Datum Vår beteckning - Landstinget i Värmland

Datum Vår beteckning 

LANDSTINGETS KANSLI 2006-11-14 LK/062176 (052388) 

Sekretariatet 

Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning 

GP 054-61 41 15 

Landstingsfullmäktige 

Landstingets politiska organisation 

Landstingsfullmäktiges demokratiberedning presenterade i april 2006 sin 

översyn av landstingets politiska organisation, gjord på begäran av landstingsstyrelsens 

arbetsutskott. 

Under förra mandatperioden gjordes omfattande ingrepp i den politiska 

organisationen, bland annat genom att distriktsnämnderna för sjukvården 

och den centrala hälso- och sjukvårdsnämnden togs bort. Försvann gjorde 

också, inför den nuvarande mandatperioden, distriktsnämndernas kortvariga 

ersättare hälsonämnderna – som i landstingsfullmäktiges tre beredningar har 

fått en slags efterföljare. 

Demokratiberedningen har mot denna bakgrund haft som utgångspunkt för 

sin översyn att ”starka skäl måste föreligga, om större förändringar ska 

genomföras också inför nästa mandatperiod”. Styrelsen delar den uppfattningen, 

ur stabilitetssynpunkt är det inte önskvärt att genomgripande förändringar 

görs för tätt. 

Styrelsen har tidigare (i juni) i princip ställt sig bakom beredningens förslag. 

Efter valet har en ytterligare genomgång/prövning skett, vilket lett till 

smärre modifieringar av ursprungsförslagen. 

Vad gäller landstingsfullmäktige och dess beredningar föreslår styrelsen 

att tvådagarsmöten i fortsättningen bör vara regel snarare än undantag då 

fullmäktige sammanträder, 

att fullmäktiges fasta beredningar bör vara tre till antalet också nästa mandatperiod 

och ha följande inriktningar: 

Postadress Besöksadress Telefon E-postadress 

651 82 Karlstad Våxnäsgatan 2 054-61 40 00 goran.persson@liv.se 

Telefax 

054-61 40 57

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2006-11-14 LK/062176 2 

− en demokratiberedning med i princip samma inriktning som den 

nuvarande demokratiberedningen 

− en hälso- och sjukvårdsberedning istället för nuvarande 

kvalitetsberedning och nuvarande prioriteringsberedning 

− en framtidsberedning med ungefär den inriktning som föreslagits av 

demokratiberedningen 

att rekommendationen i nuvarande arbetsordning om att den som sitter i styrelsen 

inte samtidigt bör sitta i en beredning tas bort, 

att antalet ledamöter och antalet ersättare i hälso- och sjukvårdsberedningen 

ska vara 15+8, i demokratiberedningen 9+5 och i framtidsberedningen 

också 9+5, 

att också – i motsats till idag – ersättare som inte formellt tjänstgör men 

ändå deltar i ett beredningssammanträde ska ha rätt till sammanträdesarvode; 

dock att denna nyordning bör utvärderas och eventuellt omprövas 

efter ett år, då dess ekonomiska konsekvenser kan överblickas. 

Förslaget om tvådagars fullmäktigesammanträden öppnar möjligheten för 

partierna att ha gruppsammanträden under dessa dagar. Totalt blir antalet 

sammanträdes- och gruppmötesdagar oförändrat jämfört med idag om antalet 

gruppmöten, utöver de som förläggs till fullmäktiges sammanträden, begränsas 

till tre. En viss ökad kostnad är ofrånkomlig för fler övernattningar 

för de ledamöter som har långa resvägar. Även förändringen av antalet 

gruppmöten utöver de som är samordnade med fullmäktigesammanträdena 

bör utvärderas. 

Hälso- och sjukvårdsberedningen har – i motsats till de två beredningar 

som den ersätter – inga begränsningar när det gäller att närma sig hälso- och 

sjukvården, eller som demokratiberedningen uttrycker det i översynsrapporten: 

”…det rör sig om en politikergrupp med full frihet att ta sig an vilken 

del av hälso- och sjukvården som helst, det vill säga såväl sjukhusvården 

som vården utanför sjukhusen”. 

Den nya beredningens storlek gör det också enkelt att, om man så vill, inom 

beredningens ram sätta samman smågrupper för specifika uppdrag. Det 

faktum att begreppen kvalitet och prioritering inte längre finns kvar i beredningarnas 

namn betyder förstås inte att dessa angelägna områden – kvalitetsfrågorna 

och prioriteringsfrågorna inom vården – har nedgraderats; 

tvärtom hör de hemma bland de verkligt centrala frågorna också fortsättningsvis. 

Dit hör också samverkan med länets kommuner, en samverkan där 

styrelsen med förväntan ser fram emot att hälso- och sjukvårdsberedningen 

ska bli en av flera viktiga ”främjare” på landstingssidan. 

För den nya framtidsberedningen skisseras i översynsrapporten följande 

inriktning:


• Identifiera framtidsmöjligheter och framtidshot för landstingets 

verksamheter; peka på hur dessa (möjligheterna) kan tas tillvara respektive 

mötas/avvärjas (hoten). 

• Se till att fullmäktiges ledamöter vid praktiskt taget varje sammanträde 

får ta del av föredragningar som tar upp utvecklingstendenser inom 

hälso- och sjukvården. 

• Arbeta med frågor både på kortare och längre sikt: dels sådana som ligger 

inom den närmaste mandatperiodens ram, dels sådana som ligger 

bortom 2010. 

En kontinuerlig omvärldsbevakning, inte minst av den övriga landstingsvärlden, 

blir en viktig uppgift för framtidsberedningen. En högaktuell, 

framtidsinriktad fråga kommer resultatet av Ansvarskommitténs arbete att 

vara; redan i början av 2007 läggs ju kommitténs slutbetänkande fram. 

För demokratiberedningen föreslås inga förändringar, undantaget att beredningens 

ersättare minskar från nio till fem. 

Det är styrelsens förhoppning att samtliga tre beredningar kreativt och aktivt 

ska bidra till att dialogen med värmlänningarna, medborgardialogen, förbättras. 

Den uppgiften ser styrelsen som en av beredningarnas allra viktigaste. 

En fördjupad dialog med länets invånare är en nödvändighet, om en 

ökad förståelse och acceptans för landstingets olika beslut ska kunna uppnås. 

Det har under de gångna fyra åren – pionjäråren – inte varit helt enkelt för 

beredningarna att ”komma in på banan” när det till exempel gäller det årliga 

arbetet med budget och verksamhetsplan. Fyra års erfarenheter och delvis 

förändrade beredningar bör nu ha bäddat för en betydelsefull, ökad närhet 

mellan beredningarna och såväl tjänstemannaledningen som den politiska 

ledningen. 

