Övre luftvägsinfektion 

Tumörtryck 

Infektion i lungsäcken osv. 


Viktigt att ge dryck, gärna varm, ofta och i små mängder 

Undvik mjölkprodukter, de ökar slemproduktionen 

Be den sjuke hosta och spotta ut 

Vädra rummet 

35

Blåsa och tarm 

Miktionsstörningar 

Svårt sjuka kan tappa förmågan att hålla urinen eller att tömma blåsan. Är man 

sängliggande är det svårt att tömma blåsan helt och detta kan leda till 

urinvägsinfektion och även oro. 

Kontrollera urinfunktionen och dokumentera resultatet. I vissa fall kan den 

enskilde eventuellt behöva tappas eller få en urinkateter. Kvarliggande 

urinkateter bör dock undvikas på grund av den ökande risken för kristallbildning 

som kan ge skador i blåsa och urinvägar. I slutet produceras ingen urin. 

Orsaker 

Läkemedelsbiverkan 

Ryggmärgspåverkan 

Urinvägsinfektion 

Prostataförstoring eller andra mekaniska hinder 

Atrofierade slemhinnor 


Vården inriktas på att behålla naturliga funktioner så långt det är möjligt. 

Använd erforderliga inkontinenshjälpmedel och ADL-hjälpmedel vid behov. I 

livets slut kan urinkateter vara det bästa alternativet för att säkerställa en god 

omvårdnad. 

Förstoppning 

Förstoppning (obstipation) innebär att man har längre intervall än tre dagar 

mellan tarmtömningarna och besvär i form av smärtor och uppkördhet. Hos 

svårt sjuka patienter är det vanligt med förstoppning till exempel på grund av 

inaktivitet, litet vätske- och fiberintag, men också på grund av 

sjukdomsspecifika orsaker. Den viktigaste åtgärden är att förebygga 

förstoppning! 

Vid morfinbehandling ska alltid laxermedel insättas i individualiserad dosering. 

36

Symtom 

Känner sig uppkörd i magen 

Känner smärta och har mycket gaser 

Mår illa och har kräkningar 

Har nedsatt aptit 

Orsaker 

Läkemedel (vanligast vid behandling med (morfin, antacida och 

antidepressiva medel) 

Inaktivitet 

Funktionella hinder i mag-tarmkanalen (t.ex. tumörer) 

Hyperkalcemi (högt kalcium) 

Nervskador 

Depression 

Rubbning av normala toalettrutiner 

Hypotyreos 

Kosten 


Upprätta rutiner för behandling av förstoppning 

Kartlägga tidigare avföringsvanor 

Om möjligt ge rikligt med dryck 

Låt patienten vara så aktiv som möjligt 

Låt inte patienten vänta, med toalettbesök, erbjud lugn och integritet 

Vid osäker anamnes överväg rectal palpation 

Träna in en regelbundenhet för toalettbesök, t.ex. efter måltid 

Utnyttja hjälpmedel för att underlätta toalettbesök 

Taktil stimulering på magen 

Diarré 

Diarré kan definieras som lös avföring mer än tre gånger per dygn. 

Orsaker 

Obstipation (förstoppning) 

Överdosering av laxermedel 

Infektion (Clostridium vanligt efter antibiotikabehandling, men även utan 

föregående antibiotikabehandling hos nedgångna individer) 

Tumör i mag-tarmkanalen 

Strålbehandling mot buk/bäcken (reaktionen varar upp till tre veckor efter 

avslutad strålbehandling) 

37

Cellgiftsbehandling 

Biverkan farmaka (läkemedel) 

Inflammatorisk tarm 

Uremi 

Ta reda på orsaken och vidta åtgärder och behandling utifrån den. 


Noggrann hygien förhindrar obehag och hudirritation 

Utnyttja hjälpmedel t.ex. bäddskydd 

Ge extra dryck 

Stoppande kost 

Vid antibiotikabehandling överväg avföringsprov 

Återställ tarmfloran med Dofilus och Proviva vid antibiotikabehandling och 

tarminfektioner. 

38

Illamående 

Illamående är ett vanligt problem i den palliativa vården. Socialt umgänge blir 

lidande och livskvaliteten försämras. Illamåendet är ofta men inte alltid kopplat 

till kräkningar. Det förekommer också kräkningar utan illamående. Hur ofta, 

styrkan på illamåendet och varaktighet är viktiga uppgifter. 

Orsaker 

Svampinfektion i munnen 

Förstoppning 

Smärta kan beskrivas som illamående 

Psykologiska orsaker, ångest, oro 

Smärtbehandling med morfinpreparat 

Cytostatika- och strålbehandling 

Stopp i magsäcken t.ex. vid bukspottkörtelcancer med avflödeshinder 

Magsår kan manifestera sig som illamående (förbises ofta på dessa 

patienter) 

Övergående tarmstopp p. g. a. förlångsammad tarmmotorik vanlig orsak 

till illamåendet i sen palliativ fas 

Tumörrelaterat t.ex. hjärn- och levermetastaser 

Metabola orsaker t.ex. högt kalcium, lågt natrium, urinförgiftning, högt 

blodsocker 

Leversvikt 

Dåligt vätskeintag, intorkad 

Viktigt att utreda orsaken till illamåendet. Var detektiv och se olika 

möjligheter att lindra för den sjuke. 

Ge medicinering regelbundet vid illamående och inte bara vid behov 


Suga på en isbit 

Eliminera starka lukter och se till att rummet är vädrat 

God munhygien 

Servera små portioner av den maträtt som patienten önskar 

Kall mat kan minska illamåendet 

Extra salt på maten på morgonen kan minska illamåendet 

Var varsam vid omvårdnaden av patienten 


Lugn och tyst miljö 

Låt vårdtagaren vila innan måltiden 

39

Andnöd 

Andnöd(dyspné) är ett vanligt förekommande symtom i palliativ vård. Det är 

viktigt att man analyserat förändringar av symtomet, hur länge det har funnits, i 

vilket kroppsläge det framträder, i vilken situation det uppträder etc. samt 

dokumenterar och rapporterar så att rätt åtgärder och/eller behandling kan sättas 

in. 

Orsaker 

Sjukdomsrelaterade orsaker till exempel hjärtsvikt, pneumoni 

(lunginflammation), astma, KOL, pleuravätska, metastaser, ascites (vätska 

i buken) anemi (lågt blodvärde) ALS 

Oro och ångest 

Behandlingsrelaterade till exempel pulmectomi (bortagen del av lungan) 

vätskeretention 


Lämna aldrig någon som har andnöd ensam. Vid ökande ångest ökar även 

andnöden. Försök förmedla trygghet, lugn och ro genom att sitta ned hos 

den sjuke, tala lugnande, ev. hålla handen. Var medveten om ditt 

kroppsspråk och försök att själv andas med lugna djupa andetag 

Låt patienten inta en bekväm kroppsställning, höjd huvudända i sängen, 

eller sittande framåtlutad med stöd för armbågar och fötter, lätta på 

kläderna 

Frisk luft, öppet fönster eller bordsfläkt dämpar känslan av ångest 

Ordna en torr och sval säng 

40

Sömn/Sömnlöshet 

Sömn är inte bara att vi ”sover” ett visst antal timmar. 

Omfattande forskning visar på en rad positiva effekter som sker medan vi sover. 

Störd sömn leder till psykiska och fysiska störningar som bland annat ger 

försämrad sårläkning, sämre immunförsvar, sänkt livskvalitet. Forskningen idag 

rekommenderar, om möjligt, ett minimum av 5 timmars sammanhängande 

ostörd sömn. 

Orsaker 

Den svårt sjuke kan lida av sömnlöshet på grund av otillräcklig symtomlindring, 

av t.ex. smärta, illamående, oro, ångest, depression. 

Det kan också röra sig om obekvämt sängläge, för varmt eller för kallt i rummet, 

störande omgivning, hunger eller törst. Det är av stor vikt att ta reda på orsaken 

till sömnstörningen för att kunna vidta rätt åtgärder. 


Lyssna på patienten, ev. önskemål 

Vädra i sovrummet, frisk luft, svalt 

Varm dryck före sänggåendet 

Avslappning till musik, lugn miljö 


Skön viloställning, bra madrass, avlasta med hjälp av kuddar 

God smärt-/symtomlindring 

Vid ångest – tala lugnande, ev. håll handen 

Försök minimera störningstillfällena med hänsyn till: 

Inkontinensskydd – val av lämplig produkt 

Trycksårsrisk – vändbehov – antidecubitusmadrass 

Medicintider 

Speciella önskemål 

41

Fatigue/Orkeslöshet 

Orkeslöshet (=fatigue) är ett vanligt symtom hos svårt sjuka. Det beskrivs av 

patienterna som trötthet, svaghet, att vara som i dvala, inte ha någon motivation, 

inte orka tänka, olustkänsla, koncentrationssvårigheter, en trötthet som inte kan 

vilas bort. 

Orsaker 

Sjukdomen i sig ger trötthet men det är viktigt att överväga andra 

behandlingsbara orsaker innan man slår sig till ro med att det tillhör 

sjukdomsbilden. 

Det kan finnas flera bakomliggande orsaker till denna trötthet t. ex: 

Infektion 

Lågt blodvärde 

Aptitlöshet 

Högt kalcium 

Smärta 

Andfåddhet 

Sömnbrist 

Psykiska och sociala faktorer 

Ofta är det en kombination av dessa orsaker som ger denna förlamande trötthet. 

Behandla om möjligt bakomliggande orsak. 


Tala om för vårdtagaren att detta symtom är vanligt 

Hjälp patienten att skapa realistiska förväntningar 

Erbjud hjälpmedel som underlättar livet 

Uppmana att spara krafter till det som är angeläget 

Rekommendera att varva kort vila med aktivitet 

Uppmuntra att upprätthålla det sociala livet så gott det går 

Följ upp nattsömnen 

Behandling 

Då orkeslösheten kan vara en del av en krisreaktion är stödjande samtal 

värdefullt. Vid grav anemi (lågt blodvärde) kan blodtransfusion vara värt att 

pröva. En kortisonkur kan förbättra det allmänna välbefinnandet tillfälligt. 

