Luren 2006-2 - Hörselskadades förening i Uppsala

Luren
Medlemstidning
2006:2

Ur Innehållet:
Ordinarie:
Sid. 2 Styrelsen
Sid. 3 Ordförandeordet
Sid. 4 Livlig kursverksamhet, Digital foto
Sid. 5 Seniorträffar, Internetstudion
Sid. 6 Loppmarknad, Hörcentralens föreläs-
ningar i vår
Sid. 7 Ny i styrelsen, Tinnituskurs i höst
Sid. 8 Tillgänglighet i Knivsta
Styrelsen för Hörselskadades förening i Uppsala
Lena Hård, ordförande
018-32 28 89, lena.hard@hrf-uppsala.com
Bo Svahn, kassör
018-42 94 14, bosse.svahn@hrf-uppsala.com
Anette Nyberg Grau, sekreterare
018-14 67 14, anette.nyberggrau@hrf-uppsala.com
Marie Nordström, studieorganisatör
018-14 41 92, marie.nordstrom@hrf-uppsala.com
Eva Alsén-Eklöf, v ordf, red för Luren
018-32 11 04, eva.alsen@hrf-uppsala.com
Föreningens adress:
HRF Hörselskadades förening i Uppsala
S:t Johannesgatan 28, ing. B
752 33 UPPSALA
Telefon: 018-56 09 28
Texttelefon: 018-56 09 09
Fax: 018-56 09 01
E-post: kansliet@hrf-uppsala.com
Hemsida: www.hrf-uppsala.com
Postgiro: 29 30 29-5
Medlemsavgifter:
Enskild medlem 175 kr/år
Vuxen familjemedlem
på samma adress 50 kr/år
Medlem under 18 år: 25 kr/år
2
Sid. 9 Tillgänglighet: Använd mikrofon tack!
Sid. 10 Ny i styrelsen
Sid. 11 Vad gör jag om apparaten går sönder?
Sid. 12 Ny ordförande vid årsmötet
Sid. 13 Hörselrådet 27 februari
Sid. 14 Vxd-nytt
Sid. 15 Vxd-nytt
Sid. 16 Adresser
Anja Castensson, webbredaktör
018-55 16 04, anja.castensson@hrf-uppsala.com
Ersättare:
Marit Järbel
018-38 53 75, marit.jarbel@hrf-uppsala.com
Per Mattsson
018-42 52 81, per.mattsson@hrf-uppsala.com
Eva Back
018-21 56 63
Hedersledamot:
Thomas van Stokkom, 018-30 23 19,
thomas.van.stokkom@hrf-uppsala.com
Redaktionen:
Ansvarig utgivare:
Lena Hård
Redaktör:
Eva Alsén-Eklöf
Redaktionskommitté:
Eva Alsén-Eklöf
Lena Hård
Marie Nordström
Marit Järbel
Per Mattsson
Manusstopp nästa nr
18 augusti
Upplaga 600 ex
Tryck: HSO:s tryckeri 2006

Som ni ser på annan plats i denna
tidning har föreningen fått en
ny(-gammal) ordförande. Då
Eva bad om att få ta en paus, och
jag tillfrågades, behövde jag inte
tänka så länge.
Det kändes helt rätt i tiden att
ta uppdraget som ordförande
igen. Under de tre år som gått
sen sist har barnen hunnit växa
till sig och tillvaron är betydligt
lugnare.
Lugn och ro behövs nämligen
om man ska klara av att fungera
som en bra ordförande. Under de
två veckor som gått sedan årsmötet
har det varit full fart i datorns
e-postprogram. Tack och
lov för denna teknik som jag
absolut inte skulle kunna klara
mig utan!
På dagtid har jag ju ett ordinarie
arbete att utföra så kvällsarbetet
framför datorn är nödvändigt.
I en del fall blir det
även telefonkontakter men epost
är min absoluta favorit.
Debattinlägg i UNT
Det första uppdraget kom redan
vid årsmötet, då vår styrelseledamot
Per Mattsson berättade om
ett uttalande som landstingsrådet
Johan Edstav hade gjort i samband
med en radiointervju om
hörselscreening på nyfödda.
Edstav hävdade att landstinget
inte tar beslut baserade på känslomässiga
reaktioner. Ett uttalande
som väckte upprörda känslor,
inte minst hos föräldrar där
Ledaren
Ordföranden har ordet
Full fart från första stund
ensidig hörsel hos barnet hade
upptäckts först vid 6 år.
Efter samtycke från distriktets
ordförande skrev jag därför en
replik angående det olämpliga i
att politiker inte lyssnar till oss
som vet hur det fungerar i verkligheten.
Inlägget kom med på
debattsidan i UNT 26 mars.
Inte oväntat har ingen rektion
kommit, varken från Edstav eller
andra politiker.
HRF:s Öppet Hus den 7 mars
och politikermötet dagen därpå
uppmärksammades för övrigt en
hel del av media. Telefonen gick
varm på måndagen då reportrar
från både tidning, radio och TV
ringde för att få namn på personer
att intervjua.
Som tur var hade vi redan i
höstas tillfrågat en hörselskadad
elev som var villig att ställa upp.
Mycket strongt gjort av kille i
yngre tonåren tycker jag. Tänk
om vi alla var så modiga.
Vad blir nu fortsättningen på
denna HRF-aktivitet? Hur ska vi
arbeta för att våra barn ska få
den uppväxtmiljö vi tror är bra
för dem? När det gäller hörselscreeningen
blir det naturligtvis
distriktets ansvar att bevaka frågan.
Landstinget ska fatta beslut
när man tagit del av den slutrapporten
från det ettåriga projekt
då man testat hörseln på nyfödda
på UAS.
Skolmiljön är en kommunal
angelägenhet och där är det
viktigt att informera om och föra
3
fram de krav som har kommit
fram. Det gäller t ex fler hörselpedagoger
till de integrerade
eleverna, mer information till
övrig skolpersonal och, inte
minst, en bättre ljudmiljö i skolan.
Slingprojekten
När det gäller vårt kommunala
tillgänglighetsprojekt för slingor
i offentliga lokaler har inget hänt
sedan i januari. Bollen ligger
inte hos oss. Vi stöter på om att
få information och att få ingång
de regelbundna möten som planerades
från början.
Slingprojektet inom landstinget
har också tagit fart. I början
av april träffade vi representanter
för landstingets informationsavdelning.
Vi presenterade
vårt projekt och diskuterade
framför allt hur information om
hörselskadades behov ska nå
fram till personal på olika nivåer.
Det var ett mycket positivt
möte.
Under vecka 20 och 21 kommer
dessutom HSO Uppsala att
genomföra en stor kampanj för
ökad tillgänglighet. Både via
reklam i TV4, seminarier, bokbord,
torgmöten m m kommer vi
ha möjlighet att visa upp oss och
våra behov. HRF Uppsala ska
naturligtvis ta vara på tillfället
och jag hoppas vi kommer att
möta både nuvarande och presumtiva
medlemmar då.
Lena Hård

