Bilden av Afrika - Sida

Bilden av Afrika 

– en kvalitativ analys av den bild 

som förmedlas av Afrika i tre kanaler 

2013-04-11

Innehåll 

1. Bilden av Afrika s. 4 

1.1 Bakgrund s. 4 

1.2 Syfte s. 4 

1.3 Metod s. 4 

1.4 Materialinsamling s. 5 

1.5 Avgränsningar s. 5 

2. Bilden av Afrika i svenska medier s. 7 

2.1 Inledning s. 7 

2.2 Metod och urval s. 7 

2.3 Redovisning av material s. 7 

2.4 Ämnen s. 8 

2.5 Huvudaktör s. 8 

2.6 Geografi s.8 

2.7 Åsikts- och nyhetsmaterial s. 9 

2.8 Bilden i affärspress s. 9 

2.9 Vems perspektiv finns representerat? s. 10 

2.10 Journalisters bild av Afrika s. 10 

2.11 Bilderna av Afrika s. 11 

2.12 Sammanfattning och reflektioner utifrån mediebilden s. 12 

3. Bilden av Afrika i svenska insamlingskampanjer s. 14 

3.1 Om insamlingskampanjerna s. 14 

3.2 Passiv eller aktiv? Objekt eller subjekt? s. 15 

3.3 Ung eller gammal? Kvinna eller man?’ s. 16 

3.4 Stad eller landsbygd? s. 17 

3.5 Statisk eller dynamisk? s. 17 

3.6 Framtid eller dåtid? Framgång eller tillbakagång? s. 18 

Bilden av Afrika © TNS 2013 

2

3.7 Vilka delar av Afrika förekommer i kampanjerna? s. 18 

3.8 Sammanfattande slutsatser s. 18 

4. Bilden av Afrika i granskade läromedel s. 20 

4.1 Vilken plats tar Afrika? s. 20 

4.2 I vilka sammanhang skildras Afrika? s. 21 

4.3 Statiskt eller dynamiskt? Framtid eller dåtid? Framgång eller tillbakagång? s. 22 

4.4 Ung eller gammal? Kvinna eller man? s. 23 

4.5 Passiv eller aktiv? Subjekt eller objekt? s. 24 

4.6 Stad eller landsbygd? s. 24 

4.7 Vilka delar av Afrika förekommer i läroböckerna? s. 25 

4.8 Sammanfattande slutsatser s. 25 


3

1. Bilden av Afrika 

1.1 Bakgrund 

Människors bild av verkligheten förändras långsamt. Uppfattningar, föreställningar och intryck, som 

inte rör människors omedelbara vardag utan en omvärld som man emellanåt kommer i kontakt med 

via olika kanaler, tenderar att dröja sig kvar och bli otidsenliga och opåverkade av förändringar som 

faktiskt sker och har skett. Bilden av omvärlden kan bli förlegad och grunda sig på förhållanden och 

faktauppgifter som är flera decennier gamla. Statistiska Centralbyrån (SCB) genomför årligen på 

uppdrag av Sida en attitydundersökning om svenskarnas syn på global utveckling och bistånd. Några 

av frågorna rör sakförhållanden om social utveckling i olika afrikanska länder. Undersökningen visar 

att svenskarnas bild av exempelvis barnadödlighet och analfabetism är otidsenlig och att bilden av 

utvecklingen i Afrika är överdrivet negativ. Den utveckling som skett de senaste 20 åren tycks, i alla 

fall i denna bemärkelse, inte ha påverkat svenskarnas bild av Afrika. 

I tidigare undersökningar som Sida genomfört framgår att de kanaler som i störst utsträckning formar 

vår bild av Afrika är: 

- Massmedia 

- Insamlingskampanjer 

- Läromedel för skolan 

1.2 Syfte 

Syftet med studien är att med en kvalitativ analys beskriva bilden av Afrika i tre olika kanaler: 

- Ett urval av massmediala kanaler 

- Läroböcker för högstadium och gymnasium 

- Insamlingskampanjer 

1.3 Metod 

Analysen har genomförts genom en dimensionalisering av text- och bildinnehåll. Den här analysen är 

avgränsad till följande dimensioner: 

Passiv – Aktiv / Objekt – Subjekt 

Kvinna – Man 

Ung – Gammal 

Stad – Landsbygd 

Statisk – Dynamisk 

Framgång – Tillbakagång 

Framtid – Dåtid 


4

Genom en dimensionalisering av innehållet, utifrån på förhand bestämda begrepp i motsatspar, får 

analysen en struktur som är lätt att följa och det blir också möjligt att översiktligt kvantifiera 

observationerna, till exempel om män eller kvinnor förekommer på bild oftast eller om innehållet i 

en viss text främst handlar om framtid eller dåtid. 

Den bild som kommuniceras av Afrika påverkas i stor utsträckning av i vilket sammanhang och under 

vilket tema som afrikanska exempel och illustrationer förekommer. I analysen redogörs det därför för 

vilken påverkan sammanhanget har på intrycket av text och bild där Afrika förekommer. 

1.4 Materialinsamling 

Materialet från de massmediala kanalerna som listas nedan inhämtas via TNS Sifo:s egna databaser. 

Materialet bearbetas i enlighet med ovan men vi anlägger även ett antal andra kvalitativa variabler 

för att bättre kunna förstå vilka ämnen/perspektiv som diskuteras och vilken ton (positivt, neutralt 

eller negativt). 

Urvalet av läroböcker i samhällskunskap och geografi för högstadium och gymnasium har gjorts av 

Sida. Läromedlen har beställts i den senast tillgängliga upplagan från respektive förlag. 

Material från insamlingskampanjer har elektroniskt skickats till TNS Sifo från respektive organisation 

eller funnits tillgängligt på respektive kampanjsajt. 

1.5 Avgränsningar 

Medieanalysen är begränsad till följande mediekanaler: 

Dagens Nyheter Göteborgs-Posten 

Svenska Dagbladet SVT Rapport 

Sydsvenskan TV4-nyheterna 

SR Ekot Dagens Industri 

Veckans Affärer 

Den tidsperiod som analyserats är 2013-01-01 till 2013-03-23. 

Analysen av läromedel i samhällsvetenskap för högstadium och gymnasium i Sverige är avgränsad 

till följande titlar: 

Wergel, Karin m.fl. Samhälle idag, SOL 3000. Natur & Kultur 2010. 

Bengtsson, Bengt-Arne. Zigma 1, 2 och 3. Liber 2012. 

Brolin, Krister m.fl. Forum Samhällskunskap 123. Sanoma 2012. 

