Luren 2-2007 utan adr - Hörselskadades förening i Uppsala

Medlemstidning 

2007:2

Sid 2 Styrelsen 

Sid 3 Ledaren 

Sid 4 Möte för nya på Möjlighetscentret 

Eva Alsén-Eklöf, v ordf, red för Luren 

018-32 11 04 

Bo Svahn, kassör 

018-42 94 14 

Stjärnsmällar och svarta hål 

Sid 5 Seniorträffar 

Picknick i Botaniska Trädgården 

Sid 6 Invigning av Infoteket 

Tillgänglighetsvecka i Knivsta 

Sid 7 Textad kultur 

Sid 8 Arbetsgrupp för invandrare 

Styrelsen för Hörselskadades förening i Uppsala 

Ordinarie: Ersättare: 

Lena Hård, ordförande 

018-432 23 81 

Anette Nyberg Grau, sekreterare 

018-14 67 14 

Marie Nordström, studieorganisatör 

018-14 41 92 

Föreningens adress: 

HRF, Hörselskadades förening i Uppsala 

S:t Johannesgatan 28, ing. B 

752 33 UPPSALA 

Öppet måndag - fredag 8.30 - 12.30 

Telefon: 018-56 09 28 

Texttelefon: 018-56 09 09, Fax: 018-56 09 01 

E-post: kansliet@hrf-uppsala.se 

Hemsida: www.hrf-uppsala.se 

Postgiro: 29 30 29-5 

Medlemsavgifter: 

Enskild medlem 175 kr/år 

Dubbelansluten 70 kr 

Vuxen familjemedlem 50 kr 

Medlem under 18 år: 25 kr/år 

2 

Sid 8 Linnéguider behöver mikrofoner 

Dåligt på äldreboenden 

Sid 9 Årsmötet i Uppsala 

Ändringar i andra styrelser 

Sänk ljudet på konserter 

Sid 10 Arbetsgrupp för tillgängligt sjukhus 

Sid 11 !00 % textning i TV 

Redaktionen: 

Ansvarig utgivare: 

Lena Hård 

Redaktör: 

Eva Alsén-Eklöf 

Förening för CI-patienter? 

Sid 12-13 Rapport från CI-träff vid UAS 

Sid 14 VXD-nytt 

Anja Castensson, webmaster 

018-55 16 04 

Per Mattsson 

018-42 52 81 

Eva Back 

018-21 56 63 

Hedersledamot: 

Thomas van Stokkom, 018-30 23 19, 

Redaktionskommitté: 

Eva Alsén-Eklöf 

Lena Hård 

Marie Nordström 

Per Mattsson 

Manusstopp nästa nr 24 augusti 

Upplaga 600 ex 

Tryck: HSO:s tryckeri 2007

Även om det inte var så många 

närvarande vid årsmötet så får jag 

väl anta att majoriteten av medlemmarna 

accepterar att jag 

fortsätter som ordförande ett år 

till. 

Det är självklart inspirerande att få 

fortsätta med det som vi påbörjat 

under 2006. Framför allt hoppas 

jag att vi ska beredas plats i arbetet 

med att göra sjukvården tillgänglig 

för hörselskadade. Det verkar för 

övrigt som om vi finns även i 

andras medvetande. Efter våra 

aktiviteter under Hörseldagen i 

oktober blev jag kontaktad av en 

representant för operationstandsköterskor 

som vill ha en föreläsning 

om bemötande, vilken 

genomfördes i mars. Äntligen fick 

jag möjlighet att påpeka våra 

svårigheter att höra genom munskydd! 

Ett 30-tal tandsköterskor 

från hela landet deltog och de 

verkade mycket förstående för 

problematiken. 

Nyligen ringde också en 

representant för ett studieförbund 

som ville att vi skulle berätta om 

bemötande och hörseltekniska 

hjälpmedel vid en personalutbildningsdag 

för anställda från flera 

Ordföranden har ordet 

Tack för förtroendet! 

3 

Ledaren 

regioner. Vetskapen om att vi 

finns och att vi har särskilda behov 

börjar alltså spridas. Och jag tror 

på den här typen av information; 

relativt små grupper som har 

intresse av att få kunskapen. Även 

om vi inte kan nå alla är det 

sannolikt att kunskapen kommer 

att sprida sig, som ringar på 

vattnet. 

En speciell grupp som vi länge 

velat nå, men inte haft resurser till, 

är hörselskadade invandrare. Till 

årsmötet hade en av våra medlemmar 

kommit in med en motion 

angående detta, för övrigt den 

första motionen på många år. 

Motionen bifölls och tack vare att 

motionären lovat ställa upp och 

starta verksamheten kan vi nu anta 

att den äntligen kommer igång. Se 

mer om detta längre fram i 

tidningen. 

Styrelsen är nästan intakt. Tyvärr 

har Marit Järbel på grund av 

arbetsbelastning valt att avstå från 

styrelsearbetet. Marit har varit en 

mycket värdefull ledamot. Dels för 

sin humana kompetens, men också 

för det kulturella engagemanget. 

Hon har dock lovat upprätthålla 

kontakten med biograferna så att 

vi får veta när vi kan se svenska 

textade filmer. 

Nu är våren äntligen här. Fåglarna 

börjar kvittra, för oss som 

fortfarande kan höra den typen av 

ljud. Ibland undrar jag vad det är 

för ”oljud” jag hör, tills jag inser 

att det är en fågel som sjunger. 

Om allt går som beräknat kan vi 

få tillfälle att njuta av naturen och 

få mer kunskap om Botaniska 

trädgården en kväll i maj. I första 

hand ser vi det som ett tillfälle att 

få träffas, så packa picknickkorgen 

och bered er på en lång, 

trevlig kväll. 

Visserligen har vi nyss avverkat 

årsmötet, men jag vill ändå 

påminna er om att vi gärna vill ha 

in fler aktiva som kan hjälpa till 

med föreningsaktiviteter. Vi vill 

kunna göra mycket mer än vad vi 

har resurser till just nu. Både när 

det gäller aktiviteter för medlemmarna 

och påverkansarbetet. Har 

du några speciella kunskaper eller 

intressen vill vi självklart ta vara 

på det. 

Ordf Lena Hård

Vårens program 2007 

Möte för nya medlemmar på 

Möjlighetscentret den 23 april 

Möjlighetscentret är en riksresurs som bara 

finns i Uppsala. Där finns mycket kunskap 

om hörselskador och hörseltekniska 

hjälpmedel. 

Möjlighetscentret ingår som en del i 

verksamheten vid Arbetsförmedlingen för 

hörselskadade, synskadade och döva i Uppsala. 

