Det övergripande målet för Sveriges samarbete med Polen är ... - Sida
Det övergripande målet för Sveriges samarbete med Polen är ... - Sida
Det övergripande målet för Sveriges samarbete med Polen är ... - Sida
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Polen</strong><br />
<strong>Det</strong> <strong>övergripande</strong> <strong>målet</strong> <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> <strong>samarbete</strong> <strong>med</strong> <strong>Polen</strong><br />
<strong>är</strong> att stödja utvecklingen av demokrati och marknadsekonomi.<br />
Sverige har anslagit drygt 600 miljoner kronor <strong>för</strong><br />
att stödja <strong>för</strong>ändringarna i det polska samhället sedan<br />
omvälvningarna i Central- och Östeuropa 1989.<br />
De <strong>övergripande</strong> målen <strong>för</strong> <strong>samarbete</strong>t <strong>är</strong> att:<br />
• främja en säkerhetsgemenskap<br />
• <strong>för</strong>djupa demokratins kultur<br />
• stödja en socialt hållbar ekonomisk omvandling<br />
• stödja en miljömässigt hållbar utveckling<br />
LANDFAKTA<br />
Merparten av det svenska stödet kanaliseras genom <strong>Sida</strong>. <strong>Det</strong> inriktas på kunskapsöver<strong>för</strong>ing,<br />
rådgivning och ekonomiskt <strong>samarbete</strong>.<br />
Miljöinsatser och insatser som syftar till anpassning in<strong>för</strong> ett framtida polskt EU-<strong>med</strong>lemskap<br />
<strong>är</strong> de områden som idag står i fokus.<br />
Samarbetet utgår från den polska partens behov och önskningar. Varje projekt står under<br />
polsk ledning, <strong>med</strong> en svensk organisation, myndighet eller <strong>för</strong>etag som samarbetspart.<br />
<strong>Sida</strong> deltar i <strong>för</strong>sta hand som finansi<strong>är</strong>, men även i uppföljningar.<br />
Miljö och energi. <strong>Polen</strong> <strong>är</strong> ett av Europas mest <strong>för</strong>orenade länder. Behovet av insatser på<br />
miljöområdet <strong>är</strong> stort och en betydande del av det svenska stödet går till denna sektor.<br />
Sverige och <strong>Polen</strong> ingick ett avtal om skuldavskrivning 1997. <strong>Polen</strong>s statsskuld till<br />
Sverige skrivs ned <strong>med</strong> 50 miljoner kronor. I gengäld gör landet en motsvarande insättning<br />
i landets Ecofond som finansierar miljöinvesteringar. Kompensation till de svenska<br />
fordringsägarna utgår från <strong>Sida</strong>.<br />
Svenskt stöd har också gått till bland annat:<br />
• Avloppsrening i Warsawa, Nowy Targ, Szczecin och Sopot.<br />
• Projekt <strong>för</strong> bättre energihushållning.<br />
• Modernisering av v<strong>är</strong>mepannor och insatser <strong>för</strong> att minska luft<strong>för</strong>oreningar.<br />
Offentlig <strong>för</strong>valtning. För att den offentliga <strong>för</strong>valtningen ska kunna ge den service som<br />
krävs av en modern demokrati, och <strong>för</strong> att <strong>Polen</strong> ska kunna bli <strong>med</strong>lem i EU, stöder <strong>Sida</strong><br />
kunskapsöver<strong>för</strong>ing från svenska myndigheter till deras polska motsvarigheter.<br />
Svenskt stöd har bland annat gått till:<br />
• Utbildning och experthjälp till arbets<strong>för</strong><strong>med</strong>lingar och arbetsmarknadsutbildning<br />
i flera polska län. I projekten betonas s<strong>är</strong>skilt kvinnornas situation på arbetsmarknaden.<br />
• Kunskapsutbyte mellan polska och svenska kommuner och län. Har lett till gemensamma<br />
projekt inom områden som fysisk planering, miljö, skola och omsorg.<br />
• Kunskapsöver<strong>för</strong>ing till offentlig <strong>för</strong>valtning <strong>för</strong> att underlätta anpassningen till EU<br />
in<strong>för</strong> ett framtida <strong>med</strong>lemskap.
STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT<br />
UTVECKLINGSSAMARBETE<br />
105 25 Stockholm<br />
Besök: Sveavägen 20<br />
Telefon: 08-698 50 00<br />
Telefax: 08-698 56 15<br />
LANDFAKTA<br />
Industri och n<strong>är</strong>ingsliv. <strong>Sida</strong> har finansierat en rad insatser som syftar till att underlätta det<br />
polska n<strong>är</strong>ingslivets omställning till marknadsekonomi.<br />
Svenskt stöd har bl a gått till:<br />
• Seminarier <strong>för</strong> polska <strong>för</strong>etagare om handelsmöjligheter <strong>med</strong> Sverige.<br />
• Utbildningar i exportmarknads<strong>för</strong>ing.<br />
• Utbildningsinsatser i samband <strong>med</strong> omstruktureringen av den polska bank- och<br />
finanssektorn.<br />
Enskilda organsationer. Ett stort antal svenska enskilda organisationer <strong>är</strong> verksamma<br />
i <strong>Polen</strong>. <strong>Sida</strong> stöder dessa genom att finansiera <strong>samarbete</strong>n mellan svenska organisationer<br />
och deras partners i <strong>Polen</strong>. <strong>Sida</strong>s andel uppgår till 80 procent, <strong>med</strong>an den svenska<br />
organisationen står <strong>för</strong> 20 procent.<br />
Översvämningarna 1997. Den svenska regeringen anslog 130 miljoner kronor efter översvämningarna<br />
i södra och västra <strong>Polen</strong> sommaren 1997.<br />
Svenskt stöd har bl a gått till:<br />
• Byggande av ersättningsbostäder.<br />
• Akuta insatser inom VA-systemet.<br />
• Torkning av byggnader och återuppbyggnad av j<strong>är</strong>nvägen.<br />
• Utrustning till sjukhus.<br />
<strong>Det</strong> var <strong>Polen</strong> som gick i bräschen <strong>för</strong> den våg av demokratiska revolutioner<br />
som skett i Östeuropa. Sommaren 1989 föll kommunistregimen och ersattes<br />
av en regering ledd av fack<strong>för</strong>eningsrörelsen Solidaritet.<br />
Idag <strong>är</strong> <strong>Polen</strong> en parlamentarisk demokrati <strong>med</strong> god ekonomisk tillväxt.<br />
Trots detta beskrivs <strong>Polen</strong> ofta som ett bondeland. En stor del av befolkningen,<br />
ca 40 procent, bor på landsbygden.<br />
95 procent av <strong>Polen</strong>s invånare <strong>är</strong> romerska katoliker. Under hela<br />
kommunistiden behöll den katolska kyrkan ett betydande inflytande över<br />
samhället. Kyrkans starka ställning betraktas som en av <strong>för</strong>klaringarna till<br />
att sovjetkommunismen fick ett mindre genomslag i <strong>Polen</strong> än i övriga lydstater.<br />
80 procent av den polska jordbruksmarken <strong>för</strong>blev i privat ägo och en<br />
liten privat sektor fanns hela tiden kvar.<br />
Den <strong>för</strong>sta polska staten bildades på 900-talet. Under 1400-talet utvecklades<br />
landet i union <strong>med</strong> Litauen till en europeisk stormakt som sträckte<br />
sig från Svarta Havet i söder till Östersjön i norr.<br />
På grund av inre splittring delades landet i flera omgångar och <strong>för</strong>svann<br />
från kartan 1795. Vid denna tid hade <strong>Polen</strong> en av v<strong>är</strong>ldens då mest<br />
demokratiska <strong>för</strong>fattningar. I sejmen (parlamentet) räckte det <strong>med</strong> att en<br />