Östman, Peter. Geografi 1 och 2. Liber 2011. 

Thorstensson, Per m.fl. Geografi 7 och 8. Natur & Kultur 2008. 


5

Analysen av insamlingskampanjer är begränsad till följande organisationers kampanjer under 2012: 

- Röda Korset 

- Läkare utan gränser 

- Rädda Barnen 

- Radiohjälpen 

- Action Aid 


6

2. Bilden av Afrika i svenska medier 

2.1 Inledning 

Konflikter har ett högt nyhetsvärde vilket också återspeglas i den nyhetsvärdering som både världsmedier 

men även svenska medier gör. I svenska medier har händelserna i länder som Mali och Algeriet som präglat 

den svenska nyhetsagendan. 

Det finns dock en annan bild och som framför allt beskriver utvecklingen söder om Sahara och då med 

fokus på ekonomisk utveckling och investeringar. Det finns alltså en bild som bryter mot den tidigare 

dominerande, och bitvis fördomsfulla, bilden av Afrika som utsatt och eftersatt kontinent när det gäller 

utveckling och välstånd. 

2.2 Metod och urval 

I undersökningens mediedel har ett urval genomförts för att ta fram de artiklar som ingår i analysen. I 

sökmotorn som använts för att få fram de aktuella tidningsartiklarna användes sökordet ”Afrika”. För att 

även få fram de mest relevanta artiklarna har endast de artiklar som har ”Afrika” i rubrik och ingress tagits 

med. I urvalet ingår endast artiklar från tryckt press och inte från tidningars webb-bilagor. För etermedia 

användes ordet ”Afrika” för hela inslagen. Perioden för undersökningen var satt till den 1 januari t.o.m. 22 

mars 2013. Totalt har 126 artiklar/inslag bildat underlag för analysen/undersökningen. 

Viktigt att notera är att enskilda länder inte har använts som sökord och att artiklar om enskilda länder 

därför kan saknas i materialet. För att nå en större exakthet rekommenderas en fördjupad 

studie/medieanalys. 

2.3 Redovisning av material 

Vilket ämne är i fokus i införandet? 

4% 

2% 2% 

12% 

26% 

21% 

33% 


Konflikt/terrorism/säkerhet 

Övrigt/ annat 

Ekonomi/affärer/export 

Politik 

Humanitär 

Bistånd 

Religion 

Vem är huvudaktör i införandet, om 

någon? 

4% 2% 2% 

Journalist 

4% 

Företag 

9% 

13% 

18% 

48% 

Övriga 

Forskare/ Expert 

Privatperson 

Organisation 

Myndighet 

Politiker Alliansen 

7

43% 

2.4 Ämnen 

Ur geografiskt perspektiv - vad är i fokus? 

6% 

Terrorism, konflikt och säkerhet är det ämne som är mest förekommande under perioden och i de 

utvalda artiklarna. Det handlar främst om konflikten i Mali, gisslandramat i Algeriet samt USA:s krig 

mot terrorism som nu flyttats till Afrika bland annat genom nya drönarbaser. 

Under övriga och icke kategoriserade ämnen återfinns bland annat artiklar om kulturella event, 

resetips och frågor om natur och miljö. Exempel här är den afrikanska filmfestivalen i Burkina Faso, 

Safari tips och hoten mot noshörningar och elefanter. 

Som tredje mest rapporterade ämne återfinns frågor relaterade till ekonomi, dessa återfinns till 

största del i affärspress. 

Humanitära- och biståndsfrågor utgör en begränsad del av publiciteten. Vid ett flertal tillfällen 

diskuteras bistånd i relation till ekonomisk utveckling genom företagande, där frågor om 

företagande och ekonomiska investeringar får större utrymme än biståndsfrågor. Exempel på detta 

är ett reportage i TV4 om svenska medicinföretag som är i Zambia på uppdrag av Sida och ett 

reportage i SVT om företagande för ekonomisk utveckling i Etiopien. Denna typ av publicitet skulle 

kunna ses i relation till den debatt som förs inom biståndspolitiken. 

2.5 Huvudaktör 

Huvudaktörer tas endast med i statistiken om en person eller företag tar ut en större del av utrymmet i 

artikeln, i 59 av de 126 artiklarna finns ingen huvudaktör. I publiciteten är det främst journalister som är 

huvudaktörer och då främst genom ledare, analyser och krönikor. Även företag återfinns som huvudaktörer 

och då främst i artiklar om ekonomi i affärspress. Övriga aktörer är framför allt utländska politiker men 

även olika kulturpersonligheter. 

2.6 Geografi 

Då sökordet ”Afrika” använts vid urvalet är 51 % av artiklarna tydligt fokuserade på Afrika som kontinent. 

Även de som fokuserar på enskilda länder utgör en stor del av publiciteten med 43 %. Bland de länder som 

är i fokus är det framför allt Mali (konflikten), Algeriet (gisslandramat), Kenya (presidentvalet) som får 

utrymme. Däremot är en mycket liten del av publiciteten fokuserade på regioner i Afrika. De regioner som 

omnämns är Afrika söder om Sahara samt norra Afrika. 


51% 

Afrika som kontinent 

Land 

Region 

15% 

Är införandet åsikts- eller 

nyhetsmaterial? 

2% 1% 

82% 

Nyhet 

Analys/ krönika 

Ledare 

Insändare 

8

2.7 Åsikt- och nyhetsmaterial 

Majoriteten av materialet är i nyhetsform, 82 % och en mindre del åsiktsmaterial, 18 %. Åsiktsmaterialet 

återfinns främst i krönikor på P1:s hemsida, analyser av korrespondenter på SVT och krönikor och ledare i 

Dagens Industri samt Dagens Nyheter. 

2.8 Bilden i affärspress 

Extra fokus har lagts på affärspressens skildring av Afrika. Vi har i den här studien valt att begränsa oss till 

källorna Dagens Industri och Veckans Affärer när vi diskuterar affärspress. Under perioden publiceras 17 

artiklar i Dagens Industri samt två artiklar i Veckans Affärer med tydligt fokus på Afrika. Majoriteten av 

artiklarna återfinns i den bilaga/specialnummer som Dagens Industri ger ut i samband med toppmötet i 

Davos. Bilagan/specialnumret fokuserar närmast på Afrika som tillväxtzon och investeringsmöjligheterna. 

