ELVIRA MADIGAN

STOCKHOLM 

ELVIRA 

MADIGAN 

i KOMPlETT 

BO WiDERBERG-SERiE 

cinemateket – när verkligheten inte räcker till! 

PROGRAMTIDNING oKtober–november 2011 

Skådespelaren SVEN-BERTIL TAUBE gästar ”Actors Studio” på Cinemateket! 

Nypremiär för nyrestaurerad BRON ÖVER FLODEN KWAI! 

I FOKUS: LUIS BUÑUEL, LUCRECIA MARTEL, 

MODEFILM, HAL ASHBY

& 

P R E S E N T E R A R 

VINTERNS BÄSTA FILMER PÅ BIO! 

WWW.STUDIOSENTERTAINMENT.SE WWW.NJUTAFILMS.NU

BIOPREMIÄR 11 NOVEMBER 

VINNARE AV "COUP DE COEUR" 

VENEDIG 

FILMFESTIVAL

4 INLEDNING 

OKTOBER – NOVEMBER 

När jag skriver detta i början av september 

har Cinematekets visningar varit i gång 

i tre veckor och vi är stolta över att så 

många har trotsat såväl regn som sensommarvärme 

och besökt oss i Filmhuset. 

I augusti utlyste vi en tävling på vår Facebooksida 

där vi bad er föreslå ett nytt valspråk för 

Cinemateket. vi föll pladask för kathrin Mattiassons 

förslag ”När verkligheten inte räcker till”, som 

sammanfattar det lustfyllda förhållningssätt till filmhistorien 

vi eftersträvar – lite som Woody Allens i 

Midnatt i Paris, som vi förhandsvisade för en storpublik 

i augusti. 

En av de figurer som dyker upp i just Midnatt i Paris är luis Buñuel, som vanligt porträtterad 

som en tystlåten outsider, Salvador Dalìs vän och motsats. Buñuel är en av de regissörer vi 

uppmärksammar under oktober och november. Mästaren som tillsammans med Dalì gjorde 

surrealistmanifesten Den andalusiska hunden och Guldåldern innan han flydde fascismen och 

(via Hollywood, som han inte alls kände sig hemma i) hamnade i Mexiko, där han gjorde några 

av sina allra bästa filmer. vi fokuserar på hans tidiga period i detta program och till våren visar 

vi hans senare verk. 

vår gäst på ”actors studio” på cinemateket i detta program är ingen mindre än skådespelaren 

och sångaren sven-Bertil Taube. Han samtalar med roger Wilson och efteråt har ni som 

vanligt möjlighet att ställa frågor. vi visar också tre av hans filmer, svenska och internationella, 

som visar på hans spännvidd under en lång karriär. 

Det första som händer i oktober är dock vår modefilmslördag. vi bad modeskribenten Daniel 

Björk fundera kring film och mode och visar tre filmer som utspelar sig inom modebranschen. 

I samband med Mårten Blomkvists bok om en av svensk films stora förgrundsgestalter och 

förnyare, Höggradigt jävla excentrisk: en biografi över Bo Widerberg, visar vi under en vecka 

Bo Widerbergs samtliga filmer. 13 oktober pratar mårten Blomkvist om biografier med vår 

bibliotekschef och senare under kvällen leder han ett samtal med Widerberg-medarbetarna 

Jörgen Persson, nina Gunke och Kalle Boman. 

Unga Cinemateket fortsätter sina visningar på söndagar, men under höstlovet kommer vi att 

visa ännu fler filmer för barn och ungdomar, på temat häxor. 

Andra höjdpunkter under hösten är den argentinska regissören lucrecia martel, vars filmer 

har vunnit priser jorden runt, men inte uppmärksammats i Sverige, och thailändaren apichatpong 

Weerasethakul, som både roar och oroar. Det är också dags för den andra filmen i vår satsning 

Klassikern, mastodontfilmen Bron över floden kwai! 

Danial Brännström 

Cinematekets programchef 

Gäster i OKtOBer OCH NOVeMBer: Mårten Blomkvist, Kalle Boman, 

Carina Burman, Bengt Forslund, Nina Gunke, Hynek Pallas, Jörgen 

Persson, Sven-Bertil Taube, Jon Wengström, Roger Wilson 

TaCK Till: ALB E rT B O N N I E r S Fö r LAG, ATLANTI C F I LM, MårTE N B LO M kvI ST, MATTI BYE, D r AMATE N, 

F I LM FOr M, STE FAN JAr L, kAvA, M I kAE L MArCI MAI N, MåNS MåNSSON, N Fk, NONSTOP E NTE rTAI M E NT, 

GABrIELA PICHLEr, SvENSk FILMINDUSTrI, UTOPI MAGASIN 

Cinematekets redaktion 

Lova Hagerfors, 

programchef (föräldraledig) 

Danial Brännström, programchef 

Anders Annikas, programredaktör 

Nina Widerberg, programredaktör 

Pia Strandberg, administration 

kim Fahlstedt, assistent 

China Yggström, assistent 

Programtidningen 

Cinemateket 

ansvarig utgivare 

Lova Hagerfors 

stÄLLFÖretrÄDanDe utgivare 

Danial Brännström 

reDaKtÖr 

Anders Annikas 

sKribenter 

i Detta nummer 

Cinematekets redaktion 

Daniel Björk 

Mårten Blomkvist 

kerstin Gezelius 

Malena Janson 

Arash kermanshahani 

Hynek Pallas 

Formgivare 

kicki Ajax, Fräulein Design 

trycK 

Norra Skåne Offset AB 

Papperet miljöcertifierat enligt 

SS-EN ISO 14001 

annonser 

Jonna Fischer Matz 

Fischer Matz kommunikation 

cinemateket@fmkommunikation.se 

073-154 63 00 

biLDer 

Svenska Filminstitutets bildarkiv 

Kontakt 

kassan i Filmhuset: 08-665 12 56 

cinemateket@sfi.se 

www.cinemateket.se 

www.facebook.se/cinemateket.se 

www.twitter.com/CinemateketSE 

Postadress: 

Cinemateket 

Svenska Filminstitutet 

Box 27 126, 102 52 Stockholm 

Besöksadress: 

Filmhuset, Borgvägen 1 

OMSLAGSBILD: PIA DEGErMArk I ELvIrA MADIGAN, FOTO: mia carlsson: DANIAL BräNNSTröM

FOTO: Jens FiscHer: SvEN-BErTIL TAUBE I EN ENkEL TILL ANTIBES 

OKTOBER – NOVEMBER INNEHåLL 5 

INNEHÅLL 

4 inledning 

10 

6–7 Det här är Cinemateket! 

Biografer, biljetter och lite fakta. 

18 

9 Klassikern: Bron över fl oden Kwai 

Nyrestaurerad kopia av David Leans magnifi ka 

krigsdrama. 

10–11 ”actors Studio” på Cinemateket: 

Sven-Bertil Taube 

vi välkomnar en av Sveriges mest rutinerade 

skådespelare till ett samtal med roger Wilson. 

Dessutom visar vi tre fi lmer från helt olika delar av 

hans karriär! 

12–13 Evenemangskvällar i Filmhuset 

En skräckfi lmsquiz, två nya fi lmbiografi er, en 

avhandling om vithet i svensk fi lm, ett audiovisuellt 

kalas samt inte minst vår barsatsning 

Bar Langlois! 

15–17 luis Buñuel 

Surrealisten som infl uerat en hel fi lmvärld – vi 

börjar från början och visar nio av hans fi lmer! 

18–21 Bo Widerberg 

Samtliga fi lmer regisserade av den svenska fi lmnaturalismens 

fader, från Barnvagnen till Lust och 

fägring stor. 

Visningsschema oktober–november 

22 

MISSA INTE 

BAR LANGLOIS! 

LÄS MER PÅ 

S. 13 

22–23 lucrecia Martel 

Tre fi lmer av argentinska auteuren Lucrecia Martel, 

för första gången i Sverige. 

25 F. W. Murnau 

Fyra fi lmer av den tyske mästerregissören, däribland 

klassikern Soluppgång. 

26 Hal ashby 

Fem 70-talsfi lmer av New Hollywood-regissören. 

27 apichatpong Weerasethakul 

Thailändske Guldpalmsvinnaren från 2010 har 

gjort mer än Farbror Boonmee som minns sina 

tidigare liv – vi ger en introduktion! 

28 Yrke: reporter 

Filmer från redaktionsrummet, med en förhandsvisning 

av Page One: A Year Inside the New York 

Times i spetsen. 

29 Modefi lmslördag 

Filmhuset goes fashion i snyggaste serien i höst! 

31–33 Publikens val, redaktionens favorit, 

nyrestaurerat, förhands- och 

specialvisningar 

Nytt och gammalt från king kong till rAF! 

34–35 Unga Cinemateket 

varje söndag kl 14.00, för barn mellan 7 och 12 år. 

Gratis för alla under 15! 

36 Höstlovsspecial: häxor 

Unga Cinemateket varje dag under en vecka – med 

häxor i fokus!

6 DET Här är CINEMATEkET! OKTOBER – NOVEMBER 

Det här är Cinemateket! 

cinemateket är den självklara mötesplatsen för alla fi lmentusiaster – både cineaster och fi lmskapare – 

som vill se de bästa och mest intressanta fi lmerna ur hela fi lmhistorien och från hela världen, på stor duk. 

Biljetter och medlemskap 

På Cinemateket blir du medlem när du köper din första biljett. 

Det fi nns tre olika kort att välja på: 

meDLemsKortet ingår i första biobiljetten! kortet ger 

dig tillgång till hela Cinematekets fantastiska utbud till 

ordinarie biljettpris, 65 kronor.* Perfekt för dig som vill prova 

på eller ta med vänner som är nyfi kna! 

ÅrsKortet kostar 180 kronor, och med det betalar du 

bara 45 kronor för ett fi lm- eller evenemangsbesök.* Med 

årskortet får du Cinematekets programtidning direkt i 

brevlådan utan kostnad, plus spännande erbjudanden och 

rabatter. Perfekt för dig som vill ha mer – mer fi lm, fl er 

upplevelser och mer inspiration! 

viP-Kortet är ett halvårskort som kostar 750 kronor. 

vIP-kortet ger dig fri entré till hela Cinematekets program!* 

vårt sommaruppehåll räknas bort, så att du får sex månader 

fullmatade med fi lmupplevelser. Som vIP-medlem får du 

programtidningen hemskickad utan kostnad, och en mängd 

specialerbjudanden. Perfekt för dig som ofta vill berikas av 

Cinematekets PODCaST 

sköna fi lmupplevelser – och 

det fi naste kort du kan ge 

bort i present! 

varför börjar allt fl er stora fi lmregissörer jobba inom tv? vilka dog i slutet 

av Lukas Moodyssons första manus till Fucking åmål? vad har Jean 

Genet gemensamt med Judd Apatow? Svar på dessa frågor fi nner du 

i Cinematekets podcast, den perfekta följeslagaren till våra fi lmer. På 

bussen, innan du somnar på natten eller i Filmhusets foajé medan du 

väntar på att kvällens fi lm ska börja. Nu kan du ta med dig Cinemateket 

och våra gäster var du än går. Läs mer på www.cinemateket.se 

Facebook och Twitter 

Glöm inte bort att följa Cinemateket på Facebook och Twitter. Där kan 

du få snabb information om eventuella ändringar i programmet, se klipp 

från fi lmerna vi visar samt vinna biljetter och andra fi na priser. 

Du hittar oss på www.facebook.com/cinemateket.se och 

www.twitter.com/CinemateketSE 

S T O C K H O L M / G Ö T E B O R G / M A L M Ö 

Unga Cinemateket 

På våra barnfi lmsvisningar 

går barn upp till 15 år 

gratis. Se åldersgräns för 

respektive fi lm i aktuellt program. (På våra ordinarie visningar 

gäller åldersgränsen 15 år.) 

medlemskort 

Biljetterna för oktober och november släpps 27 oktober. 

Biljetter köps i kassan på den biograf där fi lmen visas. Inget 

återköp av biljetter eller medlemskort. Från och med i höst 

kommer man även att kunna köpa biljetter på webben. Håll 

utkik på www.cinemateket.se 

kom i god tid! vi startar fi lmerna på utsatt tid. 



vip-kort 

* vissa specialvisningar kan kosta mer. Se aktuellt program 

för mer information. 

årskort 

lyssna på podcasten från Todd Haynes besök på 

”actors studio” på cinemateket!

FOTO: Felix KrUse: BIO vICTOr, mia carlsson: BIOGrAFEN vICTOrIA, marK sTanDley: FILMHUSET 

OKTOBER – NOVEMBER DET Här är CINEMATEkET! 

Cinematekets biografer 

Bio Victor och Bio Mauritz i Filmhuset 

i Filmhuset visar cinemateket fi lm tisdag till söndag. Filmhuset 

ligger vid Gärdet, centralt och samtidigt naturskönt! 

Du tar dig hit med buss 76, 72, 56, 42, 1 eller 4. Det är 

även smidigt att ta tunnelbanan till Karlaplan och promenera 

ca fem minuter till Filmhuset. adress: Borgvägen 1. 

Välkommen till stockholms mötesplats för fi lmälskare! 

Biografen Victoria 

varje måndag kl 19.00 visar vi fi lm på biografen victoria på 

Södermalm, i salong 2. 

adress: Götgatan 67. 

Närmaste T-banestation är Medborgarplatsen. 

Kassan på Victoria öppnar mån–fre 14.30, lör–sön 12.30. 

Här kan du lösa medlemskap och köpa biljetter till måndagsvisningarna. 

Biljetter till Filmhuset säljs endast i Filmhuset. 

Kassan i Filmhuset, där du köper medlemskort och 

biljetter till visningarna i Filmhuset, öppnar en timme 

före varje visning. 

Telefon: 08-665 12 56. 

Biljetter till biografen Victoria säljs endast på Victoria. 

Karlaplan 

Narvavägen 

BUSS 1, 4, 72 

Karlaplan 

Karlavägen 

Svenska Filminstitutet 

Värtavägen 

Valhallavägen 

Filmhuset 

Borgv. 1 

STDH 

BUSS 56 

72 

56 

42 

SIDA 

SVT 

Radiohuset 

Berwaldhallen 

P 

BUSS 72, 76 

Gärdet 

Cinemateket är en del av Svenska Filminstitutet. Filminstitutets uppdrag är att stärka 

den svenska fi lmen i alla led – att stödja produktion av ny fi lm samt distribution och 

visning av värdefull fi lm, att bevara och tillgängliggöra det svenska fi lmarvet och att 

representera svensk fi lm internationellt. I ett litet land som Sverige är de fl esta 

fi lmer som går upp på bio beroende av offentligt stöd för att kunna bli verklighet. 

Läs mer om Svenska Filminstitutet på www.sfi .se 

7

Läs idag det du 

vill vara imorgon. 

Känner du att dagarna börjar upprepa sig? Att du behöver helt ny kunskap 

eller förfina den du har? En dagkurs på Berghs kan vara vägen dit. Med 

38 kurser inom en rad om råden har du mycket att välja mellan. Från planning 

och visual branding till storytelling och marknads-pr. 

Förutom nya insikter får du chansen att bredda ditt nätverk. Antalet 

deltagare i varje klass är begränsat, vilket ger små och täta grupper. Lärarna 

arbetar själva inom de områden de undervisar i, vilket ger dig tillgång till 

den senaste kunskapen. Kurserna är på max tio hel- eller halvdagar. Några 

med ett tillfälle i veckan, några med samtliga tillfällen i följd. 

Börja förändringen idag, genom att gå in på berghs.se och se om det 

finns någon kurs som passar dig.

OKTOBER – NOVEMBER KlassiKern 9 

Bron över 

fl oden kwai 

// THe BriDGe on THe riVer KWai // 

NYRES- 

TaURE- 

RaD! 

Brittiska soldater i japanskt fångläger under andra 

världskriget får i uppgift att bygga en järnvägsbro. 

Det är den enkla premissen för Bron över fl oden Kwai. 

Filmens handling må utspela sig på en och samma 

plats, men det storslagna berättandet är typiskt för den 

sortens fi lm som regissören David Lean idag förknippas 

med. Med det nya formatet Cinemascope kunde han 

måla handlingen över en jätteduk, vilket han verkligen 

gjorde. Samtidigt är ”Kwai” framför allt en komplex 

närstudie av människans psyke. Alec Guinness stolte 

överste vägrar rucka på principer och arbetsmoral trots 

fångenskapen, och framstår som en hjälte eller en fåne, 

beroende på synvinkel. En del minns visslandet av den 

muntra signaturen ”Colonel Bogey March”, andra tortyrscenen 

där fångarna tvingas stå i givakt tills de svimmar. 

Oavsett vilket är den sjufaldigt Oscarbelönade Bron över 

fl oden Kwai en klassiker som ska ses på bio. 

”A powerful rendition of the unbidden, psychological 

damage of war … a towering work.” – Ian Nathan, Empire 

REGi: DaViD lEaN, sKÅDesPe lar e: Wi lliam HolDe n, 

alec G U i n n ess, JacK HaWKi ns, sessU e HayaKaWa, 1957, 

sTorBriTannien, Usa, 35 mm, 2 TiM 41 MiN, UTaN TEXT 

FRE 4 NOV 18.00, Bio Victor 

lÖR 5 NOV 16.00, Bio Victor 

SÖN 6 NOV 16.00 Bio Victor 

specialevenemang! Gratis för dig med ViP-kort, 45 kr för dig med 

Årskort och 80 kr för dig med medlemskort. 

klassikern 

Cinemateket presenterar två gånger per termin 

en nypremiär av en odödlig fi lmklassiker. vi visar 

en nyrestaurerad kopia av fi lmen, vid tre tillfällen.

