Mål 1 Norra Norrland - Norrbottens läns landsting
Mål 1 Norra Norrland - Norrbottens läns landsting
Mål 1 Norra Norrland - Norrbottens läns landsting
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Reviderad 2004 - 09-17<br />
SPD - Samlat Program Dokument<br />
<strong>Mål</strong> 1 <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong><br />
2000-2006<br />
www.mal1.nu
Innehåll<br />
1. Beskrivning och analys av rådande förhållanden ..............................................................3<br />
Läge och geografi.........................................................................................................3<br />
Näringslivets förutsättningar........................................................................................4<br />
Utbildning och forskning .......................................................................................... 17<br />
Kommunikationer...................................................................................................... 19<br />
Omvärld och marknad............................................................................................... 22<br />
Miljösituationen i regionen ....................................................................................... 23<br />
Kultur, kulturmiljö och kulturarv ............................................................................. 28<br />
Samiskt näringsliv ..................................................................................................... 28<br />
Slutsatser och sammanfattning ................................................................................. 30<br />
Erfarenheter av innevarande programperiod ........................................................... 33<br />
2. Strategi och prioriteringar................................................................................................. 38<br />
Vision, mål och strategier.......................................................................................... 41<br />
Hållbar utveckling ..................................................................................................... 43<br />
Jämställdhet................................................................................................................ 44<br />
Slutsatser för programförslagets inriktning.............................................................. 45<br />
Val av insatsområden ................................................................................................ 45<br />
Kvantifierade mål och indikatorer............................................................................ 52<br />
Genomförande av programmet................................................................................. 56<br />
De stora företagens roll ............................................................................................. 58<br />
3. Integrering av ex-ante utvärdering................................................................................... 59<br />
4. Utkast till åtgärder............................................................................................................. 61<br />
Insatsområde 1. Utveckling av infrastrukturen........................................................ 61<br />
Insatsområde 2. Näringslivsutveckling .................................................................... 65<br />
Insatsområde 3. Kompetensutveckling och sysselsättning..................................... 68<br />
Insatsområde 4. Landsbygdsutveckling................................................................... 77<br />
Insatsområde 5. Natur, kultur och livsmiljö............................................................. 91<br />
Insatsområde 6. Samiskt program ............................................................................ 93<br />
Insatsområde 7. Tekniskt stöd .................................................................................. 97<br />
5. Finansiering....................................................................................................................... 99<br />
6. Additionalitet................................................................................................................... 103<br />
7. Partnerskap ...................................................................................................................... 107<br />
8. Riktlinjer för programmets genomförande.................................................................... 108<br />
9. Övervakningskommitté .................................................................................................. 118<br />
10. Åtgärder för att informera om SPDn. .......................................................................... 120<br />
2
1. Beskrivning och analys av rådande förhållanden<br />
Läge och geografi<br />
<strong>Mål</strong> 1-regionen <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> omfattar 29 kommuner i <strong>Norrbottens</strong> och<br />
Västerbottens län i norra Sverige. Ytan uppgår till 165 000 kvadratkilometer,<br />
vilket motsvarar närmare 40 procent av Sveriges och 5 procent av EU:s<br />
yta. Regionen är därmed EU:s absolut största NUTS II-region – lika stor<br />
som t.ex. Österrike, Nederländerna och Danmark tillsammans. Här finns<br />
expansiva tätorter, samtidigt som området har mer glesbygd och landsbygd<br />
än de flesta andra regioner.<br />
Invånarantalet uppgår till drygt 3 invånare per kvadratkilometer och mål 1regionen<br />
är därmed en av de mest glesbefolkade regioner inom hela EU. I<br />
Sverige som helhet är motsvarande tal 21, medan genomsnittet för EU är<br />
cirka 116 invånare per kvadratkilometer.<br />
Regionen är ensam i Sverige om att direkt gränsa mot två andra länder, Norge<br />
i väster och Finland i öster. <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> är en del av Barents-regionen<br />
där även de nordligaste delarna av Norge och Finland samt nordvästra delarna<br />
av Ryssland ingår. Det gränsregionala samarbetet är väl utvecklat och<br />
möjligheterna är mycket goda att utveckla detta ytterligare.<br />
Polcirkeln passerar genom området och det geografiska läget innebär att<br />
klimatet är strängt och årstidernas växlingar är tydliga. Vintrarna är kalla<br />
och mörka, sommarmånaderna å andra sidan, bjuder på ljus dygnet runt.<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> rymmer alla landskapstyper, från fjällandskapet i väster<br />
över de stora skogs- och myrvidderna i inlandet till den flikiga kustslätten<br />
med den örika skärgården i öster. Ett viktigt inslag i landskapet är de stora<br />
älvar som rinner från fjällen ner till Bottenviken. Några av dem är Västeuropas<br />
största outbyggda älvar, medan andra är stora producenter av elektrisk<br />
energi med några av Europas största vattenkraftverk.<br />
Drygt 30 procent av ytan består av fjäll och 40 procent av skogsmark. Denna<br />
miljö har ett rikt kulturellt och historiskt förflutet och är en unik tillgång<br />
för framtiden. Inlandet har en mångfald av attraktiva miljöer för besöksnäring<br />
och friluftsliv. Här finns också stora råvarutillgångar och därmed en<br />
viktig potential för vidareförädling. Kusten med städernas rika utbud och<br />
den vackra skärgården skiljer sig markant från den stillhet som råder i regionens<br />
glest befolkade inre delar.<br />
Mångfalden och kontrasterna är i sig en tillgång, men den stora ytan och det<br />
perifera läget i förhållande till viktiga marknader innebär också problem för<br />
näringsliv och befolkning.<br />
3
Näringslivets förutsättningar<br />
Befolkning<br />
I regionen bor cirka 518 000 personer, vilket motsvarar 6 procent av Sveriges<br />
och 0,1 procent av EU:s sammanlagda befolkning. Inlandsdelen hade i<br />
början av år 1999 cirka 185 000 och kustdelen cirka 333 000 invånare. Större<br />
delen av befolkningen är koncentrerad till tätorter och städer.<br />
Regionens folkmängd har sedan 1970 ökat med närmare 30 000 invånare,<br />
dock med betydande inomregionala skillnader, där inlandet minskat kraftigt.<br />
Sedan år 1994 har befolkningen i <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> minskat med sammanlagt<br />
cirka 9 150 personer.<br />
I samtliga kommuner, utom två, minskade befolkningen under perioden<br />
1994-98. I nio kommuner, samtliga i inlandet, minskade befolkningen med<br />
mer än fem procent. Bland de allra mest utsatta finner vi Norsjö, Arvidsjaur<br />
och Överkalix. Även i kustlandet fanns kommuner med betydande befolkningsminskning,<br />
såsom Robertsfors och Boden. Det var endast universitetsstäderna<br />
Luleå och Umeå som hade en befolkningsökning under dessa år.<br />
Under det senaste året har dock befolkningen minskat även i Luleå kommun.<br />
De allt färre boende i inlandet uppvisar en relativt hög medelålder med avsevärt<br />
fler män än kvinnor i de yrkesverksamma åldrarna, jämfört med kusten<br />
och resten av Sverige. Födelsenettot har sjunkit dramatiskt under de senaste<br />
åren och tillsammans med ett negativt flyttningsnetto innebär det stora<br />
problem. Och med hänsyn tagen till vilka som flyttar blir bilden än mer negativ.<br />
I den viktiga åldersgruppen 18-24 år uppvisas ett mycket negativt<br />
flyttningsnetto i inlandet och då särskilt bland kvinnorna. In flyttar återvändande<br />
pensionärer och resultatet blir en allt mer ogynnsam åldersstruktur<br />
och könsbalans.<br />
I <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong>s kommuner är andelen kvinnor i åldersgruppen 20-44 år<br />
mindre än 50 procent och t.o.m. mindre än 46 procent i en handfull kommuner.<br />
Kvinnoandelen är regelmässigt lägre i inlandet än i kustlandets större<br />
centra. Gemensamt för samtliga kommuner utom två (Bjurholm och Umeå)<br />
är att det sammanlagda antalet barn och ungdomar minskat under perioden.<br />
I kusten är befolkningsstrukturen jämnare. Invånarantalet har ökat med över<br />
58 000 invånare sedan 1970. Medelåldern är nationellt sett låg och könsfördelningen<br />
jämn. Såväl födelsenettot som flyttningsnettot är positivt.<br />
Umeås och Luleås jämförelsevis mycket positiva utveckling, får starkt genomslag<br />
i statistiken. I vissa av kustkommunerna är befolknings-situationen<br />
inte lika gynnsam och inom vissa områden i nivå med inlands-kommunerna.<br />
De expanderande residensstäderna har stor betydelse för områdets utveckling<br />
och tätorterna har blivit allt större. Under senare år har dock detta förhållande<br />
gällt allt färre tätorter.<br />
Nettoflyttningen, d v s skillnaden mellan in- och utflyttning, framstår som<br />
dramatisk i en handfull kommuner, särskilt om man summerar nettot över<br />
4
ett antal år. I Gällivare, Dorotea, Kiruna och Norsjö motsvarar nettoutflyttningen<br />
under perioden mer än en av 20 invånare. Det finns emellertid<br />
också några kommuner där nettoflyttningen är ganska balanserad. Det gäller<br />
nästan enbart kommuner vid kusten.<br />
Undersökningar av flyttarnas verksamhet ett år efter flyttningen visar att<br />
mindre än hälften börjar ett nytt arbete, oavsett varifrån eller vart de flyttar.<br />
Inflyttningen till kustlandet är till stor del förknippad med studier. Flyttningen<br />
till inlandet är till lika delar förknippad med ett nytt arbete som till<br />
exempelvis arbetslöshet.<br />
Den största nettoförlusten för inlandet gäller personer som flyttar från ett<br />
tidigare arbete till ett nytt arbete. Det betyder i klartext att möjligheterna att<br />
göra en yrkeskarriär genom att flytta från inlandet är större än att flytta till<br />
en fortsatt yrkeskarriär i inlandet. Stora nettoförluster uppvisar inlandet naturligt<br />
nog också när det gäller att flytta från lägre till högre studier. Flera<br />
undersökningar tyder emellertid på att utbildning och nytt arbete inte längre<br />
är de enda flyttorsakerna. Allt fler söker en annan livsstil än vad glesbygden<br />
och de mindre tätorterna kan erbjuda.<br />
I kustlandet är balansen mellan in- och utflyttning betydligt bättre. Kustlandet<br />
är nettovinnare när det gäller flyttning till studier. Men förlorar emellertid<br />
relativt många flyttare till arbete, oavsett om det gäller en fortsatt yrkeskarriär<br />
eller ett första arbete efter högre studier. Det är således tydligt att<br />
kustlandets lokala arbetsmarknader inte förmår att ge sysselsättning åt den<br />
nyligen utbildade arbetskraften.<br />
För att motverka de senaste årens negativa trend och uppnå en mer balanserad<br />
befolkningsutveckling måste inflyttningen öka framförallt i inlandet.<br />
Regionen måste också för sin utveckling eftersträva en väl sammansatt befolkningsstruktur<br />
vad gäller ålder, kön, utbildning, yrkes-erfarenhet och<br />
kulturell bakgrund. Det ställer bland annat krav på olika insatser i olika delar<br />
av regionen. Det innebär också att resurser för utbildning och annan strategisk<br />
samhällsservice m.m., måste göras tillgängligt så brett som möjligt<br />
över hela regionens yta, liksom att åtgärder vidtas för att sprida nyttoeffekterna<br />
från satsningar i Umeå- och Luleå-området till regionens övriga delar.<br />
Arbetsmarknad<br />
Den stora befolkningsminskningen med bl.a. mycket låga födelsetal och<br />
utflyttning leder till att arbetskraften minskar. Denna utveckling har uppmärksammats<br />
på europeisk nivå, där man räknar med att antalet västeuropéer<br />
kommer att ha minskat med 100 miljoner år 2050. Denna betydande befolkningsminskning<br />
riskerar att bidra till ökade spänningar mellan olika<br />
generationer och även mellan regioner i konkurrens om den arbetsföra befolkningen.<br />
I regionen finns cirka 35 000 arbetsställen. Omkring tre fjärdedelar av samtliga<br />
arbetsställen, inklusive jord- och skogsbruk, saknar anställda och företagaren<br />
är den ende som arbetar i företaget. Merparten, 69 procent av samt-<br />
5
liga arbetsställen är verksamma i tjänstesektorn, riksgenomsnittet är 71 procent.<br />
Regionen har en större andel arbetsställen inom jord- eller skogsbruk<br />
än medeltalet för riket.<br />
Tabell 1. Antal förvärvsarbetande 1997 i <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> samt procentuell förändring<br />
sedan 1990 och 1995 (20-64 år).<br />
Näringsgren (SNI92) Antal 1990-97 1995-97<br />
1997 % %<br />
Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske 5 052 -44 -4<br />
Utvinning av mineral, tillverkningsindustri 36343 -14 -1<br />
Energi- och vattenförsörjning 2 546 -16 -2<br />
Byggindustri 13 011 -32 -10<br />
Handel, transport, kommunikation 34 428 -18 -3<br />
Personliga och kulturella tjänster 13 411 2 0<br />
Företagstjänster, kreditinstitut, fastighet 18 022 -11 5<br />
Myndigheter, försvar; internationella org. 13 382 -13 -3<br />
Forskning o utveckling; utbildning 21 794 -3 0<br />
Hälso- och sjukvård, socialtjänst 48 063 -14 -8<br />
Näringsgren okänd 3 091<br />
Total sysselsättning <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> 209 143 -15 -3<br />
Riket totalt<br />
Källa: SCB<br />
3 688 492 -12 -1<br />
I <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> uppgick år 1997 antalet förvärvsarbetande till 209 000<br />
personer jämfört med 247 000 år 1990 (20-64 år). Det betyder 38 000 eller<br />
15 procent färre arbetstillfällen. Den totala arbetskraften uppgick 1995 till<br />
303 000 personer. Med tanke på den befolkningsminskning som sker och<br />
regionens befolkningsstruktur förväntas en minskning av arbetskraften med<br />
13 000 till periodens slut. Knappt fyra procent av samtliga sysselsatta driver<br />
eget företag, vilket är den lägsta andelen i landet. I ungefär hälften av kommunerna<br />
ökade nyföretagandet från 1994 till 1998, medan det minskade i<br />
nästan lika många kommer. Det är påfallande många kommuner i inlandet<br />
som uppvisar en högre nyetableringsfrekvens än i kustlandet. Inom hela<br />
regionen startas omkring 6 400 företag varje år, vilket innebär ett genomsnitt<br />
på cirka 1,25 nya företag per 100 invånare. Även om allt fler kvinnor<br />
väljer att starta eget företag är andelen kvinnliga företagare relativt låg.<br />
Andelen sysselsatta inom s k IT-relaterade näringar är endast hälften jämfört<br />
med riket. Det är strategiskt viktigt att öka den andelen eftersom den<br />
delen av ekonomin visar en mycket stark tillväxt. I regionen arbetar cirka<br />
åtta procent av de förvärvsarbetande inom turismberoende branscher, vilket<br />
motsvarar riksgenomsnittet.<br />
Under åren 1995-1997 har bara en näringsgren i regionen, de s k företagstjänsterna,<br />
ökat antalet sysselsatta (Tabell 1.). Ökningstakten var dock<br />
mindre än hälften av riksgenomsnittet. Sysselsättningstillväxten inom företagstjänsterna<br />
var ojämnt fördelad inom regionen – i närmare hälften av<br />
inlandskommunerna minskade företagstjänsterna. I två av inlandskommunerna<br />
var minskningen 15 procent (Norsjö och Arvidsjaur). Detta<br />
belyser ytterligare de skilda förutsättningar som präglar mål 1-regionen.<br />
6
Andelen sysselsatta i privat service varierar betydligt mellan kommunerna,<br />
från endast cirka 20 procent (Vindeln, Dorotea, Robertsfors) till nästan 40<br />
procent (Arjeplog, Vilhelmina, Luleå). Det är bara dessa tre sistnämnda<br />
kommuner som överstiger riksgenomsnittet. Inom de allra flesta delbranscher<br />
inom privata tjänster har få kommuner en sysselsättningsutvecklingen<br />
som är bättre än riksgenomsnittet. De flesta kommuner i <strong>Norra</strong><br />
<strong>Norrland</strong> har således svårigheter att nå upp till den nationella tillväxttakten<br />
vad gäller viktiga branscher inom privat service. Detta ger en indikation om<br />
att det behövs särskilt mycket utvecklingsresurser inom detta område.<br />
Endast Umeåområdet har behållit sysselsättningen på samma nivå som i<br />
mitten av 1980-talet. Slutsatsen är att arbetsmarknaden inte är tillräckligt<br />
stabil i någon del av regionen, och att inlandskommunerna är särskilt utsatta.<br />
Enligt AMS senaste prognos kommer 60-70 procent av de nya arbetstillfällena<br />
att tillfalla storstadsregionerna och universitetsstäderna, medan<br />
skogslänen endast beräknas få 10 procent av de nya jobben.<br />
Arbetsmarknaden är i hög utsträckning könsuppdelad. Drygt hälften av<br />
kvinnorna i regionen arbetar med utbildning, omsorg eller hälso- och sjukvård.<br />
Andelen offentligt anställda är betydligt större i <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> jämfört<br />
med riket, för kvinnor cirka 11 procentenheter och för män omkring 8<br />
procentenheter högre. Att så stor andel av kvinnorna är offentligt anställda<br />
gör naturligtvis arbetsmarknaden för kvinnor synnerligen känslig för neddragningar<br />
inom den offentliga sektorn, och då särskilt den primärkommunala.<br />
Männen i regionen är i hög grad sysselsatta i tillverkningsindustrin. Jämfört<br />
med riket är andelen förvärvsarbetande män inom tillverkningsindustrin lika<br />
hög, samtidigt som andelen sysselsatta i den offentliga sektorn är högre än<br />
för riket. I regionen finns flera statliga myndigheter, exempelvis försvarsmakten,<br />
med förhållandevis många män sysselsatta. Försvarsmakten står<br />
inför en omfattande nedskärning och omstrukturering av verksamheten, vilket<br />
kommer att påverka sysselsättningen i kommuner med många försvarsanställda.<br />
Förvärvsfrekvensen, d v s andelen förvärvsarbetande i förhållande till befolkningen<br />
15-64 år, har i hela landet sjunkit dramatiskt i takt med att arbetslösheten<br />
stigit under 1990-talet. I <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> var år 1996 förvärvsfrekvenserna<br />
63 procent för kvinnor och 65 procent för män, vilket understeg<br />
riksgenomsnitten, men översteg genomsnitten i EU. Andelen förvärvsarbetande<br />
varierar mycket kraftigt inom regionen och endast två kommuner,<br />
Umeå och Vännäs, hade en högre eller lika hög förvärvs-frekvens som i<br />
riket i genomsnitt. Under förutsättning att det nationella målet att andelen<br />
sysselsatta skall öka till 80% år 2004 kommer att uppnås, beräknas motsvarande<br />
nivå för regionen att ligga på 75 %.<br />
Förvärvsfrekvensen för kvinnorna var endast 50 procent i EU. Kvinnornas<br />
arbetskraftsdeltagande varierar dock mycket mellan EU-länderna beroende<br />
på hur samhällsarbetet är organiserat. Trots att skillnaden mellan kvinnors<br />
och mäns förvärvsfrekvens är liten i regionen är arbetsmarknaden som<br />
7
nämnts starkt könsuppdelad. Kvinnor arbetar deltid i högre utsträckning än<br />
män. En förklaring till detta är att kvinnor för närvarande i större utsträckning<br />
har huvudansvaret för hemarbetet. Procentuellt sett innehar män betydligt<br />
fler chefstjänster och ledarpositioner än kvinnor inom såväl offentlig<br />
som privat sektor.<br />
Under andra kvartalet 1999 var totalt 19 300 personer arbetssökande och<br />
öppet arbetslösa i <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong>, vilket motsvarar sex procent av regionens<br />
befolkning i åldern 16-64 år. Det innebär en minskning med cirka 1 200<br />
personer jämfört med samma tidpunkt föregående år. Den öppna arbetslösheten<br />
bland männen är fortfarande högre än bland kvinnorna. Många<br />
kvinnor återfinns dock bland de deltidsarbetslösa och fler kvinnor än män<br />
deltar i utbildningsinsatser, t.ex. Kunskapslyftet. Denna arbetskraftsreserv, i<br />
form av regionens många arbetssökande, är en mycket stor tillväxtpotential<br />
för regionen och riket i sin helhet.<br />
Bland de nordligaste kommunerna i regionen har nästan ingen kommun<br />
lägre arbetslöshet än tio procent (1998). Där finns också de kommuner som<br />
har landets högsta arbetslöshetstal med f n över 20 procent. Det bör observeras<br />
att den höga arbetslösheten i stora delar av regionen består trots att det<br />
varje år sker en betydande nettoutflyttning av personer i arbetsför ålder.<br />
Under förutsättning att det nationella målet om en öppen arbetslöshet på 4%<br />
år 2004 kommer att uppnås beräknas motsvarande nivå för regionen att ligga<br />
på 5 %.<br />
Enligt många bedömare kommer det att inom några år råda en betydande<br />
brist på arbetskraft inom vård- och omsorgssektorn 1 samt inom utbildningsområdet.<br />
Anledningarna är främst det ökade antalet äldre och det ökade<br />
antalet pensionsavgångar bland de anställda inom vården. Bristen är redan<br />
nu ett faktum på många platser i <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong>, särskilt i inlandet.<br />
Kombinationen arbetslöshet och arbetskraftsbrist är därmed en realitet.<br />
Inkomsterna i <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> står sig förhållandevis väl vid en jämförelse<br />
med landet i övrigt. Den genomsnittliga disponibla inkomsten per invånare<br />
var något lägre i <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> jämfört med riksgenomsnittet år 1996. I<br />
regionen har män betydligt högre genomsnittlig förvärvsinkomst än kvinnor.<br />
Kvinnornas förvärvsinkomst uppgick till 73 procent av männens år<br />
1996, riksgenomsnittet var 70 procent.<br />
Studier av flödena på arbetsmarknaden (bl.a. Nordregio, ex-ante) visar att<br />
på alla arbetsmarknader är det den lokala omsättningen av arbetskraft som<br />
betyder mest för utvecklingen på arbetsmarknaden. Rekryteringen av arbetskraft<br />
till företag och offentlig sektor måste till allra största delen ske<br />
från arbetskraft som redan befinner sig på platsen. Det understryker behovet<br />
av att åstadkomma en utbildning av den lokala arbetskraften som motsvarar<br />
efterfrågan. En annan viktig slutsats är att omflyttningarna endast till en<br />
mindre del speglar aktuella förändringar på de lokala arbetsmarknaderna.<br />
Lika lite som en stark minskning av antalet arbetstillfällen leder till en ökad<br />
1 Bl.a. betänkande från Vårdkommissionen, Ds 1999:44.<br />
8
nettoutflyttning innebär en ökning av antalet sysselsatta vare sig omedelbart<br />
eller på några års sikt en ökad nettoinflyttning.<br />
Utifrån den aktuella svenska diskussionen om så kallade flaskhalsar och<br />
rekryteringsproblem på arbetsmarknaden, finns anledning att särskilt uppmärksamma<br />
den växande spänningen mellan de nya kompetenskraven på<br />
arbetsmarknaden och arbetskraftens befintliga kompetens. Att överbrygga<br />
den klyftan har avgörande betydelse för kvinnors och mäns möjligheter<br />
både till att få ett jobb och till att behålla dem.<br />
Ekonomi<br />
Skogen, vattenkraften och malmen har lagt grunden för näringslivet i <strong>Norra</strong><br />
<strong>Norrland</strong> och har också varit en förutsättning för den svenska industriella<br />
utvecklingen under 1900-talet. Nu pågår en generell strukturomvandling av<br />
näringslivet mot mer kretslopps- och kunskapsbaserad produktion. Strukturomvandlingen<br />
berör alla näringsgrenar.<br />
Det totala värdet av regionens produktion av varor och tjänster, d.v.s bruttoregionprodukten<br />
(BRP), uppgick år 1996 till 96 miljarder kronor, motsvarande<br />
5,6 procent av den samlade svenska produktionen. Regionen har en<br />
högre andel bruttovinster än riket i genomsnitt. Den samlade produktiviteten<br />
var år 1996 i nivå med riksgenomsnittet, trots hög arbetslöshet. Det sammanhänger<br />
till stor del med den lönsamma och effektiva råvarubaserade<br />
industrin. Det finns exempel på regioner med annan produktionsstruktur<br />
som har låg BRP, men också låg arbetslöshet. En slutsats är att tillväxt inte<br />
nödvändigtvis leder till ökad sysselsättning. BRP i relation till befolkningens<br />
storlek understeg däremot motsvarande tal för hela landet och även genomsnittet<br />
i EU.<br />
Arbetsmarknadsregionerna vid kusten svarade tillsammans för tre fjärdedelar<br />
av BRP i <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong>. Produktions- och sysselsättningsstrukturen<br />
skiljer sig väsentligt mellan de olika arbetsmarknadsregionerna, vilket innebär<br />
att produktionsförutsättningar och behov av åtgärder är mycket olika i<br />
de olika delarna av mål 1-regionen.<br />
9
Tabell 2 BRP i mål 1-regionens lokala arbetsmarknadsregioner 1996.<br />
Arbetsmarknadsregion BRP, miljarder<br />
ECU PPS 2<br />
10<br />
BRP<br />
per capita<br />
ECU PPS<br />
Index per capita<br />
EU15=100<br />
Storuman 0,1 17 165 95<br />
Sorsele 0,0 12 158 67<br />
Vilhelmina/Dorotea/Åsele 0,2 13 248 73<br />
Umeåregionen 2,3 16 925 93<br />
Lycksele/Malå 0,3 14 531 80<br />
Skellefteå/Norsjö 1,3 16 205 89<br />
Arvidsjaur 0,1 13 333 73<br />
Arjeplog 0,1 16 009 88<br />
Jokkmokk 0,3 41 656 229<br />
Överkalix 0,1 11 090 61<br />
Kalix 0,2 12 931 71<br />
Övertorneå 0,1 11 334 62<br />
Pajala 0,1 10 505 58<br />
Gällivare 0,4 17 383 96<br />
Luleå/Fyrkanten 2,7 17 876 98<br />
Haparanda 0,1 10 844 60<br />
Kiruna 0,5 19 889 110<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> 8,8 16 800 93<br />
Sverige 155,9 17 631 97<br />
EU 15 6 764,9 18 154 100<br />
Källa: SCB regionalräkenskaper och Eurostat årsbok 1997.<br />
Sveriges BNP per capita har under 1990-talet ökat långsammare än övriga<br />
länders och understiger EU:s genomsnitt. Bland de femton EU-länderna<br />
hade år 1996 endast Finland och de sydeuropeiska länderna Spanien, Portugal<br />
och Grekland lägre BNP än Sverige.<br />
Regionens BRP består till en större del av produktion inom de areella näringarna,<br />
råvarubaserad industri samt offentliga tjänster än i riket i genomsnitt,<br />
även om skillnaderna inom regionen är betydande. I jämförelse med<br />
EU:s medeltal hade <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> och även riket i genomsnitt en större<br />
andel av BRP och sysselsättningen inom sektorer som producerar offentliga<br />
tjänster, medan EU:s produktion bestod till en större del av marknadstjänster.<br />
En förklaring till skillnaden är att den offentliga sektorn har en annan<br />
roll i Sverige än i många andra EU-länder, där exempelvis en del av vården<br />
och omsorgen i större utsträckning sköts inom familjen eller av privata entreprenörer.<br />
En kritik mot BNP-måttet är bl.a. att den offentliga sektorns produktion endast<br />
värderas efter de löner som betalas till de anställda, medan den marknadsutsatta<br />
delen av ekonomin värderas såväl utifrån de anställdas löner<br />
som kapitalägarnas avkastning. Det betyder att regioner med förhållandevis<br />
stor andel sysselsatta i offentlig verksamhet därmed redovisar en lägre BRP<br />
per capita, jämfört med om sysselsättningen funnits i exempelvis kapitalintensiv<br />
och lönsam industri. BRP är inget mått på regional välfärd eller regionala<br />
inkomster. Befolkningsstrukturen påverkar också BRP per capita.<br />
Regioner med förhållandevis stor andel av befolkningen utanför den ordina-<br />
2 Löpande köpkraftspariteter.
ie arbetsmarknaden – arbetslösa, studerande, barn och pensionärer – får en<br />
relativt låg BRP per capita.<br />
Näringslivsstruktur<br />
Traditionella branscher med råvarubaserad produktion som skog, trä samt<br />
gruvor svarar fortfarande för en betydande del av sysselsättningen i regionen.<br />
Exportberoendet är starkt. I dag finns en stor del av de industrisysselsatta<br />
i branscher som sysselsättningsmässigt inte förväntas växa. Basindustrins<br />
förädlingsvärden har goda förutsättningar att öka i framtiden men med<br />
allt mindre personal per producerad enhet. Samtidigt förädlas råvarorna i<br />
alltför liten omfattning inom regionen. Detta medför dels att förädlingsvärdet<br />
blir lågt, dels att exportprodukterna har ett lågt värde per volymenhet.<br />
Följden blir förhållandevis höga transportkostnader och ökade nackdelar av<br />
det geografiska läget.<br />
Regionen med sina stora skogstillgångar, sitt goda forskningskunnande samt<br />
sin höga kompetens inom näringslivet har emellertid mycket goda förutsättningar<br />
för att bygga en bred verksamhet med inriktning mot nyttjande av<br />
skog och trä. Trots det intensiva skogsbruket som bedrivits under efterkrigstiden<br />
har virkesförrådet ökat i regionen. Denna utvecklingsbara norrländska<br />
skogsindustri är en mycket värdefull tillgång även i ett europeiskt perspektiv.<br />
De ökade skogstillgångarna ger också en bredare plattform för det<br />
viktiga miljöarbete som också kan förbättras med kompetenssatsningar, inte<br />
minst inom IT-området. Den gemensamma styrkan inom skog och träområdet<br />
i regionen är unik för hela landet. Detta bör bidra till fler och växande<br />
företag och därmed ökad sysselsättning. För att utjämna regionala skillnader<br />
inom regionen är inlandsskogarnas nyttjande särskilt viktiga att beakta. De<br />
utgör en viktig resurs för berörda kommuners överlevnad och utveckling.<br />
Stora delar av regionen omfattas av en malmprovins av världsklass och här<br />
finns ett av Europas största kända malmområden, Skelleftefältet och Malmfälten.<br />
Det på senare år ökade utländska intresset för prospektering i regionen,<br />
borgar för att man bedömer utsikterna för att hitta ett stort antal kommersialiseringsbara<br />
malmkroppar som utomordentligt goda. Inom malmgeologisk<br />
forskning och utbildning kan också fördjupade utbildnings- och FoUinsatser<br />
skapa utveckling i regionen.<br />
Jordbruket utgör en basresurs och har stor betydelse för sysselsättningen<br />
främst på vissa delar av landsbygden. En konkurrenskraftig livsmedelssektor<br />
bidrar till att hålla landskapet öppet och till att upprätthålla viktiga kultur-miljöer<br />
och kan genom utveckling ge nya arbetstillfällen både genom<br />
livsmedelsförädling och inom produktionsområden som t.ex. bioenergi och<br />
industrigrödor.<br />
Inom livsmedelsområdet finns bra utvecklingsresurser som spänner från<br />
jordbruksforskning och trädgårdsproduktion över närings- och hälsoforskning<br />
samt livsmedelsteknik till närings- och gourméutbildning. Denna<br />
mångfald av kompetenser måste samordnas på ett bättre sätt än vad som<br />
sker idag.<br />
11
Regionen är en stor exportör av energi, vilket avspeglar sig i de höga förädlingsvärden<br />
som redovisas för energiproducerande kommuner som t.ex.<br />
Jokkmokk. Samtidigt finns industri som förbrukar stora mängder energi.<br />
Landets energiomställning ger möjligheter, framför allt för inlandsskogsbruket,<br />
genom ökat nyttjande av förnyelsebart skogsbränsle. En satsning på<br />
olika teknikprojekt har förutsättningar att ge betydande spridningseffekter i<br />
stora delar av norra Sverige. Ett strategiskt område, som utgör en hittills<br />
alltför outvecklad potential, är den ”gröna” sektorn. Här finns möjlighet att<br />
utveckla nya arbetstillfällen inom t.ex. miljöteknik.<br />
I de framväxande kunskapsintensiva näringarna leder ökad tillväxt också till<br />
ökad sysselsättning. Det är framför allt den svaga utvecklingen inom dessa<br />
delar av ekonomin som förklarar den mycket ogynnsamma sysselsättningsutvecklingen.<br />
Det finns med andra ord ett tydligt samband mellan sysselsättningsutvecklingen<br />
i en region och hur stor andel av näringslivet som<br />
består av kunskapsintensiva näringar. Regionens låga andel av forsknings-<br />
och kunskapsintensiva näringar är ett betydande problem. En historiskt<br />
relativt sett lägre utbildningsnivå och en för liten andel<br />
forskningsverksamheter inom expansiva områden är viktiga förklaringar.<br />
Genom de unika tillgångar som regionen numera har inom utbildnings- och<br />
forskningsområdet finns emellertid på sikt goda möjligheter att utveckla ett<br />
starkt näringsliv inom ett flertal områden, t.ex. medicinsk teknik, bioteknik,<br />
rymd, livsmedel, musik, informationsteknik och naturresursutnyttjande.<br />
En av de näringar som utpekas av många till att ha störst utvecklingspotential<br />
i landet är besöksnäringen. Om Sverige hade lika stor andel av<br />
sysselsatta inom besöksnäringen som genomsnittet för övriga EU skulle det<br />
innebära 200 000 nya arbetstillfällen. I regionen har besöksnäringen likaså<br />
utpekats till att vara en av de intressantaste framtidsnäringarna och här finns<br />
en stor utvecklingspotential. Dels finns ett antal stora konkurrenskraftiga<br />
satsningar som går att utveckla ytterligare dels finns ett stort antal mindre<br />
företag som kan stärkas genom t.ex. bättre samverkan. Också en utveckling<br />
av nya turistiska produkter, t.ex. i skärgården samt jakt-, fiske- och upplevelseturism<br />
är intressant. En viktig förutsättning för att lyckas i detta arbete<br />
är ökad tillgänglighet och en utbyggd infrastruktur.<br />
Rennäringen i <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> omfattar 39 samebyar med tillsammans drygt<br />
800 företag. Det innebär att omkring 90 procent av landets renägande företag<br />
finns i regionen. Besöksnäringen med inriktning mot samisk livsstil,<br />
kultur och näring bör också kunna utvecklas så att den kan bli en viktig ekonomisk<br />
resurs. Mot bakgrund av att det finns en specifik identitet och kultur,<br />
en stark musiktradition, goda kunskaper om och en stark tradition inom design,<br />
finns också goda förutsättningar för utveckling av kultur-industri inom<br />
det samiska området. Ett ökat sambruk avseende rennäring, skogsnäring och<br />
jordbruk skulle sammantaget stärka näringarna.<br />
I en tid då kvinnors förvärvsarbete närmar sig mäns och tidsbrist är ett allt<br />
mer påtagligt fenomen, finns anledning att utveckla områden som tidigare<br />
12
skötts genom obetalt hemarbete. Oavlönat arbete kan omvandlas till tjänster<br />
och serviceföretag. Det handlar om många olika verksamheter, arbetsformer<br />
och företagsmodeller.<br />
Lantbruk<br />
Lantbruket i norra <strong>Norrland</strong> har undergått en mycket kraftig strukturrationalisering.<br />
Den har pågått ända sedan 1960-talet och takten har snarare ökat<br />
efter medlemskapet i EU. Lantbruket har ungefär samma andel av sysselsättningen<br />
inom <strong>Mål</strong> 1-området som i genomsnitt för riket i övrigt dvs<br />
knappt 3 % . För delar av landsbygden har dock lantbruket fortfarande<br />
mycket stor betydelse för sysselsättningen. Lantbruk inducerar sysselsättning<br />
både i förädlingsindustri och i servicenäringar. I några av kommunerna<br />
inom regionen har ca 40 % av sysselsättningen sin grund i lantbruket och av<br />
lantbruket inducerad sysselsättning. Lantbruksföretagen bedriver oftast både<br />
jordbruk och skogsbruk. Till varje lantbruksenhet hör i genomsnitt 65 ha<br />
skog. Ett mindre antal företag har utvecklat ytterligare verksamheter som de<br />
kombinerar med lantbruket t.ex. turism, livsmedelsförädling med lokal försäljning,<br />
träförädling eller entreprenörstjänster.<br />
För lantbruket har EU-medlemskapet inneburit behov av fortsatt strukturrationalisering<br />
för att kunna hålla jämna steg med utvecklingen på nationell<br />
nivå och den allt hårdare konkurrensen på livsmedelsmarknaden. Effekterna<br />
av CAP på jordbruket i norra Sverige varierar för olika produktionsgrenar.<br />
Spannmålsodlingen har ökat något under de senaste åren. Trenden kan<br />
komma att brytas på grund av aviserade sänkningar i stöden. Lönsamheten i<br />
spannmålsodlingen i norra Sverige är mycket beroende av stöden. Den genomsnittliga<br />
skörden ligger på 2.5-2.6 ton för vårsäden . Spannmålen används<br />
nästan uteslutande till foder. En ändring av marknadspriset har därför<br />
relativt sett mindre betydelse än för en specialiserad produktion med hög<br />
avkastning Vallodlingen har också ökat på grund av stöden till extensifiering.<br />
Totalt har den brukade arealen ökat med ca 10 % sedan medlemskapet.<br />
För animalieproduktionen är situationen mer varierande. Mjölk, som är den<br />
viktigaste produktionsgrenen inom jordbruket i regionen, har tappat något i<br />
lönsamhet. Lönsamhetsminskningen är störst för de mest perifera områdena<br />
inom regionen. Där har också nedläggningstakten blivit högst. Totalt sett<br />
har den totala produktionen kunnat bibehållas men endast en liten nedgång.<br />
Nötköttsproduktionen har trots relativt gynnsamma villkor för t.ex. am- och<br />
dikoproduktion genom CAP-stöd och miljöstöd inte utvecklats nämnvärt.<br />
Det finns ett antal orsaker varför nötköttssektorn inte utvecklas. Traditionellt<br />
bedrivs nötköttsproduktion mest i kombination med mjölkproduktion.<br />
Nötköttsproduktion är arbetsextensiv och kräver storskalighet för att ge<br />
försörjning till utövaren. Förutsättningarna för storskalig produktion missgynnas<br />
av klimatet och jordbrukets struktur inom regionen. Grisköttsproduktionen<br />
har haft stora svårigheter på grund av mycket låga priser. Läget är<br />
ännu inte stabilt och risk föreligger för fler nedläggningar. Trädgårdsproduktionen<br />
har liksom svinproduktionen svårt att få lönsamhet på en marknad<br />
med av massproduktion i andra regioner och länder hårt pressade priser.<br />
13
Anslutningen till det nationella programmet för ekologisk produktion är<br />
högre än inom nationen i övrigt. <strong>Mål</strong>et med minst 10% av arealen i ekologisk<br />
produktion år 2000 uppnåddes redan år1998.<br />
I <strong>Mål</strong> 1-programmmet för <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> ingår, liksom i det horisontella<br />
programmet för områdena utanför <strong>Mål</strong> 1, åtgärder för att förbättra jordbrukets<br />
och livsmedelsindustrins struktur, kompensationsutvecklingsåtgärder<br />
och allmänna åtgärder för att utveckla landsbygden (artikel 33). Inriktningen<br />
på dessa åtgärder kommer inom ramen för EU:s landsbygdsförordning att<br />
anpassas till de speciella förhållanden som föreligger i <strong>Mål</strong> 1- området på<br />
grund av klimat och struktur. <strong>Mål</strong>et är att bibehålla produktion så att de ramar<br />
som sattes i fördraget vid Sveriges anslutning till EU utnyttjas och att<br />
utveckla verksamhet som kan utgöra komplement till lantbruk eller ersätta<br />
den sysselsättning som går förlorad på grund av lantbrukets omstrukturering.<br />
Livsmedelsindustrin är dimensionerad för att ta hand om de råvaror som<br />
produceras inom regionen. Liksom jordbruket i övrigt måste den anpassas<br />
till förändringarna på marknaden. Förutsättningarna för att utveckla livsmedelsnäringen<br />
är goda. Inom regionen finns forskningsenheter som spänner<br />
ifrån jordbruket och trädgårdsnäringens utveckling till närings- och hälsoforskning<br />
och gourméutbildning. Genom ytterligare utvecklad samverkan<br />
mellan dessa kompetenser kan förutsättningarna för livsmedelsnäringarna<br />
förstärkas.<br />
Yrkesfiske, vattenbruk och förädling av fiskprodukter<br />
Regionens fiskenäring är småskalig, kustnära samt resurssnål och företagandet<br />
är spritt utefter kuststräckan med ibland tiotals kilometer mellan<br />
varje fiskeföretag. Ofta har varje fiskeföretag sin egen hemmahamn eller<br />
brygga där båten ligger förtöjd och där eventuell förädling bedrivs.<br />
Antalet fiskarter är begränsat. Fisket är inriktat på lax, sik, siklöja, strömming<br />
samt gädda och abborre och bedrivs i huvudsak med tre fiskemetoder.<br />
Partrålning efter siklöja där rommen svarar för det största förädlingsvärdet,<br />
fiske med fasta redskap efter lax, öring och sik samt fiske med rörliga redskap<br />
och trål efter strömming i huvudsak för fermentering (d.v.s. surströmmings-produktion).<br />
Ett litet antal fartyg (4 stycken) bedriver under vissa<br />
delar av året fiske efter torsk i egentliga Östersjön.<br />
Fångsten av siklöja och sik varierar mellan åren och mellan kustens olika<br />
delområden. För närvarande är tillgången på siklöja liten jämfört med början<br />
av 90-talet. Tillgången på strömming är god medan siken minskat något.<br />
Även laxfångsterna varierar kraftigt mellan åren. Den övergripande trenden<br />
för laxen är emellertid positiv vilket sannolikt till stor del beror på de internationella<br />
regleringar som skett i Östersjön.<br />
Antalet yrkesfiskare med licenser uppgick under 1999 till 95, med sammanlagt<br />
157 fartygstillstånd, varav 19 fartyg över 12 meters längd. Fiskeflottans<br />
14
kapacitet uppgick till 813 bruttoregisterton och med installerad motorstyrka<br />
om 13 064 kilowatt. Den totala fångsten uppgick under 1998 till 1 209 ton.<br />
I beredningsindustrin finns 53 anläggningar med ett 100-tal personer anställda.<br />
Produktionen uppskattas till ca 2500 ton per år och består av fångst<br />
från kusten, regnbåge och röding från svenskt vattenbruk samt odlad lax<br />
från Norge. Kapaciteten inom beredningsindustrin är nu väl utbyggd och<br />
möjligheten att ta tillvara både kustfiskets fångster och en del av vattenbrukets<br />
produktion är god. Omfattningen av småskalig beredning är dock liten<br />
och behöver byggas ut mot bakgrunden av den svaga lönsamheten i själva<br />
fisket.<br />
Vattenbruksnäringen i regionen är småskalig och de flesta anläggningarna<br />
är små med få anställda. Den geografiska spridningen innebär ofta sysselsättning<br />
i regionens glesbygdsområden. Produktionen under 1998 uppgår till<br />
ca 1000 ton fördelad på 675 ton regnbåge och 250 ton röding. De mindre<br />
anläggningarna odlar för en lokal marknad medan ett mindre antal av de<br />
större, produktion över 50 ton/år, säljer produkter internationellt. Vattenbruket<br />
i området är lokaliserat till kust och regleringsmagasin. Det finns 46<br />
anläggningar varav ett flertal även bedriver egen beredningsverksamhet.<br />
Antal anställda uppgår till cirka 60 personer.<br />
I Västerbottens län finns det inga fiskehamnar av traditionell karaktär. Det<br />
småskaliga fisket bedrivs från ”hamnar”, eller rättare sagt bryggor, som ägs<br />
av varje fiskeföretag och i regel endast har plats för en båt. I Norrbotten<br />
finns, förutom mindre hamnar som i Västerbotten, även 4 fiskehamnar med<br />
plats för 5 – 10 fartyg. De är belägna där fisket är mest intensivt längs kusten<br />
och förhållandevis väl utrustade för bunkring av bränsle och etc.<br />
Yrkesfiskets småskalighet är i sig en styrka genom låga kostnader och möjlighet<br />
för enskilda fiskeföretag att med förädling höja värdet av förhållandevis<br />
små fångster. Fisket är miljövänligt med bland annat låga transportkostnader.<br />
Det småskaliga fisket beskattar bestånden på ett sätt som inte i någon<br />
