Hankeiten012009 - ShsWeb

Hankeiten 

SHS100 

01/2009 

Svenska Handelshögskolans Studentkår

An s vA r i g r e dA k t ö r 

Isabell Mattsson 

isabell.mattsson@shs.fi 

0457 074 50 83 

re p o rt r A r 

Erik Johansson 

Maria Krogerus 

Sara Lähteenoja 

Isabell Mattsson 

Fo t o g r A F e r 

Max Edin 

Benedict Landtman 

Erik Johansson 

LAyo u t 

Sara Brännäs 

Maria Sandberg 

öv r i gA m e dv e r k A r e 

Corinne Lauritzon 

Equlibrium 

An s vA r i g u t g i vA r e 

Svenska 

Handelshögskolans 

Studentkår 

Sanduddsgatan 7 A II vån. 

00100 Helsingfors 

uppLAgA 

2 400 

try c k e r i 

TT-Urex 

Redaktionen förbehåller 

sig rätten att redigera 

insänt material. 

pä r m F o t o : peter hesseLgren 

2 Hankeiten 01/09 

Kårföretag 2009: 

Hankeiten 01/2009 

AKTUELLT 

3 Ordförande har ordet 

4 SHS och SSHV:s styrelser 

presenterar sig 

HANKEIT 

7 Equilibriums resa till New York 

Årsfesten 

9 SHS 100-årsfest 

11 Kårvärdinnans tillbakablick 

13 Biljettsläppet 

14 Årsfestveckan i bilder 

16 Champagnetest 

18 Solenna akten 

Ordförandes hälsning 

19 Talet till fosterlandet 

20 Stipendiater 

23 De vackraste klänningarna 

24 Bilder från supén 

27 Talet till inspektorn 

Inspektorns svar 

29 Talet till kvinnan 

30 Efterfest på Finlandia 

31 Anekdoter 

32 Efterfest på Casa 

33 Zillis 

34 Årsfestens äldsta deltagare 

36 Studentkårens historik 

39 Tack till alla sponsorer 

KARRIÄR 

41 Arena Fair 

47 SEFE

Ordförande har ordet 

Mera studiestöd 

eller mera jobb? 

Regeringen har nu fattat beslutet att studiestödssystemet 

totalt skall ses över och förnyas. 

Det första vi fick veta om arbetsgruppen som 

skall utveckla det här, är att den leds av Hanken 

alumnen, statssekreteraren Carl Haglund. Före 

Calle blev färdig 2007 var han aktiv inom SHS 

bland annat som chefredaktör för Hankeiten år 

2000, delegat 2002, tutor åren 2000-01 samt 

medlem i ett antal olika utskott. Dessutom var 

Calle chefredaktör för Studentbladet 2001. 

Den lilla informationen vi fått från arbetsgruppen är att målet 

med det nya systemet är att man med hjälp av studiestödet 

skall kunna studera på heltid, till motsats från hur det nu är. 

Detta skall samtidigt fungera som en morot för att studera 

snabbare. Några planer på att avskaffa inkomstgränserna verkar 

inte finnas, eftersom det leder till att flere människor skulle 

jobba vid sidan om studierna. Tanken bakom det här är att 

systemet skall vara till hjälp för de som vill bli färdiga inom 

den rekommenderade tidsramen, utan att de behöver jobba i 

Alepas kassa för att kunna försörja sig. 

Vi vet ju alla att om du helt utan arbetserfarenhet söker ett fast 

jobb efter utexamineringen är du i en ganska dålig situation. 

Fastän du fått toppvitsord för att du klarar av att diskontera vad 

som helst enligt formeln som Eva lärde dig, hjälper detta dig 

knappast om du inte fått någon praktisk erfarenhet och därför 

inte kan använda det i arbetslivet. Fakta är ju nog att speciellt 

för hankeiter är det guldvärt att ha arbetserfarenhet i bakfickan 

när man fått pappren i handen. 

Att vara en hankeit skall inte bara vara att man har fått en bra 

utbildning via Hanken utan också att man lärt sig att samarbeta, 

blivit social och fått erfara praktiska utmaningar. Detta är just 

det som kåren erbjuder, inte skolan. Man får inte studiepoäng 

för det, men man lär sig för livet vilket är något som ingen kan 

kalla för bortkastad tid. Många minskar sina studier och därmed 

också studiestödet för att få erfarenhet på det här sättet. Detta 

Prenumerera på Hankeiten! 

AKTUELLT 

igen leder till att man måste arbeta för att klara sig finansiellt. 

Och nu är vi tillbaka vid det som staten försöker få att inte skall 

hända, arbete vid sidan av studierna. 

Inför den här reformen finns det många frågor att fundera på. 

Har vi inte tillräkligt många gränser som gör att vi inte kan studera 

så länge vi vill? Varför straffa någon som är flitig och både 

kan studera på heltid och jobba vid sidan om? Borde man jobba 

med minimilön, eller till och med gratis, för att få den erfarenhet 

som man vill ha för att vara mera attraktiv när man står med 

pappren i handen och söker sin första fasta anställning? Skall 

man skippa kåraktiviteten för att man inte har tid att studera 

samtidigt? 

Vi får väl se vad arbetsgruppen kommer fram till. Kåren kommer 

i alla fall att vara aktiv i den här frågan. 

Pontus Westerback 

Studentkårens ordförande 

Vill du, som redan är utexaminerad från Hanken, följa med det som händer inom studentkåren? Du kan i så fall prenumerera 

på Hankeiten! Hankeiten utkommer fyra gånger per år och skickas automatiskt ut till alla ordinarie medlemmar 

av studentkåren, samt som gåva åt medlemmar i Svenska handelshögskolans studentkårs understödsförening. Detta 

jubileumsnummer har dessutom skickats ut åt alla som deltog i 100-årsfesten. 

En årsprenumeration kostar 25 euro, för de resterande tre numren år 2009 kan du senast 30 april betala in 18 euro till 

studentkårens konto Nordea 218538-819 (IBAN:FI71 2185 3800 0008 19, SWIFT:NDEAFIHH). I meddelandefältet bör 

du skriva ”Prenumeration Hankeiten” samt ditt namn och fullständig adress. 

Hankeiten 01/09 3

AKTUELLT 

Text: Isabell Mattsson 

Foto: Benedict Landtman 

SHS styrelse 2009 

Svenska handelshögskolans studentkårs styrelse anno 2009 leds av 

Pontus Westerback. Pone är en 24-årig helsingforsare med en 

lång meritlista inom studentkåren. Som ordförande har han hand 

om de stora frågorna; i år kommer han till exempel att arbeta med 

Finlands studentkårers förbunds policydokument, vilket kommer 

att påverka hur kåren arbetar i framtiden. 

Om Pone har förhinder så är det vice ordförande Carl Harald 

som håller i klubban. Calle är 23 år och kommer från Esbo. År 

2007 ledde han Casa Nostra, men nu han sköter om studentkårens 

näringslivskontakter samt utrymmen. Ett projekt som Calle drar 

i år är Havis Amanda det är SHS tur att sätta mössan på den 

lättklädda metalldamens huvud. 

Sami Vanhanen, 23 år från Lojo, är den andra som sköter om 

studentkårens näringslivskontakter och utrymmesförvaltning. 

Medan Calle sköter marknadsföringsavtal, har Sami hand om de 

viktiga kårföretagen. Sami är dessutom styrelsens kontaktperson 

till Vasa campus och studeranderepresentant i ekonomföreningen 

Niords styrelse. 

22-åriga Christina Grundström, eller Chrisse, har gått från 

att bevaka hankeiters festintressen (som ordförande för CN) 

till att ansvara för högskolepolitik. Aktuellt i år kommer att vara 

universitetslagsreformen och frågan om dualmodellen, det vill säga 

åtskillnaden mellan universitet/högskola och yrkeshögskola. Chrisse 

ska i år dessutom utreda ett rökrum rökutrymme på Casa. 


Marcus Lindell, 23 år, är ytterligare ett känt ansikte på kåren, då 

han varit med i CN, centralvalnämnden, delegationen och Gekko. 

Han ansvarar för studieärenden och ser till att det finns aktiva 

studeranderepresentanter i institutionsråden. Linkku deltar också 

i den nationella intressebevakningen, precis som Chrisse och Mika 

Bäckman. 22-åriga Mika var i höstas gulis men är nu sossupappa 

och ser till att hankeiterna mår bra både fysiskt och psykiskt. En 

stor fråga inom hans område kommer i år att vara SHVS framtid 

eftersom hälsovårdsstiftelsens inkomster minskat drastiskt så 

avgifterna kommer att stiga och inbesparingar göras. Ett annat 

område som Mika bevakar är studentförmåner som studiestöd. 

Vid sidan om intressebevakningen ordnar Mika också en hel del 

idrottsevenemang. 

SHS har många traditionella evenemang, exempelvis SkojRejs och 

Lärarkårsmiddagen, som kulturansvariga Ulrika ”Ulli” Backman 

ser till att ordnas även i år. Festfixande har 21-åriga Ulli erfarenhet av 

från tidigare då hon varit huvudvärdinna i CN. Ulli håller dessutom 

kontakt med många andra studentorganisationer, och funderar på 

olika evenemang som kan ordnas för hankeiter. 

På kommunikationsområdet basar i år Isabell Mattsson. 21åriga 

Bella har en del erfarenhet av informationsflöde då hon förra 

året var chefredaktör för ShsWeb. Projekt för år 2009 inom detta 

område är att utveckla Hankeiten och dess redaktion samt att 

arbeta fram en ny informationsstrategi. Dessutom ska Bella arbeta 

med att förbättra den interna kommunikationen och se över 

studentkårens arkivering. 

Från vänster: Christina Grundström, Mika Bäckman, Ulrika Backman, Marcus Lindell, 

Pontus Westerback, Sami Vanhanen, Isabell Mattsson och Carl Harald.

SSHV styrelse 2009 

Studentföreningen vid Svenska handelshögskolan i Vasa r.f., allmänt 

kallad SSHV, består av drygt 400 medlemmar och sköter om 

Svenska handelshögskolans studentkårs (SHS) verksamhet i Vasa. 

Studentföreningen är uppdelad i en rad olika utskott med olika 

ansvarsområden. Verksamheten leds av en av föreningsmötet årligen 

vald styrelse, som består av en ordförande samt minst fem 

och högst nio ledamöter. I år består styrelsen av sammanlagt åtta 

ledamöter och verksamhetsledaren. 

Johannes Heikkilä är årets styrelseordförande. Hans uppgifter 

är att leda styrelsens verksamhet och se till att allt löper smidigt. 

Johannes fungerar också som studentföreningens kontaktperson 

utåt och kommer att representera föreningen i flera olika sammanhang. 

Jesper Rönnlund är skattmästare. Han betalar räkningar, fakturerar 

och bokför. Till Jespers uppgifter hör också att hålla koll på 

föreningens avtal och diverse sponsorkontrakt. 

Eirik Ingman är studiesocialt ansvarig och vice ordförande. Hans 

viktigaste ansvarsområden är prepkursen och gulisverksamheten. 

Mattias Högnäs ansvarar för högskolepolitik och internationella 

ärenden. Det betyder att han tar hand om våra utbytesstudenter 

och ser till att styrelsen är medveten om aktuella högskolepolitiska 

händelser. 

AKTUELLT 

Text: SSHV 

Foto: Foto Airaksinen Oy 

Camilla Lundell är näringslivsansvarig. Hon upprätthåller kontakterna 

till näringslivet och skapar kontakter till nya och intressanta 

företag. Camilla arbetar för att skapa förmåner som gynnar 

studentföreningens alla medlemmar. 

Katarina Asén är programansvarig. Till hennes uppgifter hör att 

ordna program av olika slag, att fungera som ordförande för Cella 

Celebration samt att se till att allting som behövs finns för att ordna 

evenemang på Cella Nova. 

Michael Holmberg är vår disponent. Han sköter om bokningar 

och uthyrning av Cella Nova och håller lokalen i skick. 

Clarissa Salonen är informationsansvarig och chefredaktör för 

studentföreningens tidning Nötte, som i år har fått ett ansiktslyft. 