riksdagman röstade nej <strong>för</strong> att fälla en fråga. <strong>Det</strong> <strong>är</strong> från denna tid begreppet<br />
”polsk riksdag” h<strong>är</strong>stammar.<br />
1919, i samband <strong>med</strong> Versailles-freden, blev <strong>Polen</strong> återigen en självständig<br />
stat.<br />
1939 anföll Hitler <strong>Polen</strong> och andra v<strong>är</strong>ldskriget startade. <strong>Polen</strong> delades<br />
mellan Stalin och Hitler. Två miljoner polacker dog under kriget. Efter kriget<br />
genom<strong>för</strong>des val som vanns av kommunisterna och den polska kommunistiska<br />
”folkdemokratin” var d<strong>är</strong><strong>med</strong> ett faktum.<br />
I början av 70-talet bildades KOR, Kommittén <strong>för</strong> arbetarnas <strong>för</strong>svar<br />
i <strong>Polen</strong>, av en grupp polska intellektuella. Ett historiskt <strong>samarbete</strong> mellan<br />
arbetare och intellektuella inleddes. Initiativet resulterade <strong>med</strong> tiden i<br />
massiva strejker och så småningom kommunistpartiets fall.<br />
1980 bildades den oberoende fack<strong>för</strong>eningsrörelsen Solidaritet.<br />
N<strong>är</strong> fria val hölls <strong>för</strong> <strong>för</strong>sta gången 1989 vann Solidaritet en <strong>för</strong>krossande<br />
seger. Följande år valdes Lech Walesa till president och ett omfattande<br />
reformarbete inleddes.<br />
1993 vann det reformerade kommunistpartiet i parlamentsvalet. Två år<br />
senare slog den <strong>för</strong>e detta kommunisten Aleksander Kwasniewski Lech Walesa<br />
i presidentvalet. 1997 vann Solidaritet tillbaka makten i parlamentet.<br />
Efter de <strong>för</strong>sta åren av politisk och ekonomisk turbulens i samband<br />
självständigheten har <strong>Polen</strong> haft en stadig tillväxt. 1998 beräknades tillväxten<br />
till 5 procent – lägre än 1997 (7%) men ändå en av de högsta i Europa.<br />
Ekonomiska och sociala problem i form av inflation och arbetslöshet finns<br />
dock kvar att lösa. 1994 sökte <strong>Polen</strong> <strong>med</strong>lemskap i EU, och i mars 1999 blev<br />
<strong>Polen</strong> <strong>med</strong>lem i <strong>för</strong>svarsalliansen NATO.<br />
Nyckeldata<br />
Yta 313 000 km 2<br />
Huvudstad Warszawa<br />
Befolkning 39 miljoner<br />
Valuta 1 zloty = 2,40 SEK<br />
(feb -99)<br />
Befolkningstillväxt 0,3 procent<br />
Förväntad livslängd män 68 år<br />
vid födseln kvinnor 76 år<br />
Ekonomisk tillväxt<br />
1995 7%<br />
1996 6%<br />
1997 7%<br />
1998 5%<br />
Inflation 1998 8,6%<br />
Källa: Economic Intelligence Unit 1998-99.<br />
Handelsdata<br />
(Olika n<strong>är</strong>ingar, andel av BNP)<br />
Jordbruk 27% (6%)<br />
Industri 36% (40%)<br />
Tjänstesektorn 37% (55%)<br />
Viktigaste exportvaror<br />
Maskiner och anläggningar, lätt<br />
industriproduktion, metaller, kemikalier<br />
Skuldsituation<br />
Skuldtjänstkvot 12,2%<br />
(skuldtjänstkvot =<br />
räntor och amorteringar på<br />
statsskulden i <strong>för</strong>hållande till<br />
exportv<strong>är</strong>det)<br />
www.sida.se, info@sida.se F8940/april1999
Change language