Hörselskadades Förening i Uppsala får stadigt 

nya medlemmar. Det gläder oss mycket. Vi är 

angelägna om att få kontakt med er och skaffa 

oss en uppfattning om vilka ni er och vad HRF 

kan göra för er. 

Av den anledningen ordnar vi nu ett 

medlemsmöte för nya medlemmar. 

Möjlighetscentret har lovat att ta emot våra 

medlemmar och informera om hörseltekniska 

hjälpmedel. Familjemedlemmar är också 

välkomna. Anhöriga berörs ofta i hög grad och 

kan behöva få lite mer information om hörsel. 

Stjärnsmällar och svarta hål 

på Uppsala Stadsteater 26 april 

Rätar ut alla de frågetecken som uppstod när Fuglesang 

svävade omkring ute i rymden i höstas. 

Följ med på en ”Hissnande rymdresa i teaterform” med 

Uppsala stadsteaters unika vetenskapsteater i tiden. 

4 

Lisbeth Hampus-Andrén kommer att informera 

om olika hjälpmedel. Ni kommer också att få se 

och höra ett helt nytt och synnerligen intressant 

simuleringsprogram av William Jiang. 

Programmet visar hur en hörselskadad hör vid 

olika grader av nedsättning. Man får också se 

och höra hur den hörselskadade hör med 

hörapparat, dvs hur apparaten hjälper och var 

den inte räcker till. 

Välkommen till Möjlighetscentret 

Tid: måndagen den 23 april, kl 17.30 

Plats: Storgatan 32, 2 tr 

Samling utanför ingången kort innan 

Anmälan till kansliet senast 17 april 

Tel: 018-56 09 28 

Fax:018-56 09 01 


Vi har reserverat 20 biljetter till den sista kvällsföreställningen 

torsdagen den 26 april kl.18. Biljettpriset är 90 kr. 

Ta chansen att höra ordentligt! Vi drar vår egen hörslinga runt våra bord och 

får dessutom texten på bordsskärmar genom Tolkcentralen. 

Biljetterna bokas på kansliet snarast. Efter 15 april är bokningen 

bindande. Först till kvarn gäller …


Månadsträffar för 

Seniorer och daglediga 

De populära medlemsträffarna för seniorer 

fortsätter som vanligt. Månadsträffarna brukar 

förläggas till måndagar kl 14.00 - ca 16.00. 

Prrogrammen varierar. 

Träffarna annonseras i UNT under 

Föreningsnytt på fredagen före varje möte. 

I vår har det varit lite svårare att planera för 

månadsträffarna. Det beror på oklarheten om 

när flytten från Kungsgärdets center går till 

HSO:s nya lokaler på Kungsgatan 64. 

Flytten har blivit mycket försenad från början 

av mars till troligtvis slutet av maj eller rentav 

första hälften av juni. 

Dessa tider är dock inplanerade: 

Aprilmötet utgår pga flytt 

Måndagen den 21 maj, kl 14.00 

Måndagen den 18 juni, kl 16.00 

Plats: Se annonsen i UNT. 

Träffarna leds av makarna van Stokkom och 

Elisabeth Andersson från HRF:s kansli. 

Kaffe, smörgås och kaka för 25 kronor. 

Blomlotteri på kaffebiljetten. 

Batteriförsäljning. 

Skrivtolk och slinga finns. 

Picknick i Botaniska Trädgården 14 maj 

Kom ut i naturen och möt vårens med oss. Upptäck Botaniska Trädgården från 1655. 

Trädgården som blev en av de främsta i världen, sedan Carl 

von Linné tagit över 1741. 

Trädgården flyttades mot slutet av 1700-talet från det som nu 

kallas Linnéträdgården till Slottsträdgården. Gustaf III donerade 

slottsträdgården till Uppsala universitet att användas som ny 

botanisk trädgård. Kungen donerade också pengar till bygge av 

Linneanum, där orangeriet finns. Både barockträdgården, ritade 

av Carl Hårleman, och Linneanum är kulturminnesmärkta. 

HRF Uppsala och Vuxendövas Förening inbjuder till 

rundvandring i Botaniska trädgården 

måndagen den 14 maj, kl 18.30. Samling vid kafféet. 

Guide är botanisten Anita Wallin. 

Ta med egen picknick-korg. 

Mikrofon och halsslingor kommer att finnas. Tolkning till 

TSS för dem som behöver det. 

Anmälan till vårt kansli snarast så vi får reda på tolkbehovet. 

Ett av Linnés lagerträd i Botaniska trädgården 1903, då redan 150 år gammalt. Förr plockades alla blad 

och kvistar till de filosofie doktorernas lagerkransar från de fyra lagerträden. Traditionen fick brytas 1983. 

Doktorerna har blivit för många. Nu får bara hedersdoktorer linnéblad i sina kransar. 

5


Invigning av Infoteket den 20 april 

Infoteket på Kungsgärdet har Öppet Hus 

hela dagen den 20 april. Anledningen är att 

Infoteket då utvidgas med nya faktaområden 

- bland annat hörselskador. 

HRF Uppsala kommer att ställa upp med 

informationsbord och föredrag. Kl 14 berättar 

Gunilla Rickardson om hur det är att växa upp 

och leva med hörselskador. 

Infoteket är mötesplats och kunskapscenter 

om funktionshinder. Det öppnade i mindre skala 

för något år sedan men kommer nu att utvidgas 

med 

• Flerfunktionshinder 

• Hörselskador 

• Psykiska funktionshinder 

• Rörelsehinder 

• Synskador 

• Utvecklingsstörning 

• Ät - och näringssvårigheter 

KNIVSTANYTT 

För andra året i rad anordnar HSO-Knivsta tillsammans med 

Knivsta kommun i vår en 

TILLGÄNGLIGHETSVECKA i år v. 16, d.v.s. 16 – 22 april. 

På programmet finns bl.a. måndag 16 april kl 19.00 information om HSO:s arbete i 

kommunen. 

Onsdag 18 april kl 13.00-16.00 

Tusen sätt att se och Att höra hörselskadat. Lokal: sal 1 i servicehuset. 

Torsdagen ägnas åt neuropsykiatriska funktionshinder. 

För fullständigt program gå in på www.knivsta.se eller kontakta Solveig Svensson 

08- 591 472 73 visit_solveig@hotmail.com. 