Clarissa jobbar också för att förbättra informationsflödet mellan 

studentkåren och studentföreningen. 

Linda Grönberg är verksamhetsledare. Det betyder att hon 

fungerar som sekreterare och övervakar styrelsens arbete. Linda 

sköter dessutom om IB och ser till att medlemmarna har tillgång till 

t.ex. kompendier, printercredits och kopieringskort. 

Övre raden från vänster: Jesper Rönnlund, Eirik Ingman, Michael Holmberg 

och Mattias Högnäs. Nedre raden från vänster: Clarissa Salonen, 

Linda Grönberg, Johannes Heikkilä och Camilla Lundell. 

Hankeiten 01/09 5

6 Hankeiten 01/09

Equilibriums 

resa till 

Finanskrisen har varit i fokus på vart och vartannat 

seminarium som ordnats den senaste tiden, och 

var också tema när Equilibrium* åkte på studieresa 

till New York och Washington DC första veckan i 

december förra året. Målet med resan var att få ett 

amerikanskt perspektiv på finanskrisen, och vi försökte 

få svar på bland annat följande: 

Vems är felet? 

Kevin Hassett på American Enterprise Institute betonade 

Federal Reserves slappa penningpolitik. Hassetts kollega 

Peter Wallison pekade däremot på demokraternas önskan 

att ge alla amerikaner möjligheten att äga sitt hem. Fint 

så, men detta skedde inte genom att använda federala 

budgetmedel utan genom att använda Freddie Mac och 

Fannie Mae: ”government forced lending to areas it would 

not otherwise go”. Richard Johnson på Handelsbanken 

lyfte fram amerikanernas överkonsumtion och lättsinniga 

inställning till låntagande. Bostadslån har dessutom har lite 

annan status än vi i Finland är vana vid. Om en amerikan 

med hus, bil och kreditkort får ekonomiska problem åker 

först huset (bilen måste man ha för att ta sig till jobbet), 

sedan bilen (utan kreditkort har man inget liv) och sist 

kreditkortet. Ingo Walter på Stern Business School lyfte 

fram uppkomsten av så kallade ”Large Complex Financial 

Institutions” som vuxit sig ”too big to fail, regulate and 

manage”. Kontrollen av dessa har i viss mån fallit mellan 

stolarna när flera olika myndigheter varit inblandade i regleringen. 

Stuart Kirk på Financial Times menade att ingen 

enskild agent bär skulden för finanskrisen, utan att olika 

samhällsaktörer helt enkelt maximerat sin nytta under de 

gångna åren. 

New York 

Vad händer sedan? 

HANKEIT 

Wallison tvivlade på att krisen kommer att förändra 

det amerikanska konsumtionsmönstret på lång sikt, och 

menade att USA antagligen kommer att tvingas låna sig ur 

krisen. I jämförelse med den kommande lånebördan såg 

han Irakkriget som en ”tiny little expense”. Wallison och 

Kirk trodde båda att fler banker skulle tvingas bli räddade 

av staten, och Kirk ansåg att en full nationalisering av bankväsendet 

kanske är enda vägen ut, eftersom den privata 

marknaden inte har den mängd kapital som behövs för att 

styra upp bankernas balansräkningar. 

Kirk drog paralleller till Japan för tjugo år sedan och 

menade att vi eventuellt står inför en tio år lång lågkonjunktur. 

Walter å sin sida ansåg att domedagsprofetior av 

den typen ofta är överdrivna och pekade på styrkan i den 

amerikanska ekonomin. Alla vi talade med var av åsikten att 

USA har goda ekonomiska förutsättningar, åtnjuter stort 

internationellt förtroende och därför kommer att klara sig 

ur krisen. Däremot står Europa inför massiva utmaningar 

de kommande åren. Mark Plant på IMF och Erik Lundberg 

vid Finlands ständiga representation i FN påpekade dock 

att de som drabbas hårdast av krisen är de allra fattigaste 

som är beroende av bistånd för sin överlevnad. 

* Equilibrium 

Equilibrium är en återuppväckt ämnesförening för nationalekonomistuderande. 

Alla intresserade hankeiter är 

välkomna med, ta kontakt med ordförande Lasse Laakso 

(lasse.laakso@hanken.fi) för mer info. 

Hankeiten 01/09 7

» 

8 Hankeiten 01/09

Foto: Peter Hasselgren 

SHS 100-årsjubileum 

Universums bästa fest 

ÅRSFESTEN 

Hankeiten 01/09 9

» 

10 Hankeiten 01/09

En överblick 

Då jag inledde mina studier på 

Hanken år 2005 var studentkårens tankar 

Text: redan Corinne riktade mot Lauritzon det stora året då SHS 

Foto: skulle fylla Fredrik 100 år. Pelin Senare under mitt år som 

kårvärdinna har jag märkt hur enormt stort 

intresset för studentkåren verkligen har 

varit för såväl studerande som alumner. Alla 

delade vi en gemensam längtan efter att få 

uppleva dagen då det inte bara skulle firas 

Universums Bästa Fest utan även Århundradets 

Bästa Fest. Väntan på den stora 

dagen var emellanåt lång, men plötsligt var 

den här och flög förbi lika snabbt som den 

kom. I dag kan vi endast titta tillbaka i tiden 

och komma ihåg den glädjefyllda dagen då 

vi firade 100 år av gemenskap och kårverksamhet. 

Att bli vald till kårvärdinna och få planera 

studentkårens jubileumsårsfest var en 

stor ära för mig. Självklart kunde jag inte 

ensam genomföra detta projekt, utan ett 

team med en fungerande sammanhållning 

behövdes. Medlemmarna i årsfestkommittén 

valdes noggrant ut så att en dynamisk 

grupp med 10 ivriga personer skulle hålla i 

trådarna för den kommande festen. I efterhand 

kan man nog konstatera att ingen av 

oss visste vad vi egentligen gav oss in på; 

festen skulle nämligen bli av en helt annan 

kaliber än tidigare år. 

Redan i ett mycket tidigt skede stod det 

klart för mig att förväntningarna var 

mycket höga, vilket gjorde arbetet under 

hela hösten till en intressant utmaning. Studentkåren, 

som redan länge hade sett fram 

emot jubileumsåret, hade visioner om hur 

allting skulle gå till, och gästernas förväntningar 

steg i höjden efter att ryktet om att 

bändet i år skulle bli något extra spred sig . 

Diskussionerna på ShsWeb gick emellanåt 

heta, och det spekulerades i att allt från det 

ena stora bandet till det andra som möjligen 

var på väg. Förväntningarna en värdig 

årsfesttalare, som skulle hålla århundrades 

tal, var även skyhöga och gav oss gråa hår. 

Vår lösning blev – inte en talare utan två. 

Det mest avgörande för att festens alla förväntningar 

skulle uppfyllas var ändå festen 

som helhet. Det var den allra största utmaningen 

för oss. 

Att planera och organisera en årsfest för 

över 1000 personer innebär en hel del 

stora beslut och ställningstaganden. Alltid 

var detta inte lätt, men i det stora hela 

gick allting bra, och jag kan säga att jag är 

nöjd med de val som gjordes. Ett av de 

största valen som måste ske gällde balansen 

mellan traditioner och innovationer. 

Festen skulle som helhet ha sin traditionella 

gång med talet till kvinnan och inspektorn 

över det bästa året i mitt liv 

liksom hedersgästens tal på bordet, men 

samtidigt måste festen bjuda på något nytt 

och extra fint de 100 åren till ära. Allt skulle 

även planeras för än fest som skulle bli mer 

än dubbelt så stor som vanligt, och årsfestkommittén 

jobbade febrilt med allt från 

planeringen av hemsidor till förhandlingar 

med Finlandiahuset och pusslande med 

bordsplaceringar. 

På årsfestdagen började festligheterna 

redan tidigt på morgonen med Pro Patriaceremonin 

på högskolan. Då gästerna 

senare festklädda steg in i Finlandiahusets 

foajé och såg allting glöda i jubileets röda 

färger kan jag slå vad om att störst delen av 

oss kände sig stolta över att vara hankeit. 

Årsfesttalarna minister Alexander Stubb 

och koncernchef Björn Wahlroos gjorde 

succé med sina festföredrag under den 

solenna akten, och stämningen steg i takt 

med att flera gäster anlände till Finlandia- 

ÅRSFESTEN 

huset. Under supén ekade sången genom 

salarna, och stämningen var på topp då det 

mycket omspekulerade bandet Bo Kaspers 

gjorde entré och till slut fick alla att släppa 

loss och fira, både ung som gammal. Efter 

denna kväll kan man lugnt konstatera att 

påståendet ”en gång hankeit, alltid hankeit” 

stämmer perfekt! 

När jag nu tänker tillbaka på jubilumsdagen 

i sin helhet kan jag nöjd och belåten säga att 

det var höjdpunkten på ett av mina bästa år. 

Om det finns något jag skulle önska skulle 

det vara att få uppleva dagen en gång till. 

Men som före detta kårvärdinna Elisabeth 

Rehn sade till mig under kvällen skall vi 

bevara detta ögonblick i våra hjärtan och 

ta fram det ibland för att kunna minnas och 

se tillbaka på denna stora dag. 

Jag vill till slut rikta ett enormt tack till hela 

årsfestkommittén och till alla som bidragit 

till att festen var så fantastisk som den var! 

Foto: Fredrik Pelin 

Hankeiten 01/09 11

12 Hankeiten 01/09

Biljettsläppet 

ÅRSFESTEN 

Biljettsläppet till århundradets fest skilde sig också från det vanliga. En stor del av biljetterna såldes på nätet (www.shs100.fi), både på förhand till 

kårpampar och på dagen för det allmänna biljettsläppet (för alumner). 

Kårpampar, det vill säga hankeiter som innehaft någon förtroendepost på kåren, kunde redan den 18 december börja köpa sina biljetter, men 

endast 200 stycken fanns reserverade för detta ändamål. Kåraktiva hade också möjlighet att på förhand köpa biljetter, men också de var tvungna 

att köa på Motellet den 26 januari för att köpa biljett till avec. Redan tidigt på biljettsläppets morgon hade de första festsugna hankeiterna ställt 

sig i kö och när dagen var slut hade alla som kommit till Motellet fått sina platser, totalt såldes ungefär 250 biljetter. För alumner var det lite 

svårare att få biljett – på de första fyra minuterna såldes 80-100 biljetter och efter en timme var deras kvot fylld. 

Det totala antalet deltagare i studentkårens 100-årsfest slutade på 1031. 

Text & Foto: Isabell Mattsson 

Hankeiten 01/09 13

Fredag 20.2.2009: Champagnetasting 

ÅRSFESTEN 


Program under årsfestveckan 


Fredag 20.2.2009: Lounge-kväll på Café Niord 

Foto: Benedict Landtman

Lördag 21.2.2009: SHS on Ice vid Järnvägstorgets Ispark 


Söndag 22.2.2009: SHS 100 år -brunch 


ÅRSFESTEN 

Hankeiten 01/09 15

Champagne- tasting 

Vintasting antas ofta felaktigt vara en fin 

hobby för fina äldre människor. Årsfesten 

till ära ordnade Hankens Vinsällskap i samarbete 

med AMKA Finland Oy en champagnetasting 

för Hankeiter. I motsats till 

deltagarna, var listan på deltagare full på 

några timmar. 16 flaskor champagne i skålar 

fyllda med isbitar, och en sakkunnig värd 

några dagar före SHS 100-års jubileum kan 

knappast gå fel. Men hur gick det hela till, 

och vad är det nu egentligen för skillnad 

mellan champagne, cremant och cava? 

Några veckor före SHS 100-års jubileum 

fick Hankens nygrundade vinsällskap en 

trevlig men utmanande uppgift; att ordna 

chamapagnetasting för Hankeiter. “Absolut!” 

var vår första reaktionen från styrelsens 

sida, men några praktiska arrangemang 

som bland annat vinet, glasen, och värden 

återstod att fixa. Vi hade lyckan att få samarbeta 

med AMKA Finland som understödde 

tastingen med att sponsorera vinet, 

samt att dessutom få Adrian Donner från 

samma företag som värd för evenemanget. 