Vad gäller landstingsstyrelsen och dess utskott anser styrelsen 

att antalet ledamöter och antalet ersättare i styrelsen bör minskas från nuvarande 

17+17 till 15+15, 

att det nuvarande serviceutskottet och det nuvarande upphandlingsutskottet 

bör sammanföras till ett tekniskt utskott med 5 ledamöter och 3 ersättare, 

att ett nytt folkhälso- och tandvårdsutskott med 5 ledamöter och 3 ersättare 

bör etableras med de huvudinriktningar som framgår av utskottets 

namn och slutligen 

att antalet ledamöter och ersättare i personal- och förhandlingsutskottet 

minskas till 3+2 och i fortsättningen benämns personalutskottet. 

För styrelsens arbetsutskott föreslås inga motsvarande förändringar.


Vad gäller övriga delar av förtroendemannaorganisationen anser styrelsen 

att den lagreglerade förtroendenämnden liksom hittills bör ha 7+7 ledamöter 

och ersättare, men att nämndens namn bör förändras till patientnämnden; 

därmed bringas namnet från och med 2007 i överensstämmelse 

med vad som gäller i alla landets landsting utom ett. 

När det gäller årsarvoden föreslår styrelsen 

att årsarvodet för förtroendenämndens/patientnämndens ordförande justeras 

upp, så att det motsvarar nivån för ordföranden i hjälpmedelsnämnden, det 

vill säga från 3 till 10 procent av jämförelsetalet, 

att årsarvodena för revisorernas ordförande och vice ordförande höjs från 

nuvarande 9 resp 7 procent till 10 procent. 

I övrigt har det efter valet ägt rum överläggningar mellan gruppledarna i 

landstinget, varvid företrädare för den tillträdande majoriteten har presenterat 

ett förslag till fördelning av landstings- och oppositionsrådsposter och 

vissa övriga justeringar när det gäller årsarvoden. Detta förslag innebär en 

reducering av antalet landstings- och oppositionsråd motsvarande sammanlagt 

169 procent uttryckt i procent av heltidsarvode, eller sammanlagt 495 

procent för majoriteten och 260 procent för oppositionen mot 642 resp 282 

procent innevarande period. 

Med utgångspunkt från den fördelning av landstingsråds- och oppositionsrådsposter 

resp. den s.k. partiresurs som gällt under mandatperioden 2002- 

2006 har en fördelning av partiresursen framräknats. Beräkningen innebär 

att den tillträdande oppositionens andel av de sammanlagda resurserna för 

hel- och deltidsråd samt partiresurs hamnar på samma nivå som gällt för 

oppositionen under innevarande mandatperiod. 

Den föreslagna förändringen innebär att resurserna för hel- och deltidsarvoderade 

landstings- och oppositionsråd minskar till förmån för arbetet i fullmäktige 

och dess beredningar. Utökningen av antalet sammanträdesdagar 

med fullmäktige, liksom den föreslagna nya och utökade hälso- och sjukvårdsberedningen 

samt ekonomisk ersättning till icke tjänstgörande ersättare 

i beredningarna kommer också att kräva mer resurser, vilket förändringen av 

antalet rådsposter kan möjliggöra utan tillskott i budgeten. 

Hur partiresursen ska fördelas mellan partierna i resp. block avgörs i förhandling 

mellan partierna. 

./. Förslag till arvoden framgår av bilagda sammanställning. 

Förslaget innebär att tre uppdrag som landstingsråd inrättas med ett arvode 

på vardera 50 procent. Två uppdrag som oppositionsråd inrättas med arvode 

på 50 respektive 25 procent.


Vissa av de redovisade förslagen innebär att gällande arbetsordning för 

fullmäktige och reglemente för styrelsen och förtroendenämnden bör ses 

över. Det finns dessutom andra faktorer som motiverar en sådan översyn. 

Styrelsen återkommer med förslag till sådana justeringar. 

Landstingsstyrelsen föreslår, att fullmäktige beslutar 

att godkänna föreslagna förändringar i landstingets förtroendemannaorganisation; 

att inrätta tre uppdrag som landstingsråd och två uppdrag som oppositionsråd; 

att fastställa redovisade arvodesnivåer samt 

att uppdra åt landstingsstyrelsen att återkomma med förslag till förändringar 

i arbetsordning och reglementen. 

Landstingsstyrelsen 

Catarina Segersten Larsson 

Ordförande 

Tore Olsson 

Landstingsdirektör 

Sjukvårdspartiets, moderata samlingspartiets, centerpartiets, folkpartiet 

liberalernas och kristdemokraternas ledamöter lämnade följande 

protokollsanteckning: 

”Vi har respekt för att den tillträdande majoriteten väljer att införa en ny 

politisk organisation. Det är varje majoritets privilegium att välja sina 

arbetsformer. Dock bör man eftersträva en så stor samsyn som möjligt med 

övriga partier. 

Innevarande mandatperiod har varje parti haft en grundresurs i botten. På 

detta har sedan den politiska överbyggande organisationen byggts. 

I den nu föreslagna organisationen föreslås att den nuvarande grundresursen 

till varje enskilt parti försvinner. Detta anser vi vara fel och olyckligt då det 

försämrar partiernas möjlighet att ”fritt” arbeta med politiken i landstinget 

utan direkt koppling till övriga uppdrag. 

I en politiskt styrd organisation måste politiken få kosta skäligt mycket. 

Samtidigt måste ambitionen vara att hålla denna kostnad, liksom andra 

kostnader, på en så låg nivå som möjligt.


Landstinget i Värmland har den lägsta kostnaden per innevånare i landet. 

Detta förhållande skulle kvarstå även med en förändring enligt ovan.”

Politisk organisation 2007-2010 - Arvoden 

Antal 

ledamöter/ 

ersättare 

Ordf 

Majoritet 

Landstingsfullmäktige 10 % 

Landstingsfullmäktiges beredningar 

– hälso- och sjukvårdsberedningen 

– framtidsberedningen 

– demokratiberedningen 

15 + 8 

9 + 5 

9 + 5 

5 % 

50 % 

20 % 

20 % 

Vice ordf 

opposition 

Landstingsstyrelsen 15 + 15 60 % 50 % 

Landstingsstyrelsens utskott 

– arbetsutskott 

– personalutskott 

– folkhälso- och tandvårdsutskott 

– teknik- och serviceutskott 

5 + 3 

3 + 2 

5 + 3 

5 + 3 

50 % 

50 % 

50 % 

Summa arvoden 315 % 175 % 

Landstingsråd 

– majoriteten 3 

– oppositionen 1,5 

Samtliga med 50 % grundarvode 

Summa arvoden 150 % 75 % 

Landstingets revisorer 

Övriga revisorer 5 % 

Förtroendenämnden 10 % 

Hjälpmedelsnämnd (gemensam för lands- 

tinget och kommunerna) 

5 % 

25 % 

10 % 

10 % 

25 % 

25 % 

25 % 

10 % 10 % 

10 % 

Totalt summa arvoden 495 % 260 %


LANDSTINGETS KANSLI 2006-11-22 LK/052478 


Staffan Svanqvist 054-61 40 35 

Mammografi i Värmland 

Sammanfattning 


Mammografin i Värmland har under 2006 förstärkts med två digitala utrustningar. 

