Medarbetare 2011 - Landstinget i Värmland

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

Förord 3 

Inledning 5 

Sammanfattning 11 

Utvecklingen under två decennier 14 

Medarbetare och Ledare 17 

Ålder 30 

Pensionsavgångar 34 

Arbetstid 38 

Arbetsmiljö och hälsa 51 

- Sjukfrånvaro 56 

Löner 61 

Personalkostnader 62 

Förklaringar och definitioner 67 

Bilagor 73 

1

Förord 

2011 har varit ett händelserikt år som inneburit nya möjligheter. 

Mycket utvecklings- och förbättringsarbete har genomförts, tack vare 

stort engagemang från landstingets alla medarbetare. 

Beslut om ersättningslokaler för operation öst på Centralsjukhuset i 

Karlstad och nya lokaler för rättspsykiatrin i Kristinehamn. Inköp av 

operationsrobot och flytt till nytt kanslihus. Invigning av vårdcentral i 

Forshaga. LEAN som arbetssätt börjar inte minst ta sin form hos allt 

fler. 

Kompetensförsörjning 

Nuvarande vakanser och kommande pensionsavgångar kräver aktiv 

rekrytering av alla personalgrupper och fortsatt kompetensutveckling 

av befintliga medarbetare. Riktlinjer för fortbildning av specialistläkare 

har skapats som en del av verksamheternas kvalitet- och patientsäkerhetsarbete. 

Vi har också ett omfattande samarbete med utbildningsinstitutionerna. 

Därtill kommer omfattande insatser genom arbetsplats 

förlagd utbildning 

Divisionerna anger fortsatt brist på framförallt tandläkare och vissa 

specialistläkare samt en del andra specialistfunktioner, som psykologer 

och vissa specialistsjuksköterskor. Omfattande vidareutbildning 

av läkarsekreterare har genomförts i samverkan med Karlstads universitet. 

Under 2011 har landstinget utökat antalet AT-läkartjänster och fördubblat 

ST-läkarprogrammet, inklusive handledningsinsatserna. Antalet 

AT-läkartjänster har utökats till 40. Vi har ett intressant samarbete 

med Universitetssjukhuset Örebro kring läkarutbildningen för 

framtida behov. 

Arbetsmiljö 

Landstinget ser medarbetarnas engagemang och ansvarstagande som 

en resurs i arbetet för god och hälsofrämjande vård. Med focus på 

medarbetarnas hälsa ökar förutsättningarna för hållbara arbetsplatser. 

Några verksamheter deltar i de tolv projekt med hälsofrämjande inriktning 

som bedrivs inför ett deltagande i Hälsofrämjande sjukhus. 

3

Medarbetarenkät har genomförts med avslut i november 2011. Denna 

är en gemensam mätare för hela landstinget och 78 % av landstingets 

medarbetare valde att dela med sig av sina synpunkter för fortsatt utveckling 

av arbetsmiljö och inflytande. Landstingets värde som helhet 

överstiger nationella referenspunkter i samtliga nyckelfaktorer. 

(ledarskap, organisationsklimat, engagemang och allmänt hälsotillstånd). 

Sjukfrånvaron blev 4,4 % för 2011. Vi måste ha fortsatt god kontroll 

på framförallt korttidsfrånvaron. 300 anmälningar gällande arbetsskador 

och tre anmälningsärenden till Arbetsmiljöverket visar på behovet 

av fortsatt och kontinuerligt arbete med arbetsmiljön. 

Medarbetare 

Ett reviderat samverkansavtal återinförs 2012 som tar fasta på ökat 

inflytande nära den egna arbetsgruppen. Delaktighet och inflytande är 

också viktiga byggstenar i landstingets satsning på LEAN. LOM, 

(ledar- och medarbetardeklaration är ett verktyg som stödjer detta arbete. 

Aktivt medarbetarskap bidrar till måluppfyllelse och kräver förutsättningar 

och arenor för delaktighet. 

Jag vill tacka alla medarbetare för väldigt goda arbetsinsatser under 

2011 och min förhoppning är att vi också under de kommande åren 

ytterligare ska kunna stärka landstinget som en attraktiv arbetsgivare. 

Jane Larsson 

Ordförande i personalutskottet 

4

Inledning 

Medarbetare 2011 är landstingets officiella personalstatistik och ett 

komplement till årsredovisningen. Medarbetare 2011 ska också 

kunna användas som uppslagsbok om bland annat antalet anställda, 

könsfördelning, sjukfrånvaro och personalkostnader. Att kunna följa 

utvecklingen inom medarbetarområdet är en viktig förutsättning i vår 

strävan att vara en attraktiv arbetsgivare. 

Landstinget är länets största kunskapsorganisation. En av de viktigaste 

framgångsfaktorerna för landstinget är att klara kompetensförsörjningen 

i framtiden. Stora pensionsavgångar väntar de kommande 

åren. För att klara denna utmaning måste medarbetarområdets alla delar 

utvecklas såsom ledarskap, medarbetarskap, jämställdhet, arbetsmiljö, 

rehabilitering och lönebildning. Statistikunderlaget i Medarbetare 

2011 ska vara ett stöd för utvecklingsarbetet och ge möjlighet till 

kontinuerlig uppföljning mellan åren. 

Utöver denna sammanställning produceras också personalstatistik i 

samband med delårsbokslut och tertialrapporter, både sammantaget 

för hela landstinget och divisionsvis. Dessutom utvecklas kontinuerligt 

rapporter och modeller för verksamhetsuppföljning. 

Förhoppningen är att Medarbetare 2011 ska ge en bra bild över sammansättningen 

av landstingets anställda och utgöra en viktig del av de 

fortsatta planeringsförutsättningarna. 

Attraktiv arbetsgivare och framtida medarbetare 

Marknadsföring 

Landstinget deltar årligen i mässaktiviteter för att nå framtida medarbetare 

bland annat vid universiteten i Karlstad och i Örebro. Ett länsövergripande 

arbete har påbörjats tillsammans med Region Värmland 

kring branschvisa kompetensplattformar med syfte att marknadsföra 

Värmland och dess arbetsgivare. ”Attraktiva Värmland” marknadsför 

landstinget i både Nederländerna och Tyskland. Ett nätverk 

mellan näringsliv, landsting, kommun och arbetsförmedling syftar till 

gemensam rekrytering och marknadsföring av Värmlands arbetsmarknad. 

En annonskampanj genomfördes i form av en tidningsbilaga i Dagens 

Medicin med fokus på de två nya sjukhusbyggnaderna vid Centralsjukhuset 

i Karlstad och gav god publicitet. 

5

Inom ett flertal yrkesområden ökar antalet sökande med attraktiv 

kompetens för landstinget, och vi konkurrerar framgångsrikt om 

denna arbetskraft. Inom framförallt grupperna tandläkare och specialistläkare 

kvarstår dock rekryteringssvårigheter. 

Vår viktigaste marknadsföringsinsats är nog trots allt alla de kontakter 

och relationer som byggs under de praktikperioder där våra egna 

medarbetare handleder och utbildar studenter under deras studietid. 

Under den tiden förmedlas grundläggande värderingar omkring vårdkvalitet, 

patientbemötande och samarbete. Landstinget ska vara en 

arbetsplats där våra anhöriga ska vilja vårdas och våra barn ska vilja 

arbeta. 

Läkarförsörjning på lång och kort sikt 

Läkarförsörjningen inom bristområden sker i huvudsak, genom att 

landstinget deltar i utbildningsprocessen eller genom utlandsrekrytering. 

Ett exempel på insatser då landstinget bidrar redan under utbildning 

är samarbetet med läkarutbildningen i Örebro där ett konkret 

planeringsarbete med företrädare för Örebro universitet pågår för att 

ta emot läkarkandidater från läkarutbildningen i Örebro. Ett samlat 

studierektorskansli har etablerats på Centralsjukhuset i Karlstad. 

Kansliet ska tillgodose ökade krav när det gäller organisation, mottagande 

och kvalitet i utbildning för AT-läkare, ST-läkare och medicine 

kandidater från Örebro och andra utbildningsinstitutioner. 

Landstinget har numera ca 80 AT läkare och ca 200 ST läkare. Antalet 

sökande till AT-blocken har fortsatt öka under 2011 och vi har 

cirka 15 sökanden per AT-block i länet! 

Inom allmänmedicin har ett utvecklingsprojekt pågått med att utbilda 

utländska läkare så att de kan kvalificera sig för anställning i Sverige. 

Projektet är knutet till vårdcentralen i Munkfors. Under 2011 har totalt 

sex läkare genomgått programmet. Fem av dem har valt att fortsätta 

sin anställning i landstinget och har sökt ST-tjänster inom olika 

specialiteter. 

Landstinget har genomfört en rekryteringsinsats med lyckat resultat 

för specialistläkare i Italien genom initiativ av EURES. (Den europeiska 

portalen för rörlighet i arbetslivet). En psykolog och en specialistläkare 

i medicin rekryterades till Torsby sjukhus. Under samma 

rekryteringskampanj lyckades även allmänmedicin rekrytera en allmänläkare 

från Malta som numera finns vid Gripens Vårdcentral som 

ST. Ytterligare projekt planeras i Italien och Utrecht i Nederländerna 

under 2012. 

6

Utvecklat samarbete med Karlstad universitet och sjuksköterskeutbildningarna 

Ett flertal nya aktiviteter har skett i samverkan mellan universitet och 

landstinget bl. a ett gemensamt pilotprojekt mellan Karlstad universitet 

och landstinget med klinisk lektor med syfte att stärka forskningsanknytningen 

och högskolemässigheten på VFU. Nya RAM- och 

programavtal har skrivits för perioden 2012-2014 och nytt sjuksköterskeprogram 

startade våren 2011. En ny handledningsmodell, ”patientfokuserad 

handledning” är implementerad i de flesta av de verksamheter 

som tar emot studenter. 

Landstinget underlättar och stimulerar fortsatt kompetensutveckling 

för sjuksköterskor som vill gå specialistutbildning genom att avsätta 5 

miljoner kronor för att täcka del av lönebortfall. 

Kompetenslyftet för läkarsekreterare 

EU-projektet avslutades i juni 2011. Av landstingets ca 450 läkarsekreterare 

har 274 genomgått en uppdragsutbildning på Karlstads universitet. 

Dessutom har ca 300 genomgått jämställdhetsutbildning och 

en utbildning kring arbetslivsprocesser och bemötande. Läkarsekreterarna 

visade större intresse än vad som beräknats framför allt för 

uppdragsutbildningen på Karlstads universitet. Projektet har synliggjort 

yrkeskåren och stärkt den enskilda individen. Lönefrågan samt 

yrkestiteln har aktualiserats och from januari 2012 har läkarsekreterarna 

bytt titel till vårdadministratörer. 

Utlandsutbytet med Holland fortsatte 

Sjuksköterskor från kirurgavdelning 6 och från IVA deltog i kompetensutvecklingsinsats 

”Staff exchange” med sjukhuset Jeroem Bosch i 

Hertogenbosch i Holland. Deltagarna beskriver att utbytet bidragit 

med förbättringsidéer som de tagit med sig hem och utvecklat vardagsarbetet 

runt patienterna. 