42

Oro och ångest 

Man kan beskriva ångest som en känsla av osäkerhet och hjälplöshet inför ett 

hot som man inte kan hantera och därför står vanmäktig inför. Det är vanligt att 

oro och ångest finns med vid svår sjukdom och ökar oftast i samband med när 

man har fått information om sjukdomen. Ångesten kan variera i styrka, vara 

konstant eller komma i attacker och är förknippad med kroppliga symtom. 

De flesta är rädda för döden på något sätt, rädda för smärta, rädda för att bli 

beroende, rädda för att bli ensamma och övergivna, rädda för att kvävas. Skilj 

om möjligt ångest från rädsla. På många punkter kan lugnande besked ges, och 

det kan betyda mycket för att den sjuke ska kunna känna sig trygg. Samtal, 

ibland öppna frågor och förmåga att lyssna även till det som är svårt hjälper 

många svårt sjuka. 

Alla människor har olika sätt att hantera svåra situationer för att livet skall bli 

uthärdigt. Respektera också att en del aldrig vill tala om sin förestående död 

eller kommer att acceptera den. 

Normal reaktion = Irriterad, ängslig, ledsen och sorg 

Ångest är alltid förknippad med kroppsliga symtom från ett eller flera 

organsystem. 

Exempel på symtom och beteendemönster i samband med ångest 

är t.ex. 

Skakningar, spänning, trötthet 

Svårt att andas 

Muntorrhet 

Svettning 

Yrsel 

Illamående 

Sväljsvårigheter 

Känner sig varm 

Svårt att koncentrera sig 

Irriterad 

Stänger in sig 

Svårt att sova 

43

Orsaker till oro och ångest 

När man får sin diagnos 

När aktiv behandling avslutas 

När man ställs inför olika alternativ 

Rädsla för kommande besvär ex. smärta, andnöd och andra symtom. 

Känsla av förlust. Från ett aktivt och meningsfullt liv till ett mer passivt 

Rädsla för sjukhus och behandlingar. 

Känsla att inte alls delta i vårdprocessen leder ibland till rädsla för vad 

som ska komma. 

Rädsla för beroende av andra. 

Separation, oro för familj och ekonomi 

Rädsla för det okända – vad kommer att hända? Döden och döendet. 

Att hantera ångest 

Sättet att hantera ångesten kan ha olika karaktär. Exempel på detta är: 

Lägga ut skuld och aggressivitet på omgivningen - eller skuldbelägga sig 

själv. 

Skaffa mycket information - eller inte vilja veta något. 

Umgås med familjen - eller isolera sig. 

Förnekelse 

Genom ett resonemang hålla ångesten borta. 

Även hoppet kan vara en försvarsmekanism. Det finns alltid något i 

framtiden som framstår som möjligt och värt att hoppas på. 


Samtalet är basen i behandlingen genom stödjande, tillåtande och bekräftande 

förhållningssätt. Den medicinska behandlingen av ångest hos personer i palliativ 

vård skiljer sig inte så mycket från annan ångestbehandling. 

Var närvarande och lyhörd för vårdtagarens alla behov 

Låt samtalet ta tid 

Kroppskontakt och beröring kan hjälpa den sjuke 

Ta reda på vilka funderingar vårdtagaren bär på i stället för att trösta och 

tona ner 

Be vårdtagaren berätta hur oron och ångesten påverkar sättet att leva och 

när det uppträder 

Observera vårdtagarens kroppsspråk 

Försök få vårdtagaren att se olika lösningar i stället för problem 

44

Samtal 

Skapa ett förtroende genom att lyssna och visa att du bryr dig om och att du 

har tid 

Det är viktigt att vi tar oss tid med den sjuke 

Informationen måste ges i den takt som vårdtagaren vill och orkar ta emot 

den. Rädsla för det okända är ofta värre än vetskapen om fakta. 

För att närma sig en svårt sjuk och förtvivlad människa utan hopp måste 

man som personal kunna uthärda ångesten från den sjuke. Som personal 

är man i sin tur mycket beroende av sin egen inre styrka och mognad. 

Handledning kan bli nödvändig. 

När den sjuke vill prata med oss måste vi ta oss tid 

Var ödmjuk. Visa vårdtagaren att du är intresserad. Sätt dig ner. 

Se vårdtagaren i ögonen. Skapa kontaktkänsla och visa att du har tid. 

Pyssla inte med något annat runt den sjuke. Visa att du är hos vårdtagaren 

vid just detta tillfälle och att det inte finns något som är viktigare för dig i 

ögonblicket. 

Låt den sjuke prata, lyssna aktivt och avbryt inte 

Låt tystnad uppstå, vårdtagaren fortsätter att prata efter en stund igen. Du 

behöver inte svara på alla frågor om du inte kan. Säg att du inte vet, men 

att du ska försöka ta reda på det vårdtagaren undrar över. Vid svåra 

existentiella frågor kan du tala om att du kan förmedla kontakt med en 

präst, kurator eller någon annan person som vårdtagaren skulle vilja träffa. 

Ofta gråter vårdtagaren vid samtalet. Låt henne/honom få gråta en stund. 

Om du kan eller orkar så håll om vårdtagaren. Denna kroppskontakt kan i 

sin tur leda till en känsla av befrielse. 

45

NUTRITION 

Man dör ej för att man slutar äta 

Man slutar att äta för att man skall dö 

Sokrates 

Att äta och dricka är basala grundläggande behov. Mat upplevs som en symbol 

för livet och fyller en viktig funktion i vår samvaro med andra människor. Mat 

och dryck står i centrum när man bjuder till fest. Vänskap och sociala band 

bekräftas och förstärks genom gemensamma måltider. 

Maten är den energi vi tillför kroppen för att den ska orka leva och hålla igång. 

För att orka med en behandling som ex strål- eller cytostatikabehandling är det 

viktigt att den sjuke har ett så gott näringsstatus som möjligt, då risken för att gå 

ner i vikt av behandlingen är stor. 

När någon inte längre kan äta kommer tanken på döden allt närmare, både för 

den sjuke själv och för de närstående. Information behöver ges om vad som 

händer i kroppen då det finns många anledningar till att en svårt sjuk eller 

döende människa inte äter. 

Energi och vätskebehov 

Sängliggande: 25 kcal/kg/dag 

Vätska: 30 ml/kg/dag 

Uppegående: 30 kcal/kg/dag 

Återuppbyggnadsfas: 35 kcal/kg/dag 

Kost vid tidig och sent palliativt skede 

Tidigt palliativt skede 

I ett tidigt palliativt skede kan intensiv nutrition öka orken och välbefinnandet 

och är därför motiverat. Målsättning med nutritionsbehandlingen ska förutom att 

orka med en ex behandling också underlätta matsituationen, (ex 

konsistensanpassad kost) optimera matintaget vid illamående, minska stress och 

oro vid måltiden. 

Sent palliativt skede 

Men i ett sent skede av sjukdom och hos döende ger fett och proteintillförsel 

ofta upphov till illamående, kräkningar och därmed sänkt livskvalitet. 

Målsättningen i livets slutskede bör därför vara att den sjuke inte ska behöva 

känna hunger eller törst, vilket han sällan gör, och att man försöker undvika 

illamående och kräkningar. 

46

Viktnedgång i detta sena skede går oftast inte att vända, och det finns inga 

belägg för att man förlänger livet genom att ge näringsdropp. 

Det är viktigt att man informerar närstående om att den sjuke så småningom 

endast kan ta emot små mängder föda och dryck, det blir mindre oroande och 

problematiskt för dem alla längre fram i sjukdomsförloppet. De behöver få veta 

att döende sällan känner törst. Om den sjuke verkar törstig beror det oftare på 

lokala problem i munhålan, som svamp eller muntorrhet, som kan lindras med 

små klunkar vatten och en god och regelbunden munvård. 

Nedsatt aptit 

En sjuk person som inte orkar äta så stora portioner åt gången behöver bli 

bjuden på mat mellan måltiderna för att kunna täcka sitt energibehov, dvs. 

många men små måltider. 

Tips: 

Ät lite men ofta 

Välj energirika livsmedel, även energirika drycker (undvik magra, light 

och lättprodukter). Maten kan berikas med olja, grädde, ägg majonnäs 

eller industriellt framställda berikningspreparat. 

Kall mat kan vara lättare än varm, ex räkor, tomat, sallad, bröd eller kex/ 

Kalvsylta, inlagda rödbetor/ rödbetssallad. /Rostbiff, potatissallad, kokt 

ägg, kaviargrädde, /Sill, gräddfil, kall potatis,/ Rökt eller kokt skinka med 

honungsmelon/ Sallader som räk-, skink- eller kycklingsallad. 

Välj gärna favoritmat (dock bäst att välja detta då man inte mår som 

sämst) 

Det är en fördel att maten serveras på de tider den sjuke vill och kan äta, oavsett 

om det är fem på morgonen eller klockan tio på kvällen. Att placera en liten 

tallrik med något lättuggat, nyttigt och gott alldeles i närheten gör att det blir 

lättare att stoppa i sig lite då och då. Personen behöver då inte heller be om hjälp 

så ofta och kan då också känna sig lite mer självständig. 