I en utredning från länsverksamheten radiologi redovisas flera alternativ 

för att digitalisera hela mammografiscreeningen i länet och därmed 

lämna den konventionella bildhanteringen. Den nya tekniken medför trots 

investeringskostnader och ökad bemanning en effektivisering som ger möjlighet 

att utöka åldersgränserna för de kvinnor som ingår i screeningprogrammet. 

Om all screening samlas i Karlstad kan detta ske utan ökade 

driftskostnader. Länsverksamheten redovisar bland annat kostnader, effekter 

på deltagandet i programmet samt rekryteringsmöjligheter. 

Landstingsstyrelsen förordar dels utökade åldersgränser till 40–74 år, i enlighet 

med såväl tidigare politisk viljeyttring som Socialstyrelsens rekommendationer, 

och dels att screeningverksamheten förläggs till Karlstad. 

Redovisning och förslag 

Landstingsstyrelsen uppdrog den 15 november 2005 till landstingsdirektören 

”att utreda de praktiska och ekonomiska förutsättningarna för att erbjuda 

Värmlands kvinnor mammografisk hälsokontroll även i intervallet 40–49 

år” (LS § 177). Uppdraget har redovisats i två etapper, dels vid styrelsens 

sammanträde den 15 mars 2006 (LS § 39), och dels vid dess sammanträde 

den 7 juni (LS § 134). 

Under försommaren installerades två digitala utrustningar vid Centralsjukhuset 

i Karlstad, som etapp 1 i datoriseringen av mammografin. 

Vid styrelsens sammanträde i juni redovisade verksamhetsledningen för radiologin 

en preliminär utredning av sammanlagt åtta alternativ för etapp 2. 


651 82 Karlstad Våxnäsgatan 2 054-61 50 00 staffan.svanqvist@liv.se 

Telefax


Fyra av alternativen avsåg utökning av det nuvarande åldersintervallet 50– 

69 år till 40–74 år. Det utökade åldersintervallet innebär en anpassning till 

Socialstyrelsens rekommendationer för mammografiundersökningar. 

./. Länsverksamhetens utredning har efter junisammanträdet uppdaterats (se bilaga: 

”Sammanställning av alternativ för mammografiscreening”). Nedan 

sammanfattas endast de alternativ som innehåller det utökade åldersintervallet, 

40–74 år. Uppställningen visar kostnadsökning per år, varav en del redan 

har antagits i etapp 1. I samtliga fall har en beräknad ökning av intäkter 

(genom att fler kvinnor betalar screeningavgifter) räknats bort från ökningen 

av driftskostnaderna. Avgiften på 150 kronor förutsätts vara oförändrad. 

1b) All screening i Karlstad. 

Bemanningsökning: 2 sköterskor, 0,5 läkare. 

Kapitalkostnad 3,0 + ökad driftskostnad 0,0 = 3,0 miljoner kr per år. 

2b) Screening i Karlstad, Arvika, Torsby. 



3b) Screening i Karlstad, Arvika, Torsby, Säffle, Kristinehamn. 

Bemanningsökning: 3 sköterskor, 0,5 läkare. Två varianter: 

1. Två utrustningar som flyttas mellan Säffle och Arvika respektive 

Torsby och Kristinehamn. 


2. Två mobila utrustningar på trailer. 


4b) Screening i Karlstad, Arvika, Torsby, Säffle, Kristinehamn, 

samt vid fem vårdcentraler. 



Utredningen räknar för alternativ 1b med att något färre kvinnor än idag 

kommer att delta i screeningprogrammet till att börja med. Utifrån erfarenheter 

från andra landsting kan bedömas att deltagarfrekvensen därefter åter 

ökar till en stabil nivå. Minskningen kan motverkas genom att en samlad 

screening i Karlstad ger utrymme för ökad valfrihet i mottagningen – kvinnorna 

kan själva i högre grad bestämma när de vill göra sina undersökningar. 

Dessa ska enligt programmet utföras var artonde månad för samtliga åldersgrupper, 

vilket är något tätare intervall än i Socialstyrelsens rekommendationer. 

En faktor som bör vägas in är svårigheterna att rekrytera röntgensköterskor 

och mammografiläkare till Värmland. Länsverksamheten har länge haft 

vakanser i båda yrkesgrupperna. 

Landstingsstyrelsen tillstyrker alternativ 1 b och förutsätter att verksamheten 

prioriterar patienter med lång resväg med avseende på öppettider och 

möjligheter till bokning av tider. 

Mot bakgrund av ovanstående redovisning föreslås landstingsstyrelsen besluta


att åldersgränserna i screeningprogrammet för mammografin utökas till 40– 

74 år samt 

att uppdra till landstingsdirektören att genomföra etapp 2 i digitaliseringen 

av mammografin i Värmland i enlighet med alternativ 1b, där screeningverksamheten 

förläggs till Karlstad. 



Ordförande 

Tore Olsson 

Landstingsdirektör

LANDSTINGET I VÄRMLAND RAPPORT 

Radiologi 

Ana 2006-09-26 

Sammanställning av alternativ för mammografiscreening 

Inledning 

Värmland har haft mammografi-screening sedan 1993. Verksamheten har 

bedrivits på fem orter med 6 utrustningar. På länsdelssjukhusen har man utfört 

screening två dagar i veckan, på Centralsjukhuset varje dag. Klinisk 

verksamhet, dvs undersökning av remitterade patienter med misstänkta förändringar 

i brösten, har till största delen utförts på Centralsjukhuset. Utrustningarna 

har varit slitna och gamla, och det var dags att gå över till digital 

teknik för Mammografin, som sista verksamheten inom Radiologin i Värmland. 

Beslutet om digitalisering av mammografin togs i maj 2005, och innebar enligt 

nyttokalkylen en investering av fyra utrustningar, två fasta och två mobila, 

som skulle genomföras i två etapper. Första etappen är klar, två utrustningar 

har upphandlats och tagits i bruk i Karlstad. Nu är undersökningarna 

i Karlstad digitala medan undersökningarna på övriga orter är analoga, på 

film. Inför etapp 2 finns det ett antal frågor som behöver besvaras; ska de 

mobila utrustningarna flyttas mellan iordningställda rum i länet, eller monteras 

på trailers eller bussar och köras runt mellan uppställningsplatser?, hur 

många utbudspunkter kan erbjudas?, kan man utöka åldersintervallet till 40- 

74 år? etc. Detta dokument avser att klargöra dessa saker. 