Jämställdhet och andra diskrimineringsområden 

Landstingsstyrelsen i Värmland har undertecknat CEMRdeklarationen 

(Council of European Municipalities and Regions). 

Deklarationen är ett verktyg för kommuner, landsting och regioner att 

integrera jämställdhetsperspektivet i det politiska beslutsfattande och 

i den praktiska verksamheten. En arbetsgrupp med representation från 

landstingets olika områden och roller fortsätter att ta fram en handlingsplan. 

Avsikten är att se till att diskrimineringslagstiftningen följs 

och att principer reglerade i internationella avtal omsätts i praktik på 

lokal och regional nivå. 

7

Jämställdhetsutbildningen för chefer inkluderar nu i enlighet med 

Diskrimineringslagen de övriga diskrimineringsgrunderna, kön, etnicitet, 

religion, homosexualitet, HBT (homo-, bi- eller transexuella). 

Under 2011 har ca 300 läkarsekreterare genomgått jämställdhetsutbildning 

som en del i kompetenslyftet. 

Arbetet med jämställdhet är en förutsättning för att uppnå en jämlik 

hälso- och sjukvård i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen och en 

god vård med hög kvalitet. Inom landstinget pågår ett utvecklande 

samarbete mellan hälso-och sjukvårdsstaben och personalstaben för 

att minimera risker för diskriminering både i medarbetarperspektivet 

och patient - och medborgarperspektivet 

Arbetsmiljö och hälsa 

Tolv hälsofrämjande projekt har startats under året och har bildat underlag 

för ansökan kring Hälsofrämjande sjukhus. Utvecklingsarbetet 

sker i samverkan med Landstingshälsan. Inom projekten har både 

chefer och hälsoinspiratörer utbildats för att initiera hälsofrämjande 

vardagsinsatser i den egna verksamheten. Flera större föreläsningar 

och tillfällen till erfarenhetsutbyte har genomförts med teman som 

stress, sömn och avspänning. Flera divisioner rapporterar positiva effekter 

av det påbörjade arbetet. Utvärdering kommer att ske under senare 

delen av 2012. Projektet inom HHR med fysisk aktivitet på arbetstid 

kommer att vara särskilt intressant att se resultatet av. 

Genomförandet av medarbetarenkäten väcker som alltid både förhoppningar 

och farhågor. Redan nu kan utläsas att landstinget uppnår 

resultat i medarbetarenkäten som överstiger referensvärdena för de 

fyra nyckelfaktorerna. Livsstilsrisker och spänt arbete är de områden 

som behöver förbättras. Särskilt glädjande är resultatet när det gäller 

kompetensutveckling och kunskapsspridning som är en viktig framgångsfaktor 

i den kunskapsorganisation som landstinget utgör. Nolltolerans 

för mobbning och trakasserier är inte uppnådd men ligger i 

nivå med referensvärdena. Genomgående finns könsskillnader i upplevelserna 

av arbetsmiljö och hälsa. 

Ledarskap och medarbetarskap 

Äntligen har en utbildning i medarbetarskap genomförts inom det 

hälsofrämjande arbetet. 

Ledarskap och medarbetarskap är två sidor av samma mynt där medarbetarrollen 

utvecklats minst lika mycket som ledarskapet över tid. 

Innehållet i utbildningen utvecklar kompetens inom aktivt medarbetarskap, 

förändringsarbete, motivation och kommunikation. 

8

Ledare och medarbetardeklaration, LOM, är ett verktyg för att definiera 

ledare- och medarbetaruppdrag och beskriva krav och förväntningar 

som finns med chef och medarbetare och medarbetare emellan. 

Det har skett en större efterfrågan från verksamheten och framför 

allt har man sett nyttan och värdet med resultatet. Tydlighet och öppenhet 

i samspelet mellan chef och ledare skapar ett gott arbetsliv. 

Livs- och karriärutvecklingsprogram har tagits fram vilket ger en 

möjlighet för chefer, som avslutar sitt chefsuppdrag, att ta fram en 

egen utvecklingsplan framåt. Under 2011 har 162 chefer deltagit i 

våra chefsutvecklingsprogram. Ytterligare 110 anmälda fick återbud 

under höstens kurser pga. ekonomiska åtstramningar. 

Gunnar Blomquist 

Personalchef 

9

Sammanfattning 

Medarbetare 2011 har som syfte att ge en bred information om utvecklingen 

inom personalområdet. Dokumentet ska kunna användas 

både som extern information om landstinget och internt i verksamhetsplanering 

och uppföljning. Den 31 december år 2011 är mätdatum. 

Information om begreppen som används i dokumentet finns i 

kapitlet Definitioner och förklaringar. Dokumentet Medarbetare finns 

på www.liv.se för innevarande år samt de senaste 5 åren. 

Medarbetare 2011 följer de principer som fastställdes av landstingsstyrelsen 

2001 och som varje år redovisar personalstatistiken inom 

följande områden: 

Medarbetare 

Antalet tillsvidareanställda medarbetare har minskat under 2011 med 

cirka 75. Minskningen beror till del av det omställningsarbete/avtalspensioneringar 

som genomförtes under 2010. Andelen 

visstidsanställda medarbetare har ökat vilket delvis kan förklaras av 

kompetenssatsningen på läkarsekreterare samt landstingets satsning 

på projekt kökortning. Andelen kvinnor inom landstinget är 81 procent 

och andelen män är 19 procent. 

Ledarskap 

Landstinget har cirka 330 medarbetare med ett chefsuppdrag, varav 

70 procent är kvinnor och 30 procent är män. Medelåldern för medarbetare 

med ett chefsuppdrag inom landstinget är 52 år. Genomsnittligt 

antal chefer per division är i genomsnitt 4 procent i förhållande 

till andelen medarbetare. 

Ålder 

Medelåldern för landstingets medarbetare är 48 år och är ungefär lika 

för kvinnor och män. Åldersintervallet 50–59 år motsvarar 33 procent 

av landstingets tillsvidareanställda medarbetare. Under de senaste tio 

åren har andelen medarbetare i åldersintervallet 60 år och äldre ökat 

med 10 procent. 

Pension 

Under 2011 avslutade 213 medarbetare sin anställning med helålderspenison 

eller hel särskild avtalspension. Åldersintervallet för 

pensionsavgångar varierar från 61 år till 67 år. Inom de kommande 5 

åren kommer cirka 1 000 medarbetare att uppnå åldern 65 år. 

11

Arbetstid 

Andelen tillsvidareanställda medarbetare med en heltidsanställning är 

86 procent medan andelen deltidsanställningar är 14 procent. Vid 

jämförelse med föregående år har andelen heltidsanställningar ökat 

med två procent. Andelen kvinnor med en heltidsanställning är 84 % 

och andelen heltidsanställningar för män är 95 %. 

Den genomsnittliga sysselsättningsgraden år 2011 är 96,2 procent 

vilket är en svag ökning jämfört med 2010. Under de senaste tio åren 

har sysselsättningsgraden ökat med knappt fem procent. 

Antalet årsarbetare inom landstinget ökade under 2011 med cirka 60 

årsarbetare vid jämförelse med år 2009. Arbetad tid för övertid och 

timmar för timavlönade är en anledning till ökningen. 

Sjukfrånvaro 

Enligt landstingsplanen är det långsiktiga målet att reducera den totala 

sjukfrånvaron till 5 procent inom landstinget. Målet om 5 procent 

sjukfrånvaro uppnåddes redan 2009 och sjukfrånvaron i landstinget 

2011 är 4,4 procent. Under åren 2008-2010 har sjukfrånvaron minskat 

men sjukfrånvaron för 2011 visar på en mindre ökning. Det gäller 

framförallt den längre sjukfrånvaroperioden. 

Personalkostnader 

Av landstingets totala personalkostnader var 3 miljarder kronor lönekostnader 

inklusive arbetsgivaravgift. Kostnaden för köp av läkartjänster 

har fortsatt att öka till 86,6 miljoner kronor 2011, vilket är en 

ökning med nästan 17 miljoner kronor jämfört med föregående år. 

Sjuklönekostnaderna för år 2011 är 47,1 miljoner kronor. Kostnaden 

för övertid och fyllnadstid år 2011 är 49,9 miljoner kronor. 

12

Utvecklingen under två decennier 

Nedan följer en kort beskrivning av antalet medarbetare tillsvidare-, 

visstids- och timanställda inom landstinget under de senaste 18 åren. 

1990–1991 fanns det cirka 18 000 medarbetare inom landstinget, vilket 

är det högsta antalet medarbetare som landstinget någonsin har 

haft. 

1991–1992 genomfördes kommunalisering av äldrevården, den så 

kallade ädelreformen, vilket innebar att drygt 4 000 medarbetare fick 

kommunerna som arbetsgivare. 

1994–1995 överfördes ansvaret för länets utvecklingsstörda och psykiskt 

sjuka i öppenvård över till kommunerna. Detta medförde att 

cirka 1 700 medarbetare gick över till kommunerna. På grund av omstruktureringar 

inom landstinget minskade antalet medarbetare till 

cirka 10 750 personer. 

1998–1999 överfördes vårdgymnasierna till kommunerna och vårdhögskolan 

till universitetet, cirka 180 medarbetare bytte därmed huvudman. 

2001 bildades Region Värmland och cirka 60 medarbetare inom olika 

grenar av den regionala verksamheten följde med till den nya arbetsgivaren. 

Dessutom gjordes ett antal omorganisationer, bland annat infördes 

länsverksamhetsorganisationen. Förändringar och rationaliseringar 

av landstingets verksamheter innebar att landstinget i slutet 

av år 2001 hade cirka 8 750 medarbetare. 

2002 fortsatta rationaliseringar och omstruktureringar innebar att antalet 

medarbetare minskade till 8 350. 

2003 överfördes två gymnasieskolor, Lillerud och Södra Viken, till 

annan regi, vilket tillsammans med förändringen av landstingets organisation 

minskade antalet medarbetare till cirka 8 200. 

2004 i november övergick verksamheter i Kristinehamn och Säffle 

till Carema och cirka 350 medarbetare lämnade landstinget. 

2005 genomfördes inga förändringar av landstingets organisation som 

påverkade antalet anställda medarbetare. 

14

2006 ökade antalet anställda med cirka 60 medarbetare detta trots att 

inga förändringar av landstingets organisation genomfördes. 

2007 lämnade enheten för utbildning landstinget och gick över till 

Region Värmland. Det innebar att cirka 200 medarbetare lämnade 

landstinget. Landstingets verksamheter organiserades i divisioner. 

Under hösten infördes anställningsstopp på grund av ekonomiska restriktioner. 

Totalt har antalet medarbetare inom landstinget minskat 

med drygt 250 medarbetare. 

2008 återtog landstinget huvudmannaskapet för den verksamhet i 

Säffle, Årjäng, Kristinehamn och Storfors som bedrevs av Carema 

Närvård. Återtagandet från den 1 november medförde att antalet 

medarbetare inom landstinget ökade med cirka 200 personer, varav 

150 personer inom division allmänmedicin. 