Livlig kursverksamhet 2006
Till hösten kommer vi åter att tillsammans med
ABF ge en datakurs för nybörjare, dvs. för den
som inte kan något alls. Vi kommer också att erbjuda
en fortsättningskurs för dem som kan lite,
lite grann och en kurs för dem som kan en del och
funderar på att skaffa eller just
skaffat en digital kamera. Lärare
blir Örjan Herres. Kanske
ger vi också en kurs i släktforskning.
Dessutom har vi fri
datarådgivning och undervisning
i datastudion på Kungsgärdet.
Har du några önskemål angående
datakurser och annan
dataundervisning så hör av dig
till vårt kansli.
Tillsammans med ABF kommer
vi även att fortsätta våra
populära kurser i träslöjd och
akvarell som leds av Hans Andersson
respektive Anna-Lisa
Bonnorp.
Förutom dessa kurser kommer
de som så önskar att kunna få deltaga i avslappningsbadet
på Kungsgärdet.
Vi funderar också över om vi på något sätt kan
anordna en kurs i anslutning till Linnejubileet.
Kanske har du som läser detta någon ide? Kanske
vet du något om Linne funderade eller studerade
något om hörseln? Hör av dig till kansliet!
Alla idéer är välkomna. Man vet aldrig var de
landar.
Under våren har vi haft glädjen att erbjuda data-
4
kurser för nybörjare till starkt reducerade priser.
De som gått kurserna har varit nöjda och nybörjarna
har varit mycket stolta över att kunna leta på
Internet och skicka mail.
Två terminer i rad inklusive denna vår, har Britt
Boman väglett en grupp entusiaster i konsten att
släktforska.
Trots att många knappt
hållit i hammare och spik
tidigare har vi, inklusive
undertecknad, i träslöjden
under excellent och entusiastisk
ledning tillverkat
bord, speglar, skåpdörrar,
ljusstakar, smörknivar,
spegelramar och mycket
mer. Och vi är jättestolta
över våra alster.
Alla fantastiska verk
från kursen i akvarellmålning
hoppas vi, att
som från tidigare kurser,
få se utställda på Kungsgärdet.
Så håll ögonen
öppna!
Sjukgymnasten Gunilla Eklöf, som själv är hörselskadad,
har lett avslappningsgymnastiken i
bassängen på Kungsgärdet. Deltagarna har sett
lyckliga och avslappnade ut när jag besökt bassängen.
Marie Nordström
Digitalt foto fortsättning - start 27 april
Terminens sista datakurs börjar kort efter denna
tidning kommit ut. Enstaka platser finns. Vi jobbar
med programmet Photoshop.
Tid: torsdagar 18.30 - 20.45, 5 ggr
Start: 27 april
Plats: ABF:s datalokal, Bredgränd 14
Pris: 350 kronor
Bindande anmälan omgående till HRF:s kansli

Full fart på Seniorträffarna
Verksamheten bland seniorerna har pågått som
vanligt även i vår. Det har varit tre träffar med
olika teman. Man träffas företrädesvis på måndagar,
en gång i månaden på Kungsgärdet.
Seniorträffarna leds av oss Sonja och Thomas
van Stokkom, Anita Lundgren och Elisabeth Andersson.
- Vi dricker kaffe med smörgås och hembakad
kaka och så har vi ett program varje gång vi träffas,
säger Elisabeth Andersson till Luren.
Vårens program har varit:
13 februari: Storstilade planer inom landstinget
och kommunen - förändringar och utbyggnad.
13 mars : Uppsala nya Resecentrum - vad kommer
det att betyda för dig? Projektsamordnade
Börje Ljungqvist, Uppsala kommun, informerade
oss om hur det kommer att se ut kring stationen.
Allt det nya fanns uppbyggt i en modell som vi
fick studera.
6 april: ”Något om 1600-talets studentliv i
Internetstudion fortsätter
Grip chansen till privatutbildning
Vi inom HRFstyrelsen
tror så starkt
på fördelarna med datautbildning
för hörselskadade
att vi försöker
fortsätta med datastudion
fast pengarna till
projektet nu är slut.
Vi kommer att undersöka
möjligheten att
söka pengar från olika
fonder. Alternativt kan
det kanske bli en studiecirkel
under ABF.
Vi hoppas att ni har
insett att datastudion
innebär individuell utbildning
och support
(hjälp) på plats - helt
utan kostnad.
På sikt skulle datastudion
kunna bli en
träffpunkt för vår förening
där man kan droppa
in, träffa likasinnade
och ta sig en fika. Samt
kolla e-post eller diskutera
varför datorn trilskas.
Till hösten finns vi
säkerligen i nya lokaler.
Alla handikappföreningar
måste flytta
från Kungsgärdet och
vi hoppas på en bra
lösning både för kansliet
och studion.
Tider i Datastudion
Den 16 maj bjuder vi dessutom på fika och hälsar särskilt
nya medlemmar välkomna. En allmän presentation
av föreningen kommer att hållas.
5
Uppsala”. Kåseri med utgångspunkt från universitetets
bevarade protokoll. Föredragshållare: Sonja
- Seniorerna betalar 25 kronor för kaffebiljetten
och deltar i blomlotteri på biljetten. Vi säljer också
batterier till vårt låga pris 30 kr för sex stycken.
Det är mycket uppskattat, säger Elisabeth.
- Vi har alltid skrivtolk på våra träffar plus
slinga så alla hänger med bra.
- På återseende till hösten. Det kan bli i en annan
lokal men det får ni information om innan
dess.
Vårens sista seniorträff den 22 maj
Måndagen den 22 maj kl 14 är det sommaravslutning
på Kungsgärdet i AB-rummet.
Programmet är ännu inte fastställt.
Alla är välkomna!
Datum Dag Tid Rum
4 maj Torsdag 13.00-15.00 E
11 maj Torsdag 13.00-16.00 E
16 maj Tisdag 17.00-19.00 E
23 maj Tisdag 13.00-15.00 E
30 maj Tisdag 13.00-15.00 E