Sedan återstod den lättaste och intressantaste 

biten, själva smakningen. Under 


kvällens lopp smakade vi på ett brett sortiment 

av bubbliga läckerheter som Cremant, 

Cava, Champagne medan vår värd 

upplyste oss om deras skillnader, druvsorter, 

prissättning, användningsändamål samt 

tillverkningsmetoder. Under tillställningens 

lopp hittades såväl gamla bekanta, som nya 

favoriter, tanniner, frukter, aromer, balans 

och mineraler för att inte tala om “aggressivt 

bubbel”, “salmiak”, och “jordgubbar 

med grädde”. Årgångar, poäng och rätta 

svar hade mindre betydelse medan vinerna 

en efter en imponerade och övertygade. 

Gemensamt för alla var deras tendens att 

utan större besvär rinna ner för deltagarnas 

strupar, dock först efter en noggrann 

rundvandring på tungans smaklökar. 

Skumppa som skumppa? 

Skillnaden mellan champagne och mousserande 

vin kan verka oklar för en som inte 

är insatt. All champagne är alltid mousserande 

vin, men allt mousserande vin är 

inte champagne, utan endast de viner som 

kommer från Champagneområdet i norra 

Frankrike får kallas champagne. Skillnaden 

mellan en Champagne, en Cava från spanien, 

eller en Cremant är egentligen bara 

Text: Emil Korhonen 


vinbyrokrati. Det finns olika metoder att 

tillverka dessa men ofta är de gjorda enligt 

samma metod, champagnemetoden. I korthet 

betyder detta att man tillsätter socker 

och jäst i vinet varefter det buteljeras och 

jäser pånytt i flaskan. Även om metoden 

är densamma, är det inte i onödan som 

Champagneområdet förknippas med fina 

viner. Det är ofta just därifrån de allra 

bästa och dyraste skumvinerna kommer. 

Ursprunget är dock ingen garanti för kvalitet, 

utan berättar bara att vinet kommer 

från ett visst område, Champagne. Vinets 

kvalitet påverkas i första hand av druvornas 

kvalitet och vinmakares skicklighet, och i 

andra hand av lagringen. På grund av områdets 

rykte och de fina vinerna som därifrån 

kommer, höjs också priset på de viner som 

inte egentligen är så speciella. Däremot får 

man ofta mera valuta för pengarna med 

att välja en bättre Cava eller Cremant, 

ofta dessutom till halva priset av champagne. 

Det billigaste sättet att få till stånd 

koldioxidbubblorna i vinet är att helt enkelt 

tillsätta koldioixidet i form av gas. Detta 

är inte ovanligt särskilt bland de allra billigaste 

varianterna som inte uppfyller högre

kvalitetsnormer. Ett typiskt tecken på detta 

är endast benämningen “sparkling wine” 

utan en indikation på området. Däremot 

begrepp som Cava, Cremant, eller Spumante 

innebär alltid att vinet uppfyller vissa 

normer för att få använda dessa begrepp. 

Naturligtvis är variationen i smak och kvalitet 

stor, men låt oss säga att chansen för ett 

riktigt uselt vin är betydligt mycket mindre 

ifall vinet har klarat sig genom den lokala 

vinbyråkratin. 

Mousserande med mat? 

Det är knappast någon nyhet att ett torrt 

skumvin passar ypperligt som aperitif. 

Däremot är det mera sällan som skumvin 

används som matdryck. Klassiska kombinationer 

är naturligtvis kaviar med en torr 

och lätt champagne, eller Crème Ninon 

med en sötare variant. Champagne bör 

dock inte förknippas med vitt vin. Ofta 

används Pinot Noir oftast tillsammans med 

Chardonnay i champagnen vilket ger vinet 

mera karaktär. Dessa viner passar utmärkt 

med till exempel grillad lax. Att kombinera 

en torr, något ekig Roséchampagne med 

en lättare kötträtt är inte heller en dålig ide. 

För att inte glömma en sötare variant med 

äfterrätten. Champagnens fruktighet passar 

ofta utmärkt ihop med till de flesta ljusa 

kakor och fruktpajer. 

Ordlista 

Asti Spumante = Ett sött skumvin från 

Norra Italien gjord på Musktateller-druva. 

Blanc de Blancs = “Vitt av vitt”. I praktiken 

oftast gjort på chardonnay 

Cava= Skumvin från Spanien som uppfyller 

vissa normer för att få använda benämningen. 

Cremant = Franskt skumvin som oftast 

kommer utanför champagneområdet 

(Alsace, Lirem Bourgogne), och är tillverkad 

enligt traditionell champagnemetod. 

Vintage= Benäming för ett vin gjort endas 

på druvor från en särskilt bra årgång. 

“När jag vinner dricker jag champagne för 

att fira. När jag förlorar dricker jag det för 

att trösta” 

- Napolen 

ÅRSFESTEN 

från vänster: Charles Mignon premier cru brut, pinot noit, chardonnay; Heidsieck 

Monopole blue top, pinot noir, chardonnay, pinot meunier; Charles mignon grand 

cru rose, pinot noir, chardonnay; Riefle cremant d’alsace, domaine riefle, AC cremant 

d’alsace; Flama d’or brut, castell d’or DO Cava; Rosa regale brachetto, d’acqui 

1. Flama d’or brut, castell d’or 

DO Cava 

Rickard: 70 

Kiki: Lite huvudvärksvin, lämpligt med 

bubblor: 75p 

Emil: Päron, milda bubblor, fruktig, mild 

syra 

Kommentarer från andra: söt, najs, girlie, 

träig, bra som sällskapsprodukt, skaldur, 

mjuk, perus, 7 ½ 

2 Riefle cremant d’alsace, domaine 

riefle, AC cremant d’alsace, ranska 

Rickard: 65p 

Kiki: Lite vattnig, 78p 

Emil: Bra syra, elegans, lång eftersmak, 

nyans av ek, jäsig doft, tydlig body, mineraler 

Kommentarer från andra: söt, träig, PVC, 

salmiak, gästskumppa, bubbligare, smaklös, 

platt, 7 ½ av 10 

3. Heidsieck Monopole blue top, 

pinot noir, chardonnay, pinot meunier 

Rickard: 85 

Kiki: Torr, 80p 

Emil: Jäst, ek i eftersmak, fina bubblor, 

medel body, jordgubb 

Kommentarer av andra: behaglig, kiva, 

slurp, 9 av 10 

4. Charles Mignon premier cru 

brut, pinot noit, chardonnay 

Rickard: 89-91 

Kiki: Ljusgul, vann blindtasting på alko, 

80p 

Emil:Bra balans, citrus, lång bärande 

eftersmak, vanilj, krusbär, ekig doft 

Kommentarer av andra: örter, OK, bra 

alkumaku, intressant, aggressivt bubbel, 

stark smak, 7 ½ av 10 

5. Charles mignon grand cru 

rose, pinot noir, chardonnay 

Rickard: 87 

Kiki: Bäst doft av alla, mycket fyllig lång 

eftersmak, bra body, 85 

Emil: Körsbär, lång bärande smak, hallon, 

lite tanniner, bra balanserade syra 

Kommentarer av andra: enkel, ganz gut, 

lite väl torr, ekig, 8 av 10 

6. Rosa regake brachetto, 

d’acqui 

Rickard: 82 

Kiki: Sacher mmmm! Jäsig, doftar 

sommar och jordgubbar med grädde. 

Doften: 95p, all in all poäng: 87 

Emil: Jordgubbssylt, benisär 

Andras kommentarer; jordgubb, mumsimumsmums, 

bättre än fresita, fräsh, 

bärig frisk doft, måste drickas kall, 5 ½ 

av 10 

Hankeiten 01/09 17

ÅRSFESTEN 


& Peter Hasselgren 

Styrelseordförande Pontus Westerbacks hälsningstal 

vid Svenska handelshögskolans studentkårs 

100-års jubileum, den 99:nde årsfesten, 24 

februari 2009. 

Ers excellens, herr minister, fru rektor, fru inspektor, herr kurator, 

inspektorer emeriti, kuratorer emeriti, herr hedersordförande, 

bästa hedersmedlemmar, ständiga medlemmar, kära hankeiter, 

ärade gäster, ladies and gentlemen, mina damer och herrar. 

Som det idag stod i Husis så är hankeiter kända för att se framåt, 

men också komma ihåg sin historia. 

I snart 100 år har en sammansvetsande länk mellan våra medlemmar 

funnits. Allt det här började med en kamratförening som 

grundades den 24 september 1909 och hade 21 medlemmar efter 

sitt första verksamhetsår. 

Vi har en gemenskap som många andra kårer eller föreningar inte 

har. Med det här menar jag inte bara bland studerandena, utan 

också bland alumnerna. Ett bra exempel är hur snabbt alumnbiljetterna 

tog slut till det här jubileet. Så månne det inte stämmer att 

”en gång hankeit, alltid hankeit”. Detta får vi säkert se senare ikväll 

när det för den 99: nde gången ordnas nationens mest välklädda 

härjande. 

Eftersom det är en tradition att tala högskolepolitik i välkomsthälsningen 

måste jag väl också göra det fastän det inte hör till mina 

starkaste sidor. Nya universitetslagen är nu inlämnad till riksdagen 

och vi tycker att den faktiskt ser ovanligt bra ut. Förutom den förbereds 

också som bäst Hankens förvaltningsinstruktion, det vill 

säga de bestämmelser som universitetet inom vissa ramar själv får 

bestämma om. Det finns en arbetsgrupp som sköter om det här, 

och i den gruppen har vi en kunnig studeranderepresentant som 

ser till att även studerandenas intressen beaktas. Så jag litar på att 

allt går bra där.. 

For 100 years both Hanken and the student union have worked 

hard to get a good reputation for the students. The next step in this 

process is to be more international. Hanken has started an integrated 

exchange program for the students enrolling at Hanken this 

autumn. This has got consequences on the student union as well. 

Our students will be ”missing” for at least three months instead of 

volunteering at the student union. 

We will also get more exchange students, meaning a wider range of 

international program. Some might see this as a bad thing because 

it interferes with our traditional programs. I, on the other hand, 

see it totally differently; I see it as a way to get a fresh international 

touch into the student unions long history. 

Med dessa ord vill jag hälsa er hjärtligt välkomna, speciellt våra två 

festtalare, Minister Alexander Stubb och Koncernchef Björn Wahlroos 

till århundradets och universums bästa fest! 


Solenna akten 

Festtalare Björn Wahlroos och 

Alexander Stubb.

Talet till fosterlandetMalin Gardberg 

Ers excellens, herr minister, fru rektor, fru inspektor, herr kurator, kära hankeiter, 

ärade gäster 

I en allt mer globaliserad värld är ens egen identitet och härkomst allt viktigare. 

Genom vår rika historia och genuina värderingar som ärlighet och lojalitet har vi 

finländare skapat en stark identitet och samhörighet. 

Dagens hankeiter står inte inför samma utmaningar som studenterna gjorde för 

knappt 70 år sedan. Då gällde det att försvara vår nation och vårt livssätt vid fronten. 

Dessa modiga män och kvinnor uppoffrade mycket för att vi idag skall kunna 

leva fritt i vårt eget land enligt våra egna värderingar, tala det språk vi vill, studera 

det vi vill och uttala oss om det vi vill. Jag vill här passa på att rikta ett speciellt tack 

till de hankeiter som har fått betala med sitt liv för sin insats för fosterlandet i krigen 

som vårt land har utkämpat. Idag står vi finländare dock inför andra utmaningar. 

Våra utmaningar idag är att utveckla vårt kunnande och vår nations konkurrenskraft 

i en värld präglad främst av helt andra hot än tidigare i historien. 

Vårt Finland idag har ett gott internationellt anseende och det är vår uppgift att 

bevara det. Finländare är kända för att vara ett mycket starkt, ärligt och okorrumperat 

folk. Med stolthet i rösten talar vi om sisu. Vi bör använda oss av dessa 

egenskaper som vi är stolta över för att utveckla vår nations välfärd. 