Kost vid: 

Muntorrhet 

Salivstimulerande: sill, citron, lingonsylt, inlagd gurka/rödbetor 

”Våt” mat som gröt, kräm, soppor 

Rikligt med sås till maten 

Lättuggad mat 

47

Extra matfett på maten 

Bredbara pålägg 

Dessert med gelatin: fromage, chokladpudding 

Tugg- och sväljsvårigheter 

Anpassa konsistensen (hackad, mixad, flytande, gelékost) 

Förtjocka drycker 

Rikligt med sås 

Dryck till maten 

Hårt/ mjukt rågbröd istället för färskt, ljust bröd 

Ev. behövs sondnäring eller näringsdropp 

Illamående 

Vädra före måltid 

Tvätta händer och ansikte 

Inled måltid med rostat bröd/ knäckebröd eller något salt (sill, kaviar, salt 

kex) 

Kall mat kan vara bättre än varm 

Kokt mat kan vara bättre än stekt 

Fet och söt mat kan öka illamåendet 

Munsmärta 

Välj len, mjuk mat med mild smak (kokt mat, mixad mat, extra sås) 

Undvik stark, kryddad mat, surt, salt, hårda kanter 

Kall mat kan vara bättre än varm 

Ev. behövs sondnäring eller näringsdropp 

Näringsdrycker 

Noggrannhet vid val av sort 

Möjlighet att ge prov på näringsdryck 

48

Uppföljning (Hur har det gått med aptiten, vikten? mm) 

När sjukdomen tär på kroppen, kan det bli svårt att få i sig tillräckligt med mat. 

Maten blir inte så viktig längre. Anhöriga som inte känner till detta blir då oftast 

förskräckta. För de flesta betyder mat liv. 

Behovet av näringstillförsel ser olika ut i tidig respektive sen palliativ fas. 

49

TAND OCH MUNVÅRD 

Stomatit 

Inflammatoriska förändringar i munslemhinnan som kan visa sig som en rodnad. 

Det är kroppens reaktion på exempelvis bakterier, virus eller svamp. 

Vanliga orsaker till muntorrhet 

Biverkning av läkemedel/sjukdomar 

Depression, stress, feber 

Understimulering/sämre motorik 

Strålbehandling 

Munandning 

Exempel på subjektiva besvär vi muntorrhet 

Svårigheter att tala/svälja/tugga 

Sveda/infektioner i munnen 

Svårigheter att använda tandprotes 

Tungan fastnar på tänderna 

Dålig andedräkt/smak i munnen 

Sköra/svidande slemhinnor 

Störd nattsömn 

Tjock och trådig saliv 

Etiska och psykologiska aspekter på munvård 

Tid, tålamod, omtanke, respekt och kunskap 

De fyra medicinetiska principerna: 

Bestämmande principen 

Godhetsprincipen 

Icke skada principen 

Rättviseprincipen 

50

Tandvårdsstöd 

Enligt tandvårdslagen har vissa personer rätt till nödvändig tandvård och 

munhälsobedömning vilket ingår i högkostnadsskyddet. 

Detta kan gälla personer: 

Som bor i kommunens särskilda boendeformer och har ett särskilt och 

långvarigt behov av personligt vård och omsorg 

Som får omfattande hälso- och sjukvård i hemmet eller har ett stort 

personligt omvårdnadsbehov och har oförmåga att sköta sin munhygien. 

Tandvårdsstödet innebär: 

En avgiftsfri bedömning av munhälsotillståndet. 

Nödvändig tandvård till samma avgift som inom den öppna hälso- och 

sjukvården. 

Munvårdskort utfärdas av sjuksköterskan i kommunen. 

Att hjälpa andra med munhygienen 

1. Informera och tala om för vårdtagaren vad du tänker göra. 

2. Inspektera munhåla och svalg 

Smörj eller fukta läpparna med t.ex. vaselin. 

Ev. protes tas ut före inspektion. 

Använd ficklampa eller sänglampa. 

51

Vid gapsvårigheter och avlastning för gapning: Proxident bitstöd eller spatel. 

Vad tittar man efter? 

Blödning, blåsor, sår, svullnad och eventuell beläggning. 

3. Rengör 

Torka bort eventuella matrester med muntork. 

Bisolvon på en muntork/öronpinne löser lätt intorkat slem i munhålan 

Borsta med mjuk tandborste/eltandborste. 

Använd fluortandkräm. 

Gör rent mellan tänderna. 

Protesrengöring. 

4. Fukta 

Fukta munhålan med Zendium Saliva mungel 

Smörj läpparna. 

5. Munvård 

Munvård rekommenderas att göra 1 ggr/halvtimma 

Vid muntorrhet 

Zendium Saliva gel fuktgel. Mild och tjockflytande. Vid torra slemhinnor 

fuktar gelén munnen långvarigt. Speciellt bra till natten eller i samband med 

måltid. Detta preparat smörjes runt i munnen, gommen, insidan av kinder och 

tungan. 

Proxident smörjande munspray. 

Salivstimulerande tabletter: Salivin och Xerodent. 

52

Vid torra crustor 

Muntork doppas i mixtur Bisolvon 0,8mg/ml. Torka växelvis med vatten på 

crustan, så att den löses upp och kan avlägsnas. Avsluta med att återfukta. 

Protesrengöring 

Proteser rengörs med mjuk borste och flytande tvål. OBS! Använd aldrig vanlig 

tandkräm på protesen då detta innehåller slipmedel och repar plasten. Det ökar 

risken för att bakterier och svamp får fäste i munhålan. 

Protesens alla ytor rengörs. Speciellt viktig är den yta som ligger an mot 

slemhinnan. Lägg gärna protesen i ett glas med Corega-tabs brustablett under 

natten. Innan en rengjord protes sätts in i munnen igen skall även gommen, 

tungan, kindernas och läpparnas insidor rengöras med vatten och mjuk 

tandborste eller tork. 

Vid tandsten på protes: 

Lägg protesen i ett glas med vatten. Tillsätt 1 msk matättika. Borsta protesen 

med en mjuk tandborste efter c:a en halvtimme. 

OBS! Skrapa ej. 

53

Bild. Artiklar att för munvård: Till vä peang med muntork. I mitten muntork i 

skumgummi som skall användas torr för att fånga upp slem i munhålan. 

Pennficklampa: Används för att lysa med i munnen. Bra ljus och smidig att hålla i. 

Bild. Vaselin är bra att smörja läpparna med. Kan även användas för att fukta i näsan med 

det. Läppcerat till läpparna. 

54

Bild. Olika saliversättningsmedel i sprayform. Proxident smörjande med solrosolja, Proxident 

salivstimulerande och Salivanatura. 

Bild. Zendium saliva gel, är ett munfuktande medel. En fuktgel som stryks i munnen och som 

smörjer munslemhinnorna 

55

Bild. Bisolvon är bra att använda för att ta bort intorkat slem i munhålan. Doppa en 

muntork i Bisolvon och torka försiktigt. 

Bild. BagBath tvättlappar i mjuk kvalité som man kan värma i mikrovågsugn 

Används för att göra helavtvättning i sängen. BagBath (flaska) ett schampo som kan 

användas i torrt hår. 

56

HJÄLPMEDEL 

Hjälpmedel för det dagliga livet för personer i livets slutskede är ett av flera 

viktiga medel för att nå full delaktighet. 

Målet med hjälpmedel är att: 

- förbättra eller vidmakthålla funktion och förmåga 

- kompensera för nedsatt eller förlorad funktion och förmåga att klara det 

dagliga livet 

Hjälpmedel är en del i vård och behandling och kan förskrivas av 

arbetsterapeut, sjukgymnast eller sjuksköterska. 

I begreppet hjälpmedel för det dagliga livet ingår: 

- Hjälpmedel som fordras för att den enskilde själv eller med hjälp av någon 

annan skall kunna tillgodose grundläggande personliga behov och utföra 

vardagslivets aktiviteter, t.ex. att äta och dricka, att klä sig, att sköta sin 

hygien, att förflytta sig, att orientera sig och att kommunicera med omvärlden 

(höra, se, tala, känna och förstå) 

- Hjälpmedel som möjliggör vård och behandling i hemmet relaterade till 

personens individuella behov 

Hjälpmedelsförskrivning skall planeras i samverkan med den enskilde. 

Patienten/brukaren skall ha ett reellt och aktivt inflytande i 

förskrivningsprocessen, dvs. vid behovsbedömning, utprovning/träning av 

hjälpmedlet, förskrivning och uppföljning. 

57

REHABILITERING INOM PALLIATIV VÅRD 

Inom den palliativa vården är det viktigt att betona vårdtagarens kvarvarande 

resurser och visa på möjligheter att ge vårdtagare och närstående det stöd som 

behövs för att kunna använda sin återstående tid utifrån sina individuella behov 

och önskemål. 

Arbetsterapeutens roll i livets slutskede är att stödja patienten att leva i nuet och 

att om möjligt förbereda sig inför döden. Att stödja anhöriga och 

omvårdnadspersonalen som i sin tur kan stödja patienten i detta avseende är 

minst lika viktigt. 

Vårdtagaren bör få möjlighet att utöva sina färdigheter så länge det går och är 

meningsfullt. Det gäller att lyssna på vad vårdtagaren berättar, att tänka på 

vårdtagarens roller och vanor, på vårdtagarens självkänsla, att skapa möjligheter 

så att vårdtagaren får kontroll på sin tillvaro samt att försöka skapa 

förutsättningar för ett gott liv. På det sättet höjs livskvalitet. 

Arbetsterapi 

Det är viktigt att koppla in arbetsterapeuten i ett tidigt skede så att en kontakt 

etableras. Arbetsterapeuten kan då sätta sig in i vårdtagarens situation och 

förbereda insatser som sen kan bli aktuella i ett senare skede. Det kan vara 

värdefullt att arbetsterapeuten deltar i vårdplanering för att kunna klargöra 

praktiska möjligheter att kunna vistas i egna boendet vid vård i livets slut. 