Vårens program 2006
LOPPMARKNAD PÅ VAKSALA
TORG LÖRDAGEN DEN 13 MAJ
Liksom förra våren kommer vi att ordna loppmarknad
på Vaksala torg. Sist drog vi in tillräckligt
för att delfinansiera ett besök hos HRF Göteborg
för deltagarna.
I år finns vi på torget för att vi behöver pengar
till vår verksamhet. Vi är en förening med stor,
expansiv verksamhet som lever på ett mycket litet
kommunbidrag samt 70 kronor per medlem, som
Föreläsningarna på Hörcentralen!
Hörcentralen har nu två föreläsningar kvar i sin
populära föreläsningsserie om hörsel. Vårens
föredrag är högaktuella och har dragit många
lyssnare. Vi har hittills fått höra om implantat
och stamceller och framtids-forskning av den
färgstarke professorn Helge Rask-Andersen.
Vi har också fått veta mer om hörapparatens
möjligheter samt om konsekvenserna av ensidig
dövhet. Det senare drog mycket folk. Problemen
med en-öriga har på sistone uppmärksammats
stort i media. Nya metoder att förbättra tillvaron
har faktiskt tagits fram.
Vid föreläsningen framkom att en audionom på
Hörcentralen nu avdelats för att ta hand om dessa
patienter. Operationer med benförankrad titanskruv
kan bli aktuella för en-örade.
Du som har tinnitus - missa inte nästa
föreläsning!
Vattengympan härlig upptäckt
På Kungsgärdet finns en liten bassäng. Jag anmälde
mig dit för att under ledning av sjukgymnast
mjuka upp mina stela leder.
Hösten 2005 gjorde jag en höftledsoperation.
Efter den fick jag gå på Samariterhemmets vattengymnastik
två gånger. Sedan rekommenderades
6
vi får av medlemsavgiften. Vi måste på alla sätt
försöka öka våra intäkter. Förra årets Hörseldag
grävde ett djupt hål i kassan.
Du som vill lämna något eller vill hjälpa till -
kontakta vårt kansli, tel 56 09 28. Vi behöver
frivilliga krafter. Glöm sedan inte att komma och
handla från oss på torget. Vi har redan fått in en
hel del av intresse.
Att stå med bord på torget blir också ett tillfälle
att tala för vår sak och marknadsföra föreningen.
Naturligtvis kommer vi att dela ut broschyrer och
sälja hörselproppar och batterier.
Kognitiv beteendeterapi för
tinnitusbesvär och ljudöverkänslighet
Tisdagen den 25 april
Psykolog och doktorand från Audiologen på
Akademiska föreläser
Hörselproblematik i arbetslivet
Tisdagen den 9 maj
Audionom för Af-Hörsel föreläser
Lokal: Lindersalen, Kungsgärdet Center
Villavägen 2, Uppsala
Tid: 17.00-18.30
Teleslinga och skrivtolk finns. Fri entré.
Alla är välkomna!
fortsatt egen träning. Men utan någon som peppar
blir det inte av.
Då hittade jag ett erbjudande om vattengympa i
Luren, anmälde mig och gick dit. Tänk er varmt
vatten, lätta rörelser i 45 minuter och därefter
bubbelbad. Jätteskönt! Hoppas det kommer igång
till hösten igen.
Margrethe Metz-Axelsson

Testa hörseln redan på BB!
Nu hörseltestas nyfödda i nästan
hela landet. Men inte i Uppsala.
- Det är oansvarigt mot barnen
och deras familjer, tyckte Jan-
Peter Strömgren, ordförande i
Hörselskadades Riksförbund, när
förbundets riksturné nådde Uppsala
i början av mars.
Uppsala har visserligen haft hörselscreening
på försök ett tag men
nu är det avslutat. Nu ska försöket
utvärderas och under tiden utförs
inga tester. Ytterst handlar det om
pengar.
Med de traditionella tekniker som
används på barnavårdscentraler
upptäcks endast 5,4 procent av hörselnedsättningar
innan barnet är 6
månader.
Med den ”nya” tekniken för hörselscreening,
otoakustiska emissioner
(OAE) som kan användas redan
innan barnet lämnat BB, tror man
att man ska kunna upptäcka samtliga
barn med medfödd hörselnedsättning.
Detta framgår av den rapport
som SBU-Alert 1 gav ut i mars
2004.
I en engelsk studie redovisar man
94 påvisade hörselnedsättningar per
100 000 undersökta barn. Med den
traditionella tekniken upptäckte
man bara en tredjedel av dessa.
OAE-tekniken är enkel att använda,
ger tillförlitliga resultat och kan
utföras till låga kostnader. Den har
använts rutinmässigt på sjukhuset i
Linköping sedan 1995. Av Sveriges
20 landsting/regioner har nu majoriteten
infört hörselscreening. Fyra
har ännu inte fattat något beslut.
Landstinget i Uppsala är ett av dem.
Förbättrad språkutveckling
Det finns många fördelar med att få
en så tidig upptäckt av en hörselskada.
Den viktigaste är att man
genom tidiga insatser förbättrar
barnets kommunikation och språkliga
utveckling.
Teckenspråk och tekniska hjälpmedel
bidrar till att barnet utvecklas
språkmässigt på samma sätt som
normalhörande.
För döva eller gravt hörselskadade
barn är det en fördel att kunna
operera in cochleaimplantat så tidigt
som möjligt.
Uppsala litar inte på andra specialister…
Istället för att läsa SBU-rapporten,
som tar upp allt från patientnytta till
ekonomiska och etiska aspekter,
valde Uppsala läns landsting att
genomföra en egen undersökning
under förra året.
Nu inväntar man en slutrapport av
den undersökningen och ska med
den som underlag fatta beslut om
hörselscreening ska införas på Akademiska
sjukhuset eller inte.
Den avgörande frågan är vem som
ska betala. Andra aspekter som borde
väga tyngre i sammanhanget är
att barnet genom tidigare habiliterande
insatser får en bättre språklig
utveckling, att både barn och
föräldrar får en betydligt bättre livskvalitet
och att kommunikationer
med andra berörda (personal, lärare,
släktingar och kamrater) senare i
livet kommer att underlättas.
… och Edstav litar inte på våra
erfarenheter
Representanter för Hörselskadades
Riksförbund (HRF) besökte Uppsala
den 7-8 mars för att informera
och diskutera hörselskadade barns
uppväxtmiljö.
Besöket uppmärksammades av
media som bland annat intervjuade
föräldrar till hörselskadade barn.
Dessa påpekade att deras situation
skulle varit betydligt enklare om
barnets hörselskada upptäckts
7
mycket tidigare.
När landstingsrådet Johan Edstav
tillfrågades om varför ett beslut
dröjer, var hans kommentar:
” Vi bygger våra beslut på en ordentlig
grund. Vi tar inte beslut på
känslomässiga reaktioner”.
Yttrandet fick både föräldrar och
HRF att reagera. För HRF:s del
valde vi att bemöta uttalandet på
UNT:s debattsida (26/3) där vi påpekade
det olämpliga i att inte ta del
av medborgarnas erfarenheter.
Är medborgardialoger bara ett
spel för gallerierna? Vi hoppas naturligtvis
att Edstav är ganska ensam
om sin uppfattning och att han
inte har någon utslagsgivande röst i
frågan.
Lena Hård, ordförande
Hörselskadades förening i Uppsala
[1] SBU Alert är ett system för identifiering
och tidig bedömning av nya
metoder. Alert samordnas vid SBU
(Statens beredning för medicinskutvärdering)
och drivs i samverkan med
Läkemedelsverket, Socialstyrelsen
och Sveriges Kommuner och Landsting.