Genom att utnyttja finländsk innovationsförmåga kan vi öka landets produktivitet 

och konkurrenskraft. Med konkurrenskraft bygger vi ett starkt näringsliv. Ett starkt 

näringsliv är viktigt för att garantera välfärd och trygghet. Internationalisering är 

även en förutsättning för konkurrenskraft. Att trygga den höga kvaliteten på utbildning 

i Finland stärker landets internationella position. 

Utveckling och ökad välfärd får dock inte ske på bekostnad av kommande generationers 

resurser, vilket är någonting som vi, som framtida beslutsfattare skall komma 

ihåg. Här har vi, ekonomer och blivande ekonomer, enligt mig ett speciellt stort 

ansvar att axla för framtiden. 

Med detta i minnet bör vi komma ihåg vår historia och uppskatta vår självständighet 

och frihet. Det är nu vår uppgift att se till att välfärden och kvalitetsstandarden 

i vårt fosterland på ett ansvarsfullt sätt består, och att värderingar såsom ärlighet 

och lojalitet som även påverkar vår framtid och som gör oss till finländare kvarstår. 

Vår historia och våra värden är det som utgör vår identitet som finländare, vilken 

vi kan vara stolta över. 

ÅRSFESTEN 


Hankeiten 01/09 19

ÅRSFESTEN 


Förtjänsttecken och stip 

Kamratskapsmärket 

• Fredrik Bäck 

Stora kårnålen i silver 

• Jonathan Aalto 

• Joachim Dannberg 

• Malin Gardberg 

• Christina Grundström 

• Carl Harald 

• Marcus Lindell 

• Isabell Mattsson 

• Andreas Michelsson 

• Mikael Olin 

• Anna Ristiluoma 

• Christa Tattari 

• Pontus Westerback 

Lilla förjänstmärket 

• Tobias Niemi 

• Saara Söderholm 

• Tuija Suo 

• Oskar Storsjö 

• Hannu Sääskilahti 

• Corinne Lauritzon 


Kallandet av Ständig medlem 

• Mia Varjovaara 

Mia Varjovaara utnämns till ständig medlem av studentkåren. 

Varjovaara har speciellt genom sitt engagemang 

i studentkårens historik visat ett hängivet intresse i studentkåren. 

Stora kårnålen i guld 

• Paul Taimitarha 

Studentkårens Understödförenings styrelseordförande 

Paul Taimitarha tilldelas Stora kårnålen i guld för sitt 

mångåriga engagemang för studentkåren. Taimitarha 

har under flera år strävat efter en välmående studentkår 

och därmed gjort sig speciellt förtjänt av denna 

utmärkelse. 

• Tero Wester 

Tero Wester tilldelas Stora kårnålen i guld. Wester 

har som långvarig medlem av Understödsföreningens 

styrelse visat ett genuint intresse för studentkåren och 

agerat som en bärande länk mellan Understödsföreningen 

och studentkåren. 

• Mikael Lilius 

Mikael Lilius tilldelas Stora kårnålen i guld. Lilius har 

under en längre tid stått högskolan och studentkåren 

nära. Genom sitt ordförandeskap i kretsen av Hankenambassadörer 

har han stått som galjonsfigur och promotor 

för Hankens profilering inom näringslivet. Detta 

har han också gjort med ett klart särintresse för studeranden 

genom olika evenemang som ordnats i hans 

regi för studerande och kårens representanter. 

• Eva Liljeblom 

Eva Liljeblom tilldelas Stora kårnålen i guld för 

sitt enorma engagemang för studentkåren. Liljebloms 

genuina engagemang har under alla dessa år som 

inspektor uppskattats stort och hon agerar fortfarande 

som en pålitlig länk mellan högskolan och studentkåren. 

Kallandet av Hedersmedlem 

• Patrick Hertzberg 

Patrik Hertsberg utnämns till hedersmedlem av studentkåren. 

Hertsberg har genom sitt engagemang 

som studentkårens långvariga kurator och som styrelsemedlem 

i understödsföreningen aktivt verkat för 

studentkåren. 

Stora förjänstmärket 

• Marianne Stenius 

Rektor Marianne Stenius tilldelas Stora Förtjänstmärket 

för sina 16 år som rektor. Under dessa år har 

rektor Stenius aktivt samarbetat med studentkåren 

och visat ett genuint och hjärtligt intresse för den. 

Verksamhetsstipendium 

• Stefanie Brandt 

Stefanie Brandt har under det senaste året arbetat 

aktivt på studentkåren som tutor och även grundat en 

ny klubb, vinklubben, som aktivt inlett sin verksamhet.

endiater 

•Sean Morris 

Sean Morris fungerar som ordförande för Aisec SHS. 

Som en representant för master studenterna har han 

aktivt lett klubbens verksamhet och hållit en god kontakt 

till studentkåren. 

Michael Forssell-stipendiet 

utdelas till minnet av en CN:it (medlem i Casa Nostra) 

som år 1992 mötte döden under tragiska omständigheter 

i Colombia. Familjen har instiftat stipendiet till hans 

minne och det går alltid till en medlem av CN. 

Tilldelas i år till: 

• Christina Grundström 

Handelsgillets stipendium (delas ut åt en student 

som varit aktiv i studentkåren och haft framgång i sina 

studier) 

• Jessica Jungell 

SHS Kårstipendium (delas ut åt en student som visat 

goda studieprestationer och / eller förtjänstfullt verkat 

för studentkåren) 

• Maiju Suo 

Sällskapet Gäddornas stipendium 

”Akademiska Herrsällskapet Gäddorna har tilldelat ekonomiemagistersromkornet 

Niklas Kullberg sitt stipendium 

för år 2009. Stipendiet är instiftat för att uppmuntra 

till framtida arbete Finlands näringsliv till fromma. På detta 

sätt vill vi forna studerande vid Svenska Handelshögskolan 

upprätthålla kontakten med vår skola.” 

Urda Commercia-stipendiet 

är ett stipendium som ges åt en studentkårsaktiv kvinnlig studerande 

(Urdorna => en systerorganisation till Gäddorna). 

Går i år till: 

Annica Sviberg 

Avhandlingsstipendier 

EVLIS stipendium i fin.ek: Björn Danker 

KPMG i redovisning: Eva-Marie Westö 

ACCENTURE i marknadsföring: Hanna Leppänen 

BAT i företagsledning och organisation: Kim Lahti 

Kallandet av Hedersinspektor 

•Marika Tandefelt 

I samband med studentkårens 100-års jubileum har delegationen 

instiftat två nya hedersomnämnanden: hederinspektor 

och hederskurator. 

Studentkåren vill tilldela titeln hedersinspektor till en person 

som har arbetat outtröttligt för vår studentkår. Personens 

känsla och engagemang för Studentkåren har bibehållits trots 

att mandatperiodens åligganden redan för längesedan tagit 

slut. *Hon* är känd för att hennes “dörr alltid står öppen” 

för studenterna och fungerar än i dag som kårens minne och 

stöd. Den senaste tiden har hon arbetat med att säkerställa 

att Studentkårens 100 åriga historia aldrig skall falla i glömska, 

genom arbetet med vår historik. 

I enlighet med delegationens beslut delas titeln HEDERSIN- 

SPEKTOR ut till professor och inspektor emeritus: Marika 

Tandefelt! 

ÅRSFESTEN 

Hankeiten 01/09 21

22 Hankeiten 01/09

Katri Eliander 

Festens vackraste 

klänningar 

På 100-årsfesten fanns det en hel del kvinnor 

som spenderat många timmar på hår, sminkning 

och klädsel. Hankeiten valde ut några 

favoriter bland de klänningar som bars under 

festen. 

Isabelle Thibault 

Henrietta Åström 

Isabell Mattson 

ÅRSFESTEN 

Text: Maria Krogerus 

Sara Lähteenoja 

Foto: Erik Johansson 

Dixie Wikholm 

1. Varifrån är din klänning? 

2. Vad tycker du mest om i klänningen? 

Henrietta Åström 1. Den är sydd för festen. 2. Jag ville ha en klänning i grekisk 

stil, och den är inspirerad av en bild som jag sett i en tidning. 

Isabell Mattson 1. Den är sydd av min pojkväns mamma. 2. Jag tycker om den 

för att den är en budgetklänning, den är gjord av stuvbitar. 

Katri Eliander 1. Den är sydd i Thailand 2. Jag tycker om att den är en klassisk 

modell som man säkert kan använda flera gånger. 

Dixie Wikholm 1. Den är egentligen inte en långklänning, utan en kort cocktailklänning 

som jag sytt om. 2. Det blev egentligen lite bråttom att hitta en, 

men så hittade jag den här som jag alltså sydde om till en långklänning. 

Isabelle Thibault 1. Den har jag köpt i USA. 2. Jag tycker om färgen, jag skulle 

egentligen komma i en lavendelfärgad men så blev det ändå naturvit. 

Hankeiten 01/09 23

ÅRSFESTEN 

Foto: Peter Hesselgren & 

Fredrik Pelin 

Supén 


Festtalare Alexander 

Stubb höll 

ett friare tal under 

supén, där han önskade 

bli adopterad 

av hankeiterna. 

Akademiska sångföreningen hälsade gästerna välkomna vid cocktailen.

Kvällens toastisar Ludvig Liljequist och Edward Krogius. 

Toastisarna lyckades under kvällens 

gång genomföra en mängd olika 

klädbyten. Golftemat var det första 

som festdeltagarna fick skåda: 

Ludvig och Edward gjorde entré i 

en riktig golfbil! 

ÅRSFESTEN 

Hankeiten 01/09 25

26 Hankeiten 01/09

Talet till inspektorn 

Ärade fru inspektor, 

Eva, du nångång sagt åt mig 

att du som Tandis skall bliva ej 

Att du inte länge tänkte vara den där inspektorn 

Men ser man på - du är som rektorn 

Du utgör kåren en mäktig resurs 

Den avkastar bra då kåren saknar kurs 

Ibland det på Casa uppstår tvister 

till vilkas jämkande skulle behövas en minister 

Men då Alex inte alltid är här 

är det bra att Eva håller kåren kär 

Du på Hanken fin o. inv. institusjonen leder 

Ökända föreläsningar håller från bakom din kateder 

På dina kurser har vi kring cash flows elaborerat 

och januarieffekten på börsen inspekterat 

På ett obeskrivligt sätt var det alldeles fantastiskt 

När du Black & Scholes modell förklarat så entusiastiskt 

Du lärt oss hur man bankens pengar kan budgetera 

Synd bara finansbranschen nu slutat existera 

Då man orden ”Vi på finance” hör 

då vet man att Eva benchmarking gör 

Under det faller alla förutom en guvernör 

För det är världens offentliga hemlighet 

att Eva beundrar Terminators duktighet 

Schwarzenegger skulle nog ha varit Evas favoritstudent 

Efter att en film på 58 ord avklarat var det evident 

Att mannen sitt budskap i klartext får 

Något som säkert i tentsvar saknas varje år 

I näringslivet du alltid agerar till din heder 

Ett och annat är med och leder 

I Stockmanns styrelse du expansionsstrategier planerar 

I Oslo hur kungens oljepengar bästa utdelning genererar 

De alla av dig en topp performance invänta 

Men vi vet - Eva avkastar bättre än FPA:s straffränta 

Ett oslagbart groggsällskap du även utgör 

Flertalet uppträdanden och andra överraskningar utför 

Jag minns så väl en gång du hos presidentens varit som gäst 

Då tänkte vi - nu utförs ett test 

Vi artigt dig fråga hur balen varit 

Efter att TV kamerorna från slottet farit 

Hade Tarja lyckats skapa årsfesten konkurrens 

Var det så att financeprofessorn inte såg någon differens 

Men svaret kom som på beställning 

Årsfesten var enligt Eva klart en bättre tillställning 

Eva - när jag på denna sak nu ser 

Det på något vis solklart sig ter 

Att inspektorskedjan dig så väl klär 

Till vittne behövs nog ingen lögndetektor 

Då jag säger – Eva - du är världens bästa inspektor! 