Arbetsterapeutens insatser kan handla om : 

Att ge stöd och vägledning i energibesparande sätt att utföra de aktiviteter 

som känns möjliga 

Råd om strategier för att få balans mellan att avstå från vissa aktiviteter 

och välja andra 

Skapa förutsättningar för att sköta hygien 

Skapa förutsättningar för att äta/dricka 

Att kunna lägesförändra kroppen för att minska smärta och illamående 

Att hitta ett sittande som fungerar 

Att finna möjliga förflyttningsmöjligheter i/utanför boendet 

Att kunna göra sig förstådd genom ex kommunikationshjälpmedel 

Att kunna utföra meningsfulla fritidssysselsättningar 

58

Sjukgymnastik 

Sjukgymnastiska insatser är av betydelse för den sjukes livskvalitet och 

möjlighet att bibehålla optimala funktioner. Många svårt sjuka mår bra av någon 

form av rörelse om de så önskar. Det är också viktigt att förebygga 

komplikationer som tromboser, kontrakturer och andningsbesvär. 

Sjukgymnasten har flera olika behandlingar att erbjuda vid: 

Smärta – TENS (transkutan, elektrisk nervstimulering), värme, kyla och 

avspänning. 

Andningsbesvär – Andnings- och hostteknik, motståndsandning och 

viloställningar. 

Cirkulationsbesvär – Rörelseträning. 

Svaghet, stelhet eller nedsatt kondition – Träning med eller utan redskap 

för största möjliga välbefinnande efter vårdtagarens egen önskan. 

59

TECKEN PÅ ATT LIVETS SISTA DAGAR BÖRJAR 

För att kunna se när döden är nära förestående behövs hela teamets samlade 

kunskaper. Oftast kommer tecknen smygande under en längre tid. Någon gång i 

livet avstannar dock kroppens livsfunktioner. Det normala biologiska döendet 

innebär ett upphörande av liv på både organ- vävnads och cellnivå. KROPPEN 

DÖR. Denna process kan ta timmar till veckor. De fysiska reflexerna blir allt 

svagare när kroppen är på väg att dö. 

Omhändertagandet av vårdtagaren under de sista dagarna vilar på samma 

grundprinciper som all palliativ vård: symtomlindring, livskvalitet, 

närståendestöd och teamarbete. Målsättningen är att låta vårdtagaren få dö lugnt 

och med värdighet. 

Arbeta steget före – 

i livets slutskede är tiden för knapp för att avvakta och se! 

Ändrad hudfärg 

I slutet av döendeprocessen sker en utsöndring av adrenalin i kroppen. Man 

märker det på att de ytliga kärlen dras ihop och att huden blir blek och lite 

kallsvettig. Ansiktsfärgen kan bli gulblek och den sjuke kan bli vit på näsan och 

runt munnen. Cirkulationen avtar också i de perifera delarna på kroppen vilket 

kan leda till att armar och ben blir kalla och blåmarmorerade. 

Uttalad svaghet, trötthet, sänkt medvetandegrad 

Många personer går in i ett dvalliknande tillstånd. De verkar sova djupt men är i 

allmänhet ganska lättväckta. Rent fysiologiskt kan detta förklaras med att 

hjärncellerna får mindre syre när blodcirkulationen försämras. 

Fysiska reflexer som förändras 

Muskelreflex 

Hostreflex 

Blinkreflex 

Svalgreflex 

Sugreflex 

Muskelreflex 

Eftersom vårdtagaren inte rör sig lika mycket är det viktigt att vårdpersonal 

och/eller anhöriga sträcker och böjer armar och benleder hos den sjuke. 

Kontinuerliga lägesändringar är viktigt. Muskelreflexen sitter kvar längst i 

händer, ögonmuskler och ögonlock. 

60

Hostreflex 

Ibland kan andningen vara rosslande, denna rossling upplevs ofta som mycket 

plågsam hos den närstående medan vårdtagaren verkar vara oberörd. Det 

betyder att den döende får mer eller mindre slemansamlingar i luftvägarna. 

Oftast låter det värre än vad den döende upplever det. Undvik att suga rent i 

svalg och luftvägar. Det retar oftast och bildar mer slem. Man kan lindra genom 

lägesändring och även med att ge läkemedel. 

Andningen 

Andningsfrekvensen kan i livets slutskede variera från mycket låg till hög. 

Andningen kan också variera från långa andningsuppehåll till ytlig, puffande 

andning. Att andningen blir oregelbunden beror på att hjärnstammen blir 

påverkad av tilltagande syrebrist. Man tror inte att den döende upplever detta 

som obehagligt. Syrgas hjälper inte! Andningsuppehållen nämns ofta vid namnet 

Cheyne Stokes andning. 

Blinkreflex 

Den döende får svårare att öppna och stänga ögonen. Viktigt att fukta ögonen, 

lika viktigt som vid munvård. Använd vanligt rumstempererat vatten eller 

läkemedel som t.ex. Isoptoplain, då gärna i pipett. Dessa innehåller inte 

konserveringsmedel och är receptfria. 

Svalgreflex 

Den döende får svårare att svälja, sväljer oftast fel. Det är lätt för den döende att 

få ned det i luftstrupen istället för matstrupen. Man måste anpassa mat och dryck 

efter sväljförmågan. De sista dygnen kan den döende inte svälja något alls och 

det måste accepteras. Det blir då extra viktigt med munvård som skall göras ofta 

ca en gång per halvtimma. 

Vid svampinfektion i munnen kan man använda sig av kolsyrat vatten eller 

läkemedel Mycostatin mixtur. ( Observera att detta läkemedel är kontraindicerat 

vid samtidig användning av smärtlindrande plåster med Fentatonin) 

Även näsans slemhinnor blir torra och måste fuktas och hållas rena. Tag gärna 

lite glycerol, vaselin eller lite näsolja på en öronpinne som finns på apoteket att 

köpa. 

Sugreflexen 

Denna finns sedan födelsen och den har vi kvar längst. Den är mest uttalad vid 

livets slut. T.ex. vid munvård suger den döende mycket hårt på tussen man kan 

tro att hon/han är törstig men det är sugreflexen som är stark. 

61

Den döendes sinnesfunktioner 

Sinnesfunktionerna är syn, lukt, smak, hörsel och känsel. Viktigt att ta hänsyn 

till sinnena. 

Synen 

Den blir oftast inte förändrad under döendet, men tänk på att skydda den 

döendes ögon för strakt ljus. Lämplig belysning i rummet hos den döende är 

dämpad belysning från sidorna. 

Luktsinnet 

Luktsinnet förändras inte, tänk på rök, parfym och kaffelukt. Öppna gärna ett 

fönster så att naturens dofter kommer in. Det upplevs ofta positivt av den 

döende. 

Smaksinnet 

Smaksinnet är intakt, smaksätt gärna vattnet med citron eller apelsin vid 

munvård. Citrusfrukter stimulerar salivbildning. Använd frukter som den döende 

har tyckt om. 

Hörseln 

Hörsel är det sista som försvinner. Den döende kan höra allt som sägs och låter, 

känna smärta, ångest och oro. Tänk på ljudnivån i rummet. Tala alltid om för 

den döende vad du skall göra. Uppmuntra anhöriga att prata. 

Känseln 

Känsel förloras inte. Arbeta med mjuka händer. Taktil stimulering kan upplevas 

lugnande och skönt. Ibland kan det kännas skönt att någon håller i handen. 

Kropp och själ 

Det tryggaste sättet att dö på är för många oavsett ålder nog att få avlida i 

någons famn. (Det kan vara individuellt). Uppmuntra anhöriga till 

kroppskontakt. Om inga anhöriga finns kan vårdpersonal träda in. 

Tips för den som skall sitta hos en människa som är döende: 

Var närvarande, sitt nära den som är döende 

Använd varsamma, mjuka händer. Det är ett sätt att kommunicera och förmedla 

trygghet. 

Massera extremiteter och ryggen mjukt och försiktigt, men tänk på att en del 

människor inte tycker om beröring och närhet 

Försök att skapa miljö som den sjuke skulle ha velat. Sätt på favoritmusik, läs 

något intressant, få in dagsljus, öppna fönstret. 

62

Organsvikt 

Mag- och tarmkanalen 

Tarmarna sjunker ihop och blir mer stilla 

Lungorna 

Ofta bildas vätska i lungsäcken. Risk finns för lunginflammation. 

Andningsmusklerna blir påverkade vilket medför att andra organ börjar svikta i 

sin funktion. Andningen blir ytlig. 

Hjärtverksamhet 

Den blir mer oregelbunden och ansträngd. Blodcirkulationen blir nedsatt i de 

små kärlen. På grund av dålig syresättning i blodet får många blå missfärgning i 

huden t.ex. händer, fötter, ben, armar och läppar. 

Njurarna 

På grund av att njurarnas sviktande funktion skall man ej ge vätskedrivande till 

en döende 

Levern, bukspottkörteln och mjälten 

Försämrad funktion på grund av syrebrist 

Hjärnan och hjärnstammen 

De är kroppens mest syrekänsligaste organ och kroppens övergripande organ. 

Hjärnan prioriterar sin egen funktion. Andra organ och vävnader sviktar 

snabbare. Hjärnan kan vara så påverkad att den döende börjar få syn och 

hörselhallucinationer. 

Dödsögonblicket 

Kroppen får en total organsvikt mer eller mindre. Hjärnans funktion är så 

drabbad av syrebrist så att den inte längre fungerar. Andningen blir 

oregelbunden oftast med långa andningsuppehåll. Temperaturcentrat upphör att 

fungera. Till sist slås hjärnstammen ut. Andningssignalerna upphör och den 

döende slutar att andas, hjärtat stannar en kort stund efter detta. En spontan urin 

och avföringsavgång är inte ovanligt. 