Förutsättningar 

Högt utnyttjande av utrustning 

Digitaliseringen innebär att man inte behöver göra uppehåll i screeningen 

för att framkalla och hänga bilder, utan kan fortsätta screena hela dagen, 

med ca 6 minuters intervall. I kombination med förlängt öppethållande innebär 

detta att man kan klara lika många kvinnor, och i första exemplet nedan 

t o m mer än en fördubbling, på färre utrustningar än idag. Ska många utbudspunkter 

tillhandahållas går dock mycket tid bort för resor mellan dessa, 

för sköterskorna. 

Screeningintervall 

De kvinnor som ingår i screeningprogrammet screenas med 18 månaders intervall. 

Vissa kvinnor i lågriskgrupper screenas med två års intervall. I ex-

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2006-09-26 2 

emplen nedan har hänsyn tagits till att dessa intervall ska hållas. Det kan 

ibland innebära att man måste investera i fler modaliteter trots att kapaciteten 

räcker till för underökningarna, för att man måste hinna fram med en utrustning 

i tid för nästa omgång. 

Utökning med 40-åringar 

Effekten av 40-åringsdirektivet, dvs en utökning av åldersintervallet från 

nuvarande 50 – 69 år till 40 – 74 år, innebär en utökning med 25 000 kvinnor 

i screeningprogrammet, från de 30 000 kvinnor som idag undersöks, till 

totalt 55 000 kvinnor. Eftersom screeningintervallet är 18 månader innebär 

detta en ökning från 20 000 kvinnor per år till ca 36 700. 

Informationshantering 

Om mobila utrustningar ska användas måste bilderna överföras till en central 

lagringsplats. Varje undersökningsbild motsvarar ca 15 MB, en dags 

produktion kan alltså uppgå till ca 1,5 GB. Om detta ska lagras på flyttbara 

medier måste man använda flyttbara hårddiskar, som då plockas ut och 

skickas med bil till Centralsjukhuset för lagring. Detta är ingen lämplig hantering 

av patientinformation. Därför förutsätter vi i exemplen nedan att mobila 

utrustningar kopplas till Landstingets datanät för överföring av bilderna. 

Investeringskostnad 

En direktdigital mammografiutrustning kostar mellan 3,5 – 4,5 mnkr. I den 

upphandling som gjordes i etapp 1 förhandlades ett optionspris fram, på 

2,65 mnkr per utrustning om ytterligare två utrustningar beställs av samma 

leverantör. Behöver LiV beställa fler än 2 utrustningar i etapp 2 kan inte optionspriset 

utnyttjas. 

I sammanställningen nedan har investeringbeloppet tagits upp som en engångskostnad. 

Investeringen kan också ses som en årskostnad baserad på 

avskrivningar och ränta. Med 7 års avskrivningstid för den medicintekniska 

utrustningen, och en internränta på 2,7% resulterar en investering om 2,65 

mnkr på ca 400 tkr per år i 7 år. 

Rekrytering av personal 

Flera av alternativen nedan förutsätter utökning av både röntgensköterskor 

och mammografiläkare. Det är svårt att rekrytera båda dessa yrkeskategorier 

till Värmland, länsverksamheten har länge dragits med vakanser bland både 

läkare och sköterskor.


Erfarenheter från andra landsting 

En enkel omvärldsspaning har gjorts för att se vad som görs i andra landsting. 

I Örebro län pågår en centralisering av mammografiscreeningen, samtidigt 

som man är på väg att utöka åldersintervallet till 40 – 75. Förändringarna 

beräknas vara klara 2007. I Gävleborg flyttas all verksamhet till Gävle, 

från att från första början ha bedrivits på 24 utbudspunkter. Västmanland 

inviger sin nya bröstmottagning i höst, då all verksamhet förläggs till Västerås. 

Dalarna utreder framtida verksamhet. I Västra Götaland har man just 

dragit igång ett projekt på tre år, som ska utreda verksamheten, möjligheterna 

till digitalisering och var verksamheten ska bedrivas samt utökning till 

40-74 år. För närvarande kallas kvinnor från 45 års ålder. Mammografiscreeningen 

i Åmål sköts av Nusjukvården, som har en buss med analog utrustning 

som kommer till Åmål ibland. Screeningintervallet är 21 mån. 

Deltagarfrekvens 

Från vårt eget landsting kan vi se att deltagarfrekvensen är som störst kring 

Karlstad, därefter kommer Torsby, där vissa kvinnor har mycket långa 

sträckor att åka. Lägst deltagarfrekvens har vi i Eda, 2 mil från Arvika sjukhus, 

samt Storfors, 2,5 mil från Kristinehamn. Det finns alltså vad vi idag 

kan se ingen stark koppling mellan deltagarfrekvensen och avståndet till en 

utbudspunkt för screening. Det är dock rimligt att anta att deltagarfrekvensen 

initialt går ner vid en centralisering, för att därefter långsamt stiga igen. 

Erfarenheter från andra landsting styrker detta. Skulle en centralisering till 

en enda utbudspunkt ske i Värmland kan den slutliga deltagarfrekvensen 

hamna något lägre än idag. 

Sparbeting på länsverksamheten, även Mammografin 

Länsverksamheten Radiologi har ett tufft sparbeting framför sig de kommande 

två åren. Budgetramen räknas endast upp med 1,8% för 2007 och för 

2008, dessutom föreslås nu ett ytterligare sparbeting på 3,8 mnkr läggas på 

verksamheten när 100-miljonersprogrammet ska avvecklas. På två år ska 

alltså länsverksamheten hämta hem 5,8 mnkr. Som jämförelse kan nämnas 

att den totala personalbudgeten för Mammografiverksamheten omfattar 6,75 

mnkr idag, personalbudgeten för Röntgen i Säffle respektive Kristinehamn 

omfattar ca 6,5 mnkr vardera. 

En avgiftshöjning skulle kunna ge visst budgetutrymme för utökning av 

mammografiverksamheten. Detta kan dock vara svårt att genomföra eftersom 

avgifterna för screening hos närmaste grannen Örebro läns landsting 

ligger lägre än avgifterna i Värmland. 

Nedan följer en sammanställning av några alternativ vad avser antal utbudspunkter, 

med investeringskostnader, driftkostnader samt påverkan av 40åringsdirektivet 

angivet för varje alternativ.