2009 genomfördes en omfattande omställningsprocess delvis med anledning 

av lågkonjunkturen och därigenom minskade skatteintäkter 

för landstinget. Landstinget minskade antalet medarbetare med cirka 

180 personer. En del av den minskningen är resultatet av den omställningsprocess 

som genomfördes. 

2010 antalet tillsvidareanställda medarbetare i landstinget minskade 

med 48 personer. Detta med anledning av införandet av Hälsovalet 

och omställningsarbetet som påbörjades under 2009. Antalet medarbetare 

för visst arbete ökade något vilket till viss del orsakades av 

landstingets satsning på kökortning. 

2011 antalet medarbetare fortsatte att minska under året. Det kan till 

stor del förklaras av det omställningsarbete som påbörjades under 

2010 och slutfördes under året. Under hösten genomfördes en kampanj 

för att minska kostnaderna inom landstinget. Arbetet med kökortning 

fortsatte under året. Dessutom genomfördes en stor kompetenssatsning 

på läkarsekreterarna. Kökortningen och kompetenssatsningen 

är några orsaker till att antalet visstidsanställningar ökat. I övrigt 

präglades året av lokalförändringar framförallt vid centralsjukhuset, 

nya hus invigdes och andra verksamheter bytte lokaler. 

Antal medarbetare per anställningsform åren 2009– 2011 

År Tillsvidareanställda Visstidsanställda Timavlönade * 

2009 6 644 420 649 

2010 6 596 494 694 

2011 6 519 559 731 

* Antal timavlönade varierar mycket under året. Här redovisas ett 

genomsnittligt antal för respektive år. 

15

9000 

8500 

8000 

7500 

7000 

6500 

6000 

5500 

5000 

4500 

4000 

3500 

3000 

2500 

2000 

1500 

1000 

500 

0 

8308 8132 

Antal medarbetare med tillsvidare- och visstidsanställning åren 2000–2011 

7709 7573 

7277 

16 

7300 

7365 

7089 

7238 

7062 7087 7076 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Antal medarbetar med tillsvidare- och visstidsanställning per månad 

2010–2011

Medarbetare och ledare 

Landstinget är organiserat med en linjeansvarig chef för hälso- och 

sjukvården och tandvård samt en linjeansvarig chef för verksamhets- 

och ledningsstöd, de är direkt underställda landstingsdirektören. 

Landstinget har sedan 2007 organiserat verksamheten i divisioner. 

Personalstatistiken i Medarbetare 2011 redovisas på olika organisatoriska 

nivåer samt kvinnor och män per personalgrupper. 

Antalet anställda per verksamhetsstöd/ledningsstöd och hälso- och sjukvård 

och tandvård 

Bilaga Redovisning av divisionernas olika verksamhetsområden 

finns längst bak i dokumentet 

17

Anställda 

I december 2011 var 7 076 personer anställda (tillsvidare- eller visstidsanställda) 

i landstinget. Det är en minskning med cirka 10 medarbetare 

jämfört med 2010. 

Kvinnor och män 

Andelen kvinnor och män med tillsvidare- och visstidsanställning inom 

landstinget år 2011. 

Av antalet medarbetare är 81 procent kvinnor och 19 procent män. 

Andelen män och kvinnor varierar marginellt under de senaste tio 

åren. 

JÄMIX 

Under 2011 redovisades genomförd jämställdhetsrapport s.k. JÄMIX 

som är en modell för att beskriva nyckeltasfaktorer. Rapporten som 

har tagits fram i samarbete med Nyckeltalsinstitutet bygger på värden 

från 2010. Rapportern ger möjlighet att jämföra landstinget med 

andra arbetsgivare vad gäller jämställdhetsfaktorer. Värdena kan sedan 

användas för att formulera tydligare och mätbara mål. Landstinget 

i Värmland fick i rapporten ett medianvärde motsvarande 107 

poäng vilket kan jämföras med övriga landsting där medianvärdet var 

116 poäng. 

18

Divisioner 

Antal tillsvidare- eller visstidsanställda medarbetare per division 

2009 - 2011 

19

Antalet tillsvidare- och visstidsanställda medarbetare per division 2011. 

Tillsvidareanställda Visstidsanställda 

Division Alla Kvinnor Män Alla Kvinnor Män 

Medicin 934 743 191 121 94 27 

Psykiatri 595 445 150 72 56 16 

Opererande specialiteter 785 646 139 66 51 15 

Diagnostik 549 468 81 24 19 5 

Hälsa, Habilitering, Rehab 279 238 41 49 41 8 

Länsspecialiteter 662 592 70 28 24 4 

Allmänmedicin 698 601 97 69 51 18 

Sjukhuset i Torsby 345 315 30 22 11 11 

Sjukhuset i Arvika 321 288 33 45 30 15 

Folktandvården 510 438 72 20 14 6 

Hälso- o sjukvårdsgemensamt 

81 63 18 1 1 

IT 81 29 52 9 2 7 

Landstingsservice 368 278 90 24 19 5 

Landstingsfastigheter 83 14 69 0 0 0 

Landstingshälsan 22 12 10 1 1 

Landstingsgemensamt 5 1 4 3 2 1 

Landstingets kansli 225 173 52 6 3 3 

Hela LiV 6 519 5 324 1 195 559 418 141 

Personalomsättning 

Personalomsättning är ett nyckeltal som ofta används för att beskriva 

rörligheten i en organisation. 

Personalomsättningen inom landstinget är låg när det gäller tillsvidareanställningar, 

den utgör cirka 2 procent. Detta är baserat på förhållande 

mellan antalet medarbetare som börjat sin anställning under 

2011 och genomsnittligt antal anställda under 2011. 

Annonsering 

År 

Antal 

annonser 

Antalet annonser och rekryteringar har ökat under de tre senaste åren. 

Det kan till stor del förklaras relativt stora pensionsavgångar. Differensen 

mellan antal annonser och antal rekryteringar beror på annonsering 

gällande semestervikariat då många anställningar sker baserat 

på en annons. 

20 

Antal 

rekryteringar 

2009 341 635 

2010 430 715 

2011 503 795

Arbetsområde och personalgrupp 

Arbetsidentifikation (AID) är ett kollektivavtal för en partsgemensam 

statistiköverenskommelse och används som indelningsgrund för anställda 

hos medlemmar i Sveriges Kommuner och Landsting och 

Pacta. 

AID är ett system för gruppering av arbetsuppgifter och är avsedd för 

att kunna analysera lönebildningen på central och lokal nivå samt att 

ge underlag för viss planering. 

Redovisningen i dokumentet Medarbetare sker enligt AID, vilket innebär 

redovisning per arbetsområde, personalgrupp och etikett (se 

definitioner). 

Antal tillsvidare- eller visstidsanställda medarbetare per arbetsområde och 

personalgrupper 

Tillsvidare- och visstidsanställda 

Arbetsområde Personalgrupp Alla Kvinnor Män 

Administration Administratör 203 191 12 

Handläggare 227 155 72 

Ledningsarbete 260 196 64 

Läkarsekreterare 469 469 

Kultur, turism och fritidsarbete Bibliotekarie m.fl. 13 13 

Köks- och städarbete Köks- och måltidsarbete 63 49 14 

Städ, tvätt m.fl. 190 177 13 

Rehabilitering och förebyggande 

arbete Arbetsterapeut 86 85 1 

Dietist 15 14 1 

Logoped 25 25 

Rehab o förebygg, övriga 59 49 10 

Sjukgymnast 158 134 24 

Skol- och barnomsorgsarbete Fritidspedagog m.fl. 16 16 

Socialt och kurativt arbete Kurativt arbete 116 107 9 

Socialt arbete 6 4 2 

Tandvård Tandhygienist 134 131 3 

Tandläkare 122 63 59 

Tandsköterska 219 219 

Tandvård, övriga 25 16 9 

Teknikarbete Hantverkare m.fl. 92 14 78 

Ingenjörer m.fl. 95 33 62 

Tekniker 92 7 85 

Vård och omsorgsarbete Laboratoriepersonal m.fl. 307 285 22 

Läkare 784 356 428 

Psykolog m.fl. 96 77 19 

Sjuksköt/barnmorska 2 153 1 938 215 

Undersköterska m.fl. 1 064 929 135 

Hela LiV 7 076 5 741 1 335 

21

Vid jämförelse med tidigare år visar resultatet för 2011 på en förändring 

för gruppen läkare där andelen ökat med 1 procent, motsvarande 

minskning har skett i personalgruppen undersköterskor m.fl. I övriga 

personalgrupper är andelen oförändrad i jämförelse med tidigare år 

Arbetsområden och personalgrupp 2011 – Fördelning i procent 

22

Antal tillsvidare- och visstidsanställda per personalgrupper 

åren 2009 - 2011 

Personalgrupp 2009 2010 2011 

Bilaga: Antal tillsvidare- eller visstidsanställda medarbetare 

per arbetsområde, personalgrupp och etikett finns 

sist i detta dokument 

23 

Förändring 

2009 2011 

Administratör 223 223 203 -20 

Arbetsterapeut 79 84 86 7 

Bibliotekarie m.fl. 15 15 13 -2 

Dietist 10 13 15 5 

Fritidspedagog m.fl. 15 15 16 1 

Handläggare 212 224 227 15 

Hantverkare m.fl. 87 80 92 5 

Ingenjörer m.fl. 91 90 95 4 

Kurativt arbete 126 125 116 -10 

Köks- och måltidsarbete 76 64 63 -13 

Laboratoriepersonal m.fl. 305 309 307 2 

Ledningsarbete 250 253 260 10 

Logoped 22 21 25 3 

Läkare 750 764 784 34 

Läkarsekreterare 451 469 469 18 

Psykolog m.fl. 89 93 96 7 

Rehab o förebygg, övriga 62 60 59 -3 

Sjukgymnast 160 155 158 -2 

Sjuksköt/barnmorska 2 115 2 144 2 153 38 

Socialt arbete 4 4 6 2 

Städ, tvätt m.fl. 193 195 190 -3 

Tandhygienist 130 130 134 4 

Tandläkare 131 128 122 -9 

Tandsköterska 231 225 219 -12 

Tandvård, övriga 23 24 25 2 

Tekniker 85 91 92 7 

Undersköterska m.fl. 1 134 1 098 1 064 -70

Tillsvidareanställda läkare åren 2009 – 2011 

Åldersfördelning för tillsvidareanställda läkare 

Åldersfördelning 

december 2011 Distriktsläkare Överläkare Specialistläkare ST- läkare 

25-29 år 0 0 0 24 

30-34 år 4 0 6 79 

35-39 år 10 9 39 55 

40-44 år 22 37 21 12 

45-49 år 13 57 9 11 

50-54 år 24 38 2 6 

55-59 år 25 57 1 2 

60-64 år 27 60 3 1 

65-69 år 9 7 0 0 

AT-läkare 

Samtliga AT-block är och har varit besatta under 2011 och antalet ansökningar 

har varit betydande. Antalet AT-block har successivt utökats 

under 2010 från 32 block och att för år 2011 ökas till 40 block på 

årsbasis. Blocken är fördelade på de tre sjukhusen enligt följande Arvika 

sjukhus 10, Torsby sjukhus 10 och Centralsjukhuset i Karlstad 

20. Sju av tio AT-läkare väljer att fortsätta sin yrkeskarriär inom 

Landstinget i Värmland. 