63

NÅGRA BEGRAVNINGSBYRÅER 

För ytterligare begravningsbyråer var god och se i telefonkatalogen 

FONUS: Jourtelefon dygnet runt. Tfn: 020-87 00 87 

Finns på följande orter: Skövde, Falköping, Hjo, Karlsborg, Lidköping, 

Mariestad, Skara, Götene, Tibro, Tidaholm, Vara; Nossebro och Töreboda 

SKARA 

Bo Svensson AB, Järnvägsgatan 10 Tfn: 0511-100 35, 

bostad 0511-169 39 

GÖTENE 

Begravningsbyrån K-E Allerth Tfn 0511-508 70, 070-331 51 97 

Lindblads Görgen & Ulla Tfn 0511-34 07 60 

SKÖVDE 

Bloms begravningsbyrå Tfn 0500-41 30 94/ dygnet runt 

Hultströms begravningsbyrå Tfn 0500-46 11 60 

FALKÖPING 

Falbygdens begravningsbyrå Tfn 0515-121 50 

LIDKÖPING 

Haglunds begravningsbyrå Tfn 0510-674 00 

Eilert Ahlstrand begravningsbyrå Tfn 0510-285 80, 070-313 29 30 

Ahlinders begravningsbyrå Tfn 0510-200 61 

MARIESTAD 

Mariestads begravningsbyrå Tfn 0501-105 27 

TÖREBODA 

Töreboda begravningsbyrå Tfn 0506-103 97 

TIDAHOLM 

Curt Sandstedts begravningsbyrå Tfn 0502-109 09 

TIBRO, HJO OCH KARSLBORG 

Stedts begravningsbyrå Tfn 0504-131 99 

Tfn 0503-131 99 

Tfn 0505-131 99 

VARA 

Vara begravningsbyrå Tfn 0512-100 59 

64

OMHÄNDERTAGANDE AV AVLIDEN 

Titta på klockan, notera tiden 

Lägg den avlidne till rätta på rygg i sängen, slut ögonen 

Kontakta sjuksköterskan 

Anhöriga/närstående informeras av sjuksköterskan eller efter 

överenskommelse av vårdpersonal 

Ta reda på om önskemål finns gällande kläder, smycken och om anhöriga 

vill vara med att göra iordning den avlidne 

Ett värdigt omhändertagande - omvårdnadsperspektiv 

(vänta en halvtimma, tänk på att dödsfallet skall vara konstaterat av läkare 

eller sjuksköterska) 

Tvätta de delar av kroppen som behöver tvättas 

Raka bort eventuell skäggstubb 

Klippa naglar 

Hårvård, kamma håret som den avlidne har haft det tidigare 

Ta bort PEG, kateter, sond med mera om inget annat har sagts 

Torka ur munhålan och sätt in protes om möjligt 

Lägg under ett underlägg eller ett hygienskydd under den avlidnes stjärt 

Klä på önskade kläder eller favoritplagg 

Bädda med rena fina lakan 

Ev. en blomma i handen. Ofta önskar de närstående att den dödes händer 

ska ligga knäppta eller på varandra på bröstet. Andra vill att de ska ligga 

utmed sidorna. Några anhöriga önskar blommor eller en psalmbok i 

händerna andra - inte. Några vill tända ett ljus eller be en bön – andra inte. 

Rådgör alltid med, och respektera anhörigas önskemål så långt det är 

möjligt. 

Id-märk (runt fotleden) 

Städa i ordning på rummet 

Ta bort hjälpmedel, använt material med mera och städa rummet 

Öppna fönster, skruva ned elementen för att få svalt rum 

Ställ fram ljus ev. bibel, foto, blommor och vit duk 

Ta hand om anhöriga 

Fråga om de vill vara ensamma en stund med den avlidne 

Bjud ev. på fika och en pratstund 

Hjälp till med att ev. kontakta begravningsbyrå 

Fråga om det finns övriga önskemål 

65

DÖDSFALL - ÅTGÄRDER 

Socialstyrelsen har utfärdat föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder 

inom hälso- och sjukvården vid dödsfall, SOSFS 1996:29 samt om kriterier för 

bestämmande av människans död SOSFS 2005:10. I hälso- och 

sjukvårdsansvaret ingår sjuktransporter samt att ta hand om avlidna. Ansvaret 

upphör först när den avlidne har kistlagts. 

Huvudmannaansvar vid dödsfall 

Avliden som är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård. 

Primärvårdens läkare konstaterar dödsfallet och utfärdar behövliga intyg. 

Kommunen ansvarar för att den avlidne förvaras och ev. transporteras till ett 

bårhus till dess den avlidne kan överlämnas för kistläggning. Bedömer läkare att 

klinisk eller rättmedicinsk obduktion är nödvändig övergår ansvaret till 

landstinget, eller i förekommande fall polisen som transporterar kroppen till 

obduktionslokal oavsett var dödsfallet inträffat. 

Avliden i ordinärt boende, allmän plats 

Avlider patienten i ordinärt boende (där inte kommunen har 

hemsjukvårdsansvar) eller i anhörigas hem, sommarstuga eller på allmän plats 

har primärvårdens läkare ansvar för att behövliga intyg utfärdas och skickas till 

rätta instanser. Primärvården ansvarar för att den avlidne transporteras till och 

förvaras i bårhus till dess kistläggning kan äga rum. I de fall personen avlider på 

allmän plats skall läkare samt polis vidtaga regelmässiga åtgärder först. 

Dagtid, kl 08.00 – 17.00: Läkare vid vårdcentralen konstaterar dödsfallet. 

Kvälls- och nattetid, helg kl 17.00 – 08.00 Jourhavande distriktsläkare 

konstaterar dödsfallet. Nås via Sjukvårdsrådgivningen 

Läkaren fastställer dödsfall 

Uppgiften att fastställa att döden har inträtt skall göras av legitimerad läkare. 

Det ankommer på läkaren att i överensstämmelse med vetskap och beprövad 

erfarenhet fastställa att döden har inträtt. SFS 1987: 269, § 2. Uppgiften att 

fastställa att döden inträtt (konstatera dödsfallet eller dödförklara en person) får 

inte överlåtas till någon som inte är läkare. Inställelse behöver inte ske 

omedelbart, men skall göras skyndsamt. 

66

Åtgärder vid förväntade dödsfall 

För att underlätta arbetet bör man om möjligt samordna sin medverkan under 

vårdtiden och komma överens om hur man skall förfara då den sjuke avlider. 

Inför ett väntat dödsfall bör klara instruktioner ges av ansvarig läkare till 

sjuksköterskan om vilka åtgärder som skall vidtas. Tänk på att detta skall ske i 

samråd med patient och/eller närstående. 

Tjänstgörande sjuksköterska kan biträda med att konstatera ett väntat 

dödsfall i hemsjukvård eller i särskilt boende om den behandlande 

läkaren överenskommit med sjuksköterskan om detta före dödsfallet 

Om anhörig eller sjuksköterskan uttryckligen önskar det, skall läkaren 

dock konstatera dödsfallet. 

Läkaren har under alla förhållanden det yttersta ansvaret för konstaterande 

av dödsfall. 

Läkaren kan vid förväntade dödsfall fastställa att döden har inträtt utan att själv 

ha gjort den kliniska undersökningen. En förutsättning är då att läkaren kan 

basera fastställandet på en undersökning som har gjorts av en legitimerad 

sjuksköterska och att sjuksköterskan accepterar uppgiften. Läkaren skall ha 

tillgång till relevanta och tidsmässigt aktuella uppgifter om den dödes tidigare 

medicinska tillstånd. 

Åtgärder i samband med dödsfallet 

Enligt SOSFS 1996: 29 kan vid förväntat dödsfall läkarens fastställande baseras 

på undersökning gjord av sjuksköterska. Enligt riktlinjer för konstaterande av 

dödsfall skall sjuksköterskan vidta följande åtgärder vid väntat dödsfall: 

1. Notera tidpunkt 

2. Kontrollera att inget yttre våld föreligger 

3. Ingen spontan andning, observera bröstkorgen 

4. Kontrollera att pupillerna är ljusstela, oftast vidgade 

5. Att cirkulationen upphört genom att lyssna på hjärta med stetoskop 

6. Ingen puls, palpera på halsen och i ljumskar 

7. Rapportera snarast till tjänstgörande läkare 

67

Tjänstgörande sjuksköterska inom kommunen konstaterar dödsfallet och 

meddelar behandlande läkare snarast. Inträffar dödsfallet under kväll, natt eller 

helg kan rapporteringen anstå till nästkommande vardag förutsatt att det inte 

finns någon tveksamhet i samband med dödsfallet eller undersökningen av den 

avlidne. 

Vid kontakt med jourläkaren kvarstår ansvaret att även kontakta 

patientansvarig distriktsläkare nästkommande vardag. 

Den som konstaterar dödsfallet ansvarar för att kroppen förses med ID-band. 

Tjänstgörande sjuksköterska kan om anhöriga så önskar kontakta 

begravningsentreprenören. Begravningsbyrån sköter transporten av den avlidne 

till Kyrkogårdsförvaltningen. Distriktsläkaren eller eventuellt annan 

behandlande läkare, utfärdar dödsbevis/intyg snarast. Även om patienten förs till 

sjukhus och avlider på vägen dit, utfärdar distriktsläkaren eller eventuellt annan 

behandlande läkare dödsbeviset/intyget. 

Åtgärder vid ett ej förväntat dödsfall 

Personal tar alltid omgående kontakt med tjänstgörande sjuksköterska. 

Sjuksköterskan skall kontakta tjänstgörande läkare. Under dagtid kontaktas den 

distriktsläkare på vårdcentralen som är patientansvarig för den avlidne. Under 

helg, kväll och natt kontaktas Sjukvårdsrådgivningen för att få telefonnummer 

eller kontakt med tjänstgörande läkare på Jourcentralen eller den distriktsläkare 

som har bakjour i hemmet. 

Den avlidne skall inte flyttas förrän kontakt har tagits med distriktsläkaren och 

som då har gett sitt medgivande. 