Alternativ 1: All screening i Karlstad 

I detta exempel har vi angett konsekvenserna av att centralisera all screening 

i Värmland till Karlstad. De fyra utrustningar som är beslutade i samband 

med digitaliseringsbeslutet kan installeras i befintliga lokaler, som dock behöver 

anpassas till en kostnad av 1,5 mnkr varav 1,1 mnkr redan tagits i och 

med etapp 1. 

Vid en utökning med åldersintervallet till 40 – 74 år kan verksamheten fortfarande 

klaras med de fyra utrustningarna. Detta förutsätter dock kvällsöppet, 

och en utökning av personalen med 0,5 läkare och 2 röntgensköterskor 

samt en ökad kostnad för digitalt arkiv. Kostnaden för allt detta uppgår till 

ca 1,6 mnkr/år. 

Förutsättningar: 4 utrustningar, två upphandlade i etapp 1, de andra två anskaffas 

i etapp 2 till det optionspris vi avtalade vid upphandlingen. All verksamhet 

läggs i Karlstad, inga mobila enheter. 

Alt 1a: 

Förutsättningar: 4 

utrustningar på CSK 

Utrustning i disponibla 

lokaler 

Antal utrustningar 4 st, två i etapp 1, två i 

etapp 2 till optionspris 

2,65 mnkr/st 

Kostnad för anpass- 1,5 mnkr 

ning av lokaler investering 

Antal ssk 8 heltidstjänster (dagens 

nivå) 

Antal läkare 2,5 tjänst (dagens nivå) 

Utnyttjande av lab 1 us var 6:e min under 

8 tim per dag 


kostnadskalkyl: 

Investering loka- Räntekost. medelv. 

ler*) 10 år 1,5 mnkr 0,18 mnkr/år 

Investering MTU 

**) (Medicin- 

Teknisk Utrustning) 

18 mnkr, 7 år 

Driftkostnader: 

Kyla, el 

Räntekost. medelv. 

2,8 mnkr/år 

10tkr/år 

Totalt 3 mnkr/år 

*) varav 1,1 mnkr tagits i etapp 1 

**) varav hälften tagits i etapp 1


Alt 1b: Effekt av utökning av åldersintervallet till 40 – 74 


lokaler 

Antal utrustningar 4 st som ovan, ingen 

utökning 

Kostnad för anpass- Som ovan, 1,5 mnkr 

ning av lokaler/uppställningsplat 

s 

Antal ssk Utökning med 2 st 0,9 

mnkr 

Antal läkare Utökning med 0,5 läkare, 

0,5 mnkr 

Utnyttjande av lab 1 us var 6:e min under 

10 -12 tim per dag 


kostnadskalkyl: 

Investering lokaler*) Räntekost. medelv. 

10 år 1,5 mnkr 0,18 mnkr/år 

Investering MTU**) Räntekost. medelv. 

18 mnkr 7 år 2,8 mnkr/år 

Årlig driftkostnads- 1,65 mnkr (personal, 

ökning: 

lagring, kyla) 

Intäkter 

Ökat antal under- Ca 1,6 mnkr 

sökningar,oförändrad screeningavgift 

150:-, deltagarfrekvens 

se ovan 

Totalt 3 mnkr 

*) varav 1,1mnkr tagits i etapp 1 

**) varav 10,5 mnkr tagits i etapp 1 

Alternativ 2: Screening i Karlstad, Arvika, Torsby 

I detta alternativ förläggs screeningverksamheten till Centralsjukhuset samt 

Arvika och Torsby. För alternativ 2a, utan utökning av åldersintervallet, behövs 

fyra utrustningar; tre fasta på Centralsjukhuset, en mobil som flyttas 

mellan Arvika och Torsby. 

För utökning med 40-åringarna (alt 2b) behövs ytterligare en utrustning vilket 

innebär att optionsavtalet inte kan utnyttjas, och en ny upphandling måste 

göras. Detta innebär att vi tappar tid och förlänger den olyckliga mellanti-


den då Mammografin jobbar i dubbla miljöer; digitalt på CSK och analogt i 

länet. I sammanställningen för alt 2b föreslås tre modaliteter installeras på 

CSK, en fast i Arvika och en i Torsby, dvs inga mobila enheter används. 

Utökningen innebär i detta alternativ en årlig driftkostnadsökning på ca 2,4 

mnkr. 

Alt 2a: 


utrustningar på 

CSK, 1 mobil 


lokaler 

Fördelning av lab På CSK: två st i etapp 1, 

ytterligare ett lab i etapp 

2 , 1 i Arvika, 1 i Torsby 

som används del av året. 

Kostnad för utrustningar 

Kostnad för anpassning 

av lokaler 

Som ovan, 18 mnkr 

Transportlåda tillkommer 

1,4 mnkr CSK 

0,5 mnkr Arvika 

0,8 mnkr Torsby 

Totalt 2,7 mnkr 

Antal ssk Oförändr men resekostnader 

tillkommer 0,2 

mnkr 

Antal läkare oförändr 

Sammanställning 

kostnader: 

Investering lokaler 

*): 

Investering 

MTU**) 

Årlig driftkostnadsökning 

2,7 mnkr 


0,3 mnkr/år 

18 mnkr plus låda 


2,8 mnkr/år 

Transport av modalitet, 

montering/demontering 

ca 120 000/år, kyla Arvika 

Torsby 20 000/år 

Totalt 140 tkr/år 

Totalt 3,2 mnkr 3,3 mnkr 



Utrustning i 

buss/trailer på uppställningsplats 

Mobil utrustning åker 

mellan Arvika och Torsby 

18 mnkr plus 1 – 1,5 

mnkr för buss/trailer 

1,4 mnkr CSK 

uppställningsplats 0,1 

mnkr per ort = 0,2 

mnkr 


Oförändr men resekostnader 

tillkommer 0,2 

mnkr 

1,6 mnkr 

Räntekost. Medelv 

0,2 mnkr/år 

19,5 mnkr 


3,0 mnkr/år 

Flytt av buss/trailer ca 

30 000/år, anslutning 

media 40 000/år 

Tot 70 tkr/år





CSK, 2 fasta i länet***) 


lokaler 

Fördelning av lab På CSK: två st i etapp 

1, ytterligare ett lab i 

etapp 2 , 1 i Arvika, 1 i 

Torsby som används 

del av året. 