Huvudaktör i affärspress är främst företag men även journalister. I de artiklar där företag är huvudaktörer 

handlar publiciteten om möjligheter i den växande telekombranschen i Afrika. Både Dagens Industri och 

Veckans Affärer har längre reportage från Kenya med intervjuer med företag som arbetar med 

mobiltelefoni och internet i landet. Dessa är av positiv vinkling med fokus på framtidsmöjligheter både för 

Kenyaner och för utländska och svenska företag. Artiklarna tar både upp positiva möjligheter för de fattiga 

på landsbyggden som genom mobiltelefoner får förbättrad tillgång till el och kommunikation. Mestadels 

diskuteras de investeringsmöjligheter som finns för stora företag som Ericsson och Nokia. 

Den geografiska verkligheten som beskrivs i affärspress är till skillnad från materialet som helhet mer 

tydligare fokuserat på Afrika som begrepp/ kontinent snarare än på enskilda länder. I likhet med materialet 

i övrigt är det i fackpress främst nyheter snarare än ledare och krönikor. Både nyheter och åsiktsmaterial i 

affärspress är till största del från ett svenskt perspektiv. När exempelvis analyser för Afrikas ekonomi görs 

är det genom svenska experter snarare än någon från Afrika, dock finns exempel på det motsatta. Den 

generella bilden i både text och bild i affärspress är av en vit framgångsrik man i stadsmiljö. Tydligt är att få 

kvinnor är enskilt representerade i text och bild, framför allt Afrikanska kvinnor skiner med sin frånvaro. 


9

2.9 Vems perspektiv finns representerat? 

För att mer specifikt se till vem som får utrymme i publiciteten av Afrika har undersökningen försökt 

kartlägga utifrån vems perspektiv frågorna diskuteras. Vem får tala, analysera och synas i bilden av Afrika? 

Det är inte enbart i affärspress som perspektivet tydligt är svenskt utan även i de övriga medierna. Av de 

126 artiklarna som finns med i urvalet är 50 tydligt från ett svenskt perspektiv där till exempel svenska 

företagare eller experter blir intervjuade. Från ett afrikanskt perspektiv är det 11 artiklar som tydligt 

fokuserar på personer eller företag från Afrika och majoriteten av dess återfinns de flesta i SVT eller 

Sveriges Radio. De resterande 65 artiklarna saknar eller har ett mer begränsat fokus. 

De mönster som kan tydas av den analyserade publiciteten här är att det är personer som är aktiva snarare 

än passiva som står i fokus, personer som står för framgång. Det tenderar även att vara utifrån mäns 

snarare än kvinnors perspektiv, utspelat i stadsmiljö snarare än från landsbyggden. Då dessa endast är 

tendenser finns exempel på motsatsen om än mycket färre. 

Afrikanska kvinnor finns representerade i den analyserade publiciteten och då främst i samband med politik 

eller ekonomi, i motsats till den ”traditionella – statiska” bilden av Afrika. Exempel på de politiska 

sammanhangen är en längre intervju med Liberias nya president i SvD och en med Tanzanias minister för 

naturresurser, som en del i Erika Bjerströms reportageserie ”det nya Afrika” för SVT nyheter. 

Reportageserien fokuserar på Afrikas ekonomiska framgångar bland annat genom ett reportage från 

Zanzibar om kräftodling som ger ekonomiska möjligheter för kvinnor på ön. Ett annat reportage handlar om 

kvinnliga företagare med fokus på Etiopiens mest framgångsrika kvinnliga företagare. 

Som beskrivits tidigare finns det i majoriteten av de analyserade artiklarna ingen tydlig huvudaktör, istället 

är det flera aktörer som tar plats eller så saknas huvudaktör helt. Om en huvudaktör däremot finns är det 

journalister eller företag. 

2.10 Journalisters bild av Afrika 

Artiklar där tonen sätts av journalister är främst ledare, krönikor och analyser där fokus i huvudsak ligger på 

två ämnen; ekonomi och säkerhet. Intressant är att även kultur och upplevelser återfinns bland 

återkommande ämnen som behandlas av journalister. När ekonomi diskuteras är det främst om länderna 

söder om Sahara, som ofta diskuteras utifrån att det är den snabbast växande regionen i världen. När 

däremot konflikt och terrorism är uppe på dagordningen är det främst med fokus på de nordafrikanska 

länderna. I analyser av händelserna i Mali och Algeriet diskuteras al-Qaida och andra militära islamistiska 

gruppers aktivitet i norra Afrika. Under övriga ämnen som debatteras av journalister återfinns främst 

kulturella events, bokrecension samt tips och råd om resa i Afrika. Den kände författaren Henning Mankell 

utmärker sig under perioden genom sina framträdanden i samband med mötet i Davos. Han uttalar sig 

positivt till att västvärlden nu ser Afrika och dess möjligheter och inte enbart problem, både i egna 

debattartiklar och i intervjuer. I publiciteten om Mankell vid Davos, presenteras han som att ge en ”röst åt 

Afrika” (Göteborgs-Posten 2013-01-24), ett exempel som kan ses som beskrivande för diskursen i svensk 

media i urvalet under den analyserade perioden. En diskurs som till viss del beskriver Afrika som oförmöget 

att själv beskriva och diskutera både dess framgångar och problem. 


10

2.11 Bilderna av Afrika 

96 av de 126 artiklarna i urvalet för analysen har bild. Bilderna i koppling till artiklar om Afrika är generellt 

sett blandade med allt ifrån djur och natur till bilder från börsen i Dar es-Salaam, till politiker och de 

traditionella bilderna på kvinnor och barn in konfliktdrabbade områden. När man ser närmare till de artiklar 

där personer finns med på bild är det generellt sett en aktiv bild av Afrika med människor i rörelse antingen 

fysiskt eller genom sina handlingar så som företagande som porträtteras. Totalt sett finns fler män på bild 

än kvinnor i de analyserade artiklarna. Det är däremot en mer jämn bild mellan unga och gamla. I bilderna 

liksom i text är det en större del som skulle kunna kopplas till framgång snarare än tillbakagång. 


11

2.12 Sammanfattning och reflektioner utifrån mediebilden 

Bilden av Afrika i svenska medier präglas ofrånkomligen av den agenda som är gällande för de stora 

världsmedierna. Här har konflikter högt nyhetsvärde och därför blir det naturligt att det också är 

händelseutvecklingen i länder som Mali och Algeriet som präglar den svenska nyhetsagendan. 

Det finns dock en annan bild och som framför allt beskriver utvecklingen söder om Sahara och då med 

fokus på ekonomisk utveckling och investeringar. Det finns alltså en bild som bryter mot den tidigare 

dominerande, och bitvis fördomsfulla, bilden av Afrika som utsatt och eftersatt kontinent när det gäller 

utveckling och välstånd. En iakttagelse är att mediernas fokus på humanitära- eller biståndsrelaterade 

frågor har en begränsad närvaro i publiciteten. 