Kära hankeiter 

Fattom nu glasen, 

Låt bli blomvasen, 

För nu med en min nöjd 

vi lyfter glaset till en höjd 

Och före vi börjar häva 

vi säger; skål för dig Eva! 

Ib Löfgrén 

Inspektorns svar 

För att fylla hela hundra år 

Hanken sällsynt friskt mår, 

Ej darrar handen, ej sviker minnet, 

när hundraårsjubileet fyller sinnet, 

vad nu högst på småtimmar sena, 

lite svikt kan festaren känna i bena. 

Annat är det med inspektorn eran, 

som åter en kamp fått föra i leran, 

och Tandis förbannat, åter en gång, 

för införande av denna svarsdikts”tvång”. 

Men hämnden är ljuv, hon tänker, ja rent av läcker: 

för det är väl Hedersinspektorn som rim nästa år kläcker! 

När klockorna för jubileraren nu klämtar ding dong, 

bör vi minnas att stigen varit snärjig och lång. 

Än har det talats om budgetproblem och fusioner, 

men jubilerarn dem klarat med diverse aktioner, 

och senast rentav ömsat skinn: ja ser hur smart 

festobjektet iklätts en frack via logot så svart! 

Den svarta imagon måste väl nån designare ha hajat 

från julspelet från min ungdoms Uleåborg, från Tiernapojat, 

där en kung ställs frågan: Hoo varför så mörk? 

Och svaret den kommer, som direkt ur en burk: 

Oo jos minä olen musta, olen minä kaikilta tunnettu, 

oo jos minä olen musta, olen minä kaikilta kaivattu. 

Oo om jag är svart, är jag saknad och känd av alla, 

för det sloganet har logomästarn tyckt att man måste falla. 

Men medges, svart kan brukas så väl av vissa, 

och att jag här avser Arska S, det kan ni väl gissa, 

Terminatorn som pga lagkrumeluren, 

missade chansen att byta till Presidenturen. 

Men vet ni att det finns så många filmer av Arska gjorda, 

att endast hunden Lassie gjort fler, med mindre orda. 

Men nu är det dags att tacka för dikten fina, 

Och övergå till att Årshundradets bästa fest fira! 

En riktigt bra fortsättning på Galaxets bästa fest. 

ÅRSFESTEN 


Eva Liljeblom 

Hankeiten 01/09 27

28 Hankeiten 01/09

Talet till kvinnan 

Thomas Perret 

Ä lskade kvinnor, 

Utan er skulle jag inte hålla det här talet 

Det kanske låter självklart, eftersom det här är talet 

till kvinnan 

Men vad jag försöker säga är 

Utan er skulle det inte hållas några tal överhuvudtaget 

Det skulle inte ordnas några årsfester 

Inga årsfesttalare, inga toastmasters 

För oss är ni drivkraften i vår evolution 

Så utan er ... vi skulle inte vara här 

Nalle och Stubben skulle sitta i ett träd och plocka 

loppor av varann 

Jag skulle krypa omkring nedanför med Ludde och 

Groggen och fråga om vi får vara med 

Det skulle vara helt poänglöst utan er. 

Jag försöker föreställa mig en värld utan er 

Jag blir helt matt av bara tanken 

Världen skulle vara en enda stor trött proteinboll 

Arbetslösa präster överallt. Uppgivna självmordsbombare: 

“Inga brudar på den här sidan, inga brudar 

på den där sidan.” 

Wunderbaum skulle dofta omklädningsrum 

Alla varumärkens slogan skulle vara “Den fungerar” 

Marknadsekonomin skulle mattas av helt, riskkapitalism 

skulle aldrig uppstå 

Nån enstaka bankir skulle stå där: “Grunda ett företag, 

bli rik”, och gänget bara: “Varför?” 

Hanken skulle ha två kurser: Förhandlingsteknikens 

grunder och Röksignaler. 

Det skulle vara meningslöst utan er. 

För det är ni som får oss att göra konstiga saker 

Det är ni som får oss att bli munkar 

Det är också ni som får oss att sluta vara munkar 

Det är ni som får oss att läsa poesi. 

Det är också ni som får oss att försöka skriva poesi 

själva. Om det skulle hjälpa. 

Det är ni som får oss att starta rockband 

Det är också ni som får oss att bli avundsjuka på 

dem som startat rockband 

Och det ni som får dem av oss som inte är så 

snygga att bli roliga. 

Till exempel André Wickström är väldigt rolig. 

Jag vill gärna recitera en av mina favoritdikter ... jag 

skrev den igår. 

Jag är rädd för att säga vad jag verkligen tycker, 

Jag börjar kanske gråta då 

Och gör den här festen sämre 

Skämmer ut mig framför allt 

Och ser ut som det barn jag är 

Som ett barn är jag rädd för att bli avvisad. 

Men jag är också en man 

Och mannen i mig vill försöka 

Det får bära eller brista 

För jag är bara här en gång 

och ni är bara här en gång 

På den här festen 

... och på den här festen 

Om jag kunde förmedla vad jag känner när jag tänker på er 

Hur allting jag är har att göra med er 

Hur allting jag upplever bottnar i en längtan att smälta och 

blandas 

Vi är män för att ni är kvinnor 

Jag älskar er så mycket 

Och jag vill vara värd den kärleken som ni hämtar till världen 

Jag blir ledsen när jag tänker på köpta budskap 

Som säger att ni ska se ut som hon eller han. 

Att ni ska ha viss form för att vara beundrade 

Här är en som kunde skita i form som nån annan bestämt 

Jag vill inte att någon ska säga till mig hur ni ska se ut 

för att jag ska tycka ni ser ut som ni ska. 

Ni ska se ut 

Just som ni ser ut 

Och helst som ni ser ut idag. 

Jag lätt för att bli berörd 

När jag tänker på er som gjort er fina för den här festen 

... hur ni stått där och fixat 

Så där som bara kvinnor kan göra 

... för att det ska bli en så bra fest som möjligt och roligt 

Ni har satsat 

Och det är underbart när någon satsar 

Det kommer från en vacker plats 

Jag har den också i mig 

Och det får mig att vilja visa samma omsorg också 

För er som jag tycker så mycket om 

Vi hör ibland att man säger att kvinnor är mycket mer än 

bara vackra 

Det vet vi, 

Men vi glömmer lätt 

för ni är så väldigt vackra. 

ÅRSFESTEN 


Hankeiten 01/09 29

ÅRSFESTEN 

Foto: Peter Hasselgren & 

Fredrik Pelin 

Efterfest på 

Finlandia-huset 

30 Hankeiten 01/09

Årsfestminnen 

René Söderman 

Hankeit och f.d. chefredaktör för Hankeiten. 

Vad är ditt bästa minne från Hanken? 

- Vi brukade säga att det arrangeras alltid en 

omtent, men inte en omfest. När tenterna började 

klockan nio på morgon kunde vi fortfarande 

vara på Casa, klara att gå på tent, fastän vi 

inte var riktigt färdiga själva. 

Hur var tiden som chefredaktör för Hankeiten? 

- Det var mycket givande, på den tiden kom 

tidningen ut sex gånger om året. Nu ska man 

komma ihåg att på 80-talet så hade vi inget 

internet och ingen webb. Hankeiten och Nöttebladet 

var de huvudsakliga informationskanalerna 

till kårens medlemmar. Det var mycket 

givande att vara chefredaktör. Dessutom fick 

man betalt för det också. Det var bara att ge 

järnet, skriva och skapa diskussion. 

Var det bra sammanhållning på redaktionen, 

var ni ett stort gäng? 

- I stort sett var det bara jag som skrev och 

några andra skribenter, sedan fanns det artiklar 

som kom från styrelsemedlemmarna från deras 

respektive sektorer. Vi försökte alltid se till att 

det fanns något bärande tema för varje nummer. 

En stor grej var att dokumentera årsfesten. 

Kan du dela med dig av något roligt minne från 

studentkåren? 

- På min tid var det mycket diskussion om 

kårobligatoriet i Finland. Alla som studerar på 

högskola måste vara medlem i en studentkår 

och på min tid frågades det om det är rätt att 

tvinga studerande att vara medlemmar. Vi har ju 

föreningsfrihet i landet. Villiga att diskutera och 

opponera som vi var på den tiden så ifrågasatte 

vi den här saken. Systemet stred mot grundlagen, 

och det gör det nog fortfarande. Men idag 

anser jag att det är vettigt att vi har ett obligatorium. 

Det tillför kårerna en medlemsbotten som 

ger en finansiering så att de kan upprätthålla sin 

verksamhet. Men om man ska vara idealistisk 

så tror jag att de flesta ändå skulle valt att vara 

medlemmar. 

Hur jämförs årets årsfest med tidigare år? 

- Senast jag var så var det 75-års jubileum och 

festen hölls vid mässcentret i Böle. Protokollärt 

var det mycket lika, där fanns solenna akten 

och talet till fosterlandet, som jag höll i egenskap 

av delegationsordförande. Talet till inspektorn, 

märkesutdelning och sångerna var enligt 

samma mönster som tidigare. En del nya sånger 

har uppenbarat sig på menyn vilket jag tycker 

är friskt. 

När började jatkon senast du var med? 

- De började vid något skede och slutade vid 

något skede. Allt kan man ju inte minnas. 

Vad var temat på zillisen då? 

- Det stora ögonblicket då var vem som skulle 

bli tilldelad det stora veskilocket. Den var alltid 

någon som fick ett stort lock över huvudet för 

strapatser under föregående kväll. 

Henrik Wickström 

Inskriven 1984 och känd som dirigent för akademiska 

sångföreningen, men också som bandledare 

för ett band som heter Arkadia trottoar. 

- Vi började spela i tiderna på Casa Nostra för 

20 år sedan och vi lirar fortfarande. Det var ett 

band som vi grundade med studiekompisar. Två 

av oss har blivit ekonomer idag. 

Varifrån kommer namnet? 

- Det fanns ett band på Kauppis vid namn 

Boston Promenade. Vi kontrade med Arkadia 

trottoar som alludera på Arkadiagatan och trottoaren 

där vi fanns. 

Hade det något att göra med att Arkadiagatan 

är bredast möjligt mellan Kauppis och 

Hanken? 

- Det stämmer att gatan visade sig vara bredast, 

22 meter mätte vi, mellan Kauppis och Hanken. 

Bandet Boston Promenade lever gott idag och 

det gör även Arkadia trottoar. 

Vad är dina trevligaste minnen från Casa? 

- I tiderna hade vi bailon som började tre på 

natten. Efter att Karl XII och fabbaren stängt 

och det var tid att gå hem hade vi jatkon på 

Casa. 

Talet till kvinnan påpekade att en del män 

kanske var avundsjuka för att andra bildade 

rockband, hade bildandet av bandet något med 

det att göra? 

- Det var ju för brudarnas skull, såklart. 

ÅRSFESTEN 

Text & Foto: Erik Johansson 

Christian Grönroos 

Inskriven 1966, jobbar på Hanken. 

Hur såg årsfesten ut på din tid? 

- Det konstiga är att det var i samma stil med 

frack och festtal. Det blev en uppslupen fest med 

sillfrukost dagen efter. Stämningen var hög. 

Har du några roliga minnen från en SHS-årsfest? 

- Det har tagits snapsar under borden och allt 

möjligt. Jag kommer ihåg att en av årsfestfördragarna 

berättade hur festen slutade med en 

tulpan i munnen, förmodligen hade de druckit 

upp blomvattnet också. 

Var jatkon på Casa också? 

- Nej, Casa kom ju till först 1973. På den tiden 

ordnades det på Hanken, på det som kallades 

Ölkki på den tiden. Det var ett ställe som alla 

känner till som blev färdiga före 1975. Det var 

också där kårkvällar på onsdagar och fredagar 

ordnades. 

Var zillisens plats okänd fram till midnatt då 

också? 

- Nej, det var känt på förhand. Det här med 

halare fanns inte heller på den tiden. Det kom 

någon gång senare. 

Gick ni på zillisen i fracken då också? 