Tillgänglighet i fokus:
Tillgänglighetsdagar i Knivsta väckte gehör
Inventering av hörselslingor är
på gång även i Knivsta. I UNT
stod det 3 april följande:
Plan- och bygglagen kräver att
det finns fungerande hörselslingor
eller liknande i alla samlingslokaler.
I Knivsta finns i
dagsläget bara slinga i kulturhuset
Kupolen.
Servicehuset, där kommunfullmäktige
och nämnder sammanträder,
har ett gammalt system
som inte fungerar, fortsätter tid-
TILLGÄNGLIGHET handlade det om i
Knivsta 13 - 18 mars, då HSO-Knivsta i
samarbete med kommunen inbjöd till Tillgänglighetsdagar.
På programmet fanns föreläsningar om Tillgänglighet
och ljudmiljö samt Tillgänglig vuxenutbildning.
En eftermiddag ägnades åt ett seminarium om
Mänskliga rättigheter. Maryanne Rönnersten
från HSO ledde seminariet och framhöll kommunens
ansvar för att alla medborgare skall kunna
utnyttja sina fri- och rättigheter. Tre politiker och
ett fåtal tjänstemän i kommunen tog chansen att
lära sig mer om detta viktiga ämne.
När det kom till praktiska övningar i Tillgänglighetsvandringen
ställde inte någon politiker
upp för att testa framkomligheten och tillgängligheten
i samhället.
På Politikercaféet fanns däremot företrädare för
alla partier. Många besvärande frågor fick politikerna
försöka besvara, bland annat frågan om den
dåliga ljudmiljön och den icke-fungerande slingan
i kommunens lokaler. Det kan väl närmast betecknas
som skandal att hörselslingan ej ens fungerade
under tillgänglighetsdagarna. Nu borde i alla
fall missförhållandena vara kända.
Tillgänglighetsdagarna avslutades med bad i
Hälsohuset, där tillgänglighet och hjälpmedel tes-
ningen. Inte heller i bygdegårdarna
dit kommunfullmäktige
förlägger sina möten ibland,
finns hörselslingor.
- När kommunen bjuder in allmänheten
inbegrips inte hörselskadade,
säger Solveig Svensson,
HSO Knivsta.
Hon anser inte att Knivsta
kommun lever upp till plan- och
bygglagens krav.
Enligt Hörselskadades Förening
i Uppsala finns 25 000 hör-
8
tades.
Under alla dagarna fanns en skärmutställning
om funktionshinder i servicehuset samt ett långbord
med information från de elva handikappföreningar
som ingår i HSO Knivsta.
I samband med information från HRF fanns en
tavla med varseblivningshjälpmedel för hörselskadade,
där besökarna kunde få prova olika
hjälpmedel. Detta, liksom karamellskålen på bordet,
blev mycket uppskattat.
På en TV i servicehusets foajé rullade filmer om
tillgänglig vuxenutbildning och om en synskadad
elev i grundskolan.
På Knivsta bibliotek fanns ett bokbord uppdukat
med litteratur som berörde funktionshinder ur
olika aspekter.
Annonser i lokalpress och affischer på samhället
informerade om evenemanget och reportrar
från UNT och lokaltidningen Knivstabygden
fanns på plats och rapporterade om HSO:s försök
att hjälpa Knivsta kommun att nå målet i nationella
handlingsplanen för handikappolitiken, Från
patient till medborgare: Tillgänglighet för alla år
2010.
Solveig Svensson
Ordf. HSO-Knivsta
selskadade i Uppsala och Knivsta.
Nu vill Knivsta handikappråd
att kommunstyrelsen i
Knivsta gör en inventering av
slingor i kommunens offentliga
lokaler.
Lars Berglöf (s), vice ordförande
i handikapprådet anser
att det är viktigt att frågan får ett
tydligare fokus.
- Det krävs en kontinuerlig
tillsyn och ett professionellare
arbete runt tillgänglighetsfrågor.