Inom Landstinget i Värmland arbetar för närvarande 80 AT-läkare. 

24

Antal läkare per specialitet 

2011 

Specialitet Överläkare 

25 

Specialist- 

läkare 

ST 

läkare 

Distrikts- 

läkare 

Akutsjukvård 1 0 0 0 

Allmänmedicin 1 1 47 134 

Anestesi- o intensivvård 22 7 11 0 

Barn o ungdoms medicin 17 4 11 0 

Barn o ungdoms neurologi m habilitering 2 0 0 0 

Barn o ungdoms psykiatri 7 0 4 0 

Bild o funktions medicin 24 0 10 0 

Endokrinologi o diabetologi 4 2 0 0 

Geriatrik 4 0 0 0 

Hematologi 3 0 0 0 

Hud o könssjukdomar 4 4 3 0 

Hörsel o balansrubbningar 2 0 0 0 

Infektionssjukdomar 8 4 4 0 

Internmedicin 11 13 20 0 

Kardiologi 6 2 1 0 

Kirurgi 19 7 23 0 

Klinisk bakteriologi o virologi 2 0 0 0 

Klinisk fysiologi 6 0 1 0 

Klinisk immunologi o transfusionsmedicin 1 0 0 0 

Klinisk patologi 5 0 1 0 

Klinisk kemi 2 0 1 0 

Kärlkirurgi 3 0 0 0 

Lungsjukdomar 4 0 0 0 

Medicinsk gastroenterologi o hepatologi 3 0 0 0 

Medicinska njursjukdomar 6 0 1 0 

Neonatologi 1 0 0 0 

Neurologi 3 3 6 0 

Obstetrik o gynekologi 14 9 7 0 

Onkologi 10 2 7 0 

Ortopedi 16 8 13 0 

Plastikkirurgi 1 0 0 

Psykiatri 18 7 6 0 

Rehabiliteringsmedicin 4 0 0 0 

Reumatologi 2 0 0 0 

Rättspsykiatri 1 0 0 0 

Smärtlindring 2 0 0 0 

Urologi 6 1 2 0 

Ögonsjukdomar 11 6 7 0 

Öron- näs o hal 10 1 4 0

Ledarskap 

Ledarförsörjning och ledarutveckling är ett prioriterat område i landstingets 

verksamhetsplan. Landstingets ledarstrategi beskriver det 

samlade konceptet för ett ledarskap i landstinget. Det består av riktlinjer, 

introduktion, ledarskapsutbildning, chefsstöd och uppföljning 

under chefsperioden. Ledarskapsutbildningar erbjuds inom LiVledarakademin 

som innehåller aktiviteter för blivande chefer såsom 

Skola för ledning, Grundutbildning för nya chefer samt fördjupningsutbildningar 

för erfarna chefer inom områdena Jämställdhet, Utvecklande 

ledarskap, Presentationsteknik och Avlastande samtal. 

Ledare 

I följande redovisning ingår endast chefer som har fullt ledningsansvar 

det vill säga har såväl verksamhets-, ekonomi- som personalansvar. 

Enligt det nya klassificeringssystemet (AID) indelas chefer i 

följande nivåer 

Kod Beskrivning Exempel 

A 

B 

C 

Antal chefer 

Chef direkt underställd alternativt ansvarar 

inför politisk nämnd/styrelse 

Har ett övergripande verksamhets-, 

ekonomi- och 

personalansvar 

Chef på mellanchefsnivå som har 

verksamhets-, ekonomi- och personalansvar 

över verksamhetsområde 

Inom landstinget finns cirka 330 medarbetare som har ett chefsuppdrag, 

varav 70 procent är kvinnor och 30 procent män. Landstinget 

har totalt 7 076 medarbetare och av dessa har 4,5 procent chefsuppdrag. 

De flesta chefer arbetar heltid. 

26 

Landstingsdirektör, 

Divisionschef 

Verksamhetschef 

eller motsvarande 

1:a linjens chef som har verksamhets-, 

ekonomi- och personalansvar och ett 

övergripande ansvar inom ansvarsområdet 

Avdelningschef 

Chefsnivå Benämning/nivå Alla Kvinnor Män 

A Landstingsdirektör/divisionschef 14 6 8 

B Mellanchef/Verksamhetschef 67 40 27 

C 1:a linje chef/Avdelningschef 253 187 66

Andel chefer i procent per nivå och kön inom de olika 

ansvarsnivåerna 

Ålder 

Medelåldern för chefer inom landstinget är 52 år. 50 procent av cheferna 

återfinns i åldersgruppen 50−59 år. 

Medelålder i de olika ansvarsnivåerna 

Medelålder Alla Kvinnor Män 

A/Landstingsdirektör./Divisionschef 52,7 54,3 51,5 

B/Mellanchef/Verksamhetschef 54,8 54,2 55,7 

C/1:a linjen chef/Avdelningschef 51,6 51,2 52,8 

27

Åldersfördelning i de olika ansvarsnivåerna 

A/Landstingsdirektör/ B/Mellanchef/ C/1:a linjen chef/ 

Åldersgrupp Divisionschef 

Verksamhetschef Avdelningschef 

25-29 år 2 

30-34 år 6 

35-39 år 12 

40-44 år 1 3 26 

45-49 år 4 9 45 

50-54 år 2 21 67 

55-59 år 6 18 50 

60-65 år 1 16 45 

Åldersfördelning för kvinnor och män med ett chefsuppdrag 2011 

28


Landstingsfastigheter 

Landstingets kansli 

Landstingsservice 

Folktandvården 

Chefer per division 

Andelen chefer i förhållandet till antalet medarbetare per division. 

IT 

Hälsa, Habilitering, Rehab 

Allmänmedicin 

Psykiatri 

Totaler 

Diagnostik 

Länsspecialiteter 

Landstingshälsan 

Sjukhuset i Arvika 

Sjukhuset i Torsby 

Medicin 

Opererande specialiteter 

13,4% 

8,4% 

8,2% 

7,7% 

6,0% 

5,6% 

5,5% 

5,1% 

5,0% 

4,7% 

4,7% 

4,5% 

4,3% 

3,8% 

3,3% 

2,9% 

2,7% 

0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 

29

Ålder 

Åldersstruktur hos medarbetarna 

Medelåldern för landstingets medarbetare är 48 år. För tio år sedan 

var medelåldern 47 år. 

När det gäller medelåldern för kvinnor respektive män så skiljer den 

sig ytterst lite. Medelåldern för kvinnor är 48 år och för män är den 

47 år. Däremot finns en skillnad i medelålder när det gäller anställningsform. 

Tillsvidareanställdas medelålder är 49 år medan de visstidsanställdas 

medelålder är 36 år. Under 2011 var fler än 1 300 medarbetare 

60 år eller äldre, vilket är 19 procent av landstingets medarbetare. 

Vid jämförelse med föregående år så har andelen medarbetare 

som är 60 år eller äldre ökat med tre procent. 

Åldersfördelningen för tillsvidare- och visstidsanställda 

åren 2001 och 2011 

Diagrammet visar på en gradvis förskjutning av åldersstrukturen de 

senaste tio åren. Detta kan antas bero på en relativt låg personalomsättning 

inom landstinget och att medarbetare väljer att arbeta längre. 

Flest medarbetare finns inom åldersgruppen 50-59 år de utgör cirka 

33 procent av medarbetarna inom landstinget. 

30

Åldersfördelning för kvinnor och män med tillsvidareanställning eller visstidsanställning 

Tillsvidareanställda Alla Kvinnor Män 

20-29 år 238 197 41 

30-39 år 1 072 849 223 

40-49 år 1 610 1 293 317 

50-59 år 2 258 1 890 368 

60 år och äldre 1 341 1 095 246 

Visstidsanställda 

20-29 år 207 156 51 

30-39 år 175 130 45 

40-49 år 93 71 22 

50-59 år 48 39 9 

60 år och äldre 36 22 14 

Antal medarbetare per åldersgrupp åren 2009 - 2011 

31

Medelålder per arbetsområde och personalgrupp 

I nedanstående tabell visas medelålder per arbetsområde, personalgrupp 

och kön för tillsvidare- och visstidsanställda medarbetare. 

Medelålder Alla Kvinnor Män 

Arbetsområde: Vård och omsorgsarbete 

Laboratoriepersonal m.fl. 49 49 46 

Läkare 44 43 46 


Sjuksköt/barnmorska 45 45 43 

Undersköterska m.fl. 52 52 49 

Arbetsområde: Rehabilitering och förebyggande arbete 

Arbetsterapeut 42 42 38 


Logoped 40 40 0 



Arbetsområde: Tandvård 

Tandhygienist 47 47 33 


Tandsköterska 53 53 0 


Arbetsområde: Köks- och städarbete 

Köks- och måltidsarbete 43 45 37 


Arbetsområde: Teknikarbete 

Hantverkare m.fl. 49 46 50 



Arbetsområde: Administration 

Administratör 52 52 48 



Läkarsekreterare 50 50 0 

Arbetsområde: Kultur, turism och fritidsarbete 

Bibliotekarie m.fl. 49 49 0 

Arbetsområde: Skol- och barnomsorgsarbete 

Fritidspedagog m.fl. 52 52 0 

Arbetsområde: Socialt och kurativt arbete 

Kurativt arbete 49 49 52 


32

Division 

I nedanstående tabell visas åldersfördelningen i tioårsintervaller samt 

medelålder inom respektive division. 

Åldersfördelning och medelålder för tillsvidare och visstidsanställda 

per division 2011 

29 år och 

yngre 30 - 39 år 40 - 49 år 50 - 59 år 

33 

60 år och 

äldre Medelålder 

Medicin 117 271 270 287 110 44 

Psykiatri 37 115 168 194 152 48 

Opererande specialiteter 58 171 240 260 122 46 

Diagnostik 31 71 145 203 123 49 

Hälsa, Habilitering, Rehab 36 65 93 88 46 45 

Länsspecialiteter 24 123 145 233 165 49 

Allmänmedicin 19 105 179 262 201 50 

Sjukhuset i Torsby 31 77 86 113 60 46 

Sjukhuset i Arvika 30 62 82 131 61 47 

Hälso- o sjukvårdsgemensamt 2 7 19 33 21 51 

IT 8 23 22 23 14 45 

Landstingsservice 30 57 86 139 80 48 

Landstingsfastigheter 1 6 20 34 22 52 

Folktandvården 18 75 93 218 126 50 

Landstingshälsan 12 5 52 

Landstingsgemensamt 1 2 3 2 52 

Landstingets kansli 4 21 53 79 69 52

Pensionsavgångar 

I kapitlet pensionsavgångar beräknas 65 års ålder som utgångspunkt 

för att uppskatta kommande pensionsavgångar. Enbart tillsvidareanställda 

medarbetare ingår i kapitlet pensionsavgångar. 

Av de 6 519 medarbetare som vid årsskiftet 2011/2012 var tillsvidareanställda 

i landstinget kommer cirka 34 procent att bli 65 år under 

de kommande tio åren. 

