Lettland - Sida

Lettland
När Lettland återvann sin självständighet från Sovjetunionen
1991 inleddes ett omfattande reformarbete. För att stödja
omvandlingsprocessen i riktning mot demokrati och
marknadsekonomi ger Sverige bistånd inom en rad olika områden.
LANDFAKTA
Det svenska utvecklingssamarbetet med Lettland ska främja säkerhetsgemenskapen, fördjupa
demokratins kultur, stödja en socialt hållbar ekonomisk omvandling samt stödja en
miljömässigt hållbar utveckling.
Ett övergripande mål för det svenska utvecklingssamarbetet är att bidra till att Lettland blir
medlem i EU. Därför prioriteras insatser som främjar Lettlands integration i Europa, med
särskild inriktning på det anpassningsarbete som krävs för ett framtida medlemskap i EU.
Som den största bilaterala givaren har Sverige en central roll. Ansvaret för utvecklingssamarbete
med Lettland (och övriga Central- och Östeuropa) är delat mellan UD, Svenska
institutet och Sida. Biståndet som kanaliseras genom UD har inriktning på säkerhetsfrämjande
insatser, samt tull- och polissamarbete. Svenska institutet svarar för samarbete
kring kultur, högre utbildning, stipendier och ett program som syftar till att utbilda den
rysktalande delen av befolkningen i lettiska. Sverige bidrar även till EU:s biståndsprogram
Phare som har ett omfattande bistånd till bland annat Lettland.
Den största delen av biståndet går via Sida, och rör i huvudsak tekniskt samarbete för stöd
till reformprocessen inom olika samhällsektorer. Det inriktas på strategiska insatser, främst
för kunksapsöverföring och utveckling av landets institutioner.
Utveckling av näringslivet. Lettland har genomgått en ekonomisk omvandling, från planekonomi
till marknadsekonomi. Privata sektorn spelar en allt större roll och ekonomin visar
tydliga tecken på återhämtning. Ekonomiska refomer har genomförts för att främja ett
fungerande näringsliv. Sverige ger bistånd till utvecklingen av det lettiska näringslivet,
främst för att undanröja institutionella brister som hämmar privatiseringarna och utländska
investeringar. I denna kunskapsöverföring är internationella kurser ett viktigt instrument.
StartÖst ger stöd till svenska små- och medelstora företag som etablerar sig i de baltiska
länderna. Syftet med programmet är att minska företagens risk och bidra till att produktion
snabbt kan komma igång. Stödet är avsett för utbildning av den baltiska samarbetsparten,
och ges i form av avskrivningslån. Mindre lån kan även ges för investeringar.
Andra exempel på projekt med inriktning på näringslivet är ett utbildningsprogram för
styrelsearbete, samt utbildning i industridesign och produktutveckling. Sida har även
bidragit till uppbyggnaden av Latvian Banking College i Riga. Sida stödjer också samarbetsprojekt
mellan handelskammare och småföretagarorganisationer.
Skogen är en av Lettlands viktigaste naturtillgångar. Flera svenska insatser har gjorts för att
främja ett långsiktigt hållbart skogsbruk.
Bank- och finansmarknaden. Svenskt stöd går till att utveckla den lettiska bank- och kapitalmarknaden.
Genom Nordiska investeringsbanken bidrar Sverige med medel till den lettiska
investeringsbanken för att främja investeringar i lettiska företag.
För att stärka banksystemen i de baltiska staterna bidrar Sverige till en riskkapitalfond som
ger lån till lettiska banker.
Offentlig förvaltning. Svenskt stöd till reformer inom den offentliga sektorns förvaltning har
skett på både lokal och central nivå. Statliga verk från Sverige, som Luftfartsverket, Riksskatteverket
och Sjöfartsverket, har bidragit till förnyelsearbete inom motsvarande myndigheter
i Lettland. Insatser görs också för att stärka det lettiska rättsväsendet.
Sida stödjer privatiseringen av mark och fastigheter i Lettland genom utvecklingen av
lantmäteri och fastighetsregister. Det svenska lantmäteriverket arbetar sedan 1992 tillsam-

STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT
UTVECKLINGSSAMARBETE
105 25 Stockholm
Besök: Sveavägen 20
Telefon: 08-698 50 00
Telefax: 08-698 56 15
mans med den lettiska lantmäterimyndigheten för att bygga upp ett fastighetsregister,
utveckla fastighetslagstiftning och system för värdering av mark och fastigheter.
Sociala sektorn. För att Lettlands ekonomi ska kunna fortsätta att utvecklas krävs ekonomiskt
hållbara system för socialförsäkring, sjukvård och socialtjänst. Samarbetet inom det sociala
området är på väg att bli ett av de viktigaste samarbetsområdena. Det inriktas på att utveckla
nationella system och institutioner inom socialförsäkringar, socialtjänst och omsorgssystem,
samt organisation och planering inom hälso- och sjukvården. Sida finansierar även
en svensk socialförsäkringsexpert som arbetar vid Världsbankens kontor i Riga.