- Det kommer jag inte ihåg. Däremot minns jag 

att det kunde hända att en och annan kom i 

frack till föreläsningen för att de kommit direkt 

från årsfesten. 

Henrik Wickström (till vänster) och René Söderman. 

Hankeiten 01/09 31

ÅRSFESTEN 

Foto: Vanessa Forstén & 

Johanna Rosenlöw 

Efterfest påCasa 

32 Hankeiten 01/09

Zillis 

ÅRSFESTEN 

Foto: Robert Lagus & 

Benedict Landtman 

Hankeiten 01/09 33

ÅRSFESTEN 


Namn: Heinz Ramm-Schmidt 

Född: 1 november 1920 

Karriär: Diplomekonom från Hanken 1943, 

har arbetat inom många olika industriföretag, 

senast som VD för Oy Hackman Ab 

och ordförande i arbetsgivarförbund. 

Aktuell: Den äldsta deltagaren i SHS 100årsjubileumsfest. 

Hankeit sedan 70 år tillbaka

Heinz Ramm-Schmidt växte upp i Viborg, 

men kom till Helsingfors efter Vinterkriget. 

Hanken hade egentligen aldrig varit 

ett självklart val för honom eftersom hans 

intresse låg i skog och mark, men på grund 

av en skada i ryggen som frivillig i kriget 

valde han att skaffa sig ett stillasittande jobb. 

År 1940 inledde han sina studier, då 20 år 

gammal, vid Hanken som då låg på Sjömansgatan. 

Det årets kull var exceptionellt 

stor, Heinz vill minnas att antalet var cirka 

200 – men redan året därpå decimerades 

antalet i och med att Fortsättningskriget 

började och männen begav sig till fronten. 

Heinz var själv befriad från kriget på grund 

av sin ryggskada och han minns att tiderna 

var ganska dystra: 

- Man fick uppleva att studiekamraterna en 

efter en inte återvände från fronten. 

Fokus på föreläsningar i 

undervisningen 

På 1940-talet (och senare) fanns det två 

inriktningar på Hanken: diplomekonom och 

diplomkorrespondent. 

- Det flesta flickorna studerade till diplomkorrespondent, 

men jag har nog aldrig hört 

någon kalla sig något annat än ekonom. 

Heinz blev själv färdig diplomekonom år 

1943, från linjen handel och industri. 

- Det är lite humoristiskt: jag var tvungen 

att läsa kemi, vilket jag använde mer tid på 

än något annat. Annat man läste var marknadsföring, 

nationalekonomi, företagsledning 

och handelsjuridik. 

Studierna på 40-talet utgick först och 

främst från kompendier som föreläsarna 

sammanställde. Hanken hade inte något 

egentligt bibliotek utan betoningen låg på 

föreläsningar. 

- Man hade mer eller mindre namnupprop 

på föreläsningarna. De som var vid fronten 

behövde ju inte vara på plats utan fick med 

sig kompendierna. Jag vill minnas att alla 

blev godkända i tenterna. 

Heinz tog sin examen på två och ett halvt 

år. Efter studietiden fortsatte han att vara 

aktiv i ekonomföreningen Niord, som hankeiterna 

då hade mycket samarbete med: 

- Gränsen mellan studenter och Niord 

var diffus. Hankeiterna var alltid önskvärda 

att delta i de program som föreningen 

arrangerade. 

Studielån vanligaste inkomsten 

På 1940-talet fanns inte de studentförmåner 

som man åtnjuter idag. Bland annat fick 

man antingen ta med sig mat till skolan eller 

äta ute. 

- Nära Hanken på Rödbergsgatan fanns det 

en krog som hette Perämies, men vi kallade 

den för Räkälä eftersom vi hankeiter 

alltid var hungriga – vi tänkte mer på mat 

än studier. Perämies hade på tisdagar något 

som hette jägarbiff, men när duvorna och 

kråkorna hade försvunnit fick man istället 

något som hette lungmos på torsdagar. Vi 

hankeiter samlades alltid där i stora grupper 

och åt oss mätta. Vad lungmos egentligen 

var frågade vi aldrig. 

Tillgången på mat var begränsad, men 

boendet löstes oftast genom att studenter 

inhystes hos änkor som behövde hyra ut 

rum. 

Heinz arbetade under hela sin studietid, 

vilket var ovanligt, för att kunna försörja sig 

- familjen hade förlorat hela sin egendom i 

Viborg. Studiestöd existerade inte. 

- Visst är det upprörande att man ska få 

betalt för att studera idag. Nog var det 

också så att vi betalade någon slags avgift. 

Inte var skolan gratis. 

Studenterna fick ty sig till studielån, men 

enligt Heinz blev skulderna aldrig något 

problem: 

- Inflationen gjorde att studielånet kunde 

betalas tillbaka fem år senare med en 

månadslön. 

Samlade pengar genom att ordna 

fester 

Trots krigstiden existerade det ett aktivt 

studieliv. Studenterna samlades ofta och 

relationerna till professorerna var så bra att 

man hade gemensamma tillställningar med 

dem. Många professorer var enligt Heinz 

riktiga original: 

- Jag minns särskilt vegetarianen Rafael 

Ilmoni som lärde oss procenträkning på 

räknesticka. Han hade alltid en portfölj 

full med persilja, morötter och kålrot. Vid 

proven satte han alla blanketter in i samma 

portfölj och när vi sen fick utlåtanden var 

mitt namn borta – han hade antagligen 

ÅRSFESTEN 


Foto: Max Edin 

För snart 70 år sedan inledde Heinz Ramm-Schmidt sina studier vid Hanken. Då 

var studenternas vardag något helt annat än vad dagens hankeiter kan föreställa sig. De 

flesta män kämpade i Fortsättningskriget och man fick vänja sig vid att en del studiekamrater 

aldrig återvände från fronten. Men, det var också en tid då kvinnor valdes in i 

studentkårens styrelse, fester arrangerades för att samla in pengar till Hanken-huset på 

Runebergsgatan och studenterna hade nära kontakt med utexaminerade ekonomer. 

använt mitt svar i sluttenten som omslagspapper 

för någon rotfrukt. 

Studentkåren hade egentligen inga egna 

lokaler på 40-talet, man hyrde visserligen i 

början en lägenhet i hörnet av Annegatan 

och Robertsgatan, men då hyran var så hög 

sades den upp. Efter det hölls festerna, som 

var populära, på Ostrobotnia. 

- Det var bra att ha dem där: i nedersta 

våningen fanns Alkoholiliike och jag fick 

tillstånd av direktören att köpa sprit (som 

egentligen såldes på kort enligt en flaska 

per man och dag), och de bar upp flaskorna 

åt oss. 

Pengarna som kom in samlades till en fond 

för att hjälpa till att finansiera den nya 

högskolebyggnaden på Runebergsgatan. 

Tanken var att studentkåren skulle få ett 

rum i den nya byggnaden och det var också 

så det gick: studentkåren fick Ölkki (även 

om inflationen åt upp största delen av de 

insamlade medlen). 

”Förbjudet” att umgås med finskspråkiga 

studenter 

Den mest traditionella festen, årsfesten, 

firades då som nu den 24 februari. Heinz 

minns att den hölls på Royal vid Svenska 

teatern och antalet deltagare var stort. 

Även broderföreningar bjöds in, bland 

annat Handels i Stockholm och Kauppis: 

- Jag var med och etablerade de första kontakterna 

till studentkåren vid Kauppis. För 

detta fick jag en reprimand av gamla ekonomer: 

det var förbjudet att umgås med 

finskspråkiga studenter. Men jag skulle säga 

att det faktiskt var då som fröet till SEFE 

föddes. 

Heinz var vid denna tidpunkt styrelseordförande. 

För övrigt tog studentkåren vid den 

tiden för första gången in flickor i styrelsen, 

vilket hade varit omöjligt före kriget. 

- Jag tror att man på Hanken hade mer förståelse 

för flickorna än hos broderföreningarna 

Nylle, Poli och Kauppis till exempel. 

Heinz fortsatte att följa med studentkårens 

verksamhet efter studieåren, framför 

allt genom ekonomföreningen Niord. Han 

deltog i studentkårens 90-årsjubileumsfest 

och deltog förstås nu även i SHS 100-årsjubileum. 

 

Hankeiten 01/09 35

ÅRSFESTEN 


Foto: Isabell Mattsson (s. 36) 

Erika Hyttilä (s. 37) 

Hur såg studentkåren ut för 50 år sedan? Eller 70? Och hur började det hela? Studentkårens 

första historik lanseras i höst och berättar om hur hankeiternas gemenskap har 

utvecklats från en förening med 21 medlemmar till en studentkår med (nästan) eget 

hus, många olika typer av verksamhet och unika traditioner. Mia Varjovaara är den 

(ständig) medlem i studentkåren som vet mest om den kommande boken. 

Mia är en Hanken-alumn som under sin studietid varit aktiv inom 

studentkåren. Hon har bland annat varit med i Casa Nostra, Hankeitens 

redaktion, styrelsen och dessutom suttit som generalsekreterare. 

Därtill har hon hållit på med en massa ”mystiska sidoprojekt” 

både under och efter sin studietid. Historiken är ett av dem: 

- Det började med att det år 2001 var aktuellt att renovera källaren. 

Vi visste att vårt arkiv fanns där nere men ingen hade egentligen 

koll på vad det innehöll. Bokföringen var det enda som var 

välordnat där nere. När vi väl började rota insåg vi att en del av 

materialet var värdefullt. 

Materialet som fanns i källaren var dammigt och delvis i riktigt dåligt 

skick. För att kunna genomföra renoveringen ville man riva ner arkivets 

väggar och man insåg då att hela arkivet måste flyttas: 

- Det var dåvarande inspektor Marika Tandefelt, som är styrelsemedlem 

i Svenska litteratursällskapet, som tyckte att det skulle vara 

perfekt att flytta arkivet dit. 

Studentkåren har donerat materialet till SLS. Materialet finns tillgängligt 

för forskning i språk, historia och finlandssvensk studentkul- 

Mia Varjovaara har haft en aktiv roll i arbetet med studentkårens 

historik. 


Studentkårens historik 

tur, men vissa saker är hemligstämplade i 50 år. Att man har sitt arkiv 

hos Svenska litteratursällskapet är ganska unikt, och det går inte att 

hur som helst föra sitt arkiv dit: 

- Det måste först gås igenom och förtecknas. Det visade sig finnas 

mer material än vad vi räknat med men också många dubbletter 

och kopior och sådant som vi inte själva producerat. 

Mia tog på sig den stora uppgiften att sortera bort onödigt och 

förteckna materialet, enligt instruktioner av litteratursällskapets 

personal . Detta gjorde hon vid sidan om studierna och det som 

man trodde skulle ta en månad, tog i slutändan ett helt år. Förteckningen 

kunde inte heller göras så noggrant som man hade hoppats, 

utan är indelad enligt typ av material och år. 

- Ibland hade man gärna suttit och läst materialet, men det fanns 

det inte tid för. Det var nog bara att bunta ihop allting. 

Under den tid som Mia ägnade åt att förteckna arkivet, kom hon 

och Marika Tandefelt på att man inför det då ännu avlägsna 100årsjubiléet 

kunde sammanställa materialet till en historik. Tidigare

hade det för kårens del bara skrivits jubileumsskrifter baserade på 

intervjuer och liknande, samt ett kompendium som inte var skrivet 

av någon professionell författare. 

- Jag tror dessutom att vår blir den första professionella historik 

som skrivits om en finlandsvensk studentkår. 

För att hitta en författare satte studentkåren in en annons i Hufvudstadsbladet, 

och en del ansökningar kom in (även av Hankenalumner). 

Valet föll på historikern Kim Björklund, som också tidigare 

skrivit en föreningshistorik. 

Författaren har nu arbetat deltid med boken i tre års tid och den 

är ännu inte helt klar. 

- Vi har aldrig haft som mål att få historiken färdig till årsfesten. 

En del av boken är hos språkgranskaren och layouten börjar nu i 

dagarna (läs februari). 