Det kan bli aktuellt med en polisanmälan när: 

Dödsfallet har eller kan ha påverkats av yttre påverkan – och alltså inte 

enbart av sjukdom – det vill säga av någon annan person, genom 

olycksfall eller självmord 

Det är svårt att avgöra om dödsfallet har orsakats av yttre påverkan eller 

förgiftning 

Dödsfallet kan misstänkas ha samband med fel eller försummelse inom 

hälso- och sjukvården oavsett vårdgivare 

Den döde har inte kunnat identifieras 

68

Självmord anmäls till Socialstyrelsen 

Om en patient har begått självmord eller en handling som av 

behandlingsansvarig läkare och polisen bedöms som försök till självmord, ska 

detta anmälas till Socialstyrelsen enligt Lex Maria. Det gäller både för patient 

som vårdas på vårdinrättning och för en patient i samband med vård, 

undersökning och behandling inom hälso- och sjukvården 

Obduktion 

Beslut om obduktion fattas av läkare. När beslut om obduktion tagits skall inte 

katetrar, sonder eller dylikt plockas bort. Detta gäller även perifer venkateter, 

duodenalsond, KAD samt syrgaskateter. 

Om förhållandena ger anledning till rättmedicinsk obduktion/undersökning sker 

detta genom polisens försorg. Den läkare som konstaterat dödsfallet utfärdar 

dödsbevis och överlämnar detta till polismyndigheten. I avvaktan på 

undersökningsresultatet kan rättsläkaren utfärda ett preliminärt intyg om 

dödsorsaken och med detta som grund kan polismyndigheten ge tillstånd till 

gravsättning eller eldbegängelse. Nytt slutgiltigt intyg om dödsorsaken utfärdas 

då undersökningen är klar. 

Informera om behandling med cytostatika/cytotoxiska läkemedel när en patient, 

som under de senaste 24 timmarna fått cytostatika, ska obduceras. 

Explosiva implantat 

Implantat kan explodera vid kremering och skall därför avlägsnas, exempel på 

sådana är pacemakers, insulin -infusionspumpar och nervstimulator. Pacemaker 

eller ICD (intern defribillator) måste alltid avlägsnas före kremering. Vissa 

modeller av pacemaker med defrillatorsystem är direkt farliga för den som 

avlägsnar dem på ett olämpligt sätt och skall explateras med speciell utrustning 

från sjukhuset. Tänk även på att armbandsklockor skall tas av den avlidne. 

Ansvaret för avlägsnande av pacemaker på avliden patient och eventuella 

kostnader förbundna med detta åvilar på primärvården för patienter utanför 

sjukhuset. Läkaren som utfärdar dödsbeviset måste alltid förvissa sig om den 

avlidne har något explosivt implantat eller inte. På dödsbeviset skall anges om 

den döde bar implantat och om det har avlägsnats eller när det i så fall skall ske. 

Tjänstgörande sjuksköterska ansvarar för att begravningsentreprenören blir 

informerad om att den avlidne har pacemaker och/eller andra implantat och 

69

lankett ”Implantat – avliden” fylls i på ett korrekt sätt och skickas med 

begravningsentreprenören. 

Implantat ska dokumenteras på ett fastställt formulär som skickas med den 

avlidne. Vid kremering skall all implantat som t e x pacemaker tas ur kroppen 

eftersom det kan explodera vid kremering och ge upphov till skador. Pacemaker 

tas bort av distriktsläkare/jourläkare som fastställer dödsfallet eller ev. av 

obduktionstekniker på sjukhuset 

Vid begravning utan föregående kremering behöver pacemaker inte avlägsnas. 

Pacemaker återanvänds inte längre och behöver därför heller inte skickas 

tillbaka till sjukhuset. 

Identitetsuppgift/identitetsband 

Ett identitetsband av plast är enligt SOSFS 1989: 1 ett lämpligt hjälpmedel för 

att enkelt och på ett säkert sätt förhindra förväxlingar inom hälso- och 

sjukvården. 

Enligt föreskrifterna skall identitetsuppgifter medfölja till bårhus (motsvarande). 

Socialstyrelsen vill understryka vikten av att den läkare (sjuksköterska) som 

fastställt att döden inträtt vid ett dödsfall utanför en sjukvårdsinrättning alltid ser 

till att kroppen förses med identitetsuppgift. Hur identifieringen har gått till skall 

dokumenteras i patientjournalen. 

ID-bandet fästes runt hand eller fotled och förses med den avlidnes namn och 

personnummer. Om den avlidne saknar personnummer eller om det fullständiga 

personnumret är okänt, räcker det dock med födelsedatum. Om läkarens 

ansträngningar att identifiera den avlidne blir resultatlösa, skall polisen kopplas 

in. ID-band signeras av den som ansvarar för ID-kontrollen. 

Vid ev. blodsmitta och/eller implantat skall den avlidne förses med ytterligare 

ett ID-band märkt med blodsmitta eller implantat. 

Personliga tillhörigheter 

Ta reda på den dödes tillhörigheter, helst tillsammans med de närstående. Innan 

den avlidne förs till bårhuset bör värdeföremål tas av och dokumenteras på 

blankett ”Värdesaksförteckning”. Den som svarar för verksamheten vid bårhuset 

skall få ett skriftligt besked om vilka föremål som följer med den avlidne. Om 

efterlevande önskar kan ett sådant föremål åter sättas på i samband med 

kistläggning. 

70

Meddelande om dödsfall till anhöriga 

Man får avgöra i det enskilda fallet vem som är mest lämplig att överbringa ett 

besked om dödsfall till anhöriga och hur det skall ske. Den som överlämnar ett 

dödsbesked måste kunna hantera en sådan situation. 

Det behöver inte vara en läkare som lämnar underrättelsen. Uppgiften kan också 

utföras av någon annan som tillhör hälso- och sjukvårdspersonal, präst eller av 

någon som anhöriga känner. Om det skall ske per telefon eller personligen får 

avgöras beroende på situationen. 

Besked om hastiga och oväntade dödsfall i övriga fall bör lämnas av någon 

personligen till anhöriga. Så bör ske även när dessa bor på annan ort än där 

dödsfallet inträffade. 

Företrädare för Svenska kyrkan och frikyrkorna kan hjälpa till med att lämna 

besked om dödsfall. 

I första hand bör hemförsamlingens präst kontaktas om detta är möjligt 

Jourhavande präst kan ge besked om var man kan nå en präst 

Pastorsexpeditionen kan ringas dagtid 

Larmcentralen kan hjälpa till med att förmedla kontakt med präst på 

annan ort 

Stöd till de anhöriga 

Den personal som har haft hand om den avlidne bör om möjligt finnas till hands 

för att stödja och informera de närstående både vid avskedet och också en tid 

efter dödsfallet, oavsett om det var väntat eller inte. Det är då som det egentliga 

sorgearbetet börjar. Hur det kommer att bli är beroende av vilket bemötande och 

stöd de närstående får. 

71

RIKTLINJER FÖR FÖRVARING OCH TRANSPORT AV 

AVLIDNA 

Landstinget och kommunen ansvarar i egenskap av sjukvårdshuvudmän 

för förvaring av avlidna i avvaktan på kistläggning och bisättning. Hälso- 

och sjukvårdens ansvar upphör när kroppen lämnats ut för bisättning och 

begravning. 

Kommunen har ansvar för att ta hand om dem som avlider i de särskilda 

boendeformerna och i ordinärt boende inom ramen för 

hemsjukvårdsansvaret 

Efter iordningställande av den avlidne samt läkarens konstaterande av 

dödsfallet kontaktas begravningsentreprenören av sjuksköterskan efter 

anhörigas önskan. Närstående kan givetvis själva välja att kontakta 

begravningsentreprenör. Det är anhöriga som själva avgör vilken 

begravningsbyrå som skall utföra bisättning och begravning. Personalen 

får inte påverka närståendes val av begravningsbyrå. Den avlidne får inte 

flyttas förrän dödsfallet har konstaterats. 

Transport behöver inte beställas omgående. Vid dödsfallet kan det ibland 

vara lämpligt att den avlidne får vara kvar i sitt boende till dess 

kistläggning kan ske. Om dödsfallet inträffar nattetid eller på helg kan den 

avlidne ligga kvar i sin bostad något dygn efter överenskommelse med 

anhöriga. Möjlighet ska finnas för anhöriga att komma och ta farväl av 

den avlidne i lugn och ro. 

Om anhöriga har valt ut kista så kan kistläggning ske i det egna boendet. 

Skall den avlidne obduceras bör dock en transport ske snarast till en 

obduktionslokal på sjukhuset. 

Tänk på att hämtning är en svår upplevelse för många närstående. 

Förutsättningar för att flytta den avlidne till kylrum/bårhus 

Att identifikation och märkning av den avlidne är korrekt utförd 

Att dödsfallet är konstaterat av läkare eller sjuksköterska 

Att samråd har skett med närstående 

Att närstående eller respektive samfund kontaktas om det råder 

tveksamhet på grund av den avlidnes religion 

Att ev. en förteckning har skett av värdesaker, helst tillsammans med 

närstående 

72

ATT TÄNKA PÅ INFÖR EFTERLEVANDESAMTAL 

Det huvudsakliga syftet med efterlevandesamtalet är att förmedla stöd till de 

sörjande och försöka underlätta sorgearbetet genom att: 

Avsluta sjukdomstiden 

Lyssna och bekräfta sorgen 

Höra hur anhöriga har det och hur de går vidare 

Höra hur sjukdoms- och vårdtiden upplevdes 

Efterhöra om det finns kvarvarande frågor 

Efterhöra om det finns behov av särskilt stöd i sorgearbetet (kurator, präst, 

diakonissa etc.) 

Personal som vårdat och känner den avlidne har en särskild betydelse för de 

efterlevande. Det är därför värdefullt att den sjuksköterska eller undersköterska 

som haft mest kontakt med den sjuke och anhöriga kontaktar de efterlevande en 

tid efter dödsfallet. 