Tillgänglighet i fokus:
Använd mikrofon tack!
Om vi någonsin ska få fram en ändring måste vi tuffa till oss och anmäla alla
arrangörer och lokalägare som inte klarar hörselslinga. Så här skrev Lena
Hård till Släktforskningsföreningen i Uppsala efter att ha försökt lyssna på en
föreläsning på Släktforskningsdagen den 18 mars.
Jag är en av era nya medlemmar,
och besökte Landsarkivet den 18
mars. Då passade jag på att lyssna
på föreläsningen om sjukdomar
kl 13.
Föreläsningssalen var fantastiskt
bra och det var skönt att
höra att ni försöker hålla alla era
föreläsningar där. Jag kommer
säkert tillbaks för att lyssna på
fler.
Men tyvärr inträffade något
som är alltför vanligt, nämligen
att föreläsaren inte vill använda
mikrofonen!
Jag har förståelse för att det
kan inträffa, särskilt som i detta
fall då det enda alternativet var
att använda en handmikrofon.
Det är ofta mycket besvärligt när
man ska hålla en föreläsning, då
man gärna vill ha händerna fria.
Mitt första önskemål är därför
att ni i egenskap av arrangör ber
Landsarkivet att införskaffa några
bärbara mikrofoner; myggor
alt huvudburna mikrofoner. Min
erfarenhet är att myggor som
kan fästas på en kavaj e d är det
bästa alternativet rent praktiskt,
även om det finns en nackdel
med att föreläsaren måste se till
att hålla munnen nära mikrofonen.
En huvudburen mikrofon är ur
den synpunkten bättre, å andra
sidan brukar föreläsare tycka att
den är besvärlig att ta på sig.
Det andra problemet som jag
vill att ni försöker lösa, är att alltid
informera föreläsaren i förväg
om vikten av att använda
mikrofon. Orsaken är följande:
1. Den som har nedsatt hörsel,
och inte använder hörapparat,
behöver få den ljudförstärkning
som en mikrofon innebär. Att
föreläsaren hävdar att han/hon
har en stark röst är ofta inte till
hjälp.
2. Den som är bär hörapparat har
en stor fördel av att ljudet kan
transporteras direkt till hörapparaten
från mikrofonen via s k
teleslingor. Ljudet blir mycket
tydligare än med en vanlig ljudmikrofon
och dessutom är det
bara talarens ljud som förstärks,
inte övriga biljud.
Teleslinga är installerad i den
aktuella föreläsningssalen vilket
jag blev mycket glad över att
upptäcka när jag var där. Det är
nämligen inte så vanligt att det
finns och att det dessutom fungerar.
Tyvärr bestämde sig föreläsaren
för att inte använda mikrofonen
(trots att jag försökte påpeka
att hon borde göra det), vilket
fick till följd att jag istället var
tvungen att höja volymen på
mina hörapparater för att uppfatta
henne bra. Då förstärks även
andra ljud i lokalen, t ex prassel
9
med papper, kommentarer från
åhörarna bredvid m m. Sådana
biljud är mycket störande och
tröttande.
Vi hörselskadade får normalt
anstränga oss hela tiden för att
uppfatta vad som sägs, så vi klarar
inte så mycket mer påfrestningar
i ljudmiljön innan vi tappar
koncentrationen. Därför är
det så viktigt, särskilt i en föreläsningssal,
att det finns teleslinga,
att den fungerar och att
föreläsaren använder mikrofonen.
Jag hoppas att ni inom släktforskningsföreningen
vill ta till
er ovanstående information och
kanske även bidra till att sprida
den. Vi är nämligen alltför
många hörselskadade redan nu
(13 %) som behöver en bra ljudmiljö,
och tyvärr blir vi bara fler.
Lena Hård
Ordförande i Hörselskadades
förening i Uppsala och nybliven
entusiastisk släktforskare
Fotnot:
Andra hörselskadade, med sämre
hörsel än Lena, hade antagligen
inte kunnat uppfatta någonting
utan mikrofon och slinga!
Eva A-E

Aktuellt
Tinnitusjouren upphör 1 april
Istället kan man använda Hörsellinjen:
Tel: 0771-888 000 vardagar 9-15
E-post: horsellinjen@hrf.se
Web: www.horsellinjen.se
Forskning
En ny sensor förenklar användandet av hörapparat.
Med den blir det möjligt att använda t.ex. mobiltelefon
utan att först behöva stänga av hörapparaten.
Sensorn använder GMR-teknologin(Giant
Magneto Resistance) vilket gör att hörapparaten
automatiskt slår om från den inbyggda mikrofonen
till teleslinga. På så sätt blir det mycket smidigare
att använda hörapparaten tillsammans med
exempelvis en mobiltelefon.
Textad kultur
Textat på Dramaten i Stockholm:
John Gabriel Borkman
30 april
Pinocchios aska
21 april och 3 maj
För bokning och köp:
e-post: biljettbokning@dramaten.se
Ny medlem i styrelsen
Eva Back heter vår nyaste styrelsemedlem. Eva är
barndomshörselskadad men har ett väl utvecklat
tal.
Född i Stockholm på 50-talet gick hon först i
vanlig lekskola. Därefter följde hörselklasser i
Gamla Stan i klass 1 till 6. Från 7:an och genom
hela gymnasiet gick Eva i Alvik, som var en ny
skola när hon kom dit. Där gick då både hörselskadade
och döva barn, vilket ledde till att hon
också lärde sig teckenspråk.
Till Uppsala kom Eva 1975. Här gick hon också
förskollärarlinjen 1981-83. När hon skulle söka
jobb hade hon nytta av teckenspråket. Hon fick
10
Golf - HRF Stockholm Open
HRF Stockholm inbjuder till golftävlingen HRF
Stockholm Open på Väddö Golfbana lördagen
den 17 juni 2006.Alla medlemmar i Hörselskadades
Riksförbund (HRF) är välkomna att delta i
detta högst inofficiella SM för hörselskadade.
Deltagarantalet är begränsat till 30 personer.
Anmälan med namn, adress, tel nr, e-postadress,
golf-ID och handicap, insändes via brev till HRF
Stockholm Open, Box 20 113, 104 60 Stockholm
eller e-post till kansli@hrfstockholm.se senast
den 24 maj 2006.
(se även www.hrf-uppsala.com/Utanför Uppsala)
Textat på Stockholms stadsteater
(www.stadsteatern.stockholm.se) :
Tolvskillingsoperan
2/5 kl 18:00
En midsommarnattsdröm
24/8 kl 19:00, 3/9 kl 18:00; 21/9 kl 19:00, 18/10
kl 19:00, 14/11 kl 19:00 och 5/12 kl 19:00
Jösses flickor - återkomsten
29/4 kl 12:30, 10/5 kl 18:30, 23/5 kl 18:00,
6/6 kl 18:00
jobb på en förskola i Luthagen som stöd till ett
dövt barn.
1993-94 gick Eva specialpedagogisk utbildning
och har sedan 1995 arbetat med barn med behov
av särskilt stöd.
I början av 2000-talet räckte inte krafterna till
och sedan dess gäller sjukskrivning tills vidare.
Eva bor centralt i stan med katten Greta, 17 år.
Katten Hans har tyvärr gått bort. På fritiden läser
hon böcker och löser korsord.
Som hörselskadad har Eva Back följt utvecklingen
i HRF i alla år. Hon säger sig vara imponerad
av utvecklingen i Uppsalaföreningen och kände
att hon ville vara med. Tidningen Luren läser
hon med intresse och ger ett gott betyg.
EAE