10 "ACTOrS STUDIO" På CINEMATEkET: SvEN-BErTIL TAUBE OKTOBER – NOVEMBER 

”actors Studio” på Cinemateket 

några gånger varje termin bjuder vi in en STOR GÄST TILL BIO VICTOR I FILMHUSET. 

inspirerade av den legendariska amerikanska skådespelarskolan actors studios tv-succé 

”inside the actors studio” bjuder vi in regissörer, skådespelare och andra intressanta fi lmarbetare 

från hela världen. samtalen, som är tänkta att INSPIRERA MORGONDAGENS 

SVENSKA FILMSKAPARE, ger alla fi lmintresserade en unik möjlighet att ta del av våra gästers 

yrkeskunskap och erfarenheter. KOM OCH HÖR DEM BERÄTTA OM METODER, HANTVERK 

OCH INSPIRATION! Frågor från publiken får stort utrymme, så passa på att delta i samtalet! 

samtalsledare är roger Wilson, journalist och programledare för Kino i sveriges radio P1. 

SVEN-BERTil TaUBE – möt honom i Filmhuset 10 november! 

Sven-Bertil Taube föddes i Stockholm 1934, 

där han som son till Evert Taube, en av 

Sveriges mest berömda kompositörer och 

trubadurer, växte upp i ett hem fyllt av musik. Sin 

första fi lmroll gjorde han som 15-åring, när han 

spelade ”Sven-Bertil, trubadurens son” i Sjösalavår. 

Första skivan kom några år senare, och sedan 

dess har han varvat sång och skådespeleri. 

Efter att ha blivit antagen till Dramatens elevskola 

1959 fi ck han fl era roller på nationalscenen 

och började också dyka upp på fi lm. Första 

”riktiga” fi lmrollen var i karin Falcks Drömpojken 

1964. Framgångarna ledde även till en internationell 

karriär på 70-talet, i fi lmer som John 

Sturges Örnen har landat och Alistair MacLeanfi 

lmatiseringen Marionett i kedjor. 

De senaste 20 åren har han kommit att etableras 

som en av de stora svenska karaktärsskådespelarna. 

rollen som ralf i richard Hoberts 

Händerna (1994) gav honom en guldbagge och 

två år senare blev han nominerad igen, för sin insats 

i Bille Augusts Jerusalem. Taube har även 

synts i 00-talets två största svenska fi lmprojekt 

– Arn-fi lmerna och Millennium-trilogin, där han 

i rollerna som biskop respektive släktöverhuvud 

gestaltar en sorts rekorderliga, genuint godhjärtade 

äldre män som i båda fi lmprojekten utgör en 

”normal” sympatisk motvikt till mer spektakulära 

rollfi gurer. även i bioaktuella En enkel till Antibes, 

spelar han den gode fadern, till giriga vuxna barn. 

vi är glada och stolta att Sven-Bertil Taube 

besöker Cinemateket, för att samtala om sin 

karriär med roger Wilson. Efter samtalet visar vi 

Puss & kram från 1967, där Taube gjorde en av 

sina första huvudroller. Välkomna! 

TORS 10 NOV 18.00, Bio Victor 

specialevenemang! Gratis för dig med ViP-kort, 65 kr för dig med Årskort och 100 kr för dig med medlemskort.

OKTOBER – NOVEMBER "ACTOrS STUDIO" På CINEMATEkET: SvEN-BErTIL TAUBE 11 

Puss & kram 

Jonas Cornell hoppade av 

Svenska Filminstitutets 

fi lmskola för att göra sin 

långfi lmsdebut Puss & 

kram. Filmen, om klass 

och kärlek, med två par i 

fokus, blev omdebatterad. 

Sven-Bertil Taube spelade 

make till Agneta Ekmanner, 

i själva verket gift med 

Cornell. Filmen ”för in en 

ny och konstruktiv ton i den 

unga svenska fi lmen”, skrev 

Dagens Nyheter. 

REGi: JONaS CORNEll, sKÅDesPelare: 

sVe n-B e rTi l TaU B e, 

aG n eTa e Kman n e r, HÅKan 

se r n e r, le na G ran HaG e n, 1967, 

sVeriGe, 35 mm, 1 TiM 33 MiN 


Marionett 

i kedjor 

// PUPPeT on a cHain // 

Taube som amerikansk 

agent i ett laglöst Amsterdam 

där han försöker sätta 

fast en knarksmugglarliga. 

Alistair MacLean 

skrev själv manus efter sin 

roman. Svenska Dagbladet 

hyllade Taube som en ny 

Steve McQueen och 175 000 

svenskar såg fi lmen på bio. 

REGi: GEOFFREY REEVE, sKÅDesPe 

lar e: sVe n-B e rTi l TaU B e, 

Bar Bara Par Ki ns, alexan De r 

Knox, 1971, sTor B r iTan n i e n, 

35 mm, 1 Ti M 38 M i N, E NG E lS K 

DialOG, FiNSK TEXT 

MÅN 28 NOV 19.00, 

Biografen Victoria 

Jerusalem 

Storslagen fi lmatisering av Selma Lagerlöfs roman-diptyk 

om Ingmarsläkten och Nåsbönderna som vallfärdar till 

Jerusalem. Taube spelar predikanten Helgum som är den 

som tar väckelsen till byn och leder pilgrimsfärden. 

REGi: BillE aUGUST, sKÅDesPelare: UlF FriBerG, maria BonneVie, 

sVen-BerTil TaUBe, Pernilla aUGUsT, lena enDre, 1996, sVeriGe, 

DanmarK, norGe, FinlanD, islanD, 35 mm, 2 TiM 47 MiN 

lÖR 12 NOV 16.15, Bio mauritz

12 eVenemanGsKVÄllar 


EVENEMaNGSKVÄllaR i Filmhuset 

En gång i veckan arrangerar vi särskilda evenemangskvällar med samtal och debatt om fi lm, fi lmkonst och 

fi lmpolitik. Ibland utgår vi från en fi lm, ibland står ett samtal för sig själv, ibland blir det ren underhållning. 

Här möter du svenska och utländska gäster som arbetar med fi lm och du kan ta del av det senaste som 

händer inom fi lmområdet. En programpunkt återkommer, ”Actors Studio” på Cinemateket, läs mer om det 

på föregående sidor. välkommen att ta del i samtalet! 

BO WiDERBERG 

Bo Widerberg var en av våra största fi lmregissörer, 

en respektlös nydanare som 

väckte internationell uppmärksamhet. Han 

porträtteras i nya boken Höggradigt jävla 

excentrisk – en biografi över Bo Widerberg. 

Författaren mårten Blomkvist samtalar med 

några av Widerbergs favoritmedarbetare: 

assistenten och vapendragaren Kalle Boman, 

fi lmprofessor i Göteborg, skådespelerskan 

ViTHET i SVENSK FilM 

Hur skildras vita svenskar på fi lm? Hur kan man dekonstruera 

en norm som vi sällan uppmärksammar och lyfter fram? 

med utgångspunkt i sin nyligen publicerade avhandling 

Vithet i svensk spelfi lm 1989–2010 berättar forskaren och 

journalisten Hynek Pallas om relationen mellan vithet och 

svenskhet på fi lm de senaste decennierna, och visar klipp 

med exempel. Föredraget håller på i en timme och efteråt 

visar vi fi lmen ciao Bella. 

Ciao Bella 

Iransk-svenske Mustafa hoppar in i ett italienskt lag 

under fotbollsturneringen Gothia Cup. Svenska Linnea 

som står vid sidan av planen spanar in honom. Problemet 

är bara att hon tror att han är italienare, så Mustafa 

bestämmer sig för att spela med. En fi n ungdomsfi lm 

om kärlek, sex och identitet. 

REGi: MaNi MaSERRaT-aGaH, sKÅDesPe lar e: Poyan Kar i m i, 

cHan e lle li n De ll, oliVe r WaH lG r e n i nG rosso, 2007, 



nina Gunke och fotografen Jörgen Persson. 

Kvällen tjuvstartar 17.00 i Filminstitutets 

bibliotek, där Mårten Blomkvist och bibliotekschefen 

mats skärstrand pratar om att 

skriva fi lmbiografi er. Huvudsamtalet i Bio 

victor håller på i en timme och efteråt visar 

vi Stefan Jarls Widerberg-dokumentär Liv till 

varje pris (läs mer på s. 21). 

TORS 13 OKT 18.00, Bio Victor 

SKRÄCKFilMSQUiZ 

vad kan du om nålpunkterade dockor, läskiga småbarn 

och ödsliga hus? Utopi, magasinet för episka serier, bjuder 

in till skräckfi lmsquiz i höstrusket. Naturligtvis är det gratis 

inträde för alla. Anmäl er i baren, max fyra personer per lag. 

Testa era nerver och vinn fantastiska priser! Efter quizen 

visar vi skräckfi lmen Omen. 

TORS 3 NOV 18.00, Filmhusets bar 

Oklippta 

originalversionen 

Omen // THe omen // 

En rad bisarra dödsolyckor får en amerikansk ambassadör 

i England att misstänka att allt inte står rätt till med 

hans femårige son. En klassiker i ”djävulens barn”-genren, 

med 70-talskarakteristiskt långsam uppbyggnad. 

Detta är också den första ocensurerade biovisningen av 

fi lmen i Sverige – det som torde vara fi lmhistoriens mest 

berömda halshuggning klipptes bort till den svenska 

premiären, men nu har fi lmarkivet satt tillbaka den! 

REGi: RiCHaRD DONNER, sKÅDesPe lar e: G r eG ory PecK, 

le e r e m icK, DaVi D War n e r, HarVey sTe PH e ns, 1976, 

sTorBriTannien, Usa, 35 mm, 1 TiM 51 MiN, SVENSK TEXT 

TORS 3 NOV 20.00, Bio Victor

OKTOBER – NOVEMBER eVenemanGsKVÄllar 13 

NYRES- 

TaURE- 

RaD! 

vi fortsätter vår satsning med 

barkvällar i Filmhuset! Som 

hyllning till cinemateks-pionjären 

Henri langlois erbjuder vi en 

extra lång Cinemateket-kväll 

med fi lm, bar och musik. Denna 

gång visar vi blaxploitationrullen 

Foxy Brown – livsfarlig 

hämnare och spelar funkskivor 

i baren efteråt. Givetvis säljer 

vi även specialdrinken Foxy 

Brown, kvällen till ära! 


GÖSTa EKMaN D.Ä. 

Gösta Ekman d.ä. såg under sin karriär sitt skådespelarliv förvandlas från resor med 

teatersällskap till glamourös fi lmstjärnetillvaro. Han älskade och älskades av män 

och kvinnor – men han betalade ett högt pris, när han tog till kokainet för att orka ge 

allt. Författaren och litteraturforskaren Carina Burman gav nyligen ut biografi n 

Djävulspakten – Gösta Ekmans liv och konstnärskap, och kommer till oss för att 

samtala om Ekman med producenten, regissören och författaren Bengt Forslund. 

Samtalet tar ungefär en timme och efteråt visar vi fi lmen där Ekman ingår just denna 

djävulspakt – F. W. Murnaus Faust, från 1925 (läs mer på s. 25)! 

TiS 15 NOV 18.00, Bio Victor 

World Day for Audiovisual Heritage: 

Gränsfolken 

27 oktober är det Unesco:s offi ciella ”World Day for 

audiovisual Heritage”, alltså ungefär ”Världsdagen för det 

audiovisuella kulturarvet”. cinemateket fi rar detta med att 

visa en nyrestaurerad kopia av mauritz stillers Gränsfolken. 

2009 återfanns en tintad nitratkopia av fi lmen, som tidigare 

ansetts förlorad. Filmarkivet har restaurerat fi lmen och tagit 

fram en ny färgkopia av detta sensationella fynd – den enda 

av mauritz stillers tidiga fi lmer som överlevt till våra dagar. 

richard lund och egil eide spelar två bröder på varsin sida 

i kriget i vad som var en av svenska Biografteaterns första 

exportsuccéer. Matti Bye ackompanjerar på piano och 

visningen inleds av fi lmarkivets chef Jon Wengström. 

REGi: MaURiTZ STillER, sKÅDesPelare: ricHarD lUnD, eGil eiDe, 

eDiTH erasToFF, JoHn eKman, 1913, sVeriGe, 35 mm, 46 MiN, 

SVENSKa MEllaNTEXTER 


Foxy Brown 

– livsfarlig hämnare // Foxy BroWn // 

”Don’t mess aroun’ with Foxy Brown. She’s the 

meanest chick in town!” Så löd taglinen när den 

här fi lmen hade premiär 1974. Blaxploitationstjärnan 

Pam Grier spelar Foxy, en kvinna som 

hämnas på knarkhandlarna som mördade hennes 

pojkvän. Funkigt soundtrack, en hel del sex och 

våld, men framför allt en av fi lmhistoriens mest 

infl ytelserika kvinnliga actionhjältar. 

REGi: JaCK Hill, sKÅDesPe lar e: Pam G r i e r, anTon io 

FarGas, PeTer BroWn, 1974, Usa, 35 mm, 1 TiM 21 MiN, 

SVENSK TEXT

GÖSTA EKMAN 

Han var den störste. Ständigt i strålkastarljuset 

och på tidningarnas förstasidor. Han var en super- 

stjärna innan ordet fanns, och med sin magiska 

beröring förvandlade han banala kärlekskomedier 

till stor teaterkonst. Publiken svimmade och flickorna 

i Göteborg kopplade loss hästarna och drog själva hans 

vagn genom stadens gator. Det var också han som var 

den störste när svensk film föddes. 

Christer Strömholm, Gina och nana, Paris, 1956–1964/1981 © Christer Strömholm/Bildverksamheten Strömholm 

S 

”Oemotståndligt om 

Ekman” Borås Tidning 

www.albertbonniersforlag.se 

cinemateket_bonnierforlagen_ny.indd 1 2011-08-29 16.43 

FILMER oM FoToGRAFER 

I BIoGRAFEn, HöSTEn 2011 

1 okt kl 14: Berenice Abbot – American Photographer, 

27 min, 1989. Erwin Leiser. 

Ansel Adams – Photographer of the American 

West, 9 min. Barabara Anne Richards. 

Imogen Cunningham at 93, 12 min, 1976. 

Carousel Films. 

Introduktion av Anna Tellgren, Moderna Museet 

22 okt kl 14: Going where I’ve never been. Photograhs 

by Diane Arbus, 29 min, 1972. John Musilli. 

Introduktion av Lena Essling, Moderna Museet 

5 nov kl 14: Hiroshi Sugimoto. Vision In my Mind, 

45 min, 2007. Maria Anna Tappeiner. 

Introduktion av Catrin Lundqvist, Moderna Museet 

19 nov kl 14: Christer Strömholm. Blunda och se, 

47 min, 1991–1993. Joakim Strömholm och Magnus 

Egler. 

Introduktion av Joakim Strömholm 

modernamuseet.se

OKTOBER – NOVEMBER LUIS BUÑUEL 15 

vilken lycka! vilken lycka! vi har dödat våra barn!” 

ropar hjältinnan när hon äntligen förenas med 

hjälten under en staty vars tår hon inte kan låta 

bli att suga lite på. Guldåldern från 1930 får Den 

andalusiska hunden att framstå som stillsam poesi att 

avnjuta efter middagen. Buñuel, provokatören och samhällsomstörtaren, 

hade sagt sitt och Salvador Dalìs mer estetiskt 

färgade radikalitet träder i bakgrunden. Adelsmannen som 

sponsrade fi lmen och bjöd in sina förmögna vänner till 

premiären grävde sin egen grav och blev persona non grata. 

Buñuel och Dalì kom i gräl och förblev ovänner till livets slut. 

Europa var på väg käpprätt åt helvete och de fl esta som 

trodde på frihet och framtid fl ydde till USA. 

Det skulle dröja 17 år innan Buñuel gjorde fi lm igen och 

ytterligare fem innan han gjorde någonting som kom i närheten 

av spanjorernas omstörtande entré i konstvärlden. 

Då, på 20-talet, var det svårt att tänka sig att det var den 

stela, svartsjuka, muckliga machon från spanska landsbygden, 

i plommonstop, damasker och trång kostym, som 

skulle bli surrealismens främste och uthålligaste förkämpe. 

De fl esta runt omkring honom hade bättre anlag för att vara 

avantgarde. Han närmaste vänner, Federico García Lorca 

och Dalì, skimrade av bisexuell poesi och var redan på väg 

mot stjärnorna när Buñuel stånkade runt i Paris för mammas 

pengar, letade efter något att göra och smet in på biografer 

hellre än försöka slå sig in i de intellektuella kretsar han 

beundrade. 

”De livsfegas tempel”, kallade Harry Martinson biografen 

och det ligger något i det. Men det är också sant att livsfeghet 

naturligtvis ökar dramatiskt ju mer man vågar se livet som 

det är, nämligen fasansfullt. Och Buñuels lätt utstående och 

lysande gröna ögon såg allt. 

LUIS 

BUÑUEL 

Ett konstnärs-dna är färdigutvecklat någon gång i 20-årsåldern. 

Det som har format en då är det man kan ägna resten 

av sitt liv åt att försöka förena, formulera och uttrycka. 

När Buñuel hade låtit sin arvsmassa modifi eras av André 

Breton, Markis de Sade och Dalì kunde han ruva på sina 

surrealistiska ägg i 20 år till och bevara deras inre intakt tills 

det var dags för kläckning. 