Som personal ska man kunna ta emot vanliga sorgereaktioner för att antingen 

avsluta kontakten med efterlevande eller försöka fånga upp dem som kan vara i 

behov av fortsatt stöd i sitt sorgearbete. De flesta efterlevande arbetar sig 

igenom sorgen på egen hand och går vidare i livet med stöd från familj och 

vänner, ett stöd som oftast är helt tillräckligt i sorgen. 

Samtalet 

När: Efter ca 4 veckor 

Var: Låt den efterlevande bestämma plats 

Hur: Avsätt tid ca 1 timma 

73

Vägledning vid efterlevandesamtal 

Situationen i dagsläget 

Hur har du det, hur ser det ut just nu? 

Hur ser din vardag ut, vad gör du på dagarna? 

Begravningen, om den avlidne, om de egna reaktionerna 

Sjukdoms- och vårdtiden samt dödsfallet 

Vad har du för tankar kring vårdtiden? 

Hur blev den avlidnes sista tid? 

Frågor som återför samtalet till den efterlevande 

Men du själv då? Hur har du det? 

Sover du? 

Äter du? 

Ev. hälsoproblem. Kanske råd behövs. 

Tankar om livet framöver 

Hur går du vidare? 

Något som oroar inför framtiden? Vad kan vi hjälpa dig med? 

Finns frågor kring ekonomi, eller praktiska frågor. Kuratorskontakt? 

Vad finns för stöd kring den anhörige 

Hur ser det ut runt omkring dig/er? 

Vilket stöd har du/ni 

Familj, vänner, andra nära 

Finns obesvarade frågor 

Erbjud i så fall kontakt/samtal med berörd läkare. Kontakta berörd läkare och 

ordna en tid 

Finns behov av stöd på annat sätt 

Erbjud i så fall kontakt med kurator 

Avslutning 

Erbjud den anhöriga att höra av sig igen om det skulle dyka upp ytterligare 

frågor 

74

PERSONALSTÖD 

Att arbeta i dödens närhet 

Vården av svårt sjuka och döende människor kan vara både en tung och svår 

uppgift. Risken för utbrändhet är stor. För att kunna fullfölja också dessa mycket 

viktiga arbetsuppgifter krävs att flera yrkeskategorier deltar aktivt i 

patientkontakterna. Ansvarsfördelningen ska vara tydlig inom gruppen, men kan 

ske efter olika principer. Nyckeln till såväl god omvårdnad som personalens 

känsla av tillfredställelse i det dagliga arbetet är kunskap, stöd och tillräckligt 

med tid för de insatser som krävs. 

Det är viktigt i det palliativa vårdarbetet att alla i personalgruppen har samma 

synsätt på arbetet och har en gemensam arbetsfilosofi. Planerad och fortlöpande 

information om vårdtagarens tillstånd och vårdbehov skall ges till all personal 

som deltar i vården. Detta ger en feedback inom gruppen. 

Förutsättningar för att arbeta i den palliativa vården är: 

En god organisation 

Kompetenshöjning genom utbildning 

Personalstöd 

En god organisation präglas av: 

En gemensam ideologi och gemensamma mål 

Professionellt ledarskap 

Flexibilitet 

Tydliga ansvarsområden 

Öppenhet 

Tvärprofessionellt samarbete 

Introduktion för nyanställda 

Kontinuerlig utbildning 

Utvecklingssamtal 

Systematisk utvärdering både av patientvården och av 

personalfunktionerna 

Personalstöd och handledning 

Handledning är ett sätt att motverka utbrändhet - för detta har arbetsledningen 

det övergripande ansvaret för att det finns tillgång till stöd och handledning till 

personalen. 

75

Personalens behov styr typen av handledning, vid vissa tillfällen kan 

professionell handledning behövas, enskilt eller i grupp. Olika former av 

personalstöd ska ingå som en naturlig del i arbetet för alla personalkategorier. 

Efter varje dödsfall bör hela personalgruppen ges möjlighet att reflektera över 

vårdtagarens död och den vård som getts. Alla har ett behov av att avsluta 

relationen till den döde för att sedan kunna gå vidare. Detta är särskilt viktigt när 

personalen har vårdat den nu avlidne under lång tid, ibland i många år. Förslag 

till detta är att patientansvarig sjuksköterska/distriktssköterska samordnar en 

träff med berörd personal efter vårdtidens slut. Kurator och 

kompetensutvecklarna i vård i livets slut finns som resurs att tillgå i 

organisationen. 

Arbetskamratstöd 

I det dagliga arbetet är kamratstöd troligen den viktigaste formen. Inom 

personalgruppen är det minst lika viktigt att prata med varandra om de känslor 

och reaktioner som kan uppstå, som om det rent praktiska vårdarbetet. 

Vårdpersonalen kan stödja varandra och vara lyhörda om det är någon som inte 

mår bra. En form av personalstöd kan också vara att man ringer till den 

arbetskamrat som har stått en vårdtagare närmast för att tala om när denne har 

gått bort. 

76

Modifierad Nortonskala 

A Psykisk status 

4 Helt orienterad till tid och rum 

3 Stundtals förvirrad 

2 Svarar ej adekvat på tilltal 

1 Okontaktbar 

B Fysisk aktivitet 

4 Går med eller utan hjälpmedel 

3 Går med hjälp av personal 

(eventuell rullstol för oberoende 

förflyttning 

2 Rullstolsburen (hela dagen) 

1 Sängliggande 

C Rörelseförmåga 

4 Full 

3 Något begränsad 

2 Mycket begränsad 

(behöver fullständig hjälp vid 

lägesändring men kan bidraga) 

1 Orörlig (kan ej alls bidraga vid 

lägesändring) 

D Födointag 

4 Normal portion 

(eller fullständig parenteralt) 

3 ¾ av normal portion 

(eller motsvarande parenteralt) 

2 Halv portion 


1 Mindre än halv portion 


E Vätskeintag 

4 Mer 1000 ml/dag 

3 700 - 1000ml/dag 

2 500 - 700 ml/dag 

1 Mindre än 500 ml/dag 

F Inkontinens 

4 Nej 

3 Tillfällig (vanligen kontinent men 

ej just nu) 

2 Urin- eller tarminkontinent (KAD) 

1 Urin- och tarminkontinent 

G Allmäntillstånd 

4 Gott (afebril, normal andning, 

frekv, rytm, normal puls, blodtr, ej 

smärtpåverkad, normal hudfärg, 

utseende motsvarar åldern) 

3 Ganska gott (afebril-subfebril, 

normal andning, puls och blodtryck, 

ev lätt tachycardi, latent hypo- eller 

hypertoni, inget eller lätt smärtpåverkan, 

patienten vaken, hud ev blek eller 

cyanotisk, varm och fuktig eller kall och 

fuktig, eller nedsatt turgor eller ödem) 

2 Dåligt (ev feber, påverkad andning, 

tecken på cirk insuff, tachycardi, 

smärtpåverkad, somnolent eller vaken 

men apatisk. Huden ev blek eller 

cyanotisk, varm och fuktig eller kall och 

fuktig, eller nedsatt turgor eller ödem) 

1 Mycket dåligt (ev feber, påverkad 

andning, utpräglade tecken på cirk 

insuff ev chock, starkt smärtpåverkad, 

somnolent, stuporös, comatös. Huden 

blek eller cyanotisk, varm och fuktig 

eller kall och fuktig eller nedsatt turgor 

eller ödem) 

Totalpoäng________________________ 

20 poäng eller lägre = ökad risk för 

tryckskada. Mycket aktiv trycksårs- 

profylax/skärpt totalomvårdnad. 

Ek AC, Unosson m, Bjurulf P 

The modified Norton scale and the 

Nutritional intake (1989) Scand J Scand 

J Caring Sci 3:4;183-187 

77 

Bil 1

RÅD ANG SYMTOMBEHANDLING I PALLIATIV 

VÅRD 

(reviderat 2005-10-20, 2006-11-27, 2008-09-18) 

Andnöd (Orsaken avgör behandlingen) 

Morfin, Stesolid/Oxazepam, Inj Midazolam, Furix (tabl/inj), Betapred (tabl/inj) 

Terminal rosslighet Inj Robinul 0,2mg/ml, 2ml inj sc 

Hicka (Tänk på genesen. Ventrikelretention etc) 

Försiktig beröring i farynx 

Xylocain viskös* (gurglas), Haldol 1-2mg inj im 

Illamående (Tänk på genesen. svamp, ileus, opiatbehandling, otillräcklig smärtbehandling 

Postafen 25mg x 2, Primperan supp 20mg, Haldol 1mg inj sc/1-5mg per os 

Betapred 4mg x 1 

Ondansetron* 

Små isbitar att suga på 

Munproblem: Muntorrhet SalivaOrthana-spray*, Oral balance*, Xerodent* sugtabl 

Svamp Mycostatin, Fluconazol*/Diflucan* 50mg x 

Munsmärta Xylocain viskös*, krossad tabl paracetamol i grädde lokalt, Andolex* 

Nutritionsproblem (Tänk på genesen. Svamp, ileus, obstipation etc) 

Kosttillskott – näringsdryck 

Dietistkontakt 

Obstipation (Tänk på genesen) 

Cilaxoral/Laxoberal 5-10-20 drp x 2, Movicol, Forlax*, klysma Resulax* v.b. 

Oro/Ångest Stesolid (lång halveringstid), Oxazepam (kortare halveringstid), Inj Midazolam 

Smärta (Försök avgöra om nociceptiv, neuropatisk eller båda sorterna) 

Starta med paracetamol + ev NSAID, om ej tillräcklig effekt lägg till morfin per os (5-10mg x 

4-6 + 1/6 av tot dygnsdosen vb vid smärtgenombrott = vid denna dosering 5-10mg v.b.) 

Försiktighet till äldre-äldre! 

Lägg också till Cilaxoral drp och Postafen 25mg x 2 

Efter ett par dygn summeras pats tot dygnstillförsel. Denna ges som Depolan*/Dolcontin* 

fördelat x 2 + 1/6 av dygnsdosen Dolcontin som morfin v.b. VIKTIGT: Morfindosen kan 

behöva höjas snabbt, det finns ingen max-dos, patientens behov avgör! 