utsträckning skadar bestånden och de fiskarter som nyttjas håller en god<br />
kvalitet. Fisket är också ett viktigt led i att behålla en levande skärgård och<br />
en "tillsyn" av skärgårdsområdet.<br />
De små fiskehamnarna är en del av yrkesfiskets struktur. Det är i första hand<br />
inte önskvärt med större hamnar eftersom det innebär längre transporter till<br />
sjöss med större bränsleförbrukning och mer tidsåtgång som följd. Problem<br />
uppstår p.g.a. isförhållandena som vissa år förstör kajer, pirer och bryggor<br />
samt genom landhöjningen. För att hamnarna skall kunna nyttjas krävs att<br />
landhöjningen kompenseras genom muddringar.<br />
Yrkesfiskets svaghet är att verksamheten baseras på ett fåtal fiskarter som<br />
ibland blir föremål för generella restriktioner med åtföljande nedgångar i<br />
inkomsterna. Ytterligare en svaghet är att havet är istäckt med 4-5 månaders<br />
fångstbortfall, som måste kompenseras på annat sätt. Den geografiska spridningen<br />
av fiskeföretagen försvårar samverkan och gemensamt nyttjande av<br />
anläggningar. Med hänsyn till detta erfordras insatser främst för utveckling<br />
15
av enskilda företag, men även av kollektiva lösningar där sådana är möjliga.<br />
Med stöd från EU och staten bedöms det vara möjligt att investera i effektivare<br />
småskalig fiskeutrustning, beredningsutrustning, bryggor och mindre<br />
hamnar för att stärka de små företagens utveckling.<br />
Största enskilda hotet mot kustfisket utefter norrlandskusten är sälstammens<br />
kraftiga ökning, som medfört att flera fiskare överväger att sluta. Sälens<br />
skadeverkningar utefter Sveriges kust beräknas kosta cirka 40 miljoner kronor<br />
årligen. Oavsett skadeverkningarna har antalet aktiva fiskare minskat<br />
under en längre tid, varför det är mycket viktigt att förbättra förutsättningarna<br />
för kustfisket. Sedan år 1995 har antalet yrkesfiskare i regionen minskat<br />
med dryga 50 procent, från 206 stycken till 95 stycken år 1999. Antalet fartyg<br />
med tillstånd har också minskat, från 196 stycken till 157.<br />
För matfiskodlingarna har lönsamheten varierat kraftigt under 1990-talet.<br />
Från en relativt god lönsamhet under inledningen av 1990-talet sjönk lönsamheten<br />
avsevärt från 1995 till 1996. Problemen hade sin orsak i prisfall<br />
på laxfisk orsakad av en kraftigt ökad konkurrens från Norge. Efter bottennivån<br />
1996 har emellertid lönsamheten successivt förbättrats. De matfiskodlare<br />
som även bereder fisken har inte upplevt lika stora svängningar på<br />
marknaden. Dessa företag agerar som regel på den svenska hemmamarknaden.<br />
Sättfiskodlarna å sin sida uppvisar god lönsamhet under hela perioden,<br />
vilket beror på att företagen arbetar på stabilare marknader. Odlarna producerar<br />
ju för såväl matfiskodlingen som för sportfiske och utsättningar.<br />
Vattenbruket bedöms ha goda förutsättningar framför allt vad gäller odling<br />
av röding eftersom den kräver kallt och rent vatten. Tillväxten är god även<br />
vid låga temperaturer. Fortsatt avelsarbete är dock nödvändigt. Eftersom<br />
odlingarna i huvudsak kommer att lokaliseras till kraftverksmagasin och<br />
näringsfattiga sjöar blir miljöeffekterna begränsade (dessa magasin är kraftigt<br />
utarmade på närsalter varför en odlingsverksamhet t.o.m. kan ge positiva<br />
effekter). De geografiska avstånden till de större marknaderna innebär<br />
problematiskt.<br />
Utbyggnaden av kapaciteten och EU-anpassningen av beredningsindustrin<br />
har varit relativt omfattande under föregående programperiod. Fortsatta investeringar<br />
av något mindre omfattning förutses. Styrkan är att företagen nu<br />
har moderna anläggningar med möjligheter till ökad produktion. Produkterna<br />
har hög kvalitet. Röding är en relativt ny produkt med goda marknadsförutsättningar.<br />
Svagheter är begränsad närmarknad och långa avstånd till<br />
de stora marknaderna. Möjligheterna är unika produkter som inte kan<br />
produceras inom andra områden. Hotet är möjligen prispress från liknande<br />
produkter.<br />
Social infrastruktur<br />
Infrastruktur, samhällsservice och en god livsmiljö ger grunden för regionens<br />
näringsliv. Möjligheten att få ett bra liv i en god miljö lockar både<br />
kvinnor och män att flytta in och företag att etablera sig på en ort. Utbudet<br />
av service är viktiga konkurrensfaktorer. Det stora antalet lokala utveck-<br />
16
lingsgrupper på landsbygden med dess starka engagemang i utvecklingsfrågor<br />
är en styrka. Fritidssektorn har ett brett utbud och den organiserade<br />
idrottsrörelsen berör på olika sätt i stort sett hela befolkningen. Motion och<br />
idrott är viktigt ur ett folkhälsoperspektiv och utifrån idrottens förmåga att<br />
skapa stora evenemang och attrahera barn och ungdom.<br />
Den sociala miljön och god omvårdnad har stor betydelse för välbefinnande<br />
och trygghet. En god folkhälsa är en viktig grundförutsättning. Trots regionens<br />
goda livsmiljö är ohälsotalet högt i <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong>. Ohälsotalet är<br />
dessutom generellt högre bland kvinnor än bland män.<br />
Den kraftiga befolkningsminskningen i inlandet och demografisk obalans<br />
hotar genom sjunkande skatteintäkter för kommuner och <strong>landsting</strong> samhällsservicen.<br />
Neddragningar inom framför allt barnomsorg och skola kan få<br />
mycket förödande konsekvenser på många orter i inlandet. Tillsammans<br />
med en tydlig trend där kommunerna får allt fler uppgifter, utgör detta ett<br />
ökande hinder för kommunernas möjligheter att arbeta med viktiga utvecklingsfrågor<br />
och att upprätthålla en grundläggande samhälls-service. Utvecklingen<br />
har därmed ökat intresset för att finna nya organisations- och ansvarsmodeller<br />
där lokala engagemang får allt större betydelse.<br />
Den sociala ekonomin är numera ett viktigt inslag för att skapa sysselsättning,<br />
service, kulturaktiviteter, miljöåtgärder etc. Folkrörelser, studieförbund,<br />
kooperativ och byautvecklingsgrupper är exempel på viktiga aktörer<br />
i detta arbete. Den lokala kraften har i ökad omfattning blivit en viktig<br />
resurs i utvecklingsarbetet och särskilt kvinnor och ungdomar blir allt mer<br />
engagerade i detta arbete.<br />
En god livsmiljö är en förutsättning för att kvinnor och män ska vilja leva<br />
och arbeta i <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong>. Särskilt viktigt är att också kvinnor och ungdomar<br />
vill bo kvar alternativt flytta till regionen. Även om det visat sig svårt<br />
att i enkla termer beskriva orsakerna till att många kvinnor flyttar från vissa<br />
orter, går det inte att bortse ifrån att de traditionella könsrollerna kan vara en<br />
bidragande orsak.<br />
Utbildning och forskning<br />
Befolkningens och arbetskraftens kompetensnivå är en mycket viktig förutsättningen<br />
för en ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling. Utmärkande<br />
för de regioner, däribland <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong>, som haft en rätt bra produktivitetsutveckling<br />
men en relativt sämre sysselsättningsutveckling, är att näringslivet<br />
i hög grad domineras av kapitalintensiva näringar samtidigt som<br />
utbildningsnivån relativt sett är lägre än i andra delar av landet.<br />
Infrastrukturen inom utbildningsområdet är förhållandevis väl utbyggd. Regionen<br />
har tre universitet och förhållandevis god tillgång till annan utbildning.<br />
Drygt 80 procent av regionens kommuner har gymnasieskolor och den<br />
kommunala vuxenutbildningen är väl utbyggd. Dessutom finns flera folkhögskolor.<br />
De stora geografiska avstånden medför dock att utbildningar<br />
17
ändå kan vara svåra att nå. Gymnasieskolan har, tillsammans med andra<br />
aktörer, en viktig uppgift i att stimulera regionens ungdomar till fortsatt<br />
högskole- och forskarutbildning. I nästa steg är det viktigt att skapa goda<br />
förutsättningar för de högskoleutbildade att stanna kvar i regionen efter avslutad<br />
utbildning, för att därmed omsätta utbildning i en allt mer ökad aktivitet.<br />
Bland regionens invånare finns stora skillnader i utbildningsnivå. En större<br />
andel kvinnor än män har såväl gymnasieutbildning som högskoleutbildning.<br />
Betydande skillnader i utbildningsnivå finns också inom regionen.<br />
I kustkommunerna har 27 procent eftergymnasial utbildning (53 procent<br />
kvinnor och 47 procent män). I inlandskommunerna är siffran enbart 15<br />
procent (56 procent kvinnor och 44 procent män), hela 9 procentenheter<br />
lägre än för riket. I samtliga kommuner utom tre (Umeå, Luleå, Boden) är<br />
andelen med högskoleutbildning lägre än i riket som helhet. I nästan alla<br />
kommuner i inlandet handlar det om en nivå på bara hälften av rikets, både<br />
när det gäller de med kort och lång högskoleutbildning. För att motverka<br />
dessa skillnader i utbildningsnivå är det viktigt med särskilda insatser för<br />
män och då framför allt i inlandet.<br />
Inom vissa områden finns brister i kompetensen hos små och medelstora<br />
företag. En ökad kompetens inom t.ex. management och affärsmannaskap<br />
skulle bidra till ökad tillväxt. Att utnyttja internationaliseringen och internationella<br />
nätverks möjligheter till kunskapsutbyte är också en möjlighet som<br />
bättre måste utnyttjas. Nyttjandet av ny teknik, fortsatt decentralisering av<br />
högskoleutbildning till inlandet och utbyggnad av distansutbildningen ökar<br />
tillgängligheten till högre utbildning. Därmed skapas ökade förutsättningar<br />
att studera på hemorten.<br />
För en fortsatt kompetensutveckling behövs också en stark forskning för ny<br />
kunskap som utvecklar våra näringar. De forskningsmiljöer som finns utanför<br />
kustområdet måste utvecklas. De redan befintliga verksamheterna i kusten<br />
kan ses som viktiga centra, som genom sin kompetens och sitt forskarnätverk<br />
hjälper till att utveckla verksamheter i hela regionen. Den forskning<br />
som i dag bedrivs inom regionens forskningsinstitutioner är inom vissa områden<br />
på hög nationell och internationell nivå, men sannolikt måste en tydligare<br />
fokusering komma till stånd, där den utveckling som startar i olika<br />
forskningsmiljöer kommersialiseras i befintliga och nya företag. Företag<br />
verksamma inom de aktuella områdena måste attraheras i högre grad än vad<br />
som är fallet i dag.<br />
Avknoppning från de vetenskapliga miljöerna i regionen är ännu inte tillräckligt<br />
omfattande jämfört med andra forskningsmiljöer i landet. För att de<br />
moderna teknologierna ska kunna kommersialiseras krävs därutöver ökad<br />
teknikspridning och utveckling av ny infrastruktur. Redan idag finns många<br />
kontaktytor mellan forskning och utbildning å ena sidan och näringslivet å<br />
den andra. En ytterligare utveckling av dessa kontakter skulle stärka näringslivets<br />
konkurrenskraft och bidra till att göra <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> till en attraktivare<br />
etableringsregion. Utvecklingsarbetets fokus måste vara att an-<br />
18
vända de resurser och kunskaper som finns i den omfattande högre utbildningen<br />
i regionen.<br />
Utbildnings- och yrkesval måste bli mindre traditionella. Av tradition utbildar<br />
sig kvinnor inom områden som är inriktade mot vård, omsorg samt undervisning<br />
medan männen dominerar på de tekniska och naturvetenskapliga<br />
utbildningarna. Kvinnors och mäns formella och informella kompetens<br />
måste få möjligheter att komma till uttryck och tas tillvara på ett bättre<br />
sätt. På framtidens arbetsmarknad kommer analys-, kommunikations,<br />
problemlösnings- och social förmåga att efterfrågas i ökad utsträckning.<br />
Dessa färdigheter tränas upp i studier som är betydligt bredare än i de utbildningar<br />
som traditionellt har många manliga studeranden.<br />
Kommunikationer<br />
Informationsteknik<br />
De långa avstånden gör att datorkommunikation kan få en ännu större betydelse<br />
för regionens utveckling. På detta område finns såväl kompetens som<br />
infrastruktur i regionen, men en fortsatt utveckling är mycket viktig. Eftersom<br />
informationstekniken på olika sätt är central inom samtliga områden<br />
som är viktiga för tillväxten måste en utveckling inom området, såväl kompetensmässigt<br />
som tekniskt och prismässigt, anses vara ett av regionens<br />
mest strategiska utvecklingsområde.<br />
Utbyggnad av informationstekniken i glesbygden är positiv också ur miljösynpunkt.<br />
Den skapar ekonomiskt mervärde genom att ge arbeten i glesbygd<br />
och medför att miljörelaterad livskvalitet och kultur kan behållas och utvecklas<br />
i glest befolkade områden.<br />
Det råder en stark tillväxt inom de delar av näringslivet som sysslar med<br />
verksamhet som är kopplad till modern informationsteknik. Orsaken är det<br />
utomordentliga genomslag som teknikanvändningen fått inom alla samhällsområden,<br />
för såväl småföretag som de stora basindustrierna. Den explosiva<br />
utvecklingen av Internet som medium för kommunikation har också<br />
skapat helt nya villkor för näringsverksamhet, kultur, omsorg och socialt<br />
umgänge. Detta i sig skapar nya möjligheter för att producera varor och<br />
tjänster för marknader som inte fanns för bara några år sedan.<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> har en hög datortäthet och en stor andel av befolkningen har<br />
också tillgång till Internet. Drygt hälften av befolkningen hade år 1998 tillgång<br />
till dator i hemmet och drygt 60 procent hade tillgång till dator på arbetsplatsen.<br />
I jämförelse med riksgenomsnitten var datortätheten lika hög i<br />
hemmen och till och med högre på arbetsplatsen.<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> har insett informationsteknikens betydelse och bl.a. etablerat<br />
IT Norrbotten samt Tele- och datanätet – AC-Net. Det återstår att även<br />
ansluta hemmen och de små och medelstora företagen. Det är inte bara tekniken<br />
som har betydelse, även mognaden att ta till sig den nya tekniken<br />
19
måste stimuleras. Detta kan delvis avhjälpas med informations- och utbildningsinsatser.<br />
Det finns en stor potential för distansarbete, bl.a. på grund av den förhållandevis<br />
utbredda teknikanvändningen. Det finns en naturlig koppling<br />
mellan distansarbete och distansutbildning på så sätt att den som kan utbilda<br />
sig på distans sannolikt också kan arbeta på distans. Detta kan vara av särskild<br />
vikt för kvinnor som har mer begränsade möjligheter att dra nytta av<br />
en större geografisk arbetsmarknad. Bredbandsinfrastruktur som möjliggör<br />
höghastighetsöverföring krävs i allt större utsträckning. Mycket av gles- och<br />
landsbygdens framtidsmöjligheter ligger i att utveckla formerna för distansoberoende<br />
kommunikation.<br />
Transporter<br />
Det geografiska läget och de långa avstånden inom regionen ställer extra<br />
höga krav på infrastruktur och transportlösningar. Regionen har nackdelar i<br />
form av tid och kostnader för transporter av information, gods och personer.<br />
Samtidigt ger det geografiska läget i vissa avseenden fördelar, vilka i dag<br />
inte utnyttjas fullt ut. I ett globalt perspektiv har t.ex. regionen geografiska<br />
fördelar som gör fraktflygplatsen i Luleå/Kallax attraktiv för flygtrafik till<br />
Asien.<br />
Ett väl fungerande transportsystem och goda kommunikationer är en av<br />
grundförutsättningarna för att ta tillvara de potentialer som finns för tillväxt<br />
inom olika näringslivssektorer. Transportsystemet behöver utvecklas på ett<br />
långsiktigt hållbart sätt och erbjuda de tjänster som näringsliv och befolkning<br />
kräver för att tillvarata regionens utvecklingspotential.<br />
Regionens närmarknadsområden är ofta inte tillräckligt stora för att uppnå<br />
erforderlig "kritisk massa". Regionen har långt till de stora internationella<br />
avsättningsmarknaderna. Effektiva transporter har därför större betydelse i<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> jämfört med mer tätbefolkade delar av Sverige. Särskilt<br />
gäller detta kopplingarna till Norge, Finland samt till nordvästra Ryssland.<br />
För att handelsutbytet ska kunna utvecklas krävs effektiva transportsystem.<br />
Ett effektivt transportsystem minskar företagens transportkostnader. Det<br />
gäller såväl gods- som persontransporter. Leveranser skall ofta ske på<br />
mycket kort tid och anlända i rätt tid. Mot den bakgrunden blir hög transportsäkerhet<br />
av avgörande betydelse. I en region med långa avstånd till huvudmarknaderna<br />
framstår en effektiv logistik som ytterst nödvändigt. Likaså<br />
är transportstödet en mycket viktig faktor.<br />
Det är angeläget att främst de nationella stamvägarna och stomjärnvägarna<br />
integreras i det europeiska TEN-nätverket (Trans European Network). I stora<br />
delar av regionen har transportsystemen inte en tillräckligt hög kvalitet,<br />
vilket är ett hinder för tillväxt i näringslivet. Dagens transportmöjligheter<br />
för gods i regionen innebär i många fall förhöjda transportkostnader och<br />
brister i leveranssäkerhet, vilket är en konkurrensnackdel för näringslivet.<br />
Tillgänglighetsproblemen i vägnätet är påtagliga. Detta är särskilt allvarligt<br />
20
för skogsindustrin och för besöksnäringen, som utgör utpekade tillväxtsektorer.<br />
Dessa näringar drabbas i dag av väsentliga produktionsbortfall.<br />
Förbättrade pendlingsmöjligheter med kollektivtrafik förstärker arbetsmarknadsregionerna<br />
och ger möjligheter, särskilt för kvinnor, till en vidgad<br />
arbetsmarknad.<br />
Likaså är förutsättningarna för effektiva tjänsteresor begränsade beroende<br />
på litet utbud för det interna norrlandsflyget samt outvecklade tågförbindelser.<br />
De höga biljettpriserna, främst för flyg, är också en hämmande faktor då<br />
regionens geografiska läge och stora yta gör att flygkommunikationerna är<br />
mycket viktiga. Exempelvis kostar en affärsbiljett tur och retur Gällivare–<br />
Östersund 8 500 kronor, vilket kan jämföras med motsvarande biljett mellan<br />
Stuttgart och Hannover i Tyskland som kostar knappt hälften.<br />
I regionen finns tio flygplatser för reguljär trafik varav tre stycken vid kusten<br />
och sju i inlandet. Samtliga flygplatser i regionen – utom Pajala, som<br />
invigdes hösten 1999 – har flygtrafik till och från Stockholm. Antalet passagerare<br />
vid flygplatserna uppgick till över två miljoner år 1998. Flygtrafiken<br />
vid de statliga flygplatserna motsvarande en fjärdedel av hela den svenska<br />
inrikestrafiken. För att bättre tillvarata den potential som finns i tvärled,<br />
gentemot Norge, Finland och Ryssland erfordras bättre transportmöjligheter,<br />
bl.a. ett utvecklat tvärflyg.<br />
Den påbörjade Botniabanan innebär en ny kustnära järnväg som skapar dramatiskt<br />
förbättrade förutsättningar för samverkan mellan städer och regioner<br />
i norra Sverige. Förlängningen av Botniabanan, Norrbotniabanan (Haparanda–Umeå),<br />
är en naturlig fortsättning som också gör att Botnia-banan kan<br />
nyttjas fullt ut. De nordvästra delarna av Ryssland utgör en potentiell marknad<br />
i regionens närhet. Utredningar har visat att etablering av godstrafik<br />
mellan Norge/Sverige och nordvästra Ryssland är en av de mest angelägna<br />
åtgärderna för att utveckla handelsutbytet. Byggandet av Botniabanan innebär<br />
särskilda möjligheter att utveckla kollektivresandet – särskilt längs norrlandskusten.<br />
Avgörande för denna utveckling är att man kan få till stånd<br />
attraktiva resecentrum längs banan, med goda möjligheter till samordning<br />
mellan transportslagen. Inlandsbanan är också en tillgång som kan utvecklas<br />
ytterligare.<br />
Sjöfarten svarar för en stor del av transporterna från regionen. Färjetrafiken<br />
mellan Umeå och Vasa, den enda åretruntförbindelsen med Finland norr om<br />
Stockholm, är mycket angelägen att behålla och utveckla. Den skattefria<br />
försäljningen har tidigare haft stor betydelse för rederiets lönsamhet. När<br />
denna nu upphört krävs insatser för att långsiktigt säkerställa färjetrafiken.<br />
Terminaler med effektiva funktioner är en förutsättning för en rationell<br />
sammanlänkning mellan de olika transportslagen.<br />
21
Omvärld och marknad<br />
Omvärldsutvecklingen påverkar regionen i allt högre utsträckning. Detta<br />
skapar nya förutsättningar, hot och möjligheter för både privat och offentlig<br />
verksamhet. En aktiv omvärldsbevakning och ett intensifierat internationellt<br />
engagemang, ger oss möjligheter till vidgade marknader och nya affärsmöjligheter.<br />
Regionen har ett strategiskt läge i norra Europa, som inkörsport till Barentsregionen<br />
och Östersjöregionen och med central placering inom det utvecklingsområde<br />
som i öst-västlig riktning sträcker sig från Ryssland till Nordnorge.<br />
Som komplement till det nordsydliga samarbetet är en vidareutveckling<br />
öst-västsamarbetet av såväl företags- som offentliga kontakter liksom<br />
utbyggnad av infrastruktur och kommunikationer avgörande, för att det strategiska<br />
läget skall komma näringslivet till del.<br />
Regionen har också i övrigt ett utvecklat internationellt samarbete. Det gäller<br />
framför allt inom Kvarken, MittSkandia samt Nordkalottsamarbetet. Universiteten<br />
och högskolorna har etablerade internationella kontakter. Likaså<br />
finns i regionen företag med omfattande internationella kontakter. Intensifiering<br />
av gränsregionalt, transnationellt och interregionalt samarbete där<br />
olika aktörer deltar, kombinerat med ökad samverkan med övriga län i norra<br />
Sverige, är i hög grad avgörande för regionens framtida utveckling.<br />
Förbättrade förutsättningar för tillväxt genom ökat internationellt engagemang<br />
skapas genom ett mer strategiskt och medvetet arbetssätt, bl.a. genom<br />
ökade insatser för analys, kompetensutveckling, ökat erfarenhets-utbyte och<br />
stöd för utveckling av samverkansformer och nätverk. Det är strategiskt<br />
viktigt att offentliga aktörer möjliggör för företag att få tillgång till dessa<br />
nätverk och affärskontakter genom att skapa, upprätthålla och fördjupa internationella<br />
kontakter. Det är angeläget att sådana kontakter och relationer<br />
har en näringslivsanknytning med ett engagemang från näringslivet.<br />
För att företag i regionen skall kunna öka sin verksamhet genom nya marknader<br />
utanför Sverige krävs omfattande metodutveckling, nya samverkansformer<br />
mellan företag, forskning och offentlig sektor både inom och utanför<br />
regionen, nya finansieringslösningar samt större kunskap om EU, länder och<br />
marknader. Ett exempel på metodutveckling och nya samverkansformer är<br />
det arbete som pågår i regionen med att ta fram en innovationspolicy och<br />
som till en del kan genomföras genom ett samordnat agerande för de fyra<br />
nordligaste länen. Kunskapsbehovet omfattar bl.a. marknadskunskap, affärskultur,<br />
elektronisk handel och språk. Kunskap kan förmedlas genom<br />
erfarenhetsutbyte av olika slag och genom deltagande i större projekt där<br />
andra aktörer med erfarenhet kan ha en mentorsroll.<br />
Ett ökat internationellt engagemang följer också av Sveriges medlemskap i<br />
EU. Regionerna har en viktig roll i arbetet inom EU och för utvecklingen av<br />
Europa. <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> har ett gemensamt kontor – North Sweden European<br />
Office – i Bryssel samt hemmaorganisationer som utvecklas efterhand.<br />
22
Inom EU finns nätverksorganisationer av olika slag. Genom nätverken förmedlas<br />
kunskap och kontakter. Aktörer inom regionen har inte hittills deltagit<br />
i nätverken i tillräcklig utsträckning. Kunskaper om EU och unionens<br />
möjligheter har inte heller nått ut i regionen i den takt som är önskvärd.<br />
North Sweden som plattform för regionens EU-arbete behöver kompletteras<br />
dels med ökat deltagande av aktörer inom privat och offentlig sektor i Europeiska<br />
nätverk, dels med kraftfulla insatser för att kunskapen om EU och<br />
möjligheterna kommer alla till del. Först sedan nätverks-byggandet avsevärt<br />
ökat och avsevärt förbättrats kan <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> aktivt bidra till utvecklingen<br />
i Europa och tillvarata de möjligheter som medlem-skapet ger. Detta<br />
gäller såväl tillgången till inre marknaden som tillgång till nätverk, projekt<br />
och finansiering.<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> behöver profilera sig och ha en samlad beskrivning av möjligheter<br />
och förutsättningar för etablering i regionen. Som kompetens- och<br />
resurscentrum i nordligaste Europa, med bl.a. universiteten, <strong>Norrland</strong>s universitetssjukhus,<br />
FOA, rymdforskning, ett omfattande och variationsrikt<br />
näringsliv och unika kulturella och turistiska kvaliteter torde en profilering<br />
och marknadsföring av regionen locka företagsetableringar, investeringar,<br />
inflyttning och besökare också från andra länder.<br />
Miljösituationen i regionen<br />
Allmänt<br />
Spår av mänsklig verksamhet finns i landskapet sedan 10 000 år tillbaka.<br />
Många kulturmiljöer är unika för landet – t.ex. kyrkstäder, nybyggen, industriminnen<br />
knutna till gruvnäring och träindustri och samiska vistesområden.<br />
Kulturarvet i miljön är en tillgång att vårda och att utveckla för dem<br />
som bor i området, men också för besöksnäringen. Natur- och kulturturism<br />
har goda förutsättningar att utvecklas i regionen.<br />
Den samiska kulturen och rennäringen har genom sitt nära samband kunnat<br />
överleva och anpassa sig till nya förhållanden. De samiska kulturmiljöerna<br />
har uppmärksammats under senare år och ett räddningsarbete har satts<br />
igång.<br />
Det subarktiska klimatet som råder i regionen innebär att miljön har en speciell<br />
karaktär och är särskilt känslig för miljöföroreningar och exploatering.<br />
Bioproduktionen liksom biodiversiteten är låg. Miljö-föroreningar som tillförs<br />
naturen bryts ej ner i samma takt som i varmare områden och blir därför<br />
kvar i naturen under längre tid och kan på så sätt koncentreras i högre grad.<br />
Dessutom kan föroreningar här uppe ofta ge större effekter än i mer produktiva<br />
områden eftersom den lägre bio-produktionen innebär att föroreningarna<br />
fördelas på en mindre biomassa. Det kärva klimatet bidrar även till att<br />
sjöar och vattendrag inom regionen är känsligare för försurande nedfall än<br />
vad som är normalt i Europa.<br />
Nästan all skogsmark har under de senaste 150 åren nyttjats för någon form<br />
av skogsbruk. Fortfarande finns dock områden där modernt skogsbruk inte<br />
23
edrivits. Dessa skogar hyser de arter som hör det ursprungliga norrländska<br />
skogslandskapet till. Om de bevaras finns möjlighet att upprätthålla den<br />
biologiska mångfalden i skogslandskapet.<br />
De för Europa unika miljöförhållandena som finns i regionen motiverar högt<br />
ställda krav på miljöhänsyn vid nyttjande av naturresurserna. För att säkerställa<br />
att samhällsutvecklingen är långsiktigt hållbar bör effekterna av planerade<br />
åtgärder följas upp genom en integrerad miljökontroll samt en fungerande<br />
miljöövervakning. Inom regionen finns mycket hög kompetens på<br />
dessa områden, bl.a. inom <strong>läns</strong>styrelserna i regionen, Umeå universitet, Luleå<br />
Tekniska Universitet, Miljöhögskolan SLU, FOA och Miljö- och rymdforskningsinstitutet<br />
(MRI) i Kiruna.<br />
Fjällen<br />
Friluftslivets och turismens utnyttjande av fjällen som rekreationsområde<br />
liksom rennäringens markutnyttjandet har ökat under senare år. Denna påverkan<br />
på miljön bör med tanke på områdets höga naturvärden och känslighet<br />
för störningar av olika slag följas.<br />
I fjällområdet finns mycket intressanta kulturmiljöer av samiskt ursprung.<br />
Dessa visar på den långa markanvändningen i området och har stora bevarandevärden.<br />
Fjällens natur- och kulturvärden är en unik resurs som bör<br />
kunna utgöra grunden för en uthållig utveckling av turismen i området. Det<br />
är nödvändigt att en sådan utveckling sker så att dessa värden inte påverkas<br />
negativt. Bl.a. måste användningen av terrängfordon som skoter och fyrhjuling<br />
och det slitage på marken de åstadkommer följas noga.<br />
Havet<br />
De olika havsområdena som omger Sverige erbjuder mycket varierande<br />
miljöer. Bottenviken skiljer sig på ett avgörande sätt från de andra havsbassängerna<br />
vad gäller bland annat artsammansättning och produktionsförhållanden,<br />
vilket gör att även miljöproblem och hotbilder varierar.<br />
Bottenviken tillförs årligen stora mängder sötvatten genom de älvar som<br />
avvattnar regionen. Havsvattnet blir därför starkt utsötat. Tillsammans med<br />
den ständigt pågående landhöjningen samt den låga näringstillgången skapar<br />
detta en speciell miljö med flera unika särdrag. Den näringsfattiga miljön<br />
och den låga salthalten leder till att såväl bioproduktionen som artdiversiteten<br />
är låg. Förekommande miljögifter kan därför få en proportionellt<br />
större biologisk effekt än i andra mer produktiva områden.<br />
Bottenvikens större punktartade utsläppskällor är koncentrerade till de stora<br />
älvarnas mynningsområden där stora basindustrier såsom skogs- och stålindustrier<br />
finns etablerade. Utsläppen har under tidigare decennier varit betydande,<br />
men under det senaste decenniet har åtgärder vidtagits som avsevärt<br />
förbättrat situationen.<br />
Det i huvudsak småskaliga kustfisket bedrivs miljövänligt med korta gångavstånd<br />
till och från fångstområdena. Omfattningen av fisket innebär inget<br />
24
hot mot förekommande bestånd utan skulle tvärtom kunna öka för vissa<br />
arter. Vattenbrukets förutsättningar är gynnsamma med friska vatten och<br />
som regel utan störningar för omgivningen. Vattenbruket kan vidare ha positiva<br />
miljöeffekter, genom att lokalisering till vattenmagasin med lågt näringsinnehåll<br />
kan bidraga till smärre näringstillskott.<br />
Jordbruksmarken<br />
Det allvarligaste hotet mot jordbruksmarken i regionen är den mycket kraftiga<br />
minskningen av den brukade arealen. Sedan 1950-talet då arealen var<br />
som störst har den brukade arealen halverats. I inlandet har redan jordbruket<br />
försvunnit helt i många byar och utvecklingen fortsätter med ytterligare nedläggningar.<br />
Mindre än 1 % av den totala markarealen inom regionen används till jordbruksmark.<br />
Jordbruket bedrivs relativt extensivt med mjölkproduktion som<br />
dominerande driftsinriktning. Större delen av den brukade arealen används<br />
för foderproduktion (vall och bete). Användningen av växtskyddsmedel är<br />
låg och minskar stadigt. Intensiteten i brukningen r genomgående låg. Jordbrukets<br />
påverkan på miljön är liten och problem med växnäringsläckage kan<br />
möjligen uppträda lokalt i något enstaka vattendrag i de mest intensiva jordbruksbyarna.<br />
Inom regionen finns rester av ett kulturlandskap som härrör från ett mycket<br />
småskaligt jordbruk. Detta hotas mest av nedläggningen av åkermark men<br />
också av dagens mera storskaliga jordbruks krav på rationell brukning .Att<br />
hävden upphör leder till stark förändring av landskapet. I vissa delar av regionen<br />
har brukandet av naturliga slåttermarker varit ett viktigt inslag i jordbruket.<br />
Återställande av en del av dessa är en angelägen del i vårdandet av<br />
kulturarvet.<br />
Odlingsformerna förändras, bl.a. används i allt större omfattning ensilering<br />
som ger möjlighet att ta ut fler skördar. Det allt intensivare markutnyttjandet<br />
leder till att mer konstgödnings- och bekämpningsmedel används. Därmed<br />
ökar risken för utläckage av näringsämnen och kemikalier från markerna.<br />
Arter som är knutna till restbiotoper från det äldre jordbrukslandskapet och<br />
kvävefattiga marker trängs därmed undan ytterligare.<br />
Luften<br />
Luftkvaliteten i regionen är mycket hög i ett europeiskt perspektiv. Klimatet<br />
i regionen är dock kallt, vilket gör att stillastående luftmassor med stabila<br />
luftskikt, s k inversion, lätt bildas vintertid. Under sådana perioder kan det<br />
lokalt bildas höga halter av föroreningar i luften.<br />
Skogen<br />
Skogsekosystemet påverkas i hög grad av människans aktiviteter. Markanvändning<br />
och luftföroreningar kan bidra till förluster av såväl biologisk<br />
mångfald som produktionsförmåga.<br />
25
Under det senaste århundradena har regionens skogslandskap ändrat karaktär.<br />
Det brandpräglade naturskogslandskapet har till stor del ersatts av ett<br />
ensartat skogsbrukslandskap. Arter som förut var vanliga är idag sällsynta<br />
och återfinns främst i skyddade områden. Det intensiva mark-utnyttjandet<br />
har dessutom lett till förändringar i mark- och vattenkemi.<br />
Fortfarande finns dock landets största områden med mer ursprunglig skog<br />
kvar i regionen. Dessa områden är belägna i delvis lågproduktiva, fjällnära<br />
skogar som varit mindre lönsamma att avverka. Många av dem är skyddade<br />
i reservat, men det finns även rester av naturskogar kvar i det brukade<br />
skogs-landskapet. Regionen har därför, i jämförelse med övriga landet, en<br />
god möjlighet att kunna bevara skogslandskapets biologiska mångfald.<br />
Sjöarna och vattendragen<br />
Regionen är i förhållande till landet i övrigt rikt på sötvatten och hyser en<br />
stor mängd sjöar samt Västeuropas största outbyggda älvar. Vissa av skogsälvarna<br />
är unika p g a dess unika geologi och motsvarigheter finns endast på<br />
några få platser i världen. På grund av klimat och mark-förhållanden är dock<br />
en stor del av sjöarna och vattendragen känsliga för påverkan.<br />
Nedfallet av försurande ämnen från utlandet följer en gradient från öst till<br />
väst respektive från syd till nord. Detta innebär att den södra delen av regionens<br />
kustområde är mest utsatt. För kustområdet förstärks detta av<br />
punktutsläpp från massaindustri och smältverk. Nedfallet härrörande från<br />
såväl utländska som inhemska källor har minskat kraftigt sedan kulmen vid<br />
slutet på 1970-talet. Fortfarande kvarstår dock betydande försurningsproblem<br />
i framför allt vattendragen inom Västerbottens kustområde, där en<br />
ganska omfattande kalkningsverksamhet bedrivs. Övergödning utgör endast<br />
ett lokalt problem, där enstaka sjöar eller vattendrag kan vara påverkade<br />
från närliggande jordbruk.<br />
Skogsbruket påverkar också vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag. Denna<br />
verksamhet orsakar en bortförsel av närings- och spårämnen från mark samt<br />
ökad uttransport av bl.a. humus och näringsämnen till vattendrag.<br />
Våtmarkerna<br />
Påverkan på våtmarkerna i regionen är främst kopplad till skogsbruk, vägbyggnationer<br />
och torvbrytning. Skogsbruket kan påverka våtmarkernas hydrologi<br />
genom att avrinningen från omgivande marker ökar vid avverkning<br />
och eventuella dikningar. Även vägbyggnationer kan påverka hydrologin.<br />
Inom regionen pågår en inventering av våtmarker.<br />
Avloppsvattenrening<br />
Kommunernas reningsverk i regionens tätorter renar sitt vatten med kemisk<br />
fällning. De större avloppsreningsverken har dessutom biologisk rening för<br />
att effektivt avskilja organiskt material och fosfor ur avloppsvattnet. Övriga<br />
avloppsreningsverk kommer fram till år 2005 att installera sådan teknik.<br />
Särskild teknik för att avskilja kväve har inte krävts.<br />
26
Under de senaste 10-15 åren har de större industrierna gjort betydande investeringar<br />
i olika reningstekniker för att minska utsläppen av föroreningar.<br />
Situationen i älvar och älvmynningar/havsfjärdar har avsevärt förbättrats,<br />
men fortfarande kan påverkan avläsas i recipienterna, både vad gäller vattenkvaliteten<br />
och de akvatiska organismerna. Effekterna följs genom särskilda<br />
kontrollprogram som inkluderar fysikaliskt-kemiska och biologiska<br />
parametrar.<br />
Avfall<br />
Kommunerna har system för källsortering/återvinning av papper, kartong,<br />
glas, metall, hårdplast och organiskt material. Avfall som förs till deponi<br />
beläggs med en avfallsskatt. Miljöfarliga sopor samlas upp i särskilda servicestationer.<br />
Särskilt farliga avfall transporteras till destruktionsanläggningar<br />
utanför länet.<br />
Dricksvatten och grundvatten<br />
Kommunerna försörjer sina medborgare med dricksvatten från både yt- och<br />
grundvattentäkter, beroende på förutsättningar och lämplighet. Generellt är<br />
det god tillgång på dricksvatten och kvaliteten är i allmänhet mycket god.<br />
Miljöövervakning och recipientkontroll (environmental impact assessment)<br />
Regionala miljöövervakningsprogram med syfte att följa storskaliga miljöförändringar<br />
löper i olika delar av regionen och organiseras av <strong>läns</strong>styrelserna.<br />
Några av de nationellt organiserade övervakningsprogrammen har<br />
stationer i regionen och kompletterar på så vis de regionala programmen.<br />
Det ska understrykas att regionen utgör en stor del av landets totala yta och<br />
de ekonomiska resurserna är små i förhållande till behovet av nödvändiga<br />
övervakningsinsatser. Utsläpp från punktkällor registreras i emissionsdatabaser.<br />
Databaser för miljöövervakningsdata samt recipientkontrolldata är<br />
under uppbyggnad.<br />
Enligt miljöbalken krävs miljökonsekvensbeskrivningar och uppföljande<br />
miljöstudier för alla typer av ingrepp och företag som kan åstadkomma miljöpåverkan,<br />
vilket även inkluderar de framtida projekt som kan komma att<br />
finansieras av <strong>Mål</strong> 1. Miljöbalken som infördes den 1 januari 1999 omfattar<br />
all miljöfarlig verksamhet samt andra verksamheter som påverkar land- eller<br />
vattenmiljön. EU s k PPP-direktiv (Polluters Pays Principle) följs och genom<br />
att ställa krav från myndigheterna i samband med omprövningar av<br />
verksamheter som omfattas av miljöbalken fås verksamhetsutövarna att betala<br />
för att minska utsläppen. Naturvårdsverket är ansvarig myndighet på<br />
central nivå. I mål 1 programmet ingår möjligheten för näringslivet att söka<br />
projekt som leder till en mer miljövänlig teknik eller process och det gäller<br />
främst för små och medelstora företag. Det finns också möjlighet till att öka<br />
kunskapen om miljösituationen och miljöövervakningen samt säkerställa att<br />
åtgärderna inte står i strid med nationella och lokala miljökvalitetsmål. De<br />
stora punktutsläppen reduceras genom att tillämpa miljöbalken på ett effektivt<br />
sätt.<br />
27
Hållbar utveckling är ett horisontellt mål och skall därmed avspeglas genom<br />
hela programmet och inte enbart vara knuten till eventuella delprogram.<br />
Varje insatsområde ska bedömas utifrån kriterier som syftar till att säkerställa<br />
en hållbar utveckling inom respektive område. <strong>Mål</strong> 1 programmet omfattar<br />
dock inte direkta åtgärder för att påverka de luft-, vatten- och avfallsförhållanden<br />
som berörts ovan.<br />
Kultur, kulturmiljö och kulturarv<br />
Till en god livsmiljö hör möjligheten att uppleva en meningsfull fritid med<br />
kulturella aktiviteter och friluftsliv. En väl utbyggd infrastruktur på dessa<br />
områden är därför angelägen och ger utdelning. Kulturen är en viktig drivkraft<br />
för att stärka människors kreativitet och skapa en lokal och regional<br />
identitet. Individens och samhällets förmåga att skapa nytt är ofta kopplad<br />
till historiska traditioner, värderingar, tillgång till mötesplatser, förmåga till<br />
omvärldsorientering och gränsöverskridande nätverk. Kultur spelar därför<br />
en viktig roll som en sammanhållande kraft i samhället. Den fungerar också<br />
som den länk mellan det förflutna och framtiden, som kan få nya förmågor<br />
och synsätt att utvecklas.<br />
Kultur, kulturmiljö och kulturarv har också en viktig potential för att utveckla<br />
regionens attraktivitet. Många av de viktigaste besöksmålen i området,<br />
är knutna till historiska miljöer. Genom att lyfta fram nätverk av sevärdheter,<br />
kan de goda förutsättningarna nyttjas än bättre.<br />
Ett rikt och stimulerande kulturutbud får en betydelse som konkurrensmedel<br />
både vid val av lokaliseringsort för näringslivets investeringar och enskilda<br />
personers val av bosättningsort. Detsamma gäller kvalitén på den miljö där<br />
man ska arbeta och bo, även ur rent estetisk synpunkt.<br />
Kultursektorn – konstarterna, media, kulturmiljön och kulturarvet – erbjuder<br />
dessutom en växande arbetsmarknad. Småföretag med kulturinriktning blir<br />
allt fler, en utveckling som det finns anledning att stimulera.<br />
Museer och arkiv har också andra delar av kulturarvet att ta vara på. Forskning,<br />
registrering, vård och publikarbete ger arbetstillfällen till samhällets<br />
nytta.<br />
Samiskt näringsliv<br />
Det samiska samhället finns mitt i det övriga samhället, med egna samiska<br />
institutioner som, sameskolor, sameförskolor, same-TV, sameradion, Sametinget,<br />
samiskt museum, samernas utbildningscentrum etc. Därtill kommer<br />
viktiga resurscentra som samiska informations- och kulturcentrum, samegårdar<br />
och sameföreningar. Dessa utgör stommen för det samiska kultur-<br />
och näringslivet.<br />
Sápmi är det samlande namnet för det samiska området i Sverige, Norge,<br />
Finland och Ryssland. I den svenska delen av Sápmi finns 51 samebyar,<br />
varav huvuddelen i <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong>. En sameby är både en organisation som<br />
28
leder renskötseln inom ett visst betesområde och en benämning på detta<br />
geografiska område men även en ekonomisk sammanslutning och egen juridisk<br />
person. Någon folkräkning av samerna har aldrig skett men uppskattningsvis<br />
finns det totalt ungefär 20 000 samer.<br />
En tydlig tendens i hela den samiska regionen är minskad lönsamhet inom<br />
rennäringen. Strukturförändringar mot större företagsenheter pågår för att<br />
kunna bibehålla en rimlig lönsamhet. Det i sin tur leder till undersysselsättning,<br />
arbetslöshet och i en del utsatta fall till social utslagning. De samiska<br />
företagen är mestadels små familjeföretag med betydande inslag av<br />
säsongssysselsättning. På grund av sin speciella karaktär är dessa företag<br />
svåra att nå med traditionella företagsutvecklande- och arbetsmarknadspolitiska<br />
åtgärder.<br />
Tabell 3 Samisk verksamhet<br />
<strong>Norra</strong><br />
<strong>Norrland</strong><br />
Samer Samiska<br />
institutioner <br />
Sameföreningar<br />
29<br />
Samebyar<br />
Rennäringsföretag<br />
1<br />
Renägare<br />
2<br />
Renar<br />
12 000 12 18 39 833 4371 186 062<br />
Riket 20 000 15 21 51 932 4 654 227 150<br />
Källa: För rennäringen; företagsregistret 1998<br />
1<br />
Ett rennäringsföretag kan inrymma flera renägare (t.ex. maka, minderåriga barn) men bara en husbonde.<br />
2<br />
Renägare är alla som äger renar, även de som inte har egna rennäringsföretag.<br />
De disponibla inkomsterna från renskötseln är därmed blygsamma med stora<br />
regionala skillnader. De flesta renskötselföretag kombinerar renskötseln<br />
med andra inkomstkällor som jakt och fiske men även andra säsongssysselsättningar<br />
för att uppnå en godtagbar levnadsstandard.<br />
Riksdagens revisorer anger i sin rapport Stödet till rennäringen (Rapport<br />
1995/96:8), att inkomstnivån inom rennäringen är generellt sett låg. Den<br />
genomsnittliga sammanräknade förvärvs- och kapitalinkomsten var år 1993<br />
cirka 116 400 kronor, vilket motsvarar 9 700 kronor per månad. En sådan<br />
nivå ligger klart under genomsnittet för de flesta andra yrkesgrupper.<br />
En renskötarfamiljs inkomst från näringsverksamheten – renskötsel och<br />
eventuell annan näringsverksamhet – svarade för 46 procent av den sammanräknade<br />
förvärvsinkomsten. Näringsverksamheten var av för-hållandevis<br />
större betydelse bland de ensamstående och uppgick till drygt 66 procent<br />
av dessas förvärvsinkomster. Kvinnors förvärvsarbete utanför rennäringen<br />
samt kombinationssysselsättning är för många familjer ett måste för att kunna<br />
klara ekonomin.