Också den andra gången var det ungdomsvännen som 

tvingade ut honom i ljuset, medvetet eller omedvetet, av 

elakhet eller av dumhet. Dalì var en svinrik, fascistfl irtande 

superstar på 50-talet när han plötsligt pekade ut Buñuel 

som kommunist, vilket gjorde att denne förlorade sin position 

som tjänsteman på Museum of Modern Art i New York (där 

den plikttrogne familjeförsörjaren lätt hade kunnat bli kvar 

hela livet) och tvingades i exil i Mexiko. 

Och det var ju tur. 

De ser inte alltid mycket ut för världen, de här mexikanska 

fi lmerna. På ytan lite spretiga, egendomliga, ibland torftiga. 

Men under ytan fi nns en psykologisk komplexitet, en 

inre logik och en visuell rikedom som är explosiv än idag. 

I ungdomsgängsfi lmen Gatans desperados ger Buñuel en 

så brutal bild av samhällets bottenskikt att det gränsar till 

det groteska. Scenen när en benlös krympling blir rånad av 

ett gäng slår en direkt bro till 1990-talets ironiska grymheter, 

modell Tarantino. Fast utan ironi. Utan att man överhuvudtaget 

får veta vad man ska tänka. 

Från och med Viridiana fi ck de märkliga skapelserna luft 

under vingarna och blev ”Buñuel-fi lmer”, men det är den tidiga 

delen av Buñuels produktion, inser man, som har inspirerat 

Lynch, Herzog, von Trier och Almodóvar och kommer att fortsätta 

att inspirera nya fi lmare så länge det fi nns tillgängliga 

kopior. Just för att de är så outvecklade och sammansatta 

uppmuntrar de till att våga mer med fi lm. Att ställa sig mitt i 

det oförklarliga och gå rakt ut i det oväntade. 

”I natt drömde jag att min hand var full av myror.” ”Och jag 

drömde att jag skar någons öga mitt itu.” ”Där har du vår fi lm. 

Nu sätter vi igång.” 

Vi visar fl er fi lmer av luis Buñuel i vår. 

TexTer: KersTin GeZeliUs 

FILMkrITIkEr

16 LUIS BUÑUEL OKTOBER – NOVEMBER 

FÖRFilM: 

Den anDalUsisKa HUnDen 

// Un cHien anDaloU // 

En tveklös vandring rakt in i drömmens 

logik och den mest epokgörande 

debutfi lmen någonsin. Djupt 

infärgad av den unge Dalìs briljans. 

REGi: lUiS BUÑUEl, sKÅDesPe lar e: 

si mon e mar e U i l, Pi e r r e BaTcH e FF, 

1929, FranKriKe, 35 mm, 16 M i N, 


ONS 5 OKT 18.30, Bio Victor 


GUlDÅlDERN // l’ÂGe D’or // 

Adelsmannen som sponsrade 

spanjorernas första talfi lm fi ck inte 

riktigt vad han hade väntat sig. Här 

slaktas varje helig ko och skändas 

varje föreställning om högre klass. 

Slutbilden med Jesus som libertin är 

både extremt provokativ och djupt 

poetisk. 

REGi: lUiS BUÑUEl, sKÅDesPe lar e: 

GasTon moDoT, lya lys, 1930, Fran Kr i Ke, 

35 mm, 1 Ti M 3 M i N, SVE N S K TEXT 

GaTaNS DESPERaDOS 

// los olViDaDos // 

Småglin plundrar blinda och lytta i rå 

och drömsk skildring av ett laglöst gäng i 

Mexiko Citys slum. I brist på De Sicas eller 

Rossellinis grace litar Buñuel istället på 

sin orädda blick. En ohyggligt suggestiv 

drömsekvens bryter ny mark och inspirerar 

än. 

REGi: lUiS BUÑUEl, sKÅDesPe lar e: esTe la 

i n Da, m iG U e l i nclÁn, alFonso m e iJa, roB e rTo 

coBo, 1950, mexiKo, 35 mm, 1 Ti M 18 M i N, 

SVENSK TEXT 

FÖRFilM: 

lanD UTan BrÖD // las HUrDes // 

En saklig, grym dokumentär om Spaniens 

allra fattigaste. Bilderna etsar sig fast och 

präglar Buñuels fi lmer i åratal efteråt. 

REGi: lUiS BUÑUEl, m e DVe r Kan De: aB e l 

JacQU i n, alexan Dr e o’n e i ll, 1933, sPan i e n, 

35 mm, 28 MiN, SVENSK TEXT 

lÖR 8 OKT 17.00, Bio Victor 

TORS 20 OKT 18.00, Bio Victor

OKTOBER – NOVEMBER LUIS BUÑUEL 17 

DEN NaKNa SaNNiNGEN 

// Él // 

Buñuel gör en Hitchcock med 

detta (självkritiska) porträtt av en 

gentleman som blir allt otäckare i 

sin kontrollerande svartsjuka. Till 

skillnad från thrillermästaren som 

med tvärsäkert handlag delar upp 

rollfi gurer i skyldiga och oskyldiga, 

är det omöjligt för Buñuel att döma 

sina rollfi gurer. Det gör fi lmen 

ojämnare än en klassisk thriller 

men märkligt nog också kusligare. 

REGi: lUiS BUÑUEl, sKÅDesPelare: 

arTUro De cÓrDoVa, Delia GarcÉs, 

aUrora WalKer, 1953, mexiKo, 35 mm, 

1 TiM 31 MiN, SVENSK TEXT 



ViRiDiaNa 

En föräldralös novis lockas hem till sin 

slemma onkel som med alla medel försöker 

vinna över henne från Gud, till och med 

efter döden. En komplex, poetisk och mörk 

dragkamp mellan Markis de Sade och Jesus 

Kristus. 

REGi: lUiS BUÑUEl, sKÅDesPe lar e: si lVia Pi nal, 

Francisco raBal, Fe r nan Do r ey, 1961, sPan i e n, 

mexiKo, 35 mm, 1 TiM 29 MiN, SVENSK TEXT 

FÖRFilM: 

simÓn PelarHelGoneT 

// simÓn Del DesierTo // 

Svart komedi om en helig man som frestas av 

en djävul i skolfl ickskläder. Sluttvisten kan 

vara den mest överraskande någonsin. Eller 

bara mycket udda. 

REGi: lUiS BUÑUEl, sKÅDesPe lar e: si lVia Pi nal, 

Francisco r e iG n e ra, claU Dio B rooK, 1965, 

mexiKo, 35 mm, 45 MiN, SVENSK TEXT 

TiS 8 NOV 18.00, Bio mauritz 

ONS 16 NOV 16.00, Bio Victor 

NaZaRÍN 

Fader Nazarín är en ung präst med 

mild stämma och sammetsögon, som 

begår alla misstag som Jesus gjorde 

och förmodligen går samma öde till 

mötes. ”Trots hans påstådda antikyrklighet 

och blasfemiska hållning 

har jag alltid sagt att Luis Buñuel kommer 

att sluta som prästvigd”, sa Dalì 

om sin ungdomsvän. I den här ömsinta 

och saktmodiga fi lmen kommer 

Buñuel i alla fall så nära ren fromhet 

som bara är möjligt för en ateist. 

REGi: lUiS BUÑUEl, sKÅDesPelare: 

Francisco raBal, marGa lÓPeZ, 

riTa maceDo, 1959, mexiKo, 35 mm, 

1 TiM 34 MiN, ENGElSK TEXT 

SÖN 23 OKT 18.30, Bio Victor 


MORDÄNGElN 

// el ÁnGel exTerminaDor // 

En inverterad Borgarklassens diskreta 

charm där ett middagssällskap 

drabbas av en mystisk oförmåga 

att lämna rummet och tvingas elda 

upp parketten och begå självmord 

i garderoberna. Inledningen, när 

tjänste-folket utan att själva veta 

varför frivilligt lämnar huset, är en 

suverän uppvisning i hur man kan 

bygga drama på totalt irrationella 

förutsättningar. 

REGi: lUiS BUÑUEl, sKÅDesPe lar e: si lVia 

Pi nal, e n r iQU e ram Bal, claU Dio B rooK, 

1962, mexiKo, 35 mm, 1 TiM 33 MiN, 

SVENSK TEXT 


MÅN 31 OKT 19.00, Biografen Victoria

18 BO WIDErBErG OKTOBER – NOVEMBER 

Bo Widerberg föddes i Malmö 1930 i en familj med 

knappa resurser. Han var inte planerad, föräldrarna 

gifte sig bara några månader före födelsen. Efter förlossningen 

fi ck hans far låna pengar till att lösa ut sonen och 

hustrun från sjukhuset. 

Det var inte en sådan bakgrund svenska fi lmregissörer brukade 

ha och till en början hade Widerberg inga tankar på att 

gå den banan. Han tog realexamen, det vill säga han gick de 

nio år som nu motsvarar grundskolan, fi ck goda betyg, men var 

för rastlös för att studera vidare. Istället blev han efter diverse 

påhugg författare vid 22. Första romanen vann pris i en tävling 

om bästa ungdomsroman, och från 1952 till 1962 var Widerberg 

verksam som författare och journalist. 

Skälet till att han lyckades som författare var att han kompenserat 

sin klena skolgång med en glupande aptit på kultur. Han tog 

till sig allt han kunde av litteratur, konst, musik, teater och fi lm. 

Det var framför allt fransk kultur han beundrade, till att börja med 

författare som Albert Camus, de impressionistiska konstnärerna 

och fi lmregissörer som Jean renoir och Claude Autant-Lara. 

I slutet av 1950-talet blev den franska nya vågen en stor upplevelse, 

med François Truffaut och Jacques Demy som favoriter. 

När han såg hur de, och en amerikan som John Cassavetes, 

tog kamerorna ut ur ateljéerna, ut till verkligheten och gatorna, 

blev för Bo Widerberg anblicken av den inkrökta svenska 

fi lmen nästan outhärdlig. 1962 kom hans debattbok Visionen i 

svensk fi lm, ett rop efter mer verkligt liv på biodukarna, istället för 

antingen stereotyper som varit sig lika sedan 1930-talet, eller 

Ingmar Bergmans grubblare. 

BO WIDERBERG 

Då Widerberg tillsammans med Jan Troell gjorde en kortfi lm 

för tv, Pojken och draken, fi ck han lust att själv göra fi lm. Han 

insåg att han kunde betrakta inspelningen som en insamlingsprocess. 

vid klippbordet skulle han sedan forma stoffet. 

Debutfi lmen Barnvagnen kom i mars 1963, och togs av kritiker 

och av andra unga fi lmintresserade emot som ett tecken på 

att något äntligen började hända i fi lm-Sverige. redan i december 

samma år kom andra fi lmen, Kvarteret Korpen. Med den stod 

det klart att Sverige hade fått en ny stor regissör, en konkurrent 

till Bergman. ”korpen” hade ett mer gediget manus än Barnvagnen, 

dessutom briljant spel av särskilt Thommy Berggren och keve 

Hjelm i rollerna som son och far. Det var den första Widerbergfi 

lmen att bli Oscarnominerad. 

I bägge de första fi lmerna fanns en äkthet, en närhet till 

människorna, som man tidigare inte känt i svensk fi lm. Denna 

naturalism i spel och bilder skulle bli Bo Widerbergs kännemärke. 

Han bortsåg alltid från teknisk perfektion för att få in liv, han kunde 

smyga igång tagningar för att skådespelarna inte skulle vara 

medvetna om att de fi lmades. 

Det fanns ett klassperspektiv i hans fi lmer. I Oscarnominerade 

Ådalen 31 skildrade han dramat då svensk militär 1931 sköt mot 

demonstrerande arbetare, Joe Hill berättade om den svenske 

arbetarkämpen som avrättades i USA. Men Widerberg ville också 

att hans fi lmer skulle vara en sinnlig njutning. Människorna, 

särskilt de som inte var bildad överklass, skulle uppmärksammas 

på hur konst, musik och mat kunde förljuva livet. Widerbergs 

vackra Elvira Madigan revolutionerade färgfotot, och med den 

ville han få publiken att känna doften av brödet som kärleksparet 

delade under ett träd. 

Han satsade högt när han fi lmade. Med sin första polisfi lm, 

Mannen på taket, ville han tävla med amerikanerna. Det blev 

den första övertygande svenska thrillern. 

Bo Widerberg var svår att arbeta med. Han var oberäknelig, 

ändrade planer med kort varsel, och spräckte ständigt tidsscheman. 

Han behövde kaoset, det välplanerade fi ck honom att 

känna sig kvävd. 

Hans arbetssätt skrämde svenska producenter. Fastän 

Mannen på taket 1976 blev en succé, gjorde han under de drygt 

20 åren fram till sin död 1997 endast ytterligare fyra fi lmer. Hans 

sista fi lm, Lust och fägring stor (1995), gjordes med en dansk 

producent. Efter att ha varit borta från fi lmen i nästan tio år fi ck 

Bo Widerberg med den sin tredje och sista Oscarnominering. 

TexT: mÅrTen BlomKVisT, FILMkrITIkEr OCH FörFATTArE TILL 

HöGGrADIGT JävLA EXCENTrISk – EN BIOGrAFI övEr BO WIDErBErG

OKTOBER – NOVEMBER Bo WiDerBerG / 100 sVensKa Filmer DU mÅsTe se! 19 

100 

Stefan Jarls val: Barnvagnen 

Ung arbetarfl icka fl irtar med både överklasslyngel och arbetargrabb med rockstjärneambitioner, 

men när hon blir gravid bestämmer hon sig för att klara sig 

själv. Under den halvimproviserade tagningen på Malmö stadsbibliotek fann 

Widerberg sin egen metod. Som förfi lm visar vi Widerberg och Jan Troells kortfi 

l m Pojken och draken från 1962! 

”Det tog fi lmhistorien 50 år att frambringa Barnvagnen och Kvarteret Korpen. 

Det är de två bästa fi lmer som har gjorts i Sverige. Nu har det gått 50 år sedan Bo 

Widerberg 1963 gjorde dessa fi lmer och än har ingen överträffat dem. Barnvagnen var 

Bos debut som långfi lmsregissör. Han hade sett Thommy Berggren i en annan fi lm 

och hittat Inger Taube på gatan och bad Jan Troell plåta. Med deras hjälp lyckades Bo 

fånga det som ingen annan lyckats med och som är fi lmkonstens uppdrag och enda 

ursäkt: LIV. Liv till varje pris. Beat that if you can, guys!” – Stefan Jarl 

REGi: BO WiDERBERG, sKÅDesPelare: inGer TaUBe, THommy BerGGren, lars PassGÅrD, 

Ulla aKselson, 1963, sVeriGe, 35 mm, 1 TiM 35 MiN 

TiS 11 OKT 18.00, Bio Victor 

SVENSKA FILMER 

DU MÅSTE SE! 

Den här gången bad vi fyra svenska fi lmpersonligheter att 

välja varsin Widerberg-favorit. Dokumentärfi lmaren Stefan 

Jarl arbetade nära Widerberg och gjorde 1998 fi lmen Liv 

till varje pris om regissören. Gabriela Pichler var 2010 års 

Gabriela Pichlers val: 

Kvarteret Korpen 

1936, i fattigkvarteret Korpen i Malmö. 

Thommy Berggren spelar författarämnet 

Anders som slits mellan ambition- 

er, familj och fl ickvän. Widerbergs 

kanske mest älskade fi lm blev också 

Oscarnominerad. 

”Kvarteret Korpen krossade min 

syn på svensk fi lm när jag var 20 år. 

Anders med konstnärliga ambitioner i 

knegarmiljö var jag. Konfl ikterna var 

desamma. Längtan ut lika stor. Jag 

var mindre ensam.” – Gabriela Pichler 

REGi: BO WiDERBERG, sKÅDesPe lar e: 

THom my B e rGG r e n, KeVe HJ e lm, e my 

sTor m, i nGVar H i r DWall, 1963, sVe r iG e, 

35 mm, 1 TiM 40 MiN 

MÅN 10 OKT 19.00, Biografen Victoria 

Måns Månssons val: 

Kärlek 65 

Filmregissör håller ensemblen i 

ovisshet medan han försöker 

improvisera fram en fi lm, och 

inleder kärleksaffär som spräcker 

hans äktenskap. Filmen uppfattades 

som Widerbergs 8 1/2. 

”Keve Hjelm genial som djupt 

förvirrad och desillusionerad Wim 

Wenders-gestalt, fi lmhistoriens 

kanske vackraste skådespelerska i 

Evabritt Strandberg, Dynamit-Harry 

i högform och storartat svartvitt 

foto.” – Måns Månsson 


KeVe HJ e lm, i nG e r TaU B e, BJÖr n 

G UsTaFson, eVaB r iTT sTran DB e rG, 

1965, sVeriGe, 35 mm, 1 TiM 36 MiN 


Bo Widerberg-stipendiat och arbetar just nu med sin långfi 

lmsdebut äta sova dö. Måns Månsson är dokumentärfi 

lmare och fotograf och arbetar för närvarande med den 

tolfte fi lmen om polisen roland Hassel. Mikael Marcimain 

är regissör till bland annat Mannen på taket-inspirerade 

miniserien Lasermannen och fi lmar just nu sin långfi lmsdebut 

Call Girl. 

vilka svenska fi lmer vill du se? önska på www.cinemateket.se 

FörFILM: 

Pojken och draken 

R EG i: BO Wi DE R B E RG, JaN TROE ll, 

sKÅDesPe lar e: ar i lD mÖlle r, r U n e 

TUresson, 1962, sVeriGe, 16 m m, 

30 MiN 

Mikael Marcimains val: 

Ådalen 31 

1931 dog fem när militären sköt 

mot ett demonstrationståg i Ådalen. 