Som ovan men utökning 

med ytterligare en 

modalitet, optionspris 

kan inte användas, 

upphandling måste göras 

ca 3,7 mnkr 


2,7 mnkr 


av lokaler 

Antal ssk Utökning med 3 st, 1,3 

mnkr inkl fler resor 0,2 

mnkr 


Antal läkare Utökning med 0,5 läkare 

= 0,5 mnkr 


kostnader: 

Investering lokaler*) 2,7 mnkr 


0,3 mnkr/år 

Investering MTU**) 21,7 mnkr 


3,4 mnkr/år 

Årlig driftkostnads- 2,4 mnkr (personal, 

ökning: 

lagring, resor, drift 

MTU) 

Kyla, el 20 tkr/år 

Intäkter 

Ökat antal under- Ca 2 mnkr 

sökningar,oförändrad screeningavgift 

150:- 




Utrustning i 


Föreslås utgå


***) utrustningen i Arvika kommer att användas ca 39 av 60 screeningveckor, 

i Torsby ca 35 av 60 screeningveckor, resten är stilleståndstid 

Alternativ 3: Verksamhet i Karlstad, Arvika, Torsby, Säffle, Kristinehamn 

I detta alternativ måste fler utrustningar anskaffas till etapp 2 även om utökning 

av åldersintervallet inte sker. Optionspris kan inte användas, upphandling 

måste göras. Tre utrustningar placeras på CSK, två mobila åker runt 

mellan Säffle, Arvika, Torsby och Kristinehamn. 

Vid utökning med 40-åringar behövs ytterligare en modalitet, dvs totalt 6 

stycken, och utökning med 4 sköterskor. 

Alt 3a: 

Här finns två alternativ, antingen att låta två mobila enheter flyttas runt mellan 

iordningställda lokaler, eller att låta två mobila enheter installeras på 

trailers och köras runt mellan uppställningsplatser. I så fall behövs en uppställningsplats 

i Karlstad också. 



CSK, 2 mobila 


lokaler 



2 , 1 i Arvika, 1 i Torsby, 

1 i Säffle och 1 i 

Kristinehamn som används 

del av året. 

Kostnad för ut- 18 mnkr plus två transrustningarportlådor 


av lokaler 

CSK1,4 mnkr 

Arvika, Torsby 1,3 mnkr 

Säffle, Krhamn 0,9 mnkr 


Antal ssk Utökning med 1 ssk 0,45 

mnkr inkl resor 0,4 mnkr 

Tot 0,9 mnkr 

Antal läkare Oförändr Oförändr 


kostnader: 


*) 

3,6 mnkr 


0,4 mnkr/år 

Utrustning i 


Mobil utrustning nr 1 

åker mellan Torsby - 

Kristinehamn - Arvika, 

mobil utrustning nr 2 alternerar 

mellan Karlstad 

och Säffle 

18 mnkr, plus 3 mnkr för 

trailer 

CSK 1,1 mnkr 

Uppställningsplatser inkl 

Karlstad 0,5 mnkr 


Utökning med 1 ssk 0,45 


Tot 0,9 mnkr 

1,6 mnkr 

Räntekost. Medelv. 

0,18 mnkr/år 

Investering 18 mnkr, två transport- Ca 21 mnkr


MTU**) lådor. 


2,8 mnkr/år 


1,1 mnkr (personal, resor, 

transportkostnader, 

kyla i länet 40 tkr/år) 

Räntekost. Medelv. 

3,3 mnkr/år 

Total 4,3 mnkr 5,2 mnkr 



1,7 mnkr (personal, resor, 

flytt av buss samt 

anslutning av media) 


Här måste antalet modaliteter ökas till 5 st, tre på CSK, en mobil enhet som 

går emellan Kristinehamn och Torsby samt en mobil enhet som alternerar 

mellan Säffle och Arvika, antingen på en trailer eller flyttas runt mellan lokaler 

på sjukhusen. 



CSK, 2 mobila 


lokaler 



2 , 1 i Arvika, 1 i Torsby, 

1 i Säffle och 1 i 

Kristinehamn som används 

del av året. 



av lokaler 

21,7 mnkr plus lådor för 

transport 

Utrustning i 


En mobil utrustning alternerar 

mellan Säffle 

och Arvika, en mobil 

enhet går emellan Torsby 

och Kristinehamn 

21,7 mnkr plus 3 mnkr 

för trailer, 

Tot 24,7 mnkr 

3,6 mnkr CSK 1,4 mnkr samt uppställningsplatser 

0,4 

mnkr 

Tot 1,8 mnkr 

Antal ssk Utökning med 3 ssk 1,4 




0,5 mnkr 


kostnader: 


*) 

3,6 mnkr 


0,4 mnkr/år 

Utökning med 3 ssk 1,4 



Utökning med 0,5 läkare 

0,5 mnkr 

1,8 mnkr 


0,2 mnkr/år 

Investering 21,7 mnkr plus låda 24,7 mnkr


MTU**) Räntekost. Medelv 

3,4 mnkr/år 

Årlig driftkost- personal, resor 2,6 mnkr 

nadsökning drift MTU, lagring 0,4 

mnkr 

transportkostnader 0,4 

mnkr 

Kyla 40 tkr/år 

Tot 3,4 mnkr 

Intäkter 

Oförändrad screeningavgift 

150:- 

Ca 2 mnkr Ca 2 mnkr 

Total 5,2 mnkr 5,1 mnkr 




3,8 mnkr/år 

personal, resor 2,6 mnkr 

drift MTU, lagring 0,4 

mnkr 

flytt, anslutn media 

0,1mnkr 

Tot 3,1 mnkr 

Alternativ 4: Verksamhet i Karlstad, Arvika, Torsby, Säffle, Kristinehamn 

samt ytterligare fem vårdcentraler 

För att detta alternativ ska bli realistiskt måste vi inrikta oss på att utrustningen 

monteras i buss/trailer och på så sätt körs runt mellan orter. Det är 

inte rimligt att anpassa lokaler på ytterligare fem vårdcentraler för mammografiutrustning. 

En lämplig fördelning fasta utrustningar/mobila måste hittas. 

För att klara screeningintervallen behövs 4 mobila utrustningar, och då 

behövs också fler sköterskor som reser längs vägarna. 

En nackdel med dessa två alternativ är att utrustningen finns uppställd under 

en mycket begränsad tid av året på en ort, flexibiliteten minskar för de som 

erbjuds hälsokontrollerna. 