6 

Program för 20 april: 

9.00 Synskador 

9.50 Kaffepaus 

10.10 Psykiska funktionshinder 

11.10 Barn med flerfunktionshinder 

13.00 Rörelsehinder 

14.00 Hörselskador 

14.50 Kaffepaus 

15.10 Utvecklingsstörning - att bli vuxen 

Infoteket ligger på Kungsgärdets Center, 

S:t Johannesgatan 28 D 

Alla är välkomna. Fri entré 

Hörslinga finns 

Besök vår hemsida www.hrf-uppsala.se

Textad kultur våren 2007 

Stockholms Stadsteater 

Stadsteatern i Stockholm är bra för hörselskadade. 

Man textar många föreställningar och vi får en 

textdisplay att hålla i knäet. Dessutom finns oftast en 

fungerande teleslinga. 

En midsommarnattsdröm 

4 april kl 19.00 

Jösses flickor - återkomsten 

3 maj kl 18.00 

Linje Lusta 

7 juni kl 19.00 

Dramaten 

Helgonlegender 17 april 

Ett drömspel - 2 maj och 16 maj 

I Helgonlegender skildrar Majgull Axelsson 

ett samhälle på fallrepet. Pjäsen är en sorgesång 

över folkhemmet och den gamla socialdemokratin, 

enligt författaren.. Pjäsen handlar om tiden från 

Palmemordet 1986 fram till idag. 

I Ett drömspel av August Strindberg gör Indras 

dotter Indra ett nytt besök på jorden 100 år senare. 

Och det är fortfarande synd om människorna. 

Eller? 

Mats Ek skapar en modern uppsättning som tar 

fasta på Strindbergs egna beskrivning av pjäsen: 

Textad film svår att hitta 

"en blandning av minnen, upplevelser, fria påhitt, 

orimligheter och improvisationer". 

Bokning: biljettbokning@dramaten.se. Uppge 

att du behöver hörselhjälpmedel. 

Eller ring 08-667 06 80. 

7 

Richard III 

26 april kl 19.00 

5 maj kl 19.00 

26 maj kl 19.00 

Rampfeber 

28 april kl 12.30 

18 maj kl 18.00 

26 maj kl 13.00 

Biljetter beställs på 

www.stadsteatern.stockholm.se 

Det händer att svenska spelfilmer textas. Men tyvärr får man reda på det väldigt sent. Repertoaren 

bestäms i sista minuten. Först på onsdagar kommer programmet från och med torsdagen och 

följande vecka upp på internet och i annonser. Vi försöker informera på vår hemsida och i Luren 

när vi får reda på något. 

Beck uppges gå textad 6-13 april 18.20 på Filmstaden, uppger vår källa. 

Håll ögonen öppna och fråga på biografen efter textade svenska filmer. Nina Frisk finns i en 

textad version och har visats i Stockholm. Den nya människan likaså.

Arbetsgrupp för hörselskadade invandrare 

Är du intresserad av att ingå i en arbetsgrupp för att stödja hörselskadade invandrare? 

Vi vill samla, hjälpa och informera dem om möjligheter så att de ska kunna känna sig delaktiga 

och integrerade i det svenska samhället. 

Hör av dig till kansliet eller kontakta mig direkt om du vill vara med i arbetsgruppen. 

Sonia Chacón 

Telefon: 018-32 21 51 kvällstid (v g prata sakta och tydligt) 

E-post: sonia_chacon@bredband.net 

Kansliet: 018-56 09 28 


Linnéguider behöver mikrofoner 

Är Uppsala tillgängligt under Linné-året, 

undrar HRF Uppsala i ett brev till dem som 

planerar för festligheterna kring jubileet. 

Brevet har gått till Uppsala Universitet, 

kommunen och länsstyrelsen. 

Det är nu ni har möjlighet att göra Uppsala 

omtalad! Inte bara som den Vetenskapliga 

Staden, utan även som den Tillgängliga Staden, 

där alla får möjlighet att ta del av allt det fantastiska 

som Carl von Linné har gjort för oss 

och för omvärlden. 

Många aktiviteter har redan börjat, men 

ingenstans finns information om 

tillgängligheten. 

Vi som har svårt att höra, det är 13 procent av 

befolkningen, kommer inte att kunna vara med 

på särskilt många evenemang. Det är få lokaler i 

8 

Uppsala som har installerade hörselslingor, och 

även i de fall det finns är de ofta tyvärr inte i 

funktion. 

Vi vill därför uppmana er som är ansvariga för 

planeringen av föreläsningar och guidade turer 

att se till att alla föreläsare/guider använder 

mikrofon 

att använda lokaler som har hörselslinga 

att utse en ansvarig person som kan 

kontrollera att slingorna fungerar 

att köpa in ett antal hörselutrustningar som 

kan användas vid guidade turer 

Vänd er gärna till Hörselskadades förening on 

ni behöver råd angående hörselteknisk 

utrustning. Vi har också en bärbar hörselslinga 

för uthyrning, som kan användas i mindre 

lokaler. 

Lena Hård 

Dåligt för hörselskadade på äldreboenden 

Av fyra undersökta äldreboenden i Uppsala 

var det bara en som hade slinga för TV i 

allrummet. Sämst var två nybyggda hem som 

saknade allt utom akustikplattor. 

Detta dystra resultat framträdde tydligt efter en 

första undersökning på uppdrag av förbundet. 

Äldre hörselskadades situation är en av 

förbundets prioriterade frågor under året. 

Mycket tyder på att stödet till äldre hörselskadade 

blivit betydligt sämre under senare tid. 

Förbundet ska därför göra en kartläggning 

över äldre hörselskadades tillgång till 

hjälpmedel, hörselvård och heminstruktörer. 

Förbundet ska även undersöka gruppens 

situation inom olika boendeformer. 

Det lilla stickprov som gjordes i februari i år 

tyder på att förbundet har rätt. Vi utgår ifrån att 

vi snart får göra en mer heltäckande kartläggning 

av äldreboenden. 

Det bästa boendet av de fyra var Årstagården. 

Sämst var nya Balder vid järnvägspromenaden 

och ett nytt boende på Glimmervägen. Viss 

förstående för problemen fanns hos privata 

Andreas Ands Minne. 

Undersökningen har utförts av Pirjo och Åke 

Palm.

HRF Uppsalas årsmöte 17 mars i Sävja 

Omkring 25 personer kom till årsmötet bland 

annat för att lyssna på ”musik” på australiska 

urinvånares instrument digeridoo samt få 

information om det amerikanska företaget 

Starkeys inbrytning på den svenska marknaden. 

Stämningen var god på årsmötet. Förhandlingarna 

leddes av Gunilla Rickardson, föreningens revisor. 

Föredraget var intressant och spännande. Slingan var 

mycket bra och omgivning vacker. 