Widerbergs erfarenheter från doku- 

mentären Den vita sporten kom till 

god användning då Widerberg gjorde 

fi lm om detta nationella truama. 

Debattörer anklagade honom för att 

idyllisera miljöerna men han fi ck 

också sin andra Oscarnominering. 


PeTer scHilDT, KersTin TiDeliUs, rolanD 

H e DlU n D, mar i e De G e e r, an iTa BJÖr K, 


FRE 14 OKT 20.30, Bio Victor

20 BO WIDErBErG OKTOBER – NOVEMBER 

Heja Roland! 

Då inspelningen av Elvira Madigan 

sköts upp gick Bo Widerberg motvilligt 

med på att istället fi lma egna 

romanen Den gröna draken, om en ung 

man som blir indragen i den korrupta 

reklambranschen. Widerberg var inte 

stolt över resultatet, en ojämn komedi, 

som dock blev en ekonomisk framgång 

och gav Thommy Berggren den enda 

Guldbagge han fi ck för en Widerbergroll. 

Skildringen av huvudpersonens 

knappa tillvaro som författare med 

självuppoffrande fru är en trogen återgivning 

av egna erfarenheter. 


THom my B e rGG r e n, mona malm, U lF Palm e, 



Joe Hill 

Paramount skulle producera Widerbergs 

amerikanska debut, om den svenske 

arbetarkämpen som avrättades i USA, 

men efter en problematisk start fi ck 

whiskyproducenten Seagrams produktionsbolag 

ta över. Helgjuten trots 

svåra inspelningsförhållanden; Södra 

Teatern fi ck vara Metropolitan, fängelset 

på Långholmen fi ck hysa dödscellen. 

Sista fi lmsamarbetet med Thommy 

Berggren, som är lysande i huvudrollen. 

Innan fi lmen visar vi intervjufi lmen 

Tvåbarnsmor, väntande sitt tredje. 

REGi: BO WiDERBERG, sKÅDesPelare: THommy 

BerGGren, anJa scHmiDT, KelVin malaVe, 

eVerT anDerson, 1971, sVeriGe, Usa, 35 mm, 

1 TiM 55 MiN 

FÖRFILM 

TVÅBARNSMOR, VÄNTANDE SITT TREDJE 

// a MOTH E R WiTH TWO CH i lDR E N EXPECTi NG 

H E R TH i R D // 

REGi: BO WiDERBERG, m e DVe r Kan De: 

Van essa r e DG raVe, B o Wi De r B e rG, 1970, 

sVeriGe, 35 mm, 7 MiN, UTaN TEXT 


Elvira Madigan 

Pia Degermark fi ck skådespelarpriset 

i Cannes för gestaltningen 

av lindanserskan Elvira Madigan, 

som inleder en dödsdömd 

kärlekshistoria med löjtnant 

Sixten Sparre. Berömt färgfoto av 

Jörgen Persson i denna den andra 

fi lmatiseringen av det verklighetsbaserade 

skillingtrycket från 

1889. ”Almost every frame would 

make a painting, and yet the fi lm 

is alive and cinematic, not simply 

photographs of pretty pictures.” 

– Rogert Ebert, Chicago Sun-Times 


Pia DeG e r mar K, THom my B e rGG r e n, 

le n narT malm e r, cleo J e nse n, 1967, 



Den vita sporten 

När Sverige skulle spela Davis Cuptennis 

mot den rasistiska staten Rhodesia 

i Båstad 1968 samlades studenter och 

andra aktivister för protester. Ett gäng 

fi lmare, däribland Widerberg och 

Roy Andersson, hängde på. Intervjuer 

med demonstranter, lokalbefolkning, 

tennisledare och politiker blandas med 

dramatiska demonstrationsbilder från 

utanför arenan. 

REGi: GRUPP 13, m e DVe r Kan De: oloF Palm e, 

Herman KlinG, roy anDersson, maTTs carlGren, 

1968, sVe r iG e, 35 m m, 

1 TiM 42 MiN 

TiS 11 OKT 20.30, 

Bio Victor 

Mannen på taket 

Carl-Gustaf Lindstedt som Martin Beck 

i fi lmatisering av Sjöwall/Wahlöös Den 

vedervärdige mannen från Säffl e. Hyllad 

klassiker som har mer gemensamt med 

amerikanska 70-tals-thrillers än raden 

av Beck-fi lmer från senare år. ”Ohyggligt 

svensk och fruktansvärt underhållande.” 

– Jonas Sima, Expressen 


car l-G UsTaF li n DsTe DT, sVe n WollTe r, 

THomas H e llB e rG, HÅKan se r n e r, 1976, 


FRE 14 OKT 18.00, Bio Victor 

Widerbergs 

FIMPEN 

på Unga 

Cinemateket, 

s. 34!

OKTOBER – NOVEMBER BO WIDErBErG 21 

Victoria 

Efter Elvira-succén 1967 avvisade 

Widerberg amerikanska fi lmbolags 

förslag om en fi lmatisering av Knut 

Hamsuns roman om fl ickan av börd 

och mjölnarens son. Tio år senare tog 

han sig ändå an berättelsen. Samarbetet 

med en tysk producent blev 

en ömsesidig olycka, inte minst för att 

dialogen spelades in på engelska. En 

enig kritikerkår fann fi lmen vacker 

men livlös och den fi ck svensk premiär 

först 1987. 


m icHae la Joli n, sTe PHan scHWarTZ, Pia 

sKaG e r mar K, 1979, sVe r iG e, VÄsTTysKlan D, 

35 mm, 1 Ti M 29 M i N, E NG E lS K DialOG, 

SVENSK TEXT 


lust och fägring stor 

Widerbergs sista fi lm gav honom hans 

tredje Oscarnominering och var också 

sonen Johans stora genombrott. En 15årig 

skolelev inleder en sexuell relation 

med sin lärarinna, mot bakgrund av 

andra världskriget. ”Tinglingly erotic 

and oddly authentic.” – Time Out 

REGi: BO WiDERBERG, sKÅDesPe lar e: mar i Ka 

laG e r KranTZ, JoHan Wi De r B e rG, Tomas 

Von B rÖmsse n, 1995, Dan mar K, sVe r iG e, 

sTorBriTannien, 35 mm, 2 TiM 10 MiN 


Mannen 

från Mallorca 

Widerbergs andra polisfi lm är 

mindre berömd, men minst lika 

bra. Sven Wollter (som fi ck en 

Guldbagge) och Thomas von 

Brömssen är kriminalinspektörerna 

som försöker lösa ett rån där 

spåren leder till högsta ort. Mörk 

samhällskritik blandad med torr 

humor, i samma amerikanska anda 

som Mannen på taket. Baserad 

på Leif G. W. Perssons roman 

Grisfesten. 


sVe n WollTe r, Tomas Von B rÖmsse n, 

HÅKan se r n e r, Hans Vi lli Us, 1984, 



liv till varje pris 

Dokumentärfi lmaren Stefan 

Jarl var produktionsledare på 

Mannen på taket och förblev 

sedan vän och vapendragare till 

Widerberg. Skakad av regissörens 

bortgång i maj 1997 gjorde Jarl 

på initiativ av Göteborgs fi lmfestival 

sin fi lm om Widerberg 

klar på fem veckor, i tid för 

festivalvisning året därpå. Ett 

rörande vänporträtt av en kontroversiell 

människa. Thommy 

Berggren är ciceron, och framträder 

här som en gudabenådad 

historieberättare. 

REGi: STEFaN JaRl, m e DVe r Kan De: 

B o Wi De r B e rG, THom my B e rGG r e n, 

roy an De r sson, Kalle B oman, 

1998, sVeriGe, 35 mm, 

1 TiM 33 MiN 


Ormens väg 

på hälleberget 

Västerbotten, 1800-tal. Teas far begår 

självmord och det visar sig att stugan de 

bor i är pantsatt. Fordringsägaren föreslår 

att skulden ska betalas in natura 

och när han dör går fordringen i arv. 

Filmatiseringen av Torgny Lindgrens 

roman är en konsekvent allegori över 

patriarkatets obarmhärtighet, som gav 

en briljant Stina Ekblad en Guldbagge. 


sTi na e KB laD, sTe llan sKar sGÅr D, 

r e i n e B rynolFsson, 

Pe r n i lla WaH lG r e n, 

1986, sVe r iG e, 35 m m, 

1 TiM 52 MiN 

ONS 12 OKT 20.00, , 

Bio Victor 

Missa inte 

evenemangskvällen 

om 

Bo Widerberg. 

Läs mer på 

s. 12!

22 LUCrECIA MArTEL OKTOBER – NOVEMBER 

Lucrecia 

Martel 

Lucrecia Martels långfilmsdebut The Swamp (2001) 

inleds med ljudet av isbitar som slår i drinkglas och 

poolstolar som dras över stengolv. Bilder av blekfeta 

kroppar i för tajta badbyxor och hård belysning; som 

om Lars Tunbjörk fotograferat romarrikets sista dagar vid 

en poolkant i Argentina. Emellanåt bryts bilderna av mot 

vinjettens svarta tablå där ljudmattan – klink, rrrrrrr, klink, 

rrrrrrr – ligger kvar. Obehaget som ljudet väcker, tänk naglar 

på griffeltavla, följer med in i filmen som en del av dess 

klibbiga rötmånadsatmosfär. 

Scenen, fortfarande Martels bästa, sammanfattar den 

argentinska regissörens formspråk. Ljud utanför bild har 

en stark betydelse i hennes berättelser, och Martel har i 

intervjuer sagt att hon tänker i ljud när hon skriver manus, 

eftersom det skapar rytm i scenerna. 

Fast berättelser … filmerna utspelar sig i mellanrum: 

de saknar konventionella etablerings- och övergångsbilder 

och de tycks sträva efter att beskriva en känsla – inte 

sällan obehag – mer än ett dramatiskt skeende. Scener 

kapas mitt i: en gyttjebrottning mellan syskon, halvt på 

skoj, avbryts av ett skott, och i samma ögonblick klipps det 

till en fågel i skyn och sedan vidare – fem minuter eller fem 

timmar senare. Oviljan att etablera rollfigurerna och deras 

relationer gör dessutom att vi under långa stunder famlar 

efter vem som är make, syster, älskare, dotter, mamma. Tills 

vi inser att det antingen inte är relevant, eller att osäkerhetsgreppet 

skärper våra sinnen för andra saker än de vi 

skulle ha förväntat oss. 

Det har sagts att många filmer i det som kallas den nya 

argentinska filmen – med början i Buenos Aires-ungdomar 

på glid i 1998 års Pizza, birra, faso – har stark lokal förankring. 

Det är en svepande generalisering, men Martel 

passar bra in i den. regissören föddes 1966 i den konservativa 

Saltaprovinsen i nordvästra Argentina, och även om hon 

sedan länge lever i Buenos Aires (där hon inledde och, när 

skolan fick slut på pengar, avbröt sina filmstudier; hon kallar 

sig autodidakt) så är det i Salta filmerna utspelar sig. 

regionens natur är också en viktig pusselbit i filmerna 

(förutom i Cannesprisade The Holy Girl från 2004, som 

utspelar sig i en stad). Den tryckande hettan innan monsunen 

och kossan som fastnar i djungelträsket säger allt om rollfigurernas 

villkor i debuten. Liksom det uttorkade landskapet 

som den ensamma femtiopluskvinnan kör igenom med sitt 

fåfängt färgade hår i The Headless Woman (2008) så 

tydligt speglar hennes liv. 

Nu är Martel långt ifrån en formexperimenterande 

regissör hos vilken man får anstränga sig för att hitta teman. 

även om intrigerna till synes utspelar sig under ytan 

så är mycket tydligt vid en första anblick: filmernas nav är 

till exempel storfamiljen, och i dess centrum står alltid en 

kvinna. Och Martels kvinnoskildringar är unika inte bara 

för den argentinska filmen, utan överhuvudtaget. Hon sätter 

kvinnor i centrala roller och utforskar relationen mellan 

generationer. Det patriarkala machosamhälle som omger 

kvinnorna syns dock ändå, eller just därför, tydligt: männen 

må befinna sig i berättelsens periferi men vi förstår att det 

är de – doktorerna, advokaterna, de intellektuella – som 

styr och ställer utanför familjedomänen. 

Som mest bitsk och samhällskritisk blir Martel i den 

återkommande skildringen av relationen mellan vit medelklass 

och indianerna i underklassen som är deras tjänstefolk. 

Det går från invektiven som haglar över indianerna i 

The Swamp, till mer subtila antydningar av en annan värld 

när huvudpersonen i The Headless Woman hamnar i indianernas 

sjabbiga skjulkvarter – som vi bara får ana genom 

ljuden och bilrutans suddiga dis. 

Och så det här med poolen i The Swamp. Det är ingen 

slump att Martel iscensätter människans förfall just vid 

poolkanten: swimmingpooler återkommer i alla hennes filmer 

men är antingen igenväxta, nedgrävda eller belägrade av 

aggressiva sköldpaddor. Lucrecia Martel avskyr nämligen 

privata swimmingpooler – hon menar att de i ett land med 

så få offentliga badanläggningar som Argentina kan liknas 

vid att äga en slav. 

TexT: HyneK Pallas 

FILMJOUrNALIST OCH krITIkEr

OKTOBER – NOVEMBER LUCrECIA MArTEL 23 

The Swamp 

// la ciÉnaGa // 

Hyllad självbiografi sk debut om 

vilt drickande medelklassmatriark 

fast med sin dysfunktionella familj 

i svettigt sommarhus. ”Lucrecia 

Martel’s La ciénaga is a veritable 

Chekhov tragicomedy of provincial 

life … a brilliant debut.” – Amy 

Taubin, Village Voice 

REGi: lUCRECia MaRTEl, sKÅDesPe lar e: 

m e rce Des morÁn, G raci e la B orG es, 

marTÍn aDJ e m iÁn, 2001, arG e nTi na, 

FranKriKe, sPanien, 35 mm, 1 Ti M 43 M i N, 

ENGElSK TEXT 


The Headless Woman 

// la mUJer sin caBeZa // 

Välbeställd tandläkare börjar tvivla 

på att det verkligen var en hund hon 

körde på med sin Mercedes. ”The third 

feature of Lucrecia Martel, leading 

director of the Argentine renaissance, 

is her strongest to date.” 

– J. Hoberman, Village Voice 


marÍa on eTTo, claU Dia canTe ro, cÉsar 

BorDÓn, 2008, arGenTina, FranKriKe, 

iTalien, sPanien, 35 mm, 1 Ti M 27 M i N, 

ENGElSK TEXT 


The Holy Girl 

// la niÑa sanTa // 

Läkare på kongress förför hotellägarinna 

och antastar hennes 

tonåriga dotter, som bestämmer sig 

för att rädda hans själ. ”An elusive, 

feverish and altogether amazing 

second feature.” – A. O. Scott, 

New York Times 


m e rce Des morÁn, car los B e lloso, 

marÍa alcH e, 2004, arG e nTi na, iTali e n, 

neDerlÄnDerna, sPanien, 35 mm, 


TiS 25 OKT 18.00, Bio Victor

UDAS 

spelas 24/9-5/11 kl 19 moment:teater 

i rollerna jonas nerbe oskar thunberg andreas boonstra 

08-508 501 29 www.moment.org.se

OKTOBER – NOVEMBER F. W. MUrNAU 25 

Evenemangskväll 

om 

Gösta Ekman d.ä., 

s. 13 

FAUST // FaUsT – eine DeUTscHe VolKssaGe // 

Emil Jannings Mefi sto tar Gösta Ekmans Faust på hisnande 

färd över himlen i storslagen version av Goethes 

och Marlowes dramer om den unge vetenskapsmannen 

som säljer sin själ till djävulen. ”Ljus och rörelse … Allt 

det Murnau experimenterat med i Sista skrattet … och 

Hycklaren fulländas i Faust.” – Lotte Eisner, fi lmhistoriker. 

Matti Bye ackompanjerar på piano. 

REGi: F. W. MURNaU, sKÅDesPe lar e: G ÖsTa e Kman D.Ä., e m i l 

Jan n i nGs, cam i lla Hor n, Wi lH e lm Di eTe r le, 1926, TysKlan D, 

35 mm, 1 TiM 38 MiN, TYSKa OCH ENGElSKa MEllaNTEXTER 




STORSTADSFLICKAN // ciTy Girl // 

Suggestiva bilder i drama där bondson åker till Chicago för 

att sälja vete, gifter sig med en servitris och tar med henne 

hem till farmen. Murnau köpte en gård i Oregon för att 

kunna dra kameror på slädar genom oceaner av moget vete. 

Kritiker påmindes om Soluppgång, och om Victor Sjöströms 

tidiga fi lmer. Edward von Past ackompanjerar på piano. 

REGi: F. W. MURNaU, sKÅDesPe lar e: cHar les Far r e ll, mary 

DU ncan, DaVi D Tor r e nce, e DiTH yor Ke, 1930, Usa, 35 m m, 

1 TiM 30 MiN, ENGElSKa MEllaNTEXTER 




F. W. MURNAU 

Vi fortsätter vår murnau-serie från augusti-septemberprogrammet 

med ytterligare fyra fi lmer. läs mer om 

F. W. murnau på www.cinemateket.se 

SOLUPPGÅNG // sUnrise – a sonG oF TWo HUmans // 

Förförerska från den glittrande storstaden frestar gift 

farmare i ett av stumfi lmepokens vackraste verk. Murnau 

presenterades som ”det tyska geniet” i Hollywood och 

fi ck fria händer i sin första amerikanska fi lm. ”Kameran 

är regissörens penna. Den ska vara så rörlig som möjligt, 

och kunna fånga den fl yktigaste stämning. Den måste 

virvla runt, kika in, röra sig från det ena stället till det 

andra lika snabbt som tanken.” – F. W. Murnau. 