Alt 4a: 

Förutsättningar: 2 Kostnader 


CSK, 4 mobila 


fyra mobila enheter varav 

en står i Karlstad ibland 



av loka- 

25,5 mnkr samt 5,5 

mnkr för trailer 

Tot 31 mnkr 

CSK 1,4 mnkr 

Uppställningsplatser 1


ler mnkr 

IT-kostnader Datanät 100 Mbit till 

fem VC 0,65 mnkr samt 

årskostnad efter år ett 

1 100 000:- 

Antal ssk Behöver utökas med 4 

st, kostnad 1,8 mnkr 

samt resor 0,9 mnkr 


Antal läkare Ingen utökning 


kostnader: 


*) 

Investering IT 

Avskrivningstid 

3 år 


**) 


2,4 mnkr 


0,3 mnkr/år 

0,65 mnkr 


0,2 mnkr/år 

31 mnkr 


4,8 mnkr/år 

Datanät 1,1 mnkr 

Kyla 0,1 mnkr 

Anslutning media vid 

uppställningsplatser1,8 

mnkr 

Personal 2,7 mnkr 

Tot 5,7 mnkr 

Total 11 mnkr 




Förutsättningar: 3 Kostnader 


CSK, 4 mobila 

Fördelning av lab Tre fast installerade på 

CSK, fyra mobila enheter 

Kostnad för ut- 34,5 mnkr 

rustningar 

Kostnad för an- 2,4 mnkr 

passning av lokaler


IT-kostnader Datanät 100 Mbit till 

fem VC 650 000:- samt 

årskostnad efter år ett 

1 100 000:- 

Antal ssk Utökning med 6 ssk, dvs 

2,7 mnkr samt resor 1 

mnkr 

Tot 3,7 mnkr 


dvs 0,5 mnkr 


kostnader: 


*) 

Investering IT 

3 års avskrivningstid 


**) 


2,4 mnkr 


0,3 mnkr/år 

0,65 mnkr 


0,2 mnkr/år 

34,5 mnkr 


5,4 mnkr/år 

Datanät 1,1 mnkr 

Kyla 0,1 mnkr 

Anslutning media vid 

uppställningsplatser1,8 

mnkr 

Personal 3,7 mnkr 

Tot 6,7 mnkr 

Intäkter 

Oförändrad scre- Ca 2 mnkr 

eningavgift 150:- 

Total 10,6 mnkr 


**) varav 10,5 mnkr tagits i etapp 1


UTVECKLINGSSTABEN 2006-11-14 LK/061090 

Patient- och medborgarservice 


IAn 054-61 42 29 


Komplettering av 2007 års anslag till handikapporganisationerna 

Landstingsfullmäktige beslutade i juni 2006 om storlek och fördelning av 

2007 års anslag till handikapporganisationerna. Den anvisade budgetramen 

uppgår till 5 661 000 kronor, en uppräkning med 2,6 procent jämfört med 

innevarande år. 

Ett antal organisationer hade inte inlämnat fullständiga ansökningar vilka 

därför inte kunde behandlas av fullmäktige. Av budgetskrivelsen framgår att 

dessa ansökningar föreslås behandlas av landstingsfullmäktige under hösten. 

Förslag till kompletteringsbeslut 

Organisationsanslag (bidrag till ej ändamålsbestämd verksamhet) 

Fullständiga handlingar har inkommit från Föreningen för Psykiatriskt samarbete, 

FPS Värmland och förslag till bidrag framgår av nedanstående tabell. 

Organisation Dnr Beslut 2006 Äskat 2007 Förslag 2007 

FPS Värmland LK/060695 10 000 10 000 10 000 

Bidrag till ändamålsbestämd verksamhet 

Synskadades länsförening, SRF Värmland får årligen ett anslag till kostnader 

för produktion av den egna taltidningen Värmlandsbandet. Den utkommer 

med en kassett på 90 minuter en gång i veckan. Den tekniska utvecklingen 

till digital teknik, DAISY, tvingar föreningen till en investering av ny 

inspelningsutrustning. Den totala investeringskostnaden beräknas uppgå till 

cirka 600 000 kronor fördelat på 3-4 år. Den extra kostnaden kan inte rym- 


651 82 Karlstad Våxnäsgatan 2 054-61 40 00 ingegerd.andersson@liv.se 

Telefax 

054-61 40 10


mas inom den tilldelade ramen och därför krävs ytterligare beredning av 

ärendet innan förslag till beslut kan lämnas. 

Reumatikerföreningarna har kompletterat sina ansökningar. Förslag till bidrag 

framgår nedan. 


Reumatikerföreningen 

Hammarö, Badverksamhet 


Filipstad, Badverksamhet 


Forshaga, Badverksamhet 


Säffle, Badverksamhet 

LK/060640 10 000 12 000 10 000 

LK/060558 6 500 6 500 6 500 

LK/060687 8250 11 250 8 250 

LK/050490 5 000 7 000 5 000 

Unga Synskadade DEST har inkommit med kompletterande handlingar. 

Förslag till bidrag framgår nedan. 


Unga Synskadade 

DEST 

LK/060759 Ingen ansökan 20 000 5 000 

Landstingsstyrelsen föreslår, att landstingsfullmäktige beslutar 

att bevilja bidrag till handikapporganisationerna enligt redovisat förslag 



Ordförande 

Tore Olsson 

Landstingsdirektör


LANDSTINGETS KANSLI 2006-11-22 LK/061971 m.fl. 

Ekonomistaben 


Lennarth Egegren 054-61 42 51 

Avgifter 2007 


Ändrade avgifter för ortopediska hjälpmedel LK/061971 

Samrådsgruppens prognos av ortopedtekniska produkter för 2007 visar på 

ett underskott på ca 200 000 kronor. Detta trots att regelverket för ortopedtekniska 

verksamheten har stramats upp. En bidragande orsak till underskottet 

är att priserna på ortopedtekniska produkter ökat mer än vad budgeten 

uppräknats med. 

För att komma i nivå med budget är en höjning av egenavgifterna nödvändigt. 

För de patienter som har ett stort hjälpmedelsbehov och får orimligt 

höga kostnader finns i dag ett högkostnadsskydd på 1 900 kronor per 12månadersperiod. 

Egenavgifter på skor 

Samrådsgruppens förslag är att nuvarande egenavgifter på skor höjs till vad 

ett par skor kostar på den öppna marknaden. Nuvarande avgifter har inte för 

förändrats under de senaste fem åren. 

− Ortopediska skor höjs från 550 kronor till 650 kronor/par för vuxna. 

− Ortopediska skor för barn från 300 till 350 kronor/par för barn och ungdom. 

− Remissen gäller 3 år med max 3 par/år, förskrivningsrätten omfattar kategori 

A-B-C-E. 

− Reumatikertofflor/badskor höjs från 300 kronor till 350 kronor. 


651 82 Karlstad Våxnäsgatan 2 054-61 50 00 lennarth.egegren@liv.se 

Telefax


− Behandlingsskor (skor för sårläkning) oförändrat 0 kronor/par för alla 

åldrar. 

− Vanliga skor och läderstövlar anpassade för foten för brukare med olikstora 

fötter (minst 2 nummers skillnad) gäller remissen för två år från utskriftsdatum. 