Slutsatser och sammanfattning<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> är EU:s största region till ytan och kännetecknas av gleshet, mångfald<br />
och kontraster.<br />
För att motverka befolkningsminskning och demografisk obalans ska <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong><br />
erbjuda levnadsvillkor som tilltalar alla – såväl ung som gammal, kvinna som<br />
man – för att långsiktigt tillförsäkra regionen en hållbar tillväxt.<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> skall verka för en mer stabil och jämställd arbetsmarknad för att<br />
uppfylla regeringens mål om att den öppna arbetslösheten maximalt skall uppgår till<br />
4 procent och att andelen sysselsatta skall öka till 80 procent av befolkningen i åldern<br />
20-64 år.<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> skall utveckla fler kunskapsintensiva näringar som komplement till<br />
den råvarubaserade industrin för att öka sysselsättningen för kvinnor och män i regionen.<br />
Näringslivsstrukturen i <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> skall inom respektive område gå i riktningen<br />
mot ökad förädling och större kunskapsinnehåll. Även nya organisations- och arbetsformer<br />
skall nyttjas.<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> skall verka för en företagsmiljö som gör att fler kvinnor och män<br />
startar nya företag, att befintliga företag växer och att nya söker sig till regionen.<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> skall ha en kompetens- och utbildningsnivå minst i nivå med andra<br />
framgångsrika europeiska regioner.<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> skall nyttja den goda livsmiljön och kulturen som utvecklingskraft<br />
för att bidra till en hållbar tillväxt, attraktiva boendemiljöer, kreativitet, kompetens<br />
och jämställdhet mellan kvinnor och män.<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> skall värna om de rika värden som finns i regionens natur och kulturmiljöer,<br />
och nyttja dessa som en tillgång för regional identitet och attraktivitet.<br />
Den distansöverbryggande informationstekniken har en avgörande betydelse för<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong>. Regionen skall inta en tätposition i landet när det gäller t.ex. infrastruktur,<br />
användning och utbildning inom området.<br />
För att överbrygga regionens läge och glesa struktur krävs effektiva transportsystem<br />
av högsta standard.<br />
En aktiv omvärldsbevakning och ett intensifierat internationellt engagemang, närvaro<br />
och utbyte, ger oss möjligheter till vidgade marknader och nya affärsmöjligheter.<br />
De rika naturtillgångarna kan bättre tas tillvara för att generera tillväxt och sysselsättning.<br />
30
Styrkor, svagheter, möjligheter och hot<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong>s styrkor<br />
- En region präglad av mångfald och kontraster<br />
med unik naturmiljö – ”Europas sista vildmark”<br />
– och rik kulturmiljö.<br />
- Väl utbyggd offentlig service.<br />
- Lönsam råvarubaserad industri och rika naturtillgångar<br />
för förädling.<br />
- Tre framstående universitet och i övrigt god<br />
tillgång till utbildning och forskning.<br />
- Strategiskt läge i öst-västligt och nord-sydligt<br />
perspektiv.<br />
- En livskraftig landsbygdsrörelse<br />
- Ett miljöanpassat jordbruk med hög kvalité på<br />
produkterna<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong>s möjligheter är att:<br />
- Utveckla kulturen som utvecklingskraft.<br />
- Nyttja och bygga ut informationstekniken för<br />
att överbrygga de långa avstånden.<br />
- Bättre nyttja arbetskraften.<br />
- Stimulera kreativitet, entreprenörsanda och<br />
innovationsförmåga.<br />
- Stärka samverkan mellan näringsliv och utbildning/FoU<br />
- Förbättra tillgången till högskole- och distansutbildning/flexibel<br />
utbildning.<br />
- Dra nytta av internationaliseringen.<br />
- Utveckla besöksnäringen.<br />
- Stimulera kunskapsintensiv produktion.<br />
- Nyttja nya organisations- och arbetsformer.<br />
- Öka förädlingen av regionens råvaror och ta<br />
tillvara möjligheten till lokal produktion.<br />
- Öka företagsamheten.<br />
-<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong>s svagheter<br />
- Perifert läge och utmärkande gleshet.<br />
- Obalanser inom regionen, t.ex. befolkningsstruktur-<br />
och –utveckling, utbildningsnivå och<br />
sysselsättning.<br />
- Känslig naturmiljö.<br />
- Små lokala arbetsmarknadsregioner, särskilt i<br />
inlandet. Könsuppdelad arbetsmarknad.<br />
- För få entreprenörer och goda förebilder. Få<br />
nystartade företag, särskilt av kvinnor.<br />
- Brister i transportsystemen.<br />
- Lågt förädlingsvärde i vissa branscher.<br />
- För liten privat sektor och få nya tillväxtföretag.<br />
- Inlandets låga attraktionskraft på kvinnor.<br />
- Gles bebyggelse / långa avstånd<br />
- Svagt underlag för service och kulturell<br />
mångfald<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong>s hot är:<br />
- Minskad befolkning och fortsatt demografisk<br />
obalans.<br />
- Brist på kvalificerad arbetskraft, särskilt i<br />
inlandet.<br />
- Otillräcklig infrastruktur, t.ex. IT i glesbygden.<br />
- Låg närvaro på den internationella marknaden.<br />
- Brist på strategi för att möta de snabba förändringarna<br />
i omvärlden.<br />
- Fortsatt hög arbetslöshet.<br />
- Fortsatt liten kritisk massa av ledare, entreprenörer<br />
och andra nyckelpersoner.<br />
- För få satsningar på tillväxtbranscher.<br />
- För få nya tjänsteföretag i regionen.<br />
- Fortsatt utflyttning med åtföljande försämrat<br />
serviceunderlag i glesbygden<br />
- Igenväxning av kulturlandskapet<br />
- Utveckling i jordbruket mot allt större företag<br />
31
- Utveckla transportsystemen, bl.a. genom Botniabanan<br />
och Norrbotniabanan<br />
- Utveckla de speciella förutsättningarna som<br />
finns inom klimat och kompetens för produktion<br />
av jordbruksprodukter<br />
- Ökat intresse för närproducerat<br />
både nationellt och internationellt försämrar<br />
jordbrukets konkurrensförmåga<br />
- Kustfisket drabbas i hög grad av den ökande<br />
sälstammen<br />
32
Erfarenheter av innevarande programperiod<br />
Framtagandet av programmen<br />
Processen vid framtagandet av de föregående programmen har kritiserats.<br />
Arbetet bedrevs under stor tidspress vilket medförde att det inte var möjligt<br />
att engagera partnerskapet fullt ut i planeringsarbetet. Grunden i det nya mål<br />
1-programmet är de regionala tillväxtavtalen.<br />
• Framtagandet av mål 1-programmet har utarbetats i partnerskap i bred<br />
samverkan<br />
• Tillväxtavtalen är ett resultat av de prioriteringar som gjorts av de regionala<br />
partnerskapen, vilket ger goda förutsättningar för genom-förandet<br />
av mål 1-programmet.<br />
Genomförandet av programmen<br />
Programmen som arbetades fram för programperioden 1995-1999 var alltför<br />
detaljerade vilket försvårade och ibland gjorde det omöjligt att genomföra<br />
bra projekt. De små, detaljerade åtgärderna resulterade i många små projekt<br />
och en orimligt omfattande administration. Den sammanslagning av åtgärder<br />
som genomfördes efter halvtidsutvärderingarna var bra men inte tillräcklig.<br />
• Ambitionen i arbetet med mål 1-programmet har varit att åstadkomma<br />
ett program med mindre detaljeringsgrad som möjliggör genomförandet<br />
av större och <strong>läns</strong>överskridande projekt.<br />
I mål 6-området inrättades en särskild beslutsgrupp för <strong>läns</strong>överskridande<br />
projekt inom områdena turism, FoU och IT – den Regionala beslutsgruppen.<br />
Länsöverskridande projekt inom andra områden var svåra att genomföra,<br />
eftersom det krävdes beslut av flera beslutsgrupper. Erfarenheterna är att<br />
huvuddelen av de projekt som beslutats av den regionala beslutsgruppen<br />
inte var <strong>läns</strong>överskridande.<br />
• Länsöverskridande projekt skall vara möjliga att genomföra i samtliga<br />
insatsområden i mål 1-programmet.<br />
I mål 5b- och 6-programmen har funnits åtgärder för gles- och landsbygdsutveckling.<br />
Projekten har många gånger handlat om att stödja det lokala<br />
samarbetet för att upprätthålla en levande landsbygd och som breddar förutsättningarna<br />
för kommersiella aktiviteter. Det finns en stark vilja i kommunerna<br />
att utveckla landsbygden, både i byarna och i de kommunala förvaltningarna<br />
vilket har resulterat i en stor mängd projekt inom detta område. I<br />
mål 6-regionerna har man till en del arbetat med ramprogram inom insatsområdet<br />
Lokal utveckling. Till en början rådde stora oklarheter om hur arbetet<br />
med ramprogram skulle bedrivas men under program-periodens gång har<br />
33
arbetsformen utvecklats och det finns nu flera exempel på lyckade satsningar<br />
i kommunerna.<br />
• Ramprogram är en bra arbetsmodell för att kunna hantera en lång rad<br />
mindre projekt men även för att kunna hantera strategiska utvecklingsfrågor.<br />
• I mål 1-programmet finns förutsättningar att fortsätta stödja det lokala<br />
engagemanget.<br />
Jämställdhet är ett horisontellt mål i strukturfondsprogrammen. I projektens<br />
redovisning av förväntade effekter skall även effekter på jämställdhet redovisas.<br />
Både övervakningskommittéer och beslutsgrupper har påpekat brister<br />
i redovisningarna. En nackdel med detta är enligt SOU 1999:24 ”att jämställdhetsperspektivet<br />
riskerar att hamna i skymundan. En bättre lösning är<br />
därför att jämställdhet ingår både som konkreta åtgärder i programmen och<br />
som horisontellt mål”.<br />
• I mål 1-programmet skall arbetet med att uppnå ökad jämställdhet mellan<br />
kvinnor och män i regionen genomföras dels genom särskilda insatser<br />
för kvinnor och dels genom mainstreaming.<br />
Bidragen från strukturfonderna skall medfinansieras av nationella offentliga<br />
medel och huvuddelen av åtgärderna i programmen förutsätter även privat<br />
medfinansiering. I mål 6-regionen har EU-finansieringen varit mellan 50-75<br />
% av den offentliga finansieringen medan den i mål 2 och 5b har varit mellan<br />
30 och 50 % av de offentliga utgifterna. Under den senare delen av programperioden<br />
har svårigheterna att hitta nationell offentlig med-finansiering<br />
blivit tydliga. Det gäller såväl de små inlandskommunerna som 5bkommunerna<br />
i Västerbotten. Kommunerna är små och har en hårt ansträngd<br />
ekonomi vilket innebär att de har svårt att motivera annan verksamhet än<br />
den ordinarie kommunala verksamheten. Den ständigt minskande befolkningen<br />
medför minskade skatteintäkter vilket gör att kommunernas framtida<br />
möjligheter att medfinansiera EU-projekt inte kommer att öka. Även övriga<br />
myndigheter och offentliga organisationer har under programperioden fått<br />
kännas vid minskade anslag vilket har begränsat deras medfinansieringsmöjligheter.<br />
• En högre finansieringsandel från EG:s strukturfonder är nödvändig för<br />
ett framgångsrikt genomförande.<br />
Uppnådda resultat<br />
Strukturfondsarbetet har inneburit ett nytt arbetssätt i Sverige där aktörerna<br />
(partnerskapet) tillsammans i beslutsgrupper beslutat om hur medlen skall<br />
användas. Under programperiodens gång kan noteras en ökad samverkan<br />
mellan olika aktörer i länen och att nya aktörer har tillkommit i det regionala<br />
utvecklingsarbetet.<br />
34
Samverkan mellan företag är något som utvecklats väl under perioden vilket<br />
även fastslås i rapporten ”Från brukskultur till nätverkskultur”, en tematisk<br />
studie av nätverk och samverkan i mål 2 regionen, där <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong>skusten<br />
ingår. Studien är utförd av Forum for business Administration,<br />
(FDA). Av rapporten framgår att företagen är positiva till den satsning som<br />
gjorts på nätverk och samverkan i mål 2 programmen. För företagen har det<br />
främst inneburit nya affärskontakter och nya marknader. Mer än hälften av<br />
företagen uppger att man kommer att fortsätta att använda sig av nätverk<br />
och samverkan som arbetssätt. För att vidmakthålla och utveckla företagssamverkan<br />
kommer detta område att uppmärksammas i kommande mål 1<br />
program.<br />
IM-Gruppen har gjort en utvärdering av ”Växtkraft mål 4” nationellt. Hos<br />
en majoritet av stödmottagarna rapporterades positiva effekter för deltagarna<br />
vad gäller fördjupat yrkeskunnande, förmåga att utföra ny arbetsuppgifter,<br />
ökad motivation/förmåga för utvecklingsarbete och för att lära nytt. Hos<br />
en klar majoritet av stödmottagarna rapporteras positiva verksamhetseffekter<br />
vad gäller yrkeskompetens, kvalitetsmedvetande, kundrelationer, konkurrenskraft,<br />
ökad förändringsberedskap samt förbättrad arbetsorganisation.<br />
IM-gruppens utvärdering pekar på att om man kan finna en modell där man<br />
kan stimulera kompetensutveckling i samverkan mellan företag och inom<br />
ramen för affärsförbindelserna då skulle stora mervärden och spridningseffekter<br />
skapas. Vidare uppmärksammas att möjligheten att studera allmänna<br />
ämnen med arbetsplatsen som plattform ligger i vuxen-pedagogikens<br />
frontlinje. Dessa två utmaningar bör stödjas i framtida program.<br />
Nordregio har utvärderat vissa insatser i Fyrstadsregionen (rapport Företagsutveckling<br />
och Företagsstart Fyrstad). Rapporten redovisar vissa slutsatser<br />
som bedöms vara värdefulla i det kommande mål 1-arbetet. Man har<br />
exempelvis strävat efter att förenkla genomförandet genom att utforma ramprojekt.<br />
Medel från strukturfonderna och nationell medfinansiering förs<br />
samman till stora projekt eller program, för att inom ramen för sådana kunna<br />
genomföra samlade och koncentrerade insatser. Fördelarna uppges vara flera.<br />
För den enskilde sökande förenklas ansöknings- och redovisningsprocessen,<br />
medfinansieringen kan avtalas in i ett stort projekt i stället för<br />
många små projekt och personella resurser kan i högre grad användas för<br />
initiering, uppföljning, med mera. Enligt utvärderingen har utvecklingsarbetet<br />
bedrivits med framgång. En av förklaringarna är det valda arbetssättet.<br />
Eurofutures AB genomförde en halvtidsutvärdering av mål 2 <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong>skusten.<br />
Utvärderarens bedömning är att programmet ger en god grund<br />
för det fortsatta arbetet med att förbättra företagareklimatet, tillväxten och<br />
nyföretagandet och därmed lägga grunden för nya arbetstillfällen. Fokus bör<br />
enligt utvärderaren vara på insatser som främjar entreprenörskap och kommersiellt<br />
livskraftiga projekt och prioritet ges till privata stödmottagare.<br />
Ett antal utvärderingar av mål 6-programmet har genomförts (Nordlandsforsknings<br />
"halvtidsutvärdering av Sveriges mål 6 program", Nordregio´s<br />
35
"Effekterna av stöd till lands- och glesbygd i norra Sveriges inland", Bohlin<br />
och Strömberg Företagskonsult AB:s "Sysselsättnings-effekterna av mål 6programmets<br />
insatsområde företagsutveckling"). Dessa visar att mål 6programmets<br />
mål avseende sysselsättning i stort kommer att uppnås. I stödet<br />
till gles- och landsbygd är dock effekterna svagare än i näringslivsutvecklingsdelarna.<br />
Vidare bedöms IT-satsningarna som viktiga och framgångsrika<br />
samt att de bidrar till framtidstro vad gäller arbeten i IT-sektorn.<br />
Nordregios utvärdering pekar på vikten av att kommande program med kraft<br />
satsar på utvecklande av infrastruktur för nästa generation informationsteknologi.<br />
Vidare bör även åtgärder finnas för att långsiktigt säkra fundamentala<br />
serviceutbud i glesbygden. Breda satsningar bör göras för att öka<br />
glesbygdbefolkningens handlingsinriktade kompetens. Ramprogram är en<br />
bra lösning för genomförandet och utbetalningstakten bör snabbas upp. En<br />
analys bör göras för hur nästa generation stöd- och resurscentra för lands-<br />
och glesbygdsutveckling ska se ut.<br />
Bohlin och Strömberg pekar även på vikten av att programmets åtgärder bör<br />
ha starkare koppling till ny kunskap, att projekt som har och redovisar en<br />
logisk effektkedja bör prioriteras, samt att återföring och spridning av resultat<br />
och erfarenheter bör förstärkas och tydliggöras. Vidare bör arbetet med<br />
att utveckla metoder för effekt- och processanalyser intensifieras.<br />
Ledningskonsulterna i Stockholm AB har gjort en utvärdering av "Sysselsättningsfrämjade<br />
åtgärder inom mål 6" som motsvarar insatserna inom EUprogrammet<br />
mål 3. Insatserna har lett till ökade möjligheter att starta projekt<br />
för att motverka arbetslöshet också i andra mål 6-åtgärder. Åtgärderna har<br />
gjort det möjligt för gamla- och nya aktörer att arbeta, pröva och utveckla<br />
nya arbetsmarknadspolitiska åtgärder, nya metoder och ny pedagogik samt<br />
nya samarbetsformer. <strong>Mål</strong>grupper som under lång tid stått vid sidan av systemet<br />
har genom åtgärderna fått nya möjligheter att påverka sin framtid.<br />
I det fortsatta arbetet föreslår Ledningskonsulterna att åtgärderna koncentreras<br />
för att nå de mest marginaliserade individerna. Vidare föreslås att finansiärernas<br />
och projektgenomförarnas ansvar för spridning och återföring tydliggörs.<br />
I såväl mål 2 <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong>skusten som i mål 6 är beslut fattade för i det<br />
närmaste är 100% av medlen i programmen och i september 1999 är ca 45<br />
% av verksamheten slutredovisad. Utifrån detta perspektiv redovisas hittills<br />
uppnådda resultat .<br />
Av mål 6-programmet utgör Norrbotten och Västerbotten ca 50 %. med<br />
utgångspunkt från fördelade budgetar. De viktigaste kvantifierade målen för<br />
programmet är att skapa eller bibehålla ca 9500 arbetstillfällen och tillskapandet<br />
av 900 nya företag. Fördelat på <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> innebär detta<br />
• 4 750 nya eller bevarade arbetstillfällen<br />
• 450 etablerade företag<br />
36
För mål 2, <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong>skusten, så är motsvarande kvantifierade mål<br />
• 3 100 nya eller bevarade arbetstillfällen<br />
• 1 500 nyetablerade företag<br />
Nedan redovisas hittills uppnådda resultat för både mål 2 och mål 6 i ett<br />
sammanhang. Förutom nedan redovisade indikatorer finns en mängd andra<br />
indikatorer som använts och redovisats i projekt.<br />
Förväntade Utfall i avslutade<br />
Indikatorer effekter projekt<br />
Antal nya/bevarade arbetstillfällen 9023 4532<br />
Antal nya företag 4172 1896<br />
Antal deltagare i utbildningsinsatser 4544 2799<br />
Utbildningscentra (t ex lokala studiecentra) 23 13<br />
Antal nya servicefunktioner (främst daglig service 48 36<br />
Mineralfyndigheter 10 3<br />
Samverkansprojekt mellan företag 124 76<br />
Antal nya besökare 29850 40500<br />
Antal nyföretagarcentra 6 2<br />
Inom området bedrivs även mål 5b Västerbotten och 5b Skärgården. Uppnådda<br />
effekter hittills inom dessa program är<br />
Förväntat Utfall<br />
antal bevarade/nya arbetstillfällen 482 101.5<br />
antal nya företag 208 94<br />
antal besökare 19 850 10 237<br />
Erfarenheterna från den innevarande programperioden är att resultaten av<br />
åtgärderna i programmen inte alltid har kunnat utläsas av de uppsatta indika-torerna.<br />
Indikatorerna har varit alltför otydliga och öppnat för individuella<br />
tolkningar och godtycke. Indikatorverktyget har vidareutvecklats inför<br />
den nya programperioden vilket ger bättre förutsättningar att mäta resultaten<br />
av programmet.<br />
37
2. Strategi och prioriteringar<br />
I detta avsnitt redovisas ett antal utgångspunkter för de val och prioriteringar<br />
av åtgärder och finansiella åtaganden som föreslås i det följande.<br />
Avsnittet innehåller en kort återkoppling till de viktigaste slutsatserna i de<br />
inledande analysavsnitten, en introducerande argumentation för valet av<br />
insatsområden och åtgärdsinriktning samt synpunkter på formerna för att<br />
säkerställa genomförandet av programmet.<br />
Viktiga slutsatser från analysavsnittet är:<br />
Regionen präglas i olika mån av besvärande obalanser i befolkningssammansättning<br />
och befolkningsutveckling. Uppenbart måste utvecklingsarbetet<br />
inriktas mot att skapa grunder för en stabilare folkmängd och en mer varierad<br />
ålderssammansättning för att klara den grundläggande samhällsservicen<br />
som behövs för att ett samhälle skall ha goda livsvillkor i vid mening. En<br />
befolkningsutveckling med in- och utflyttningar i bättre balans än för närvarande<br />
skulle skapa dynamik och gagna regionen. Könsmässig balans och<br />
jämställdhet är omistliga villkor för en god regional utveckling.<br />
Den offentliga sektorn bedöms fortsätta att minska i området, främst beroende<br />
på en ogynnsam sysselsättningsutveckling inom den privata sektorn<br />
och därmed negativ befolkningsutveckling, vilket minskar underlaget för<br />
offentlig service. Den minskande sysselsättningen och befolkningen minskar<br />
i sin tur primärkommunernas och <strong>landsting</strong>skommunernas skatteintäkter.<br />
Samtliga <strong>landsting</strong> och de allra flesta kommuner i regionen har i dag<br />
underskott i sina ekonomier. En viss motvikt i den offentliga sektorns sysselsättningsnedgång<br />
kan dock följa av ett ökande vård- och omsorgsbehov<br />
för den äldre befolkningen. Beroendet av den offentliga sektorn har varit<br />
och är fortfarande stort i regionen.<br />
Sysselsättningsminskningen inom de primära näringarna, jord- och skogsbruk,<br />
har varit omfattande under låg tid. Framför allt inom skogsbruket har<br />
omfattande rationaliseringar skett genom att allt mer kvalificerade maskinella<br />
metoder används. Under 1990-talet har sysselsättningen i dessa näringar i<br />
stort sett halverats. Inom jordbruket kan i bästa fall sysselsättningsminskningen<br />
hejdas genom att kombinera verksamheter och öka den småskaliga<br />
förädlingen av jordbrukets produkter.<br />
Den tillverkande industrin i regionen har också minskat under 1990-talet,<br />
mycket beroende på kustlandets större basindustriers rationaliseringar , något<br />
som även gäller gruvnäringen i regionens inland. Sammantaget har<br />
branscherna tillverkning och utvinning minskat sin sysselsättning med nära<br />
8 000 personer (nära 20%) under 1990-talet Någon syselsättningsökning<br />
beräknas inte heller ske inom den traditionella verkstads- eller metallindustrin.<br />
Här kan dock en fortsatt minskning motverkas genom insatser för af-<br />
38
färs-, produkt- och kompetensutveckling vilket kan skapa nya nätverk och<br />
marknader.<br />
Behovet av lokalt och regionalt inriktade hushållstjänster minskar som en<br />
följd av befolkningsförändringarna. Regionala och nationella konsumentinriktade<br />
tjänstesektorn – olika former för teknisk support, bokningscentraler<br />
etc., tillsammans med näringslivsinriktade servicefunktioner har en positivare<br />
utveckling. En utmaning är att hålla hög kvalitet och fylla tjänsterna med<br />
kvalificerat innehåll, vilket kräver väl spridd tillgång till utbildning.<br />
Nyföretagandet varierar kraftigt i regionen. Vissa kommuner har stadigvarande<br />
låg etableringsfrekvens och hög arbetslöshet. De offentliga företagsstödjande<br />
organen uppfattas ibland som svåra att överskåda och varandra<br />
överlappande. Attityder till företagande och utbildning hos många enskilda<br />
påtalas som ett hinder för ett utökat entreprenörskap. Utbildningsnivån i<br />
många kommuner är förhållandevis låg.<br />
Förnyelsen av näringslivet sker framför allt genom tillväxt i vissa privata<br />
tjänstebranscher. Företag med högt kunskapsinnehåll bedöms ha bättre tillväxtmöjligheter<br />
än företag med lågt kunskapsinnehåll. Många kvalificerade<br />
yrkesgrupper är en bristvara, såväl i regionen som i landet. Tillgången till<br />
ett gott utbud av efterfrågad arbetskraft kan vara en viktig lokaliseringsfaktor.<br />
Infrastruktur i allmän mening är av stor betydelse för regionens utveckling.<br />
Långa avstånd såväl mellan orter inom regionen som till marknader utanför<br />
regionen, kräver väl fungerande strukturer för transporter och datakommunikation.<br />
Tillgången till en väl utbyggd social infrastruktur och ett flexibelt<br />
och kvalificerat utbildningssystem är av mycket stor betydelse, liksom regionens<br />
förmåga att skapa samspel mellan näringsliv och samhällets infrastrukturella<br />
resurser.<br />
Natur- och kulturmiljön är viktig för regionens utveckling på olika sätt. Dels<br />
som produktionsresurs för såväl basföretag som en växande besöksnäring,<br />
dels som allmän välfärdsfaktor vid kvinnors och mäns val av levnadsmiljö.<br />
Kulturproduktionen, exempelvis vad gäller musik, media m.m., representerar<br />
också en växande ekonomisk sektor. Samernas näringsfång och kulturtradition<br />
utgör ett viktigt inslag för regionens utveckling och framtid. En<br />
långsiktigt ekologiskt hållbar utveckling måste ligga till grund för allt utvecklingsarbete.<br />
Utgångspunkterna för förslagets programdel sammanhänger därför primärt<br />
med följande faktorer:<br />
• Befolkningen och dess sammansättning nu och på sikt.<br />
• De långsiktiga dragen i näringslivsutvecklingen och de krav dessa ställer<br />
på individer och samhällsstrukturen.<br />
• Arbetsmarknadernas möjlighet att utvecklas och fungera väl.<br />
39
• Samhällsstrukturen i vid mening och dess förmåga att skapa dynamik<br />
och attraktivitet för boende och produktion.<br />
Kust och inland<br />
Kustområdet i Norrbotten och Västerbotten har genom befolkningskoncentrationen<br />
och det mer differentierade näringslivet, samhällsservice mm helt<br />
andra utvecklingsbetingelser än inlandsområdena. En utveckling av de tydliga<br />
och mer starka regioncentra som kan identifieras, som Fyrkantsområdet<br />
i <strong>Norrbottens</strong> län och Umeå-, Skellefteåregionen i Västerbottens län, har<br />
dock en väsentlig betydelse för en positiv utveckling av regionen som helhet.<br />
Här kan man också peka på behovet av ett samspel internationellt mellan<br />
aktörer inom olika utvecklingsområden i regionen. Vikten av att utveckla<br />
samspelet mellan kust-inland har berörts i strategin och prioriteringar i<br />
SPD;n och återfinns konkret i flera av SPD;ns insatsområden.<br />
Här kan nämnas forskning och kunskapsutveckling kopplat till strategiska<br />
utvecklingsområden, samverkan mellan universiteten och dess omgivning<br />
samt vikten av att prioritera kunskapscentra inom områden med hög tillväxtpotential<br />
som rymd, miljö, biomedicin m.fl. Flera av dessa utvecklingsområden<br />
och kunskapscentra är belägna i inlandet. Utvecklingsinsatser<br />
inom infrastruktur- och kommunikationsområdet för att underlätta distansutbildning<br />
och användningen av informationsteknik inom regionens näringsliv<br />
är områden där betydande satsningar genomförts inom ramen för<br />
<strong>Mål</strong> 6 och <strong>Mål</strong> 2. I <strong>Mål</strong> 1 skall satsningar på detta område fortgå och vidareutvecklas.<br />
Resurs- och kompetenscentra samt olika intermediärer i kustområdet är betydelsefulla<br />
aktörer i olika utvecklingsprojekt där målgruppen och bärare av<br />
projektnyttan i lika stor utsträckning återfinns i inlandet. På liknande sätt är<br />
deltagandet av större företag från kustområdet viktiga i olika utvecklingsprojekt<br />
för att stödja en god utveckling av de mindre företagen i direkta projekt<br />
men också mer generellt genom nätverkskontakter och kompetensöverföring.<br />
Samma perspektiv kan på motsvarande sätt appliceras på frågan om samspelet<br />
mellan stad och mer avlägset belägen landsbygd. Centralorterna i <strong>Norra</strong><br />
<strong>Norrland</strong>s inlandsområden har i det sammanhanget en strategisk betydelse<br />
för bibehållandet av kommersiell och offentlig service för den mer utpräglade<br />
landsbygden. Utveckling av mer bärkraftiga företag i dessa centra har<br />
stor betydelse för mindre företag i omgivande landsbygd.<br />
Regionala tillväxtavtal<br />
De regionala tillväxtavtalen utgör en konkretisering av den nationella regionalpolitiken,<br />
sådan den föreslogs och beslutades av regering och riksdag<br />
våren 1998. Det grundläggande syftet med tillväxtavtalen är att genom samordning<br />
av ekonomiska, personella och andra resurser stimulera tillväxt och<br />
ökad sysselsättning. Proposition 1997/98:62 om regionalpolitik redovisar<br />
detta motiv närmare. Regeringens erbjudande till regionerna att medverka i<br />
tillväxtavtalen har inneburit en relativt omfattande planeringsprocess. Två<br />
40
processmässiga syften har således funnits med tillväxtavtalen: Dels att engagera<br />
många parter i utvecklingsarbetet varvid stora likheter finns med<br />
EU:s regionalpolitik, dels att förbereda programarbetet för denna politik.<br />
Det finns en god samstämmighet mellan tillväxtavtalen och programförslagen.<br />
I stort sett allt som upptas i tillväxtavtalen ingår i SPD, vilket gäller<br />
såväl mål, som strategier och åtgärder, liksom medverkan av partnerskap.<br />
Finansiellt råder motsvarande överensstämmelse. Strukturfonderna utgör en<br />
väsentlig del i finansieringen av tillväxtavtalen och vice versa, de offentliga<br />
resurser som redovisas i tillväxtavtalen kommer att utgöra nationell medfinansiering<br />
till strukturfonderna. En tydlig synergi finns således mellan tillväxtavtal<br />
och SPD vad avser mål, innehåll, inriktning, partnerskap och finansiering.<br />
I ett avseende skiljer sig tillväxtavtalen innehållsmässigt från<br />
SPDn nämligen att stöd till de areella näringarna, som är en del av SPDn,<br />
ingår inte i tillväxtavtalen. Vidare är tillväxtavtalen i ett inledningsskede<br />
treåriga medan SPD:n täcker en sjuårsperiod.<br />
Vision, mål och strategier<br />
De mål som åsätts utvecklingen har olika dimensioner och räckvidd. Det<br />
som uppfattas som mål på en nivå kan utgöra medel för att uppnå mål på en<br />
mer övergripande nivå. Alla dessa hierarkiska samband kan inte fångas in i<br />
korta och översiktliga programunderlag. Däremot måste analysen och sambandsbeskrivningarna<br />
av dem på olika sätt återkomma i de fördjupade handlings-<br />
och genomförandeprogram som löpande kommer att utvecklas för att<br />
långsiktigt säkerställa genomförandet av programmet och de Tillväxtavtal<br />
som skall samspela för en god regional utveckling.<br />
Punkterna ovan kan i detta sammanhang uppfattas både som mål och som<br />
strategier för målgenomförande.<br />
Visionen för regionen <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong>s utveckling är att:<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> är en attraktiv region att leva i. Här finns bra boendemiljöer<br />
med god samhällsservice, livskraftiga företag samt ett jämställt samhälle.<br />
Regionens dynamiska utveckling bygger både på regionens unika resurser<br />
och på kvinnors och mäns kompetens och vilja att forma en god tillvaro.<br />
Invånarna är öppna mot omvärlden och samarbetar såväl inom regionen som<br />
över gränserna. Detta leder sammantaget till en hållbar tillväxt och sysselsättning<br />
i <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong>.<br />
Övergripande mål och strategi<br />
Det övergripande målet för programmet är att <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> ska ha ett<br />
näringsliv med minst samma tillväxt som andra framgångsrika regioner i<br />
landet och Europa och att full sysselsättning nås inom ramen för en hållbar<br />
utveckling och ett jämställt samhälle.<br />
41
Regionens fortlevnad och utveckling skall säkerställas genom att fler och<br />
växande företag bidrar till en förbättrad inomregional balans. Strategin för<br />
detta bygger i allt väsentligt på att befintliga och nya företag präglas av hög<br />
kompetens, hög utbildningsnivå samt väl utvecklade produktionsmetoder<br />
med nya tekniska lösningar för en effektiv produktion av varor och tjänster.<br />
Näringslivets produkter och tjänster måste äga kvaliteter som gör dem efterfrågade<br />
på större internationella marknader. Detta förutsätter att företagen<br />
också utvecklar sin affärsverksamhet, produkter, miljö och ledningssystem.<br />
Former för samverkan mellan enskilda företag måste ständigt utvecklas och<br />
anpassas till de skiftande villkor som marknader och samhällsförändringar<br />
motiverar.<br />
Samspelet mellan näringslivet och det omgivande samhället vad avser forskning,<br />
utbildning, kommunikationer och annan grundläggande samhällsservice,<br />
måste ständigt utvecklas. I detta ligger också en förmåga att se och<br />