Vid behov av injektion ges 1/3 av den perorala dos man skulle givit. 

78 

Bil 2

Vid njursvikt ges OxyContin* + OxyNorm* (10 mg morfin motsvarar 5mg oxycodon om 

givet per os) 

Vid konvertering till fentanylplåster (Matrifen*/Durogesic*) se FASS, glöm inte att ord 

extradoser vid smärtgenombrott (morfin per os/ inj) 

Vid behov av sc morfinpump, kontaktas Smärtmott, Lidköping. Hospice Gabriel kan ge råd 

på jourtid 

NSAID kan vara mycket effektivt mot rörelsesmärta. 

Betapred kan vara effektivt mot skelett-smärta. 

Neuropatisk smärta Tryptizol* 5-10-25 mg på kvällen, Gabapentin* (för doseringsschema, 

kontakta Smärtmott, Lidköping), Lyrica*, Betapred 

Svamp (Försämrat immunförsvar pga grundsjukdomen och terapin) 

Munhåla, svalg, esofagus 

Mycosatin, Fluconazol*/Diflucan* 50mg x 1 i 2 veckor eller mer 

Sömnsvårigheter Imovane/Zopiclon 5-7,5mg, Heminevrin kaps/lösning 300-600mg 

Tryptizol* 10-25mg på kvällen, Nozinan* 5mg givet tidigt på kvällen 

TÄNK PÅ! NSAID och/eller Betapred kan ge ulcus! Var frikostig med Omeprazol, Pantoloc 

Försiktighet med NSAID vid hjärtsvikt, njursvikt 

Kontrollera i FASS ev interaktioner, hur förfara vid njursvikt etc 

Hospice Gabriel kan ge råd på jourtid 

(* ej i akutläkemedelsförråd) 

79

Omsorgsförvaltningen 

CHECKLISTA ”FÖR VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE” 

Personnr……………………………..Namn……………………………………... 

Läkare……………………………….Sjuksköterska…………………………….. 

Närmast anhörig/närstående………………………………..Tfn………………… 

Åtgärder Datum Sign 

Medicinsk bedömning gjord av läkare att patienten 

är i livets slutskede 

Brytpunktsamtal har skett och patienten är 

informerad och delaktig i beslutet 

Brytpunktsamtal har skett och närstående är 

informerade och delaktiga i beslutet 

Vårdlaget är informerat och delaktiga i beslutet 

Beslutet är dokumenterat 

Indirekt överlåtande av dödsfallskonstaterande är 

tillämpbart 

Medicinska insatser som insatser som inte längre 

gör nytta är avslutade (antibiotika, parenteral 

vätska) 

Aktuell medicinering värderad och är utsatt 

Adekvat per oral medicinering ändrad till injektion 

Adekvat vid behovs medicinering mot smärta insatt 

Adekvat vid behovs medicinering mot illamående 

insatt 

Adekvat vid behovs medicinering mot oro/ångest 

insatt 

Adekvat vid behovs medicinering mot 

luftvägssekretion insatt 

Symtomskattning genomförd enl. VAS-skala 

Extravak erbjudet 

Efterlevande samtal erbjudet 

Eftersamtal med personal inplanerat 

Anhörig/närstående önskar att bli kontaktad vid försämrat tillstånd hos den sjuke: 

Ja Nej 

Önskar att bli kontaktad även nattetid: Ja Nej 

Anhörig/närstående önskar vara närvarande/vaka den sista tiden Ja Nej 

Bil 3 

80


Namnkort vid dödsfall 

Personnummer………………………….Namn………………………………………………… 

Adress…………………………………………………………………………………………… 

Döden har inträtt datum………………………..Klockslag…………………Plats…………….. 

IFYLLS ALLTID AV SJUKSKÖTERSKA Ja Nej Saknas 

Närstående informerade om dödsfallet 

Den avlidne märkt med identitetsband 

Fotled/handled 

Smittorisk föreligger, typ?.......................................... 

Om Ja, märk även identitetsband 

Implantat, tex pacemaker eller insulinpump 

Om Ja kvittens för borttagande av implantat 

Tillvaratagna värdesaker 

Om Ja fyll i blankett ”Värdesaksförteckning” 

Klinisk obduktion enligt behandlande läkare 

Ansvarig läkare som utfärdar dödsbevis 

Namn………………………………………………… 

Ansvarig läkare meddelad per telefon/besök 

Ange vem/vilken………………………………….. 

Vet ej 

Om Nej, ansvarig sjuksköterska meddelar 

dödsfallet till: Sjuksköterska………………………………Läkare meddelad………………… 

Sjuksköterska (ovanstående uppgifter intygas) 

……………….. ………………………………………………………….............................. 

Datum Namnunderskrift + namnförtydligande 

Transport utförd av 

………………………………………………………………………………………………… 

Begravningsbyrå 

Bil 4 

81


VÄRDESAKSFÖRTECKNING 

Den avlidnes namn………………………………………………………………………… 

Personnr……………………………………………………………………………………… 

Adress, plats………………………………………………………………………………… 

Avlägsnade föremål från den avlidne 

…………………………………………………………………………………………………. 

…………………………………………………………………………………….…………… 

………………………………………………………………………………………………… 

…………………………………………………………………………………………………. 

………………………………………………………………………………………………… 

De avlägsnade föremålen förvaras 

…………………………………………………………………………………………………. 

………………………………………………………………………………………………… 

………………………………………………………………………………………………… 

…………………………………………………………………………………………………. 

Följande föremål medföljer den avlidne till bårhuset 

………………………………………………………………………………………………… 

………………………………………………………………………………………………… 

………………………………………………………………………………………………… 

………………………………………………………………………………………………… 

………………………………………………………………………………………………… 

Datum…………………….. 

Underskrift Bevittnas 

Namn……………………………… Namn………………………………… 

Adress…………………………….. Adress……………………………….. 

Tel………………………………… Tel…………………………………….. 

Bil 5 

82


INTAGNINGSKRITERIER FÖR DE PALLIATIVA 

PLATSERNA PÅ KORTTIDEN 

På Korttidsenheten i Skara kommun finns två särskilt inredda rum där man 

erbjuder lindrande vård vid accelerande sjukdomsförlopp då ingen botande vård 

längre är aktuell. Målet är att kunna erbjuda livskvalitet för den sjuke där vården 

utgår från både fysiska, psykiska, sociala och andliga behov. Vid de båda 

rummen finns ett rum med pentry med tillgång till övernattningsmöjligheter för 

anhöriga samt även möjlighet för övernattning inne hos den sjuke på rummet om 

så önskas. Rummen är hemtrevliga, försedda med TV och inredda med mjuka 

färger som harmoniserar. De särskilt inredda platserna är till för dem som trots 

sin sjukdom kan tillgodogöra sig den vård som erbjuds på dessa platser. 

För att bedriva en bra vård är man beroende av en kompetent personalstyrka. På 

enheten finns det specialutbildad personal att tillgå som kan samtala om svåra 

frågor som berör döendet. Ständig utbildning och uppdatering ges till personalen 

i nyheter inom palliativ vård. För att kunna ge en god vård krävs även ett 

fungerande teamarbete mellan olika yrkesprofessioner. 

Före beslut av plats skall en vårdplanering ha skett där olika kriterier vägs in för 

en helhetsbedömning. Beslut om plats fattas av medicinskt ansvarig 

sjuksköterska tillsammans med äldreomsorgschef. 

På enheten finns följande resurser att tillgå 

2008-11-13 

Bil 6 

Korttidsenheten är bemannad med sjuksköterska hela dygnet. Samtliga 

sjuksköterskor har många års erfarenhet av palliativ vård och är väl insatta 

i symtomkontroll och att arbeta självständigt. Flera av dem har gått 

kortare utbildningar och någon har specialutbildning i palliativ vård. 

Kompetenta undersköterskor med lång erfarenhet. Några undersköterskor 

har en bredare kompetens i palliativ vård och arbetar som handledare åt 

övrig omvårdnadspersonal i vården. 

Omvårdnadspersonal/kompetensutvecklare med särskild kompetens i 

palliativ vård kan kallas in från övrig verksamhet till enheten vid behov. 

En läkare som har ansvaret för enheten. Kommer till enheten dagligen på 

dagtid. Finns till hands vid medicinska frågor och funderingar. Vid natt, 

kväll och helg kan man via Sjukvårdsrådgivningen få direktkontakt med 

jourhavande distriktsläkare. 

83

Kurator finns tillgänglig dagtid och kan ge stöd till den sjuke och 

närstående under vårdtiden och därefter. Det kan handla om att vara 

samtalspartner eller kanske om praktiska problem som uppstår. 

Dietist finns till hands vid olika kostproblem som kan uppstå under 

sjukdomsperioden 

Arbetsterapeut och sjukgymnast finns under dagtid och kan vara 

behjälplig med att stödja olika kroppsfunktioner och möjligheter till egen 

aktivitetsförmåga och delaktighet 

Något av följande kriterier/prioritering beaktas före beviljad plats 

Vårdplanering skall alltid göras tillsammans med den sjuke och ev. 

anhöriga 

Den sjuke har gjort en ansökan till Hospice Gabriel och fått avslag eller 

kan tänka sig en sådan plats som alternativ 

Obotlig sjukdom och där aktiv palliativ vård behövs. Den sjuke bedöms 

att vara i livets slutskede 

Den sjukes mentala tillstånd är sådant att han/hon kan tillgodogöra sig 

vården på dessa platser 

Social situation, anhöriga/närstående finns aktivt med hos den sjuke. 

Behov av övernattningsmöjlighet för anhöriga/närstående 

Krisreaktion på grund av situationen, behov av mycket stöd 

84

Handlingsprogram för vård i livets slut.pdf - Skara kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?