Inga kontroversiella frågor kom upp och styrelsen 

sitter kvar (se nedan). Valberedarna under ledning av 

Pirjo Palm hade en lätt uppgift. 

Nytt var emellertid var utdelning av en förtjänstnål 

till Nils Bingefors som på egen hand installerat 

slinga på ögonstenen Slottsteatern, uppsalabiografen 

med gamla anor. 

- Starkey är en av världens största hörapparattillverkare 

och har 50 procent av marknaden i USA. 

Företaget har 4 000 anställda i 18 länder och finns 

sedan 1996 i Sverige, berättade Ulf Kalla från 

företaget. 

Starkey Hearing Foundation provar ut 30 000 

hörapparater om året. 

Den amerikanska marknaden skiljer sig markant 

från den svenska. 80 procent av amerikanerna har 

allt i örat-apparater. I Sverige är det tvärt om. 

Så gott som alla hörapparater i Sverige har 

teleslinga, något som knappast förekommer i USA. 

Trots oerhört starka diskrimineringslagar förefaller 

Ändringar i styrelser i länet 

Mars är årsmötenas månad. Så även inom HRF. 

I mars ska alla föreningar ha sina årsmöten. Den 

19 april blir det distriktets tur med årsmöte i 

Österbybruk. 

Inom Uppsala län finns sju föreningar under 

distriktet. Av dessa är två direktanslutna länsföreningar, 

nämligen Vuxendövföreningen och 

Föräldraföreningen. Därutöver finns fem lokalföreningar. 

I Uppsala var den enda förändringen att Marit Järbel 

9 

handikapporganisationerna i USA ha missat det här 

med hur mycket teleslinga underlättar för hörselskadade 

med hörapparat. 

Starkey erbjuder naturligtvis hörapparater med 

slinga i Sverige. Man anser sig ha en av marknadens 

bästa och smartaste hörapparater, Destiny, med 

minimal återkoppling och automatisk justering vid 

förändringar i omgivningsljud. 

Samspelet mellan hörapparaten Destiny och programvaran 

Inspire ska dels göra utprovningen lättare, 

dels fungera bättre i bruk eftersom apparaten 

”minns” tidigare liknande situationer och anpassas 

automatiskt. 

Destiny finns ännu inte för riktigt grava 

nedsättningar men det ska komma. 

Starkey arbetar nu på att komma in med sina 

produkter på svenska hörcentraler. Med Stockholms 

läns landsting finns redan avtal. 

Ulf Kalla är utexaminerad civilingenjör på ljud 

från Tekniska Högskolan i Stockholm. Sitt 

examensarbete gjorde han i Australien. Där 

grundades ett stort intresse för landet och dess 

urinvånare, aboriginerna. Deras jättelika ”hörlurar” 

digeridoo har han lärt sig bemästra till fulländning. 

Ulf Kalla var en trevlig och intressant bekantskap 

tyckte deltagarna i årsmötet. Dessutom välkomnar vi 

alla som kan mycket om teknik och ljud. Kunskapen 

behövs. 

Eae 

avgick som ersättare. 

HRF-förbundet: Sänk ljudet på konserter 

Hörselskadades Riksförbund anser att Hultfreds 

kommun har fattat ett märkligt beslut om att införa 

zoner med barnvänliga nivåer på Hultfredsfestivalen. 

- Det behövs generella sänkningar av ljudnivåerna. 

Risken för hörselskadade har inte med åldern att 

Vuxendövföreningens rapport finns på sid 14. 

I Skutskär är styrelsen oförändrad bortsett från att 

Kristina Pethman avgick. Ordföranden Allan Persson 

sitter kvar. 

Kvar som ordförande sitter också Siri Lindell i Tierp. 

Ulla Lundh avgick och ersattes av Stig Engberg, 

tidigare ersättare. Henning Holmgren valdes till ny 

ersättare. 

göra, säger Jan-Peter Strömgren till Svenska 

Dagbladet. 

Varje år kontaktas HRFs Hörsellinjen av både 

ungdomar och vuxna som fått problem med hörselnedsättning 

och tinnitus efter konsertbesök.

Arbetsgrupp bildad för tillgängligt sjukhus 

Som vi nämnde i förra numret av Luren har vårt 

landstingsprojekt mötts av stort intresse. 

Akademiska Sjukhuset har tagit fram en 

handlingsplan och har bildat en arbetsgrupp för 

ökad tillgänglighet för hörselskadade. HRF 

Uppsala i brev bett om full insyn. 

Vi fick alltså skriftligt tack både från ordförande i 

landstingsstyrelsen och sjukhusdirektören för det 

arbete vi lagt ned. 

Uppsala läns distrikt tycker vi har gjort ett bra jobb 

med arbetet. Och förbundet har uppmärksammat 

arbetet genom en artikel i förra numret av Auris. 

Nu har också ordföranden i landstingsstyrelsen, 

Erik Weiman, i en artikel i HSO:s Hänt hos oss nr 

1:2007 lyft fram vårt arbete under rubriken Dialog 

och lyhördhet, hörnstenar i samverkansarbetet. 

Så här skriver Erik Weiman (något förkortat): 

”Jag fick en förfrågan om att skriva om min syn på 

handikapprörelsens roll i arbetet för en bättre och 

mer tillgänglig hälso– och sjukvård. Det gör jag 

gärna, inte minst som en av vinterns frågor på mitt 

bord handlat om ett bra exempel på samverkan 

mellan olika samhällsektorer. Jag tänker på en 

granskning av tillgängligheten till Akademiska 

Sjukhuset för hörselskadade, som nyligen 

presenterades, av de hörselskadades egen 

organisation. 

Den visade sig vara ett bra redskap för landstingets 

verksamhet när det gäller att erbjuda det vi i 

Alliansen vill, nämligen en god vård på lika villkor 

för alla medborgare. 

Principen om god vård på lika villkor tas ofta som 

intäkt för att göra vården allt för likartad. Vi 

glömmer ofta att lika villkor faktiskt innebär en 

respekt för att vi är olika och har olika önskemål och 

Kommunal slingtekniker: Inget nytt 

På slingfronten i Uppsala inget nytt. I alla fall inte 

för HRF Uppsalas projekt slingtekniker. Dock 

kan det hända att det nu börjar lossna. Första 

mötet med det nya kommunala handikapprådet 

äger rum den 13 april. 