Då undersökningen har tagit sin utgångspunkt i material inhämtat med sökbegreppet ”Afrika” har 

undersökningen därmed utelämnat enskilda länder eller regioner som nämns i samband med Afrika. Ett 


12

skönjbart mönster är att man oftare nämner kontinenten före landet. Länderna står därmed inte i ”första 

rummet” utan bäddas oftare in i en afrikansk kontext. 

Bilden av Afrika beskrivs ofta utifrån ett svenskt perspektiv. I sak är det inte märkligt att bilden skildras 

utifrån de initiativ eller engagemang som exempelvis svenska företag har i Afrika. Det går dock att 

konstatera att det är mindre vanligt att svenska medier hämtar expertis eller analys direkt från Afrika. 


13

3. Bilden av Afrika i svenska 

insamlingskampanjer 

3.1 Om insamlingskampanjerna 

De insamlingskampanjer som pågått under 2012 har till övervägande del haft en tematisk avgränsning 

snarare än en geografisk. Kampanjernas fokus har bara i undantagsfall varit en särskild region eller konflikt i 

världen. Snarare har de handlat om perspektiv på konflikter och kriser eller olika globala problem i vid 

bemärkelse, såsom HIV, undernäring, malaria eller civilbefolkningens utsatthet i konfliktzoner. Några 

insamlingsorganisationer väljer i sina kampanjer att ta utgångspunkt i givarens vardag och tillvaro. Nedan 

beskrivs några exempel på kampanjer som bedrivits under 2012 (och i viss mindre utsträckning även under 

2011) för att ge en bild av hur materialet har sett ut. 

Rädda Barnens kampanj ”Livets lotteri” visar ur ett filosofiskt perspektiv sannolikheten för att ett barn som 

föds till världen föds just i Sverige (0,08 %). En webbaserad slumpgenerator ger mottagaren en bild av den 

värld de hade kunnat födas i om slumpen velat annorlunda, exempelvis afrikanska, latinamerikanska och 

asiatiska länder visas med några faktauppgifter om fattigdom och ohälsotal. Varken Afrika eller någon 

annan kontinent är utpekad som mottagare av insamlingen. Den tar istället ett universellt perspektiv och 

förhåller sig till människor som en del av en global helhet. 

Läkare utan gränser har de senaste åren genomfört kampanjer som till stor del haft ett opinionsbildande 

syfte. Kampanjerna har varit inriktade på globala, eller i vart fall gränsöverskridande problem och kriser, 

snarare än geografiskt avgränsade problem. Kampanjen ”Du har malaria”, precis som Rädda Barnens 

kampanj ovan, fokuserar inte på den fattiga delen av världen utan sprider istället en virtuell form av malaria 

bland svenskarna för att illustrera hur lätt det är att få sjukdomen och hur lätt och billigt den kan botas. Inte 

heller här beskrivs Afrika särskilt som mottagare av hjälpen, trots att malaria är ett stort problem på den 

afrikanska kontinenten. Kampanjen handlar istället om att flytta problemet till den svenska allmänhetens 

vardag och illustrera hur lätt det är att råda bot på problemet med små resurser. 

”Få tyst på eländet” är en kampanj från Läkare utan gränser som handlar om sju olika kriser, varav fyra från 

den afrikanska kontinenten; Centralafrikanska republiken, Sudan, Somalia och Kongo-Kinshasa. Kampanjen 

visar hur konflikterna och våldet påverkar människor i deras vardag. Målet för kampanjen är att lindra 

civilbefolkningens lidande och att göra de utsattas röster hörda. Kampanjen har ett mer traditionellt tilltal 

än tidigare nämnda kampanjer. Det är tydligt vem som är mottagare för hjälpen och varför. 

Radiohjälpens insamling vänder sig ofta till afrikanska mottagare. De skildras på olika vis i insamlingens 

kommunikation, främst genom kortare filmer med fokus på en eller ett antal individer vars livssituation 

förändrats delvis tack vare insamlingen. Malawi var under 2012 ett av de mottagarländer som användes i 

insamlingens kommunikation. 


14

Röda Korset lanserade under slutet av 2012 kampanjen ”Är du med människa?”. Det finns inget geografiskt 

eller tematiskt fokus för kampanjen. Den vädjar generellt till medmänsklighet genom att visa dokumentära 

bilder från olika ej namngivna katastrofer, konflikter och kriser. Kampanjens print- och filmmaterial visar 

flera bilder från afrikanska kriser men de kommenteras inte vidare. För mottagaren upplevs sannolikt 

bilderna som bekanta då de ser ut att vara hämtade från nyhetssändningar och tidningarnas 

bildrapportering från olika katastrofer och konflikter. 

Insamlingsorganisationen Action Aid har i större utsträckning än andra organisationer geografiskt 

avgränsade teman och syften med sina insamlingar, ofta rör dessa Afrika. Ett genomgående fokus för 

organisationen är kvinnors situation och insamlingarna är också ofta riktade till kvinnor, utifrån 

ståndpunkten att det är där insamlingen gör störst nytta. Under 2012 samlade organisationen in gåvor från 

den svenska allmänheten i form av konkreta gåvokort där svenskarnas gåvor resulterar i att en familj får en 

get eller ett par kycklingar, eller att en by får tillgång till en utbildad barnmorska. Gambia, Senegal och 

Västafrika generellt har varit ett fokusområde för organisationen under 2012. 

Insamlingskampanjerna skapar ingen entydig eller homogen bild av afrikaner. Bilden skiljer sig inte bara 

mellan insamlingsorganisationerna och olika kampanjer utan framträder även i en och samma kampanj som 

mångfacetterad. Det finns dock några drag och perspektiv som återkommer i bild och text. 

3.2 Passiv eller aktiv? Objekt eller subjekt? 

Huruvida människor i bild och text beskrivs som aktiva eller passiva, som objekt eller subjekt, är naturligtvis 

avhängigt situation och sammanhang, vilket i insamlingskampanjerna till viss del styrs av syftet med 

insamlingen. Om sjukvård i ett katastrofområde är insamlingens mål kan det tyckas naturligt att visa 

människor som får vård av hjälporganisationens personal. Trots det präglas påfallande många bilder av 

afrikaner av aktivitet och handlingskraft. Många bilder visar människor som är på väg någonstans, snarare 

än passivt väntande. När deras tillvaro beskrivs och illustreras är det ofta i ett sammanhang där de är 

subjekt snarare än objekt. Detta gäller i synnerhet de kampanjer som lyfter fram resultatet av tidigare 

insamlingar – att ett barn fått möjlighet att börja skolan eller att någon blivit frisk efter att ha fått tillgång 

till sjukvård och återfått makten över sitt liv. 