De riktigt stora pensionsavgångarna kommer att ske från och med år 

2013 och framåt. Vid en beräkning av antalet medarbetare som blir 

65 år är genomsnittet cirka 220 personer per år de kommande tio 

åren. 

Under 2010 beviljades 105 medarbetare särskild avtalspension. Flertalet 

av dessa avtalspensioner trädde i kraft under 2011 men kostnaden 

belastade år 2010. 

Medarbetare som uppnår pensionsålder 65 år per år 2012-2021 

34

Pensionsavgångar 2011 

Ålderspension Personer 

Pension hel 131 

Pension del 16 

Från delpension till helpension 15 

Särskild avtalspension 

Pension hel 82 

Pension del 12 

Andelen medarbetare som inom fem år uppnår 

åldern 65 år 

Av landstingets medarbetare uppnår 15 procent åldern 65 år under 

åren 2012-2016. Detta motsvarar ca 1 000 medarbetare. 

Andelen medarbetare som uppnår åldern 65 år under 

perioden 2012– 2016 

Division 

35 

Andel i procent åren 

2012 - 2016 

Medicin 7% 

Psykiatri 18% 

Opererande specialiteter 12% 

Diagnostik 16% 

Hälsa, Habilitering, Rehab 11% 

Länsspecialiteter 19% 

Allmänmedicin 20% 

Sjukhuset i Torsby 13% 

Sjukhuset i Arvika 15% 

Folktandvården 16% 

Hälso- o sjukvårdsgemensamt 19% 

IT 14% 

Landstingsservice 17% 

Landstingsfastigheter 13% 

Landstingshälsan 23% 

Landstingets kansli 23% 

Landstingsgemensamt 0%

Pension vid 65 år per personalgrupp 

De kommande åren beräknas stora pensionsavgångar ske inom 

många personalgrupper, bland annat för psykologer, sjuksköterskor, 

undersköterskor, tandsköterskor, städpersonal samt handläggare och 

administratörer. 

Antal medarbetare per arbetsområde och personalgrupp som uppnår 65 år 

åren 2012 – 2016 

Arbetsområde - Personalgrupp Alla Kvinnor Män 

Administration 





Kultur, turism och fritidsarbete 


Köks- och städarbete 



Rehabilitering och förebyggande arbete 


Dietist 1 1 0 

Logoped 2 2 0 

Rehab o förebyggande övrigt 16 12 4 


Skol- och barnomsorgsarbete 


Socialt och kurativt arbete 



Tandvård 





Teknikarbete 




Vård och omsorgsarbete 


Läkare 85 25 60 


Sjuksköt/barnmorska 244 227 17 


36

Andelen medarbetare per personalgrupp som uppnår 65 år 

inom 5 år och 10 år. 

Inom 5 år Inom 10 år 

Tillsvidare anställda Perioden 2011 - 2016 Period 2011 - 2021 

Administratör 24% 42% 

Handläggare 19% 40% 

Ledningsarbete 15% 34% 

Läkarsekreterare 17% 39% 

Bibliotekarie m.fl. 15% 23% 

Köks- och måltidsbiträde 5% 14% 

Städ, tvätt m.fl. 20% 44% 

Arbetsterapeut 12% 23% 

Dietist 9% 18% 

Logoped 10% 24% 

Sjukgymnast 5% 18% 

Rehab o förebygg, övriga 28% 47% 

Fritidspedagog m.fl. 31% 46% 

Kurativt arbete 15% 34% 

Socialt arbete 20% 40% 

Tandhygienist 10% 28% 

Tandläkare 12% 42% 

Tandsköterska 22% 52% 

Tandvård, övriga 14% 18% 

Hantverkare m.fl. 16% 38% 

Ingenjörer m.fl. 16% 36% 

Tekniker 12% 30% 

Lab personal m.fl. 15% 37% 

Läkare 13% 26% 

Psykolog m.fl. 17% 32% 

Sjuksköterskor/barnmorskor 12% 28% 

Undersköterska m.fl. 20% 45% 

37

Arbetstid 

Hel- och deltidsanställningar 

Landstinget har under många år medvetet arbetat för att medarbetare 

med tillsvidareanställning ska ha heltid som grundanställning, vilket 

är fastställt i landstingets personalpolitiska plattform. Andelen tillsvidareanställda 

medarbetare med heltid är 86 procent år 2011, vilket är 

en ökning med två procent i jämförelse med föregående år. Under en 

femårsperiod har andelen heltidsanställda medarbetare ökat med 4 

procent. 

Andel tillsvidareanställda med hel- och deltidsanställningar 

år 2007 – 2011 

År Heltid Deltid 

2007 82 % 18 % 

2008 83 % 17 % 

2009 83 % 17 % 

2010 84 % 16 % 

2011 86 % 14 % 

Andel tillsvidareanställda kvinnor och män med 

hel- och deltidsanställning 

38

Nedan visas fördelningen av hel- och deltidsanställningar fördelat 

på kvinnor respektive män. 

Antal tillsvidareanställda med hel- eller deltidsanställning per division 

Division Alla Kvinnor Män 

Heltid 

Medicin 838 654 184 

Psykiatri 550 408 142 

Opererande specialiteter 723 590 133 

Diagnostik 505 427 78 

Hälsa, Habilitering, Rehab 249 208 41 

Länsspecialiteter 558 493 65 

Allmänmedicin 519 434 85 

Sjukhuset i Torsby 236 208 28 

Sjukhuset i Arvika 272 241 31 

Hälso- o sjukvårdsgemensamt 74 58 16 

IT 79 28 51 

Landstingsservice 297 210 87 

Landstingsfastigheter 80 12 68 

Folktandvården 419 352 67 


Landstingsgemensamt 5 1 4 

Landstingets kansli 201 152 49 

Deltid 

Medicin 96 89 7 










IT 2 1 1 





Landstingsgemensamt 


39


Hälsa, Habilitering, Rehab 

Opererande specialiteter 

Landstingsgemensamt 

Landstingshälsan 

Landstingsfastigheter 

Sjukhuset i Torsby 

Sjukhuset i Arvika 

Folktandvården 

Allmänmedicin 

Länsspecialiteter 

IT 

Landstingets kansli 

Landstingsservice 

Andelen hel- och deltidsanställda inom Hälso- och sjukvårdens 

divisioner 2011 

Diagnostik 

Psykiatri 

Medicin 

200 400 600 800 1 000 

Andelen hel- och deltidsanställda inom Verksamhets- och ledningsstöd 2011 

Andelen hel- och deltidsanställda inom Verksamhets- och ledningsstöd 

2010 Nytt diagram finns 

50 100 150 200 250 300 350 

40 

Heltid 

Deltid 

Deltid 

Heltid

Antal tillsvidareanställda med heltidsanställning 

per arbetsområde och personalgrupp 2011 

Heltid Alla Kvinnor Män 













Dietist 8 8 0 









Tandvård 





Teknikarbete 






Läkare 602 264 338 


Sjuksköterska/barnmorska 1 715 1 529 187 


41

Antal tillsvidareanställda med deltidsanställning 

per arbetsområde och personalgrupp 2011 

Deltid Alla Kvinnor Män 













Dietist 2 2 0 

Logoped 1 1 0 








Tandvård 





Teknikarbete 






Läkare 54 30 24 


Sjuksköterska/barnmorska 266 259 7 


42

Sysselsättningsgrad 

Beräkningen av genomsnittlig sysselsättningsgrad erhålls genom att 

alla tillsvidareanställdas sysselsättningsgrad divideras med antalet anställda 

vid mättillfället. I beräkningsunderlaget ingår inte de som ansökt 

om nedsättning av sin grundtjänst, detta innebär att den faktiska 

sysselsättningsgraden är något lägre än den som redovisas här. 

Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda 

medarbetare är 96,2, procent för år 2011. För kvinnor är den 95,1 

procent och för män 97,7 procent. 

Under de senaste tio åren har den genomsnittliga sysselsättningsgraden 

ökat med nästan fem procent. 

Genomsnittlig sysselsättningsgrad i procent för tillsvidareanställda 

medarbetare 

År Sysselsättningsgrad 

1974 76,5 % 

1980 73,0 % 

1990 79,8 % 

2001 91,7 % 

2007 94,7 % 

2008 95,2 % 

2009 94,6 % 

2010 95,7 % 

2011 96,2 % 

I nedanstående tabell visas antal tillsvidareanställda med hel- och deltidsanställning 

samt sysselsättningsgraden för deltidsanställda. Medarbetare 

med en deltidsanställning inom landstinget har en genomsnittligsysselsättningsgrad 

på 70 procent. 

Antal tillsvidareanställda hel- och deltid per sysselsättningsgrad 

Heltid 

43 

Alla Kvinnor Män 

100 % 5 626 4 490 1 136 

Deltid 

75 % - 99 % 583 559 24 

50 % - 74 % 313 274 39 

Mindre än 50 % 42 36 6

Närvarotid och frånvarotid och årsarbetare 

Närvarotid och frånvarotid 

I personalsystemen utvärderas registrerad närvarotid och frånvarotid, 

det vill säga all den tid som regleras av aktuellt schema eller den tid 

som rapporterats via landstigets flextidsystem (PAW). Detta gäller 

samtliga närvaro- och frånvaroorsaker. 

Fördelning mellan närvarotid och frånvarotid 2011 

Närvarotid 

74 % 

Frånvarotid 

26% 

Vid jämförelse med de tre senaste åren är förhållandet mellan 

andelen närvarotid och frånvarotid oförändrad. 

44

Fördelning av andelen timmar per närvaro- och frånvaroorsak 2011 

Antalet timavlönade har ökat med en procent jämfört med 

föregående år. 

45

Timmar för närvarotid och frånvarotid 

I nedanstående tabell redovisas registrerad närvarotid i timmar för 

tillsvidareanställda, visstidsanställda och timavlönade samt registrerad 

tid för övertid och fyllnadstid samt arbetad tid för jour och beredskap. 

Närvaro i timmar 2009 2010 2011 

Tillsvidare- och visstidsanställda 9 720 029 9 699 830 9 709 225 

Timavlönade 445 441 485 455 534 969 

Arbete under jour/ber läkare 138 737 137 308 136 003 

Arbete under jour/ber övriga 15 184 15 220 16 786 

Fyllnadstid 44 738 49 478 49 105 

Kökortning 9 358 16 142 10 206 

Övertid 67 624 75 244 96 279 

Hela LiV 10 441 112 10 478 232 10 552 573 

I nedanstående tabell redovisas registrerad frånvarotid i timmar fördelat per 

frånvaroorsak 

Frånvaro i Timmar 2009 2010 2011 

Semester 1 374 238 1 387 840 1 381 030 

Föräldraledigheter 569 471 601 581 638 724 

Sjukfrånvaro/Tidsb.sjukersättning 574 080 541 641 580 603 

Övriga ledigheter med lön 

-därav kompetensutveckling och 

406 412 467 548 440 153 

studier med lön 

171 157 229 356 238 936 

Övriga ledigheter utan lön 694 046 705 977 656 356 

Hela LiV 3 618 247 3 704 587 3 696 866 

46

2011 

2010 

2009 

Årsarbetare 

Ett nyckeltal som ofta används för att beskriva ett företags eller organisations 

produktion eller personalresurs är antal årsarbetare. Nyckeltalet 

årsarbetare erhålls genom att beräkna summan av timmar för 

närvarotid På motsvarade sätt kan timmar för frånvarotid användas 

för att beskriva årsarbete för icke arbetad tid. 