Matti Bye ackompanjerar på piano. 

REGi: F. W. MURNaU, sKÅDesPelare: GeorGe o’Brien, JaneT 

Gaynor, 1927, Usa, 35 mm, 1 TiM 37 MiN, ENGElSKa MEllaNTEXTER 




TABU // TaBU: a sTory oF THe soUTH seas // 

Undergångsdömd kärlek på Tahiti i virtuost fotograferad 

blandning av dokumentär och melodram. 

Murnaus genombrott inom ljudfi lmen blev hans sista 

fi lm; Robert J. Flaherty hoppade av under inspelningen 

och fotografen som ersatte honom (Floyd Crosby) fi ck 

en Oscar. 

REGi: F. W. MURNaU, sKÅDesPelare: maTaHi, HiTU, anne cHeValier, 

Bill BamBriDGe, 1931, Usa, 35 mm, 1 TiM 30 MiN, UTaN TEXT 

TiS 29 NOV 18.00, Bio Victor

26 HAL ASHBY OKTOBER – NOVEMBER 

Hal Ashby 

Hal Ashby (1929–1988) startade sin karriär som klippare och 

efter att ha vunnit en Oscar för sitt arbete på I nattens hetta fi ck 

han chansen att regissera. Han kom att bli en skådespelarnas 

regissör, som gav sina aktörer stort utrymme. Det är föga förvånande 

att många har gjort sina bästa prestationer i fi lmer regisserade 

av Ashby. Jack Nicholson är oförglömlig i Det hårda straffet 

och Peter Sellers kommer för många alltid att kopplas samman 

med Mr. Chance i välkommen Mr. Chance!. 

Harold å Maude 

// HarolD anD maUDe // 

Svart komedi där yngling 

besatt av döden begår simulerade 

självmord, besöker 

begravningar på måfå, kör 

runt i likbil och förälskar sig 

i 80-årig livsbejakande dam. 

Den ursprungliga indiequirk-fi 

lmen, utan vilken 

Wes Anderson aldrig skulle 

ha gjort fi lm. Musik av Cat 

Stevens. 

REGi: Hal aSHBY, sKÅDesPe lar e: 

r UTH G or Don, B U D corT, 1971, 

Usa, 35 mm, 1 Ti M 31 M i N, 

SVENSK TEXT 


FRE 11 NOV 18.00, Bio mauritz 

Det hårda straffet 

// THe lasT DeTail // 

Genomlysning av mansroller 

med briljant Jack 

Nicholson som en av två 

hårdföra marinsoldater 

som bestämmer sig för 

att ta med en 17-åring till 

barer och bordeller innan 

de levererar honom till 

militärfängelse. Manus av 

Robert Towne, som skrev 

Chinatown. 

REGi: Hal aSHBY, sKÅDesPe 

lar e: JacK n icHolson, 

ran Dy QUai D, oTis yoU nG, 

1973, Usa, 35 mm, 1 TiM 43 MiN, 

SVENSK TEXT 


lÖR 19 NOV 16.15, Bio mauritz 

Trots att Ashbys fi lmer rönte stor framgång hos både publik 

och kritiker glöms han ofta bort när man pratar om det amerikanska 

70-talet. kanske är det för att hans senare fi lmer, 

produktioner som komplicerades av hans drogproblem, inte 

levde upp till förväntningarna. 

vi lyfter i alla fall med glädje fram honom, och visar ett urval 

av Ashbys 70-talsfi lmer. 

Woody Guthrie 

– lyckans land 

// BoUnD For Glory // 

Film baserad på den legendariske 

folkmusiksångarens 

självbiografi ska bok om 

åren 1936–40, då han reste 

runt i depressionens USA. 

Fick Oscar för både musik 

och foto och var den första 

fi lmen där man använde 

sig av Steadicam. Vi visar 

den europeiska versionen 

av fi lmen. 

REGi: Hal aSHBY, sKÅDesPelare: 

DaViD carraDine, 

ronny cox, melinDa Dillon, 

1976, Usa, 35 mm, 1 TiM 58 MiN, 

SVENSK TEXT 


SÖN 20 NOV 16.00, Bio mauritz 

Välkommen 

Mr. Chance! 

// BeinG THere // 

Subtil satir där trädgårdsmästare 

som knappt lämnat 

sin arbetsgivares ägor plötsligt 

tvingas ut i den riktiga världen, 

där de banala visdomar han 

lärt sig av tv gör honom till 

eftertraktad politisk tyckare. 

Peter Sellers i en av sina allra 

bästa roller, modellerad efter 

Stan ”Halvan” Laurel. 


PeTer sellers, sHirley maclaine, 

m e lVyn DoUG las, 1979, Usa, 

35 mm, 2 TiM 9 MiN, SVENSK TEXT 



Shampoo 

Lättsam komedi där hunkig 

Warren Beatty spelar frisör 

som drömmer om egen salong 

och försöker få pengar via 

en av sina älskarinnors rike 

make. Återigen manus av 

Towne, och underbar Oscarnominerad 

insats av Jack 

Warden som den bedragne 

mannen. 


War r e n B eaTTy, J U li e cH r isTi e, 

G olDi e HaWn, JacK War De n, 1975, 

Usa, 35 mm, 1 Ti M 50 M i N, 

SVENSK TEXT 


TiS 22 NOV 18.00, Bio mauritz 

FOTO: namn eFTernamn/BilDByrÅ, N A M N E F T E r N A M N / B I L D B Y r å ,

OKTOBER – NOVEMBER APICHATPONG WEErASETHAkUL 

27 

aPiCHaTPONG 

WEERaSETHaKUl 

Den arkitektutbildade Apichatpong Weerasethakul 

brukar referera till sina fi lmer som platser eller rum 

där åskådaren kan stiga in. Hans originella verk, 

som sällan får visas i hemlandet Thailand, består av allt från 

kortfi lmer till videoinstallationer. Mest känd är han för sina 

långfi lmer Blissfully Yours, Tropical Malady, Syndromes and 

a Century och Farbror Boonmee som minns sina tidigare liv 

(som fi ck Guldpalmen i Cannes förra året). 

Det mest utmärkande för dessa fi lmer är den tudelade 

strukturen. Efter halva fi lmen sker en omstart, där den andra 

delen blir en kommentar till eller repetition av den första. 

I de långa statiska bildkompositionerna och långsamma 

kamerarörelserna kan man skönja infl uenser både från 

amerikanska avantgardefi lmare som Andy Warhol och Bruce 

Baillie och asiatiska regissörer som Tsai Ming-liang och 

Tropical Malady 

// sUD PralaD // 

Diptyk om två soldater där den 

ene skickas till landsbygden för 

att undersöka mystisk boskapsdöd 

i området och förälskar sig i en 

ung man och den andre jagas av en 

ande när han går vilse i djungeln. 

En charmig, obehaglig och stundtals 

förvirrande fi lm som vann 

jurypriset i Cannes. 

REGi: aPiCHaTPONG WEERaSETHaKUl, 

sKÅDesPe lar e: saKDa KaeWB UaDe e, 

BanloP lomnoi, 2004, THailanD, 

FranKriKe, TysKlanD, iTalien, 35 mm, 



Syndromes and a Century 

// sanG saTTaWaT // 

Två olika sjukhusmiljöer och tidsperioder i 

en fi lm om förvandling och strävan att bli 

en bättre människa. En meditativ hyllning 

till regissörens föräldrar som också innehåller 

en schlagersjungande tandhygienist 

och överförfriskade protesexperter. 

Röstades fram till 00-talets bästa fi lm när 

Cinemateket i Toronto frågade fi lmakademiker, 

fi lmarkivarier och cinemateks- 

programmerare. 

REGi: aPiCHaTPONG WEERaSETHaKUl, sKÅDesPe 

lar e: ar Kanae cH e r Kam, Jar UcHai iamaram, 

saKDa KaeWB UaDe e, 2006, THai lan D, Fran Kr i Ke, 

ÖsTerriKe, 35 mm, 1 TiM 45 MiN, ENGElSK TEXT 


Blissfully Yours 

// sUD sanaeHa // 

Apichatpong Weerasethakuls 

innovativa och lekfulla fi lm där 

en roadtrip och picknick i djungeln 

förvandlas till en undersökning 

av politik, sexualitet, 

känslor och vidskepelse blev 

hans genombrott. Belönades 

som första thailändska fi lm med 

Un certain regard-priset i Cannes. 

Observera att eftertexterna 

verkligen ska vara mitt i fi lmen! 

REGi: aPiCHaTPONG WEERaSETHaKUl, 

sKÅDesPelare: KanoKPorn TonGaram, 

m i n oo, J e nJ i ra JansU Da, 2002, 

THailanD, FranKriKe, 35 mm, 



Hong Sang-soo. Tematiskt däremot är Apichatpong fast förankrad 

i det lokala, där thailändska tvåloperor, spökhistorier 

och buddistiskt tänkande smälter samman. 

Det rum dit han oftast för oss är djungeln. Den är en 

plats för transformationer, en process vi anar men aldrig ser. 

I djungeln fl yttas gränser, de överskrids eller sätts ur spel. 

Gränser och deras uppluckring genomtränger Apichatpongs 

verk. Fiktion, dokumentär och experimentfi lm fl yter ihop i 

varandra. Själv ser han främst sina verk som dagböcker: 

han fi lmar människor, platser och historier han minns eller 

har fått berättade för sig. Filmandet blir för Apichatpong 

Weerasethakul ett sätt att hålla glömskan på avstånd. 

TexT: arasH KermansHaHani 

FILMSkrIBENT

28 YrkE: rEPOrTEr OKTOBER – NOVEMBER 

Yrke: 

Reporter 

ramberättelsen i Citizen kane, historiens kanske mest 

hyllade fi lm, är en tidningsreporters försök att nysta i 

huvudpersonens liv. årets mest emotsedda biopremiär, 

The Girl with the Dragon Tattoo, tar sin utgångspunkt i hur en 

journalist försöker lösa en mordgåta. Och så vidare. 

Film- och nyhetsvärlden har alltid varit nära sammanknutna: 

reportern är en ständigt återkommande rollfi gur, från stumfi lmens 

dagar till vår tids 3D-spektakel. reportern är den hjältemodiga 

detektiven, den ensamma korsfararen som nystar i 

politikers och storföretags oegentligheter. Eller så är hon/han 

the bad guy – ett orosmoment, hyenan som inte lämnar hederligt 

Ring Northside 777 

// call norTHsiDe 777 // 

Mor till morddömd man ägnar elva år åt 

att jobba ihop belöning till den som kan 

bevisa sonens oskuld och få ut honom ur 

fängelset. James Stewart är reportern 

som först är skeptisk, men sedan tar sig 

an fallet med stor nit. Filmen är baserad 

på en sann historia, där det i annonsen 

som titeln kommer från i själva verket 

stod ”Call Gro. 1758”! 

REGi: HENRY HaTHaWaY, sKÅDesPelare: 

James sTeWarT, ricHarD conTe, le e J. coB B, 

1948, Usa, 1 TiM 51 MiN, SVENSK TEXT 


FRE 18 NOV 18.00, Bio mauritz 

Det ligger i blodet 

// His Girl FriDay // 

FÖR- 

HaNDS- 

ViSNiNG! 

Mästerlig screwballkomedi där nyhetsredaktören 

Cary Grant försöker 

sätta käppar i hjulet för ex-frun/stjärn- 

reportern Rosalind Russell när hon 

vill gifta om sig. Dialogen går i 140 

knyck – i manuset till Pulp Fiction 

skrev Quentin Tarantino att han 

ville han att personerna i inledningsscenen 

skulle prata ”in rapid-fi re 

motion like His Girl Friday”. 

REGi: HOWaRD HaWKS, sKÅDesPelare: cary 

GranT, rosalinD rUssell, ralPH Bellamy, 


MÅN 7 NOV 19.00, Biografen Victoria 


Page One: A Year Inside 

the New York Times 

I kölvattnet av en rad tidningskonkurser 

och internets erövring av nyhetslandskapet 

förutspår vissa att till och med New 

York Times – världens största och mest 

infl ytelserika tidning – är nära att dö. Här 

får vi under ett år följa tidningens ”mediedesk”, 

som har till uppgift att rapportera 

just om gamla om nya och mediers väl 

och ve. Visningen sker i samarbete med 

Nonstop Entertainment. Filmen har 

biopremiär 4 november. 

REGi: aNDREW ROSSi, m e DVe r Kan De: DaVi D 

car r, B r ian sTe lTe r, B r Uce H eaDleam, 2011, 

Usa, 1 TiM 29 MiN, SVENSK TEXT 


folk i fred. Ordet ”paparazzi” kommer till och med från fi lmvärlden, 

efter kändisfotografen Paparazzo i Fellinis Det ljuva livet. 

Men tiderna förändras. I höst går dokumentären Page One: 

A Year Inside the New York Times upp på bio – en fi lm om 

hur papperstidningen anpassar sig till en ny medievärld av 

Wikileaks, läsplattor och Youtube. vi förhandsvisar fi lmen – och 

passar dessutom på att visa tre fi lmklassiker som utspelar sig 

i tider då tidningen fortfarande var, om inte den enda, så i alla 

fall den viktigaste källan till information. Så, stoppa pressarna; 

starta projektorn! 

Alla presidentens män 

// all THe PresiDenT’s men // 

Filmen om avslöjandet av Watergateskandalen 

är en lågintensiv thriller 

– men också en av få spelfi lmer som 

faktiskt lyckas fånga hur grävande 

reportrar arbetar. Baserad på boken 

som radarparet Bernstein/Woodward 

själva skrev, och obligatorisk tittning för 

alla som någonsin har läst en morgontidning. 

REGi: alaN J. PaKUla, sKÅDesPe lar e: DUsTi n 

HoFFman, roB e rT r e DFor D, JacK War De n, 


SÖN 13 NOV 16.00, Bio mauritz 

ONS 30 NOV 18.00, Bio Victor

OKTOBER – NOVEMBER moDeFilmslÖrDaG 29 

MODE- 

FilMSlÖRDaG 

Hur fångar man modevärlden på fi lm? Det har gjorts en 

del försök på senare tid, som robert altmans ganska 

misslyckade Prêt-à-Porter eller Ben stillers komedi 

Zoolander (som tydligen ska få en uppföljare). men problemet 

med modevärlden är att den är så många saker samtidigt. Den 

är glamour och sex och pengar, men också ofta osannolikt 

löjlig. Den handlar om klass och kommersialism, men är 

samtidigt fylld av idealister och sanslöst ickekommersiell 

kreativitet. modevärlden är en industri som ingen tar på allvar 

trots att den på många sätt utgör navet i kapitalismen. 

Filmer som handlar om människor som jobbar inom mode 

framställer dem nästan alltid som känslokalla och krassa 

personer som bara gillar pengar och status. Kläder och väskor 

konkurrerar ut allt annat. i Zoolander gör designern mugatu en 

kollektion som baseras på hemlösa: ”a fashion, a way of life 

inspired by the very homeless, the vagrants, the crack whores 

that make this wonderful city so unique.” man tänker att det är 

ett grovt skämt, men faktum är att idén kommer från John 

Gallianos haute couture-kollektion för christian Dior från år 

Darling 

Julie Christie spelar uttråkad modell 

som med hjälp av sitt utseende klättrar 

upp för den sociala stegen och Dirk 

Bogarde journalisten som dokumenterar 

hennes resa. Vann tre Oscar, bland 

annat för kläderna. ”What Julie Christie 

wears has more real impact on fashion 

than all the clothes of the ten bestdressed 

women combined”, skrev Time 

Magazine 1967. 

REGi: JOHN SCHlESiNGER, sKÅDesPe lar e: 

J U li e cH r isTi e, laU r e nce HarVey, Di r K 

BoGarDe, 1965, sTorBriTannien, 35 mm, 

2 TiM 8 MiN, UTaN TEXT 


Anteckningar om 

städer och kläder 

// aUFZeicHnUnGen ZU KleiDern UnD sTÄDTen // 

Dokumentär om den japanske designern 

Yohji Yamamoto, beställd av Centre 

Georges Pompidou, där Wim Wenders diskuterar 

mode, fi lm och arkitektur och de 

kreativa processerna som sammanlänkar 

de tre. Yamamoto har för övrigt på senare 

år stått för kostymerna i ett fl ertal fi lmer 

av Takeshi Kitano. 

REGi: WiM WENDERS, m e DVe r Kan De: yoHJ i 

yamamoTo, Wi m We n De r s, 1989, VÄsTTysKlan D, 

FranKriKe, 35 mm, 1 TiM 21 MiN, SVENSK TEXT 


Blow-up 

– förstoringen 

// BloWUP // 

Modefotograf vars liv kretsar 

kring sex, droger och musik 

tror sig ha fångat ett mord 

på bild. Pop-skildring av 

60-talets Swinging London 

med modeller och musiker, som 

fortfarande inspirerar designer. 

Antonionis första engelska fi lm 

och även en av Jane Birkins 

allra första fi lmer. 