Källa: Läkare utan gränser 

15

Några kampanjer visar människor som får sjukvård och akut läkarvård. De skildras som patienter, många är 

rädda, visar smärta, deras utsatthet är uppenbar och de befinner sig i ett passivt tillstånd i förhållande till 

läkarnas och sjukvårdspersonalens aktiva roll. Men i de flesta fall är även sjukvårdspersonalen afrikaner. 

Bilderna rymmer både aktivitet och passivitet, objekt och subjekt, makt och maktlöshet, allt inom den ram 

som förmedlar en bild av Afrika och afrikaner. Bilder där afrikaner hjälper, skyddar och räddar andra 

afrikaner förekommer i större utsträckning än bilder där västerländska hjälparbetare står för handling och 

aktivitet och afrikaner skildras som passiva mottagare av hjälp. 

På samma sätt påverkas bilden som förmedlas av Afrika av kampanjens övriga sammanhang. Röda Korsets 

kampanj ”Är du med människa?” visar bilder från katastrofer och konflikter i Afrika, men som en del av ett 

snabbt flöde av bilder, även från katastrofer som drabbat Västvärlden, Latinamerika och Asien. Bilderna 

visar hjälplösa människor i akut behov av hjälp, men inte i egenskap av afrikaner utan i egenskap av offer 

för katastrofer och konflikter. 


Källa: Action Aid 

3.3 Ung eller gammal, kvinna eller man? 

Det Afrika som vi får se i insamlingskampanjernas kommunikation är en ung kontinent. Bilder på barn, 

ungdomar och yngre vuxna dominerar, äldre personer ges inte lika stort utrymme. Barn och ungdomar 

berättar om sina liv, vilka problem de möter, vilka drömmar de har och i flera fall hur insamlingarna hjälpt 

dem att övervinna hinder, exempelvis ett funktionshinder eller att deras familjer inte haft råd att låta 

barnen gå i skolan. Flickor och pojkar, och kvinnor och män förekommer ungefär lika ofta i bild och text. 

Kvinnor porträtteras i större utsträckning i hushållet, med familjen eller sysselsatta med att bruka jorden 

samtidigt som de tar hand om sina barn. Insamlingsorganisationen Action Aid har ett uttalat fokus på 

kvinnors situation och det är även deras ambition att hjälpen ska nå just kvinnor. I Action Aids 

kommunikation förekommer därför av naturliga skäl främst kvinnor och flickor. De framträder ofta i 

egenskap av familjens ledare och talesperson. De tycks ansvara, inte bara för barn och hushåll, utan även 

16

för familjens försörjning. Den hjälp som den svenska allmänheten kan bistå med ska gå till kvinnor i just den 

rollen. 


Källa: Läkare utan gränser 

3.4 Stad eller landsbygd? 

Det kanske mest utmärkande med skildringarna av Afrika jämfört med Latinamerika eller Asien är att bilder, 

reportage och filmklipp från Afrika nästan uteslutande skildrar landsbygd och rurala miljöer. Insamlingar 

riktade till exempelvis konfliktens offer i Syrien eller katastrofdrabbade områden i Latinamerika visar i 

betydligt större utsträckning människor i stads- eller förortsmiljöer. Bilderna från Afrika kännetecknas av 

attribut förknippade med jordbrukssamhällen: boskap, enkla hus eller hyddor, tält, skördefält. Ytterst lite i 

den bild som förmedlas tyder på att många länder i Afrika genomgår en omfattande urbanisering. 

3.5 Statisk eller dynamisk? 

För att kunna beskriva bilden av Afrika som statisk eller dynamisk krävs en referenspunkt, ett tillstånd som 

insamlingskampanjernas uttryck kan förhållas till. Om referenspunkten utgörs av traditionella 

föreställningar om Afrika, hämtade ur en verklighet som är 30 år gammal, skulle kontinenten kanske 

beskrivas som konfliktfylld, fattig, på efterkälken, drabbad av katastrofer, kaotisk, sakna samhällelig 

infrastruktur osv. Med en sådan referenspunkt kan bilden av Afrika som den förmedlas idag i viss mening 

beskrivas som dynamisk. Flera inslag i kampanjerna visar exempel på samhällelig utveckling, individer som 

utvecklas, familjer vars livssituation förbättras och sjukdomar som bekämpas. I synnerhet beskrivs arbetet 

mot HIV/Aids som i viss mån framgångsrikt och att arbetet förändrat samhället lokalt. 

Ur andra perspektiv kan bilden beskrivas som statisk. Många attribut som historiskt och traditionellt 

förknippats med den afrikanska kontinenten finns kvar: barn som drabbas av svält och brist på rent vatten, 

samhällen i kaos, inbördeskrig och konflikter, epidemier och sjukdomar som drabbar människor utan 

tillgång till sjukvård. Dessa attribut ger en bild av en kontinent som inte rör sig framåt, som präglas av 

samma problem som förr. Det är dock viktigt att notera att många kampanjer inte alls tar sin utgångspunkt i 

dessa problem utan väljer andra perspektiv. Beskrivningarna av problemen i krisområdena finns med men 

17

står inte i fokus dessa insamlingars kommunikation. De visas inte upp som typiska afrikanska problem utan 

som mänskliga globala problem. 

3.6 Framtid eller dåtid? Framgång eller tillbakagång? 

En stor del av insamlingarna som rör Afrika går till hjälp i konfliktområden. Några av dessa konflikter har 

pågått under längre tid och situationen för civilbefolkningen har under lång tid varit svår. Berättelser och 

bilder från dessa konfliktområden kommunicerar sällan någon känsla av hopp, optimism eller framgång, det 

är civilbefolkningen som lever i skuggan av konflikten som skildras och det lidande de utsätts för tycks vara 

konstant. Dåtid och framtid är inte en dimension som lyfts fram, det handlar snarare om människor i stort 

behov av hjälp i nuet. Detta är dock inte signifikant för Afrika som kontinent. Utgångspunkten är sällan 

konflikter i Afrika utan konflikter i världen. Afrikanska konfliktzoner beskrivs sida vid sida med andra, ofta 

mer välkända konflikter, som exempelvis kriget i Syrien. 