Antalet årsarbetare kan beräknas med två olika mått. Val av mått beror 

på vad antalet årsarbetare avser att mäta. Nedan följer en beskrivning 

av två olika mått som kan användas vid beräkning av antal årsarbeten. 

Summan av all registrerad närvarotid (arbetad tid, fyllnads- 

och övertid samt arbetad tid under jour och beredskap) per 

år dividerat med måttet 1 760 (146,66 tim/mån). Måttet 

1760 används för att mäta den arbetade tiden, t ex i samband 

med produktionsuppföljningar såsom Nysam- och i landstingets 

tertialuppföljningar. 

Summan av all registrerad närvarotid samt avlönad frånvarotid 

(exempelvis semester) per år dividerat med måttet 

1 980 (165 tim/mån). 

I Medarbetare 2011 används endast måttet 1 760 vid beräkning av antalet 

årsarbetare. 

Årsarbetare för närvaro- och frånvaro 

Andelen årsarbetare ökade under 2011 jämfört med föregående år 

med cirka 40 årsarbetare. Arbetade timmar för timavlönade och timmar 

för övertid står för största delen av ökningen 

Årsarbeten 5 996 



5 800 5 900 6 000 

47

I nedanstående tabell redovisas registrerad närvarotid i timmar omvandlat 

i antal årsarbetare för tillsvidare- och visstidsanställda samt 

timavlönade. Registrerade timmar för övertid och fyllnadstid samt arbetad 

tid för jour och beredskap ingår i tabellen 

Närvaro beräknat i årsarbeten 2009 2010 2011 

Tillsvidare- och visstidsanställda 5 523 5 511 5 517 

Timavlönade 253 276 304 

Arbete under jour/ber läkare 79 78 77 

Arbete under jour/ber övriga 9 9 10 

Fyllnadstid 25 28 28 

Kökortning 64 9 6 

Övertid 38 43 55 

Hela LiV 5 932 5 954 5 996 

Andel årsarbetare per division de tre senaste åren 

(beräknat på antalet arbetade timmar) 

Närvarotid beräknat i årsarbeten 

Division 2009 2010 2011 

Medicin 844 865 898 





Länsspecialitet 568 567 572 






IT 73 74 79 






Hela LiV 5 932 5 954 5 996 

48

I nedanstående tabell redovisas registrerad frånvarotid i timmar 

omvandlat till årsarbetare fördelat per frånvaroorsak. 

Frånvaro beräknat årsarbeten 

2009 2010 2011 

Semester 781 789 785 

Föräldraledigheter 

Sjukfrånvaro/Tidsbegränsad 

324 342 363 

sjukersättning 326 308 330 

Övriga ledigheter med lön 

231 266 250 

--därav kompetensutveckling och studier med lön 

97 130 136 

Övriga ledigheter utan lön 394 401 373 

Hela LiV 2 056 2 105 2 100 

Andel årsarbetare per division de tre senaste åren 

(beräknat på antalet frånvarotimmar) 

Frånvarotid beräknat i årsarbeten 

Division 2009 2010 2011 

Medicin 305 324 329 











IT 18 17 22 






Hela LiV 2 056 2 105 2 100 

49

Antal årsarbeten per personalgrupp åren 2009 – 2011 

Personalgrupp 2009 2010 2011 














Läkare 626 650 647 





Sjuksköt/barnmorskor 1 680 1 696 1 660 








Undersköterska m.fl. 1 014 978 841 

50

Arbetsmiljö och hälsa 

Insatser inom området Arbetsmiljö och hälsa är inriktade mot aktiviteter 

som bidrar till att uppfylla det övergripande målet i Landstingsplanen 

om ansvarstagande och arbetsglädje. 

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet kommer att kontinuerligt förflyttas mot 

att i allt högre grad inriktas mot hälsofrämjande insatser i ett salutogent 

perspektiv, med ett fortsatt säkrat systematiskt arbetsmiljöarbete, 

illustrerat i bilden nedan. 

Aktiviteter enligt den Personalpolitiska plattformen (PPP) åren 2009- 

2012 är bland annat att utveckla hälsofrämjande arbetsplatser och att 

genomföra medarbetarenkät. 

Viktiga händelser inom Arbetsmiljö och hälsa har varit starten av tolv 

projekt med hälsofrämjande arbetsplatser som berör sex divisioner 

och 1400 medarbetare, en ny medarbetarenkät till samtliga medarbetare, 

pilotgenomförande av en medarbetarutbildning och ett nytt samverkansavtal. 

Medarbetarenkät 

Medarbetarenkätens resultat ger en bild av hur medarbetarnas upplevelser 

av arbetsmiljö, delaktighet och ansvarstagande utvecklas i förhållande 

till landstingets vision om att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. 

Medarbetarenkät 2011 genomfördes med i stort sett 

samma upplägg som 2009, även detta år med försäkringsbolaget AFA 

som enkätleverantör av AHA-enkäten. Upplägget möjliggör jämförelser 

med 2009 års resultat. 

Målet att landstinget uppnår resultat i medarbetarenkäten som överstiger 

referensvärdena för de fyra nyckelfaktorerna är uppnått. De fyra 

nyckelfaktorerna är ledarskap, organisationsklimat, engagemang och 

allmänt hälsotillstånd. 

Resultaten tyder på fortsatt ökad andel medarbetare med livsstilsrisker 

pga. för lite motion, övervikt, stressrelaterade faktorer och sjuknärvaro. 

Andel med upplevelser av spänt arbete ökar också från 32,9 

till 35,7 %. Riskbruksbeteende vad gäller alkohol ligger på oförändrad 

nivå även om det understiger referensvärdet. 

51

Glädjande resultat är det ökande intresset för kompetensökning och 

kunskapsspridning som är en sådan viktig framgångsfaktor i den kunskapsorganisation 

som landstinget utgör. 

Genomgående finns klara könsskillnader i upplevelserna av arbetsmiljö 

och hälsa. 

Hälsofrämjande arbetsplatser 

Ett delmål i inriktningen mot hälsofrämjande arbetsplatser är medlemskap 

i det nationella nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer 

(HFS). En viktig del i samarbetsprojektet mellan personalstaben 

och Landstingshälsan med hälsofrämjande arbetsplatser 

är etablerandet av de tolv projekt som startade under året. Inom projektet 

med planerad, strukturerad fysisk aktivitet på arbetstid som genomförs 

inom division HHR har Arbets- och miljömedicin i Örebro 

anlitats som extern samarbetspartner. 

Projekten är en del i de underlag som krävs för ansökan om medlemskapet. 

Enligt preliminärt besked förväntas inskickad ansökan om 

medlemskap antas vid möte i början av 2012. Landstinget skulle 

därmed erhålla medlemskap from 2012. 

De utsedda hälsoinspiratörerna, under 2011 totalt 29 personer, genomför 

i samverkan med respektive chef arbetsplatsanknutna hälsofrämjande 

aktiviteter av olika slag som t ex hälsofrukost, morgongympa, 

lunchpromenader, afterwork, biobesök mm. Hälsoinspiratörerna 

märker också en ökad medvetenhet om det hälsofrämjande perspektivet 

bland medarbetare i allmänhet. Chefer och hälsoinspiratörer 

erbjuds som stöd ett antal nätverksträffar under året för kompetensutveckling 

och erfarenhetsutbyte. Via Landstingshälsan genomförs 

större föreläsningar inom angelägna områden som stresshantering, 

avspänning, kost mm. 

Baslinjemätningar i ett utvärderingsperspektiv genomfördes med enkäten 

KASAM 13 under våren, uppföljning planeras ske under senare 

delen av 2012. 

Vissa delar av resultaten i medarbetarenkät 2011 kommer också att 

användas i utvärderingssyfte av det hälsofrämjande perspektivet. 

En utbildning med syfte att stödja utvecklingen mot morgondagens 

medarbetarskap, som är en viktig del i det hälsofrämjande perspektivet 

genomfördes som pilot hösten 2011. Detta blir ett ordinarie inslag 

i landstingets utbud av utbildningar från och med 2012. 

52

Arbetsskador och tillbud 

På uppdrag av centrala skyddskommittén startades en utredning med 

syfte att fördjupa kunskapen om inrapporterade arbetsskador och tillbud 

och även föreslå åtgärder för att förebygga och förhindra dem. 

Under namnet Engelbrektsutredningen bildadades en partssammansatt 

arbetsgrupp tillsammans med företagsläkaren. Landstingssamrådet 

tog del av delrapport under hösten, slutrapport kommer att läggas 

fram under våren 2012. 

Engelbrektutredningen fokuserar på stick- och skärskador, halka/fall 

och snubbelskador samt Våld och hot om våld eftersom de utgör 60 

% av samtliga rapporterade arbetsskador. Halkskador är näst efter 

stickskador den vanligaste rapporterade skadan, den orsakar även 

flest sjukfrånvarodagar. 

Antal rapporterade arbetsskador sjönk till 283 efter en ökning mellan 

åren 2009-2010. I förhållande till antal medarbetare har division psykiatri 

flest rapporterade arbetsskador, därnäst kommer division medicin. 

Inga skillnader föreligger ur ett könsperspektiv. 

Sett över perioden 2006-2011 har halka/fall/snubbelskador och våld 

och hot nära nog fördubblats. Stick- och skär skador ligger oförändrat 

mellan 2010-2011, samtidigt föreligger ett mörkertal då många stickskador 

felaktigt rapporteras som tillbud eller eventuellt inte rapporteras 

över huvud taget. En tidigare utredning har föreslagit åtgärder för 

att landstinget ska kunna leva upp till EU-direktivet 2010/32 om förebyggande 

av stick- och skärskador inom hälso- och sjukvården. 

Antalet rapporterade tillbud har sedan tre år tillbaka överstigit antal 

rapporterade arbetsskador något, dock ligger förhållandet på ungefär 

1:1 gentemot 5:1 som är eftersträvansvärt. Stickskador är vanligast 

bland tillbudsrapporteringarna trots att de alltid bör rapporteras som 

arbetsskada. 

53

Rapporterade orsaker till arbetsskada fördelat på kön 


Stick och skärskador 88 75 13 

Halka/Fall 75 59 16 

Våld/Hot 48 38 10 

Belastningsskada 29 20 9 

Färdolyckor 37 27 10 

Rapporterade arbetsskador och tillbud åren 2009 - 2011 

54

Division 

Friskvård 

Varje medarbetare i landstinget har 1000 kronor att använda till motion 

och annan friskvård. Pengarna är personliga och kan således inte 

delas upp så att man avstår en del till t ex avdelningsgemensamma 

aktiviteter. Friskvårdaktiviteten ska alltid ske utanför ordinarie arbetstid. 

Inom landstinget finns lokaler som ger möjlighet till träning 

för medarbetarna. Under 2011 har drygt 2600 medarbetare fått ersättning 

för friskvårdsaktiviteter till en summa motsvarande ca 2,4 miljoner 

kronor. Detta är en minskning jämfört med 2011. Detta kan 

delvis förklaras av att division HHR under 2011 genomförde projektet 

fysisk aktivitet på arbetstid, inom ramen för hälsfrämjande projekt. 