Orsaken till att man inte ville ge ut boken i samband med årsfesten 

var att den då skulle ”försvinna” i uppmärksamheten kring festen. 

- Vi vill ge publicitet åt boken och författaren. 

Boken kommer dock att vara klar i september, men hur lanseringen 

sker i praktiken är oklart. Hanken skriver också för tillfället en historik 

och en möjlighet är att bägge böckerna lanseras samtidigt. 

Historikens beräknade längd är 350 sidor och den är enligt Mia 

lättläst. Man kan börja läsa var som helst i den, man behöver inte 

läsa boken från pärm till pärm. 

- Den är intressant och kommer att innehålla mycket bilder och 

textrutor. 

Vad gäller bokens pris har man försökt att göra den tillgänglig för 

alla genom ett så studentvänligt pris som möjligt. 

Historiken har finansierats främst med understöd från olika finlandssvenska 

fonder. Mia medger att medelanskaffningen för boken 

har varit mycket svårare än vad man först trodde: 

- Vi börjar nu vara ganska nära det vi hade planerat, men vi hade 

kanske räknat med lite mer från de stora fonderna. Vi fattade redan 

i början ett principbeslut om att inte ta in några företag - vi ville inte 

ha logon och reklam i boken. Den enda som stött oss som inte är 

en fond är Niord, eftersom kåren delvis har en gemensam historia 

med ekonomföreningen. 

En del av materialet i boken har skaffats utifrån, från före detta 

kåraktiva och gamla hankeiter, genom donationer eller lån. Från 

början var planen att man också skulle göra många intervjuer men 

det här blev inte av: 

- Vi har en historikgrupp bestående av fem personer som alla är ute 

i näringslivet. Vi hade tänkt att ShsWebs och Hankeitens redaktion 

skulle vara de som utför intervjuerna, men tydligen fanns det inte 

intresse, tid eller energi. En del intervjuer har ändå utförts. 

Historikgruppen består förutom Mia av Thomas Stenius och 

Marcus Moltubak (bägge f.d. VD för IB), Marika Tandefelt (inspektor 

1994-2003 och nyutnämnd hedersinspektor), William Börman (f.d. 

näringslivsansvarig i studentkårens styrelse) och kårens ordförande 

samt i år även delegationsordförande. En del tidigare medlemmar 

har nu flyttat utomlands. 

- Vi samlade ihop ett gäng som skulle ha energi och vilja att jobba 

för det här mångåriga projektet. Vi har träffats fem gånger om året, 

oftare nu förstås, för att diskutera olika praktiska saker som författare, 

tryckeri, formgivning och så vidare. Det är nu mer av en 

styrgrupp, så får kåren sköta det praktiska. 

Boken går i tryck under sommaren. Historikgruppen satsar nu på 

att få så många förhandsbeställningar som möjligt för att upplagan 

ska vara så nära behovet som möjligt. Böckerna som beställs 

kan avhämtas från IB Bokhandel eller skickas hem, och kommer att 

säljas på IB efter lanseringen. 

Författarens tillägg 

ÅRSFESTEN 

Historikförfattaren Kim Björklund intervjuades för Hankeiten, 

nummer 3-4 år 2006. I den artikeln berättade han att han under 

sin studietid inte haft så mycket kontakt med hankeiter, men att 

han därför kan ge en objektiv syn på studentkårens historia. I det 

skedet hade han bara hunnit till början av 20-talet, men nu är han 

inne på 70-talet. 

Hur har det nu varit att arbeta med det här projektet? 

- Det har varit intressant och givande att ta del av organisationen 

men lite jobbigt att kombinera det med det vanliga arbetet, eftersom 

jag gör det här vid sidan om. 

Har du hittat någonting särskilt intressant då du grävt i kårens 

historia? 

- En specifik röd tråd genom hela historian är lokalfrågan, från det 

att studentkåren inte hade någonting eget, till provisoriska lokaler, 

vidare till egna rum i den nya skolbyggnaden och fram till dagens 

Casa. Jag har slagits av studenternas energi och det goda samarbete 

man genom tiderna har haft med alumner och samarbetspartners. 

Kim berättar att det med jämna mellanrum dykt upp intressanta 

anekdoter. 

- Men, jag tror att de grövsta aldrig funnit sin väg till arkivet, skrattar 

han. 

Kim har haft kontakt med en hel del alumner som bidragit med 

fotografier och annat material: 

- Det finns också en handfull alumner som deltar genom att författa 

mindre faktarutor. Det berikar texten och ger den dynamik. 

Hankeiten 01/09 37

Beställ studentkårens 100-årshistorik! 


Du gör din beställning på www.shs100.fi. Betala historiken på Svenska Handelshögskolans 

Studentkårs konto 405 511-24 050. Skriv HISTORIK och DITT NAMN i meddelandefältet. 

När boken har kommit ut kan du avhämta ditt exemplar i kårens bokhandel (IB) i högskolan. 

Om du inte kan avhämta den själv, utan vill att vi skickar den, tillkommer en postningsavgift 

på 10 euro. Glöm då inte att ANGE ADRESS i meddelandefältet. 

Historikens pris är för en alumn 35 euro, för en studerande 25 euro. Du är också välkommen 

att betala ett sponsorpris på 50 euro eller mera! 

Historiken utkommer på hösten.

Sponsorer 

Årsfestkommittén tackar sin 

samarbetspartners: 

Aktia 

Sefe 

Fortum 

KPMG 

Skanno 

Moët & Chandon 

House of Elliot 

Whyprint 

Sanoma Magazines 

Avon 

L’Oreal 

Maybelline 

Unilever 

Chips 

Palmolive 

Berner 

Hartwall 

HK 

och annonsörer: 

Lauritzon’s 

Ifolor 

Whirlpool 

Lemminkäinen 

Accenture 

ÅRSFESTEN 

Hankeiten 01/09 39

40 Hankeiten 01/09

Arena 

Fair - The inner perspective 

Helsinki School of Economics 

and HANKEN School 

of Economics have established 

a teamwork in order to 

promote and organize Arena 

Fair. This fair promotes the 

greatest contact opportunities 

between students, recent 

graduates and companies’ 

representatives. This year 63 

companies participated at 

Arena Fair while 9 companies 

participated virtually through 

Arena-on-Line. 

During Arena Fair, I had the opportunity of 

participating as a Student Contact Person. 

This position allowed me to have a closer 

contact with some of the enterprises participating 

at the fair. The purpose of my casual 

interviews with some companies’ representatives 

was to obtain information about 

job opportunities in the Finnish market for 

foreign students graduating from Finnish 

universities. The answers obtained varied 

significantly mostly depending on the industry 

and size of the company. 

Interviews with several companies’ representatives 

allowed me not only to have a 

better panorama of the actual situation but 

also to realize of personal characteristics 

that companies are interested in. Interviews 

were realized within companies 

belonging to the following industries: Banking, 

Construction, Consultancy, Financial 

Services and Telecommunications. 

Despite the variety of companies interviewed 

belonging to different industries; 

answers were very similar between each 

other; being Telecommunications an 

exception. Firms belonging to the Telecommunications’ 

industry expressed their 

interest in students and recent graduates 

in all fields, from engineering to economics. 

They mentioned that they are particularly 

interested in top students and that Finnish 

language skills are not required. They focus 

on cultural diversity since this aspect brings 

a wider panorama and as a result; better 

products suitable for different persons in 

different locations. These enterprises want 

KARRIÄR 

Text: Rosy Canto 

Foto: Isabell Mattsson 

to attract the most skilled students and 

since English is their working language it is 

not required to speak Finnish. 

However; the answers from other companies 

diverged completely. The construction 

company commented that they are open 

to any major; however; they are particularly 

interested in students and recent graduates 

majoring in Finance. Nevertheless; they 

are offering positions in other European 

countries where they have daughter firms. 

It was mentioned that for some positions 

Finnish language skills are required and 

candidates must have a fluent level; while 

in other positions the Finnish language 

abilities are not that important. It depends 

importantly on the position applied. This 

difference lies whether the employee has 

a direct relationship with clients or stakeholders; 

since many of them feel comfortable 

only by speaking their local language. 

International mobility was strongly emphasized; 

where employees should be willing 

to work in another country for a specific 

period of time. Specific characteristics such 

as management and leadership skills, language 

skills, communication skills and the ability 

to change and adapt to new situations 

were strongly emphasized. 

Companies belonging to the banking industry 

mentioned their particular interest 

for students and recent graduates majoring 

particularly in Finance, IT and Marketing. 

However; they are also open to 

other majors. Nevertheless; it is extremely 

important to speak Finnish fluently; since 

this is not only the working language but 

also the language used to communicate 

with clients and stakeholders. This industry 

is extremely competitive. Companies 

within the banking industry are seeking not 

only the best students which are able to 

demonstrate a high academic performance 

but also active students with high values 

and high levels of responsibility. 

Companies belonging to the consultancy 

industry in Finland mentioned that they 

are looking not only for skilled students 

and recent graduates but also to those 

ones able to demonstrate their excellence 

through their academic records. They are 

also looking for active students with leadership 

abilities. Within this industry; Finnish 

language skills are extremely important. 

Hankeiten 01/09 41

KARRIÄR 

This industry has very close and strong relations with clients and 

stakeholders. Since most of the consultancy firms work locally; the 

working language is Finnish. Therefore; Finnish language level must 

be fluent at least. This requirement is settled since clients feel more 

comfortable by speaking their mother tongue. Without a fluent 

Finnish language level; even that a person has an outstanding academic 

background and skills; he/she would not be taken into consideration 

for the recruiting process. 

Companies belonging to Financial Services in Finland also mentioned 

that they are searching for highly qualified students and recent 

graduates. However; since they are focusing mainly in the Finnish 

market; they expect that applicants will have a fluent Finnish level. 

This requirement is established since most of their clients are Finnish 

speaking and employees should be able to communicate fluently 

with their clients. Enterprises belonging to this industry focus 

on selling financial services, promoting investment opportunities in 

order to obtain a higher return on investment and also to allocate 

financial resources in the most efficient form. An important part 

of documents required for constructing financial statements are 

in Finnish. As a result; a person with little or no knowledge of the 

Finnish language will not be able to develop an adequate performance. 

Furthermore; the working language is Finnish and applicants 

seeking a position in this industry must provide enough proof of 

their language skills. 

The last group of companies interviewed was multinational companies 

having operations worldwide. These large corporations belong 

to different industries such as aviation, electronics, and cosmetology. 

These companies are big size companies, with international presence. 

The language used in order to communicate with daughter 

firms is English. However; the language used at a local level is the 

country’s native language. Nevertheless; the electronics firm was 

an exception, since it was mentioned that they are looking only on 

the academic background without abilities in the local language. 

However; English must be dominated in a proficiency level. 

The aviation company mentioned that nowadays they are looking 

for international students graduating from Finnish universities in 

order to expand their international networks and partnerships. 

They are interested in these students but for working in their 

home country. They mentioned to be specially interested in students 

from Asia in order to strengthen and expand their opera- 


tions. Nevertheless; it was mentioned that if the applicants do 

not dominate Finnish language; the company would not be able to 

provide any job positions in Finland. 

According to interviews realized to several international and local 

companies; it was concluded that the ability of communicating in 

the local language is extremely important. To have an excellent 

academic background is not enough; additional skills, attitudes and 

values are required. In order to be considered as a potential candidate; 

a foreign student graduating from a Finnish university must 

demonstrate not only to have an excellent / very good academic 

record, but also to have high motivation, discipline, and values as 

well as good social and language skills in order to communicate 

efficiently in the country’s local language. 

Competition for jobs in Finland is extremely high. There are between 

40 to 60 applications for one position available. In order to 

be chosen for an interview or for a position, the candidate must 

demonstrate to be the best and to have absolutely advantages 

over other applicants. Since most of the applicants speak Finnish 

as their mother tongue; it is expected that the foreign student will 

have at least an intermediate level of Finnish. 

If you are considering the option of living and working in Finland; it 

is extremely important to learn Finnish and Swedish since the start 

of your studies in order to obtain an intermediate or advanced 

level upon graduation. It is extremely difficult to find a job in Finland 

and if you do not dominate the local language; then the chances 

of obtaining a job may reduce importantly. Avoid this situation by 

start learning Finnish and Swedish with enough time in advance. 