påverka attityder för att skapa värdegemenskap kring riktningen på regionens<br />
utveckling och formerna för detta.<br />
Vidare är det angeläget att utveckla samspelet mellan regionens olika delar.<br />
Det innebär bl.a. att insatser inom t.ex. forskning och utveckling som görs i<br />
de utvecklingscentra som huvudsakligen finns i regionens kuststäder bör ges<br />
en sådan inriktning att de också är till nytta för utvecklingen i övriga delar<br />
av regionen.<br />
Öppethållande av odlingslandskapet genom bibehållen jordbruksdrift spelar<br />
en avgörande roll för landsbygdens överlevnad i norra Sveriges glest befolkade<br />
områden. Den snabba nedläggningen av jordbruksföretag bör bromsas<br />
genom ny användning av åkermarken och genom en ny och konkurrenskraftig<br />
användning av de resurser och den kompetens som frigörs när jordbruket<br />
tvingas till omställning. Den totala livsmedelsproduktionen är liten<br />
inom det geografiska område som <strong>Mål</strong>1 <strong>Norra</strong> utgör och bör inte tillåtas<br />
minska så mycket om förädlingsindustri och nödvändig service till jordbruksföretagen<br />
skall kunna upprätthållas.<br />
Ett ytterligare viktigt strategiskt inslag är att stärka och vidareutveckla de<br />
delar av natur- och kulturmiljövärden som påverkar individens upplevelse<br />
av regionen som attraktiv, dynamisk och rik på upplevelser och skönhetsvärden.<br />
Rennäringen skall vidareutvecklas både som grund för sysselsättning och<br />
som bas för samekulturen. Generella tillväxtåtgärder når i liten utsträckning<br />
fram till den samiska befolkningsgruppen. Det är därför viktigt att kraftfulla<br />
utvecklingsinsatser görs både inom näringen och inom verksamhetsområden<br />
som ligger nära eller kompletterar samisk tradition och kultur. Även nya<br />
näringar måste utvecklas. Satsningar på såväl baskompetensnivå som<br />
”spetskompetens” är viktiga instrument för att åstadkomma detta.<br />
42
Hållbar utveckling<br />
Vikten av att arbeta med omställning till hållbar utveckling blir alltmer betydelsefull<br />
och är ett uttalat mål inom EU. Grunderna till den inställningen<br />
återfinns i fördragen som tecknades i Maastricht och i Amsterdam. Begreppet<br />
hållbar utveckling definieras som ”en utveckling som tillfredsställer<br />
dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa<br />
sina behov” (Bruntland 1992). Vanligt är att begreppet indelas i<br />
tre sfärer; den ekonomiska, den sociala samt miljösfären, som ofta kallas<br />
ekologisk hållbar utveckling. Ett program med miljöprofil kännetecknas av<br />
att den innehåller de tre sfärerna och att dessa betraktas som jämbördiga och<br />
inbördes beroende av varandra. Detta innebär att åtgärder inom de ekonomiska<br />
och sociala sfärerna kan ha stor betydelse för miljösfären och tvärtom.<br />
Hållbar utveckling är ett horisontellt mål och skall därmed avspeglas genom<br />
hela programmet och inte enbart vara knuten till eventuella delprogram.<br />
Varje insatsområde ska bedömas utifrån kriterier som syftar till att säkerställa<br />
en hållbar utveckling inom respektive område. Som exempel kan nämnas<br />
att företag ofta påverkar miljön i form av utsläpp och förbrukning av naturresurser.<br />
Dessa företag ökar sin konkurrenskraft genom att visa på att företaget<br />
arbetar med miljöfrågor och därigenom försöker minimera miljöpåverkan<br />
i omgivningen. Processer skall utvecklas så att användningen av<br />
råvaror och energi minskar.<br />
De svenska myndigheterna garanterar att <strong>Mål</strong> 1 programmen överensstämmer<br />
med skyddet av föreslagna Natura 2000 områden, och kommer att säkerställa<br />
att bevarandevärdena i dessa områden inte kommer att påverkas<br />
negativt i samband med insatser som medfinansieras av strukturfonderna.<br />
Sverige kommer också att underrätta kommissionen, senast i programkomplementet,<br />
om de åtgärder som vidtagits för att förhindra negativ påverkan.<br />
De svenska myndigheterna kommer att begära en miljöbedömning i enlighet<br />
med Rådsdirektiv 92/43 EEG, 21 maj 1992, rörande bevarandet av naturliga<br />
habitat och av vild flora och fauna, för alla projekt belägna i känsliga eller<br />
utvalda områden och även i områden som finns med på indikativa listor<br />
presenterade för kommissionen. Ett tillräckligt antal områden i de nordligaste<br />
(boreala) regionerna har ännu inte officiellt föreslagits av Sverige. Därför<br />
kommer de svenska myndigheterna att presentera en indikativ lista med<br />
ytterligare områden till 15 april 2000, för att göra det möjligt för kommissionen<br />
att bedöma aktiviteter som har effekt på markanvändningen. Senast i<br />
juni 2000 kommer Sverige att presentera ett komplett förslag, vilket kommer<br />
att ske parallellt med diskussionerna om programkomplementet.<br />
För närvarande pågår ett pilotprojekt inom generaldirektoratet för regionalpolitik<br />
som syftar till att redovisa rekommendationer och åtgärder för hur en<br />
hållbar utveckling av regioner ska kunna genomföras under programperioden.<br />
Tolv regioner inom EU ingår i projektet, däribland <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong>skusten<br />
(mål 2). En partnersammansatt grupp tillsätts och knyts till projektet<br />
som en referensgrupp. Gruppen kvarstår under programperioden och funge-<br />
43
ar som ett diskussionsforum för idéer och kontinuerlig uppföljning av att<br />
regionen utvecklas enligt de intentioner som finns i det samlade programdokumentet.<br />
Jämställdhet<br />
Det finns ett övergripande jämställdhetsmål som innebär att kvinnor och<br />
män skall ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga<br />
områden i livet. Ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning hänger<br />
samman med möjligheterna att fullt ut ta till vara både kvinnors och mäns<br />
resurser i arbetsliv, familjeliv och samhälle.<br />
Ett viktigt instrument i arbetet med att uppnå en ökad jämställdhet mellan<br />
kvinnor och män i regionen utgörs av detta strukturfondsprogram. Såväl<br />
mainstreaming som särskilda insatser kommer att genomföras i syfte att<br />
bland annat stärka kvinnors position på arbetsmarknaden, att öka kvinnors<br />
företagande och för att uppnå en ökad delaktighet bland kvinnor i det lokala<br />
och regionala utvecklingsarbetet.<br />
Mainstreaming innebär att jämställdhetsperspektivet skall integreras inom<br />
alla områden och på alla nivåer, vilket i sig innebär att strukturfondsprogrammet<br />
som helhet, respektive insatsområde, respektive åtgärd och senare<br />
även respektive projekt aktivt skall verka för ökad jämställdhet mellan kvinnor<br />
och män i regionen. Jämställdhetsperspektivet innebär att det inom respektive<br />
område och nivå ställs krav på en könsbalanserad representation<br />
och resursfördelning.<br />
Kravet på representation innebär att det skall råda könsbalans (40/60 procent)<br />
i de grupper som utarbetar programmet, i de arbets- och beslutsgrupper<br />
mm som skapas för programmets genomförande och i de olika styr- och<br />
arbetsgrupper som knyts till de projekt som programmet resulterar i. Kravet<br />
på representation omfattar även att i möjligaste mån uppnå en jämn könsbalans<br />
bland projektägarna.<br />
Vid fördelningen av de finansiella medel som finns tillgängliga för programmets<br />
genomförande, skall särskild uppmärksamhet riktas mot fördelningen<br />
mellan traditionellt kvinnliga och manliga verksamheter och ytterst<br />
mellan kvinnor och män i regionen. Det är viktigt att det av den information<br />
som lämnas, tydligt framgår att projektansökningar redan på planeringsstadiet<br />
skall genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Könsuppdelad statistik<br />
är därför nödvändig.<br />
Förutom att ett jämställdhetsperspektiv skall integreras inom respektive insatsområde,<br />
åtgärd och projekt skall programmet i enlighet med Kommissionens<br />
riktlinjer även omfatta särskilda insatser till förmån för kvinnor.<br />
44
Slutsatser för programförslagets inriktning<br />
Trots den bredd som måste prägla den regionala utvecklingen måste programförslaget<br />
– liksom tillväxtavtalen – ha ett fokus och en koncentration i<br />
sin inriktning. Följande skall gälla i dessa sammanhang:<br />
• Insatser som skapar tillväxtmöjligheter skall särskilt beaktas<br />
• Fokus skall läggas på branscher och verksamheter med tillväxtpotential<br />
• Insatserna skall stärka regionens och företagens förmåga till förnyelse<br />
och flexibilitet,<br />
t.ex. genom utbildning, kompetensutveckling, forskning och utveckling<br />
av nya affärsidéer.<br />
• Former för samverkan skall utvecklas och insatserna skall underlätta<br />
samarbete, nätverksbyggande och gränsöverskridande<br />
• Verksamheter som nått eller kan bli kritiska massor skall stödjas<br />
• Regionens infrastruktur måste stärkas vad gäller teknisk kvalitet, hög<br />
prestanda och konkurrenskraftiga prisbilder<br />
• Insatser skall stärka natur- och kulturvärden, bl.a. som grund för besöksnäringen<br />
Skapande av arbetstillfällen samt jämställdhet och ekologisk hållbarhet är<br />
horisontella mål som skall genomsyra programförslaget och kommer att<br />
beaktas vid projekturvalet .<br />
De orter som drabbas av försvarsnedläggningar kommer under den period<br />
omstruktureringarna sker att prioriteras vid fördelningen av medel. I de fall<br />
liknande omstruktureringar sker på andra orter kan en omprioritering behöva<br />
göras. På motsvarande sätt kommer nationella medel att prioriteras.<br />
Val av insatsområden<br />
Länen och partnerskapen har utifrån den inledande analysen och slutsatserna<br />
ovan enats om att programdokumentet skall inriktas på åtgärder inom<br />
följande insatsområden:<br />
1. Utveckling av infrastrukturen<br />
2. Näringslivsutveckling<br />
3. Kompetensutveckling och sysselsättning<br />
4. Landsbygdsutveckling<br />
5. Natur, kultur och livsmiljö<br />
6. Samiskt program<br />
1. Utveckling av infrastrukturen<br />
Regionens stora yta, delvis glesa befolkning och strukturen på arbetsmarknader<br />
och näringsliv ställer särskilda krav på en effektiv och ändamålsenlig<br />
infrastruktur i vidare mening. I infrastrukturen inräknas här såväl kommunikationer<br />
till lands, sjöss och i luften som anordningar för ett högpresterande<br />
45
IT-lösningar och de stödjande systemen för utbildning, forskning, företagsutveckling<br />
m.m.<br />
Universitetens viktiga roll som kvalificerade FoU-aktörer, förutsätter att de<br />
har en stark nationell och internationell ställning. Universitetens fortsatta<br />
tillväxt och kvalitetsutveckling är därmed ett viktigt mål i sig liksom det är<br />
ett viktigt medel för att understödja en långsiktigt stark tillväxt och näringsutveckling<br />
i hela regionen. Teknikspridning, nätverksbyggande och andra<br />
insatser som utvecklar samarbete och erfarenhetsutbyte är exempel på viktiga<br />
åtgärdstyper kopplade till infrastrukturen och som påverkar regionens<br />
förmåga till nyskapande och innovativ näringslivs- och annan utveckling.<br />
Insatsområdet ”infrastruktur” äger därmed mycket hög giltighet för att säkerställa<br />
regionens konkurrensförmåga i en situation där närhet och snabbhet<br />
i tillgången till kompetens kan spela avgörande roll för ny-utveckling av<br />
näringsverksamhet och att skapa attraktivitet i den omvärld som skall attrahera<br />
näringsverksamhet och enskilda individer. Särskilt IT-strukturerna i<br />
vidare mening – d v s fysiska nät, kompetens att driva och utveckla ITsystem<br />
etc – utgör grund för nästan all annan utveckling. Insatsområdet omfattar<br />
med dessa utgångspunkter i lika hög grad fysiska strukturer som förmågan<br />
att tillgodogöra sig strukturernas tekniska mm nytta.<br />
De faktiska skillnaderna i utvecklingsbetingelser som råder i regionens kust-<br />
respektive inland motiverar i allt väsentligt också ett fokus på infrastruktursatsningar.<br />
Kuststädernas större utbud av utbildning, större företag, mer<br />
differentierad samhällsservice etc mm måste kunna nyttiggöras av inlandet,<br />
samtidigt som regionen kan kraftsamla på enskilda kunskaps- och kompetenscentra.<br />
Högkvalitativ distansutbildning är ett bra exempel på infrastrukturens<br />
betydelse ur alla dessa olika aspekter.<br />
Infrastruktursatsningar har också ett mycket viktigt jämställdhetsperspektiv<br />
därest de ökar flexibiliteten på och tillgängligheten till utbudet på arbets-<br />
utbildnings- och kulturmarknaderna. Det är också viktigt att den sociala<br />
infrastrukturen vidareutvecklas så att både kvinnor och män erhåller ökade<br />
möjligheter att förena familjeliv och förvärvsarbete.<br />
En hög kvalitet på miljön – t.ex. vatten, luft och jord – har en långsiktigt<br />
helt avgörande betydelse för samhällsutvecklingen i <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong>. En<br />
effektiv avfallshantering minskar påfrestningarna på miljön. Energisektorn<br />
är mycket betydelsefull i regionen, både i ett producent- och konsumentperspektiv.<br />
Energitillgång till låga kostnader har betydelse för konkurrenskraften<br />
i den energikrävande processindustrin.<br />
Det övergripande målet är att <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> har en god tillväxt och<br />
konkurrenskraft genom en effektiv och ändamålsenlig infrastruktur.<br />
46
2. Näringslivsutveckling<br />
Näringslivets förmåga till nyskapande och nyorientering i en snabbt föränderlig<br />
omvärld, är grundläggande för regionens möjlighet att utveckla och<br />
konsolidera attraktiva livsmiljöer.<br />
Regionens näringsliv måste i mycket hög grad stärkas med företag inom de<br />
nya tillväxtbranscherna. Basindustriernas viktigaste bidrag i den regionala<br />
näringsutvecklingen består dels i den egna förmågan att anamma ny teknik<br />
och ny kunskap för att vinna nya marknader -baserade på nya eller vidareförädlade<br />
produkter - dels i att samspela i teknik- och annan kunskapsöverföring<br />
till regionens andra företag.<br />
Regionen har ett antal nätverk eller kritiska kompetensmassor med goda<br />
styrkepositioner på nationella och internationella marknader. Deras utveckling<br />
måste ges särskild prioritet i användningen av regionens samlade näringsstödjande<br />
resurser.<br />
Många branscher i regionen är mycket konkurrenskraftiga såsom t.ex. gruv-<br />
och malmmineralindustrin, rymd- och miljöforskningen, medicinsk bioteknik,<br />
molekylär- och mikrobiologi, geografisk informationsteknik, testverksamhet<br />
av fordon och komponenter samt energiproduktion. Inom dessa<br />
branscher kan man i varierande utsträckning tala om kluster i vilka forskning<br />
och utveckling utgör en viktig del. Exempel på andra branscher där<br />
regionen redan ligger långt framme, eller har förutsättningar att bli framgångsrik<br />
inom, är skog och trä, medicinteknik, musik- och mediaproduktion,<br />
besöksnäringen i vid mening, finmekanik, elektronik och livsmedelsproduktion<br />
samt inom området kommunikationer. Inom samtliga av dessa branscher<br />
finns det goda möjligheter till en utveckling som kan bidra till ökad<br />
tillväxt i regionen.<br />
Några av de viktigaste branscherna baseras på regionens naturtillgångar. I<br />
många fall är förädlingsgraden låg, varför en ökad förädling av de egna råvarorna<br />
är en möjlighet som bör tas tillvara bättre.<br />
För att stärka näringslivet måste forskning, teknisk utveckling och innovationer<br />
bli mer tillgängliga för regionens näringsliv. Formerna för detta liksom<br />
inriktningen på olika insatser kan skilja sig beroende på företagens olika<br />
villkor och behov i regionen.<br />
Insatsområdet representerar därmed både insatser riktade till enskilda företag<br />
och insatser som stärker samspelet mellan företag och verksamheter i<br />
den omgivande miljön. Särskilda insatser behövs för att stärka kvinnors<br />
företagande.<br />
Miljöprofilering och miljökvalitetsarbete lönar sig och krävs för att långsiktigt<br />
klara konkurrensen både regionalt, nationellt och internationellt.<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> är den enda region i Sverige som direkt gränsar mot två länder<br />
och samarbetet med Finland och Norge har en lång historisk tradition.<br />
47
Liberaliseringen i Östeuropa har dessutom förstärkt värdet av en gräns mot<br />
öst. Regionen skall därför i sitt näringsutvecklande arbete utnyttja internationaliseringen<br />
för att överbrygga problemet med en liten närmarknad.<br />
Det övergripande målet är att <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> har god tillväxt och<br />
sysselsättning genom ett näringsliv med förmåga till nyskapande och<br />
nyorientering i en snabbt föränderlig värld.<br />
3. Kompetensutveckling och sysselsättning<br />
Utbildning och lärande är en förutsättning både för kvinnors och mäns konkurrenskraft<br />
på en framtida arbetsmarknad, etablering av nya företag och för<br />
förnyelsen av arbetsorganisation och kompetensutveckling i företagen. Insatser<br />
med denna inriktning blir därmed en nyckelfaktor för regionens totala<br />
konkurrenskraft och utvecklingsmöjligheter. Insatsområdet är dessutom<br />
nära kopplat till insatsområde två – näringslivsutveckling - som i sig förutsätter<br />
en ständig kompetensutveckling.<br />
Kompetensutveckling förutsätter ett nära samarbete mellan utbildningsanordnare,<br />
mellan enskilda personer respektive mellan enskilda företag och<br />
mellan företag och olika företagsstödjande system i omvärlden. Attityder till<br />
utbildning både som kvalificerande karriärkriterium för den enskilde och<br />
som villkor för organisationens och företagets kompetensutveckling blir allt<br />
viktigare. Framför allt män i inlandet har en lägre motivation för gymnasial<br />
och eftergymnasial utbildning.<br />
Andra viktiga aspekter för att stimulera kompetensutveckling rör utbildningssystemets<br />
förmåga att pedagogiskt och tekniskt svara mot de skilda<br />
förutsättningar som företag och enskilda har inom regionen.<br />
Insatser inom området måste således kunna rikta sig såväl mot enskilda som<br />
mot företag och utbildningssystemen. I arbetet med att skapa tillväxt och<br />
sysselsättning ingår också att skapa jämställdhet mellan kvinnor och män på<br />
arbetsmarknaden. De könsbetingade utbildningsvalen och den könsuppdelade<br />
arbetsmarknaden skall i möjligaste mån brytas för att erhålla en dynamisk<br />
arbetsmarknad, där såväl kvinnors som mäns kompetens tas till vara<br />
inom olika sektorer och på olika nivåer inom respektive sektor. Kompetensutvecklingen<br />
skall vara gränsöverskridande till sin karaktär och anlägga ett<br />
jämställdhetsperspektiv.<br />
Särskilda medel avsätts till insatser som huvudsakligen riktar sig till kvinnor.<br />
Syftet är att öka kvinnors deltagande och avancemangsmöjligheter<br />
inom såväl arbetslivet som politiken.<br />
Den nya Europeiska sysselsättningsstrategin är en grundsten för den Europeiska<br />
socialfonden – det gäller särskilt kapitlet om sysselsättning i Amsterdamfördraget<br />
och de årliga riktlinjerna för sysselsättningen, i samband med<br />
vilka medlemsstaterna överlämnar en årlig handlingsplan för sysselsättningen.<br />
De allmänna politikområden där socialfonden kan agera motsvarar också<br />
48
huvudlinjerna i den europeiska sysselsättningsstrategin (anställbarhet, företagsanda,<br />
anpassningsförmåga och lika möjligheter).<br />
Referensramen för socialfondsinsatserna återfinns som bilaga till programmet.<br />
Det övergripande målet är att <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> har god tillväxt och<br />
sysselsättning med en stabil och jämställd arbetsmarknad och en hög<br />
kompetens- och utbildningsnivå.<br />
4. Landsbygdsutveckling<br />
Utvecklingen för landsbygden som helhet har som mål att återställa och<br />
höja landsbygds- och glesbygdsområdenas konkurrenskraft och därigenom<br />
bidra till att bevara och skapa sysselsättning , tillväxt och bosättning på<br />
landsbygden. Detta kan endast ske genom ett brett spektrum av åtgärder där<br />
små- och medelstora företag ges möjlighet att på samma sätt som i de större<br />
orterna kompetensutveckla sig, tillgodogöra sig utvecklingen av de tekniska<br />
m fl infrastrukturer som uttrycks inom de övriga insatsområdena<br />
Särskilt viktiga är åtgärder som stimulerar till nätverksbyggande och gemensamt<br />
agerande på marknaderna. Utvecklingen av ny teknik och landsbygdsbornas<br />
möjligheter att utnyttja tekniken, måste ges särskild prioritet<br />
för att säkerställa långsiktigt utvecklingsvillkor.<br />
Även jämställdheten mellan könen kräver särskild uppmärksamhet på<br />
landsbygden, bl.a. med tanke på de större könsmässiga obalanser som finns<br />
där och skillnaderna i utbildningsnivå där männen är överrepresenterade<br />
bland de lägst utbildade.<br />
Lantbruket i regionen genomgår en mycket snabb omvandling. Under perioden<br />
1990 - 97 har sysselsättningen inom jord- och skogsbruk, jakt och<br />
fiske minskat med 49%. Uppgiften avser sysselsättningen i primärproduktionen.<br />
Takten i sysselsättnings-minskningen är större inom skogsbruket än<br />
inom jordbruket beroende på den mycket snabba tekniska utvecklingen<br />
inom skogen. I dag är storskogsbruket helt mekaniserat bortsett från visst<br />
manuellt arbete vid återbeskogningen (plantering och röjning). Även det<br />
skogsbruk som bedrivs i kombination med jordbruk sker i stor utsträckning<br />
med samma metoder som inom storskogsbruket. Jordbruket har i dag relativt<br />
sett fått större betydelse för sysselsättningen på landsbygden.<br />
Lantbruket i Norr- och Västerbotten bedrivs under mycket speciella omständigheter<br />
på grund av klimat och struktur. Klimatet styr produktionen<br />
emot vall som huvudgröda. Den dominerande produktionsinriktningen är<br />
därför mjölk- och viss nötköttsproduktion. Inriktningen har varit stabil under<br />
mycket lång tid. Förutsättningarna för lantbruk är betydligt sämre i inlandet<br />
än i kustområdena. Lantbruket är därför koncentrerat till kusterna. Ca<br />
85 % av regionens jordbruk finns i kustområdena och endast ca 15 % i inlandet.<br />
Inlandslantbruket har betydligt svårare att anpassa sig till de nya<br />
49
kraven. Behovet av åtgärder för anpassning eller omställning är därför större<br />
i inlandet än i kusten.<br />
Trots att lantbruket bedrivs under de speciella förhållanden som klimatet<br />
och den mycket glesa strukturen sätter har det stor betydelse för sysselsättningen<br />
och miljön på landsbygden. Livsmedelsprodukterna förädlas också<br />
till största delen inom regionen vilket också ger ett viktigt tillskott i sysselsättningen.<br />
Lantbruket arbetar hårt med att anpassa sig till de nya förutsättningar som<br />
uppkommer på grund av marknadsutvecklingen och miljö- och kvalitetskrav.<br />
Sedan 1995 har den brukade åkerarealen inom regionen i stort sett<br />
kunnat bibehållas i stället för att som under tiden före ha minskat kontinuerligt.<br />
Produktionen inom de viktigaste produktionsgrenarna har också kunnat<br />
bibehållas. Samtidigt har takten i strukturrationaliseringen varit mycket hög.<br />
Näringen har kunnat möta de nya kraven genom att storleksrationalisera och<br />
införa ny teknik. Fortfarande är dock genomsnittsstorleken på företagen<br />
betydligt mindre än i södra Sverige.<br />
Kustfiske och vattenbruk är uttalade gles- och landsbygdsnäringar. Särskilt<br />
kustfisket kännetecknas av småskalighet och bedrivs från i de flesta fall små<br />
samhällen ofta långt från varandra. Som framgått av analysen finns avgörande<br />
hot mot det småskaliga kustfisket. Sälskador, långa avstånd, isläggning<br />
och ibland fångstrestriktioner utgör svårigheter. Rena vatten, liten risk<br />
för överfiskning samt möjligheter att vidareförädla fångsten ger förutsättningar<br />
för utveckling. Vattenbruket har utvecklats positivt med gynnsamma<br />
vattentillgångar och framgångsrika avelsprogram som grund. Även här utgör<br />
förädling en viktig grund för fortsatt utveckling, ofta i kombination med<br />
ökad turism.<br />
Inom regionen finns en stark livsmedelsförädlande industri som i samverkan<br />
med högskolor och universitet har varit framgångsrika med att utveckla nya<br />
produkter baserade på livsmedelsråvara från regionen. Inom regionen finns<br />
stark kompetens som spänner från primärproduktion med jordbruks- och<br />
trädgårdsforskning över närings- och hälsoforskning till livsmedelsteknisk<br />
och gourméutbildning. Insatser har påbörjats för att öka samverkan mellan<br />
dessa kompetenser.<br />
Strategin för utvecklingen inom regionen är att främja de areella näringarnas<br />
anpassning och omställning. Jordbrukets, trädgårdsnäringens, det småskaliga<br />
skogsbrukets, rennäringens och livsmedelsindustrins konkurrensförmåga<br />
skall bibehållas eller helst förstärkas. Vidare skall insatser göras för att bibehålla<br />
och utveckla småskaligt kustfiske. Fiskets och vattenbrukets förutsättningar<br />
skall tas tillvara, bland annat genom åtgärder för vidareförädling.<br />
Detta skall uppnås genom effektivisering av företag som har förutsättningar<br />
för att bestå på sikt genom utveckling av den areella verksamheten eller<br />
genom att komplettera med ny verksamhet . Den kraftiga strukturrationalisering<br />
som nu pågår bedöms fortsätta. Där lantbruket inte längre kan upprätthållas<br />
skall ny verksamhet utvecklas som kan ge konkurrenskraftig användning<br />
av de resurser och den kompetens som redan finns. Genom att<br />
utnyttja den samlade kompetens som finns inom livsmedelsområdet och<br />
50
som spänner från primärproduktionen över hälsoaspekterna till matens<br />
presentation framför konsumenten skall nya produkter utvecklas som tar<br />
ännu bättre vara på råvarorna som produceras inom regionen och förstärka<br />
deras möjligheter på marknaden.<br />
Det övergripande målet är att <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> har en levande landsbygd<br />
med god tillväxt och sysselsättning.<br />
5. Natur, kultur och livsmiljö<br />
Kulturområdet har betydelse på flera olika sätt i det regionala utvecklingsperspektivet.<br />
Dels representerar sektorn en omfattande ekonomisk aktivitet<br />
med ett växande antal sysselsatta. Svensk musikproduktion är exempelvis<br />
en av Sveriges största exportnäringar idag. Musik, dans och film finns väl<br />
representerade i regionen vilket sammantaget ger goda utgångspunkter för<br />
att utveckla ett företagande med kultur som bärande verksamhetsinriktning.<br />
Naturen och kulturen representerar också grundläggande värden såväl för<br />
den enskildes subjektiva uppfattning om regionens och orternas välfärd som<br />
för forskning, besöksnäringarna mm. Kulturutbudet är också en viktig faktor<br />
vid företagens val av etableringsort.<br />
Insatserna syftar därför till att göra regionens kulturmiljö och kulturarv mer<br />
tillgängligt ur alla dessa aspekter liksom för att bl.a. stärka den regionala<br />
identiteten. Insatserna kan t.ex. handla om skapande och upprätthållande av<br />
besöksplatser, kunskapsspridning och marknadsföring, men också för bevarande<br />
och kunskapsuppbyggande.<br />
Stärkandet av miljösituationen och utvecklandet av möjligheterna att ge<br />
regionen en stark miljöprofil, är en viktig del inom insatsområdet. Särskilt<br />
skall uppmärksammas insatser riktade mot ungdomar och deras speciella<br />
behov, intressen och önskemål om en attraktiv livsmiljö.<br />
Ett rikt kulturliv och en god fritid har stor betydelse för människornas förmåga<br />
att utveckla nya synsätt och nya idéer. Kreativiteten föds och utvecklas<br />
i mångfalden och mötet mellan människorna.<br />
Av tradition har kvinnors kulturarv uppmärksammats i mindre utsträckning<br />
än mäns, varför kvinnors kulturarv skall synliggöras i högre utsträckning.<br />
Det är viktigt med ett så varierat kultur- och fritidsutbud som möjligt för att<br />
tillgodose kvinnor och mäns behov och intressen. I syfte att skapa en livsmiljö<br />
som tilltalar alla och inte minst för att komma tillrätta med den demografiska<br />
obalansen inom vissa delar av regionen är det angeläget att särskilt<br />
ta hänsyn till kvinnors och ungdomars situation.<br />
Det övergripande målet är att <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> skall nyttja den goda<br />
livsmiljön som utvecklingskraft för en långsiktigt hållbar tillväxt.<br />
51
6. Samiskt program<br />
Det samiska folket har en egen historia, egna näringar och ett eget språk<br />
som sammanhållande kulturelement. Samerna har i alla tider försörjt sig på<br />
renskötsel, jakt och fiske och en kombination av dessa näringar. Dessutom<br />
har sami duodji (samiskt hantverk) för många samer utvecklats till en självständig<br />
näring. Dessa näringar är grunden för en levande samisk kultur,<br />
även om de flesta samer idag finner sin utkomst helt eller delvis inom andra<br />
näringar. En ökad lokal samverkan mellan samerna och övrig ortsbefolkning,<br />
är därför av stort värde. Det är också viktigt att i ökad utsträckning<br />
uppmärksamma de samiska kvinnornas livsbetingelser och kulturarv.<br />
Det övergripande målet är att stärka det samiska näringslivet<br />
och därmed bidra till en utveckling av samisk kultur och<br />
näringsliv. Att bevara samernas traditionella näringsanpassning<br />
och samtidigt skapa förutsättningar för nya livskraftiga<br />
verksamheter.<br />
Kvantifierade mål och indikatorer<br />
Indikatorer vid fördelning av resultatreserven<br />
Under programperioden finns ett särskilt budgetutrymme, den så kallade<br />
resultatreserven, som skall fördelas inom varje medlemslands respektive<br />
målområden. Syftet med dessa medel är att de, på bas av mätbara indikatorer,<br />
skall fördelas till de program som utvecklas enligt uppsatta mål.<br />
I de svenska mål 1programmen skall resultaten mätas på följande områden:<br />
Finansiell förvaltning, som skall visa andelen medel som utbetalats till<br />
slutlig stödmottagare av de beviljade projektbesluten. Bedömningen kommer<br />
att grunda sig på beslut fattade de två första åren, dvs åren 2000 och<br />
2001. <strong>Mål</strong>et är att 80 % av de beviljade medlen skall vara utbetalade i juni<br />
2003.<br />
Förvaltning, som skall visa den adminstrativa kvaliteten genom att visa att<br />
projekten finns dokumenterade i Stins-systemet. <strong>Mål</strong>et är att samtliga beslut<br />
t o m år 2002 skall finnas inrapporterade i Stins i juni 2003.<br />
Inom samma kategori skall också säkerställas att halvtidsutvärderingen är<br />
genomförd.<br />
Resultatet av verksamheten kommer att mätas för tre indikatorer, nämligen<br />
antal nya företag, antal nya arbetstillfällen och antal timmar för kompetensutveckling.<br />
Den kvantitativa målsättningen för respektive indikator kommer<br />
att fastställas av övervakningskommittén och redovisas i programkomplementet.<br />
52
Övervakningskommittén kommer fortlöpande att informeras om hur verksamheten<br />
utvecklas utifrån de ovan nämnda indikatorerna. Detta kommer<br />
också att redovisas i de årliga genomföranderapporterna.<br />
Under förutsättning att de uppställda målen nås inom de båda svenska mål 1<br />
programmen kommer resultatreserven att fördelas proportionellt mellan de<br />
två programorådena. I det fall att ett av programmen uppenbart inte klarat<br />
målsättningen kommer hela medelsramen att fördelas till det program som<br />
når det uppställda målen.<br />
Vid fördelningen av medel inom programmen kommer, baserat på de valda<br />
resultatkriterierna, företräde ges till åtgärder inom områdena mänskliga resurser<br />
och landsbygdsutveckling.<br />
Resultat i samband med halvtidsöversynen av programmet<br />
Finansiell förvaltning<br />
<strong>Mål</strong>sättningen att 80 procent av beviljade medel avseende budgetåren 2000-<br />
2001 skulle vara utbetalade vid utgången av juni 2003 uppnåddes enligt<br />
nedan:<br />
Beslut registrerade i STINS t o m 2002-06-30 för budgetåren 2000-2001,<br />
samt utbetalningar gjorda t o m 2003-06-30<br />
<strong>Mål</strong> 1<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong><br />
53<br />
Södra Skogs<strong>läns</strong>regionen<br />
Beviljade EU-medel för<br />
åren 2000-2001 (Avstämnings-datum<br />
2002-06-30)<br />
Utbetalda EU-medel per<br />
627 484 497 617 840 661<br />
2003-06-30 993 838 268 891 786 585<br />
Utbetalt/beslut 158% 144%<br />
Förvaltning<br />
<strong>Mål</strong>et att samtliga beslut t.o.m. år 2002 skall finnas inrapporterade i STINS<br />
senast den 30 juni 2003 uppnåddes.<br />
Halvtidsutvärderingen är genomförd.