Inslag från kampanjerna med mer berättande karaktär, som exempelvis Radiohjälpens kortfilmer, visar 

människors öden ur ett annat perspektiv. Det handlar oftast om unga människor och deras framtid. 

Insamlingen har gett dem bättre förutsättningar och en chans till en tryggare framtid. Men detta rör 

framtid och framgångar för enskilda individer. Insamlingarnas kommunikation når sällan samhällsnivån, 

men några undantag, som bekämpning av HIV/AIDS som nämnts tidigare. Berättelser om individer vars liv 

har förändrats av insamlingarna saknar emellertid inte betydelse för det helhetintryck man får av 

utvecklingen i Afrika genom kampanjerna. De signalerar att förändring och utveckling kan uppnås när hjälp 

når fram och individer som övervinner hinder kan lätt tolkas som symboler för ett land eller en kontinent 

som går framåt. 

Action Aids insamlingar har ett ännu mer direkt tilltal. 1020 kr räcker till en vattenpump som ska förse en 

by med rent vatten. För en gåva på 220 kr kan en familj få en get som bidrar till att ge mat och försörjning. 

Insamlingen visar att hjälpen går från en person till en annan. De bilder som illustrerar gåvokorten visar inte 

människor som svälter eller lider, utan barn och familjer som redan fått hjälp, barn som fått börja skolan 

eller ett nyfött barn som förlösts med hjälp av en utbildad barnmorska. Kampanjen signalerar på det 

individuella planet framgång och förändring. 

3.7 Vilka delar av Afrika förekommer i kampanjerna? 

Som nämnts flera gånger ovan förekommer konfliktområden ofta i insamlingar som rör Afrika. Såväl 

välkända konfliktzoner som områden i Sudan, Somalia och Kongo-Kinshasa, som mindre kända 

konfliktområden som Centralafrikanska republiken och Zimbabwe finns med i kampanjerna. Det är dock 

inte bara konfliktområden som skildras. Områden som är hårt drabbade av sjukdomar som HIV och Malaria 

och regioner som lider under svält och torka förekommer också, till exempel Malawi, Gambia och Senegal. 

3.8 Sammanfattande slutsatser 

Bilden av Afrika i svenska insamlingskampanjer kan beskrivas som mer mångsidig än ensidig. Det finns 

ingen tydlig likriktning i insamlingarnas perspektiv. Detta kanske främst tack vare att det i de flesta 

kampanjer saknas en tydlig geografisk avgränsning till just Afrika, insamlingarna är mer tematiskt än 

geografiskt avgränsade. 


18

Det finns dock några perspektiv och attribut som återkommer i kampanjerna och som sannolikt påverkar 

allmänhetens syn på Afrika. Insamlingskampanjerna väljer konsekvent att lyfta fram barn och unga 

människor framför äldre i sin kommunikation. Barn och unga skildras ofta utan att deras föräldrar eller 

andra vuxna finns med i bilden. Dessa bilder kan tolkas som att Afrika är en ung kontinent med en oskriven 

framtid och stor potential. De kan också tolkas som att kontinenten är kvar i ett utvecklingsstadium med 

mycket höga nativitetstal och låg medellivslängd. Bilder av barn utan sällskap av vuxna kan förstärka 

intrycket av utsatthet och maktlöshet. 

På samma sätt som barn och unga är ett återkommande motiv i kampanjerna är landsbygd den miljö som 

återkommande skildras. Jordbruk och boskapsskötsel är de näringar som huvudsakligen förekommer i bild 

och text. Om det finns en föreställning om att Afrika inte genomgått industrialisering eller urbanisering 

förstärks den av insamlingskampanjerna. Detta blir särskilt tydligt i de kampanjer som visar konflikt- eller 

katastrofområden från flera olika kontinenter. Jordbrukssamhällen och landsbygd kommunicerar, i kontrast 

mot stads- eller förortsmiljöer, underutveckling och ett stillastående tillstånd. 

Trots att det ligger i insamlingskampanjernas natur att visa människor i stort behov av hjälp präglas många 

bilder av aktivitet och handlingskraft. Helhetsintrycket av kampanjerna är att de lyckats förena bilden av 

människor i behov av hjälp med att samtidigt lyfta fram energi, aktivitet, rörelse och värdighet. 

Kampanjerna visar i stor utsträckning afrikaner som hjälper afrikaner med sjukvård, vaccinering osv. 


19

4. Bilden av Afrika i granskade läromedel 

4.1 Vilken plats tar Afrika? 

Det är svårt att precisera vilket utrymme som ägnas åt Afrika i högstadiets och gymnasieskolans läromedel. 

Det beror naturligtvis på hur kurser och läroplaner är utformade och vilka övriga läromedel som används, 

utöver de som omfattas av granskningen. Däremot kan man på ett översiktligt plan konstatera att Afrika 

ges stort utrymme i förhållande till Latinamerika, Oceanien och Asien. Den afrikanska kontinenten 

förekommer i flera olika perspektiv i geografiböcker och samhällskunskapsböcker för både högstadium och 

gymnasium. När olika geografiska spörsmål ska illustreras och exemplifieras, som befolkning, miljö, klimat 

och matproduktion, hämtas ofta exempel från Afrika. Läroböckerna i samhällskunskap är tematiskt 

disponerade, världsdelarna ägnas inga enskilda kapitel utan förekommer när strukturer, fenomen och 

processer ska förklaras. Europa och Nordamerika ges större plats än andra världsdelar men i vissa block och 

teman är det från Afrika som de flesta exempel hämtas. En närmare beskrivning av vilket kvantitativt 

utrymme respektive världsdel får i läroböckerna blir inte meningsfull då innehållet är tematiskt disponerat 

och den bild av Afrika som kommuniceras avgörs av andra faktorer. 


Källa: Samhälle idag, Wergel m. fl. 

20

4.2 I vilka sammanhang skildras Afrika? 

Ämnet samhällskunskap har en mycket bred ansats. Ett stort antal teman och perspektiv omfattas; Politik, 

konflikter, migration, medier och påverkan, maktfrågor, ekonomi, kultur, globalisering är några av de 

teman som förekommer i samhällskunskapsböckerna. Det finns ett tydligt, genomgående mönster i vilka 

sammanhang och under vilka teman Afrika förekommer i läroböckerna. När det handlar om politiska 

institutioner, den globala ekonomin, handel och utbyte, medier och internets betydelse, då dominerar 

europeiska och nordamerikanska illustrationer och exempel. När det handlar om fattigdom, bistånd, 

inbördeskrig, flyktingar, uppdelningen av världen i Nord och Syd, då tar Afrika stor plats i förklaringar och 

illustrationer. 