REGi: MiCHElaNGElO aNTONiONi, 

sKÅDesPe lar e: DaVi D H e m m i nGs, 

Van essa r e DG raVe, saraH m i les, 

1966, sTor B r iTan n i e n, iTali e n, Usa, 

35 mm, 1 TiM 51 MiN, UTaN TEXT 


2000, inspirerad av just hemlösa. Jag tvivlar på att det hade 

varit trovärdigt som fi ktion utanför kontexten av en komedi. 

swinging london-fi lmer som Blow-Up – förstoringen och 

Darling lyckas både skildra fascinationen inför glamouren och 

den tomhet som fi nns i statusjagandet. men i slutändan kanske 

det mest är dokumentärer som bäst fångar känslan i modevärlden: 

dess bitchighet, dess starka personligheter, dess 

sällsamma kreativitet. en tidig fi lm var Frederick Wisemans 

model (som visades på cinemateket i september), en annan 

Wim Wenders fantastiska anteckningar om städer och kläder, 

om den japanske modeskaparen yohji yamamoto. Under de 

senaste åren har det kommit dokumentärer om Karl lagerfeld, 

marc Jacobs och Valentino Garavani, samt så klart The 

september issue om amerikanska Vogue. Det verkar fi nnas ett 

stort intresse för att visa hur modevärlden verkligen fungerar, 

bakom dimridåerna, och det uppskattar jag. men jag avundas 

inte dem som ska försöka fånga den på fi lm. 

TexT: Daniel BJÖrK 

MODESkrIBENT

ETNODOK 

FILMKLUBB FÖR 

ETNOGRAFISK 

DOKUMENTÄRFILM 

Ny filmklubb med film, mat 

och prat under fyra söndagar 

i höst på Etnografiska museet. 

TEma: DEN TålmODigE filmarEN 

SöNDag 11 SEpTEmbEr Kl 11.30-17 

Blommorna i lägrets skugga, Stig Holmqvist. Compadre, Mikael Wiström 

TEma: aTT åTErväNDa Och möTa SiTT förfluTNa 

SöNDag 2 OKTObEr Kl 11.30-17 

Där mitt hjärta slår, Khazar Fatemi. Sjutton år av längtan, Nahid Persson 

TEma: ETNOgrafiSK film: Då, Nu Och framTiDEN 

SöNDag 30 OKTObEr Kl 11.30-17 

Blandade filmklipp med Johannes Sjöberg 

TEma: pOliTiSK aKTiviSm – aTT föräNDra ETT SamhällE 

SöNDag 4 DEcEmbEr Kl 11.30-17 

Djurgårdsbrunnsvägen 34, www.etnografiskamuseet.se 

Bastards of Utopia, Maple Razsa & Pacho Velez 

Terrorister – en film om de dömda, Stefan Jarl & Lukas Moodysson

OKTOBER – NOVEMBER PUBLIkENS vAL / rEDAkTIONENS FAvOrIT 31 

publikens val 

Ungkarlslyan // THe aParTmenT // 

Jack Lemmon spelar tjänstemannen som lånar ut sin lägenhet till sina chefer och 

deras älskarinnor – men som själv faller för en av kvinnorna. Billy Wilders varma 

komedi vann fem Oscars 1961, bland annat för bästa fi lm, och kom på tolfte plats 

när brittiska fi lmtidningen Empire listade historiens bästa fi lmer häromåret. 

REGi: BillY WilDER, sKÅDesPelare: JacK lemmon, sHirley maclaine, FreD macmUrray, 

1960, Usa, 35 mm, 2 TiM 5 MiN, UTaN TEXT 

MÅN 14 NOV 19.00, Biografen Victoria • TORS 24 NOV 18.00, Bio Victor 

Träskoträdet 

// l’alBero DeGli Zoccoli // 

Statare fäller patronens träd för att 

göra träskor till sin son i kärleksfull 

skildring av egendomslösa lantarbetare 

i Lombardiet i slutet av 

1800-talet. Ermanno Olmi, som skrev, 

regisserade, fotograferade och klippte 

sin fi lm själv, hade gjort 40 dokumentärer 

innan han började med spelfi lm. 

Filmen vann Guldpalmen i Cannes. 

REGi: ERMaNNO OlMi, sKÅDesPe lar e: 

lU iG i or naG H i, Francesca mor iGG i, omar 

BriGnoli, 1978, iTalien, 35 mm, 3 TiM 4 MiN, 

SVENSK TEXT 


i den vita staden 

// Dans la Ville BlancHe // 

Kritikerrosat drama där frihetstörstande 

schweizisk sjöman 

spelad av Bruno Ganz irrar runt i 

Lissabon, inleder förhållande med 

barservitris och skickar hem Super 

8-dagböcker till sin fru. ”En utomordentligt 

vacker och fascinerande 

ljusdikt.” – Jan Aghed, Sydsvenska 

Dagbladet 

REGi: alaiN TaNNER, sKÅDesPe lar e: 

B r U no GanZ, Te r esa maDr UGa, J U lia 

Von De r li n n, 1982, PorTUGal, scHWe iZ, 

35 mm, 1 TiM 48 MiN, SVENSK TEXT 


redaktionens favorit 

Under rubriken ”Publikens val” visar vi fi lmer önskade 

av er i publiken. Vilken fi lm vill du se på cinemateket? 

Önska på www.cinemateket.se 

Jeanne Dielman, 23 Quai du 

Commerce, 1080 Bruxelles 

Feministisk klassiker där ensamstående 

mor städar, skalar potatis och 

prostituerar sig i realtid. ”Om man 

visar någonting som alla redan har 

sett, är det kanske i det ögonblicket 

man ser något för första gången … 

Att titta är inte detsamma som att se. 

Hur länge måste man titta för att ha 

sett?” – Chantal Akerman 

REGi: CHaNTal aKERMaN, sKÅDesPe lar e: 

DelPHine seyriG, 1975, BelGien, FranKriKe, 

35 mm, 3 TiM 21 MiN, ENGElSK TEXT 

TiS 18 OKT 18.00, Bio Victor 

NY 

KOPIA! 

Paris sover // Paris QUi DorT // 

I Woody Allens senaste fi lm, Midnatt i Paris, sätts åskådaren 

i en tidsmaskin destinerad till Allens fantasier om stadens 

mytomspunna 20-tal. Men hur skildrades denna berömda 

tidsepok på fi lm av sina egna samtida? I Paris sover bjuds 

rörelsetransformationer och lek med tid och rum i ett Paris 

som blir ”pausat” efter att en vetenskapsman experimenterat 

med en laserstråle. Vi visar den långa originalversionen! 

Visningen ackompanjeras på piano av Matti Bye. 

REGi: RENÉ ClaiR, sKÅDesPe lar e: H e n r i rollan, cHar les 

marTinelli, myla seller, 1925, FranKriKe, 35 mm, 1 Ti M 5 M i N, 




Årskort och 80 kr för dig med medlemskort.

32 NYrESTAUrErAT / FörHANDSvISNING 


nyrestaurerat! 

Fascisten // il conFormisTa // 

Formsäkra tillbakablickar i fi lmatisering av Alberto 

Moravias roman om alienerad man som ansluter sig till 

fascisterna. Inspirerade Scorsese, Coppola och Spielberg 

med sin komplexa struktur och det vackra färgkodade 

fotot av Vittorio Storaro, ännu tjusigare i restaurerat skick. 

”Your breath is taken away by its baroque composition … 

It demonstrates why going out to the theater remains the 

best way to see a movie.” – Desson Howe, Washington Post 

REGi: BERNaRDO BERTOlUCCi, sKÅDesPe lar e: J ean-loU is 

Tr i nTiG nanT, sTe Fan ia san Dr e lli, 1970, iTali e n, Fran Kr i Ke, 

VÄsTTysKlanD, 35 mm, 1 TiM 51 MiN, ENGElSK TEXT 

MÅN 24 OKT 19.00, Biografen Victoria • lÖR 29 OKT 16.00, Bio Victor 

förhandsvisning! 

Herrar föredrar blondiner 

// GenTlemen PreFer BlonDes // 

Marilyn Monroe sjunger ”Diamonds Are a Girl’s Best 

Friend” och jagar rika kavaljerer på kryssning med Jane 

Wyman. Sylvassa oneliners varvas med glittriga musikalnummer 

i denna vackert nyrestaurerade kopia. ”This 

type of movie lets you sleep at night without a care in the 

world.” – Howard Hawks 

REGi: HOWaRD HaWKS, sKÅDesPe lar e: Jan e r Usse ll, mar i lyn 

monroe, cHarles coBUrn, Tommy noonan, 1953, Usa, 35 mm, 

1 TiM 31 MiN, UTaN TEXT 

ONS 16 NOV 18.30, Bio Victor • MÅN 21 NOV 19.00, Biografen Victoria 

Om inte vi, så vem 

// Wer Wenn nicHT Wir // 

Gudrun Ensslin var en av förgrundsfi 

gurerna inom Röda Armé-fraktionen 

på 70-talet, och även fl ickvän till Andreas 

Baader. Om inte vi, så vem handlar om 

tiden innan, när Ensslin var gift med 

Bernward Vesper, och hur deras relation 

frodas och stormar i takt med 68-vänsterns 

politiska väckelse. Visningen sker i 

samarbete med Atlantic Film. Filmen 

har biopremiär 7 oktober. 

REGi: aNDRES VEiEl, sKÅDesPe lar e: 

aUG UsT Di e H l, le na laUZ e m is, alexan De r 

FeHlinG, 2011, TysKlanD, 35 mm, 2 Ti M 4 M i N, 

SVENSK TEXT 

TiS 4 OKT 18.00, Bio Victor

OKTOBER – NOVEMBER STUMFILMSkONSErT / SPECIALvISNINGAr 33 

stumfi lmskonsert! 

Nanook, köldens son 

// nanooK oF THe norTH // 

Robert J. Flaherty lät inuiter i Hudson Bay spela sig 

själva, och gav fi lmen undertiteln ”A Story of Life and 

Love in the Arctic”. Resultatet blev en världssuccé och 

fi lmen om jägaren Nanook och hans familj är en milstolpe 

i dokumentärfi lmens historia. ”What Flaherty 

– a great storyteller – distilled was the heroic beauty 

in simple everyday experience.” – Pauline Kael i 5001 

Nights at the Movies. Visningen ackompanjeras av 

Leo Svensson på cello, Mattias Olsson på slagverk, 

Henrik Olsson på ljudeffekter, Kristian Holmgren 

på gitarr och Matti Bye på piano och klockspel. 

REGi: ROBERT J. FlaHERTY, m e DVe r Kan De: nanooK, nyla, 

cUnayoU, allee, alleGoo, 1922, Usa, FranKriKe, 35 mm, 

1 TiM 17 MiN, ENGElSKa MEllaNTEXTER 


specialvisningar 

King Kong 

Våghalsig regissör tar med fi lmteam 

till tropisk ö, där kärlekskrank jätteapa 

väntar. Specialeffekterna är än idag 

häpnadsväckande, i denna klassiska 

berättelse om skönheten och odjuret. 

Filmen visas i Ordenshuset på Skansen. 

Medlemskap i Cinemateket medger 

inträde till Skansen en timme före visningen, 

som är gratis för Cinematekets 

medlemmar! 

REGi: MERiaN C. COOPER, ERNEST B. SCHOEDSaCK, 

sKÅDesPelare: Fay Wray, roBerT armsTronG, 

BrUce caBoT, 1933, Usa, 35 mm, 1 Ti M 38 M i N, 

SVENSK TEXT 

SÖN 6 NOV 18.00, 

ordenshuset, skansen 

VISAS 

PÅ 

SKANSEN! 

Molière 

// moliÈre oU la Vie D’Un HonnÊTe 

Homme // 

Överväldigande monumentalverk om 

Molières väg från fattig skådespelare 

i resande teatersällskap till uppburen 

dramatiker vid Ludvig XIV:s hov. På 

presskonferensen i Cannes sa Ariane 

Mnouchkine: ”Jag skrev manuskriptet 

och jag har regisserat fi lmen, 

men mer än 200 personer har gjort 

den.” Visningen sker i samarbete 

med Dramaten, vars uppsättning av 

Molières Misantropen har premiär 19 

november. Cinematekets medlemmar 

går två för en på föreställningen. 

Läs mer på www.cinemateket.se 

REGi: aRiaNE MNOUCHKiNE, sKÅDesPe 

lar e: PH i li PPe caU BÈr e, JosÉPH i n e 

De r e n n e, B r iG iTTe caTi llon, 1978, 

FranKriKe, iTalien, 35 mm, 4 Ti M 11 M i N, 

SVENSK TEXT 

lÖR 26 NOV 14.00, Bio Victor 

NYSKRIVEN 

LIVEMUSIK! 

specialevenemang! Gratis för dig med ViP-kort, 65 kr för dig med Årskort 

och 100 kr för dig med medlemskort. 

FilMFORM PRESENTERaR: 

Naturfi lmer 

Två fi lmer där naturen ges fullt utlopp 

att bara vara precis det den är: fullkomligt 

underbar i hela sin prakt. I Claes 

Söderquists fi lm Landskap gör vi en 

åkning längs en 500 meter lång sträcka 

i Albo härad i Skåne, uppbyggd kring 32 

sekvenser. I Sekunderna av Björn Olsson 

står vi i stället väldigt stilla, i en bokskog 

utanför Helsingborg, och betraktar 

ljusets skiftningar under ett helt år. 365 

tagningar med en analog stillbildskamera 

på samma plats varje kväll klockan 18.30. 

Curator för programmet är Anna Linder. 

LANDSKAP 

REGi: ClaES SÖDERQViST, 

1987, sVeriGe, 16 mm, 35 MiN 

SEKUNDERNA 

REGi: BJÖRN OlSSON, 

2004–2007, sVeriGe, 35 mm, 40 MiN 

ONS 9 NOV 18.00, Bio Victor

34 UnGa cinemaTeKeT OKTOBER – NOVEMBER 

På Unga cinemateket visar vi fi lm för åldersgruppen 7–12 år på söndagar klockan 

14.00. Programmet består av svenska och utländska klassiker, såväl gamla som nya. 

Filmerna är garanterat till nöje också för medföljande föräldrar och far- och morföräldrar. 

så ta med era barn och barnbarn och låt dem uppleva fantastisk fi lm på stor duk! 

Agaton Sax 

och Byköpings 

gästabud 

Långfi lmen om privatdetektiv 

Agaton Sax är en klassisk kriminalhistoria, 

inspirerad av Sherlock Holmes, 

som tillkom under en period i svensk fi lmhistoria då man 

satsade stort på animerad barnfi lm. Den handlar om det 

minst sagt trixiga infångandet av världens farligaste bovar 

och här fi nns roliga och spännande inslag av dubbelgångare, 

makalösa maskiner och stickande fastrar. 

REGi: STiG laSSEBY, rÖsTe r: oloF TH U n B e rG, sTiG G ryB e, isa 

QUensel, BerT-ÅKe VarG, 1976, sVeriGe, 35 mm, 1 TiM 18 MiN, 

BarnTillÅTen 


Upp genom luften 

// saFeTy lasT! // 

Harold Lloyd tillhör tillsammans 

med Charlie Chaplin 

och Buster Keaton de riktigt 

stora stumfi lmsstjärnorna och 

i den här halsbrytande komedin 

briljerar han som kärlekskrank 

fästman, stressat butiksbiträde och, 

framför allt, ofrivillig fasadklättrare. 

Till de spännande detaljerna hör att Lloyd efter 

en olycka med en liten bomb bara hade åtta fi ngrar kvar 

att klättra med … Alexander Zethson ackompanjerar på 

piano. 

REGi: FRED C. NEWMEYER, SaM TaYlOR, 

sKÅDesPe lar e: HarolD lloyD, milDreD 

DaVis, Bill sTroTHer, 1923, Usa, 

35 mm, 1 TiM 13 MiN, SVENSKa 

MEllaNTEXTER, BarnTillÅTen 


Fimpen 

Bo Widerbergs enda barnfi lm är historien om sexåriga Johan, 

också kallad Fimpen, vars enorma bolltalang en dag upptäcks 

på grusplanen hemma i förorten. Eftersom svenska fotbollslandslaget 

är i kris får Fimpen hoppa in och gör omedelbar 

succé. En rolig och välspelad fi lm om idoldyrkan, 

förväntningar och fotboll. 

Landslaget, med stjärnforwarden 

Ralf Edström i spetsen, spelar 

sig själva. 

REGi: BO WiDERBERG, WiDERBERG sKÅDe- 

sPelare: JoHan BerGman, i nG e r 

B e rG man, maG n Us HÄr e nsTam, 

GeorG ”ÅBy” ericson, 1974, 

sVeriGe, 35 mm, 1 TiM 23 MiN, 

BarnTillÅTen 

SÖN 9 OKT 14.00, 14.00 

Bio Victor 

Moderna tider 

/ / m o D e r n T i m e s / / 

Chaplins första ljudfi lm är i 

praktiken stum, men välfylld av 

ljudeffekter och specialskriven 

musik. Här försöker den lille luffaren 

klara livhanken under depressionen – 

han provar på arbete vid löpande bandet, som nattvakt i ett 

varuhus och som sjungande kypare, men hamnar hela tiden 

i trubbel. Ett pärlband av klassiska scener och ett otvetydigt 

socialt patos gör att fi lmen brukar kvala in på alla topplistor 

över världens bästa fi lmer genom tiderna. 

REGi: CHaRlES CHaPliN, CHaPliN sKÅDesPe lar e: cHar les cHaPli n, 

PaUleTTe GoDDarD, Tiny sanDForD, 1936, Usa, 35 mm, 1 Ti M 26 M i N, 

SVENSK TEXT, TEXT Bar nTi llÅTe n 

SÖN 23 OKT 14.00, 14.00 Bio Victor 

GRATIS FÖR 

ALLA UNDER 

15 ÅR! 

sÖnDagar 

KL 14.00 i 

FiLmHuset! 