Resultat<br />
Nedan redovisas utfall för respektive indikator på avslutade projekt per program.<br />
Inom parentes återfinns målsättningen enligt programmets skrivning.<br />
<strong>Mål</strong> 1<br />
<strong>Norra</strong> Norr- Södra Skogs<strong>läns</strong>regilandonen<br />
Antal nya företag 601 (750) 789 (300)<br />
Antal nya arbetstillfällen<br />
Antal individer i kompe-<br />
2642 (2400) 2304 (2400)<br />
tensutveckling 7075 (6000) 11240 (6000)<br />
Utvärderarna anser inte att det har framkommit något i utvärderingen av<br />
<strong>Mål</strong> 1-programmen som talar för någon kvalitetsskillnad av det slaget att<br />
programmen som helhet inte skulle stå likvärda. De anser vidare att det inte<br />
heller i övrigt framkommit något i utvärderingarna av <strong>Mål</strong> 1-programmen<br />
som motiverar något annat än en proportionell fördelning av resultatreserven<br />
mellan programmen. Inget annat har heller framkommit vad gäller inrapporteringen<br />
till STINS och DIVA, eller att de indikatorer som ligger till<br />
grund för resultatreservens fördelning står för minst hälften av programmets<br />
utgifter. Sverige föreslog därmed en proportionell fördelning av resultatreserven<br />
mellan programmen, vilket även godkänts av Kommissionen. För<br />
<strong>Mål</strong> 1 <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> innebar det en tilldelning av 16 653 973 euro.<br />
Övervakningskommittén beslutade att resultatreserven fördelas enligt nedan:<br />
Kusten med 67,5 % av medlen till insatsområde 2 Näringslivsutveckling<br />
(67,5 % på åtgärd 2.2 Näringslivsutveckling), 15 % till insatsområde 3<br />
Kompetensutveckling och sysselsättning (8 % på åtgärd 3.1 Kompetensutveckling<br />
för anställda och 7 % på åtgärd 3.5 Kompetens, utbildning och<br />
riktade jämställdhetsinsatser), 9 % till insatsområde 4 Landsbygdsutveckling<br />
(3 % till åtgärd 4.1 Investeringar i jordbruks-trädgårds och rennäringsföretag,<br />
1 % till åtgärd 4.2 Startstöd till unga jordbrukare och rennäringsföretagare<br />
och 5 % till åtgärd 4.5 Landsbygdens utveckling), 6 % till insatsområde<br />
5 Natur, kultur och livsmiljö (3 % till åtgärd 5.1 Natur och kulturmiljö<br />
och 3 % till åtgärd 5.2 Livsmiljö, Kulturliv och lokal utveckling),<br />
samt till insatsområde 7 Tekniskt stöd 2, 5 % (1,7 % på regionalfonden, 0,5<br />
% på socialfonden och 0,3 % på jordbruksfonden).<br />
Inlandet med 62,5 % av medlen till insatsområde 2 Näringslivsutveckling<br />
(62,5 % till åtgärd 2.2 Näringslivsutveckling), 14 % till insatsområde 3<br />
Kompetensutveckling och sysselsättning (7 % till åtgärd 3.1 Kompetensutveckling<br />
för anställda och 7 % till åtgärd 3.5 Kompetens, utbildning och<br />
riktade jämställdhetsinsatser), 11,5 % till insatsområde 4 Landsbygdsutveckling<br />
(3,5 % till åtgärd 4.1 Investeringar i jordbruks-trädgårds och rennäringsföretag,<br />
1 % till åtgärd 4.2 Startstöd till unga jordbrukare och rennäringsföretagare,<br />
1 % till åtgärd 4.4 Kompetensutvecklingsinsatser och 6 %<br />
till åtgärd 4.5 Landsbygdens utveckling), 7 % till insatsområde 5 Natur,<br />
kultur och livsmiljö (3,5 % till åtgärd 5.1 Natur och kulturmiljö och 3,5 %<br />
54
till åtgärd 5.2 Livsmiljö, Kulturliv och lokal utveckling), 2,5 % till insatsområde<br />
6 Samiskt program (1,5 % till åtgärd 6.2 Samisk landsbygds- och<br />
kulturutveckling och 1 % till åtgärd 6.3 Kompetensutveckling), samt till<br />
insatsområde 7 Tekniskt stöd 2,5 % (1,7 % på regionalfonden, 0,5 % på<br />
socialfonden och 0,3 % på jordbruksfonden).<br />
Kärnindikatorer<br />
Kärnindikatorerna skall uppfylla kravet på ”mainstreaming”, d v s vara indelade<br />
efter män respektive kvinnor.<br />
Resultatmål<br />
Arbetstillfällen<br />
- antalet nya permanenta och antalet bevarade arbetstillfällen skall uppgå<br />
till 8 000<br />
- antalet tillfälliga arbetstillfällen uppgår till 4000<br />
Nyföretagande<br />
- antalet nya företag skall uppgå till 2 500<br />
Kompetensutveckling<br />
- 2 000 företag har deltagit i utbildningsinsatser finansierade av mål 1<br />
programmet<br />
- 20 000 personer har deltagit i utbildningsinsatser finansierade av mål 1<br />
programmet<br />
- antal timmar för kompetensutveckling riktade till arbetslösa uppgår till<br />
- antal timmar för kompetensutveckling riktade till anställda i företag<br />
uppgår till<br />
Finansiell förvaltning<br />
Andel beviljade medel som utbetalats till den slutliga stödmottagaren<br />
Förvaltning/administration<br />
Andel beslutade projekt dokumenterade i STINS – ekonomi och<br />
indikatorer<br />
Övriga horisontella mål<br />
Hållbar utveckling/miljöpåverkan pos effekt. ingen neg. effekt Jämställdheten<br />
pos effekt. ingen neg. effekt<br />
<strong>Mål</strong> och indikatorer på åtgärdsnivå<br />
- Universitetens forskning och utbildning, och annan eftergymnasial<br />
utbildning, skall under programperioden öka väsentligt snabbare än<br />
jämfört med de senaste fem åren<br />
- Antalet personer som övergår från gymnasie- till högskolestudier skall<br />
motsvara riksgenomsnittet vid programperiodens slut<br />
- Regionen skall ha utbyggda bredbandsförbindelser och Internetuppkopplingar<br />
till samtliga kommunhuvudorter vid programperiodens slut<br />
- Antalet projekt för förbättrad transportinfrastuktur skall uppgå till minst<br />
- Antalet projekt för hållbar utveckling skall uppgå till minst<br />
- Antalet riktade jämställdhetsprojekt skall uppgå till minst<br />
55
- Antalet projekt för Forsknings- och utvecklingsinsatser skall uppgå till minst<br />
- Antalet samverkansprojekt mellan företag skall uppgå till minst<br />
- Antalet företag som genomgått utbildning i elektronisk handel skall uppgå till minst<br />
- Antalet <strong>läns</strong>överskridande samverkansprojekt skall uppgå till minst<br />
- Ökad avkastning i kg/ren<br />
Kvantifieringen av indikatorerna på åtgärdsnivå sker i programkomplementet<br />
och fastställs av ÖK. Listan på åtgärdsspecifika indikatorer kan då också<br />
kompletteras och utvidgas. En viktig förutsättning är att samtliga indikatorer<br />
är kvantifierbara, registreras i STINS och är löpande tillgängliga och ger<br />
möjlighet för ÖK m.fl. att löpande följa programgenomförande. Resultaten<br />
kommer även att redovisas i de årliga rapporterna.<br />
Genomförande av programmet<br />
Formerna för att genomföra mål 1-programmet är en del av strategin för<br />
regionens utveckling.<br />
I samband med framtagningen av länens tillväxtavtal ägnades stor kraft åt<br />
att skapa legitimitet åt programmens prioriteringar och inriktning. Detta<br />
möjliggjordes i hög grad av det processinriktade arbetssätt som valdes där<br />
ett brett partnerskap i de båda länen inbjöds medverka med synpunkter och<br />
värderingar, såväl i de analytiska faserna som i prioriteringsarbetet.<br />
Detta processinriktade arbetssättet skall stärkas och vidareutvecklas för genomförandet<br />
av mål 1-programmet. Flera aspekter berörs.<br />
Programmets mer generella inriktning måste fördjupas och konkretiseras.<br />
Detta sker genom att delprogram upprättas för olika verksamhetsområden<br />
där såväl genomförandeansvar som rutiner för utvärdering och uppföljning<br />
definieras tydligt. Bredden i partnerskapsmedverkan måste säkerställas för<br />
att få med lokala aktörer inom näringsliv, kultur m fl grupper som normalt<br />
inte brukar uppträda i planering och genomförande av utvecklingsarbetet.<br />
Jämn könsfördelning skall råda.<br />
<strong>Mål</strong> 1-programmet löper över sju år. Detta ställer krav på att såväl omvärldsanalys<br />
som programfördjupningar tar hänsyn till de förändringar som<br />
sker och som har betydelse för regionens utveckling. Systemet med programfördjupningar<br />
görs därför löpande med årliga kontrollstationer där såväl<br />
förvaltningsmyndigheten som andra ansvariga tar ställning till utfallet av<br />
gjorda utvecklingsinsatser.<br />
Kraven på ett delegerat ansvar för genomförande och uppföljning måste<br />
ställas högt. Möjligheterna att upprätta regionala och lokala ramprogram<br />
med beslutsrätt över medlen är ett sätt att minska byråkrati och öka tydligheten<br />
i systemet för enskilda projektägare.<br />
I den kommande programperioden skall eftersträvas fler större och sammanhållna<br />
aktiviteter som baseras på handlingsplaner, för t.ex. en bransch,<br />
56
ett geografiskt område eller ett tema, dvs områden med specifik potential.<br />
Handlingsplanerna kommer i formellt hänseende att genomföras som ramprogram<br />
(ett beslut med möjlighet för projektägaren att fatta beslut om stöd<br />
till underprojekt) eller storprojekt (ett beslut med sammanhållna aktiviteter<br />
”grouped activities” men utan möjlighet att fatta beslut om stöd till underprojekt).<br />
Ramprogram respektive storprojekt innebär att man utgår ifrån en helhetssyn<br />
där varje del i form av åtgärder står i stark samverkan med andra åtgärder<br />
för att avsedda effekter skall uppnås. Både ramprogram och storprojekt<br />
skall ha en handlingsplan som omfattar exempelvis en utpekad tillväxtbransch<br />
eller ett tema. Planerna skall innehålla en aktivitetsplan, organisationsstruktur,<br />
projektstyrning, informationsplan, utvärderingsplan, kostnadsbudget<br />
samt uppgift om hur man har integrerat åtgärder som beaktar<br />
jämställdhet, hållbar utveckling, förnyelse samt nya samverkanskluster.<br />
Handlingsplanerna är utformade av de aktuella intressegrupperna och är<br />
starkt förankrade bland deltagarna. Syftet är också att grupperingarna skall<br />
ta ansvar för genomförandet av projekten i någon sammanhållen organisation.<br />
En samlad organisation innebär gemensam strategiformulering och<br />
prioritering, möjligheter att skaffa kompetent projektledning för att tillföra<br />
aktuell kunskap och de bästa förutsättningarna för erfarenhetsåterföring.<br />
Specifikt för ramprogram är att högre krav ställs på kontrollsystem, uppföljningar<br />
och utvärderingar, organisatorisk uppbyggnad och tydlig rollfördelning<br />
jämfört med de krav som ställs på vanliga projekt. Ramprogram bygger<br />
på partnerskap där parterna t.ex. näringsliv, FoU-instanser och offentliga<br />
aktörer tillsammans tar ansvar för utformandet och genomförandet av programmet.<br />
Kontrollsystemen skall användas av finansiärerna för att ge full<br />
insyn i programmets genomförande och garantera att programmet får avsedd<br />
effekt. Ramprogram kan t.ex. genomföras inom områdena lokal utveckling<br />
eller stöd till små och medelstora företag. Vid urval av lokala utvecklingsprojekt<br />
måste krav ställas på de resultat som uppnås.<br />
Samverkan över geografiska och administrativa gränser skall stimuleras.<br />
Olika former av rådslag, seminarier mm kan övervägas som form för att<br />
samla och sprida erfarenheter mellan olika intressentgrupper och olika delar<br />
av målområdet. Inte minst viktigt är att föra en dialog med regionala och<br />
lokala aktörer för att skapa en medvetenhet om de möjligheter som ligger i<br />
samarbete och samling i utvecklingsarbetet.<br />
Samtliga de åtgärder som föreslås ingå i det slutliga programmet är av den<br />
arten att de med fördel kan initieras och drivas i gränsöverskridande projekt.<br />
Någon särskild precisering av vilka delmängder som lämpar sig för samverkan<br />
över <strong>läns</strong>- och andra gränser görs därför inte.<br />
Genomförandet av såväl tillväxtavtalen som mål 1-programmet måste preciseras<br />
för att säkerställa det självklara samband som finns dem emellan. Ansatserna<br />
i programmen får inte uppfattas vara olika eller skilda från varandra,<br />
även om programmen omfattar delvis olika verksamheter. Detta ställer<br />
57
krav på löpande preciseringar i båda programmen likaväl som en tydlighet i<br />
ansvarsfördelning, uppföljning mm.<br />
På <strong>läns</strong>styrelserna finns mycket djup kompetens inom en lång rad olika<br />
fackområden. Som exempel kan nämnas limnologer, biologer, fiskeexperter,<br />
ekonomer, jurister, statistiker, jämställdhetsexperter, ingenjörer, arkitekter,<br />
agronomer, rennäringsexperter, veterinärer, geologer, samhällsplanerare,<br />
kommunikationsexperter, IT-experter, beteendevetare och kulturmiljöexperter.<br />
Dessa personer är inte direkt involverade i beslutsprocessen men den<br />
djupa kompetens som de besitter kommer att användas för beredning, bedömning,<br />
rådgivning, uppföljning och referenser av strukturfondsdelegationen<br />
och dess sekretariat.<br />
Den privata sektorn kommer att vara involverad i genomförandet av programmet<br />
genom sitt deltagande i regionens partnerskap. Näringslivet finns<br />
även representerat i tillväxtavtalen som avtalsslutande parter. Vissa av regionens<br />
kommuner har bildat lokala nätverk bland företagare s k lokala partnerskap<br />
och genom dessa finns engagemang även på det lokala planet. Dessa<br />
partnerskap är grunden för näringslivets engagemang även i detta program.<br />
De stora företagens roll<br />
Även om små och medelstora företag kommer att prioriteras inom ramen för<br />
detta program (och inom ramen för nationella förordningar) kommer de<br />
stora företagen i regionen inte att uteslutas. Deras kunskap och kompetens<br />
inom områden som t. ex forskning och utveckling, utbildning, marknadsföring<br />
och teknik utgör en viktig resurs för den regionala ekonomin som helhet<br />
och spelar en betydande roll i omställningsprocessen. Med tanke på detta<br />
kan stora företag medverka i den mån som<br />
• de är engagerade i utvecklingen av nätverk- och underleverantörssamarbete<br />
med små och medelstora företag<br />
• deras medverkan stödjer tekniköverföring och överföring av kompetens till<br />
små och medelstora företag<br />
58
3. Integrering av ex-ante utvärdering<br />
Länsstyrelserna har efter ett upphandlingsförfarande anlitat oberoende utvärderare<br />
för en ex-ante utvärdering av programförslaget enligt de direktiv<br />
som regeringen utfärdat. Uppdraget har genomförts av NordRegio (Nordic<br />
Centre for Spatial Development).<br />
Den stora tidspressen för programarbetet har medfört att en meningsfull<br />
dialog mellan utvärderare och programsekretariat i många stycken inte varit<br />
möjlig. Trots detta har utvärderarnas arbete varit värdefullt för utformningen<br />
av det förslag till program som nu föreligger.<br />
Förhandsgranskningen grundar sig på en analys av det utkast till SPD för<br />
mål 1 <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> 2000-2006 som fanns tillgängligt den 24 augusti<br />
1999. Granskningen indelades i två huvuddelar, dels en granskning av själva<br />
programförslaget med dess analyser och preliminära struktur för insatsområden<br />
och åtgärder, dels en bedömning av planerna för genomförandet.<br />
Uppdraget avrapporterades den 15 september.<br />
Utvärderarna har i analysarbetet använt sig av allmänt tillgänglig regional<br />
statistik, tidigare regionala programdokument och utvärderingar samt statistik<br />
om den regionala utvecklingen i Sverige. I analysen av genomförandesystemens<br />
lämplighet var också det insända dokumentet en utgångspunkt.<br />
Man har här också gjort en egen datainsamling, genom möten med<br />
representanter för programansvariga inom regionen.<br />
De synpunkter och frågeställningar som utvärderarna fört fram har varit<br />
konstruktiva och relevanta för arbetet med programmet. De har också så<br />
långt det varit möjligt tagits tillvara och inarbetats i dokumentet. Väsentliga<br />
delar av de analyser, bland annat av kust och inlandsproblematiken, och<br />
arbetsmarknadens utveckling är direkt inarbetade i programförslaget. Även<br />
andra delar av utvärderarnas förslag, såsom förslagen om löpande uppdateringar<br />
av branschanalyser m.m. under programgenomförandet är sådant som<br />
lagts till i programmet.. Till stora delar har det skett under den tidsperiod<br />
som utvärderarna arbetade men också efter det att deras rapport presenterats.<br />
Förhandsutvärderingen utgör därför en integrerad del av detta förslag<br />
till utvecklingsplan för <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong>.<br />
Ex ante-utvärdering av avsnittet för fiskerinäringen har gjorts av Fiskeriverket.<br />
Eftersom fisket och vattenbruket ingår i den gemensamma fiskepolitiken<br />
och stödet till sektorn medfinansieras från en egen strukturfond har en<br />
särskild ex-ante utvärdering av åtgärdsområdet fiske utförts.<br />
Sammantaget anser utvärderingen att det nya programdokumentets nulägesanalys<br />
överlag ger en god bild av situationen för regionens fiske- och vattenbrukssektor<br />
och visar tydligt på behoven och möjligheterna. Åtgärderna<br />
har också ett mycket tydligt regionalt perspektiv. Detta är en stor förbättring<br />
i relation till tidigare program som inte hade lika utvecklade geografiska<br />
perspektiv.<br />
59
I vissa fall påpekas dock att det är en otydlig koppling mellan behov/möjlighet<br />
till strategier och mål. Vidare påpekar utvärderingen att de<br />
övergripande målen för sektorn borde innehålla en tydligare miljöansats.<br />
Detta har tydliggjorts i programmet. Även en tydligare koppling till den<br />
gemensamma fiskeripolitiken och svensk fiskeripolitik har gjorts.<br />
60
4. Utkast till åtgärder<br />
Fördjupning och precisering av åtgärderna inklusive formulering av särskilda<br />
mål för respektive åtgärd sker i samband med utarbetandet av , ”programkomplementet”,<br />
efter det att det samlade programdokumentet godkänts<br />
av kommissionen.<br />
Insatsområde 1. Utveckling av infrastrukturen<br />
Bakgrund<br />
Det samlade utbudet av grundläggande infrastruktur har en betydande inverkan<br />
på produktions- och livsmiljöernas kvaliteter. Till den grundläggande<br />
infrastrukturen räknas även fungerande post-, tele- och datakommunikationer<br />
samt natur- och miljöfaktorer. <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong>s läge och geografi gör<br />
att bl.a. den informationstekniska infrastrukturen har stor betydelse. I regionen<br />
finns kompetens och tillväxt som är kopplad till modern informationsteknik.<br />
Dessa förutsättningar skall på bästa sätt tas tillvara inom näringslivet,<br />
distansarbete, utbildning, kultur, omsorg, socialt umgänge etc. <strong>Norra</strong><br />
<strong>Norrland</strong> har insett informationsteknikens betydelse vilket bl.a. visar sig<br />
genom etableringar av IT Norrbotten samt Tele- och datanätet – AC-Net.<br />
Den grundläggande infrastrukturen vad gäller transporter, dataöverföringskapacitet<br />
och FoU-miljöer skall utvecklas, förstärkas och anpassas till de<br />
behov som ett konkurrenskraftigt näringsliv ställer. Möjligheterna att via<br />
t.ex. utveckling av applikationer inom olika områden, utbildning, GIS, elektronisk<br />
handel m.m., bidrar till att öka infrastrukturens användbarhet.<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> har goda förutsättningar för att skapa ett fungerande transportsystem<br />
trots det geografiska läget, kalla klimatet och de långa avstånden.<br />
En fungerande infrastruktur, som tar hänsyn till natur- och miljöfaktorer,<br />
är en av grundförutsättningarna för att ta tillvara de potentialer som<br />
finns för tillväxt i området. Kostnadseffektiva transporter är av stor betydelse<br />
för regionens näringsliv då <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> har liten närmarknad och<br />
långt till de större internationella avsättningsmarknaderna.<br />
En innovativ miljö för FoU-verksamhet spelar en betydelsefull roll för att<br />
stödja den ekonomiska utvecklingen och stärka konkurrenskraften. I regionen<br />
finns många kontaktytor mellan forskning, utbildning och näringsliv<br />
både inom regionen, mot övriga landet och internationellt. Dessa kontakter<br />
är av stor betydelse för <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong>s tillväxt och behöver därför utvecklas<br />
ytterligare.<br />
61
Övergripande mål<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> har en god tillväxt och konkurrenskraft genom en effektiv<br />
och ändamålsenlig infrastruktur.<br />
<strong>Mål</strong> för respektive åtgärd<br />
- <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> har intagit en tätposition i landet när det gäller användning<br />
och utbildning inom området informationsteknisk infrastruktur.<br />
- <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> har ett långsiktigt hållbart transportsystemen med en<br />
nationellt och internationellt hög standard i enlighet med de transportpolitiska<br />
målen samt i linje med EU:s arbete inom transportområdet<br />
(t.ex. TEN-nätverk).<br />
- <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> har god konkurrenskraft och tillväxt genom ökad FoU<br />
kopplad till strategiska utvecklingsområden.<br />
Resultatmål<br />
Arbetstillfällen<br />
- antalet nya permanenta och antalet bevarade arbetstillfällen skall uppgå<br />
till 500<br />
- antal tillfälliga arbetstillfällen uppgår till 200<br />
Nyföretagande<br />
- antalet nya företag skall uppgå till 100<br />
Kompetensutveckling<br />
- Universitetens forskning och utbildning, och annan eftergymnasial<br />
utbildning, skall under programperioden öka väsentligt snabbare än<br />
jämfört med de senaste fem åren<br />
- Regionen skall ha utbyggda bredbandsförbindelser och Internetuppkopplingar<br />
till samtliga kommunhuvudorter vid programperiodens<br />
slut<br />
- Antalet projekt för förbättrad transportinfrastuktur skall uppgå till minst<br />
Åtgärd 1.1 Informationsteknisk infrastruktur<br />
I <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> skall en utbyggnad av IT-infrastrukturen ske till alla användare<br />
– hushåll, företag, offentliga organisation m.m. Förutom nät med<br />
hög överföringskapacitet och säkerhet, samt tillhörande hård- och mjukvara<br />
krävs även en integrering av tekniken inom bl.a. utbildningssystemet, näringslivet,<br />
vård och service. De ekonomiska, sociala och kulturella fördelarna<br />
som kommunikations- och informationssamhället innebär måste göras tydliga<br />
för företag och befolkning. Det gäller t.ex. stimulering av nya tjänster<br />
och öka infrastrukturens användbarhet. Speciell uppmärksamhet kommer att<br />
ges till utvecklandet av nätverk, varvid man kommer att bygga på resultaten<br />
från bl. a. LocRegis-samarbetet. Kvinnor och män skall i lika mån kunna ta<br />
del av och nyttja de möjligheter som den nya tekniken medför.<br />
Inom regionen har näringslivet tagit initiativ till att samordna de resurser<br />
som finns inom företagen och den forskning och utveckling som sker vid<br />
universiteten i regionen. Större projekt som planeras har till syfte att stödja<br />
utveckling av produkter och tjänster inom fast och mobil internetteknik samt<br />
skapa en miljö för avknoppningar, tillväxt och entreprenörsanda. Man strävar<br />
också efter att visa lokalt, nationellt och internationellt vad som görs i<br />
62
egionen och verka för en infrastruktur av yppersta kvalitet, tillgänglig för<br />
alla företag. Dessa strävanden sker i samverkan runt Bottenviken, d.v.s. från<br />
Umeåområdet till Vasaområdet på den finska sidan.<br />
Huvudinriktningen för den nationella IT-strategin är att aktivt utnyttja den<br />
moderna informationsteknikens möjligheter och stimulera dess användning.<br />
<strong>Mål</strong>et är att alla ska ha lika möjligheter att använda informationstekniken<br />
som ett medel för ökad kunskap, demokrati och rättvisa.<br />
Staten har ett ansvar för att en väl fungerande IT-infrastruktur finns tillgänglig<br />
i hela landet. Människor och företag bör ha tillgång till snabb dataöverföring<br />
till en rimlig kostnad. Det kräver investeringar i bredbandig ITinfrastruktur,<br />
vilket kan ske i både privat och offentlig regi. Att knyta samman<br />
samtliga kommuner i ett öppet stomnät kan bli ett viktigt steg för att<br />
hävda hela Sveriges konkurrenskraft.<br />
Åtgärden bygger vidare på den nationella IT-strategin och ambitionen att<br />
Sverige även fortsättningsvis ska vara en av de ledande IT-nationerna i<br />
världen.<br />
Övergripande mål<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> har intagit en tätposition i landet när det gäller tillgänglighet<br />
och användning inom området informationsteknisk infrastruktur.<br />
<strong>Mål</strong>grupp<br />
Offentliga aktörer, näringslivet m fl.<br />
Organisation för genomförande<br />
Förvaltningsmyndigheten är ansvarig för genomförandet.<br />
Åtgärd 1.2 Transportinfrastruktur och transportlösningar<br />
Sammanlänkningen av gods- och persontransporter mellan orter i <strong>Norra</strong><br />
<strong>Norrland</strong> samt till/från regionen skall utvecklas för att stärka regionens konkurrenskraft.<br />
Sammankopplingen, nationellt och internationellt, mellan regionens<br />
lokala arbetsmarknadsregioner skall förbättras genom att nyttja befintlig<br />
och ny infrastruktur tillsammans med effektivare transport-lösningar.<br />
Tvärkommunikationerna öst-västligt skall utvecklas.<br />
Insatser skall ske i den fysiska infrastrukturen för miljöförbättringar, ökad<br />
tillgänglighet, samverkan, effektivitet, kombinationer samt för att stärka<br />
kopplingen mellan tätort och landsbygd – kust och inland. Näringslivskontakter<br />
skall även förbättras genom att stödja etablerandet av nya trafiklinjer i<br />
syfte att ge dem förutsättningar att bli varaktiga och bärkraftiga. Besöksnäringens<br />
behov skall särskilt beaktas.<br />
En väl utbyggd kollektivtrafik underlättar arbetspendling, men är också en<br />
viktig miljöfråga och dess utbyggnad är av vikt inte minst för kvinnor eftersom<br />
de i nuläget utgör en stor nyttjandegrupp.<br />
63
Åtgärderna i transportinfrastrukturen för väg och järnväg planeras i tioåriga<br />
infrastrukturplaner. De gällande infrastrukturplanerna avser perioden 1998-<br />
2007. Planerna består av nationella väg- och järnvägsplaner samt regionala<br />
transportplaner. Det övergripande nationella målet för transportpolitiken är<br />
att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning<br />
för medborgarna och näringslivet i hela landet.<br />
Inriktningsplaneringen är ett instrument för att uppnå de mål som regeringen<br />
ställt upp för transportsystemet. Den pågående inriktningsplaneringen avslutas<br />
våren 2000 i och med att regeringen lägger en proposition om inriktningen<br />
av åtgärderna i transportinfrastrukturen för nästkommande<br />
planeringsperiod 2002-2011.<br />
Åtgärden har en tydlig koppling till infrastrukturplaneringen och den nationella<br />
transportpolitiken.<br />
Övergripande mål<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> har ett långsiktigt hållbart transportsystemen med en nationellt<br />
och internationellt hög standard i enlighet med de transportpolitiska<br />
målen samt i linje med EU:s arbete inom transportområdet<br />
(t.ex. TEN-nätverk).<br />
<strong>Mål</strong>grupp<br />
Offentliga aktörer, näringslivet, utbildningsanordnare, trafikhuvudmän m fl.<br />
Organisation för genomförande<br />
Förvaltningsmyndigheten är ansvarig för genomförandet.<br />
Åtgärden genomförs enligt den regionala transportplaneringen i Västerbottens<br />
och <strong>Norrbottens</strong> län.<br />
Åtgärd 1.3 Forskning och utveckling<br />
Forskning och kunskapsutveckling kopplad till strategiska utvecklingsområden<br />
och tillväxtnoder är viktig för regionens framtida utveckling. Nya<br />
forskarmiljöer, fler innovationer, ökad förädling och förbättrad design är<br />
några angelägna sfärer som särskilt bör beaktas i det fortsatta utvecklingsarbetet.<br />
Områden där regionen är framstående även i ett nationellt perspektiv<br />
är t.ex. naturresursnyttjandet, rymd, miljö, folkhälsan, informationsteknik<br />
och biomedicin.<br />
Ökad samverkan mellan universiteten och dess omgivning är viktig. Etablering<br />
av kvalificerade kunskapscentra inom områden med hög näringsmässig<br />
tillväxtpotential skall särskilt prioriteras. Forskningens förnyelse samt vidareutveckling<br />
skall stärkas. Insatser behövs för att snabbare kunna definiera<br />
nya behov och utvecklingsområden. Samverkan och nätverksbyggande, nationellt<br />
och internationellt, mellan företag och forsknings- och utvecklingscentra<br />
med målet att utveckla regionens konkurrensfördelar skall understöd-<br />
64
jas. Förbättrad tillgång till forskningsresultat, nya former för kunskapsöverföring<br />
och nya former för social infrastruktur är också exempel på insatser<br />
som ryms inom åtgärden.<br />
Övergripande mål<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> har god konkurrenskraft och tillväxt genom ökad FoU kopplad<br />
till strategiska utvecklingsområden.<br />
<strong>Mål</strong>grupp<br />
Offentliga aktörer, utbildningsanordnare, näringslivet m fl.<br />
Organisation för genomförande<br />
Förvaltningsmyndigheten är ansvarig för genomförandet.<br />
Insatsområde 2. Näringslivsutveckling<br />
Bakgrund<br />
Tillväxten i näringslivet sker främst i kunskapsintensiva branscher. Företag<br />
i sådana branscher svarar för närvarande för en relativt liten andel av regionens<br />
näringsliv. Näringslivet består till största delen av små företag och<br />
hälften av dessa företag har inte någon anställd. I ett nationellt perspektiv är<br />
företagandet i <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> lågt och få av företagarna är kvinnor. Här<br />
finns dock en stor utvecklingspotential som kan tas tillvara inom de båda<br />
länens näringsliv. Kvinnors företagande och utvecklingen i små lokala företag<br />
kan förbättras genom riktade insatser. Särskilda ungdomsinsatser kommer<br />
också att göras.<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong>s industri har ett stort inslag av traditionella branscher med<br />
råvarubaserad produktion som skog, trä samt gruvor. Basindustrin har alltför<br />
låg förädlingsgrad, men goda förutsättningar finns för att förädlingen<br />
skall kunna öka i framtiden. Basindustrin har därför en fortsatt strategisk<br />
betydelse för tillväxten och sysselsättningen i de båda länen. Viktiga resurser<br />
är här bl.a. regionens skogstillgångar, malmen, jordbruket med utveckling<br />
inom livsmedelsområdet, energiområdet, besöksnäringen och nya turistiska<br />
produkter, det goda forskningskunnandet etc.<br />
Även om det är vanskligt att peka ut enskilda branscher med hög tillväxtpotential<br />
bör ett fokus ändå läggas på de företag och områden där man har ett<br />
påtagligt högt innehåll av hög- och/eller specialutbildad arbetskraft. Det<br />
finns goda möjligheter att i <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> utveckla ett nytt, starkt näringsliv<br />
genom de tillgångar som finns inom utbildnings- och forskningsområdet.<br />
Här kan bl.a. nämnas bioteknik, medicinsk teknik, rymd, livsmedel, musik<br />
och informationsteknik.<br />
En god företagsmiljö är en av förutsättningarna för att antalet små och medelstora<br />
företag skall öka. Regionen skall skapa bättre förutsättningar för<br />
företagande genom att utveckla entreprenörskapet, stimulera till samverkan<br />
och nätverk. Förmågan att utveckla nya produkter och innovationer är cen-<br />
65
tral för ett företags tillväxt och därför skall samspelet mellan<br />
FoU/kompetenscentra och företagen stimuleras.<br />
De fyra nordliga länens deltagande i kommissionens innovationsprogram<br />
RITTS 022 inför den förra programperioden har inneburit en stark positiv<br />
påverkan på innovations- och tekniköverföringsprocesser i regionen. Det<br />
finns ett stort mervärde i att fortsätta det påbörjade arbetet inför denna budgetperiod<br />
strukturfonder. Samma region deltar nu i ett RIS+ projekt baserat<br />
på RITTS 022 vilket, tillför strukturfondsprocessen ytterligare ett kraftfullt<br />
verktyg för utveckling av innovationsstödjande verksamhet, benchmarking,<br />
intereuropeiskt utbyte samt spridning av "goda exempel". Förutom detta<br />
bedrivs samarbete med <strong>Norra</strong> Finland/Technopolis Uleåborg i transregionala<br />
innovationsprogrammet (TRIPS) samt RIS+ Ostrobothnia. Dessa samarbeten<br />
kommer, tillsammans med tidigare och kommande Interregprogram,<br />
att ytterligare fördjupa samverkan över nationsgränserna på Nordkalotten.<br />
För att främja landsbygdens utveckling skall företagsidéer uppmuntras och<br />
stimuleras i syfte att skapa nya arbetstillfällen. Verksamheterna är här inriktade<br />
på lokala initiativ med ett nerifrån-och-upp perspektiv. Användningen<br />
av informationsteknologi skall öka i syfte att stärka lokal utveckling genom<br />
att småföretag därigenom får bättre tillgång till marknaden, nya samverkanspartners<br />
etc.<br />
Övergripande mål<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> har god tillväxt och sysselsättning genom ett näringsliv med<br />
förmåga till nyskapande och nyorientering i en snabbt föränderlig värld.<br />
<strong>Mål</strong> för respektive åtgärd<br />
- <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> har ökad sysselsättning med fler och växande företag.<br />
- <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> har ökad tillväxt och sysselsättning med en god företagsmiljö,<br />
förbättrad konkurrenskraft och ökad samverkan mellan företagen.<br />
Resultatmål<br />
Arbetstillfällen<br />
- antalet nya permanenta och antalet bevarade arbetstillfällen skall uppgå<br />
till 7200<br />
- antal tillfälliga arbetstillfällen uppgår till 3000<br />
Nyföretagande<br />
- antalet nya företag skall uppgå till 2200<br />
- Antalet projekt för hållbar utveckling skall uppgå till minst<br />
- Antalet projekt med Forsknings- och utvecklingsinsatser skall uppgå till minst<br />
- Antalet samverkansprojekt mellan företag skall uppgå till minst<br />
66
Åtgärd 2.2 Näringslivsutveckling* 3<br />
A. Stöd till små och medelstora företag<br />
Insatser skall göras för att underlätta utveckling i befintliga företag samt<br />
nyetablering av företag genom bl.a. stöd till förstudier, upprättande av affärsplaner,<br />
samverkan mellan företag, materiella och immateriella investeringar.<br />
Insatserna i denna åtgärd skall ske inom ramen för de nationella och av<br />
kommissionen godkända stödsystemen. För närvarande är det stödformerna<br />
regionalt utvecklingsbidrag, landsbygdsstöd och småföretagsstöd som är<br />
aktuella inom åtgärden.<br />
I <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> kommer fokus beträffande insatsområde 2. Näringslivsutveckling<br />
att läggas på utveckling av redan befintliga företag. Under åtgärd<br />
2.1 kommer direkt stöd till företag att kanaliseras via de nationella företagsstöden.<br />
Företag med tillväxtmöjligheter och en marknad utanför den lokala<br />
prioriteras. Inom ramen för ”Landsbygdsstödet” kanaliseras en mindre del<br />
av stödet till grupper av företag i samverkan. Huvudsakligen lämnas stöd till<br />
samverkansprojekt och nätverk inom åtgärden 2.2. Av de direkta företagsstöden<br />
beräknas ca en tredjedel att riktas mot nyetableringar. Genom de<br />
direkta företagsstöden stimuleras investeringar i företag främst i inlandet<br />
och de mer glesbefolkade delarna av regionen. Av antalet beviljade stöd<br />
beräknas nyetableringar svara för ca en tredjedel.<br />
Övergripande mål<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> har ökad sysselsättning med fler och växande företag.<br />
<strong>Mål</strong>grupp<br />
Små och medelstora företag, mikroföretag, potentiella företagare m fl.<br />
Organisation för genomförandet<br />
Förvaltningsmyndigheten är ansvarig för genomförandet. Länsstyrelserna i<br />
regionen ansvarar för de statliga stödsystemen i respektive län.<br />
B. Generella insatser för näringslivet<br />
Utveckling av nya och befintliga företag i de båda länen skall stimuleras<br />
genom olika former av information, samverkan mellan företag, nätverksbyggande,<br />
insatser för nyetableringar, internationellt erfarenhetsutbyte m.m.<br />
Företag och blivande företagare skall ges bättre service och förbättrade möjligheter<br />
för att bl.a. finna nya marknader, utveckla produkter och processer<br />
bl.a. genom ökad användning av informationsteknik, ökad kompetens samt<br />
ökad användning av miljövänlig teknik.<br />
3 Åtgärderna 2.1 Stöd till små och medelstora företag och 2.2 Generella insatser för näringslivet<br />
har slagits samman till en gemensam åtgärd 2.2 Näringslivsutveckling på Övervakningskommitténs<br />
sammanträde 27-28 november 2003.<br />
67
Samverkan mellan företag och kompetenscentra samt förbättring av infrastruktur<br />
(IT) och kompetensbas skall stärka företagens konkurrenskraft.<br />
Företagen skall få förbättrad tillgång till forskningsresultat, tillgång till akademiker<br />
och forskare samt möjlighet att deltaga i/utveckla mentorsprogram<br />
och företagskuvöser.<br />
Samverkan och nätverksbyggande, produktutveckling samt stöd till företagstjänster,<br />
särskilt i fråga om företagsledning, marknadsstudier och marknadsundersökningar<br />
samt tjänster som är gemensamma för flera företag<br />
skall särskilt stimuleras liksom uppfinnings- och innovationsverksamhet i<br />
övrigt. Företagande inom den sociala ekonomin t.ex. kooperativa företag<br />
skall stimuleras.<br />
Ny teknik inom miljöområdet skall utvecklas i regionen och tillämpas inom<br />
institutioner, företag och myndigheter.<br />
Inom åtgärd 2.2 riktas stöd av mer generell karaktär mot företag. Inriktningen<br />
är här företagssamverkan, nätverksbyggande, internationellt erfarenhetsutbyte,<br />
stöd för att finna nya marknader, underlätta nyetableringar och nyföretagande,<br />
samverkan mellan företag och kompetenscentra mm. Åtgärden<br />
riktar sig både till befintliga företag och nyetablerade.<br />
Vad gäller stöd till mer diversifierade mekanismer som riskkapital och mjuka<br />
lån kommer vissa insatser att riktas mot förstudier eller projekt som undersöker<br />
möjligheter att etablera sådana nya finansieringsformer. Programmet<br />
skall också möjliggöra, om behov finns, att skapa insatser för att utveckla<br />
nya kapitalförsörjningsmodeller. Sannolikt kommer en liten del av<br />
åtgärdsbudgeten att disponeras för dessa ändamål.<br />
Övergripande mål<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> har ökad tillväxt och sysselsättning med en god företagsmiljö,<br />
förbättrad konkurrenskraft och ökad samverkan mellan företagen.<br />
<strong>Mål</strong>grupp<br />
Offentliga aktörer, näringslivet (inkl mikroföretag), potentiella företagare,<br />
utbildningsanordnare m fl.<br />
Organisation för genomförandet<br />
Förvaltningsmyndigheten är ansvarig för genomförandet.<br />
Insatsområde 3. Kompetensutveckling och sysselsättning<br />
Bakgrund<br />
En stabil och hållbar tillväxt förutsätter att samhället ständigt omvandlas.<br />
Långsiktigt är det befolkningens kompetensnivå som kommer att vara avgörande<br />
för den ekonomiska utvecklingen. Näringslivets förnyelse, förändringar<br />
i offentlig sektor samt etablering av nya kunskapsintensiva verksam-<br />
68
heter byggda på regionens förutsättningar ställer krav på ökad kompetens<br />
hos befolkningen. Utbildning och livslångt lärande blir nyckelfaktorer för<br />
regionens totala konkurrenskraft och utvecklingsmöjligheter. Kunskapen<br />
om detta förhållande behöver stärkas. Positiva attityder till utbildning och<br />
livslångt lärande är viktiga och bildar basen för ökade satsningar på utbildning<br />
och kompetensutveckling i de båda länen. Förutsättningar för livslångt<br />
lärande måste sedan återfinnas, på alla nivåer och för alla.<br />
För att tillväxt och sysselsättning skall öka i hela regionen, måste såväl<br />
skillnader i utbildningsnivå mellan regionen och riket, som inom regionen<br />
utjämnas. Den högre utbildningen måste stärkas. Männens lägre utbildningsnivå<br />
samt de traditionella utbildningsvalen och den könsbetingade segregationen<br />
på arbetsmarknaden är viktiga förhållanden att åtgärda för att få<br />
en mer dynamisk framtida arbetsmarknad. Att förbättra kvinnors tillträde till<br />
och ställning på arbetsmarknaden, inklusive befordringsmöjligheter och<br />
möjligheter att få nytt arbete alternativt starta eget utgör också viktiga insatser<br />
för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män.<br />
De utbildningar som erbjuds måste anpassas till näringslivets och individers<br />
olika efterfrågan, samt vara av god kvalitet. Utveckling av kontaktnät och<br />
samverkan mellan olika aktörer, även utanför regionens gränser, är viktig.<br />
Nya vägar för att utveckla lärandet måste prövas, inklusive utveckling inom<br />
pedagogik, metodik och teknik. Även om utbildningsinfrastrukturen är förhållandevis<br />
god, innebär de stora geografiska avstånden att tillgängligheten<br />
behöver förbättras.<br />
Nytänkande, öppenhet och företagsamhet står för förnyelse och utveckling.<br />
Att på olika sätt stimulera entreprenörskap, främst hos ungdomar, företagsamhet<br />
och internationella kontakter blir därför viktigt inför framtiden i de<br />
båda länen. Detta kan ske inom utbildningsväsendets ram, inom folkbildningen,<br />
i arbetsmarknadsutbildningar och i olika näringslivssatsningar.<br />
Det är önskvärt att programmet under resten av innevarande programperiod<br />
har en strukturpåverkande ansats som genererar mervärden även efter programmets<br />
slut 2006. Nya modeller för kompetens- och verksamhetsutveckling<br />
leder till ökad konkurrenskraft, lönsamhet och tillväxt, vilket i sin tur<br />
genererar ökad sysselsättning och högre välstånd och välfärd.<br />
Programmet kommer också under återstående av programperioden att stödja<br />
målet om ökad sysselsättning och halverad sjukskrivning genom insatser<br />
som förebygger ohälsa och som stödjer långtidssjuka kvinnors och mäns<br />
återgång till arbete.<br />
Referensramen för socialfondsinsatser är vägledande för <strong>Mål</strong> 3 åtgärder i<br />
<strong>Mål</strong> 1.<br />
69
Övergripande mål<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> har god tillväxt och sysselsättning med en stabil och jämställd<br />
arbetsmarknad och en hög kompetens- och utbildningsnivå.<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> har en ökad tillväxt och sysselsättning genom att individens<br />
ställning på arbetsmarknaden har stärkts.<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> får ökad sysselsättning och tillväxt genom höjd utbildnings-<br />