Det innebar att friskvårdsersättningen var utbytt till en timmes 

fysisk aktivitet under arbetstid per vecka. Projektet utvärderas under 

våren 2012. Information om vilka regler som gäller för friskvårdsaktivitet 

finns på landstingets intranät. 

Utbetald ersättning för friskvårdsaktivitet samt andelen medarbetare per division 

som nyttjade denna friskvårdsersättning 

*Torsby Sjukhuset har ett särskilt avtal och därmed en annan konstruktion 

och division HHR har genomfört ett hälsofrämjande projekt därav den låga 

ersättningen på individnivå. 

55 

Utbetalt 

Kronor 

Andelen anställda 

som 

erhållit 

friskvårds- 

ersättningen 

Medicin 343 553 37 % 

Psykiatri 197 416 35 % 

Opererande specialiteter 286 848 39 % 

Diagnostik 231 248 49 % 

Hälsa, Habilitering, Rehab* 20 033 10 % 

Länsspecialiteter 240 508 40 % 

Allmänmedicin 235 951 36 % 

Sjukhuset i Torsby* 44 348 30 % 

Sjukhuset i Arvika 124 439 39 % 

Hälso- o sjukvårdsgemensamt 29 314 45 % 

IT 32 449 46 % 

Landstingsservice 86 445 28 % 

Landstingsfastigheter 20 592 33 % 

Folktandvården 201 854 45 % 

Landstingshälsan 10 354 57 % 

Landstingsgemensamt 1 500 63 % 

Landstingets kansli 114 510 62 %

Sjukfrånvaro 

Enligt lagen om kommunal redovisning är samtliga arbetsgivare 

skyldiga att redovisa uppgifter om sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron som 

ska redovisas beräknas utifrån registrerade sjukfrånvarotimmar i förhållande 

till ordinarie arbetstid. För beräkning av sjukfrånvaro används 

den modell som Sveriges Kommuner och Landsting anvisat. 

Modellen utgår från lagstiftning om hur sjukfrånvaro ska redovisas i 

årsrapporter. 

I den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro ingår dessutom 

frånvaro för anställda som har tidsbegränsad sjukersättning, aktivitetsersättning 

eller rehabiliteringsersättning från Försäkringskassan. 

I den obligatoriska redovisningen ingår det 7 nyckeltal. 

Nyckeltal enligt obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro 

Sjukfrånvaro enligt modell för obligatorisk 

redovisning 

Sjukfrånvaro inom landstinget de tre senaste åren 

Enligt landstingsplanen är det långsiktiga målet att reducera den totala 

sjukfrånvaron till 5 procent inom landstinget. Målet om 5 procent 

sjukfrånvaro uppnåddes redan 2009 och sjukfrånvaron i landstinget 

2011 är 4,4 procent. Under åren 2008-2010 har sjukfrånvaron minskat 

men sjukfrånvaron för 2011 visar på en marginell ökning. Det 

gäller framförallt den längre sjukfrånvaroperioden. 

56 

2011 2010 2009 

Total sjukfrånvarotid 4,40 % 4,10 % 4,40 % 

Kvinnor 4,80 % 4,50 % 4,80 % 

Män 2,80 % 2,60 % 2,80 % 

Ålder 29 år eller yngre 3,00 % 2,70 % 2,70 % 

Ålder 30-49 år 4,00 % 3,90 % 3,90 % 

Ålder 50 år eller äldre 4,90 % 4,60 % 4,90 % 

Sjukperiod 60 dagar eller mer 35,30 % 34,70 % 43,90 %

Sjukfrånvaro i procent enligt modell för obligatorisk sjukfrånvaro 

redovisning åren 2009-2011. 

Sjukfrånvaron redovisad för olika sjukperioder åren 2009-2011 

57

Sjukfrånvaro i procent per division inom Hälso- och sjukvården 

2010-2011 

Sjukfrånvaro i procent för staberna inom verksamhets- och ledningsstöd 

2010-2011 

58

Sjukfrånvaro i procent per åldersgrupper och kön 

Åldersgrupper 

Sjukfrånvaro i procent per personalgrupp och kön 

59 

Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro 


19 år eller yngre 0,70 % 0,9 % 0 % 

20-29 år 3 % 3,40 % 1,80 % 

30-39 år 3,80 % 4,20 % 2,30 % 

40-49 år 4,20 % 4,60 % 2,70 % 

50-59 år 4,70 % 5 % 2,80 % 

60 år och äldre 5,40 % 5,80 % 3,70 % 

Personalgrupp 

Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro 


Administratör 3% 3% 1% 

Arbetsterapeut 4% 4% 0% 

Bibliotekarie m.fl. 8% 8% 0% 

Dietist 5% 5% 0% 

Fritidspedagog m.fl. 3% 3% 0% 

Handläggare 2% 3% 2% 

Hantverkare m.fl. 5% 6% 5% 

Ingenjörer m.fl. 3% 5% 2% 

Kurativt arbete 4% 4% 1% 

Köks- och måltidsarbete 5% 6% 3% 

Laboratoriepersonal m.fl. 6% 6% 3% 

Ledningsarbete 2% 2% 2% 

Logoped 2% 2% 0% 

Läkare 3% 4% 2% 

Läkarsekreterare 5% 5% 0% 

Psykolog m.fl. 5% 6% 1% 

Rehab o förebygg, övriga 5% 6% 1% 

Sjukgymnast 4% 4% 2% 

Sjuksköterska/barnmorska 5% 5% 3% 

Socialt arbete 6% 7% 1% 

Städ, tvätt m.fl. 9% 9% 5% 

Tandhygienist 4% 4% 2% 

Tandläkare 3% 4% 2% 

Tandsköterska 4% 4% 0% 

Tandvård, övriga 6% 5% 9% 

Tekniker 3% 4% 3% 

Undersköterska m.fl. 6% 6% 4%

Sjukfrånvaro i dagar 

Antalet anställda varierar över året, uppgifterna i nedanstående tabell 

visar ett snittvärde för antalet anställda för respektive år. Vid beräkning 

av sjukfrånvarodagar har ingen hänsyn tagits till om sjukfrånvaron 

omfattar hel- eller halvdag. Således ingår all registrerad sjukfrånvaro 

utan beaktande till omfattning, dvs. oavsett hur många timmar 

man varit sjukfrånvarande så räknas det som en dag. 

Sjukfrånvaro i kalenderdagar 

Genomsnittligt antal an- 

2009 2010 2011 

ställda 

Genomsnittligt antal sjuk- 

7 203 7 139 7 109 

frånvarodagar 15,9 14,5 17,1 

Rehabilitering 

Landstinget har sedan 2009 en överenskommelse med Försäkringskassan 

om samarbete i sjukförsäkringsärenden. Syftet med överenskommelsen 

är att säkerställa, tydliggöra och effektivisera samarbetet 

och informationen mellan landstinget och Försäkringskassan. Målet 

med överenskommelsen är att skapa effektiva och korta handläggningstider 

för att förkorta sjukperioderna och minska den totala sjukfrånvaron. 

Enligt landstingets riktlinjer ska en rehabiliteringsplan för återgång i 

arbetet göras vid längre sjukfrånvaro samt vid upprepad korttidsfrånvaro 

(fler än 5 tillfällen under en 12 månadsperiod). 

Under 2011 märks en ökning av den psykiska ohälsan. De längre 

sjukskrivningsperioderna har ökat, det gäller framförallt dag 15 – 

180. 

Rehabiliteringsarbetet finns beskrivet i en detaljerad processkarta enligt 

nedan. Kartan finns på landstingets intranät och visar på ett tydligt 

sätt vad som sker inom varje steg och vilket styrande dokumentation 

som finns kopplad till respektive steg. 

60

Löner 

Lönepolitiken är en viktig del av landstingets samlade personalpolitik. 

Lönepolitiken ska bidra till en ständig utveckling och förbättring av 

verksamheten samt vara ett medel för att nå verksamhetsmålen. 

Lanstingets lönepolitik och lönebildning ska bidra till att Landstinget 

kan rekrytera och behålla rätt kompetens. 

Löneöversyn för 2011 pågick under hela året. Det fanns giltiga avtal 

med samtliga förbund förutom Vårdförbundet och LSR. När det nya 

avtalet var färdigt förhandlades Vårdförbundet och LSR under hösten. 

Läkarna, Tandläkarna samt SRAT inom Folktandvården förhandlades 

inte under 2011 eftersom de förhandlat ”tvåårsavtal” 2010. 

Prioritering för årets löneöversyn var en ökad lönespridning för samtliga 

grupper. I alla avtalsområde lades fokus på att differentiera lönerna 

så att ett gott arbetsresultat ska kunna ge en bra utveckling av 

lönen. Erfarenheterna från 2010 låg till grund för prioriteringarna. 

Flertalet utbildningssatsningar har gjort under året för chefer i både 

process och våra olika samtal. 

Arbetsgivaren har under flertalet år gjort en satsning på specialistutbildade 

sjuksköterskor vilket medfört att en specialistutbildad sjuksköterskas 

medianlön ligger 3 800 kr högre än en grundutbildad sjuksköterska, 

vilket är en ökning från 2010. 

Inom yrkesgruppen Administratör vård (Vårdadministratör) gjordes 

en prioritering för att differentiera lönerna och uppmärksamma den 

kompetensutvecklingsinsats samt förändring i arbetsuppgifterna som 

gjorts för yrkesgruppen. 

Bilaga: Lönestatistik finns sist i dokumentet 

61

Personalkostnader 

Lönekostnader 

Av de totala personalkostnaderna var cirka 3 miljarder lönekostnader 

inklusive arbetsgivareavgift enligt lag. 

Antalet årsarbetare fortsätter att öka och det i sig leder till ökade kostnader. 

Likaså gäller det andelen övertid och timavlönade. Personalkostnadsökningen 

kan även kopplas till löneöversynen 2011. Från 1 

april ökades också ersättningarna för arbete på obekväm arbetstid med 

drygt 3,5 -3,7 % 

Semesterkostnaderna fortsätter att öka, dels som en direkt funktion av 

lönekostnaden, dels i takt med stigande ålderssammansättning och 

dels som en följd av att skillnaden mellan intjänad och uttagen semester 

fortsätter att öka och att den sparade andelen ökar över längre tid 

Sjuklönekostnaderna har ökat, troliga orsaker kan vara att den av arbetsgivaren 

ersatta sjuklöneperioden har ökat och att arbetsgivaren 

också kompenserar en ökad andel medarbetare som har rätt till mellanskillnadsersättning. 

Lönekostnader inklusive arbetsgivaravgift enligt lag i miljoner kronor under 

de senaste fem åren 

År Miljoner kronor 

2007 2 746 

2008 2 885 

2009 3 068 

2010 3 120 

2011 3 207 

62

Sjuklönekostnader 

Landstinget betalar sjuklön perioden 2 - 14 dagar, arbetstagare erhåller 

därefter sjuklön med 10 procent av lönebortfallet vid ledighet på 

grund av sjukdom under perioden 15-90 dagar. Dessutom betalar arbetsgivaren 

mellanskillnadsersättning vid sjukdom för lön som överstiger 

prisbasbelopp (42 800 kr). Det innebär att medarbetare som har 

en lön överstigande 26 750 kr per månad erhåller denna mellanskillnadsersättning. 

Sjuklönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter enligt lag 

åren 2007-2011 


2007 34,8 

2008 34,8 

2009 38,3 

2010 39,5 

2011 47,1 

Kostnad för övertid och fyllnadstid 

Den del av lönekostnaden som är ersättning för övertid och fyllnadstid, 

inklusive arbetsgivaravgifter enligt lag, uppgick år 2011 till sammanlagt 

till 49,9 miljoner kronor. Vid jämförelse med föregående år 

har kostnaderna för övertid och fyllnadstid ökat, det är framförallt 

kostnaden för övertid som har ökat. 

Kostnader för övertid och fyllnadstid inklusive arbetsgivaravgifter 

enligt lag de senaste fem åren 


2007 33,6 

2008 38,7 

2009 39,4 

2010 40,5 

2011 49,9 

63

Pensionskostnader 

Nedanstående tabell innefattar pensionskostnader samt kostnader för 

landstingets pensionsåtagande. 

Pensionskostnader inklusive kostnader för avtalspensioneringar 2007–2011 


2007 358 

2008 379 

2009 457 

2010 467 

2011 481 

Lönekostnader per division 

Lönekostnader per division för 2011. Kostnaderna redovisas exklusive 

arbetsgivaravgift enligt lag, avtalsförsäkring och pensionskostnad 

Division 

64 

Miljoner 

kronor 

Medicin 359 

Psykiatri 225 

Opererande specialiteter 312 

Diagnostik 195 

Hälsa. Habilitering Rehab 87 

Länsspecialiteter 253 

Allmänmedicin 295 

Sjukhuset Torsby 122 

Sjukhuset i Arvika 122 

Folktandvården 169 

Hälso- och sjukvårdsgemensamt 34 

IT 30 

Landstingsservice 111 

Landstingsfastigheter 29 

Landstingshälsan 8 

Landstingsgemensamt 10 

Landstingets kansli 93

Kostnader bemanningsföretag 

Hyrläkarkostnaderna som inte ingår i personalkostnaderna utan som 

köpt tjänst fortsätter att öka. 

Köp av läkartjänster har varierat under åren. Kostnaden för 2011 är 

den högsta sedan mätningarna 2001, i jämförelse med 2010 har kostnaderna 

ökat med ca 30 miljoner. 

Köp av läkartjänster åren 2007 – 2011 i miljoner kronor 

Kostnader för köp av läkartjänster per division 2011 

Division Miljoner kronor 

Medicin 4,4 

Psykiatri 26,0 

Opererande specialiteter 3,5 

Diagnostik 6,8 

Allmänmedicin 38,4 

Sjukhuset i Torsby 1,1 

Sjukhuset i Arvika 5,5 

Länsspecialiteter 0,4 

Landstingshälsan 0,3 

Landstingsgemensamt 0,2 

65

Förklaringar och definitioner inom personalområdet 

Arbetsidentifikation (AID) 

AID ersätter fr.o.m. 2008-01-01 de nuvarande klassificeringssystemen 

Befattningssystem kommuner (BSK) och Befattningsklassificering för 

landsting. AID används i den partgemensamma statistikinsamlingen 

fr.o.m. november 2008. AID utgörs av fem komponenter som tillsammans 

identifierar ”rimligt homogena” arbetsuppgifter, där etikettlistan 

utgör stommen. De fem komponenterna är etikett, ansvar, avtal, 

arbetstid och specialitet. 

Chefs-, annat 

Chefs-, annat 

ledningsledningsoch 

funktions-/ 

och funktions-/ 

ämnesansvar 

ämnesansvar 

Etikett 

BEA, PAN 

BEA, PAN 

samt arvoderad 

samt arvoderad 

tjänstgöring i 

tjänstgöring i 

kombination 

kombination 

med statlig 

med statlig 

tjänst 

tjänst 

Etikett 

Etikett 

AID AID 

67 

Arbetstidens 

Arbetstidens 

förläggning 

förläggning 

för vissa 

för vissa 

anställda 

anställda 

Specialitet 

Specialitet 

inom vilken 

inom vilken 

läkare är 

läkare är 

verksam/fullgör 

verksam/fullgör 

specialiseringsspecialiseringstjänstgöringtjänstgöring 

Varje etikett beskriver ett arbetsområde och är grupperade i följande 

huvudområden: 

10 _ _ _ _ Ledningsarbete 

15 _ _ _ _ Handläggar- och administratörsarbete 

20 _ _ _ _ Vård- och omsorgsarbete 

25 _ _ _ _ Tandvårdsarbete 

30 _ _ _ _ Rehabilitering och förebyggande arbete 

35 _ _ _ _ Socialt och kurativt arbete 

40 _ _ _ _ Skol- och barnomsorgsarbete 

45 _ _ _ _ Kultur-, turism- och fritidsarbete 

50 _ _ _ _ Teknikarbete 

52 _ _ _ _ Hantverkararbete 

55 _ _ _ _ Räddningstjänstarbete 

60 _ _ _ _ Köks- och måltidsarbete 

65 _ _ _ _ Städ, tvätt och renhållningsarbete

Inom landstingets interna personaluppföljning och dokumentet Medarbetare 

kan AID redovisas i följande. 

1. Arbetsområde 

2. Personalgrupp 

3. Etikett 

Arbetsområde Personalgrupp Etikett 

Administration Handlägg/Administratör 6 siffror kod 

Administration Ledningsarbete 

Administration Läkarsekreterare 

Kultur, turism och fritidsarbete Bibliotekarie m.fl. 

Rehabilitering och förebyggande arbete Arbetsterapeut 

Rehabilitering och förebyggande arbete Dietist 

Rehabilitering och förebyggande arbete Logoped 

Rehabilitering och förebyggande arbete Rehab o förebygg, övriga 

Rehabilitering och förebyggande arbete Sjukgymnast 

Skol- och barnomsorgsarbete Fritidspedagog m.fl. 

Socialt och kurativt arbete Kurativt arbete 

Socialt och kurativt arbete Socialt arbete 

Tandvård Tandhygienist 

Tandvård Tandläkare 

Tandvård Tandsköterska 

Tandvård Tandvård, övriga 

Teknikarbete Hantverkare m.fl. 

Teknikarbete Ingenjörer m.fl. 

Teknikarbete Köks- och måltidsarbete 

Teknikarbete Städ, tvätt m.fl. 

Teknikarbete Tekniker 

Vård och omsorgsarbete Laboratoriepersonal m.fl. 

Vård och omsorgsarbete Läkare 

Vård och omsorgsarbete Psykolog m.fl. 

Vård och omsorgsarbete Sjuksköt/barnmorska 

Vård och omsorgsarbete Undersköterska m.fl. 

68

Anställda/Medarbetare 

Antal anställda/medarbetare = antal individer. Uppgifter om antal anställda 

avser medarbetare som är tillsvidareanställda eller visstidsanställda 

med månadslön. 

Anställningar 

Med anställning avses alla månadsanställningar, det vill säga både heltids- 

och deltidsanställningar samt tillsvidare- och visstidsanställningar. 

En medarbetare kan ha en eller flera anställningar i landstinget. Detta 

innebär att redovisningen av antalet anställningar oftast högre än antalet 

personer/medarbetare. Om timanställda ingår anges det i texten. 

Anställningsformer 

Fyllnadstid 

Tillsvidareanställning 

Tidsbegränsat chefskap 

Visstidsanställning och en vilande tillsvidareanställning 

Visstidsanställning 

Timavlönade 

Arbetstid som vid deltidsanställning fullgjorts utöver ordinarie arbetstid, 

upp till arbetstidsmåttet för heltidsanställning. 

69

Lönestatistiska begrepp 

Medelvärdet/Medellön (eller genomsnittet) är summan av grundlön 

inklusive fasta lönetillägg omräknat till heltidslön i respektive grupp 

delat med antalet personer i gruppen. 

Kvartiler 

1:a eller undre kvartilen betyder att 25 % av löntagarna har en lön som 

är lägre än detta värde. 

3:e eller övre kvartilen betyder att 75 % av löntagarna har en lön som 

är lägre än detta värde. 

Median eller 2:a kvartilen betyder att 50 % av löntagarna har en lön 

som är lägre och 50 % har en lön som är högre än detta värde. 

Percentiler 

10:e percentilen innebär att 10 procent av individerna i gruppen har 

lägre lön än 10:e percentilen. 90:e percentilen innebär att 90 procent 

av individerna i gruppen har lägre lön än 90:e percentilen 

Ordinarie arbetstid 

Ordinarie arbetstid används som begrepp vid beräkning av sjukfrånvarokvoten 

(Obligatorisk sjukfrånvaroredovisning) med detta menas de 

timmar utifrån den sysselsättningsgrad som den anställde har i aktuell 

befattning. Den schemalagda tiden för alla anställda inklusive timavlönade 

utgör grunden för beräkning av Ordinarie arbetstid. 

Sjukfrånvarokvot 

Sjukfrånvarotimmar i relation till ordinarie arbetstid i timmar och 

anges i procent. 

Med sjukfrånvaro avses tid under vilken den anställde uppbär sjuklön, 

sjukpenning, tidsbegränsad sjukersättning, aktivitetsersättning eller 

rehabiliteringsersättning. 

Sjuktimmar 

Sjukfrånvaron beräknas utifrån de antal timmar som anges aktuellt 

schemat. Här redovisas alltså exakt antal timmar som den anställde 

varit frånvarande. Till exempel skulle den anställde ha arbetat 8 timmar 

och blir sjuk efter halva dagen redovisas 4 timmar frånvaro. Här 

kan vi alltså urskilja frånvarons omfattning. 

70

Sysselsättningsgrad 

Anställningens omfattning uttryckt i procent av heltid, det vill säga 

förhållandet mellan schemalagda timmar och heltidsmåttet för en bestämd 

schemaperiod. Genomsnittlig sysselsättningsgrad är summan av 

sysselsättningsgraderna dividerat med antalet anställda. 

Timavlönad 

Som timavlönad räknas en person som arbetat vid ett eller flera tillfällen 

under aktuell månad. Den arbetade tiden kan variera från några 

timmar till tid motsvarande heltid. 

Årsarbeten 

Är ett nyckeltal som ofta används för att beskriva ett företags eller organisations 

produktion eller personalresurs är antal årsarbetare. Antalet 

årsarbetare kan erhållas genom att beräkna arbetad tid enligt följande 

mått: 

Övertid 

Summan av registrerad närvaro (arbetad tid, fyllnads- och 

övertid samt arbetad tid för jour och beredskap) per år dividerat 

med måttet 1 760. 

Summan av all registrerad närvarotid samt avlönad frånvarotid 

(exempelvis semester) per år dividerat med måttet 1 980. 

Arbete som utförs av heltidsanställd arbetstagare på tid som överstiger 

den ordinarie arbetstiden. 

71

Medarbetare 2011 - Landstinget i Värmland

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?