Vad gör jag om hörapparaten plötsligt går sönder?
Hörselskadade i arbetslivet har det kärvt. Det är ju faktiskt
så att de flesta av oss inte kan jobba om hörapparaten inte
fungerar. Detta utbrott kommer från en av våra medlemmar
som drabbats när jouren har stängt.
Nu är jag upprörd!
Att ha hörapparat innebär att vara beroende av
den - annars skulle jag inte ha den! Men vad händer
när den plötsligt inte fungerar längre?!
Ja, går den sönder en måndags-, onsdags- eller
fredagsmorgon, så kanske man hinner iväg till
Hörcentralen före kl 11.
Men nåde den som ”har sönder” sin apparat någon
annan tid! Det finns nämligen ingen möjlighet
att få den lagad då! Inte heller kan man få låna
en apparat tillfälligt, eftersom alla audionomer är
fullbokade! (Jag inser att den inte skulle vara specialinställd
just efter mina öron, men som förstärkare
skulle den förmodligen vara bättre än ingenting
alls!)
Då återstår bara att sjukanmäla sig, eftersom jag
inte kan klara av mitt arbete utan apparat! Ska det
vara så dålig service i Sveriges fjärde stad?
Jag inser att särskilt yrkesverksamma personer är
dagligen beroende av sina hörapparater. Ni ställs
inför särskilda svårigheter då tekniken inte fungerar.
Hörcentralen har öppet för jourservice tre förmiddagar
i veckan och det är alltid lätt att få hjälp
direkt på morgonen när vi öppnar.
2003 gjorde vi en enkätundersökning bland dem
som väntade på jouren för att vi var nyfikna på
vad våra patienter tycker om tillgängligheten till
jourservice. 10 procent svarade att jourtiderna inte
var tillräckliga och 30 procent hade önskemål om
andra öppettider.
Det var totalt 150 personer som svarade och ca
30 procent av de svarande var i yrkesverksam
ålder. Resterande var pensionärer. Vi hade troligtvis
fått ett annat utfall om fler varit yrkesverksamma.
11
Går mina glasögon sönder, kan jag vända mig
till vilken optiker som helst och få hjälp, går min
bil sönder finns försäkringar, så jag, så gott som
omedelbart, får tillgång till en ny lånebil – men
när det gäller icke-fungerande hörapparater är jag
hänvisad till summa 9 (nio) timmar i veckan fördelade
på tre morgnar på Hörcentralen!
Förmodligen försvarar man detta beslut med att
det inte är ekonomiskt försvarbart att ha tillgång
till tekniker ens vanlig kontorstid.
Men jag förlorar dyrbar arbetstid, kostar försäkringskassan
pengar, missar viktiga möten, (=
andra människor påverkas också), tvingas isolera
mig i mitt hem och kan inte prata med någon!
Varför finns det inte en ”akutmottagning för
trasiga hörapparater”?
Marit Järbel
Hörcentralens svar: Brist på resurser tyvärr
Det som hindrar verksamheten att utöka tillgängligheten
för jourservice är resurserna. Som
du säkert vet har vi lång väntetid till ett första besök
på Hörcentralen. Det är nu 5-6 månaders väntetid
för patienter som ej har särskilda förtursbehov.
Sedan november 2005 har vårdgarantin införts
och Hörcentralen behöver därför koncentrera resurserna
för att minska väntetiden till tre månader.
I det läget kan jag tyvärr ej utöka tillgängligheten
för jourservice med befintliga resurser. Resursfrågan
behöver då lyftas i ett vidare perspektiv
och jämföras med andra vårdbehov och prioriteringar.
AnnCharlotte Johansson
enhetschef Hörcentralen