och kompetensnivå, utvecklad entreprenörsanda och en ökad internationell<br />
kompetens.<br />
I <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> har kvinnor och män samma rättigheter, möjligheter och<br />
skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet.<br />
<strong>Mål</strong> 3 i <strong>Mål</strong> 1 skall bidra till regeringens mål att öka andelen reguljärt sysselsatta<br />
i befolkningen 20-64 år och minska frånvaron från arbetslivet på<br />
grund av sjukskrivning.<br />
Resultatmål<br />
Arbetstillfällen<br />
- antalet tillfälliga arbetstillfällen uppgår till 750<br />
Kompetensutveckling<br />
- 1750 företag, fördelade på storlek har deltagit i utbildningsinsatser<br />
finansierade av mål 1 programmet<br />
- 19400 personer, köns- och åldersfördelat, har deltagit i utbildningsinsatser<br />
finansierade av mål 1 programmet<br />
- antal långtidsinskrivna, funktionshindrade<br />
- antal timmar för kompetensutveckling riktade till arbetslösa uppgår till<br />
- antal timmar för kompetensutveckling riktade till anställda i företag<br />
uppgår till<br />
- antal personer som övergår från gymnasie- till högskolestudier skall<br />
motsvara riksgenomsnittet vid programperiodens slut<br />
- antalet riktade jämställdhetsprojekt skall uppgå till minst<br />
- antalet företag som genomgått utbildning i elektronisk handel skall<br />
uppgå till minst<br />
Kvantifiering av indikatorerna sker i programkomplementet utifrån de förutsättningar<br />
som kommer att anges i <strong>Mål</strong> 3 programmet.<br />
Åtgärd 3.1 Kompetensutveckling för anställda<br />
Stöd till kompetensutvecklingsanalyser<br />
Företagens och verksamheterna i den offentliga sektorns analyser av verksamhet,<br />
arbetsorganisation och kompetensbehov för samtliga anställda utgör<br />
grunden för programmet. <strong>Mål</strong>et med analyserna, som på sikt bör bli ett<br />
70
återkommande inslag i arbetsplatsernas verksamhet, är att stimulera en<br />
ökad förändringsbenägenhet, satsningar på kompetensutveckling och utveckling<br />
av strategier för kompetensförsörjning. Det finns även skäl att<br />
stimulera småföretag och ensamföretagare att tillsammans i nätverk<br />
genomföra kompetens- och verksamhetsanalyser. Även andra typer av nätverk,<br />
t.ex. baserade på särskild fokusering, geografisk närhet, branschtillhörighet<br />
eller att de utgörs av kvinnor, kan ha stor betydelse som utvecklingsförstärkare.<br />
Nätverken kan i förlängningen också bidra till att utveckla<br />
och förstärka företagarandan i företagen.<br />
Stödet kan avse förberedelser och genomförande av möten, seminarier och<br />
konferenser, uppsökande verksamhet, undersökningar, kontaktförmedling,<br />
utbildning, erfarenhetsutbyte, informationsverksamhet, studiebesök, attitydpåverkan<br />
etc.<br />
De attitydpåverkande projekten syftar till att öka arbetsgivares och fackliga<br />
företrädares m.fl. kompetens och handlingsberedskap bl.a. inom områdena<br />
jämställdhet, mångfald och tillgänglighet för funktionshindrade. De utgör ett<br />
komplement till de insatser som görs för målgrupperna inom åtgärd 3.3.<br />
<strong>Mål</strong>grupp<br />
Stöd skall kunna ges till anställda i små och medelstora företag, dvs företag<br />
med högst 250 anställda, men insatsen ska koncentreras till företag med<br />
mindre än 50 anställda. När det gäller den offentliga sektorn bör stödet<br />
riktas till små och medelstora verksamheter med eget resultat- och budgetansvar.<br />
Kompetensutveckling för sysselsatta<br />
Åtgärden syftar till att främja verksamhetsrelaterad kompetensutveckling<br />
för anställda och att få till stånd processer som bidrar till förnyelse och flexibilitet<br />
på arbetsplatsen.<br />
Det finns två huvudsakliga sätt att ta del av stimulansen:<br />
I de företag där det finns lokala fackliga organisationer är en överenskommelse<br />
grunden för stimulansen. Överenskommelsen skall baseras på en analys<br />
av kompetens- och verksamhetsbehoven i företaget. Små och medelstora<br />
företag kan ansöka om stöd för att genomföra analysen. I de företag där det<br />
inte finns lokala fackliga organisationer skall en handlingsplan beträffande<br />
kompetensutvecklingsinsatserna upprättas i samråd med arbetstagarna.<br />
Handlingsplanen skall grundas på en kompetens- och verksamhetsanalys.<br />
Stöd kan även ges till nätverk mellan mikroföretag och egenföretagare för<br />
att skapa förutsättningar för en mer dynamisk och ekonomisk kompetensutveckling<br />
<strong>Mål</strong>grupp:<br />
Anställda i privata företag, i offentlig sektor, i den sociala ekonomin och<br />
egenföretagare.<br />
71
Övergripande mål<br />
Kompetensutveckling som bidrar till ökad tillväxt och sysselsättning.<br />
Organisation för genomförandet<br />
Förvaltningsmyndigheten är ansvarig för genomförandet.<br />
Åtgärd 3.2 Ökad anställbarhet och företagaranda<br />
Stöd till jobbrotation för långtidsarbetslösa och långtidssjuka kvinnor och män<br />
Med jobbrotation avses ett system där en eller flera anställda på en arbetsplats<br />
deltar i kompetensutveckling, samtidigt som den eller de som genomgår<br />
utbildning direkt eller indirekt ersätts på arbetsplatsen av en eller flera<br />
arbetslösa kvinnor och män som är eller riskerar att bli långtidssjuka. På<br />
kort sikt innebär jobbrotation en möjlighet för arbetsgivarna att vidareutveckla<br />
sin personal samtidigt som verksamheten upprätthålls med hjälp av<br />
ersättare. Företagen får också incitament att se över sin kompetensförsörjning<br />
och påbörja eventuell rekrytering tidigare än vad som annars varit fallet.<br />
Samtidigt underlättar systemet för arbetslösa och långtidssjuka kvinnor<br />
och män att komma in på arbetsmarknaden.<br />
Ökad anställbarhet och företagande<br />
Även personer som står långt från arbetsmarknaden skall få möjlighet att<br />
delta i de kompetensutvecklingsinsatser som görs. För dem skall dessa insatser<br />
ingå i en långsiktig plan. Avsikten är att en del av deltagarna under<br />
andra delen av programperioden skall kunna delta i Jobbrotation (åtgärd 2a).<br />
För att underlätta detta skall extra stöd riktas till dessa personer, t.ex. genom<br />
introduktionsutbildning för jobbrotation. Den närmare utformningen av<br />
jobbrotationsmodellen utarbetas regionalt utifrån de förutsättningar och behov<br />
som finns regionalt och lokalt. Denna typ av program är konjunkturkänsliga<br />
och behöver i regel branschanpassas för att nå stora volymer. Detaljer<br />
och kriterier bör därför utformas i nära samarbete med berörda arbetsmarknadsorganisationer.<br />
<strong>Mål</strong>et för insatserna ska inte enbart inriktas på<br />
försörjning genom arbete som innebär anställning, utan lika väl till ett arbete<br />
som kan bedrivas i mer självständig form. Inom insatsområdet skall därför<br />
också bedrivas verksamhet som syftar till att underlätta eget företagande<br />
eller deltagande i kooperativa arbetsformer.<br />
Övergripande må1:<br />
Att stärka de grupper som under en längre tid stått utanför arbetsmarknaden<br />
till en egenförsörjning genom stöd till utbildning, jobbrotation eller starta<br />
eget.<br />
<strong>Mål</strong>grupp<br />
Arbetslösa kvinnor och män som är eller riskerar att bli långtidsinskrivna<br />
och har särskilda svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. Kvinnor<br />
och män som är eller riskerar att bli långtidssjuka.<br />
72
Organisation för genomförandet<br />
Förvaltningsmyndigheten är ansvarig för genomförandet.<br />
Åtgärd 3.3 Integration, mångfald och jämställdhet<br />
Åtgärden ska stödja både socialfondens politikområden om social integration<br />
och om särskilda åtgärder för kvinnor samt sysselsättningsstrategins två<br />
pelare rörande företagaranda och jämställdhet. Åtgärden ska komplettera<br />
den allmänna utgångspunkten att jämställdhet mellan kvinnor och män ska<br />
beaktas i alla insatser som finansieras av socialfonden. Den ska också förbättra<br />
kvinnornas utvecklingsmöjligheter i regionen och öka kvinnors, funktionshindrades<br />
och invandrares deltagande i det lokala och regionala utvecklingsarbetet.<br />
Integration och mångfald<br />
De konkreta åtgärder som kan förstärka utomnordiska medborgares ställning<br />
utformas på regional och lokalnivå, med stöd av Integrationsverket,<br />
AMS, Rådet för Mångfald, samt förvaltningsmyndigheten. Insatserna ska<br />
utgöra ett komplement till den ordinarie arbetsmarknadspolitiken och innefattar<br />
bland annat att stödja nätverk som syftar till att underlätta för personer<br />
med svensk och utländsk bakgrund att driva företag. I åtgärden kan också<br />
ingå insatser för att funktionshindrade skall kunna få stöd genom insatser<br />
som syftar till att öka IT-kompetensen, stöd att driva eget företag eller kooperativ<br />
verksamhet.<br />
Jämställdhetsinsatser<br />
Den svenska arbetsmarknaden är påtagligt könssegregerad, vilket hindrar ett<br />
effektivt resursutnyttjande. Ökad medvetenhet om jämställdhet ingår i alla<br />
socialfondsfinansierade insatser, men utöver dessa generella insatser behövs<br />
ytterligare information och utbildning i jämställdhetsfrågor. Detta kan ske<br />
genom generell kompetensutveckling samt särskilt i nätverk för kompetensutveckling<br />
som syftar till kvinnligt företagande. Insatserna bör i övrigt utformas<br />
på regional och lokal nivå.<br />
Övergripande mål<br />
Att främja integration och mångfald samt understödja jämställdhet mellan<br />
kvinnor och män.<br />
I <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> har kvinnor och män samma rättigheter, möjligheter och<br />
skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet.<br />
<strong>Mål</strong>grupp<br />
Arbetslösa kvinnor och män varav merparten har utländsk bakgrund samt<br />
arbetslösa kvinnor och män med funktionshinder, och om det ur integrationssynpunkt<br />
är motiverat kan även kvinnor och män som är sysselsatta/har<br />
anställning delta i åtgärden. Kvinnor och män med utländsk bakgrund som<br />
deltar i bristyrkesutbildning, Detta innebär att kvinnor och män med ut-<br />
73
ländsk bakgrund som har arbete men inte inom sitt yrkesområde kommer att<br />
kunna omfattas av projekt som syftar till att stimulera och underlätta deltagande<br />
i bristyrkesutbildning. Anställda i privata företag, i offentlig sektor<br />
och i den sociala ekonomin.<br />
Näringslivet, regionala och lokala myndigheter, utbildningsinstitutioner,<br />
ideella föreningar, resurscentra m fl<br />
Organisation och genomförande<br />
Förvaltningsmyndigheten är ansvarig för genomförandet.<br />
Åtgärd 3.4 Lokalt projektstöd<br />
Regionala och lokala aktörer i form av föreningar, kooperativ, etc. har ofta<br />
små resurser och därigenom svårigheter att tillgodogöra sig det stöd som ges<br />
bland övriga socialfondsfinansierade insatsområden. Förutom att åtgärden<br />
erbjuder en möjlighet till kompetensutveckling med mera öppnar den också<br />
för vidgad samverkan mellan dels olika grupper av lokala aktörer dels det<br />
lokala näringslivet.<br />
De lokala grupperna kan integrera insatser för egen informationsspridning<br />
om strukturfondsprogrammet i projekten. De kan även lägga in egen utbildning<br />
som ökar deras kompetens att förbereda och driva projekt, liksom samverkansinsatser<br />
med andra regionala eller lokala aktörer för att förbereda<br />
och genomföra gemensamma satsningar.<br />
Stödet skall förmedlas på ett enkelt och obyråkratiskt sätt som lokala projekt<br />
via en lokal eller regional förmedlande organisation, privat eller offentlig.<br />
Avsikten är att, via en öppen upphandling, finna en organisation som har<br />
god kännedom om lokala aktörer i regionen och som har förutsättningar att<br />
administrera stödet och sköta redovisning och uppföljning. Övervakningskommittén<br />
inom mål 3 utser ett särskilt utskott som tillsammans med förvaltningsmyndigheten<br />
medverkar till att utarbeta riktlinjerna för hur stödet<br />
ska administreras och som sedan följer verksamheten. Dessa riktlinjer kan<br />
vara vägledande även för åtgärden inom mål 1-programmet.<br />
Övergripande mål:<br />
Att stödja regionala/lokala aktörer med idéutveckling och planering av lokala<br />
projekt som i förlängningen bidrar till ökad sysselsättning och tillväxt.<br />
<strong>Mål</strong>grupp<br />
Organisationer (individer) inom den sociala ekonomin.<br />
Organisation och genomförande<br />
Förvaltningsmyndigheten är ansvarig för genomförandet.<br />
74
Åtgärd 3.5 Kompetens, utbildning och riktade jämställdhetsinsatser* 4<br />
A. Kompetens och utbildning<br />
I regionen måste förutsättningar finnas för ett livslångt lärande på alla nivåer,<br />
och för alla. Åtgärder behövs för att bygga upp kunskapen om utbildningens<br />
värde för samhällelig utveckling. Ökad information, nya metoder,<br />
samt riktade insatser till nyckelgrupper skall bidra till att fler av regionens<br />
invånare utbildar sig på eftergymnasial nivå. Åtgärder för att bidra till att<br />
bryta traditionella, könsbundna val till utbildningar är angelägna.<br />
Genom att t.ex. skapa nya distributionssätt för utbildning, stödja utveckling<br />
av lärcentra på lokal nivå samt samverkansformer mellan relevanta aktörer<br />
skall tillgängligheten till utbildning öka. Därmed kan bl.a. de ökande behoven<br />
av högre utbildning från främst vuxna i kommuner utanför campusorter<br />
tillfredsställas.<br />
En ökad samverkan mellan utbildningsväsende och näringsliv är viktig. Utveckling<br />
av nya mötesplatser/nätverk mellan näringsliv och utbildningsväsende<br />
skall främjas. Nya högskoleutbildningar och kvalificerade yrkesutbildningar<br />
baserade på regionala eller inomregionala behov skall utvecklas.<br />
Behovsanpassade utbildningar och andra insatser behövs för att stärka kunskaper<br />
och kompetenser hos regionens företag. Trainee-program för akademiker<br />
i mindre företag och ledarutbildningar för företagare är exempel på<br />
andra insatser som ryms inom åtgärden, liksom kompetenshöjande insatser<br />
för att stärka lokalt utvecklingsarbete. Utbildning skall också kunna arrangeras<br />
inom specifika utvecklingsområden, t.ex. för att öka kunskapen om<br />
regionens natur- och miljövärden och om den sociala ekonomin.<br />
Informationstekniken ger nya möjligheter inom alla samhällsområden. Universiteten<br />
och andra relevanta utbildningsaktörer skall öka sin utbildningskapacitet<br />
inom informationsteknikområdet. Prioriterade kategorier för utbildningsinsatser<br />
inom IT-området är företag och utbildningsväsende.<br />
Internationaliseringen är en viktig utvecklingskraft. Ökad internationell<br />
kompetens behövs inom många samhällsområden. Språkkunskaper, kunskaper<br />
om EU och nya affärsmarknader liksom kunskaper i att generera och<br />
driva EU-finansierade projekt samt implementera resultaten till permanent<br />
verksamhet behöver utvecklas. Medverkan i internationella nätverk och<br />
projekt är exempel på viktiga områden där utbildningsinsatser behövs.<br />
Åtgärder för att integrera företagsamhet och entreprenörskap i hela det ordinarie<br />
utbildningsväsendet i regionen är angelägna och skall understödjas.<br />
Attityder, hos främst ungdomar, till utbildning och företagsamhet skall påverkas.<br />
4 Åtgärderna 3.3.3 Riktade jämställdhetsinsatser och 3.5 Kompetens och utbildning har slagits<br />
samman till en gemensam åtgärd 3.5 Kompetens, utbildning och riktade jämställdhetsinsatser på<br />
Övervakningskommitténs sammanträde 27-28 november 2003.<br />
75
I regionen finns brist inom vissa områden/branscher på välutbildade nyckelgrupper.<br />
Det är därför viktigt att utifrån regionala behov och strategiska<br />
prioriteringar initiera och utveckla (ev genomföra) utbildningar som kan<br />
leda till näringslivsutveckling och tillväxt inom dessa områden/branscher.<br />
Utbildningsanordnarna bör ges möjlighet att bedriva sådant utvecklingsarbete.<br />
Att utveckla företagarandan i enlighet med Amsterdamfördraget, är ett arbete<br />
som bör påbörjas redan inom skolans ram.<br />
B. Riktade jämställdhetsinsatser<br />
Genom framför allt utbildningsinsatser men även informationsinsatser, resurs-<br />
och nätverksverksamhet skall kvinnors deltagande i det lokala och<br />
regionala utvecklingsarbetet öka för att stärka kvinnorna i regionen. Utbildningsinsatser<br />
skall genomföras för att förbättra jämställdheten mellan kvinnor<br />
och män. Insatserna skall inriktas på att förbättra kvinnors möjligheter<br />
till avancemang, öka andelen kvinnliga företagare samt förbättra befintliga<br />
företagares utvecklingsmöjligheter. Könsuppdelning inom arbetsmarknad<br />
och andra områden skall minska. Könsrelaterad snedfördelning på ledande<br />
positioner skall minska.<br />
Det är viktigt att fler män blir aktiva i jämställdhetsarbetet. Ett jämställt<br />
samhälle förutsätter både kvinnor och mäns delaktighet i förvärvsarbete och<br />
familjeliv. Insatser behövs för att öka mäns möjligheter att aktivt arbeta för<br />
ett mer jämställt samhälle. Likaledes behövs insatser för att öka framför allt<br />
mäns motivation för studier i inlandet.<br />
Insatser för att komma tillrätta med traditionella könsroller och för att sprida<br />
kunskap om strategiskt jämställdhetsarbete är angelägna liksom utökad nätverksskapande<br />
internationell verksamhet.<br />
Övergripande mål<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> får ökad sysselsättning och tillväxt genom höjd utbildnings-<br />
och kompetensnivå, utvecklad entreprenörsanda och en ökad internationell<br />
kompetens. Att understödja jämställdhet mellan kvinnor och män.<br />
I <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> har kvinnor och män samma rättigheter, möjligheter och<br />
skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet.<br />
<strong>Mål</strong>grupp<br />
Offentliga aktörer, skolungdom, lokalt bundna personer, näringslivet, utbildningsanordnare,<br />
ideella föreningar, resurscentra m fl.<br />
Organisation och genomförande<br />
Förvaltningsmyndigheten är ansvarig för genomförandet.<br />
76
Insatsområde 4. Landsbygdsutveckling<br />
Bakgrund<br />
Stora delar av regionen utgörs av utpräglad gles- och landsbygd. Näringslivet<br />
består främst av små företag inom en rad olika branscher alltifrån råvarubaserade<br />
sågverk, snickerier och livsmedelsföretag till elektronik- och<br />
dataföretag. I vissa delar av denna gles- och landsbygd har jord- och skogsbruket<br />
stor betydelse för sysselsättningen men också för miljö- och kulturlandskapet.<br />
Ett konkurrenskraftigt jordbruk och därtill hörande livsmedelssektor, annan<br />
diversifiering av jordbruksföretagen samt stöd till rennäringen bidrar till att<br />
hålla landskapet öppet och att rusta upp och upprätthålla värdefulla natur-<br />
och kulturmiljöer, vilket är en viktig förutsättning för boende och turism.<br />
Rationaliseringen och därmed minskningen av antalet producenter inom<br />
primärproduktionen kommer att fortsätta men bedömningen är att det är<br />
fullt möjligt att bibehålla produktionsvolymen inom jordbruket. Nyrekryteringen<br />
inom primärproduktionen behöver stimuleras. Det är angeläget att<br />
ungdomar ges en bra möjlighet att etablera sig som jordbrukare. Genom<br />
ökad förädlingsgrad kommer antalet sysselsatta i förädlingsledet att kunna<br />
bibehållas.<br />
Genom att kompensera för permanenta, naturbetingade nackdelar och genom<br />
stöd till investeringar m.m. kan ett fortsatt jordbruk säkerställas och<br />
utvecklas. Gles- och landsbygdens utveckling måste emellertid i allt väsentligt<br />
baseras på insatser för att främja övrigt näringsliv liksom på utbildning,<br />
kompetensutveckling m. m. i vid mening. Satsning på FoU och ökad kunskap<br />
är viktig för utvecklingen av de areella näringarna och tillhörande förädlingsindustrier.<br />
Sådan forskning kan komma att stödjas inom åtgärd 1.3.<br />
Åtgärderna 4.1 – 4.6 kommer att utformas inom ramen för de krav och villkor<br />
för stödberättigande som anges i rådets förordning (EG) nr 1257/1999<br />
av den 17 maj 1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och garantisektionen<br />
för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbygden. De hänvisningar<br />
till artiklar som görs i detta avsnitt gäller nyss nämnda förordning.<br />
Sammanfattning av strategier för landsbygdsutveckling<br />
• Ge landsbygden tillgång till den nya tekniska infrastrukturen ( t.ex. IT)<br />
• Ge landsbygdens småföretag möjlighet till kompetensutveckling på<br />
samma sätt som i de större orterna<br />
• Stimulera närverksbyggande och gemensamt agerande på marknaderna<br />
• Jämna ut de könsmässiga obalanserna, bl. a. skillnaderna i utbildningsnivå<br />
mellan kvinnor och män<br />
• Bibehålla den attraktionskraft som ett aktivt brukande av åkermarken<br />
skapar<br />
• Öka lantbrukets och rennäringens konkurrenskraft genom fortsatt strukturomvandling<br />
och anpassning till nya marknadskrav<br />
• Utveckla ny verksamhet som tar tillvara de fysiska resurser och den<br />
kompetens som frigörs vid lantbrukets omställning<br />
77
Övergripande mål<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> har en levande landsbygd med god tillväxt och sysselsättning.<br />
<strong>Mål</strong> för respektive åtgärd<br />
- <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> har säkerställt ett aktivt jordbruk med ökad förädlingsgrad<br />
som vårdar och bevarar det öppna odlingslandskapet.<br />
- <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> har en hållbar utveckling på landsbygden med ett ökat<br />
antal livskraftiga företag.<br />
- <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> har livskraftiga företag med ökad förädlingsgrad inom<br />
fiske-, beredningsnäringarna och vattenbruket.<br />
Resultatmål<br />
Arbetstillfällen<br />
- antalet nya permanenta och antalet bevarade arbetstillfällen skall uppgå<br />
till 100<br />
Nyföretagande<br />
- antalet nya företag skall uppgå till 50<br />
Kompetensutveckling<br />
- 200 företag har deltagit i utbildningsinsatser finansierade av mål 1<br />
programmet<br />
- 400 personer har deltagit i utbildningsinsatser finansierade av mål 1<br />
programmet<br />
Planerade åtgärder för landsbygdsutveckling.<br />
De åtgärder som föreslås som medel för att utveckla landsbygden som har<br />
koppling till jordbruket och beskrivs i detta avsnitt. I programmet kommer<br />
också insatser för landsbygden att kunna stödjas inom i princip alla insatsområden.<br />
Speciellt insatsområde 2, Näringslivsutveckling och insatsområde<br />
5 Natur, Kultur och Livsmiljö kommer att kunna bidra med medel till landsbygdens<br />
utveckling.<br />
De grundläggande kraven för stödåtgärder för landsbygdens utveckling<br />
finns i den nya gemensamma stödförordningen (EG) nr 1257/99. I beskrivningen<br />
för respektive åtgärd nedan ges en allmän beskrivning av åtgärdens<br />
innehåll, mål, målgrupp och organisation för genomförandet. I programkomplement<br />
kommer mera i detalj att beskrivas villkor för stöden med stödnivå-<br />
och belopp, villkor för stöd, kriterier för prövningen, andra krav som<br />
miljö- och djurskyddskrav och krav på yrkesskicklighet samt en finansiell<br />
plan uppdelad på åtgärd. I komplementet kommer också särskilda prioriteringar<br />
av stödet till inlandet och fjälljordbruket att behandlas.<br />
78
Strukturstöd till jord- och skogsbruket<br />
Resurser för ekonomisk förnyelse och utveckling skapas i första hand genom<br />
egen verksamhet. Den egna verksamheten kan dock om så är angeläget<br />
förstärkas genom stödinsatser av olika slag.<br />
Viktiga mål är uthållig tillväxt, landsbygdsutveckling och ökad sysselsättning.<br />
Jordbruket skall ges möjlighet att utvecklas och anpassas till nya förhållanden<br />
och vara en del av en integrerad utveckling av hela landsbygden.<br />
Genom satsningar på kvalitet och miljöanpassning kan jordbrukets och<br />
livsmedelsindustrins konkurrensförmåga förstärkas. Åtgärderna i programmet<br />
bör vidare underlätta och främja en diversifiering av jordbruket.<br />
Omfattningen och inriktningen av åtgärderna bör styras av de skilda förutsättningar<br />
för jordbrukets och landsbygdens utveckling som föreligger i<br />
olika delar av regionen. Speciella insatser avses göras för det fjällnära jordbruket.<br />
Övergripande mål för insatsområdet är att säkerställa ett aktivt jordbruk<br />
med ökad förädlingsgrad som vårdar och bevarar det öppna odlingslandskapet.<br />
De åtgärder som planeras för att öka jordbrukets konkurrenskraft och för att<br />
skapa en positiv utveckling av landsbygden följer Europeiska Rådets förordning<br />
(EG) nr 1257/1999 om stöd från EUGFJ till utveckling av landsbygden.<br />
Stödåtgärderna följer också Gemenskapens riktlinjer för statligt<br />
stöd till jordbrukssektorn.<br />
Tillräcklig bedömning av förekomsten av normal avsättning enligt artikel<br />
6 och 26 i rådets förordning (EG) nr 1257/1999 och artikel 3.1 och<br />
22.1 i kommisionens förordning (EG) nr 445/2002.<br />
Generellt gäller att Sverige inte kan stödja en kapacitetsutbyggnad som leder<br />
till produktion för vilken saknas normal avsättning. Denna restriktion<br />
gäller inte för investeringar som leder till utveckling av nya produkter och<br />
produkter som efterfrågas på nya marknader.<br />
I enlighet med artikel 142 i anslutningsfördraget ges Sverige rätt att lämna<br />
långsiktigt nationellt stöd för att säkerställa att traditionell jordbruksverksamhet<br />
kan bibehållas i de nordliga områdena i Sverige. De aktuella områdena<br />
omfattar jordbruksområdena norr om den 62 breddgraden och några<br />
näraliggande områden söder om den breddgraden. Hela mål 1 <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong>/mål<br />
1 Södra Skogs<strong>läns</strong>regionen omfattas av det nationella stödet till<br />
jordbruket. Kapacitetsförändringar som inte leder till att produktionen<br />
överskrider de volymer inom vilka det långsiktiga nationella stödet får lämnas<br />
är stödberättigade. De sektorer som omfattas av det nationella stödet är<br />
mjölk, slaktsvin, suggor/smågrisar, äggproduktion samt bär och grönsaker.<br />
Så länge produktionen av mjölk i primärledet ligger under den nationella<br />
mjölkkvoten och inom ramen för det nationellt tillåtna stödet kan stöd lämnas<br />
till utökning av kapacitet både vid jordbruksföretag och i förädlingsle-<br />
79
det. Marknaden för både konventionellt framställt nötkött, fågelkött och<br />
ekokött bedöms för närvarande vara under tillväxt och så länge efterfrågan<br />
ökar kan stöd utgå till utökning av kapaciteten utan att avsättningsproblem<br />
uppstår. Motsvarande gäller för får- och lammköttproduktion eftersom Sverige<br />
ej utnyttjar landskvoten för bidragsrätter. Vad gäller svinsektorn är den<br />
allmänna principen att stöden inte får leda till produktionsökning. Stöd kan<br />
lämnas för investeringar som förbättrar miljön, hygienförhållanden och djurens<br />
välfärd. Produktionen av griskött och smågrisar ligger för närvarande<br />
under den för nationellt stöd tillåtna volymen. Utbudet av de exklusiva<br />
nischprodukterna ren- och viltkött kan inte tillgodose den marknadsefterfrågan<br />
som finns.<br />
För att verifiera att stöd inte beviljas för investeringar som syftar till att öka<br />
en produktion för vilken det inte finns någon normal avsättning på marknaden<br />
kommer Sverige årligen att göra avstämningar av marknadsutvecklingen.<br />
Marknadsutrymmet för berörda jordbruksprodukter kommer att dokumenteras<br />
och ingå som beslutsunderlag för tillämpningen av de stöd som<br />
faller under kapitel I och VII i rådets förordning (EG) nr 1257/1999. I de<br />
fall det kommer att finnas uppgifter rörande marknadsordningarnas verksamhet<br />
som har relevans i sammanhanget kommer även dessa att ingå i underlaget<br />
för bedömningarna. I Statens jordbruksverks föreskrifter för respektive<br />
stödform anges inom vilka sektorer och delar av sektorer som stöd<br />
till utökad kapacitet inte kan ges. Ändringar i föreskriften kommer att redovisas<br />
i Övervakningskommittén.<br />
Strukturstöd till fiskerinäringen<br />
Övergripande mål är att regionen skall ha en väl fungerande fiskerinäring<br />
med främst småskalig verksamhet. Det framtida fisket bör fortsatt inriktas<br />
mot ett småskaligt, kustnära, energisnålt fiske som kan tillvarata de arter<br />
som finns i regionen. En övergång till att fiska efter fiskarter som medför<br />
mindre sälskador är viktigt. En högre förädlingsgrad och ökad samverkan i<br />
distributions- och marknadsföringsleden är nödvändig för att förbättra lönsamheten<br />
och skapa bärkraftiga företag. En viktig del i detta är ambitionen<br />
att få till stånd miljömärkning av så många fiskprodukter som möjligt. Denna<br />
typ av satsningar kommer även att gynna länets vattenbruksnäring.<br />
Framtida utvecklingsmöjligheter för vattenbruk och beredning finns såväl<br />
för kustarter som sötvattensarter. En ökad produktion av bland annat regnbåge<br />
och röding har goda möjligheter att förverkligas under kommande programperiod.<br />
Nyetableringar bör lokaliseras till vattendrag utbyggda för vattenkraftsproduktion.<br />
EG:s fiskefond stöder insatser i syfte att anpassa fiskeinsatserna till vad som<br />
är möjligt från naturresurs- och hushållningssynpunkt. Det är ett villkor att<br />
fiskeresurserna inte beskattas mer än vad som medges för att livskraftiga,<br />
ekologiskt och ekonomiskt hållbara bestånd skall finnas. Bottniska viken<br />
har som tidigare redovisats ett litet antal fiskarter, med strömming som dominerande<br />
art. Den årliga svenska kvoten för strömmingsfångst i Bottniska<br />
80
viken uppgår till 15 300 ton, samtidigt som fångsten uppgår till 900 ton i<br />
<strong>Mål</strong> 1-området. Det existerar därför inte någon risk för att beståndet, på liknande<br />
sätt som i andra delar av Unionen, skulle skattas för hårt.<br />
Ett ytterligare faktum är att antalet yrkesfiskare har minskat under lång tid.<br />
Som nämnts i analysen har antalet licensierade fiskare minskat från 206 till<br />
95 under de senaste fyra åren. Antalet fartyg har minskat från 196 till 157<br />
fartyg. Det finns således inte behov av att minska antalet fiskefartyg eller<br />
fiskare. Aktiva fiskare i kustområdena fullgör utöver sin yrkesverksamhet<br />
också en angelägen samhällsuppgift. De skapar liv och rörelse i små samhällen,<br />
de bidrar till att ge servicenäringar underlag. För mål 1 <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong><br />
är det därför av största vikt att det antal fiskare som nu finns kan fortsätta<br />
och att nya tillkommer.<br />
Regionens klimatmässiga och demografiska förhållanden samt den stora<br />
geografisk spridningen av verksamheterna inom fiskerinäringen medför ett<br />
antal betydande konkurrensnackdelar. Dessa omfattar exempelvis förkortade<br />
fiskeperioder, förkortade odlingssäsonger, isproblem för fisket och vattenbruket,<br />
logistiska problem, fördyrade transporter och därigenom betydligt<br />
ökade kostnader för såväl yrkesfiske som vattenbruk och beredningsindustrin.<br />
Särskilda förutsättningar beträffande stöd till fiskerinäringen<br />
Strukturåtgärder som genomförs inom ramen för denna SPD i fiskeri- och<br />
vattenbrukssektorn och för beredning och avsättning av dess produkter måste<br />
överensstämma med målen i den gemensamma fiskeripolitiken. Detta<br />
avser särskilt de speciella villkor som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr<br />
1263/1999 och nr 2792/1999, även om en annan strukturfond än FFU i undantagsfall<br />
medfinansierar åtgärden.<br />
Åtgärder för förnyelse av flottan och modernisering av fiskefartyg måste<br />
överensstämma med rådets beslut i enlighet med artikel 12 i rådets förordning<br />
(EG) nr 2371/2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna<br />
inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken samt rådets förordning<br />
(EG) nr 2369/2002. För att uppfylla detta kommer genomförandet<br />
av åtgärder för att anpassa fiskeansträngningen att prioriteras nationellt,<br />
särskilt de som avser definitivt avlägsnande av fiskekapacitet, vilket utgör<br />
en prioriterad åtgärd inom sektorn.<br />
Åtgärder avseende skydd och utveckling av akvatiska resurser, vattenbruk,<br />
utrustning i fiskehamnar, beredning och saluförande och insjöfiske måste<br />
bidra till varaktig ekonomisk nytta från åtgärden ifråga, erbjuda en tillräcklig<br />
garanti för teknisk och ekonomisk livskraftighet, och får särskilt inte<br />
skapa överskott i produktionskapaciteten.<br />
De övergripande målen för såväl den gemensamma fiskepolitiken som den<br />
svenska nationella fiskepolitiken, nämligen att näringens utveckling och<br />
dess nyttjande av fiskeresurserna skall balanseras mot den biologiska tillgången,<br />
är dock vägledande. Detta förhindrande av negativa miljöeffekter<br />
81
gäller såväl för yrkesfisket som för de landbaserade verksamheterna inom<br />
fiskerinäringen.<br />
Nationellt författningsstöd för strukturåtgärder inom fiskerinäringen är lagen<br />
(1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken,<br />
förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen<br />
samt Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2001:1) om statligt stöd till fiskerinäringen.<br />
Bestämmelser om stöd som särskilt riktar sig till fiskerinäringen är samlade<br />
i förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. I 4<br />
kap. i nämnda förordning anges generella villkor för beviljandet av stöd för<br />
respektive åtgärdsområde. Stöd enligt denna förordning har vid tidigare tillfälle<br />
notifierats till kommissionen i enlighet med gällande regler (Skrivelse<br />
från Europeiska kommission den 25 september 1997 (Statligt stöd E/18/95).<br />
Svar från Jordbruksdepartementet den 20 januari samt den 30 mars 1998<br />
(EUJo98/509).). Utöver gemenskapsfinansierat stöd ges enligt förordningen<br />
möjlighet att bevilja nationellt stöd till isbrytarhjälp och, under förutsättning<br />
att villkoren i kommissionens riktlinjer (97/c 100/05) är uppfyllda, till förvärv<br />
av begagnat fartyg.<br />
I Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 1997:27) om statligt stöd till fiskerinäringen<br />
fastställs, för respektive åtgärd, detaljerade villkor för bidragsform,<br />
krav på dokumentation, icke stödberättigade kostnader samt förfarandet vid<br />
ansökan, beviljande och utbetalning.<br />
Såväl förordningen (1994:1716) som föreskrifter (FIFS 1997:27) kommer i<br />
samband med implementeringen av de svenska mål 1-programmen och<br />
strukturplanen utanför mål 1 att ändras utifrån nya förhållanden.<br />
Åtgärd 4.1 Investeringar i jordbruks-, trädgårds- och rennäringsföretag<br />
(artikel 4-7)<br />
Åtgärden ansluter till och genomförs i enlighet med kraven i Rådets förordning<br />
(EG) nr1257/1999, artikel 4-7. Åtgärden förtydligas ytterligare i programkomplement<br />
bl.a. vad avser stödnivåer, stödtak och krav på miljö,<br />
djurmiljö och livsmedelshygien m.m. enligt Rådets förordning (EG)<br />
1257/1999 och tillämpningsföreskrifter enligt Kommissionens förordning<br />
(EG) nr 445/2002. De maximala stödintensiteter som anges i artikel 7 i Rådets<br />
förordning kommer inte att överskridas.<br />
Möjligheter bedöms finnas för normal avsättning av de jordbruksprodukter<br />
som produceras inom regionen. Stöd kommer endast att lämnas till investeringar<br />
i produktion för vilken de normala förutsättningar för avsättning<br />
enligt kraven i artikel 6 i Rådets förordning (EG) nr 1257/1999 är uppfyllda.<br />
I Statens jordbruksverks föreskrifter om investeringsstöd till jordbruks-,<br />
trädgårds-, och renskötselföretag anges inom vilka sektorer och delar av<br />
sektorer som stöd till utökad kapacitet inte kan ges. Stöd avses kunna lämnas<br />
till investeringar i mjölkproduktion, köttproduktion (nöt, gris, får, get,<br />
ren och vilt), ägg- och fågelköttproduktion, spannmål, grönsaker, frukt och<br />
82
är, blommor och plantor, potatis samt till kompletterande verksamheter.<br />
Produktionen av mjölk, kött och ägg, som är de huvudsakliga produkterna,<br />
minskar för närvarande. Produkterna från regionen har en stark ställning på<br />
marknaden i regionen och utrymme finns för ökad försäljning av kvalitetsprodukter.<br />
Stöd kommer inte att lämnas till åtgärder som är oförenliga med stödordningar<br />
enligt den gemensamma marknadsorganisationen ( 1257/1999 artikel<br />
37 (3):2). Något statligt stöd utöver de av gemenskapen medfinansierade<br />
stöden eller stödnivåerna kommer inte att lämnas. Därmed beaktas artikel<br />
51-52 i förordningen och andra statsstödsregler.<br />
Övergripande mål<br />
Det övergripande målet för stödet är att höja landsbygdsföretagens<br />
konkurrensförmåga, bibehålla sysselsättningen på landsbygden och<br />
underlätta och påskynda anpassning till ett ekologiskt hållbart jordbruk.<br />
Åtgärden skall påskynda företagens omställning till nya marknadsmässiga<br />
och institutionella förutsättningar, stimulera diversifiering av<br />
jordbruksverksamhet, till viss del kompensera jordbrukarna för kostnader<br />
förknippade med höga miljö- och djurskyddskrav, reducera kväveinnehållet<br />
i vattendrag i jordbruksområden, fortlöpande förbättra djurskyddet och förbättra<br />
arbetsmiljön i jordbruksföretag. Stödet bör påskynda en ekonomiskt<br />
motiverad diversifiering av jordbruksföretagen. Kvinnornas möjlighet till<br />
egenföretagande skall särskilt beaktas.<br />
<strong>Mål</strong>grupp<br />
Jordbrukare, trädgårdsföretagare och renskötare.<br />
Organisation för genomförande<br />
Jordbruksverket, <strong>läns</strong>styrelserna samt förvaltningsmyndigheten är ansvariga<br />
för olika delar av genomförandet. Se avsnittet ”Särskilda regler för vissa<br />
stöd”.<br />
Åtgärd 4.2 Startstöd till unga jordbrukare och rennäringsföretagare<br />
(artikel 8)<br />
Åtgärden ansluter till och genomförs i enlighet med kraven i Rådets förordning<br />
(EG) nr1257/1999, artikel 8. Åtgärden förtydligas ytterligare i programkomplementet<br />
bl.a. vad avser stödnivåer, stödtak och krav på miljö,<br />
djurmiljö och livsmedelshygien m.m. i samband med stödgivning enligt<br />
kraven i Rådets förordning (EG) 1257/1999 och tillämpningsföreskrifter<br />
enligt Kommissionens förordning (EG) nr 445/2002. De maximala stödintensiteter<br />
som anges i artikel 8 i Rådets förordning kommer inte att<br />
överskridas.<br />
Stöd kommer inte att lämnas till åtgärder som är oförenliga med stödordningar<br />
enligt den gemensamma marknadsorganisationen ( 1257/1999 artikel<br />
37 (3):2).<br />
83
Övergripande mål<br />
Åtgärden skall underlätta och påskynda generationsväxling i jordbruket och<br />
därmed en föryngring av jordbrukarkåren. Stödet skall medverka till att<br />
bromsa utglesningen av företag och befolkning på landsbygden. Genom<br />
stödet skall det också bli möjligt för yngre lantbruksutbildade personer att<br />
etablera sig som jordbrukare även om det egna kapitalet är litet.<br />
<strong>Mål</strong>grupp<br />
Unga nystartande jordbrukare, trädgårdsföretagare och renskötare.<br />
Organisation för genomförande<br />
Jordbruksverket, <strong>läns</strong>styrelserna samt förvaltningsmyndigheten är ansvariga<br />
för olika delar av genomförandet. Se avsnittet ”Särskilda regler för vissa<br />
stöd”.<br />
Åtgärd 4.3 Bearbetning, saluföring av jordbruksprodukter (artikel 25-28)<br />
Åtgärden ansluter till och genomförs i enlighet med kraven i Rådets förordning<br />
(EG) nr 1257/1999, artikel 25-28 . Åtgärden förtydligas ytterligare i<br />
programkomplement bl.a. vad avser stödnivåer och stödtak och krav på<br />
miljö, djurmiljö och livsmedelshygien m.m. i samband med stödgivning<br />
enligt kraven i Rådets förordning 1257/1999 och tillämpningsföreskrifter<br />
enligt Kommissionens förordning (EG) nr 445/2002. De maximala stödintensiteter<br />
som anges i artikel 28 i Rådets förordning kommer inte att<br />
överskridas. För specifikt åtgärdsinnehåll se förordning (SFS 2000:577) om<br />
stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder. Stöd avses kunna lämnas<br />
till investeringar i sektorerna mjölk och mjölkprodukter, nöt, gris, ren, får<br />
och lammkött, hägnat vilt, ägg, fågelkött, spannmål, oljeväxter, grönsaker,<br />
frukt och bär, blommor och plantor, potatis exklusive stärkelse och stärkelseprodukter.<br />
Möjligheter bedöms finnas för normal avsättning av de jordbruksprodukter<br />
som produceras inom regionen vid en bedömning enligt<br />
artikel 26 i Rådets förordning (EG) nr 1257/1999. Produktionen av mjölk,<br />
kött och ägg, som är de huvudsakliga produkterna i regionen, minskar för<br />
närvarande. Produkter från regionen har en stark ställning på marknaden i<br />
regionen och utrymme finns för viss ökad förädling och försäljning av kvalitetsprodukter.<br />
I Statens jordbruksverks föreskrifter om stöd till investeringar<br />
som avser förbättrad bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter anges<br />
inom vilka sektorer och delar av sektorer som stöd till utökad kapacitet<br />
inte kan ges.<br />
Stöd kommer inte att lämnas till åtgärder som är oförenliga med stödordningar<br />
enligt den gemensamma marknadsorganisationen ( 1257/1999 artikel<br />
37 (3):2). Något statligt stöd utöver de av gemenskapen medfinansierade<br />
stöden eller stödnivåerna kommer inte att lämnas. Därmed beaktas artikel<br />
51-52 i förordningen och andra statsstödsregler.<br />
Övergripande mål<br />
Främja en hållbar utveckling av jordbruket och sysselsättningen på landsbygden<br />
genom ökad förädlingsgrad av jordbruksprodukter. Stödet till förbättrad<br />
bearbetning och saluföring riktas både till den småskaliga livsme-<br />
84
delsförädling och livsmedelsindustri. Utveckling av nya produkter samt<br />
innovativa satsningar på nya marknader och produkter prioriteras. Stödet<br />
skall främja en konkurrenskraftig förädlingsindustri och främja varaktigt<br />
nya avsättningsmöjligheter för högförädlade produkter baserade på råvaror<br />
producerade inom regionen.<br />
<strong>Mål</strong>grupp<br />
Förädlingsföretag av jordbruksprodukter, trädgårdsprodukter och renköttsprodukter,<br />
jordbruksföretag, trädgårdsföretag samt renskötselföretag.<br />
Organisation för genomförande<br />
Jordbruksverket, <strong>läns</strong>styrelserna samt förvaltningsmyndigheten är ansvariga<br />