Energi och miljö. Ett starkt importberoende i kombination med ineffektiv energianvändning gör
att reformer inom energisektorn har hög prioritet. Svenskt bistånd till energisektorn har
använts för rådgivning inför renovering och effektivisering av fjärrvärmesystemen i Jelgava
och Riga.
Inom ramen för Östersjöprogrammet, ett åtgärdspaket för att rena Östersjön, är Sverige
med och finansierar vatten- och avloppsreningsprojekt i Liepaja, Riga och Daugavpils.
Enskilda organisationer. I den svenska biståndspolitiken läggs stor vikt vid enskilda organisationers
insatser. I Lettland stödjer Sida bland annat svenska Rädda Barnens samarbetsprojekt
med lettiska barnrättsorganisationer. Andra exempel är Sveriges Riksidrottsförbunds projekt
för att utveckla den lettiska folkrörelseidrotten, och svenska Röda Korsets stöd till lokala
Rödakorsorganisationer.
Lettland ligger vid Östersjön mellan Estland och Litauen. Från 1200talet
fram till 1918 kontrollerades letterna av tyskar, svenskar (1621–1710)
och ryssar. Under mellankrigstiden hann Lettland med 20 år av
självständighet, innan Sovjetunionen ockuperade landet1940. Drygt 50
år senare, den 21 augusti 1991, blev Lettland åter självständigt.
Under andra världskriget förlorade Lettland närmare en fjärdedel av
befolkningen. Mer än 100 000 letter deporterades till Sibirien. Samtidigt
skedde en omfattande inflyttning av ryssar. Denna ”russifiering” har skapat
djupa sår i det lettiska samhället. På senare år har den lettiska andelen
av befolkningen ökat. Idag utgör letterna 52 procent av befolkningen, medan
den ryska andelen minskat till 34 procent.
Efter att Gorbatjov kom till makten 1985 ökade möjligheterna
för oppositionella grupper att göra sig hörda i Sovjetunionen. 1986 bildades
en medborgarrättsgrupp i Lettland. 1990 antogs en deklaration om
återupprättandet av lettisk självständighet. I januari 1991 samlades 700 000
letter för att försvara sitt lands självständighet. Det sovjetiska inrikes-
ministeriets specialtrupper gick till attack med lettiska dödsoffer som följd.
Under ockupationstiden var Lettlands ekonomi hårt bunden till
den sovjetiska. Självständigheten skapade allvarliga ekonomiska problem.
Industri- och jordbruksproduktion föll kraftigt, samtidigt som arbetslöshet
och inflation ökade. 1991 inleddes ett ekonomiskt reformarbete. Förutsättningar
skapades för privat äganderätt och företagsamhet. Många
problem återstår dock att lösa, bland annat privatisering av de stora
industriföretagen. Majoriteten av befolkningen lever fortfarande under
existensminimum. Inkomstskillnaderna är stora.
Under de senaste åren har Lettlands handel ökat kraftigt. En klar
trend är att utrikeshandeln med väst ökar på bekostnad av handeln med
öst. Ryssland har dock förblivit en stor handelspartner.
Lettland blev medlem i FN 1991. Sedan dess har man aktivt strävat
efter att få plats i så många internationella samarbetsorgan som möjligt.
Man har ett nära samarbete med EU (Europa-avtal) och hoppas på ett fullt
EU-medlemskap inom en tio-årsperiod.
Nyckeldata
Yta: 64 600 km2 Huvudstad: Riga
Befolkning: 2,5 miljoner
Valuta: 1 lat =13,16 SEK
Befolkningstillväxt/år: – 1,2 %
Förväntad livslängd vid födseln:
69 år
BNI/invånare: 2 270 USD
Köpkraft (USA=100): 12,5
Ekonomisk tillväxt
1995 – 1,6 %
1996 2,3 %
1997 (beräknad) 4,0 %
Skuldtjänstkvot
Räntor och amorteringar på statsskulden
i förhållande till exportvärdet:
1,6 %
Viktigaste exportvaror
Timmer, trävaror, textilier,
livsmedel, metaller.
Näringarnas andel av BNP
(Andel av arbetskraften inom
parentes)
Jordbruk 9 % (16 %),
industri 34 % (40 %),
tjänstesektorn 54 % (44 %)
LANDFAKTA
Svenskt bistånd 1996
Utbetalningar, miljoner SEK
Sida:
Hälsovård 0,8
Naturbruk 5,8
Sociala frågor 7,7
Infrastruktur 6,7
Näringsliv 4,7
Förvaltningsuppbyggnad 11,1
Övrigt 3,1
Andra myndigheter och UD:
Naturvårdsverket 3,8
Statens strålskyddsinstitut 1,2
Svenska institutet 0,2
Sveriges lantbruksuniversitet 0,1
UD 33,2
Summa 78,5
Källor: World Development Report 1997,
Human Development Report 1997,
Sveriges internationella samarbete,
statistisk årsbok 1996
www.sida.se, info@sida.se F8929/nov1997