Kommunens nya ledning har också i sin styrplan för 

de närmaste 2007-2010 fastslagit att det ska råda 

”full tillgänglighet för funktionshindrade i enlighet 

med riksdagens beslut”. (Sid 31, IVE 2007-2010, 

www. uppsala,se). Den nya regimen delar alltså de 

rödgrönas tidigare fastställda policy om 

tillgänglighet. 

10 

behov. 

Det är därför vi i Alliansen menar att större 

mångfald och mer valfrihet är en förutsättning för att 

alla ska kunna få den vård de behöver. 

Den utmaning vi nu står inför är att fullfölja det vi 

gick till val på. Där behöver vi många krafter utanför 

politiken. Och handikapprörelsen är en del av dessa 

krafter! 

Om vi ska kunna utveckla och förnya välfärden i 

allmänhet och sjukvården i synnerhet så är det 

angeläget att vi får kloka synpunkter både från 

enskilda patienter, anhöriga och brukare - och från 

organisationer som på ett samlat sätt företräder olika 

grupper. 

Genom att lyssna och ta till oss av andras 

erfarenheter kan vi alltså bli klokare i vårt arbete. Jag 

har själv tidigare suttit i handikappråd och där lärt 

väga samma olika synpunkter. Vår roll som förtroendevalda 

är att företräda alla medborgare, vilket 

ställer stora krav på att kunna väga samman olika 

synpunkter mot varandra. Samtidigt ska 

verksamheten bedrivas med höga krav på ekonomi i 

balans. Vår generation kan inte förbruka framtidens 

resurser. 

Jag ser fram emot den nya mandatperioden i 

politiken. Inte mint ser jag fram emot att träffa 

personer med funktionshinder, anhöriga och 

företrädare för handikapprörelsen i olika 

sammanhang. 

Jag tror att möten och kommunikation är den bästa 

vägen till gemensam förståelse och respekt för 

varandras synpunkter. Vi har alla viktiga uppgifter 

under de närmaste åren.” 

Erik Weiman (m) 

landstingsråd 

ordförande i landstingsstyrelsen 

Inom HSO Uppsala prioriteras nu tillgänglighet 

högt inför 2010. Ett stort antal avvikelserapporter har 

inlämnats till Byggnadsnämnden, som är officiell 

myndighet i dessa ärenden. Men där har de fastnat. 

Nämnden förefaller inte ha kapacitet, kunskap eller 

pengar för att ta tag i frågan. 

HSO:s tillgänglighetsråd har rådsmöten varje 

månad för att ta upp gemensamma frågor för 

föreningarna. Aktuellt är en handbok för 

tillgänglighet. 

HSO Uppsala tyngs också av förberedelser för 

flytten till nya lokaler, som har försenats kraftigt.

Kulturministern kräver 100 % textning i tv 

Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth kommer 

att kräva att allt som sänds i public service-tv ska 

vara textat. Det lovade hon Hörselskadades 

Riksförbund (HRF) i samband med Public 

service-dagen den 30 mars. 

Ungefär 600 000 hörselskadade och döva behöver 

textning av tv-program för att kunna uppfatta vad 

som sägs. Det innebär att cirka 60 procent av landets 

drygt en miljon hörselskadade stängs ute från 

nyheter, kultur, debatt, barnprogram med mera. 

SVT textar i dag bara drygt hälften av sina 

svenskspråkiga program vid första 

sändningstillfället, men kulturministern lovade på 

fredagen att kräva att allt textas i SVT och UR. 

-Vi räknar med att kravet på 100 procent textning 

Distrikt kräver text även i lokal-tv 

HRF:s distrikt i Uppsala och Stockholms län krävde 

i mars i ett brev till ABC och TV 4 Uppland och 

Stockholm textning av lokala nyhetsprogram. 

Idag textar varken SVT eller TV4 regionala sändningar. 

I brevet påpekar HRF vikten av att alla får ta 

Föreningstillhörighet för 

CI-patienter 

Organisationstillhörigheten för CI-opererade är 

en fråga som ännu inte lösts tillfredsställande. 

Antalet patienter med implantat ökar snabbt 

och gruppen har svårt att införlivas i den 

hittillsvarande organisationsstrukturen inom 

HRF med alla dess lokalföreningar på 

kommunal nivå. 

CI-föreningen i Stockholm, som nämns i artikeln 

om CI-mötet i Uppsala på nästa uppslag, är en 

regional förening inom Hörselskadades Distrikt i 

Stockholms län. Initiativtagare och mångårig 

ordförande är alltså Anita Wallin, som är aktiv i 

Vuxendövas förening inom Uppsala distrikt samt i 

Hörselrådet, Uppsala distrikt. 

CI-föreningen i Stockholm har alltså redan från 

början styrts från Uppsala som tillhör ett annat 

distrikt. 

Många CI-opererade i Uppsala är också medlemmar 

i stockholmsföreningen. 

Med tiden har denna förening fått allt fler 

medlemmar från andra län, företrädesvis i 

Mellansverige. 

Det beror bland annat på att de sjukhus som 

opererar in CI-implantat har ett mycket större 

upptagningsområde än sitt eget län. Det kan röra sig 

11 

blir en del av den nya utredningen om public service 

som regeringen tillsätter i maj, säger HRFs 

förbundsordförande, Jan-Peter Strömgren. 

SVTs nuvarande avtal inntebär att 65 procent av de 

svenska programmen ska vara textade senast 2009. 

Det är alldeles för dåligt, anser Jan-Peter Strömgren: 

Brittiska public service-bolaget BBC är nu uppe i 

nästan 100 procent textning. SVT borde klara samma 

nivå senast 2010. 

Det finns inga tekniska hinder för att texta alla tvprogram; 

det som saknas är viljan att avsätta 

resurser. Hörselskadade tv-tittare måste emellertid 

betala full tv-licens, trots att de inte kan följa alla 

program. 

Pressmeddelande från HRF, 2007-03-30 

del av lokala nyheter och frågar om SVT och TV4 

anser att hörselskadade är mindre värda än övriga 

tittare. Man påpekar att det borde ligga i de regionala 

redaktionernas intresse att driva kraven på 

textning. När börja ni texta, frågar HRF slutligen. 

om 6-7 län med kanske 5 lokalföreningar i varje län. 

Med den nuvarande HRF-organisationen skulle då 

CI-teamet på exempelvis Akademiska Sjukhuset 

behöva arbeta mot ett 40-tal HRF-föreningar i olika 

påverkansfrågor. Undra på att teamet önskar sig en 

egen patientförening! 

Att bygga upp en separat organisation för CIpatienter 

skulle knappast vara en lyckad lösning. 