Besökare under 15 år går gratis på visningarna. På fi lmerna med 11-årsgräns får man vara 

7 år om man är i sällskap med en vuxen. notera att det är olika åldersgränser på fi lmerna! 

Vuxna betalar ordinarie biljettpris, 65 kr. FilmTexTer: malena Janson

OKTOBER – NOVEMBER UnGa cinemaTeKeT 35 

Oliver! 

Den klassiska musikalversionen 

av Charles Dickens gripande 

historia om den föräldralöse 

Oliver Twists fasor och 

äventyr bland tjuvar och 

banditer i 1800-talets 

London är minst sagt 

storslagen. En av Storbritanniens 

bästa regissörer 

sparade vare sig på spänning, 

sång- och dansnummer eller 

masscener. Filmen vann inte 

mindre än fem Oscars, för bland 

annat bästa fi lm och bästa musik. 

REGi: CaROl REED, sKÅDesPe lar e: mar K lesTe r, 

ron mooDy, 1968, sTorBriTannien, 35 mm, 

2 TiM 32 MiN, SVENSK TEXT, 

TillÅTen FrÅn 11 År 


Den röda ballongen * Vildhästen 

// le Ballon roUGe * crin Blanc, le cHeVal saUVaGe // 

Två franska kortfi lmer vars magi och skönhet aldrig upphör 

att fascinera. Den röda ballongen är historien om en 

pojke som en morgon på väg till skolan hittar en ballong 

som defi nitivt inte är som andra och som förändrar hans 

liv för alltid. I Vildhästen försöker en pojke bli vän med 

en vild och vacker hingst, som även några skurkar är ute 

efter. Känslostarka, oförglömliga klassiker för barn och 

vuxna. 

REGi: alBERT laMORiSSE, sKÅDesPe lar e: Pascal lamor isse /alai n 

emery, 1956/1953, FranKriKe, 35 mm, 32 MiN/47 MiN, SVENSK TEXT, 

BarnTillÅTna 

SÖN 20 NOV 14.00, Bio Victor 

Labyrint // laByrinTH // 

Sarah (en ung Jennifer Connelly), som älskar att fantisera 

sig bort i sagor och spännande äventyr, är väldigt trött på 

att jämt behöva vara barnvakt åt sin lillebror. En kväll, 

när hon blivit utskälld av sin styvmamma, önskar hon att 

babyn ska rövas bort av trollen – vilket också sker. För att 

få honom tillbaka måste Sara ta sig igenom en till synes 

oändlig labyrint fylld av magi och underliga varelser som 

inte alltid är särskilt hjälpsamma. Regi av Jim ”Mupparna” 

Henson. 

REGi: JiM HENSON, HENSON sKÅDesPe lar e: 

J e n n i Fe r r con n e lly, lly, DaVi DaVi D B oWi e, 

1986, Usa, 35 mm, mm, 1 Ti M 41 M i N, 

SVENSK TEXT, TEXT TillÅTen FrÅn 11 År 

SÖN 13 NOV 14.00, 14.00 Bio Victor 

Jurassic Park 

Ett spännande och skrämmande äventyr där man via avancerad 

teknik lyckas få dinosaurierna att leva igen – och där 

konsekvenser blir fasansfulla när tekniken inte fungerar 

som den ska. Steven Spielbergs succéfi lm blev enormt 

uppmärksammad för sina specialeffekter när den kom: 

dinosaurierna såg ju riktiga ut! En Jurassic Park IV ryktas 

vara på gång, så passa på att se 

(eller se om) originalet! 

REGi: STEVEN SPiElBERG, SPiElBERG sKÅDe- 

sPe lar e: sam n e i ll, laU ra De r n, 

ricHarD aTTenBoroUGH, JeFF 

GolDBlUm, 1993, Usa, 35 mm, 

2 TiM 7 MiN, SVENSK TEXT, TEXT 



Höstlovsspecial: 

HÄXOR, 

nästa sida!

36 HÖsTloVssPecial: HÄxor OKTOBER – NOVEMBER 

HöSTLOvSSPECIAL: HÄXOR 

Tisdag–söndag under höstlovet visar Unga cinemateket 

fi lmer om HÄXOR, kl. 14.00 på Filmhuset! 

Sängknoppar och kvastskaft 

// BeDKnoBs anD BroomsTicKs // 

En riktigt klassisk familjemusikal som 

framgångsrikt blandar såväl realism 

och magi som skådespelare och tecknat. 

Syskonen Carrie, Charlie och Paul 

evakueras från London under andra 

världskriget och placeras på landsbygden 

hos Miss Price, som hellre övar 

trollformler och kvastfl ygning än tar 

hand om tre barn. Tillsammans far de 

på ett fantastiskt äventyr som bland 

annat förhindrar en tysk invasion av 

England. 

REGi: ROBERT STEVENSON, sKÅDesPe lar e: 

anG e la lansB U ry, DaVi D Tom li nson, roDDy 

mcDoWall, 1971, Usa, 35 mm, 1 Ti M 36 M i N, 

SVENSK TEXT, BarnTillÅTen 


Hocus Pocus 

Tror inte du heller på spökhistorier? Nyinfl 

yttade Max tvivlar på den uråldriga 

myten om de tre grymma häxorna som 

en gång bodde i stadens ödehus, tills 

han på Halloween-kvällen vill imponera 

på sina nya klasskompisar och oavsiktligt 

blåser liv i farliga magiska krafter. 

En stjärnspäckad, rolig och läskig fi lm 

fylld av utfl ippade häxor, modiga barn 

och korkade föräldrar. 

REGi: KENNY ORTEGa, sKÅDesPe lar e: B eTTe 

m i Dle r, saraH J essica Par Ke r, KaTHy naJ i my, 

1993, Usa, 35 mm, 1 TiM 36 MiN, SVENSK TEXT, 



Kikis expressbud 

// maJo no TaKKyUBin // 

När Kiki fyller 13 är det äntligen 

dags att fl ytta hemifrån och bli en 

riktig häxa! Hon tar sin katt och sin 

kvast kvast och och ger ger sig sig iväg för att hitta 

lämplig stad och yrke, vilket blir blir 

svårare än hon räknat med. MästaMästaren Miyazaki har skapat ett ett spännande 

och fi nstämt nstämt animeäventyr 

animeäventyr 

med mycket girlpower och och vars 

vackra stadsmiljöer stadsmiljöer bland annat annat är 

inspirerade inspirerade av regissörens besök besök i 

Stockholm. 

Stockholm. 

REGi: HaYaO MiYaZaKi, MiYaZaKi sVe nsKa rÖsTe r: 

sanDra Kassman, oliVer ÅBerG, 

Hasse Jonsson, 1989, JaPan, 35 m m, 

1 TiM 43 MiN, BarnTillÅTen 

ONS 2 NOV 14.00, 14.00 

Bio Victor 

En häxa i familjen 

Maria är trött på sin lillebror som 

förstör hennes saker, sticker henne 

med svärd och stökar ner deras 

gemensamma rum. Men när en 

äkta ondskefull häxa blir deras 

nya barnvakt ångrar hon att hon 

önskat att lillebror skulle försvinna. 

En familjefi lm om syskonbråk och 

syskonkärlek, syskonkärlek, stressade föräldrar 

och och det magiska mitt i vardagen. 

REGi: HaRalD HaMREll, HaMREll sKÅDesPe lar e: 

Kar i n B oGae Us, r e B ecKa scH eJa, 

marG r eTH We iVe r s, 2000, sVe r iG e, 

norGe, 35 mm, 1 TiM 21 MiN, Ti llÅTe n 

FrÅn 7 År 

lÖR 5 NOV 14.00, 14.00 Bio Victor 

Häxor // THe WiTcHes // 

Vad inte många vet är att häxor lever 

mitt ibland oss och omsorgsfullt döljer 

att de har ett extremt känsligt luktsinne, 

är skalliga och saknar tår för att de 

obemärkt ska kunna stjäla och mörda 

barn. För barn är det värsta de vet. Detta 

får Lucas lära sig av sin farmor och det 

är tur eftersom hotellet de semestrar på 

visar sig vara proppfullt av just häxor! 

En välspelad fi lmatisering av Roald 

Dahls klassiker. 

REGi: NiCOlaS ROEG, ROEG sKÅDesPe lar e: anJ e lica 

H UsTon, mai Z eTTe r li nG, roWan aTKi nson, 

1990, sTorBriTannien, Usa, 35 mm, 1 TiM 33 MiN, 

SVENSK TEXT, TEXT TillÅTen FrÅn 7 År 

TORS 3 NOV 14.00, 14.00 Bio Victor 

Kirikou och den elaka häxan 

// KiriKoU eT la sorciÈre // 

Redan vid sin födelse står det klart att 

Kirikou är ett alldeles speciellt barn. Han 

springer och pratar som en vuxen men har 

ett barns förmåga att ställa de klokaste 

frågorna och vet inte vad rädsla är. Därför 

kan han utmana den elaka häxan som så 

länge någon någon kan minnas har plågat den lilla 

byn. En alldeles unik fi lm om om kärlek, mod 

och barn som inte låter sig stoppas. 

REGi: MiCHEl OCElOT, OCElOT sVe nsKa rÖsTe r: 

oliVe r Pe lDi Us, Pia JoHansson, ceci lia 

n i lsson, 1998, Fran Kr i Ke, B e lG i e n, 

lUxemBUrG, lUxemBUrG, 35 mm, 1 Ti M 14 M i N, 



FOTO: namn eFTernamn/BilDByrÅ, N A M N E F T E r N A M N / B I L D B Y r å ,

Filmhuset 

”Inget vanligt jävla hus”, lär Filminstitutets grundare Harry Schein 

ha sagt som utgångspunkt för projektet. Och där fick han som han 

ville. Filmhuset lämnar knappast någon oberörd. Arkitekten bakom 

huset är Peter Celsing, som även ritat bland annat Kulturhuset och 

Riksbanken i Stockholm. 

Med den anrika filmmiljön och de publika evenemangen är 

Filmhuset den självklara mötesplatsen för filmälskare och alla som 

arbetar med film, från regissörer och skådespelare till forskare och 

journalister. Filmhuset ägs av Svenska Filminstitutet och idag arbetar 

och studerar flera hundra personer med anknytning till kultur och 

film i Filmhuset. 

Filmhusets två stora salonger Bio Victor och Bio Mauritz 

används förutom för Cinematekets filmvisningar även till galapremiärer, 

förhandsvisningar, konferenser, events och kick-offer. 

Läs mer om Filmhuset på 

www.filmhuset.se 

Bar & Bistro 

Den stora restaurangen 

serverar lunch alla vardagar. 

Foajé-baren har öppet alla dagar 

fram tills att Cinematekets sista 

visning börjar. Där serveras 

allt från frukost, lättare mat och 

hemlagade bakverk till kaffe, öl 

och vin – det perfekta hänget 

för Filmhusets besökare. 

BiBliotek 

I Filmhuset finns Sveriges 

största filmbibliotek. Tre 

våningsplan fulla med böcker 

och tidskrifter och en fantastisk 

dvd-samling som man kan 

låna gratis ur. I biblioteket finns 

också Sveriges främsta arkiv 

för filmbilder. Läs mer på 

www.sfi.se/bibliotek 

Filmvetenskap 

Filmvetenskapliga institutionen 

vid Stockholms universitet 

håller till i Filmhuset. Här möts 

erfarna forskare och nyfikna 

studenter för föreläsningar, 

seminarier och filmvisningar. 

Läs mer på www.film.su.se 

lunchBio 

Varje onsdag, 

5 oktober– 

30 november, 

visas en kortfilm 

i Bio Mauritz non-stop under 

två timmar, 11.30–13.30. 

Filmerna kommer att vara ett 

urval av gårdagens, dagens 

och morgondagens svenska 

kortfilmer. Läs mer på 

www.facebook.com/lunchbio 

stockholm 

Film- 

Festival 

Mellan 11 och 20 november 

gästar Stockholm filmfestival 

Filmhuset. Passa på att se 

filmerna som är de stora 

snackisarna i filmvärlden. 

Programmet släpps 19 

oktober. Läs mer på 

www.stockholmfilmfestival.se 

och www.facebook.com/ 

stockholmfilmfestival 

Borgvägen 1–5 | Stockholm

Fredrik Lindqvist 

ATT SKRIVA 

FILMMANUS 

konsten och hantverket – en praktisk handbok 

Handling ocH HelHet 

INLEDNING 

HUR SKA DET GÅ? 

Struktur och tre akter 

En del av konsten att berätta en historia är att servera de olika beståndsdelarna 

i rätt ordning. Det är särskilt tydligt när man ska dra 

en vits. Alla har väl hört någon massakrera en rolig historia genom 

att berätta på fel sätt. För att en vits ska locka till skratt måste publiken 

steg för steg ledas fram emot den punkt som utgör poängen. 

På samma sätt fungerar det i film. Det manusförfattaren är ute 

efter är att skapa känslomässiga upplevelser, inte bara i enskilda 

scener utan också i berättelsen i sin helhet. Det är i detta övergripande 

perspektiv som strukturen kommer in. Det handlar om att 

hitta den mest gynnsamma ordningen för flödet av händelser. 

Den vanligaste metoden för struktur i film är att dela in berättelsen 

i tre akter. Ju fler filmer man analyserar desto tydligare ser 

man att de flesta är konstruerade på det sättet. Anledningen är att 

det fungerar. Systemet med akter är en berättarkonvention som vi 

känner igen. Inte bara från alla filmer vi sett utan också genom att 

vi redan från barnsben präglade av den här formen av berättande. 

Samma grundmönster finns i många av de sagor och myter som 

utgör en del vårt kulturella arv. 

Även när det gäller indelningen i akter finns rötterna i antikens 

drama. Detaljerna har sedan slipats fram av den amerikanska 

filmindustrin i sin oförtröttliga jakt på berättelser som kan locka 

publik till biograferna. I det här kapitlet ska vi gå igenom vilka 

komponenter som ingår och hur de hanteras. Vi kommer även att 

se på några alternativa teorier för struktur. 

Men innan vi sätter igång är det viktigt att framhålla att systemet 

med akter inte är någon absolut lag. Det ska snarare ses som 

en modell där man ofta är tvungen att ta sig vissa friheter för att 

inte göra våld på sin berättelse. 

För att dela in berättelsen i akter lägger vi ut handlingen på en 

tidsaxel. Illustrationen på nästa sida visar hur det skulle kunna se 

ut i en film som är 1 timme och 40 minuter lång. 

När vi som åskådare bänkar oss i biosalongen och ljuset släcks 

är vi laddade med förväntningar. Vi har gjort oss besväret att 

komma dit och betalat uppemot en hundralapp för biljetten. 

Nu ser vi fram emot att under några timmar föras bort på storslagna 

äventyr. Vi hoppas få känna livets glödande puls i våra 

ådror, med en intensitet som alltför sällan uppstår i det vanliga 

vardagslivet. 

En av förutsättningarna för att en filmidé ska leva upp till våra 

förhoppningar är att berättelsen hänger ihop från början till slut. 

Begreppet helhet är också en av grundpelarna i den klassiska 

dramaturgin. 

I praktiken brukar det betyda att det finns någon eller några huvudpersoner 

vars öden och äventyr man följer filmen igenom. Det 

brukar finnas en central problematik som hela handlingen spinner 

runt. Helhet innebär också att man försöker håller sig till en och 

samma genre. Som åskådare blir man förvirrad om en film börjar 

som thriller och slutar som komedi. Det är inte så det brukar 

vara. 

För att se exempel på en film där det inte är tydligt vad det ska 

vara för slags historia, kan man titta på CAST AWAY med Tom 

Hanks i huvudrollen som Chuck Noland. Chuck överlever en flygkrasch 

och sitter isolerad i fyra år på en öde ö innan han lyckas 

bygga sig en flotte och segla därifrån. 

CAST AWAY börjar som något slags samtidsdrama om stress 

men övergår sedan till en Robinson Crusoe-historia, och slutar 

som ett relationsdrama när Chuck försöker återvända till sitt gamla 

liv och finner att hans fru gift om sig. Här menar jag att det 

saknas både övergripande genre och central problematik, vilket 

gör att filmen känns splittrad. 

I det här kapitlet ska vi gå igenom hur man skapar helhet i handlingen 

och varför det är viktigt för upplevelsen av en film. 

Tyvärr kan jag inte lova att den här boken omedelbart kommer att 

göra dig till en fullfjädrad och framgångsrik manusförfattare. Att lära 

sig att behärska konsten att skriva filmmanus är en lång och ibland 

besvärlig process. Man ska också ha klart för sig att manus inte kan 

skrivas utifrån strikt vetenskapliga metoder som enkelt kan läras in. 

Även om det finns många tekniska aspekter på filmberättande 

så kommer det också till något annat, någon mystisk komponent 

av konstnärlighet som utgår från författarens personlighet. Den 

sidan kan förstås vara mer eller mindre framträdande beroende på 

vad det är för typ av berättelse och vem som skriver. 

Men för att en film ska ha en chans att beröra sin publik på 

djupet behövs det definitivt mer än dramaturgisk teknik. Följer 

man bara alla regler utan att lägga till något mer personligt hamnar 

resultatet lätt på de enklaste TV-såpornas nivå. Att författaren har 

ett äkta engagemang för sin historia är den bästa utgångspunkten 

för att också publiken ska bli engagerad. Hantverket ska ses som 

en hjälp för att få berättelsen att fungera på bästa sätt. 