Det kan tyckas att detta mönster är naturligt och självklart då de fattigaste och minst utvecklade länderna i 

världen är afrikanska. Icke desto mindre påverkar detta vår bild av Afrika. Det ger en bild av en kontinent 

som är konfliktfylld och i behov av hjälp. Det kommunicerar också att de globala politiska systemen, den 

internationella handeln och moderna mediers betydelse för samhället inte omfattar Afrika. Den bild som 

kommuniceras av Afrika kännetecknas av det sammanhang där världsdelen förekommer. Mönstret som 

beskrivs ovan kommunicerar att Afrikas samhälleliga villkor och förutsättningar är väsensskilda från 

Västvärldens. Globala processer och utvecklingslinjer förändrar samhället och förutsättningarna för alla 

men vilka uttryck det tar sig visas främst ur europeiskt och nordamerikanskt perspektiv, sällan med 

afrikanska exempel. De utmaningar och förändringsprocesser som gäller för Afrika blir genom denna 

uppdelning just specifikt afrikanska. 

När det gäller läroböcker i geografi är det svårare att hitta ett tydligt mönster. Det ska poängteras att en 

stor del av det innehåll som faller inom ramen för ämnet geografi har liten betydelse för bilden av Afrika. 

Några geografiska teman är dock viktiga för vår uppfattning om Afrika som världsdel, som 

befolkningsutveckling hållbar utveckling, urbanisering, naturresurser, matproduktion osv. Läroböckerna 

har, precis som samhällskunskapsböckerna, en tematisk uppdelning (med undantag för någon enstaka 

regional fördjupning) och ett globalt perspektiv. Exempel och illustrationer hämtade från afrikanska 

förhållanden förekommer på ett naturligt sätt i de flesta av böckernas olika teman. Till skillnad från 

samhällskunskapsböckerna illustrerar geografiböckerna global teknisk och samhällelig utveckling med 

konkreta förändringar som skett i Afrika, till exempel den ökande användningen av mobilt internet och den 

optiska fiberkabeln från Portugal till Malaysia som gett stora delar av västra Afrika tillgång till internet. När 

det gäller temat hållbar utveckling diskuteras det ur ett globalt perspektiv med illustrationer från flera 

världsdelar. Under temat energi ryms exempel från såväl Europa som Latinamerika och Asien. Urbanisering 

och beskrivningar av städer och stadsmiljö ur ett framtidsperspektiv skildrar framväxten av storstäderna 

Nairobi, Rio de Janeiro och New York. Det är fenomenet staden som står i centrum och förklaras som ett 

globalt fenomen och illustreras med ”case” från olika delar av världen. Nairobi utgör i läroboken inte ett 

exempel på en afrikansk stad utan på en storstad som växt fram på grund av faktorer som är drivande i 

framväxt av städer i hela världen. 


21


Källa: Forum, Brolin m. fl. 

4.3 Statiskt eller dynamiskt? Framtid eller dåtid? Framgång eller tillbakagång? 

Ska bilden av Afrika i läroböckerna beskrivas som föränderlig eller stillastående? Till övervägande del, 

framför allt i textuttryck, beskrivs utvecklingen i Afrika som framåtskridande och positiv. 

Gymnasieläroboken i samhällskunskap Forum (Brolin m.fl.) visar tydligt förändringarna i fattigdom, 

spädbarnsdödlighet, läskunnighet och förväntad livslängd de senaste två decennierna, framför allt i Afrikas 

fall. Man förhåller sig i texten till det faktum att bilden som förmedlas till den svenska allmänheten av 

utvecklingen i världen ofta är otidsenlig. Som bildillustration har man valt att visa undervisning i en 

skolklass i Lukasa, Zambia. 

Samhällskunskapsläroboken för högstadium årskurs 9, Samhälle idag (Wergel m.fl.), förmedlar inte samma 

dynamiska bild. Afrika förekommer nästan uteslutande i sammanhang som handlar om fattigdom, svält, 

brist på vatten, sjukdomar, krig och konflikter. En översikt av världen ur ekonomiskt och 

utvecklingsperspektiv visar en ensidig bild där nio av de tio minst utvecklade länderna i världen finns i 

Afrika. Medellivslängd, skolgång och BNP per capita redovisas för Niger och Etiopien (2009-2010) och 

jämförs med länder som Kina, Sverige och USA. Läsaren får ingen uppfattning om dessa förhållanden 

förändrats de senaste åren eller om Niger och Etiopien i detta hänseende är representativa för hela den 

afrikanska världsdelen. Läroboken ger genomgående ett mer statiskt än dynamiskt intryck av tillståndet i 

Afrika. 

Den samlade bilden av Afrika ur detta perspektiv är dock att kontinenten förändras, att fattigdomen 

minskar och att människors levnadsvillkor och framtidsutsikter blir bättre. Det finns emellertid en 

diskrepans i vad bilduttryck och textuttryck kommunicerar i flera avsnitt där Afrika förekommer. Bilder och 

illustrationer i läroböckerna ger i större utsträckning läsaren en bild av underutveckling och fattigdom än 

vad resonemang och faktauppgifter i text gör. Texterna innehåller logiska resonemang underbyggda av 

fakta men illustreras i flera fall av bilder vars attribut lätt kopplas samman med en förlegad och 

ouppdaterad bild av Afrika. 

22

4.4 Ung eller gammal? Kvinna eller man? 

Bilder i läroböckerna som rör Afrika visar företrädesvis unga människor eller barn. Ytterst få bilder visar 

äldre personer. Det är svårt att ge en samlad beskrivning av hur barn och unga porträtteras. Ett 

återkommande men långt ifrån heltäckande intryck är utsatthet. De texter där Afrika förekommer handlar 

ofta om konflikter, fattigdom, klyftor, och andra samhällsproblem som gör barn särskilt utsatta. Många 

bilder illustrerar just detta. Men det finns också bilder där barn och unga förekommer i andra 

sammanhang, i skolmiljö eller i hemmet nära sina föräldrar. 

Bilderna visar kvinnor och män i ungefär samma utsträckning men kvinnor visas oftare i anslutning till 

hemmet eller i sällskap av barn. Män visas oftare när det handlar om väpnade konflikter eller politik. Det 

finns dock ett antal tydliga undantag. Samhälle i dag (Wergel m.fl.) tar upp spridningen av Aids i Afrika och 

illustrerar det med ett exempel i bild och text från Uganda där en kvinna informerar om sjukdomen genom 

en teaterföreställning i en by. Att kvinnor porträtteras i sammanhang som har med hemmet och familjen 

att göra och att män oftare förekommer i diskussioner om makt, politik och konflikter gäller inte bara 

bilderna från Afrika utan är ett genomgående mönster i läroböckerna. 