Ny ordförande vid årsmötet 2006
Årets årsmöte hölls i för oss helt nya lokaler,
nämligen den vackra församlingsgården till
Sävja kyrka. Ett 30-tal ledamöter hade hittat
dit liksom en textilkonstnär, som berättade om
offentliga textiler.
Mötet inleddes med att Ulrika Mårtensson, arkitekt
och textilkonstnär, berättade om textilier och
god ljudmiljö utan allergiproblem. Enligt henne
drar textilier åt sig damm och håller dammet på
plats i stället för att virvla om i lokalen och irritera
allergiker.
Detta var en intressant tanke för oss hörselskadade
som hittills alltid fått offra god akustik till
förmån för allergikernas krav på frånvaro av gardiner
och mattor.
Dock är tiden knappast
mogen för att driva budskapet.
Ulrika Mårtensson lovade
i alla fall att hålla kontakten
med oss till ömsesidig
nytta.
Vid mötet avgick ordföranden,
Eva Alsén-Eklöf,
efter tre intensiva år. Hon
behövde tid även för annat
ett tag. Dock gick hon med
på att stå kvar som ordinarie
ledamot i styrelsen på
två år, på den nya plats som
valberedningen föreslog
och årsmötet beslöt om.
I praktiken byter Eva plats med Lena Hård och
tar bland annat över Luren.
Till mötessekreterare utsågs Per Mattsson medan
Lena Hård tog hand om protokollet.
Eva tog upp punkter ur verksamhetsberättelsen
och delade också ut utskrifter från kalendariet på
vår hemsida. Där har Anja Castensson mycket
utförligt fört en sorts dagbok över vad vi gjort
varje månad.
Kassören Bo Svahn, som klarat första året som
kassör med den äran, redogjorde för föreningens
ekonomi.
Föreningen hade 2005 ett underskott på 34 500
kronor, varav 4 000 beror på minskad återbetal-
12
ning från förbundet för medlemsavgifter, 7 500 kr
på mindre bidrag än väntat från kommunen och
10 000 kronor på Hörseldagen, som inte hade
budgeterats.
Dessutom har vi använt de 18 000 kronor som
vi fick till internetstudion från kommunen. Dessa
pengar hade dock bokförts redan i december 2004
och blev då ett underskott för oss 2005.
Underskottet har hämtats ur kapitalet, vilket vi
inte anser vara helt fel. Den gamla syjuntans
pengar finns i övrigt i tryggt förvar på banken.
Men för 2006 gäller stram ekonomi och sökande
efter nya intäkter.
Kjell Ewerlid drog revisionsberättelsen. Styrelsen
beviljades ansvarsfrihet.
Därefter drog Pirjo Palm
valberedningens förslag till
ny styrelse. Årsmötet beslöt
att välja Lena Hård till ordförande
samt Bo Svahn till
kassör på ett år. Till ordinarie
ledamöter i styrelsen
omvaldes Marie Nordström
på två år. Eva Alsén-Eklöf
nyvaldes på två år och Anja
Castensson nyvaldes på ett
år. Anette Nyberg Grau
(sekreterare) kvarstår i ytterligare
ett år.
Suppleanterna Marit Järbel
och Per Mattsson omvaldes
på ett år och Eva Back kom in som ny
medlem på samma tid.
Till revisor omvaldes Gunilla Rickardson och
Kjell Ewerlid med Åke Palm som ersättare.
Till ledamot av distriktsstyrelsen utsågs Kjell
Ewerlid med Eva A-E som ersättare. Vid efterföljande
konstituterande möte utsåg styrelsen Lena
Hård och Per Mattson som ombud till distriktets
årsmöte den 18 april samt i höst.
Till valberedning omvaldes Pirjo Palm och
Barbro Persson. Gunilla Eklöf nyvaldes som ersättare.

Hörselrådet 27 februari
Till årets första möte i Hörselrådet
hade Hörcentralens tekniker,
Carl-Philip Boivie, inbjudits
för att besvara frågan
om vi kan lita på att det vi hör
i våra hörapparater är allmängiltigt,
när vi till exempel testar
slingor.
Svaret blev ja, i stort sett, men
att man behöver mätinstrument
för att vara säker. Sådana kan
också användas av hörande som
vill testa en slinga.
De inställningar som görs på
Hörcentralen av våra hörapparater
är anpassade till varje
individs hörselkurva. Om man
tycker att ljudet i teleslingan
eller själva hörapparaten är för
svagt kan man ta kontakt med
Hörcentralen för att få en justering.
Det finns alltså starka skäl att
skaffa såväl enkel mätare av
slingor som mer avancerade mätare
av strömfält. HRF Uppsala
har en av den enklare typen och
funderar på att inköpa även en
fältstyrkemätare.
En sådan kommer i alla fall att
finnas på Uppsala Teknik och
Service för att användas i deras
arbete med slingor tillsammans
med oss.
En annan fråga gällde varför
Hörcentralen rekommenderar
endast Rayovac-batterier. Detta
ifrågasattes av HRF eftersom det
kan tolkas som att man inte bör
använda andra batterier.
Det är inte avsikten med rekommendationen
enligt C-P Boivie.
Däremot har man god erfarenhet
av det fabrikatet, som
fungerar bra för de flesta hörapparater.
Han lovade vidarebefordra
frågan till audionomgruppen.
Med anledning av övergången
till digital TV informerades om
att hörselskadade som använder
slinga ska välja en digitalbox
som har en analog ljudutgång
och två stycken scart-kontakter.
Hörcentralen säljer anslutningssladd
till digitalboxar.
Information från HC H
Ann-Charlotte Johansson berättade
att Aleris (f d M&M) har
haft lägre bemanning under våren
men kommer att rekrytera
mer personal. Detta innebär att
väntetiden, som för närvarande
är 5-6 månader, kan minska ytterligare.
Landstingets införande av datoriserade
journaler, som för
Hörcentralens del kommer att
ske i september, innebär en
snabbare handläggning av patienter
som kommer via audiologen.
En särskild samtalsmottagning
för anhöriga till hörselskadade
har startat. Det är psykolog Ingrid
Jonsson som ansvarar för
den. Samtalen kan ske individuellt,
i par eller med hela familjen.
Hörselpedagogens uppgifter
har tagits över av specialutbildade
audionomer. Därmed kommer
man i höst att kunna ta upp
rehabiliteringsveckorna igen.
Audiologen
Göran Linde meddelade att han
har sökt och erbjudits en tjänst
som chef för hörselvården i Södermanland.
Om det blir så ris-
13
kerar audiologen att bli kraftigt
underbemannad. En läkare är
dessutom sjukskriven. Antalet
cochlea-operationer kommer att
påverkas negativt.
Företrädare från HRF uttryckte
stor oro över denna utveckling
och hoppades att Akademiska
Sjukhusets ledning skulle agera
för att få behålla Göran Linde.
HRF-distrikt
Helena Hulth från Föräldraföreningen
berättade om problemet
med taxiskjutsar till förskola
för hörselskadade barn. Myndigheterna
anser att barnen inte har
rätt till skolskjuts eftersom de
ännu inte är skolpliktiga. För
närvarande har man ett avtal
med Uppsala Taxi men det går
ut den 30 juni.
Lena Hård