Den här boken handlar i första hand om långfilm. Hårt draget 

är ett långfilmsmanus en historia stöpt i en speciell form för att 

berättas för en betalande publik i en biosalong. Missa inte ordet 

betalande. En avgörande omständighet är nämligen att det är dyrt 

att producera film. En normal svensk långfilm kan lätt ha en budget 

på mellan 20 och 50 miljoner kronor. Det är mycket pengar. 

De som finansierar en film gör det inte av ideella skäl utan som en 

investering som ska löna sig och ge vinst. Och det är biopubliken 

som kan generera den vinsten. Sett ur finansiärernas synvinkel är 

det alltså stor skillnad om en film lockar 500 000 besökare som 

betalar 90 kronor per biljett eller bara 5 000. 

Potentialen att nå en stor publik har på så vis oerhört stor betydelse 

för vilka manus som väljs ut att gå vidare och vilka som ska 

returneras med ett artigt men bestämt ”Nej tack”. 

En av de mest centrala principerna i filmberättandet är att få 

publiken engagerad i frågan ”Hur ska det gå?” Se vilken större 

framgångsrik film som helst och du kommer att hitta mängder av 

punkter i berättelsen där handlingen spetsar till sig i en situation 

där viktiga saker står på spel och man inte vet hur det ska sluta. 

Åtminstone inte helt säkert. 

I de olika versionerna av JURASSIC PARK kommer otäcka 

skräcködlor gång efter annan närmare för att attackera och äta 

upp några mer eller mindre oskyddade människor, gärna kvinnor 

och barn, som måste gömma sig eller försöka fly. Och om de lyckas 

hitta ett skydd så visar det sig strax att säkerheten är bedräglig. 

Något lås är trasigt, det finns en öppen bakdörr eller så gömmer 

sig ett ännu farligare monster därinne så att de måste hitta en ny 

räddning. Hur ska de klara sig? Tillsammans med de jagade och 

utsatta personerna på duken kastas vi i publiken handlöst fram 

och tillbaka mellan hopp och förtvivlan. Gång efter gång. 

Men spänning behöver inte alltid vara handgriplig och actionbetonad. 

I betydligt mer stillsamma filmer finns motsvarande 

punkter. Fast då är laddningen mer psykologisk. 

Kommer hemmafrun Francesca (Meryl Streep) i BROARNA 

I MADISON COUNTY att kunna hålla sig kvar i sin familj? 

Eller måste hon bryta upp och följa med den äventyrlige fotografen 

Robert (Clint Eastwood) som hon kommit så nära? Ska 

den enkle bokhandlaren William (Hugh Grant) i NOTTING 

HILL verkligen lyckas vinna den berömda filmstjärnan Annas 

(Julia Roberts) hjärta? Och hur ska det gå för Ada (Holly Hunter) 

i PIANOT? Kommer hon att kunna stå emot Baines (Harvey 

Keitel) allt mer målmedvetna inviter? 

Vi älskar att bli indragna. Det är det vi betalar för. Och vår förmåga 

till inlevelse är otroligt stark. Man blir berörd till och med 

om man sett filmen förut. Men inte nog med det. Till och med om 

KAPITEL 3 – HANDLING OCH HELHET 

utdrag ur boken ATT SKRIVA FILMMANUS © adastra media - www.attskrivafilmmanus.se 

SKRIVPROCESSEN 

K ApITeL 1 – INLeDNINg 

3 

utdrag ur boken ATT SKRIVA fILMMANUS © adastra media - www.attskrivafilmmanus.se 

INLEDNING 

Tyvärr kan jag inte lova att den här boken omedelbart kommer att 

göra dig till en fullfjädrad och framgångsrik manusförfattare. Att lära 

sig att behärska konsten att skriva filmmanus är en lång och ibland 

besvärlig process. Man ska också ha klart för sig att manus inte kan 

skrivas utifrån strikt vetenskapliga metoder som enkelt kan läras in. 

Även om det finns många tekniska aspekter på filmberättande 

så kommer det också till något annat, någon mystisk komponent 

av konstnärlighet som utgår från författarens personlighet. Den 

sidan kan förstås vara mer eller mindre framträdande beroende på 

vad det är för typ av berättelse och vem som skriver. 

Men för att en film ska ha en chans att beröra sin publik på 

djupet behövs det definitivt mer än dramaturgisk teknik. Följer 

man bara alla regler utan att lägga till något mer personligt hamnar 

resultatet lätt på de enklaste TV-såpornas nivå. Att författaren har 

ett äkta engagemang för sin historia är den bästa utgångspunkten 

för att också publiken ska bli engagerad. Hantverket ska ses som 

en hjälp för att få berättelsen att fungera på bästa sätt. 

Den här boken handlar i första hand om långfilm. Hårt draget 

är ett långfilmsmanus en historia stöpt i en speciell form för att 

berättas för en betalande publik i en biosalong. Missa inte ordet 

betalande. En avgörande omständighet är nämligen att det är dyrt 

att producera film. En normal svensk långfilm kan lätt ha en budget 

på mellan 20 och 50 miljoner kronor. Det är mycket pengar. 

De som finansierar en film gör det inte av ideella skäl utan som en 

investering som ska löna sig och ge vinst. Och det är biopubliken 

som kan generera den vinsten. Sett ur finansiärernas synvinkel är 

det alltså stor skillnad om en film lockar 500 000 besökare som 

betalar 90 kronor per biljett eller bara 5 000. 

Potentialen att nå en stor publik har på så vis oerhört stor betydelse 

för vilka manus som väljs ut att gå vidare och vilka som ska 

returneras med ett artigt men bestämt ”Nej tack”. 

Det allra mest åtråvärda när man skriver är att få kontakt med sin 

inspiration. Att vara inspirerad kan vara ett verkligt berusande 

tillstånd. När det är som allra bäst är man som ett med sin berättelse 

och idéerna flödar på med en kraft så explosiv att det är svårt 

att hinna skriva ner allt som sköljer fram. Det är gyllene ögonblick. 

All tvekan är som bortblåst och man känner i hjärtat av sin skaparkraft 

att man är på väg mot något stort, något större än man föreställt 

sig. 

Skrivprocessen kan då vara rent magisk. Det är som att själva 

berättelsen öppnar sig och säger ”Här är jag. Ta för dig. Jag bjuder” 

och det enda man egentligen behöver göra är att skriva för 

glatta livet så man inte missar något. Förundrat frågar man sig var 

allt kom ifrån. 

Det har funnits tillfällen när jag blivit så berörd av det som 

växt fram på skärmen att jag, medan fingrarna fortfarande hamrar 

över tangentbordet, börjat antingen gråta eller skratta högt. 

Just det tillståndet är förstås extremt. Man har all anledning att 

vara fullt nöjd om idéerna kommer på ett mer stillsamt sätt. Bara 

de kommer. Men så är tyvärr inte alltid fallet. 

För det finns också lägen när allt bara känns olustigt och trögt. 

När det plötsligt uppstår tusen alternativ för det man arbetar med 

och det är fullkomligt omöjligt att veta vilket som är bäst. Eller när 

scenerna man skriver blir allt torftigare, med rollfigurer platta som 

pappersdockor och de intrigidéer som en gång verkade så kioskvältande 

känns lika fängslande som kall havregrynsgröt. Och hur 

mycket man än kämpar kommer det inte fram något. I varje fall 

inget av värde. 

Så man börjar fundera på om inte blommorna måste vattnas, 

att det kanske är dags att ringa det där samtalet, om inte tidningen 

borde läsas en gång till, eller om man inte omedelbart måste gå ut 

och köpa en stor fet bakelse. Den absolut enda kreativitet man kan 

21 


K ApITeL 1 – INLeDNINg 

3 

utdrag ur boken ATT SKRIVA fILMMANUS © adastra media - www.attskrivafilmmanus.se 

K ApITeL 10 - SKRIVpROCeSSeN 









sig. 
























K ApITeL 8 - ATT SKRIVA dIALog 

KAPITEL 4 – STRUKTUR OCH TRE AKTER 

Att skrivA diAlog 

Även om man i utformningen av scener så långt som möjligt strävar 

efter att berätta med bilder kommer man inte ifrån att ett normalt 

manus till mycket stor del består av dialog. Vi definierar dialog 

som allt rollfigurerna uttalar på ljudspåret, vilket också innefattar 

en eventuell berättarröst. 

På det mest uppenbara planet är dialogen det rollfigurerna säger 

till varandra. Men dialog är också en del av manusförfattarens 

kommunikation med publiken. Om man frågar varför en rollfigur 

säger en sak finns det därför alltid två svar. Det första utgår från 

rollfigurens egen drivkraft att säga repliken. Det är så att säga 

hans eller hennes eget svar på frågan om varför. Det andra svaret 

handlar om replikens funktion i berättelsen, det vill säga manusförfattarens 

avsikt. 

I förra kapitlet sa vi att alla scener ska ha en funktion i helheten. 

Samma sak gäller för dialog. Dialogens främsta uppgift är att 

gestalta rollfigurernas tankar och känslor. Genom det du låter dina 

rollfigurer säga och genom hur de uttrycker sig visar du publiken 

vad som rör sig i deras inre och vilka de egentligen är. 

Detta med funktion är också den stora skillnaden mellan dialog 

i ett manuskript och de samtal man för i verkliga livet. I det vardagliga 

umgänget ägnar vi en massa tid åt småprat som ett sätt att 

umgås. Det spelar då inte alltid så stor roll vad man pratar om och 

ett samtal kan helt planlöst slingra sig fram eller hoppa mellan de 

mest skilda ämnesområden. 

Dialogen i ett manus måste vara mycket mer effektiv. Replikerna 

har ett syfte och när det är uppnått går man vidare. Märk väl att 

detta inte alls utesluter att rollfigurerna ägnar sig åt småprat. Men 

då ska småpratet ha en funktion i sig. 

Vi kan titta på en scen ur klassikern KRAMER MOT KRAMER. 

Filmen handlar om hur en man i karriären ska klara av livet som 

ensamstående pappa efter en plötslig separation. 



KAPITEL 2 – HUR SKA DET GÅ? 


Att skrivA scener 

Innan vi nu dyker ner i hur man skriver scener är det på sin plats 

med en kort introduktion. Ett filmmanus består av en lång rad 

scener, utskrivna i den ordning som publiken kommer att se dem 

på vita duken. Utformningen av de enskilda scenerna är ett av de 

mest avgörande momenten i processen att skriva ett manuskript. 

Det är här alla idéer ska få sitt konkreta uttryck. Och det är en hel 

del att ta hänsyn till. Varje scen ska på ett så effektivt och engagerande 

sätt som möjligt föra berättelsen framåt. 

Vad betyder då detta i praktiken? Ett svar är att beskriva vad en 

idealiskt utformad scen ska ha för egenskaper. 

• Den ideala scenen ska vara originell och fängslande att 

följa, inte bara för publiken utan också för den som läser 

manuskriptet. 

• Den börjar med något som fångar intresset, utvecklar 

filmens handling, och avslutas med ytterligare en krok 

som gör både läsaren och åskådarna nyfikna på vad som 

ska hända sen. 

• Den skapar förväntningar och överraskar sen genom att 

svara upp mot dessa på ett oförutsägbart sätt. 

• Den ideala scenen har kopplingar till andra punkter i 

historien genom att antingen förbereda framtida moment 

i intrigen, eller utveckla, alternativt avsluta, något som 

infogats tidigare. 

9 













sig. 
























33 

FRÅN IDÉ TILL MANUS 

Allting börjar med en idé. En dag dyker den upp i ditt medvetande. 

Något har berört dig och gett dig inspiration att vilja berätta en 

historia. Du går och funderar ett tag. Vad finns det för möjligheter 

att bredda och fördjupa? Håller det för en långfilm? Och inte 

minst viktigt: Brinner du tillräckligt mycket för just den här idén 

för att lägga ner det arbete som behövs? 

Till slut bestämmer du dig för att göra ett allvarligt försök. Din 

idé är ett frö som nu ska utvecklas till ett filmmanuskript med alla 

sina beståndsdelar. Nu gäller det att börja i rätt ände. 

Det första skedet är att noggrant undersöka de olika komponenterna 

i det som ska bli ditt manus. Det är en slags grundforskning 

som består av flera olika moment. En del är att utforma de viktigaste 

rollfigurerna. En annan är att hitta de dramatiska situa tioner och 

förvecklingar som ska utgöra filmens handling. En tredje process är 

arbetet med historiens idémässiga innehåll. 

Utvecklingen av rollfigurer, handling och tema sker parallellt 

och hela tiden med öppningen att saker behöver justeras på vägen. 

En ny vändning i intrigen kan kräva nya drivkrafter hos någon 

av rollfigurerna. Eller så växer det i arbetet med backstory fram 

saker som inspirerar till en ny nyckelscen, som i sin tur kan behöva 

nya scener som förbereder. Om man måste definiera om premissen 

kanske en ny rollfigur ska fogas in i handlingen för att belysa 

temat. Och så vidare. Vissa uppslag kanske inte alls passar in och 

måste strykas. 

Ur det material du samlar och utifrån de beslut du fattar på vägen 

växer det så småningom fram en mer detaljerad bild av historien. 

Du kommer att ha en stor hög med anteckningar och mer eller 

mindre lösa idéer. Och du kanske längtar efter att äntligen få börja 

skriva på riktigt. Men nu gäller det att ha disciplin. För innan det 

är dags att sätta sig med själva manuskriptet måste allt du tänkt ut 

samlas ihop och ordnas till en fungerande filmberättelse. 

• Den ska på ett trovärdigt och levande sätt förmedla 

nödvändig bakgrundsinformation och gestalta 

rollfigurernas tankar och känslor. 

• Den ideala scenen ska skrivas så att den skapar bilder i 

huvudet på den som läser. 

Kapitel 7 - att sKriva scener 


173 

123 

K ApITeL 9 - FRåN I dé TILL MANUS 

utdrag ur boken att sKriva FilMManUs © adastra media - www.attskrivafilmmanus.se 

MÖTET MED BRANSCHEN 

Den som vill se sin filmidé förverkligad kommer så småningom 

till den punkt där det är dags att ta kontakt med ”Branschen”. 

Åtminstone om man vill arbeta på en helt professionell nivå med 

sikte på att filmen ska visas på bio. 

Vilka filmer som syvende och sist når dit är resultatet av en 

hård gallring som sker i ett komplicerat samspel mellan enskilda 

eldsjälar, produktionsbolag, finansiärer, distributörer, regionala 

produktionscentrum och olika TV-bolag. Den viktigaste enskilde 

aktören är Svenska Filminstitutet (SFI) som ansvarar för det 

statliga stödet till svensk filmproduktion. 

Samtidigt finns en parallell verklighet där man gör film på helt 

andra sätt. Det är möjligt att få ihop ett gäng skådespelare och 

ett inspelningsteam mot löfte om ordentlig ersättning senare, om 

filmen blir framgångsrik. Tekniken är idag tillgänglig på ett helt 

annat sätt än tidigare och man kan redan på manusstadiet se till 

att berättelsen passar för lågbudget. 

Troligen kommer vi att se mer av den sortens filmskapande i framtiden. 

Den generella utvecklingen i branschen är att i allt högre 

grad koncentrera produktionen till färre filmer med större budget. 

Det är en olycklig tendens då det medför ökade krav på kommersiell 

framgång vilket skapar ett filmklimat präglat av nervositet. 

När producenter och finansiärer inte vågar ta risker utan hellre 

satsar på säkra kort blir det med automatik mindre utrymme för 

konstnärligt nyskapande. Det blir svårare för den som är oetablerad 

att ta sig fram. 

Den som brinner för att se sin film gjord men inte kommer 

in genom nålsögat tvingas hitta andra vägar. Vi har redan sett 

exempel, biofilmer gjorda med extremt låg budget, inspelade med 

mobiltelefon eller vanlig konsumentkamera. Det finns producenter 

som nischar in sig här och det växer också fram helt nya nätverk 

för att utveckla alternativa sätt att producera film. 


241 

241 

K ApITeL 11 - MÖTeT MeD BRANSCHeN 

231 

241 

253 

SAGT OM BOKEN 

”Med tydliga förklaringar, handfasta tekniska råd som tål att höras 

många gånger, inspirerande analyser av moderna filmer och med 

egen erfarenhet, navigerar Fredrik Lindqvist oss med säker hand 

igenom det svåra hantverket. Här är en bok för alla, noviser såväl 

som erfarna, som tänkt slänga sig ner i manusskrivandets ormgrop 

och komma levande upp igen!” 

Lisa Ohlin 

Regissör, manusförfattare, dramaturg och 

f.d. långfilmskonsulent på Svenska Filminstitutet 

 

”En viktig lille bibel för mig som producent i diskussion med manusförfattare 

och regissörer. Specielt avsnittet ”att skriva dialog” var 

mycket inspirerende” 

Sören Staermose 

Producent på Yellow Bird Films AB som 

bl.a. producerat filmerna i Millenniumserien 

adastra media 

www.att skriva filmmanus.se

Sweden´s museum of fashion, 

design & decorative arts. 

From The Collection of Röhsska museet; 

Wedding dress: from Chaos Point by Vivienne Westwood, 

A/W 2008. Koaff: Patrik Selling, 2009. Porcelain sculpture for 

shoulders: Eva Jonson, 2009. The Baroque Chamber from 

Gamlestaden, Göteborg 1730. Styling and photo: SEEK, 2010 

Vasagatan 37– 39, Göteborg 

www.designmuseum.se

HÖSTLOVET 29 OKT–6 NOV 

Magiska dagar och 

kusliga kvällar bland 

spöken, troll och älvor! 

Kom om ni törs... 

Missa inte fi lmvisningen av King Kong från 1933. 

Visas i Ordenshuset den 6 nov kl 18

ELVIRA MADIGAN

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?