HANKEN provides excellent opportunities to learn and improve 

any foreign language. Take advantage of these opportunities and 

secure your future! 

Finnish and Swedish may be considered as difficult or very difficult 

languages. However; the benefits of speaking and understanding 

these languages are worthwhile. It is extremely rewarding to be 

able to speak Finnish and Swedish as well as other foreign languages. 

These benefits include not only finding a job easier but also 

to be able to understand and communicate with people in their 

local language, understand their culture and their traditions. As a 

consequence; you will gradually belong to a new society; which 

could become your new home.

KARRIÄR 

Hankeiten 01/09 43

44 Hankeiten 01/09

KARRIÄR 

Dags att tjäna pengar på en idé 

som du har? 

Under våren 2009 har hittills fem 

team med studerande från Hanken 

fått sin första TULI-finansiering. Det 

finns utrymme för flera, och kanske 

är det din och dina kompisars tur 

nästa gång? 

I all sin enkelhet kan Tuli-pengar användas för att 

undersöka affärspotentialen hos idéer som forskare, 

studerande och andra med anknytning till 

Hanken går omkring med. En idé kan finansieras 

med upp till 55,000 euro. Det här är pengar som 

får användas för att köpa tjänster av sakkunniga 

som är experter på utvärderingar av affärsidéer. 

Man får alltså tillgång till personer som undersöker 

ens idé, och det kostar ingenting! Det enda 

som krävs inledningsvis är att det är din egen idé, 

och att du tar kontakt med Jan Sten för att diskutera 

vidare. Det gör du genom att ringa 050-3242 

834 eller genom att skicka ett e-post meddelande 

Som studerande vid Hanken är också du 

berättigad att söka pengar för att förverkliga 

en idé som du har. TULI-pengar är pengar 

som Tekes har beviljat åt Hanken, och andra 

universitet, och de används till att köpa konsulttjänster. 

Det här låter ju som ett bra sätt att få en start för en idé som 

man har! Vad är det för idéer som hittills fått pengar? 

– Det handlar om både produkter och tjänstekoncept. Ofta 

är idéerna internetrelaterade eller medielösningar av olika 

slag. Men, detta är bara vad vi för tillfället har fått in, pengar 

kan beviljas för hurdana idéer som helst, säger Jan Sten som 

är kontaktperson vid Hanken för TULI-pengarna. 

Processen för att beviljas pengar går till som så, att Jan bedömer 

ifall de idéer som kommer in har någon potential att bli 

ett TULI-projekt. 

– Det finns tre olika kategorier: den första består av inte så 

bärande idéer som gallras ut direkt. Sedan finns det idéer 

som kan förverkligas och som ägaren kan leva av, men som 

inte är TULI-projekt, det vill säga genuint nya idéer som, vad 

gäller produkter, går att skydda. Den tredje kategorin är 

sådana idéer som faller inom TULI-projekt. 

Efter bedömningen träffar Jan idéns ägare och går igenom 

till adressen business@hanken.fi Du kan också 

bekanta dig mer med Tuli-programmet genom att 

besöka webb adressen www.tuli.info eller gå till 

Hankens egna sidor www.hanken.fi/public/tuli 

Det är också skäl att komma ihåg att beviljad 

finansiering inte förpliktigar till någonting. Man 

behöver inte starta eget företag, eller bli affärsman 

på heltid (ifall man inte vill just det förstås!). 

Lika bra kan man sälja idén vidare till någon annan. 

Ifall det visar sig att idén inte har den potential 

som man trodde är det också ett bra resultat. Då 

behöver man ju inte heller sätta energi på att fundera 

över hur det skulle ha kunnat bli. Med hjälp 

av Tuli-pengarna får man veta, så vad väntar du 

på? För egen del väntar jag på ditt samtal eller 

e-postmeddelande. 

Jan Sten, kontaktperson för Tuli-verksamheten 

vid Hankens enheter i Helsingfors och Vasa 

varifrån idén kommit, vad som ska göras med den (det vill 

säga om den ska säljas eller ifall ägarna vill starta ett företag) 

och vad ägarna behöver ha hjälp med. Det händer att idéns 

ägare redan har kontakter till konsulter eller andra som kan 

ge råd, annars söker Jan reda på en konsult eller expert för 

projektet i fråga. Sedan ska ägarna och konsulten träffas och 

Hanken uppgör kontrakt skilt med vardera parten så att idén 

blir ett TULI-projekt som konsulten utreder. Idéns ägare får 

själv inte några pengar. 

Hur länge har detta funnits inom Hanken? 

– Projektet är nytt för läsåret, officiellt började det i maj 2008, 

men det blev känt för studenterna från och med hösten. 

Hanken beviljar ungefär 4000 euro om idén gäller en tjänst. 

Dessa pengar används till att undersöka potentialen, och 

om idén håller kan man beviljas mera pengar för att arbeta 

vidare. Om det rör sig om en produkt som ska patenteras 

börjar man med 1000 euro för att undersöka ifall produkten 

är ny och går att skydda. 

Den totala summan som delas ut årligen vill Jan Sten inte 

avslöja. 

– Men jag kan åtminstone säga att den är mindre än 100 

000 euro. 

Projektet är treårigt och kommer att utvärderas av Tekes i 

oktober 2009. Därefter beslutas det ifall Hanken får utnyttja 

en lika stor totalsumma under de resterande ett och ett 

halvt åren. 


Hankeiten 01/09 45

KARRIÄR 


Kom med i redaktionen! 

Tycker Du om att rita, designa, producera texter, prata 

med näringslivspampar om deras erfarenheter eller 

fotografera? Då är Hankeiten något för Dig! Vi söker 

nu illustratörer, skribenter och fotografer till Finlands 

bästa svenskspråkiga kårtidning för blivande ekonomer! 

Hankeiten utkommer fyra gånger per år och skickas ut till studentkårens medlemmar, 

samt medlemmar i Understödsföreningen. Genom att vara med och 

göra denna tidning visar Du upp Dina talanger för nuvarande och utexaminerade 

hankeiter. Arbetet är ganska fritt och tynger inte heller Dina studier, men Du har 

möjlighet att få göra saker som intresserar just Dig. Som redaktionsmedlem får 

Du även delta i evenemang för aktiva kårmedlemmar. Dessutom är det en merit 

att ha varit med! 

Vill du leda studentkårens tidningsredaktion? 

Drömmer du om att en dag leda ett företag? Och skulle du vilja arbeta med 

medieprojekt? Eller är din högsta dröm att bli journalist? Du har nu en chans att 

ta Ditt första steg mot att få Dina önskningar uppfyllda! 

Hankeiten söker en chefredaktör. Chefredaktören har till uppgift att leda redaktionens 

arbete, planera kommande nummer och sköta kontakter med tryckeri 

med flera, samt ansvara för tidningens innehåll. Dessutom är det först och främst 

chefredaktören som representerar studentkårens redaktion vid olika tillfällen. 

Är Du intresserad av att få veta mer om vad Du kan göra inom redaktionen? 

Kontakta då Isabell Mattsson per e-post, kommunikation@shs.fi, eller per telefon, 

0457-074 50 83, så svarar hon på Dina frågor. 

Ansökningar till redaktionen tas emot utan någon tidsgräns och kan skickas till 

samma adress som ovan, men om Du vill bidra till nummer 2 av Hankeiten bör 

Du kontakta Isabell senast 17 april. Gällande deadline för ansökningar till posten 

som chefredaktör – se ShsWeb för mer information.

En sommar utan jobb? 

Under de senaste tiderna har huvudsakligen två saker sysselsatt de 

flesta hankeiterna. Dels har den gångna tentveckan orsakat stress 

för många och dels har många satt ner stor möda på att i det 

rådande marknadsläget hitta ett sommarjobb. Det verkar som om 

det sistnämnda, nämligen sökandet av sommarjobb skulle vara ett 

ytterst aktuellt samtalsämne bland med hankeiter för tillfället och 

många har redan fått nekande svar på sina ansökningar. Flera stora 

finska företag har anställningsförbud för tillfället så det lär bli en 

sommar på stranden för många hankeiter. 

Svårigheterna med att hitta arbete kommer även att inverka på 

flera nyutexaminerades sommarplaner. Det låter som en katastrof, 

men som tur är finns SEFE till för att hjälpa och stöda sina medlemmar 

i hårda tider. Nu när depressionen slår förvånansvärt hårt 

till måste även vi studenter ta den rådande situationen i beaktade. 

Det är inte mera varje utexaminerad som blir anställd direkt från 

skolbänken. Då är det bra att ha något som försäkrar ens utkomst. 

Nämligen IAET-kassan! 

Som medlem i IAET-kassan kan du vid arbetslöshet få inkomstrelaterad 

arbetslöshetsdagpenning direkt när du blir utexaminerad, 

om du inte direkt hittar ett jobb. Avgiften för att vara med i IAETkassan 

är 45 euro per år. För att få rättigheten till inkomstrelaterad 

arbetslöshetsdagpenning skall du ha jobbat minst 43 veckor medan 

du har varit medlem i IAET-kassan. 

Låt mig illustrera IAET-kassans fördelar med ett exempel: 

Urban hittar inte ett jobb direkt när han bli utexaminerad. Han får 

arbetslöshetsundersstöd av FPA 25,63 € / dag. Det blir 551,05 euro 

per månad. 

Anders får inte heller anställning direkt när han blir utexaminerad. 

Anders har dock varit smart. Han har varit med i IAET-kassan 

under hela sin studietid och tjänat i medeltal 1650 € / månad som 

medlem i kassan. Anders får tack vare detta arbetslöshetsdagpenning 

och en inkomstrelaterad dagpenning. Grunddelen är samma 

som för Urban 25,63€/dag, men därtill får han även den inkomstrelaterade 

dagpenningen som är 21,45 €/dag. Vilket tillsammans gör 

47,08 €/dag och 1012,22 €/månad. 

Nu kan du själv avgöra om det lönar sig att vara med eller inte! 

Uträkningar på hur mycket just DU skulle få om du var medlem kan 

göras på www.iaet.fi>päivärahalaskuri. Jag tror inte att du kommer 

att vara arbetslös länge efter att du blivit utexaminerad, men inte 

lönar det sig att behöva be om pengar av pappa under de månaderna 

du söker jobb! 

För att bli medlem i IAET-kassan skall du gå in på www.sefe.fi > 

Logga in till medlemssidor här > Dina uppgifter > Redigera dina 

uppgifter > Välj fliken ”Tjänster och tidningar”, sen trycker du på 

”Redigera” under Tjänst – Välj studentens IAET-Kassa och tryck på 

”Tillsätt” och sedan på ”Spara”. 

Om du har glömt ditt lösenord eller inte har din identifikationskod 

klicka på ”Har du glömt ditt lösenord?” så skickar programmet ett 

nytt lösenord till dig. 

Ha en bra fortsättning på våren! 

Robert Sällström 

robert.sallstrom@sefe.fi 

050-440 9668 

Eftersom jag är ny som SEFE kontaktperson på 

Hanken och det här är min första artikel i Hankeiten 

tänker jag inleda med en kort presentation av mig själv. 

Jag är 21 år och studerar för andra året på Hanken. 

Som huvudämne läser jag Finansiell ekonomi och som 

biämne nationalekonomi . Till mina uppgifter hör att 

informera alla Hankeiter om de tjänster som SEFE har 

att erbjuda, så tveka inte att kontakta mig, ifall det är 

något du undrar över. 

Utöver detta har jag som mål att ordna olika evenemang 

i samarbete med de klubbar och sällskap som 

är aktiva på Hanken. Dessutom rekommenderar jag 

att du med jämna mellanrum går in på SEFEs blogg på 

Shsweb där jag försöker sätta upp nyttiga och aktuella 

nyheter med jämna mellanrum. 

KARRIÄR 

SEFE 

Hankeiten 01/09 47

48 Hankeiten 01/09

Hankeiten012009 - ShsWeb

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?