Denna grupp hör helt enkelt hemma bland de 

hörselskadade. Gravt hörselskadade blir mindre 

hörselskadade efter operationen, men förblir ändå 

hörselskadade 

Gruppen har dock särfrågor som antagligen 

behöver beaktas i egen verksamhet. Därtill kommer 

alla CI-barn. Hörselskadades Riksförbund satsar ju 

mycket på barn och skolgång just nu. CI-barnen gör 

att hörselskadade barn blir fler eftersom döva barn 

numera opereras. 

Hittills har CI-gruppens behov inte uppmärksammats 

särskilt ingående av Riksförbundet. 

Eftersom många CI-patienter har anknytning till 

Uppsala kommer vi i HRF Uppsala börja diskutera 

med berörda om hur frågan skulle kunna lösas. 

Vuxendövföreningens framtid kan också komma 

att tas upp i dessa diskussioner. Ju fler som opereras 

desto färre som blir vuxendöva. 

Eva Alsén-Eklöf

Rapport från CI-träffen den 3 februari 

med CI-teamet vid Akademiska sjukhuset 

CI-mötet i Uppsala den 3 februari 

arrangerades av CI-Teamet vid 

Akademiska Sjukhuset (UAS) i 

Uppsala i den s.k. Grönwallsalen 

ingång 70 Kirurgkliniken. Det 

vände sig till alla team patienter 

från 1 år och uppåt inklusive 

anhöriga m fl. från landstingen i 

Uppsala, Södermanland, Västmanland, 

Gävleborg och 

Stockholms län. 

Syftet med mötet var att alla 

skulle träffas och dela erfarenheter 

tillsammans med CI-implantatföretag, 

hjälpmedelsföretag, 

brukarorganisationer och CIteamet 

samt med blick även mot 

förväntad framtida utveckling på 

CI sidan. 

Mötet blev en storsuccé och för 

alla närvarande synnerligen 

intressant! 

1. CI-verksamheten vid 

sjukhuset presenterades av 

verksamhetschefen Lennart 

Edfeldt vid Öron-näsa-halskliniken, 

Neurodivisionen, UAS, 

med orden att något så 

fascinerande och intressant har 

han aldrig varit med om tidigare 

under sina ca 30 år som bl.a. 

hörselkirurg! Det var helt enkelt 

svindlande möjligheter som 

öppnat sig mot framtiden och inte 

minst på barnsidan. 

Mötets fortsättning visade detta 

på ett synnerligen övertygande 

sätt. Under föredragningen gång 

blev han överraskad och avbruten 

av trollkarlen "Doktor" som raskt 

samlade in alla närvarande barn 

som var många. Med trollkarlen i 

spetsen tågade ungarna ut till en 

särskild trollerisal där diverse 

upptåg hade förberetts. 

2. Överläkaren Göran Linde - 

välkänd för många CI-patienter i 

Stockholm och alla i Uppsala tog 

över med CI-historik från start i 

CI-forntid i slutet av 1950-talet då 

forskningen började ana möjligheter 

på hörselsidan avseende 

elektrisk stimulans av hörselnerven. 

Forskningen resulterade i allt 

mer kunskap på området och 

Träffledaren Gun-Britt Olsson med CI-barn 

därmed allt större intresse bland 

forskare och läkare. 

Utvecklingen ledde fram till de 

första CI-operationerna, i USA, 

1974 och Sverige, 1984, genom 

pionjärläkaren Göran Bredberg. 

CI-utvecklingen har därefter 

accelererat i rasande takt och med 

allt bättre erfarenheter och resultat. 

Antalet CI i Sverige är nu uppe i 

ca 1500 fall varav närmare en 

tredjedel på barnsidan. Antalet CI 

i världen närmar sig 150 000 och 

detta är bara en början på en förutsedd 

och fantastisk utveckling! 

3. Om habilitering av barn med 

CI berättade logopeden Cecilia 

von Mentzer. För flertalet deltagare 

var det en överraskning att 

barn med CI nu blivit så vanligt 

och att numera CI-opererades det 

absoluta flertalet döva barn redan 

från ett års ålder och i USA 

tidigare än så. 

Det var inte så många år sedan 

som CI avseende barn sågs som 

något ytterligt kontroversiellt. 

I dag vet man att CI har goda 

12 

förutsättningar att ge dessa barn en 

tal- och hörselutveckling mot ett 

liv i det stora samhället med helt 

andra förutsättningar än ett liv i 

det lilla döva samhället med 

tecken som språk. 

Dagens kunskap och erfarenheter 

på området är helt övertygande 

och visar även på vikten 

av att CI-hörsel kommer in bilden 

så tidigt som möjligt. Detta för att 

barns hörselutveckling och därmed 

talutveckling fram till treårsåldern 

lägger grunder för livet. 

4. Om CI hos vuxna, berättade 

kuratorn Gun-Britt Olsson och 

hörselpedagogen Majvor 

Hellström med hjälp av några 

entusiastiska CI-damer. Varav den 

ena avslutade med att rappa galant 

om sin fantastiska manick till 

publikens jubel. 

Sonia Chacón fortsatte med att 

berätta om sin CI-resa genom livet 

som hon på ett personligt sätt har 

berättat om i boken "Från 

klockorna till hej ae..lita". Boken 

kan beställas via www.nfh.info. 

De två femtonåriga dövfödda 

och jättegulliga flickorna Moa och 

Birgitta med tidiga CI-operationer 

avslutade med mycket personliga

erättelser med både tal och 

teckenspråk om sina vägar 

tillsammans genom CI-livet och 

livet i övrigt. 

5. Dags för brukarorganisationerna. 

Här skulle Agneta Österman 

medverka i egenskap av ordförande 

i CI-föreningen Stockholm- 

Uppsala. Men hon tog en 

ambulanshelikopter till ett annat 

sjukhus i stället efter att ha slagit 

sönder ett knä i skärgårdsön Möjas 

isiga vägar. 

CI-veteranen Anita Wallin, 

Uppsala och tillika grundare av 

CI-föreningen samt tidigare 

ordförande och nu vice ordförande 

berättade rutinerat om föreningens 

tillkomst och hur man från föreningens 

sida fick fart på tröga och 

oförstående politiker i C-landstinget. 

En prestation som klart 

bidrog till att lägga en grund för 

dagens CI-verksamhet i Clandstinget. 

Agneta Österman var 

däremot bildlikt närvarande 

genom en OH-bild baserad på ett 

Aurisomslag för några år sedan. 

Därefter tog Ann-Charlotte 

Gyllenram över i egenskap av 

ordförande i Barnplantorna - 

Riksförbundet för barn med CI. 