för olika delar av genomförandet. Se avsnittet ”Särskilda regler för vissa<br />
stöd”.<br />
Åtgärd 4.4 Kompetensutvecklingsinsatser (artikel 9)<br />
Åtgärden ansluter till och genomförs i enlighet med kraven i Rådets förordning<br />
(EG) nr 1257/1999 artikel 9. Åtgärden förtydligas ytterligare i programkomplementet<br />
bl.a. vad avser åtgärder som berättigar till stöd och<br />
stödmottagare samt säkerställandet av att stöd inte lämnas till normalt förekommande<br />
utbildningssystem (Kommissionens förordning (EG) nr<br />
445/2002).<br />
Stöd kommer inte att lämnas till åtgärder som omfattas av stöd enligt stödordningar<br />
inom den gemensamma marknadsorganisationen (1257/1999 artikel<br />
37 (3):2).<br />
Övergripande mål<br />
Ersättning skall kunna beviljas för att organisera och genomföra<br />
kompetensutvecklingsåtgärder i syfte att motivera och utbilda lantbrukare<br />
och andra personer verksamma inom jord- och skogsbruket att använda miljömässigt<br />
och ekonomiskt långsiktigt hållbara produktionsmetoder. Ersättning<br />
skall också utgå till kompetensutveckling av etablerade jordbrukare i<br />
syfte att förnya deras kunskap för att uppnå ökad stabilitet i företaget. Åtgärden<br />
ska höja effekten av andra jord- och skogsbruksåtgärder inom programmet<br />
och höja kompetensnivån hos lantbrukare och<br />
andra personer verksamma inom jord- och skogsbruket.<br />
Kompetensutveckling med miljöinriktning inom jordbruket skall genomföras<br />
för att bevara och utveckla odlingslandskapets biologiska mångfald och<br />
kulturvärden, minska förlusterna av växtnäring, minska hälso- och miljöriskerna<br />
vid användning av kemiska bekämpningsmedel, främja det ekologiska<br />
lantbruket samt i övrigt understödja utvecklingen mot ett ekologiskt och<br />
ekonomiskt långsiktigt hållbart jordbruk. Särskild vikt skall läggas vid sådan<br />
utbildning och rådgivning som underlättar för jordbrukarna att fullgöra<br />
de miljöåtaganden som finns i det horisontella landsbygdsprogrammet.<br />
Denna utbildning genomförs i ett särskilt<br />
85
program (KULM) som genomförs på liknade sätt som motsvarande program<br />
inom det horisontella landsbygdsprogrammet i Sverige.<br />
Kompetensutvecklingen till skogsbruket skall leda till att skogsbrukarna<br />
motiveras till att bedriva ett skogsbruk som tillgodoser de skogspolitiska<br />
målen. Det innebär att den biologiska mångfalden bevaras eller utvecklas,<br />
värdefulla kulturmiljöer samt sociala och estetiska värden värnas samtidigt<br />
som skogen utnyttjas effektivt och ger en uthålligt god avkastning.<br />
<strong>Mål</strong>grupp<br />
Intresseföreningar, utbildningsanordnare m fl.<br />
Organisation för genomförande<br />
Jordbruksverket, <strong>läns</strong>styrelserna samt förvaltningsmyndigheten är ansvariga<br />
för olika delar av genomförandet. Se avsnittet ”Särskilda regler för vissa<br />
stöd”.<br />
Åtgärd 4.5 Landsbygdens utveckling (artikel 33)<br />
Åtgärden ansluter till och genomförs i enlighet med kraven i Rådets förordning<br />
(EG) nr 1257 /1999 artikel 33. De tillämpade delåtgärdena omfattas<br />
inte av någon annan åtgärd (kapitel II i förordning 1257/1999) i programmet<br />
utanför artikel 33. Samtliga delåtgärder medfinansieras av jordbruksfonden<br />
och villkoren för stöd från EUGJF enligt artikel 35.3 i rådets förordning<br />
kommer att beaktas. Åtgärdens innehåll kommer att förtydligas ytterligare i<br />
programkomplement med beaktande av villkoren i Rådets förordning<br />
1257/1999 och tillämpningsföreskrifter enligt Kommissionens förordning<br />
445/2002.<br />
Sysselsättningsminskningen inom jordbruket har inneburit försämrade utkomstmöjligheter<br />
på landsbygden. Åtgärderna för att främja anpassning och<br />
utveckling av landsbygden är viktiga insatser för att säkerställa en positiv<br />
utveckling. Åtgärden skall medverka till att skapa nya arbetstillfällen för<br />
kvinnor och män på landsbygden i samband med de förändringar som följer<br />
av utvecklingen inom jordbruket och i samhället.<br />
Åtgärdsmål<br />
Det övergripande målet för åtgärderna är att främja sysselsättning, tillväxt<br />
och bosättning på landsbygden. <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> har en hållbar utveckling på<br />
landsbygden med ett ökat antal livskraftiga företag. Syftet med denna åtgärd<br />
är att uppnå bästa samlade effekt för en hållbar utveckling av landsbygden.<br />
• stärka konkurrenskraften och öka diversifieringen av verksamhet inom<br />
och med anknytning till lantbruket<br />
• ökad vidareförädling och marknadsföring av kvalitetsprodukter<br />
• höja kompetensnivån i frågor som rör landsbygdens utveckling<br />
• främja småskalig turism på gårds- och bynivå<br />
• öka bevarandet av värdefulla natur och kulturmiljöer<br />
• förbättra brukningsstruktur av åkermarken<br />
86
• stärka byutvecklingen genom nya nätverk och utveckling av den sociala<br />
ekonomin<br />
Åtgärdsinnehåll<br />
Stora delar av regionen utgörs av utpräglad gles- och landsbygd. Lantbruksverksamhet<br />
med jordbruk, skogsbruk och trädgårdsodling har stor betydelse<br />
för såväl sysselsättning som för att upprätthålla den sociala infrastrukturen i<br />
kombination med annat företagande och boende på landsbygden. Anpassningen<br />
av jordbruket till en fri inre marknad med den strukturrationalisering<br />
av primärproduktionen detta medför gör att många lantbrukare måste hitta<br />
nya utvecklingsvägar. Utvecklingspotentialen för lantbruket inom norra<br />
<strong>Norrland</strong> ligger i ökad vidareförädling av sina resurser, särskilt på gårds-<br />
och bynivå, ökad diversifiering av företagandet bl.a. inom turismsektorn<br />
samt samordnad marknadsföring av de kvalitetsprodukter regionen utvecklar.<br />
Den snabba utvecklingen inom jordbruket mot allt större företag kräver<br />
insatser för att förbättra brukningsstrukturen av åkermarken.<br />
Olika former av kombinationsverksamhet, ökad småskalig förädling, turistverksamhet<br />
liksom IT-baserade tjänsteföretag kommer att vara viktiga för<br />
landsbygdens framtida näringsliv. Åtgärder för att främja landsbygdsturism<br />
har som specifikt mål att vidareutveckla landsbygdsturism med anknytning<br />
till areella näringar. Utveckling av nya turistprodukter i form av upplevelse,<br />
kultur-, vildmarks- och ekoturism bör främjas. Intressanta kopplingar mellan<br />
matupplevelser, småskalig livsmedelsförädling och turism bör förbättras.<br />
Jordbruket ensamt har allt svårare att utgöra underlag för service och<br />
infrastruktur och bidra till en livskraftig bygd. Även nya former att utveckla<br />
lokal samhällsservice, t.ex. inom ramen för den sociala ekonomin, är viktig.<br />
Åtgärden fokuserar även på att bevara och återskapa traditionella landskaps-<br />
och kulturmiljöer samt att utveckla kommersiell verksamhet i anslutning till<br />
dessa. Den sociala ekonomins utveckling är väsentlig även i detta sammanhang.<br />
Denna tar vara på ett stegrande intresse för småskaliga lösningar som<br />
deltagande i mindre gemenskaper och byutveckling och fyller en roll för att<br />
skapa nya lösningar inom olika samhällsområden som efterfrågas i skiftet<br />
mellan industri- och kunskapssamhälle.<br />
För att övervinna svårigheter som bland annat består i en mycket lokal<br />
marknad samt bristande finansiell styrka fokuserar åtgärden Landsbygdens<br />
utveckling på aktiviteter som understödjer övergången till ekonomiskt bärkraftig<br />
verksamhet.<br />
Stöd lämnas huvudsakligen till utvecklingsprojekt. Projektstöd lämnas till<br />
verksamheter som har anknytning till jordbruket och dess omställning samt<br />
för verksamheter för landsbygdens utveckling.<br />
Stöd kan ges till utveckling av:<br />
• Marknadsföring av kvalitetsprodukter<br />
• Diversifiering av verksamheter inom och med nära anknytning till jordbruket.<br />
• Främjande av turism<br />
87
• Byautveckling och bevarande av kulturarvet på landsbygden<br />
• Markförbättringar<br />
• Omarrondering<br />
• Tillhandahållandet av tjänster för att ombesörja de grundläggande behoven<br />
ekonomi och befolkning<br />
• Förbättad infrastruktur i samband med jordbrukets utveckling<br />
• Skydda miljön i samband med jordbruk, skogsbruk och bevarande av<br />
landskapet samt förbättring av djurmiljön (Återsapande av slåtterängar<br />
och betesmarker)<br />
Övergripande mål<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> har en hållbar utveckling på landsbygden med ett ökat antal<br />
livskraftiga företag.<br />
<strong>Mål</strong>grupp<br />
Offentliga aktörer, näringslivet, landsbygdsföretagare, lokala utvecklingsgrupper,<br />
intresseorganisationer<br />
m fl.<br />
Organisation för genomförande<br />
Förvaltningsmyndigheten är ansvarig för genomförandet.<br />
Åtgärd 4.6 Miljöåtgärder inom skogsbruket (artikel 30)<br />
Åtgärden ansluter till och genomförs i enlighet med kraven i Rådets förordning<br />
(EG) nr 1257/1999 artikel 30. De maximala stödintensiteter som anges<br />
i artikel 30 i Rådets förordning kommer inte att överskridas. Åtgärden förtydligas<br />
ytterligare i programkomplement.<br />
Övergripande mål<br />
Åtgärderna bör inriktas på att stödja den svenska skogspolitikens miljöåtgärder<br />
i det aktiva skogsbruket. Stödet syftar till att bevara och utveckla den<br />
biologiska mångfalden i skogen genom att stimulera skogsägare att aktivt<br />
utveckla och bevara höga naturvärden på sin skogsmark. Stöd skall även<br />
kunna utgå till intrångsersättning för biotopskydd om skyddet medför att<br />
pågående markanvändning avsevärt försvåras, samt till plantering av lövskog<br />
på nedlagd åkermark.<br />
<strong>Mål</strong>grupp<br />
Skogsägare, skogsentreprenörer, jordbrukare, sammanslutningar av jord-<br />
och skogsbruksorganisationer, skogsvårdsorganisationer.<br />
Organisation för genomförande<br />
Förvaltningsmyndigheten är ansvarig för genomförandet.<br />
88
Åtgärd 4.9 Utveckling av fiskerinäringen * 5<br />
A. Anpassning av fiskeansträngningen<br />
Fiskeflottan i mål 1 <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> är med hänsyn till fiskebestånd och<br />
skattning inte i behov av någon minskning. Emellertid kan det inte med fullständig<br />
säkerhet uteslutas att behov av att använda medel för att anpassa<br />
fiskeflottan kan uppkomma. För att underlätta en sådan aktivitet bör bidrag<br />
kunna lämnas enligt gällande regelverk.<br />
Medel avsatta för anpassning av fiskeansträngningen är baserad på den<br />
skrotningspremie per bruttoton som varit gällande under programperioden<br />
1995-1999. Om denna premie ökas väsentligt under nuvarande programperiod,<br />
bör beloppet avsatt för åtgärden bli föremål för eventuell revision i<br />
samarbete med Kommissionen.<br />
Stöd för anpassning av fiskeansträngningen sker genom åtgärderna skrotning<br />
av fiskefartyg eller överförande av fartyg till tredje land / permanent<br />
användning av fartyget för andra ändamål än fiske.<br />
Övergripande mål<br />
Fiskeflottans kapacitet skall vara anpassad till tillgängliga fiskeresurser.<br />
Antalet yrkesfiskare och yrkesfisket skall bibehållas på nuvarande nivå,<br />
d.v.s. motverka nuvarande minskning.<br />
Urvalskriterier<br />
Fastställs i programkomplementet<br />
<strong>Mål</strong>grupp<br />
Företag inom fiskesektorn<br />
Fond<br />
Fiskefonden<br />
Indikatorer<br />
Indikativt kan det bli aktuellt med en kapacitetsreduktion på 100 BT och<br />
1500 kW.<br />
Organisation för genomförande<br />
Fiskeriverket, <strong>läns</strong>styrelserna samt Förvaltningsmyndigheten är ansvariga<br />
för olika delar i genomförandet. Se avsnittet ”Särskilda regler för vissa<br />
stöd”.<br />
5 Åtgärderna 4.7 Anpassning av fiskeansträngningen och 4.8 Utveckling av fiskerinäringen har<br />
slagits samman till en gemensam åtgärd 4.9 Utveckling av fiskerinäringen på Övervakningskommitténs<br />
sammanträde 27-28 november 2003.<br />
89
B. Utveckling av fiskerinäringen<br />
Kustfisket, vattenbruket och den därtill kopplade beredningen och förädlingen<br />
skall utvecklas. Fiskeflottan skall moderniseras för att förbättra konkurrenskraften,<br />
förbättra arbetsvillkoren och utveckla ett mer flexibelt fiske.<br />
Vattenbruket skall moderniseras och utvecklas både vad avser anläggningar<br />
och befintliga och nya fiskestammar bland annat för att ge sysselsättning i<br />
regionens glesare befolkade delar. Vissa marina områden skyddas och bestånden<br />
av arter i kustfisket stärks. Utrustningar i fiskehamnar förnyas för<br />
att nå en rationellare och kvalitativt god hantering av fisken vid landning.<br />
De problem som uppstår p.g.a. isförhållandena, förstörelse av kajer, pirer<br />
och bryggor samt genom landhöjningen skall kunna åtgärdas. För att ”hamnarna”<br />
skall kunna nyttjas krävs att landhöjningen kompenseras genom<br />
muddringar. Förädling och marknadsföring skall understödjas.<br />
Övergripande mål<br />
<strong>Mål</strong>sättningen för utvecklingen av fiskerinäringen för programperioden är<br />
att:<br />
- bibehålla antalet yrkesfiskare och yrkesfisket på nuvarande nivå, d.v.s.<br />
motverka nuvarande minskning,<br />
- regionens fiskeflotta skall vara flexibel och väl anpassad även till det småskaliga<br />
kustfisket,<br />
- redskap och fiskemetoder som minskar sälens skadeverkningar utvecklas,<br />
- vattenbruket produktion skall ökas och bedrivas i moderna anläggningar<br />
med modern teknik. Avelsprogrammen för röding och regnbåge genomförs<br />
tillsammans med branschmedlemmar.<br />
- förädlingsföretag inom beredningsindustrin skall utvecklas och nyetableringar<br />
stimuleras. Särskilda insatser för småskalig beredning och saluförande<br />
skall genomföras.<br />
- hamnarna, utrustning i hamnarna och mottagningsförhållanden skall få<br />
mer ändamålsenlig struktur och utvecklas för det småskaliga fisket. Framkomligheten<br />
i mindre hamnar/bryggor som drabbats av landhöjningen skall<br />
förbättras.<br />
- stimulera såväl utvecklingsprojekt som innovativa åtgärder inom fiskeområdet.<br />
Resultatmål<br />
- bibehålla antalet yrkesfiskare och yrkesfisket på nuvarande nivå, d.v.s.<br />
motverka nuvarande minskning (ca 10 yrkesfiskare förväntas stanna i näringen),<br />
- förnya och modernisera 80 BT/1300 kW i fiskeflottan (motsvarande utförsel<br />
utan stöd),<br />
- öka vattenbrukets produktion av röding (+1500 ton) och regnbåge (+500<br />
ton), ökat antal odlingar med 8 anläggningar och öka antalet anställda med<br />
30 personer.<br />
- öka beredningsindustrins produktion (+ 1500 ton i ingående råvara), ökat<br />
antal företag med 3 stycken och öka antalet anställda med 10 personer.<br />
Åtgärder<br />
90
Hänvisning till rådets förordning (EG) nr 2792/1999.<br />
Urvalskriterier<br />
Fastställs i programkomplementet<br />
<strong>Mål</strong>grupp<br />
Företag inom fiskerinäringen: Yrkesfiske, vattenbruk, förädling samt föreningar,<br />
intresseorganisationer, branschmedlemmar, samverkansgrupper,<br />
sammanslutningar, institutioner, <strong>läns</strong>styrelser m fl.<br />
Fond<br />
Fiskefonden<br />
Indikatorer<br />
Fastställs i programkomplementet.<br />
Organisation för genomförande<br />
Fiskeriverket, <strong>läns</strong>styrelserna samt Förvaltningsmyndigheten är ansvariga<br />
för olika delar i genomförandet. Se avsnittet ”Särskilda regler för vissa<br />
stöd”.<br />
Insatsområde 5. Natur, kultur och livsmiljö<br />
Bakgrund<br />
Till de kännetecken som präglar <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong>, hör ett unikt och mångfacetterat<br />
natur- och kulturarv och en god livsmiljö. Här lever och har levt<br />
människor från tre kulturer med tre språk – svenska, finska (främst tornedalsfinska)<br />
och samiska. Landskapet har präglats av stora ytor med endast<br />
lågintensivt landskapsutnyttjande och en variationsrikedom med fjäll, skog,<br />
älvdalar, odlingslandskap och kustland. Detta har gjort att bl.a. fjäll-området<br />
har, ur ett europeiskt perspektiv, mycket höga värden och en stor attraktivitet.<br />
Den unika miljön med storslagen natur, frisk luft och vatten, mångfald av<br />
växter och djur samt en djup historisk dimension, är en mycket stor potentiell<br />
tillgång för att utveckla regionens attraktivitet. <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> har, i ett<br />
europeiskt perspektiv, mycket höga kvaliteter för rekreation och turism.<br />
Området har också värdefulla biotoper och kulturmiljöer. Naturen, naturresurserna<br />
och det rika kulturarvet innebär en styrka för området.<br />
Genom att stärka regionens miljöprofil kan natur- och kulturmiljövärden bli<br />
en tillgång för att skapa ett framgångsrikt näringsliv, ökad sysselsättning,<br />
större utbud på fritidsaktiviteter och ökad lokal utveckling. Ett rikt och varierat<br />
kulturliv stärker också möjligheterna att få aktiva kulturskapare att verka<br />
i regionen för att därmed ytterligare öka regionens attraktivitet.<br />
Övergripande mål<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> skall nyttja den goda livsmiljön som utvecklingskraft för att<br />
bidra till hållbar tillväxt.<br />
91
<strong>Mål</strong> för respektive åtgärd<br />
- <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong>s natur- och kulturarv är en tillgång som ökar regionens<br />
attraktivitet och stärker den regionala identiteten.<br />
- <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> har ett rikt och varierat natur-, kultur- och fritidsutbud<br />
som stimulerar till nya idéer och kreativa lösningar på lokal nivå.<br />
Resultatmål<br />
Arbetstillfällen<br />
- antalet nya permanenta och antalet bevarade arbetstillfällen skall uppgå<br />
till 100<br />
- antalet tillfälliga arbetstillfällen skall uppgå till 50<br />
Nyföretagande<br />
- antalet nya företag skall uppgå till 100<br />
Åtgärd 5.1 Natur- och kulturmiljö<br />
Åtgärden syftar till att genomföra insatser för att vårda, bevara och utveckla<br />
natur- och kulturarvet samt att bredda kunskaperna och informera om miljövård<br />
samt kulturmiljöer. Attraktioner, aktiviteter och kulturella miljöer skall<br />
utvecklas till värdefulla sevärdheter. Uppföljning, övervakning och förbättringar<br />
av miljötillståndet i ett brett perspektiv, även kopplat till befolkningens<br />
hälsoläge är angeläget. Vidare skall utveckling av system främjas, för<br />
att med stöd av ny teknik bygga upp, lagra, distribuera och förmedla kunskap<br />
om natur- och kulturarv för att bl.a. stärka samverkan inom regionen<br />
för genomförandet av regionala miljömål.<br />
Övergripande mål<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong>s natur- och kulturarv är en tillgång som ökar regionens attraktivitet<br />
och stärker den regionala identiteten.<br />
<strong>Mål</strong>grupp<br />
Offentliga aktörer, näringslivet, utbildningsanordnare, museer, intresseorganisationer<br />
m fl.<br />
Organisation för genomförande<br />
Förvaltningsmyndigheten är ansvarig för genomförandet.<br />
Åtgärd 5.2 Livsmiljö, Kulturliv och lokal utveckling<br />
Stärkandet av den regionala och lokala kulturen skall ske genom att utveckla<br />
kulturinstitutioner, kompetensutveckling för kulturföretagare, samt skapandet<br />
av mötesplatser mellan kulturskapare och företag. Insatser för ett<br />
bättre, ett samordnat och mer tillgängligt natur- och kulturliv till gagn för<br />
näringsverksamhet och fritidsaktiviteter är viktigt. Förutsättningar skall<br />
skapas för en aktiv fritid med differentierat fritidsutbud. Insatser skall främja<br />
den lokala utvecklingen och skall stimulera utvecklandet av samverkans-<br />
92
lösningar mellan olika aktörer. Den regionala identiteten skall stärkas och<br />
även öppenhet för andra kulturer skall främjas.<br />
Exempel på viktiga kulturområden är film, teater, dans, musik, litteratur,<br />
bild, form och media (multimedia).<br />
Övergripande mål<br />
<strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> har ett rikt och varierat natur-, kultur- och fritidsutbud som<br />
stimulerar till nya idéer och kreativa lösningar på lokal nivå.<br />
<strong>Mål</strong>grupp<br />
Offentliga aktörer, utbildningsanordnare, intresseorganisationer, föreningar,<br />
näringslivet m fl.<br />
Organisation för genomförande<br />
Förvaltningsmyndigheten är ansvarig för genomförandet<br />
Insatsområde 6. Samiskt program<br />
Bakgrund<br />
Rennäringen är en bas för all samisk näring och samebyarna bildar med<br />
utgångspunkt från detta en plattform för ett samiskt differentierat näringsliv.<br />
Större delen av landets rennäringsföretag finns i <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong>. Rennäringen<br />
kan utvecklas och bli en mer livskraftig näring på 2000-talet. Genom<br />
vidareutveckling av små och medelstora företag, samverkansformer och<br />
lokala initiativ i området kan också andra sysselsättningsmöjligheter än renskötseln<br />
skapas. Kännetecknande för det samiska näringslivet är den rikliga<br />
förekomsten av olika näringskombinationer och småskalighet. De samiska<br />
företagen är mestadels små familjeföretag med betydande inslag av säsongsysselsättning,<br />
vilket gör att det finns behov av alternativa förtjänstmöjligheter.<br />
För att öka möjligheterna för samerna att diversifiera och utveckla<br />
nya näringar krävs särskilda insatser för att höja utbildningsnivån genom<br />
kompetensutveckling, utbildning och forskning.<br />
Den samiska hantverkstraditionen har en kvalitet som måste tas tillvara.<br />
Besöksnäringen med inriktning mot samisk livsstil, kultur och näring kan<br />
utvecklas till en viktig ekonomisk resurs. Kulturindustrin har mycket goda<br />
förutsättningar att utvecklas inom det samiska området. Det gäller t.ex.<br />
verksamheter som producerar och distribuerar kulturprodukter som musik,<br />
teater, bokutgivning, hantverksdesign, inspelningsstudios, foto, konst mm.<br />
Det finns även underlag för satsningar inom eko- och kulturturism. Utvecklingen<br />
skall ha sin utgångspunkt från samisk kultur, språk, traditioner och<br />
synsätt. Det är särskilt viktigt att uppmärksamma de samiska kvinnornas<br />
och ungdomarnas livsbetingelser.<br />
93
Övergripande mål<br />
Att stärka det samiska näringslivet och därmed bidra till en utveckling av<br />
samisk kultur och näringsliv. Att bevara samernas traditionella näringsanpassning<br />
och samtidigt skapa förutsättningar för nya livskraftiga verksamheter.<br />
<strong>Mål</strong> för respektive åtgärd<br />
- Skapa förutsättningar för en utveckling av en livskraftig näring och<br />
främja utveckling av samebyarna.<br />
- Skapa förutsättningar för en utveckling av samiska lokalsamhällen för<br />
att ge möjlighet för fler samer att bo och arbeta i det samiska området.<br />
- Etablera kunskap genom kompetensutveckling, utbildning och forskning<br />
för att skapa förutsättningar för ett livskraftigt samiskt samhälle.<br />
Resultatmål<br />
Arbetstillfällen<br />
- antalet nya permanenta och antalet bevarade arbetstillfällen skall uppgå<br />
till 100<br />
Nyföretagande<br />
- antalet nya företag skall uppgå till 50<br />
Kompetensutveckling<br />
- 50 företag har deltagit i utbildningsinsatser finansierade av mål 1<br />
programmet<br />
- 200 personer har deltagit i utbildningsinsatser finansierade av mål 1<br />
programmet<br />
- antal timmar för kompetensutveckling riktade till arbetslösa uppgår till<br />
- antal timmar för kompetensutveckling riktade till anställda i företag<br />
uppgår till<br />
Åtgärd 6.1 Utveckling av rennäringen och samebyarna<br />
Samebyarnas anläggningar och övrig infrastruktur måste bli föremål för en<br />
kvalitetsförbättring som ger framtida driftsvinster för såväl rennäringen som<br />
småskalig samisk turistverksamhet. Långsiktiga och fortlöpande marknadsoch<br />
kvalitetsinsatser är ett villkor för att minska sårbarheten och öka lönsamheten<br />
inom rennäringen. Förutsättningar måste skapas för att få en gynnsam<br />
utveckling rent affärsmässigt men också att profilera på det som är näringens<br />
kännemärke – hälso- och miljöanpassning. Produktutveckling och<br />
utveckling av ny produktionsteknik är en viktig del.<br />
De regionala skillnaderna är stora och aktiviteterna måste anpassas till regio-nens<br />
specifika förutsättningar. Hög prioritet måste därför ges till genomförande<br />
av samebyarnas utveckling på deras egna villkor. Traditionella kunskaper<br />
om renen och dess förutsättningar måste tillvaratas och utvecklas i<br />
det moderna renskötselarbetet. Bättre samordning och samarbete mellan<br />
olika lokala och regionala intressenter, både internt och externt skall främ-<br />
94
jas. Samekvinnans roll i det samiska samhället skall uppmärksammas. Speciella<br />
satsningar för unga renskötare skall också prioriteras.<br />
Åtgärden innehåller insatser enligt rådets förordningen (EG) nr 1257/99<br />
kapitel IX artikel 33. Samtliga delåtgärder medfinansieras av jordbruksfonden<br />
och villkoren för stöd från EUGJF enligt artikel 35.3 i rådets förordning<br />
kommer att beaktas. Artikelns insatser är utformade att i första hand passa<br />
för utveckling av jordbruk med binäringar. De strecksatser i artikeln som det<br />
hänvisas till nedan antas kunna omfatta insatser som också kan hänföras till<br />
rennäringens utveckling även om det i vissa fall inte går att direkt översätta<br />
formuleringarna till rennäringens förhållanden. Följande strecksatser avses<br />
tillämpas:<br />
- markförbättring<br />
- etablering av avbytartjänster samt företagsledningstjänster avseende<br />
jordbruksföretag<br />
- saluföring av kvalitetsprodukter från jordbruket<br />
- tillhandahållande av tjänster för att ombesörja de grundläggande behoven<br />
för landsbygdens ekonomi och befolkning.<br />
- restaurering och utveckling av byar samt skydd och bevarande av<br />
kulturarvet på landsbygden<br />
- diversifiering av jordbruket och verksamheter i nära samband med<br />
jordbruket så att tillfälle ges till att ha flera olika sysselsättningar eller<br />
erhålla alternativa inkomster<br />
- utveckling och förbättring av infrastrukturer som har samband med<br />
lantbruket utveckling<br />
- främjande av verksamhet inom turism och hantverk<br />
- skydd av miljön i samband med jordbruk, skogsbruk och bevarande av<br />
landskapet, samt med förbättringen av djurens välfärd<br />
- återställande av produktionspotential inom jordbruket som skadats i<br />
samband med naturkatastrofer samt införande av erforderliga skyddsåtgärder<br />
- att finna finansiella lösningar<br />
Strecksatserna markförbättring, skydd av miljön i samband med rennäring<br />
och bevarande av landskapet samt med förbättringen av djurens välfärd,<br />
finansiella lösningar samt återställande av produktionspotential och<br />
skyddsåtgärder skall främja aktiviteter som bl.a. bidrar till utveckling av<br />
hälso- och miljöfrämjande samt resursbevarande metoder för rennäringen.<br />
strecksatserna etablering av företagsledningstjänster, restaurering och utveckling<br />
av byar samt bevarande av kulturarvet, diversifiering av rennäringen<br />
så att tillfälle ges till flera olika sysselsättningar utveckling och förbättring<br />
av infrastrukturer, saluföring av kvalitetsprodukter, främjande av<br />
verksamhet inom turism och hantverk samt skydd av miljön, bevarande av<br />
landskapet och förbättring av djurens välfärd skall främja aktiviteter som<br />
bl.a. bidrar till att utveckla en egen samisk resursförvaltning, effektivare<br />
organisationsstruktur för rennäringen och samebyarna, förbättrade driftsformer<br />
och infrastruktur, breddad kompetens i småföretagsverksamhet samt<br />
speciella satsningar på samekvinnors och ungdomars företagande. Strecksatsen<br />
tillhandahållande av tjänster för att ombesörja de grundläggande<br />
95
ehoven för landsbygdens ekonomi och befolkning skall främja aktiviteter<br />
som bl.a. bidrar till ökad samverkan med lokala och regionala intressenter.<br />
Övergripande mål<br />
Att skapa förutsättningar för utveckling av en livskraftig näring och att<br />
främja en utveckling av samebyarna.<br />
<strong>Mål</strong>grupp<br />
Samebyar, rennäringsföretag, enskilda, branschorganisationer etc.<br />
Organisation för genomförande<br />
Sametinget och förvaltningsmyndigheten är ansvariga för genomförandet.<br />
Åtgärd 6.2 Samisk landsbygds- och kulturutveckling<br />
Åtgärden fokuserar på att skapa förutsättningar för en utveckling av samiska<br />
lokalsamhällen. Dessa kan utgöra en sameby, en ort inbegripande flera näraliggande<br />
samebyar och/eller sameföreningar eller annat naturligt samiskt<br />
område där flera samebyar, sameföreningar och/eller enskilda samer samverkar.<br />
Det samiska området bör utvecklas för att ta vara på outnyttjade<br />
resurser för ett mera differentierat samiskt näringsliv och en breddad samisk<br />
arbetsmarknad. Detta kan motivera yngre välutbildade samer att stanna kvar<br />
och lockar tillbaka erfarna personer med bred kompetens, där många är<br />
kvinnor, till sin hembygd.<br />
Sameslöjden och konsthantverket måste ges möjligheter och verktyg för att<br />
utvecklas under marknadsmässiga förhållanden. Nya uttrycksformer för<br />
samisk kultur har tillkommit under de senaste årtiondena vilket innebär att<br />
det skapats nya utvecklingsmöjligheter att arbeta med och leva av den samiska<br />
kulturen. Det kan vara allt från teater, film, musik, litteratur, bildkonst,<br />
dans, IT-produktion, nya media etc. Förutsättningar skall skapas för<br />
att i ökad utsträckning få ett eget samiskt engagemang i turismen och stå<br />
som producenter av en attraktiv eko-, kultur- och naturturism. Den nya ITtekniken<br />
ger förutsättningar för att öka tillgängligheten och nyttjandet av en<br />
tämligen okänd samisk kulturskatt. Viktigt är också att satsa på teknikutvecklande<br />
åtgärder för främst kvinnor och ungdomar och därmed medverka<br />
till teknikspridning och förbättrad infrastruktur.<br />
Övergripande mål<br />
Skapa förutsättningar för en utveckling av samiska lokalsamhällen för att ge<br />
möjlighet för fler samer att bo och arbeta i det samiska området.<br />
<strong>Mål</strong>grupp<br />
Samiska organisationer och institutioner, företag , kulturarbetare, näringsutövare<br />
etc.<br />
96
Organisation för genomförande<br />
Sametinget och förvaltningsmyndigheten är ansvariga för genomförandet.<br />
Åtgärd 6.3 Kompetensutveckling - forskning och utbildning<br />
För den samiska utvecklingsprocessens genomförande krävs att utbildningsnivån<br />
höjs, såväl vad gäller allmän baskunskapsnivå som till den mer<br />
specialiserade och behovsinriktade utbildningen avseende specifika kunskapsområden.<br />
Avgörande är att befintliga och potentiella samiska företag<br />
är öppna för att utvecklas och expandera. Utbildningsinsatser bör inriktas på<br />
att skapa en förändrad syn på samisk näringsutveckling och att inriktning<br />
mot ökad självverksamhet och ökat ansvarstagande vävs in som en naturlig<br />
del i utbildningen.<br />
Forskning och utbildning måste ses från ett helhetsperspektiv och resurser<br />
måste satsas på att öka tillgängligheten och tillämpningen av forskningsresultaten.<br />
Det samiska samhället är i behov av dokumentation, utbildning<br />
och forskning inom många områden. Det kan vara om samernas historia,<br />
renen, rovdjuren, samisk turism, traditionell markanvändning, nya tekniker,<br />
arbetsmiljö, rättsfrågor etc. Det samiska språket intar en central roll i<br />
det samiska samhället. Därför måste det samiska språket ges en framträdande<br />
plats i det samiska programmet.<br />
Övergripande mål<br />
Etablera kunskap genom kompetensutveckling, utbildning och forskning för<br />
att skapa förutsättningar för ett livskraftigt samiskt samhälle.<br />
<strong>Mål</strong>grupp<br />
Utbildnings- och forskningsinstitutioner, samiskt näringsliv, bransch- och<br />
intresseorganisationer, enskilda samer etc.<br />
Organisation för genomförande<br />
Sametinget och förvaltningsmyndigheten är ansvariga för genomförandet.<br />
Insatsområde 7. Tekniskt stöd<br />
Tekniskt stöd kan lämnas för att programmet skall kunna genomföras på ett<br />
effektivt, säkert och ansvarsfullt sätt och för att informera om och stimulera<br />
ett brett deltagande i programmet. Tekniskt stöd kan finansiera en rad aktiviteter,<br />
däribland programförberedelser, erfarenhetsutbyte och information<br />
till partnerskapet, slutliga stödmottagare och allmänheten. Stöd kan ges till<br />
försöks- och pilotprojekt. Dessa kan om de visar sig vara framgångsrika<br />
utvecklas till fullskaleprojekt under programperioden. Vidare kan stöd lämnas<br />
för utveckling, drift och samkörning av datasystem för förvaltning,<br />
övervakning, utvärdering och kontroll, liksom för metod-utveckling och<br />
erfarenhetsutbyten inom dessa områden. Aktiviteter inom ramen för tekniskt<br />
stöd som initieras av Kommissionen kan betalas till 100 % av EU.<br />
97
Tekniskt stöd kan i första hand lämnas för<br />
• att finansiera administrativa kostnader direkt hänförliga till programmets<br />
genomförandeorganisation<br />
• att genomföra studier inom särskilda programområden i syfte att öka<br />
kvaliteten på enskilda projekt och programmet i sin helhet och därmed<br />
det ekonomiska utbytet<br />
• att etablera och stödja uppföljnings-, utvärderings- och kontrollsystem,<br />
särskilt genom att utveckla mjukvara, nätverk, tillgång till data samt<br />
kvantifiering av indikationer. Även anlitande av extern expertis kan<br />
stödjas<br />
• att tillförsäkra information om och lokal medverkan i programmet<br />
• specialkompetens för värdering av ansökningar<br />
• framtagande av rapporter, förberedelse och uppföljning av åtgärder<br />
Ansvarigt organ<br />
Övervakningskommittén<br />
98
5. Finansiering<br />
Bifogade tabeller innehåller finansieringsplaner för regionen <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong><br />
för hela programperioden 2000-2006 med en uppdelning på kustområdet<br />
respektive inlandet.<br />
De föreslagna beloppen på insatsområdesnivån är de som det samlade partnerskapet<br />
enats om att prioritera. Angivna belopp för respektive åtgärd har<br />
därvid givetvis diskuterats och legat till grund för dessa prioriteringar.<br />
Finansieringsgraden för medlen från strukturfonderna har av partnerskapet<br />
generellt föreslagits till 50 procent för kustlandet och till 65 procent för inlandet.<br />
Detta ställningstagande bygger på erfarenheterna från genomförandet<br />
av tidigare <strong>Mål</strong> 6, 5b och <strong>Mål</strong> 2 program i regionen. Det är viktigt att de<br />
lokala aktörerna i inlandet, vars egna resurser för medfinansiering oftast är<br />
mindre än kustområdets, ges möjligheter att äga och driva projekt utan att<br />
vara helt beroende av nationell finansiering utifrån.<br />
Undantaget är strukturstödet till jord- och skogsbruket och stödet till fiskerinäringen<br />
där EU:s medfinansieringsandel av stödet är högre. Procenttalen<br />
avser andelen av den totala offentliga finansieringen d v s exklusive privata<br />
insatser.<br />
Den nationella medfinansieringen redovisas som totalbelopp, ännu ej uppdelade<br />
på andelar nationella, regionala eller lokala bidrag. En sådan uppdelning<br />
skulle redan nu kunna göras vad gäller vissa åtgärder men bör anstå till<br />
programmets överarbetning på åtgärdsnivå.<br />
Den privata finansiering som redovisas i tabellerna skall ses som indikativ.<br />
Graden av privat medfinansiering varierar mellan olika åtgärder och insatsområden<br />
beroende på vilken typ av insatser som förekommer.<br />
Förhållandet till EG:s statsstödsregler<br />
De nationella stödordningar som kommer att användas inom respektive åtgärd<br />
framgår av följande tabell:<br />
99
Tabell över statligt stöd, <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong><br />
Åtgärd Titel på statstödsåtgärd, ad hoc stöd Nummer Kommissionsbrev för<br />
godkännande<br />
T.o.m.<br />
1.1 Endast försumbart stöd/Inte statsstöd - - -<br />
1.2 Endast försumbart stöd/Inte statsstöd - - -<br />
1.3 1) Förordning (2003:262) om statliga<br />
bidrag till klimatinvesteringsprogram<br />
2) Förordning (SFS 1995 :1254) om<br />
statligt stöd till teknisk forskning, in-<br />
N408/02 2003-03-28C(2003)220 2006-12-31<br />
dustriellt utvecklingsarbete och uppfin- E 93/125 1996-02-22 D/12669 Ingen benarverksamhet.gränsning<br />
i<br />
tid<br />
2.1 1) Stöd genom Industriella Utvecklingscentra<br />
(IUC)<br />
2) Förordning (SFS 2000:279 ) om regionalt<br />
utvecklingsbidrag<br />
3) Förordning (SFS 1998 :996) om sysselsättningsbidrag<br />
4) Förordning (SFS 2000:283) om<br />
landsbygdsstöd<br />
2.2 1) Stöd genom Industriella Utvecklingscentra<br />
(IUC)<br />
2) Förordning (2003:262) om statliga<br />
bidrag till klimatinvesteringsprogram.<br />
3) Förordning (SFS 1995 :1254) om<br />
statligt stöd till teknisk forskning, industriellt<br />
utvecklingsarbete och uppfinnarverksamhet.<br />
4) Stöd till svensk film genom 2000 års<br />
filmavtal<br />
100<br />
N685/99<br />
N646/99<br />
E 23/95<br />
N685/99<br />
N408/02<br />
E 93/125<br />
N748/99<br />
Här tillämpas reglerna om<br />
försumbart stöd<br />
SEC(2000)686<br />
SG(97)D4397<br />
Här tillämpas reglerna om<br />
försumbart stöd<br />
Här tillämpas reglerna om<br />
försumbart stöd<br />
2003-03-28C(2003)220<br />
1996-02-22 (D/12669)<br />
SG(99)D/430017<br />
2004-12-31<br />
Ingen begränsning<br />
i<br />
tid<br />
2006-12-31<br />
Ingen begränsning<br />
i<br />
tid<br />
2004-12-31
2.2 (ny 1) Stöd genom Industriella Utvecklings-<br />
fr.o.m. centra (IUC)<br />
2004-01- 2) Förordning (SFS 2000:279 ) om regi-<br />
01) onalt utvecklingsbidrag<br />
3) Förordning (SFS 1998 :996) om sysselsättningsbidrag<br />
4) Förordning (SFS 2000:283) om<br />
landsbygdsstöd<br />
5) Förordning (2003:262) om statliga<br />
bidrag till klimatinvesteringsprogram<br />
6) Förordning (SFS 1995:1254) om<br />
statligt stöd till teknisk forskning, industriellt<br />
utvecklingsarbete och uppfinnarverksamhet.<br />
7) Stöd till svensk film genom 2000 års<br />
filmavtal<br />
101<br />
N685/99<br />
N646/99<br />
E 23/95<br />
N408/02<br />
E 93/125<br />
N748/99<br />
Här tillämpas reglerna om<br />
försumbart stöd<br />
SEC(2000)686<br />
SG(97)D4397<br />
Här tillämpas reglerna om<br />
försumbart stöd<br />
2003-03-28C(2003)220<br />
1996-02-22 (D/12669)<br />
SG(99)D/430017<br />
2004-12-31<br />
Ingen begränsning<br />
i<br />
tid<br />
2006-12-31<br />
Ingen begränsning<br />
i<br />
tid<br />
2004-12-31<br />
3.1 Endast försumbart stöd/Inte statsstöd<br />
3.2 Endast försumbart stöd/Inte statsstöd<br />
3.3 Endast försumbart stöd/Inte statsstöd - - -<br />
3.4 Endast försumbart stöd/Inte statsstöd<br />
3.5 Endast försumbart stöd/Inte statsstöd<br />
4.1 Statsstöd som kommer att ges under<br />
denna åtgärd som inte faller under varken<br />
de speciella reglerna för jordbruk<br />
eller fiske (Bilaga 1 till EG-fördraget)<br />
- - -<br />
kommer att ges som försumbart stöd<br />
4.2 Statsstöd som kommer att ges under<br />
denna åtgärd som inte faller under varken<br />
de speciella reglerna för jordbruk<br />
eller fiske (Bilaga 1 till EG-fördraget)<br />
kommer att ges som försumbart stöd<br />
4.3 Statsstöd som kommer att ges under<br />
denna åtgärd som inte faller under varken<br />
de speciella reglerna för jordbruk<br />
eller fiske (Bilaga 1 till EG-fördraget)<br />
kommer att ges som försumbart stöd<br />
4.4 Statsstöd som kommer att ges under<br />
denna åtgärd som inte faller under varken<br />
de speciella reglerna för jordbruk<br />
eller fiske (Bilaga 1 till EG-fördraget)<br />
kommer att ges som försumbart stöd<br />
4.5 Statsstöd som kommer att ges under<br />
denna åtgärd som inte faller under varken<br />
de speciella reglerna för jordbruk<br />
eller fiske (Bilaga 1 till EG-fördraget)<br />
kommer att ges som försumbart stöd<br />
- - -<br />
- - -<br />
- - -<br />
- - -
4.6 Statsstöd som kommer att ges under<br />
denna åtgärd som inte faller under varken<br />
de speciella reglerna för jordbruk<br />
eller fiske (Bilaga 1 till EG-fördraget)<br />
kommer att ges som försumbart stöd (bl.<br />
a genom förordningen (SFS 1993:555)<br />
om statligt stöd till skogsbruket.)<br />
4.7 1)Förordning (1994:1716) om fisket,<br />
vattenbruket och fiskerinäringen.<br />
2)Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS<br />
2001:1) om statligt stöd till fiskerinär-<br />
ingen<br />
4.8 1)Förordning (1994:1716) om fisket,<br />
vattenbruket och fiskerinäringen.<br />
4.9 (ny<br />
fr.o.m.<br />
2004-01-<br />
01)<br />
2)Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS<br />
2001:1) om statligt stöd till fiskerinär-<br />
ingen<br />
1)Förordning (1994:1716) om fisket,<br />
vattenbruket och fiskerinäringen.<br />
2)Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS<br />
2001:1) om statligt stöd till fiskerinär-<br />
ingen<br />
102<br />
- - -<br />
E/18/95<br />
-<br />
E/18/95<br />
-<br />
E/18/95<br />
-<br />
1997-09-25<br />
2002-09-04<br />
1997-09-25<br />
2002-09-04<br />
1997-09-25<br />
2002-09-04<br />
Ingen begränsning<br />
i<br />
tid<br />
-<br />
Ingen begränsning<br />
i<br />
tid<br />
-<br />
Ingen begränsning<br />
i<br />
tid<br />
-<br />
5.1 Endast försumbart stöd/Inte statsstöd - - -<br />
5.2 Endast försumbart stöd/Inte statsstöd - - -<br />
6.1 Endast försumbart stöd/Inte statsstöd - - -<br />
6.2 Endast försumbart stöd/Inte statsstöd - - -<br />
6.3 Endast försumbart stöd/Inte statsstöd<br />
7 Endast försumbart stöd/Inte statsstöd - - -<br />
I överensstämmelse med dess skyldigheter under Artikel 34(1)(g) i Rådsförordningen<br />
nr1260/1999kommer Förvaltningsmyndigheten att hålla ovanstående<br />
statsstödstabell aktuell och kommer att informera Kommissionen om varje modifiering<br />
av tabellen.<br />
Introduktion av en ny statsstödsform eller ett ad hoc stöd kräver en ändring av<br />
SPDn genom ett formellt Kommissionsbeslut.<br />
Artikel 4 i Kommissionens beslut avseende detta program (upphävandebestämmelse<br />
beträffande statsstöd) är tillämplig på åtgärder som omfattar statsstödsformer<br />
som är föremål för förslag till lämpliga åtgärder eller inte har godkänts.<br />
Förvaltningsmyndigheten kommer att kontrollera att regeln om försumbart stöd<br />
efterlevs. Företagen kommer att i ansökningshandlingen få uppge om och hur<br />
mycket de beviljats i stöd under de tre närmast föregående åren.