Källa: Samhälle idag, Wergel m. fl. 

23

4.5 Passiv eller aktiv? Objekt eller subjekt? 

Det är mycket svårt att ge en sammanfattande beskrivning av bilden av Afrika och afrikaner utifrån 

begreppen passiv eller aktiv då det saknas en entydig bild. Det finns heller inga tydliga skillnader mellan 

läroböckerna i hur afrikaner porträtteras ur detta perspektiv. Många bilder visar människor, både kvinnor 

och män, som bär vapen. De illusterar olika väpnade konflikter. De är aktiva och förefaller ha makt över sig 

själva och sin situation. Flera bilder visar flyktingströmmar, stora grupper av människor, både vuxna och 

barn, på väg någonstans. De är visserligen aktiva eftersom de är i rörelse men bilderna präglas samtidigt av 

utsatthet och maktlöshet. 

I läroböckernas texter finns några exempel på afrikanska initiativ, både på individnivå och samhällsnivå, 

som syftar till att bryta gamla mönster och strukturer som hållit kvar delar av Afrika i fattigdom. Dessa 

exempel visar på enskilda afrikaners egenmakt och, på samhällsnivån, att det faktiskt genomförs reformer 

som ger resultat, till exempel insatser för minskat barnafödande, minskad spridning av HIV/Aids och 

reformer för bättre matproduktion. Dessa exempel kommunicerar aktivitet och handlingskraft. 

Avsnitten som handlar om bistånd kommunicerar inte ett entydigt perspektiv. Det instrumentella 

perspektivet, dvs. uppdelningen mellan givare och mottagare, en aktiv part och en passiv part, 

förekommer. Men det används också begrepp som utvecklingssamarbete och självhjälp, begrepp som 

rymmer två aktiva parter. 

4.6 Stad eller landsbygd? 


Källa, vänster: Forum, Brolin m.fl. Höger: Geografi, Östman m.fl. 

Som framgår av exemplet under rubriken ”I vilket sammanhang skildras Afrika?” ovan förekommer 

beskrivningar och framställningar av afrikanska städer och stadsmiljöer i läroböckerna. Men det 

dominerande intrycket i framför allt bild, men även text, är att Afrika i huvudsak består av landsbygd och 

byar, att lantbruk är den huvudsakliga sysselsättningen och att afrikaner lever närmare naturen än 

människor från andra världsdelar. Det framgår på några ställen i text att stora delar av Afrika de senaste 

åren genomgått en omfattande urbanisering, precis som utvecklingen sett ut globalt. Men detta står i 

kontrast mot bildmaterialet, i synnerhet från läroböckerna i samhällskunskap, som främst visar upp 

24

landsbygd och det yrkesarbete som framställs i bild är nästan uteslutande jordbruk och boskapsskötsel. 

Text- och bildinnehåll i geografiläroböckerna är något mer blandat. Helhetsintrycket från läroböckerna är 

dock att Afrika domineras av lantbruk och vildmark. 

4.7 Vilka delar av Afrika förekommer i läroböckerna? 

Det är inte hela Afrika som framträder i läroböckerna. De länder och regioner som ägnas störst 

uppmärksamhet är de som drabbats av återkommande konflikter eller uppmärksammade kriser. Afrikas 

horn, Kenya, Kongo, Sudan, Uganda, Rwanda, Mali och Zimbabwe står för en stor del av det utrymme som 

Afrika tar. Egypten, Tunisien, Marocko, Algeriet, Libyen och Sydafrika (med undantag för beskrivningar av 

ANC:s befrielsekamp och avskaffandet av apartheid) ägnas ingen större uppmärksamhet. Frånvaron av 

exempel och illustrationer från Nordafrika och Sydafrika (ej i bemärkelsen södra Afrika) kan vara en del av 

samma mönster som beskrivs ovan – landsbygd snarare än storstad, jordbruk snarare än industri, 

naturmiljöer snarare än stadsmiljöer. 

4.8 Sammanfattande slutsatser 

Som nämnts flera gånger tidigare är det vanskligt att generalisera kring den bild av Afrika som förmedlas i 

de granskade läromedlen då det ryms åtskilliga perspektiv och synsätt i de olika läroböckerna. Bilden är mer 

mångsidig och motsägelsefull än ensidig och tydlig. Några sammanfattande slutsatser kan ändå dras när det 

gäller genomgående drag och mönster som påverkar den helhetsbild av Afrika som läroböckerna ger: 

Afrika förekommer ofta i sammanhang som skapar en bild av en kontinent som halkat efter resten 

av världen, som inte utvecklats på samma sätt av tekniska landvinningar, urbanisering och 

globalisering. Sammanhanget är oftare förknippat med problem, som fattigdom, katastrofer och 

konflikter, än med de möjligheter som globalisering, ökat internationellt utbyte, digital och mobil 

teknik erbjuder. 

Bildmaterialet i läroböckerna har stor betydelse för det bestående intrycket. Bilder och 

illustrationer kommunicerar i flera exempel något annat än de logiska resonemangen i text. 

Generellt kan sägas att bilderna ger ett mer statiskt än dynamiskt intryck av utvecklingen i Afrika. 

Bilderna förstärker intrycket av utsatthet, maktlöshet, underutveckling och kaos. 

Länder som Marocko, Sydafrika, Egypten och Tunisien förekommer sällan i läroböckerna och länder 

som Kongo och Zimbabwe får oftare utgöra det afrikanska exemplet. Det urbaniserade, mer 

utvecklade Afrika får en mindre framträdande plats. Bilden av Afrika är byar, jordbruk och natur, 

snarare än städer, industri och handel. 

De bilder av afrikaner som förekommer porträtterar i större utsträckning barn och unga än äldre 

personer. Många av bilderna på barn signalerar utsatthet och hjälplöshet. De ger också ett intryck 

av att kontinentens vuxengeneration är frånvarande eller försvunnit. Det ligger inte långt borta för 

läsaren att dra slutsatsen att många vuxna dött i epidemier som HIV/Aids eller i någon av de 

väpnade konflikter som beskrivs i text. Att bilder som föreställer barn dominerar förstärker också 

intrycket av att problemen med höga nativitetstal och fattigdom på grund av överbefolkning finns 

kvar. 


25

Bilden av Afrika - Sida

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?