Ann-Charlotte är en eldsjäl av 

osedvanligt slag och detta lyste 

igenom direkt. 

Med ett enormt personligt 

engagemang, kunskap, humor och 

empati blev hon en av dagens 

programhöjdare. Mer om barnplantorna 

kan studeras på föreningens 

imponerande 

hemsida,www.barnplantorna.o.se/, 

med maximal anpassning till 

universitetssjukhusen med CIteam 

som har upp till 6 – 7 landsting 

inom sina upptagningsområden. 

I dag finns det tyvärr inga 

organisationsstrukturer inom HRF 

som kan matcha detta. Något som 

är värt att arbeta för i skuggan av 

det snabbt växande CI-medlemsunderlaget. 

6. Efter lunch fick CI-företagen 

Med-El och Cochlear ta hand om 

sina delar av mötesdeltagarna. 

Med-El lade tyngdpunkten på sin 

tredje generation Opus 2 som 

nyligen diskuterats grundligt i 

hörselnätverket genom Caroline 

och andra. 

Intressant var även utvecklingen 

mot en allt större integration med 

andra hjälpmedel. Något som 

Com-fort Audio och Phonak också 

tog upp i den gemensamma 

redovisningen. 

7. Om dagens och morgondagens 

teknik berättade CIingenjörerna 

Alf Svedberg och 

Mikael Nordström i huvuddrag 

enligt nedan: 

- Batterierna kommer att bli 

laddningsbara och ha en mycket 

längre användnings tid än hittills 

(3-4 år). Elektroniken går framåt i 

stora steg och med grund i den 

allmänna mobiltelefonutvecklingen. 

Man kan ringa, skicka 

SMS, fotografera, filma osv. 

- Batterierna räcker för allt och 

man behöver inte ladda dem så 

ofta. Processorn kan komma att bli 

så liten att man kanske kan lägga 

in den osynlig någonstans i 

kroppen. 

Musiken kommer att uppfattas 

betydligt bättre, till och med 

sångernas text. Alf sade att idag är 

det inte så många som kan uppfatta 

all musikalisk klang, men att 

det finns goda förutsättningar att 

utveckla elektrodernas spännvidd 

inom en relativt nära framtid. 

Processorprogram utvecklas 

vidare och ger allt bättre möjligheter 

att uppfatta och identifiera 

tal och olika ljud mycket snabbare 

än hittills. 

Det sades också att i framtiden 

kommer implantaten att levereras 

med ett dataprogram, som patienterna 

kommer att kunna ta med 

hem och själva programmera 

processorn på enligt egna behov. 

8. Om forskning och framtid 

berättade professor Helge Rask 

Andersen med bäring på hörseln, 

CI, hjärnstamsimplantat, rege- 

13 

nerering av snäckans sensorhår 

mm. 

Bland annat berättade han om att 

korta elektroder har börjat inopereras 

i Australien. Syften är att inte 

skada snäckan och på det sättet 

kunna bevara kvarvarande hörsel 

som kan finnas hos hörselskadade 

patienter. 

Fascinerande var hans berättelse 

om forskningen med odling av 

stamceller, som i framtiden 

(kanske inom 10 år) kommer att 

återskapa hårcellerna i örat. 

I den avslutande filmen, visades 

hur celler utvecklas och binds till 

varandra till musikaliska toner. 

Sammanfattningsvis var det 

svindlande möjligheter som snabbt 

skissades upp som kanske möjliga 

i framtiden med grund i dagens 

forskning. 

9. CI-mötet avslutades i ett glatt 

”kaos” när alla ungarna tumlade in 

för en allmän samling och uppvisning 

på scenen och med 

konstverk på väggen. Glada och 

obekymrade ungar som genom CI 

från början fått en helt annan och 

bredare start i livet än vad som var 

möjligt tidigare. 

Övrigt: Kaffe med tillbehör 

serverades i stenhallen utanför 

Grönwallsalen tillsammans med 

firmautställningar, föreningsinformation 

mm. Normalt är denna 

lokal en akustisk rysare som dock 

nu med CI-stödd hörsel fungerade 

klart bättre än vad som tidigare var 

möjligt för oss med enbart 

hörapparatens stöd. 

Sammanfattningsvis var CIträffen 

en höjdare som gick 

hem. Ett stort tack till CI-teamet 

vid Akademiska Sjukhuset i 

Uppsala – Bra jobbat! 

Håkan Lantz, Uppsala 

Sonia Chacón, Uppsala 

Hk.lantz@spray.se 

sonia_chacon@bredband.net

Kära medlemmar! 

Årsmötet för oss i VXD-föreningen avverkades 

den 22 mars, vi var 15 deltagare . 

- Vi kunde konstatera att föreningen ökat lite under 

2006, då vi hade fler betalande medlemmar än de 29 

som förbundets datalista upptar. Vi har ju dessutom 

12 dubbelanslutna medlemmar, dvs de som hör till 

annan HRF– förening, så totalt är vi 41. Detta har 

betydelse bland annat för anslagen från landstinget. 

- Vi ändrade i år lite i styrelsen, så vi har fått in 

Gunilla Rickardsson, mångårig medlem, som förr 

varit kassör och nu återinträdde hos oss. Avgående 

kassören Thomas van Stokkom är kvar i styrelsen 

och dessutom har vi fått in en av våra nya medlemmar, 

Birgitta Samuelsson, som suppleant. Sten 

Andrén, som under många år verkat för både VXDföreningen 

och HRF Uppsala har ju flyttat till 

Leksand. Annars ser allt ut som vanligt ! 

- Under mötet diskuterades eventuell ändring för 

föreningen, då vi numera inte har samma inriktning 

som förr, då vi var som aktivast ”intressepolitiskt” 

i Uppsala . Numera sköter HRF Uppsala det mesta 

på ett mycket effektivt sätt, så vi gamlingar kan 

ägna oss åt TSS-träffar och annat socialt, och då 

behöver vi kanske inte så mycket administration. 

- Styrelsen fick i uppdrag att undersöka tänkbara 

alternativ, t.ex samgående med någon annan 

förening till nästa år. Vi har ju samarbete med både 

VIS och CI-föreningen i Stockholm, för bl.a. TSSkurser. 

Dessutom är de flesta av oss även medlemmar 

i HRF Uppsala. 

Vi ska även undersöka om vi kan ordna resor med 

inslag av kurser. Det nämndes t.ex. till Estland eller, 

mer realistiskt, en helg på Åland. Vi ska ge förslag 

framåt höstkanten. 

Kommande TSS-träffar: Vi har beslutat två 

möten till i vår: Den 17 april och den 3 maj. 