6. Additionalitet<br />
Additionaliteten skall kontrolleras vid tre tillfällen under programperioden:<br />
en förhandskontroll, en kontroll efter halva tiden och en kontroll i slutet av<br />
programperioden.<br />
Förhandskontroll<br />
Kommissionen och Sverige skall fastställa den nivå för offentliga eller motsvarande<br />
utgifter för strukturåtgärder som den berörda medlemsstaten skall<br />
upprätthålla inom de regioner som omfattas av mål 1 under programperioden.<br />
Sveriges årliga genomsnittliga offentliga utgifter uppgår till 2 776 miljoner<br />
euro i mål 1-området för perioden 1995-1999 i 1999 års kostnadsläge. Dessa<br />
utgifters fördelning redovisas i tabellen nedan. Den växelkurs som används<br />
är ett genomsnitt av första halvåret 1999.<br />
De offentliga utgifter som redovisas är framräknade enligt samma metod<br />
som använts vid additionalitetsredovisningarna för programperioden 1994-<br />
1999 avseende mål 6, förutom redovisningen av den statliga lånegarantin<br />
för Botniabanan. Materialet har uppdaterats och omfattar mål 1-området.<br />
Uppgifterna har erhållits av offentliga myndigheter på central och regional<br />
nivå.<br />
Sverige skall under programperioden underrätta kommissionen om det sker<br />
en utveckling som skulle kunna förändra nivån på de nationella offentliga<br />
utgifterna som fastställdes i förhandskontrollen.<br />
Tabellen visar att de beräknade genomsnittliga årliga nationella offentliga<br />
utgifterna under åren 2000-2006 uppgår till 2 776 miljoner euro, vilket innebär<br />
att de genomsnittliga årliga nationella offentliga utgifterna beräknas<br />
överensstämma med det årliga genomsnittet åren 1995-1999. Utgifterna för<br />
aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder beräknas bli lägre under åren 2000-<br />
2006, medan övriga utgifter i stort sätt beräknas vara oförändrade. Utgifterna<br />
för infrastruktur förväntas dock bli högre när den statliga lånegarantin för<br />
Botniabanan räknas med.<br />
En förklaring till utgiftsminskningen för aktiva arbetsmarknadspolitiska<br />
åtgärder är de allmänt förbättrade makroekonomiska förhållandena i form av<br />
en väsentligt gynnsammare utveckling i ekonomin och på arbetsmarknaden.<br />
Här bör särskilt nämnas en ökad ekonomisk tillväxt, en kraftigt ökad sysselsättning<br />
och en minskning av den öppna arbetslösheten. Andelen öppet arbetslösa<br />
uppgår för perioden 1995 - 1999 till i genomsnitt 7,1 % och beräknas<br />
under åren 2001 och 2002 ha minskat till 4,2 %. Dessutom beräknas<br />
genomsnittligt antal deltagare i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska<br />
åtgärder minska med 15 %, jämfört med föregående programperiod. För<br />
perioden 2003 -2006 har i beräkningen av utgifterna antagits att omfattning-<br />
103
en av de arbetmarknadspolitiska åtgärderna är densamma som under året<br />
2002.<br />
Ytterligare en delförklaring till den redovisade minskningen av de nationella<br />
offentliga utgifterna för aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder är den tidsbegränsade<br />
satsningen Kunskapslyftet (vuxenutbildning), vilken är en femårig<br />
satsning som inleddes under år 1997.<br />
Kontroll efter halva tiden<br />
För att möjliggöra en uppföljning av de offentliga utgifterna kommer Sverige<br />
att tillställa kommissionen en sammanställning över de offentliga utgifterna<br />
i samma form som i tabellen nedan senast tre år efter att programmet<br />
godkänts och senast den 31 december 2003. Det årliga medeltalet för de<br />
offentliga utgifterna skall omfatta åren 2000-2002. Om det saknas en metodbeskrivning<br />
i det material som tillställs kommissionen anses inte kraven<br />
vara uppfyllda. Sverige kommer presentera informationen enligt följande<br />
tidsplan:<br />
* Senast den 31 juli 2003: presentation av aggregerade och årliga tabeller<br />
med slutliga uppgifter för åren 2000 och 2001 och preliminära för år 2002;<br />
* Senast den 31 oktober 2003: Om det är nödvändigt, förbättring av<br />
metodbeskrivningen;<br />
* Senast den 31 december 2003: sista dag för inlämnande av eventuella<br />
ytterligare uppgifter.<br />
Om detta underlag inte lämnas kommer kommissionen inte att fatta något<br />
beslut om halvtidsöversynen. För att undvika förseningar i programgenomförandet<br />
kan kommissionen i undantagsfall införa en bestämmelse i beslutet<br />
om halvtidsöversynen att inga nya åtaganden kan göras förrän all information<br />
avseende kontrollen av additionaliteten efter halva tiden tillhandahållits.<br />
Kommissionen och Sverige har träffat en överenskommelse om att det årliga<br />
medeltalet för de offentliga utgifterna på nationell nivå inte nämnvärt<br />
skall avvika från det årliga medeltalet för perioden 2000-2006, hämtat från<br />
tabellen. Om det sker betydande förbättringar gällande arbetsmarknadsvillkoren<br />
i mål 1- regionen kan det komma att leda till sänkta utgifter för den<br />
aktiva arbetsmarknadspolitiken senare under programperioden. Detta kommer<br />
att godkännas och inte leda till krav att kompensation sker genom en<br />
ökning av utgifterna för andra utgiftskategorier.<br />
Sverige kommer att informera övervakningskommittén om resultaten av<br />
kontrollen av additionaliteten efter halva tiden. Efter kontrollen efter halva<br />
tiden och mot bakgrund av det resultatet kan Sverige och kommissionen<br />
komma överens om en revidering av det årliga medeltalet för de offentliga<br />
utgifterna för den resterande delen av programperioden. Detta kan göras om<br />
den ekonomiska situationen har lett till att de offentliga inkomsterna utvecklat<br />
sig på ett sätt som väsentligt skiljer sig från vad som förväntades på förhand.<br />
I så fall kan det bli nödvändigt med en uppdatering av additionalitets-<br />
104
tabellen som lämnades i samband med förhandskontrollen. Denna begäran<br />
om revidering kan ställas från både Sverige och kommissionen.<br />
Sverige skall underrätta kommissionen om det sker en utveckling som skulle<br />
kunna förändra nivån på de nationella offentliga utgifterna som fastställdes<br />
i redovisningen efter halva tiden.<br />
Kontroll i slutet av programperioden<br />
För att möjliggöra en uppföljning av de offentliga utgifterna kommer Sverige<br />
att tillställa kommissionen en sammanställning över de offentliga utgifterna<br />
i samma form som i tabellen nedan senast den 31 december 2005. Det<br />
årliga medeltalet för de offentliga utgifterna skall omfatta åren 2000-2004.<br />
Additionaliteten skall anses säkerställd om det årliga genomsnittet av de<br />
stödberättigade nationella offentliga utgifterna under åren 2000-2004 åtminstone<br />
har nått upp till den utgiftsnivå som fastställts i förhandskontrollen<br />
eller efter halva tiden. Om det saknas en metodbeskrivning i det material<br />
som tillställs kommissionen anses inte kraven vara uppfyllda. Sverige kommer<br />
presentera informationen enligt följande tidsplan:<br />
* Senast den 31 juli 2005: presentation av aggregerade och årliga tabeller<br />
med slutliga<br />
uppgifter för åren 2000 - 2003 och preliminära för år 2004;<br />
* Senast den 31 oktober 2005: Om det är nödvändigt, förbättring av<br />
metodbeskrivningen;<br />
* Senast den 31 december 2005:sista dag för inlämnande av eventuella ytterligare<br />
uppgifter.<br />
Sverige kommer att informera övervakningskommittén om resultaten av<br />
kontrollen av additionaliteten, vilken kommer att beaktas i förberedelserna<br />
för påföljande programperiod.<br />
105
Förhandskontroll av additionaliteten för mål 1<br />
Offentliga eller jämförbara utgifter för strukturåtgärder i mål 1 ( i miljoner euro i 1999 års priser)<br />
Årligt genomsnitt 1994-99 Årligt genomsnitt 2000-2006<br />
Totalt varav: SPD Icke Totalt Totalt varav: SPD Icke Totalt<br />
off.ägda EU-sam- off.ägda EU-sam-<br />
företag finansierat företag finansierat<br />
Nat. + EU Nat. + EU EU Nat. Nat. Nat. Nat. + EU Nat. + EU EU Nat. Nat. Nat.<br />
1 2 3 4 5 6 7= 8 9 10 11 12 13=11+12<br />
106<br />
5+6=2-4 8-10<br />
1. Grundläggande infrastruktur 394,78 74,34 5,58 7,01 382,19 389,20 530,96 205,23 10,87 11,19 508,90 520,09<br />
Transporter<br />
Statlig lånegaranti<br />
Botniabanan<br />
188,19 9,47 2,82 3,59 181,78 185,37 190,06<br />
130,89<br />
9,47<br />
130,89<br />
4,69 5,67 179,70<br />
130,89<br />
Telekommunikationer 64,87 64,87 2,76 3,42 58,69 62,11 68,29 64,87 6,18 5,52 56,59 62,11<br />
Energi 4,74 0,00 0,00 4,74 4,74 4,74 0 0 4,74 4,74<br />
Miljö och vatten 33,59 0,00 0,00 33,59 33,59 33,59 0 0 33,59 33,59<br />
Hälsa 103,39 0,00 0,00 103,39 103,39 103,39 0 0 103,39 103,39<br />
2. Humankapital 1 726,11 15,87 16,89 1 693,35 1710,24 1608,96 33,16 28,62 1547,18 1575,80<br />
Utbildning 639,98 8,23 8,48 623,27 631,75 638,56 6,81 5,64 626,11 631,75<br />
Yrkesutbildning 871,82 5,68 6,14 860,00 866,14 746,32 14,62 13,13 718,57 731,70<br />
FoTU 214,30 1,95 2,27 210,08 212,35 224,08 11,73 9,85 202,45 212,35<br />
3. Produktionsmiljö 563,19 28,19 32,86 502,14 535,00 590,11 51,56 37,79 500,76 538,55<br />
Jordbruk/utveckling av landsbygd/fiske 66,82 10,42 9,42 46,98 56,40 75,40 19,00 8,45 47,95 56,40<br />
Industrin/tjänstesektor 470,09 13,83 18,96 437,30 456,26 484,12 24,31 21,58 438,23 459,81<br />
Turism 26,28 3,94 4,48 17,86 22,34 30,59 8,25 7,76 14,58 22,34<br />
4. Övrigt 144,59 2,84 3,3 138,45 141,75 149,17 7,42 5,87 135,88 141,75<br />
Totalt 2 828,67 74,34 52,48 60,06 2 716,13 2776,19 2879,19 205,23 103 83,47 2692,72 2776,19<br />
185,37<br />
130,89
7. Partnerskap<br />
Partnerskapets yttrande över förslag till mål 1-program för <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong><br />
Förslaget till mål 1-program för <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> har utarbetats av de två <strong>läns</strong>styrelserna<br />
i regionen i nära samverkan med partnerskapet. Det breda partnerskapet består<br />
av representanter från alla delar av samhället; företag, intresseorganisationer, fackliga<br />
organisationer, arbetsgivarorganisationer, folkrörelseorganisationer, lokala utvecklingsgrupper,<br />
branschorganisationer, statliga myndigheter, försäkringskassor,<br />
primärkommuner, <strong>landsting</strong>skommuner, föreningar, kooperativ, universitet, högskolor,<br />
etc.<br />
<strong>Mål</strong> 1-programmets insatsområden och åtgärder baseras huvudsakligen på de regionala<br />
tillväxtavtal som samma parter har utarbetat under 1998 och 1999. Arbetet med<br />
tillväxtavtalen och mål 1-programmet kan därför ses som en sammanhållen process<br />
som också skall fortsätta i arbetet med programkomplement och slutligen i genomförandet<br />
av programmet. Medverkan har hittills omfattat en rad olika aktiviteter, från<br />
mycket aktivt och konkret arbete i till exempel tematiska arbetsgrupper som har utarbetat<br />
strategier, formulerat mål och skisserat åtgärder, till mer allmänna förslag,<br />
yttranden och synpunkter vid möten och i remisser.<br />
Under processens gång har ett stort antal sammankomster, i såväl mindre arbetsgrupper<br />
som stora informationsmöten, ägt rum, där idéer och förslag har presenterats och<br />
diskuterats. Detta arbetssätt har medfört att utvecklingsarbetets inriktning, så som det<br />
har formulerats i mål 1-programmet, har fått en bred förankring i samhället.<br />
Fiskerinäringen har inte varit direkt representerad i det stora partnerskapet men kontakter<br />
och överläggningar med enskilda, företag och organisationer förekommer och<br />
har förekommit regelbundet där också SPD-frågor har avhandlats. Något större, formellt<br />
möte eller referensgrupp inom enbart fiskerinäringen har dock inte varit aktuellt<br />
under utarbetandet av programmet. Detta sker dock i samband med arbetet med<br />
programkomplementet.<br />
Det samlade partnerskapet i regionen <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> bekräftar härmed mål 1programmets<br />
breda förankring och den kvalitetssäkring som det innebär att många<br />
olika synpunkter har beaktats i dess innehåll. Partnerskapet tillstyrker programförslaget<br />
och rekommenderar att det fastställs.<br />
107
8. Riktlinjer för programmets genomförande<br />
<strong>Mål</strong> 1-regionen <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong> omfattar <strong>Norrbottens</strong> och Västerbottens län. Länsstyrelsen<br />
i <strong>Norrbottens</strong> län är utsedd att vara förvaltningsmyndighet och utbetalande<br />
myndighet för genomförande av det Samlade programdokumentet för <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong>sregionen.<br />
Vid Länsstyrelsen i <strong>Norrbottens</strong> län har en särskild strukturfondsdelegation<br />
inrättats med representanter från regional och lokal nivå i de båda länen.<br />
Regeringen utser ledamöterna i delegationen som representerar kommuner,<br />
<strong>landsting</strong>, <strong>läns</strong>arbetsnämnder och <strong>läns</strong>styrelser. Landshövdingen är som chef för<br />
förvaltningsmyndigheten ordförande i strukturfondsdelegationen.<br />
Förvaltningsmyndigheten med sin strukturfondsdelegation skall ha det övergripande<br />
ansvaret för förvaltningen och genomförandet av programmet. Den ansvarar bl.a. för<br />
urvalet av projekt i enlighet med de kriterier som beskrivs i programkomplementet<br />
och som beslutas av övervakningskommittén. Strukturfondsdelegationen kommer i<br />
sitt arbete att biträdas av tjänstemän vid huvudsekretariatet på förvaltningsmyndigheten<br />
- Länsstyrelsen i <strong>Norrbottens</strong> län, men även tjänstemän från beredningssekretariatet<br />
vid Länsstyrelsen i Västerbottens län kan medverka. Förvaltningsmyndigheten<br />
har ansvaret för att utarbeta och föreslå förändringar i programkomplementet.<br />
Utbetalande myndighet ansvarar såväl för att rekvirera medel från kommissionen<br />
som för utbetalning av dessa medel, utom i de fall som anges nedan under Särskilda<br />
regler för vissa stöd.<br />
Huvudsekretariatet vid förvaltningsmyndigheten har ansvaret för att alla nödvändiga<br />
uppgifter för uppföljning, utvärdering och ekonomisk redovisning registreras i<br />
STINS. Förvaltningsmyndigheten har även ansvaret för att upprätta, och efter övervakningskommitténs<br />
godkännande, inlämna den årliga rapporten till Kommissionen.<br />
För urvalskontrollen enligt Kommissionens förordning (EG) nr 438/2001 artikel 10<br />
har en särskild funktion inrättats direkt under <strong>läns</strong>styrelsens ledning och fristående<br />
från strukturfondsavdelningen. Förvaltningsmyndigheten tillsammans med granskningsfunktionen<br />
vid utbetalande myndighet vid Länsstyrelsen i Norrbotten ansvarar<br />
för de operativa kontrollåtgärderna enligt Kommissionens förordning (EG) nr<br />
438/2001 artikel 4. I kontrollarbetet ingår att förebygga, upptäcka och korrigera oegentligheter.<br />
Länsstyrelsen har inrättat en funktion för intern revision, direkt underställd <strong>läns</strong>styrelsens<br />
styrelse. Funktionen är samordnad mellan flera svenska <strong>läns</strong>styrelser, vilka<br />
utsetts till förvaltningsmyndigheter och utbetalande myndigheter och är enligt regeringsbeslut<br />
lokaliserad till Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Internrevisionen skall utföra<br />
självständig granskning av <strong>läns</strong>styrelsens kontroll i system, rutiner och organisation<br />
(internkontroll) och hur myndigheten fullgör sina ekonomiska redovisningsskyldigheter.<br />
Länsstyrelsens styrelse skall besluta om revisionsplan. Planen skall grundas<br />
på en inom internrevisionen genomförd analys av risken för väsentliga fel i den<br />
granskade verksamheten. Innan beslut fattas om revisionsplan skall samråd ske med<br />
Riksrevisionen. Internrevisorerna skall redovisa sina iakttagelser rörande den interna<br />
108
kontrollen och hur de ekonomiska redovisningsskyldigheterna fullgörs till <strong>läns</strong>styrelsens<br />
styrelse. Styrelsen skall fatta beslut om åtgärder med anledning av internrevisorernas<br />
redovisning. Internrevisionen är ansvarig för att utfärda slutintyg enligt Kommissionens<br />
förordning (EG) nr 438/2001 artikel 15.<br />
Internrevisionen skall även beakta samordningsansvaret enligt Rådets förordning<br />
1260/99 artikel 38.3 första stycket. Internrevisionen kommer även att övervaka arbetet<br />
med implementeringen av Kommissionens förordning (EG) nr 438/2001.<br />
Sverige har fastställt sådana regler för förvaltningsmyndigheten, som erfordras enligt<br />
Rådets förordning (EG) nr 1260/1999 artikel 9n. Dessa finns i <strong>läns</strong>styrelseinstruktionen<br />
(SFS 1997:1258, med ändring SFS 1999:1425) samt i Förordning (SFS<br />
1999:1424) med förvaltning av EG:s strukturfonder.<br />
De utbetalande myndigheterna kommer att ha ett separat redovisningssystem eller en<br />
särskild redovisningskod för alla transaktioner inom mål 1-programmet. De ansvarar<br />
även för att alla projekt och aktiviteter är förenliga med gemenskapens politik enligt<br />
artikel 12 i strukturfondsförordningen.<br />
Ansvarig för förvaltningsmyndigheten är landshövdingen i <strong>Norrbottens</strong> län med<br />
adress Länsstyrelsen, 971 86 Luleå.<br />
Vid förvaltningsmyndigheten inrättas en strukturfondsdelegation som fattar beslut<br />
om projektstöd. För det samiska insatsområdet skall dock Sametinget fatta besluten.<br />
Huvudsekretariat inrättas vid <strong>läns</strong>styrelsen i <strong>Norrbottens</strong> län och beredningssekretariat<br />
vid <strong>läns</strong>styrelsen i Västerbottens län och Sametinget.<br />
Huvudsekretariatet kommer organisatoriskt att placeras inom Sektor Näringsliv och<br />
funktionen Regional Utveckling. Fondansvaret och utbetalningsfunktionen organiseras<br />
inom Sektor Administration.<br />
Följande principskiss illustrerar <strong>läns</strong>styrelsens organisatoriska uppbyggnad. De delar<br />
av organisationen som är direkt involverade i arbetet med mål 1 är markerade med<br />
fet stil.<br />
109
Organisation <strong>läns</strong>styrelsen i <strong>Norrbottens</strong> län<br />
Strukturfondsdelegationen<br />
Miljöprövningsdelegationen<br />
Rennäringsdelegationen<br />
Sektor<br />
Näringsliv<br />
Förvaltningsmyndighet<br />
Funktion<br />
Regional utveckling<br />
Huvudsekretariat<br />
<strong>Mål</strong> 1<br />
Utbetalande myndighet<br />
Gransknings funktionen<br />
110<br />
Länsstyrelsens styrelse<br />
Landshövding<br />
ordförande i<br />
strukturfondsdelegationen<br />
Sektor<br />
Livsmiljö<br />
Urvalskontroll<br />
Intern<br />
revision<br />
Sektor<br />
Administration<br />
Utbetalande myndighet<br />
Funktion<br />
Kassa och<br />
Redovisning,<br />
Utgiftsdeklaration<br />
Inom huvudsekretariatet kommer en informationsansvarig att utses vars uppgifter är<br />
att svara för planering, genomförande och uppföljning av informationsinsatser inom<br />
strukturfondsområdet. Den som är informationsansvarig skall även fungera som ansvarig<br />
tjänsteman gentemot EU-Kommissionen och därmed ansvara för genomförande<br />
av åtgärder i förordningen om information och publicitet om strukturfonderna i<br />
medlemsländerna.<br />
Särskilda regler om vissa stöd<br />
Administrationen av strukturstöd till jordbruket, enligt kapitel I, II, III och VII i rådets<br />
förordning (EG)1257/99 av den 17 maj 1999 om stöd till utveckling av landsbygden,<br />
skall ske på respektive <strong>läns</strong>styrelse och Statens Jordbruksverk. Jordbruksverket<br />
är utbetalande myndighet för dessa stöd. Grundläggande stödvillkor fastställs i<br />
förordningar och föreskrifter i enlighet med vad som gäller för motsvarande stöd<br />
utanför mål 1-området. Stöd enligt kapitel III syftar till att uppfylla de av riksdagen<br />
fastställda övergripande miljökvalitetsmålen och jordbrukets miljömål varför deras<br />
utformning och tillämpning skall följa de riktlinjer som Jordbruksverket fastställer<br />
för hela riket.<br />
För åtgärder inom fiskeflottan kommer Fiskeriverket vara beslutsfattande myndighet.<br />
Därmed ligger ansvaret för flottans utveckling och uppfyllelsen av den gemensam-
ma fiskeripolitiken på central nivå. Avseende stödåtgärder inom de andra sektorerna,<br />
bl.a. beredningsindustrin, vattenbruket och hamnar är ansvarsfördelningen organiserad<br />
enligt samma modell i hela landet och regleras genom en nationell förordning.<br />
Fiskeriverket är utbetalande myndighet för stöd enligt rådets förordning (EG)<br />
1263/1999 av den 21 juni 1999 om Fonden för fiskets utveckling. Grundläggande<br />
stödvillkor fastställs i förordningar och föreskrifter i enlighet med vad som gäller för<br />
motsvarande stöd utanför mål 1-området. Fiskeriverket kommer därmed att svara för<br />
utbetalning av medel från FFU, såväl inom som utanför mål 1. Det innebär att en<br />
kontroll av åtgärderna och en övergripande bild av strukturåtgärder inom fiskerinäringen<br />
samordnas av Fiskeriverket.<br />
Sametinget skall handlägga och besluta om åtgärderna inom insatsområdet för det<br />
samiska området - Sápmi. Länsstyrelsen i <strong>Norrbottens</strong> län skall vara utbetalande<br />
myndighet för det samiska insatsområdet.<br />
Om det i <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong>sregionen bildas producentorganisationer inom sektorn frukt<br />
och grönt enligt rådets förordning (EG) nr 2200/96 skall reglerna om förenlighet och<br />
samverkan i artikel 37.2 i rådets förordning (EG) nr 1257/99 särskilt iakttas. De åtgärder<br />
som kan bli aktuella rör bl.a. kompetensutveckling inom miljöområdet i enlighet<br />
med artikel 37.3 i rådets förordning (EG) nr 1759/1999 samt stöd för åtgärder i<br />
enlighet med artikel 33 i rådets förordning (EG) nr 1257/1999. Den utbetalande<br />
myndigheten skall säkerställa att dubbel finansiering av samma aktivitet inte förekommer.<br />
Datasystem<br />
NUTEK skall tillhandahålla STINS för registrering, rapportering och uppföljning.<br />
Huvudsekretariatet vid förvaltningsmyndigheten har ansvaret för att alla nödvändiga<br />
uppgifter för projekten registreras i datasystemet STINS. Vidare har Nutek tillsammans<br />
med förvaltningsmyndigheterna ordnat en koppling mellan STINS och utbetalande<br />
myndighets utbetalningssystem.. Den datatekniska lösningen kan komma att<br />
förändras under programperioden.<br />
Datasystemet STINS bör svara mot en i förväg fastställd standard beträffande kvalitet,<br />
användande av standardkoder och elektronisk kommunikation med kommissionens<br />
databaser. De närmare detaljerna kommer att klargöras i programkomplementet.<br />
1. Ekonomiska data skall vara fullständiga till 95% innan slutet av 2001 och överensstämmande<br />
mellan nationell och regional nivå och baserade på den senaste<br />
versionen av den ekonomiska planen<br />
2. Bestämmelserna för EAGGF, ESF och ERDF - fonderna skall uppfyllas<br />
3. Alla projektrelaterade data (ekonomisk och utgångsinformation om kärnindikatorer)<br />
skall vara inmatade i STINS normalt inom en månad efter finansieringsbeslutet,<br />
utom i speciella välmotiverade fall (inmatning så snart som möjligt)<br />
4. Nomenklaturen bör överensstämma med EU-bestämmelserna<br />
5. Elektronisk överföring av data mellan STINS och EU-databaser bör säkerställas<br />
enligt överenskommelse mellan kommissionen och de svenska myndigheterna<br />
111
Med tanke på betydelsen av ett väl fungerande övervakningssystem, kan ett misslyckande<br />
att uppnå denna standard betraktas som systembetingade oegentligheter, i<br />
enlighet med Artikel 39 i Förordning 1260/1999.<br />
Medfinansiering och beskrivning av finansiella strömmar<br />
Den process som startats i regionerna genom arbetet med de regionala tillväxtavtalen<br />
gör att dessa blir en viktig utgångspunkt för medfinansieringen av mål 1programmet.<br />
Den största andelen av den svenska offentliga finansieringen utgörs<br />
av statliga medel som kanaliseras via det interna svenska budgetsystemet och som<br />
beslutas av myndigheter på regional eller central nivå. Därutöver tillkommer medel<br />
från kommuner, <strong>landsting</strong> och det privata näringslivet, vilka beslutas inom<br />
respektive organ. Innan förvaltningsmyndigheten fattar beslut om strukturfondsmedel<br />
skall den nationella medfinansieringen vara garanterad.<br />
Betalningar rörande strukturfonderna budgeteras och redovisas i den svenska statsbudgeten.<br />
Den svenska statsbudgeten är bruttoredovisad enligt Lag (1996:1059) om<br />
statsbudgeten. För strukturfonderna innebär detta att strukturfondsmedel från EUbudgeten<br />
redovisas på inkomsttitlar och medel för verksamhet inom strukturfonderna<br />
budgeteras på anslag på den svenska statsbudgeten.<br />
Överföringen av medel mellan EU och Sverige följer likvidmässigt den normala internationella<br />
transaktionsproceduren med Riksbanken som mellanled. När det gäller<br />
t.ex. regionalfonden sänder Kommissionen medlen till Riksbankens konto i Deutsche<br />
Bank, Frankfurt, och uppger samtidigt namnet på utbetalande myndighet samt dess<br />
kontonummer (se figur (a)). De erhållna medlen räknas om till svenska kronor enligt<br />
gällande valutakurs. Belopp i kronor överförs till statsverkets checkräkning på vilken<br />
ränta ej beräknas (b). Riksgäldskontoret registrerar inbetalningen i en reskontra och<br />
sänder ett kontoutdrag till utbetalande myndighet (c). Myndigheten redovisar därefter<br />
beloppet som inkomst på berörd inkomsttitel (d).<br />
För utbetalningar av stöd under året disponerar den utbetalande myndigheten medel<br />
under t.ex. anslaget A9 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006.<br />
Under villkor för anslagets användning står det att ändamålet för anslaget är utbetalningar<br />
från Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006, att medlen<br />
får användas till åtgärder inom de samlade programdokumenten för mål 1 <strong>Norra</strong><br />
<strong>Norrland</strong> och mål 1 Södra Skogs<strong>läns</strong>regionen samt att medlen får användas enligt<br />
rådsförordningarna för strukturfonderna (1260/1999 och 1783/1999) samt de riktlinjer<br />
för strukturfondsarbetet som EG-kommissionen därefter fastställt.<br />
Granskningsfunktionen vid utbetalande myndighet skickar en utbetalningsorder till<br />
funktionen kassa och redovisning vid utbetalande myndighet som verkställer utbetalningen<br />
(e). Utbetalningen bokförs på anslaget A9 Europeiska regionala utvecklingsfonden<br />
perioden 2000-2006 (f).<br />
112
EU<br />
a<br />
Sveriges Riksbank<br />
b<br />
Statsverkets checkräkning - Riksgäldskontoret<br />
registrerar inbetalningen i en<br />
reskontra och skickar kontoutdrag med<br />
uppgift om insättning till utbetalande<br />
myndighet. c<br />
Funktionen kassa och redovisning vid<br />
Utbetalande myndighet verkställer utbetalningen<br />
via post- eller bankgiro anslutet<br />
till statsverkets checkräkning<br />
e<br />
Stödmottagaren<br />
113<br />
Utbetalande myndigheten redovisar mot<br />
inkomsttitel på den svenska statsbudgeten,<br />
t.ex. 63 11 Bidrag från EG:s regionalfond<br />
programperioden 2000-2006, <strong>läns</strong>styrelsen i<br />
<strong>Norrbottens</strong> län d<br />
Utbetalningen bokförs på anslaget A9 Europeiska<br />
regionala utvecklingsfonden perioden<br />
2000-2006.<br />
Förvaltningsmyndigheten har det yttersta administrativa ansvaret för användningen<br />
av strukturfonderna och skall intyga att de använts i enlighet med artikel 280 i fördraget.<br />
Vid Länsstyrelsen i Gävleborgs län har en speciell internrevision skapats,<br />
vars uppgift är att kontrollera och revidera användningen av strukturfonderna. Internrevisionen<br />
är skild från den beredande och granskande verksamheten. Internrevisionen<br />
är ansvarig för att utfärda slutintyg enligt Kommissionens förordning (EG) nr<br />
438/2001 artikel 15.<br />
Förvaltningsmyndigheten kommer att särredovisa de särskilda medel som är avsatta<br />
för kustdelen inom programområdet.<br />
Det regionalpolitiskt ansvariga departementet är inom regeringskansliet ansvarigt<br />
för samordningen av strukturfonderna i Sverige.<br />
Från ansökan till beslut<br />
Följande flödesschema visar den normala vägen för en ansökan genom organisationen<br />
innan ett beslut fattas.<br />
f
Flödet från ansökan om <strong>Mål</strong> 1-medel till projektbeslut<br />
Ansökan<br />
1.<br />
AC-län<br />
Beredningssekretariat<br />
Sametingets<br />
sekretariat<br />
Samiska insatsområdet<br />
114<br />
2.<br />
3.<br />
Strukturfondsdelegationen<br />
Beslutsförslag Beslut<br />
BD-län<br />
Huvudsekretariat<br />
Beslutsförslag<br />
4.<br />
3.<br />
SametingetB<br />
Stödmottagare<br />
4.<br />
Beslut<br />
1. Ansökan lämnas in till <strong>läns</strong>styrelsen eller i förekommande fall det kommunala<br />
samverkansorganet i det län där verksamheten avses bedrivas. För det samiska insatsområdet<br />
lämnas ansökan till Sametinget. Huvudsekretariatet eller det berörda<br />
beredningssekretariatet gör därefter utredningar, begär in kompletteringar, värderar<br />
ansökan utifrån urvalskriterier, bedömer projektets kvalitet och överensstämmelsen<br />
med regelverk samt skriver ett beslutsförslag.<br />
2. Vid regelbundna möten mellan sekretariatens handläggare, samordnare och huvudsekreterare<br />
bearbetas beslutsförslagen och bedöms/prioriteras i förhållande till<br />
varandra.<br />
3. Beslutsförslagen föredras i strukturfondsdelegationen som beslutar om projektstöd.<br />
För det samiska insatsområdet föredras beslutsförslaget i Sametinget som<br />
beslutar om projektstöd.<br />
4. Huvudsekretariatet ,beredningssekretariatet och sametingets sekretariat registrerar<br />
beslutet i diariet och STINS-systemet och expedierar det till stödmottagaren.
Från rekvisition till utbetalning<br />
Följande flödesschema visar vilken väg genom organisationen en rekvisition går innan<br />
pengarna utbetalas.<br />
Stödmottagaren<br />
Rekvisition av<br />
mål 1-medel<br />
Sametinget<br />
Beredningssekretariat<br />
AC-län<br />
Beredningssekretariat<br />
X<br />
Flödet från rekvisition till utbetalning<br />
BD-län<br />
Huvudsekretariat<br />
och<br />
Granskning av<br />
rekvisition till slutlig<br />
stödmottagare<br />
Beslut om<br />
utbetalning<br />
115<br />
Stödmottagaren<br />
Pengarna<br />
Utbetalande<br />
myndighet<br />
Kassa &<br />
redovisning<br />
Rekvisitionen för ESF, ERDF samt EAGGF, förutom det s k strukturstödet för jordbrukare<br />
lämnas in till <strong>läns</strong>styrelsen eller i förekommande fall det kommunala samverkansorganet<br />
i det län där verksamheten bedrivs. För det Samiska insatsområdet<br />
lämnas rekvisitionen till Sametinget. Efter Sametinget granskat rekvisitionen sänds<br />
den för kontroll till Huvudsekretariatet för beslut om utbetalning. Huvudsekretariatet<br />
respektive Beredningssekretariatet i Västerbotten granskar underlaget, gör utredningar,<br />
begär in kompletteringar och kontrollerar överensstämmelsen med regelverk<br />
innan beslut om utbetalning fattas.<br />
Utbetalningsbeslutet sänds till funktionen kassa och redovisning vid utbetalande<br />
myndighet vid Länsstyrelsen i <strong>Norrbottens</strong> län som verkställer utbetalningen från<br />
anslaget A9 i statsbudgeten. Utbetalningen redovisas i Utbetalningsmyndighetens<br />
ekonomisystem Agresso. Utbetalningen registreras också i STINS av granskningsfunktionen<br />
vid respektive sekretariat och effektueras av Utbetalande myndighet.
Stöd från jordbruksfonden<br />
Riksbanken<br />
SJV:s<br />
bank- och<br />
postgiro<br />
Pilar:<br />
1. Ansökan<br />
5<br />
2. Beslut (oftast för både nat och EU<br />
medfin. i samma beslut)<br />
3. Utbetalningsrekvisition<br />
4. Verkställa utbetalning<br />
5. Utbetalning (EU-medel alltid f rån SJV)<br />
6. Rapporter etc.<br />
7. Utbetalning från EU<br />
7<br />
7<br />
FM<br />
4<br />
EU-kommissionen<br />
6<br />
SFC<br />
6<br />
6<br />
6 6<br />
papper papper<br />
6<br />
SFC<br />
ÖK<br />
Jordbruksverket (SJV)<br />
Ekonomienhet<br />
6<br />
Fack.<br />
enhet<br />
Stödmottagare<br />
116<br />
6<br />
1, 3<br />
6<br />
2*<br />
3<br />
6<br />
Stöd till jordbruket<br />
enl. kap. I, II, III<br />
och VII i rådets<br />
förordning<br />
(EG) 1257/1999<br />
2<br />
NUTEK<br />
6<br />
Länsstyrelsen<br />
Lantbruksenhet<br />
EU & Nat. medfin<br />
* vid KULM<br />
Ansökningar om strukturstödet inom EUGFJ (inom åtgärderna 4.1-4.6) lämnas in till<br />
<strong>läns</strong>styrelsens lantbruksfunktion inom de län där verksamheten bedrivs och granskning<br />
sker enligt ovan. Det granskade underlaget skickas till Jordbruksverket för utbetalning<br />
till stödmottagaren.<br />
Stöd från Fiskefonden<br />
Ansökningar om stöd inom Fiskefonden lämnas in till <strong>läns</strong>styrelsens fiskerifunktion<br />
inom de län som verksamheten bedrivs där granskning sker enligt en liknande modell<br />
som för EUGFJ. Det granskade underlaget skickas till Fiskeriverket för utbetalning<br />
till stödmottagaren.<br />
Stöd till företag<br />
Procedurerna för stöd till företag enligt de svenska stödsystem som är godkända för<br />
medfinansiering av <strong>Mål</strong> 1 programmet är mycket enkla för det sökande företaget vad<br />
gäller den nationella medfinansieringen. Då stödsystemen utnyttjas är den nationella<br />
finansieringen säkrad hos den myndighet (oftast <strong>läns</strong>styrelserna) som ansvarar för<br />
stödet och beslutar om stöd till det enskilda företaget, eller företagen i samverkan.<br />
Strukturfondsdelegationen beviljar sedan stöd till det organ som förvaltar stödet. I<br />
dessa fall sker således beslut om strukturfondsmedlen och den nationella finansieringen<br />
vid ett och samma tillfälle och sökanden underrättas om att stöd beviljats enligt<br />
aktuellt stödsystem och att stödet är delfinansierat av medel från aktuell strukturfond.<br />
Denna ordning gäller för företagsstödet i åtgärd 2.1, regionala fonden, de huvudsakliga<br />
delarna av insatsområde 4, landsbygdens utveckling och fiske, jordbruks
esp. fiskefonden, samt de stora delar av insatsområde 3, kompetensutveckling, som<br />
riktas till företag och anställda, sociala fonden.<br />
Rekvirering av medel<br />
Rekvirering av medel från EU, ombesörjes av Utbetalande myndighet vid Länsstyrelsen<br />
i <strong>Norrbottens</strong> län, från ESF, ERDF, EAGGF. För fiskerifonden sker detta av<br />
Fiskeriverket samt för strukturstödet inom jordbruksfonden av Jordbruksverket.<br />
117
9. Övervakningskommitté<br />
Upprättande av övervakningskommitté<br />
Senast tre månader efter kommissionens beslut om SPD tillsätter regeringen en<br />
övervakningskommitté bestående av företrädare för ett brett partnerskap i mål 1området<br />
<strong>Norra</strong> norrlandsregionen. I detta ingår främst näringslivsorganisationer,<br />
arbetsmarknadens parter samt kommuner och <strong>landsting</strong>. Även representanter för<br />
centrala verk och andra myndigheter och organisationer kommer att vara företrädda.<br />
Kommittéen skall ha en balanserad fördelning mellan kvinnor och män.<br />
Företrädare för kommissionen och vid behov från Europeiska investeringsbanken<br />
deltar som rådgivare i övervakningskommitténs arbete.<br />
Övervakningskommittén fastställer sin egen arbetsordning efter samråd med förvaltningsmyndigheten.<br />
Övervakningskommittén skall bistås av ett permanent sekretariat, som inrättas vid<br />
NUTEK. Sekretariatet ansvarar för att förbereda dagordning och dokumentation<br />
inför övervakningskommittén sammanträden. Sekretariatet skall i samråd med<br />
förvaltningsmyndigheten ansvara för framtagning av det material som rör övervakning<br />
och utvärdering av programmets genomförande. Programmet kommer att<br />
utvärderas i sin helhet dvs kust- och inlandsdelen tillsammans. Övervakningskommitténs<br />
sekretariat ansvarar för upphandlingen av utvärdering efter halva<br />
tiden.<br />
NUTEK skall i egenskap av sekretariat för övervakningskommittén och som<br />
samordnande myndighet svara för samverkansformer mellan myndigheter och<br />
genomförandeorganisationer, svara för övergripande information om genomförandet<br />
samt svara för utbildnings- och kompetenshöjande insatser. NUTEK skall<br />
även ansvara för sammanställning av prognoser samt spridning av resultat och<br />
goda exempel på nationell nivå. NUTEK skall i arbetet med genomförandet av<br />
strukturfondsprogrammen utifrån sina verksamhetsområden tillföra kunskaper om<br />
näringslivs- och kompetensutveckling.<br />
Övervakningskommitténs uppgifter<br />
Övervakningskommittén ansvarar för att mål 1-programmet i <strong>Norra</strong> <strong>Norrland</strong>sregionen<br />
genomförs effektivt och med kvalitet. Övervakningskommittén har därvid<br />
främst följande uppgifter:<br />
- Den skall besluta om programkomplementet, inklusive de fysiska och finansiella<br />
indikatorer, som skall användas vid uppföljning och utvärdering av programmet.<br />
Kommittén skall även godkänna alla eventuella senare ändringar i programkomplementet.<br />
- Den skall inom sex månader från det att SPD:n har godkänts granska och godkänna<br />
urvalskriterierna för de insatser eller projekt som finansieras inom varje<br />
åtgärd.<br />
118
- Den skall regelbundet utvärdera de framsteg som görs för att uppnå målen i programmet.<br />
- Den skall pröva resultaten från genomförandet, särskilt att målen för de olika<br />
åtgärderna uppnås samt resultaten från halvtidsutvärderingen enligt artikel 42 i<br />
rådets förordning (EG) 1260/99 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna.<br />
- Den skall granska och godkänna den årliga och den den slutliga rapporten om<br />
programmets genomförande innan dessa sänds till kommissionen.<br />
- Den skall beakta och godkänna varje förslag till förändring av innehållet i kommissionens<br />
beslut om SPD:n.<br />
- Den kan när som helst föreslå förvaltningsmyndigheten varje förändring eller<br />
översyn av SPD:n som gör det möjligt att uppnå de mål som anges i artikel 1 i<br />
ovan nämnda strukturfondsförordning. Den kan även föreslå förbättringar både i<br />
förvaltningsmyndighetens administrativa och finansiella förvaltning. Alla förändringar<br />
av SPD:n eller programkomplementet skall genomföras i enlighet med artikel<br />
34.3 i strukturfondsförordningen.<br />
Vid sitt första möte skall övervakningskommittén fastställa detaljerade bestämmelser<br />
för hur arbetet skall bedrivas för att den skall kunna fullgöra de uppgifter<br />
den har ansvaret för.<br />
119
10. Åtgärder för att informera om SPDn.<br />
Genom att engagera ett brett partnerskap i utarbetandet av programmet har grunden<br />
lagts för att en bred förankring av det framtida arbetet i regionen. Detta kommer att<br />
följas upp genom en bred information om de grundläggande syftena med programmet.<br />
Dessa insatser kommer att kompletteras med riktade insatser till de olika målgrupperna<br />
på prioritets och åtgärdsnivå.<br />
I detta arbetet kommer de traditionella informationsvägarna (broshyrer, annonser,<br />
deltagande i möten och konferenser) att kompletteras med IT-baserad information.<br />
Formerna för hur informationen kommer över tid även att anpassas efter programmets<br />
utveckling.<br />
Särskild uppmärksamhet kommer att läggas på att informera organisationerna i de<br />
<strong>läns</strong>visa partnerskapen. De har inom respektive organisation etablerade nätverk och<br />
informationskanaler som kommer att utnyttjas för informationsspridning.<br />
Förvaltningsmyndigheten kommer att utse en ansvarig tjänsteman vid huvudsekretariatet<br />
för att genomföra informationsinsatser i enlighet med förordningen för “information<br />
and publicity measures to be carried out by the Member States concerning<br />
assistance from the Structural Funds” som för närvarande är under utarbetande i<br />
Kommissionen. På grundval av denna förordning kommer en kommunikationsplan<br />
att upprättas, som beskriver informationens innehåll, omfattning, etc i detalj.<br />
NUTEK kommer att ansvara för övergripande information på nationell nivå.<br />
120