VXD-nytt
Kära medlemmar! Glad påsk på er!
Kanske blir det i efterskott, men än är det en
vecka kvar, så jag hoppas ni får detta i tid!
Snön ligger kvar i drivor utanför huset men det är
vår i luften och första tussilagon såg vi idag!
Sen sist har vi haft TSS på Wik 18-19 februari.
Och det blev riktigt lyckat med nära 40 deltagare
– även vuxendöva från Stockholm och Gävle-
borg deltog. Maten var ovanligt god och lärarna ,
vi hade tre stycken, gjorde bra ifrån sig. Ekonomiskt
gick det bra ihop, trots den låga egenavgiften.
Så det gör vi säkert om.
Besöket den 12 februari kl 14-16 på Fredsmuséet
på Uppsala slott , där var det få från
VXD-föreningen, men kanske gör vi om det. Besöket
var nämligen väldigt intressant trots det lilla
formatet på utställningen, som berörde Dag Hammarskölds
liv och gärning men även svenskt
fredsarbete i allmänhet.
Årsmötet den 22 mars var inte heller väl-
besökt, vi var bara 8. Styrelsen valdes utan
några förändringar, undertecknad är fort-
farande ordförande, Anita Wallin sekreterare,
Thomas van Stokkom kassör och Lillemor Öjdahl-Dahlkvist
studieorganisatör. Sist men inte
minst har vi ledamoten Sten Andrén som 5:e man.
Vera Holgersson hade bakat två väldigt fina
smörgåstårtor, vi åt så mycket vi orkade!
TSS-klubben
Vi har träffats fyra gånger i vår hittills och fortsätter
nu två gånger till:
19 april och 9 maj på HSO,
St Johannesg. 28, kl 17- ca 19
- som vanligt alltså! Vi har haft Karin Hedlund
som lärare två gånger hittills och hon har lovat
komma även den 9 maj, då det blir en liten avslutningsfest.
Även de som varit med länge tyckte
det var bra med en lärarledd repetition av tecknen,
som ofta har flera betydelser än man kommer
ihåg.
14
Vi kommer snart också få tillgång till nytt studiematerial.
Dels har förlaget ”Mera TSS”
gjort nya bättre versioner av de videoprogram vi
ibland arbetat med. Bland annat har de kommit ut
med nyskrivna studiehäften. Dels får vi snart ett
speciellt TSS-lexikon i bokform.
HRF och VIS har samarbetat och Dövas Riksförbund
har tagit fram bildmaterial. Mona Andersson
är projektledare.
Regionträff på Gysinge, 2-3 september
Det är VXD-föreningen i Uppsala län, som i år
ska vara värd för denna årligen återkommande
träff. Åtminstone var det var tänkt så, men det
har varit ett uppehåll under tre år innan Dalarna
förra året ordnade en träff i Leksand.
Nu är det vår tur, och vi har planerat att vara i
Gysinge, där vi varje år har haft TSS-kurs en
weekend, men nu bjuder vi med oss tre andra
VXD-föreningar, från distrikten i Dalarna, Gävleborg
och Stockholm.
Vi ordnar det här i samarbete med HSO i Uppsala.
De har i över tio år ordnat kurshelger för de
olika handikappföreningarna under augusti. De
ordnar bidrag och sköter det administrativa och
Gysinge Folkhögskola tillhandahåller mat, husrum
och möteslokaler.
Omgivningarna är intressanta med minnen från
brukets aktiva tid och den vackra Färnebofjärdens
nationalpark gränsar till brukets område
vid Dalälven. Magnifika forsar brusar intill och
man brukar se fiskgjusar kretsa runt i landskapet.
Våra medlemmar kan anmäla sig snart, när brev
med detaljerna angivna kommer. Det finns sedan
gott om tid att bestämma sig, men antalet platser
är begränsat till ca 10 för varje förening (vi är ju
fyra föreningar).
Vi vet faktiskt inte ännu hur många vi kan
vara, det beror också på hur vi kan fördela utrymmet
under de helger som vi och andra föreningar
vill vara på Gysinge. Vi gör så gott
vi kan för att alla ska få plats.
Programmet planeras bli omväxlande, med diskussioner
om TSS, prövning av nytt material,
bussutflykt till omgivningarna då vi får se lite av
Hälsinglands sydligaste jordbruksbygd med vackra
gårdar och vi stannar och fikar vid en av dessa,
som brukar ha utställningar. Där finns

även ”Centrum för byggnadsvård” som blir ett av
målen.
Själva Gysinge bjuder ju på en hel del sevärdheter
och vi går runt med guide som berättar om
brukets hus och arbetsliv.
Där finns även en ny utställning om Färnebofjärdens
Nationalpark , kallat ”Naturrum”. Den är
mycket vacker, men har brister i tillgänglighet,
hörselskadade klagar på bristande slinga och synskadade
har svårt att orientera sig därinne.
Men vi hoppas de bättrar sig!
Er ordförande Gustaf
Bilder från förra årets TSS-kurs i Gysinge. Trycket blir inte bra för bilder i denna tidning men på översta
bilden syns i alla fall Thomas, Margrete och Gustaf. Nedersta bilden visar naturens skönhet sedd från
huvudbyggnaden.
15

B-föreningsbrev
HRF, Hörselskadades förening
i Uppsala
S:t Johannesgatan 28, ing. B
752 33 UPPSALA
Handikappföreningarnas samarbetsorgan
Öppet: 8.30-15.30 månd-torsd
8.30-15.00 fred
Telefon: 018-56 09 00
Texttelefon: 018-56 09 02
Jourtider:
måndag, onsdag och fredag
kl. 08.00 - 11.00
Tidsbeställning :
måndag-fredag 08.00-11.00
Telefon 018-611 67 10
Texttelefon: 018-51 00 96
Fax: 018-51 00 63
E-post: hoercentralen.1@lul.se
Vid tolkbeställning
Telefon: 018-611 67 34
Texttelefon: 018-55 62 00
Fax: 018-55 62 08
E-post: tolkcentralen.1@lul.se
HSO
Hörcentralen
Tolkcentralen
Fax: 018-56 09 01
Besöksadress:
S:t Johannesgatan 28, ing. B
752 33 UPPSALA
16
Besöksadress:
Kungsgärdet, Villavägen 2
Postadress:
Hörcentralen
Box 260 74
750 26 UPPSALA
Besöksadress:
Kungsgärdet
S:t Johannesgatan 28, ing. J
750 26 UPPSALA