Båda är på torsdagar och tid kl 16 .00 - ca 18.30. 

Lokal som vanligt: HSO på Kungsgärdet. 

Flytten till Kungsgatan 64 blir inte av förrän i slutet 

av maj, inredningsarbeten återstår. 

14 

Utflykt den 18 maj till Enköping 

VIS Gävleborg anordnar en heldag med visning av 

stadsparker och muséer och lunch i Bålsta på Lasse 

Åberg muséet, där vi även ser utställningen. 

Därefter besök på Övergrans ordbruk med eventuell 

ölprovning på gårdsbryggeriet. 

Anmälan kan göras till Elisabeth på kansliet eller till 

undertecknad. 

Då många av våra VXD-medlemmar i HRFs 

vuxendövförening också är medlemmar i VIS, får 

vi gärna medfölja. De, som inte är VIS-medlemmar, 

är välkomna med i mån av plats, då vi åker i 

privatbilar. Pris, allt inkluderat för denna heldag, är 

350:- Eventuellt tillkommer en slant för resan. 

Medlammar i Dalarnas VIS-förening är även 

inbjudna. Vi blir ca 30 stycken. 

TSS-dagar på Gysinge planeras till den 31aug - 2 

september. (Fredag e.m. till söndag e.m.). När detta 

är helt klart med avseende på kostnader mm, 

kommer brev till er alla i föreningen! 

VXD-konferens i Knivsta på ”AR” kommer att 

anordnas av HRF:s förbundsstyrelse eller 

förbundskansliet, enligt vad CI föreningen i 

Stockholm fått reda på inofficiellt. Konferensen 

planeras till tidigt i höst. Denna träff är omnämnd i 

förbundets planering för innevarande kongressperiod, 

men vi har alltså inte sett till någon inbjudan 

ännu. – Vi har ju bara två stycken VXD-föreningar 

inom HRF, i Dalarna och vi i Uppsala. Men 

många VXD finns ju i de olika lokalföreningarna 

landet runt. 

- Hoppas vi får vara med och diskutera innehållet i 

träffen! 

Er ordförande, Gustaf Söderlund

HRFs förslag till skolorganisation 

Ge barnen utbildning - inte bara skola 

Dagens skola fungerar dåligt för hörselskadade, 

konstaterar HRFs Riksförbund. Därför föreslår 

förbundet en helt ny skolorganisation för 

hörselskadade och döva. Förslaget har i mars 

skickats ut i 3 200 ex till skolpolitiker i landet. 

Häftet med förslaget heter ”Mer än en möjlighet”. 

Med i utskicket finns även ”Lärobok för 

politiker”. 

Det nya skolhäftet skickas också till riksdagens utbildningsutskott 

samt nyckelpersoner inom myndigheter, 

skolverksamhet och organisationer. 

Skolfrågan kommer att drivas av förbundsstyrelsen 

på riksnivå. Förbundet har även tagit fram en 

särskild webbsida för politiker/beslutsfattare om 

skolfrågan: www.hrf.se/nyskolorg 

Där kan politiker ställa frågor och lämna synpunkter 

om HRFs skolförslag. 

Förslaget 

En nationell samordnare får ansvar för att alla 

hörselskadade och döva barn får den skolgång de 

behöver och att deras skolgång är av likvärdig god 

kvalitet i hela landet. 

9 regionala resurscentra 

Landet delas upp i nio regioner med varsitt 

resurscentrum. Varje region ansvarar för samtliga 

berörda barn inom sin region, oavsett skolform. 

Dessa centra ska fungera som ”nav” och samordna 

olika insatser för varje barn. 

Varje resurscentrum har ett elevvårdsteam av 

kuratorer, psykologer m fl som kan ge stöd till alla 

barn oavsett skolform. 

Regional skolverksamhet 

I varje resurscentrum ska finnas förskola och 

grundskola för hörselskadade och döva. 

Resurscentret ska även ha ansvar för satellitklasser 

vid vanliga skolor inom regionen, där klasserna ska 

vara små och undervisning ske med tal/teknik och 

teckenspråk. 

Resurscentret ska även ha ansvar för hörselskadade 

15 

barn som går integrerat i vanliga kommunala skolor 

och bistå med ambulerande hörsellärare och specialpedagogisk 

kompetens. 

Barn som går i vanliga skolor ska få möjlighet att 

träffa andra hörselskadade barn i ordnad 

gruppverksamhet inom regionen. 

-Ge barnen utbildning - inte bara skola, säger 

förbundsordförande Jan-Peter Strömgren i ett 

pressmeddelande. 

-Att befinna sig i en skola är inte samma sak som 

att få utbildning. Och en skola för alla innebär inte 

alldeles självklart utbildning för alla. 

- Det här är två sanningar som många tyvärr missar 

när det gäller hörselskadade elever. Eftersom dessa 

elever har ett kommunikationshandikapp räcker det 

inte med att få möjlighet att vara fysiskt närvarande. 

- För att kunna vara delaktiga i skolan behöver 

hörselskadade barn ett helt annat stöd än de flesta av 

dem får idag. Så får det inte fortsätta. 

Eae

B-föreningsbrev 

HRF, Hörselskadades förening 

i Uppsala 



Handikappföreningarnas samarbetsorgan 

i Uppsala län 



Kungsgärdets reception 

Jourtider: 

måndag ,onsdag och fredag 

kl. 08.00 - 11.00 

Tidsbeställning : 

måndag-fredag 08.00-11.00 

Telefon 018-611 67 10 

Vid tolkbeställning: 

Taltelefon: 018-611 67 34 

Texttelefon: 018-55 62 00 

Fax: 018-55 62 08 

HSO 

Hörcentralen 

Tolkcentralen 

HSO-flytt i maj 

Besök vår hemsida www.hrf-uppsala.se 

OBS! Vi har bytt från com till se. Gäller även e-postadresser 

16 

Telefon: 018-56 09 00 


Fax: 018-56 09 01 

Öppet: 8.30-15.30 månd-torsd 

8.30-15.00 fred 


Fax: 018-51 00 63 

E-post: hoercentralen.1@lul.se 

Besöksadress: 

Kungsgärdet, Villavägen 2 

Postadress: Box 260, 74750 26 UPPSALA 

Besöksadress: Kungsgärdet 

S:t Johannesgatan 28, ing. J 


E-post: tolkcentralen.1@lul.se 

Alla handikappföreningar liksom HRF flyttar under våren till nya lokaler mitt i stan. 

Adress: Kungsgatan 64

Luren 2-2007 utan adr - Hörselskadades förening i Uppsala

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?