Förskrivningsrätten omfattar kategori A-B-C-E. 

− För reparationer/ändringar och förhöjningar av skor höjs egenavgiften 

från 100 kronor/st till 150 kronor/st.Förskrivningsrätten omfattar kategori 

A-B-C-E. 

I övrigt enligt tidigare beslut. 

Utomlänsförsörjning 

För att remittera patienter till ortopedtekniska avdelningar skall landstinget 

tecknat avtal för att få utförda handikapphjälpmedel anpassat till patient. 

Förskrivaren skall ha behörighet A. I de fall avtal inte är tecknat med den 

ortopedtekniska avdelningen skall alltid förkalkyl infodras 


att fastställa ovanstående förändringar av egenavgifter för ortopedtekniska 

hjälpmedel samt 

att förändringarna skall gälla från den 1 januari 2007. 

Tandvårdstaxa LK/061973 

Tandvårdstaxan ska ge kostnadstäckning i vuxentandvård. De senaste åren 

har ökningen legat på 3,1 procent per år. Inför 2007 föreslås höjningen 

stanna på 1 procent. 

Denna nivå bedöms ändå ge kostnadstäckning mot bakgrund av att: 

− de 11 nya tandläkare som anställts under 2006 ger ökade intäkter under 

2007 och framåt, 

− en ny taxemodell med fler prisnivåer, latituder, ger en mer differentierad 

debitering, 

− patientgenomströmningen ökar genom organisationsutveckling med 

teamtandvård och övrig vårdutveckling, 

− verksamheten får goda möjligheter till bättre uppföljning av både 

verksamhet och ekonomi när det nya datalagret kan tas i bruk. 

Landstingsstyrelsen föreslår därför, att landstingsfullmäktige beslutar 

att tandvårdstaxan fr.o.m.1 januari 2007 höjs med i genomsnitt 1 %.


Höjning av avgift för sjukvårdande behandling LK/062175 

Avgifter för sjukvårdande behandling uppgår idag till 80 kronor per besök. 

Det avser besök till framför allt sjuksköterskor och biomedicinska analytiker. 

En höjning förslås här till 100 kronor per besök. Samma nivå på denna 

avgift har landstingen i Gävleborg, Dalarna och Västmanland. Följande besök 

i avgiftshandboken berörs av denna höjning: 

− SAH-sjukhusansluten hemsjukvård (övrig vårdgivare) 

− Telefonrecept utfärdat av läkare eller distriktssköterska med 

förskrivningsrätt 

− Besök hos distriktssköterska 

− Besök hos arbetsterapeut, dietist, kurator, logoped eller sjukgymnast 

− Provtagning utan samband med besök eller utan remiss samt laboratorieundersökning 

som föranleder recept 

− Besök avseende ortopediska hjälpmedel 

− Sjukvårdande behandling 


att höja avgiften för sjukvårdande behandling, samt övriga enligt ovan, till 

100 kronor per besök, fr.o.m. 1 januari 2007. 

Förhöjda egenavgifter inom Patientresor LK/061896 

Patientresor har ett sparkrav på 2,885 mkr 2007. Kostnaderna för verksamheten 

hänförs till största delen med att ersätta olika typer av resor där taxiresorna 

uppgår till ca 45 mkr eller ca 70 % av Patientresors kostnader. En ny 

taxiupphandling har ökat kostnaderna med ca 5 %. Utbudet av hälso- och 

sjukvård påverkar patientströmmarna och därmed också reskostnaderna. 

Ökade kostnader kan till viss del mötas med ändrade förutsättningar i regelverket. 

För att Patientresor ska ha möjlighet att klara det uppsatta sparbetinget, föreslås 

att egenavgiften för patientresa med taxibil höj från dagens nivå på 75 

kr till 100 kr och för resa med patientreselinje föreslås höjning med från 40 

till 50 kr allt räknat per enkelresa. 

För att patienter som besöker vård ofta inte ska drabbas av höga egenavgiftskostnader, 

finns ett högkostnadsskydd för patientresor. Här ingår alla 

typer av egenavgifter som betalas i samband med patientresa inklusive egenavgift 

vid ambulanstransport. Nuvarande nivå är 1350 kr och föreslås bli bibehållen.


Samråd har ägt rum med Handikappföreningarnas Samarbetsorganisation 

som bifaller förslaget. 

Landstingsstyrelsen föreslår, att landstingsfullmäktige besluta 

att egenavgiften för patientresa med taxi höjs från 75 till 100 kr per enkelresa; 

att egenavgiften för patientreselinje höjs från 40 till 50 kr per enkelresa; 

att nivån för högkostnadsskyddet är oförändrat 1 350 kr, samt 

att förändringarna träder i kraft 1 januari 2007. 

Borttagande av bilanpassningsbidrag LK/061747 

Landstinget har ett bilanpassningsbidrag som hanteras av Hjälpmedelsservice. 

Ansöka om bidrag kan den göra som inte omfattas av Försäkringskassans 

stöd för bilanpassning. Bidragets storlek uppgår till högst ett halvt basbelopp 

per person. 

Bidraget kan ansökas om av personer med funktionshinder och går till ombyggnation 

av egen bil så att man ska kunna framföra den själv alt. färdas 

som passagerare. 

Bidrag kan lämnas till vissa anpassningar och ombyggnationer av egen bil 

såsom vridbar stol, enklare anpassningar av blinkers, gas och bromsreglage. 

Budgeten för dessa bidrag uppgår till 100 tkr och utfallet har, med något år 

som undantag, legat strax därunder. I genomsnitt har ca: 5-7 personer per år 

erhållit bidrag. 

Landstinget i Värmland är ett av få landsting som har kvar detta bidrag. 

Borttagandet av bilavdraget är förankrat med handikappförbunden Värmland. 

Landstingsstyrelsen föreslår, att landstingsfullmäktige besluta 

att ta bort det bilanpassningsbidrag som hanteras av hjälpmedelsservice. 

Transport av avlidna LK/061776 

Frågan om ansvaret för transport av avlidna har utretts inom landstingets 

kansli. I vissa fall kan det bli aktuellt att utkräva avgift av dödsbo för 

transport. Principer härför håller på att utarbetas. 

Landstingsstyrelsen föreslår, att fullmäktige beslutar


att bemyndiga styrelsen att besluta om avgifter vid transport av avlidna. 



Ordförande 

Tore Olsson 

Landstingsdirektör



Utvecklingsstaben 


Thorbjörn Holmqvist 054-61 40 12 


Tandvårdstaxa för särskilda patientgrupper 

Landstingsfullmäktige beslutade den 18 december 2003 att vid debitering av 

patienter, som avses i tvl 8 a § andra och tredje styckena skall två taxor 

tillämpas; en "normal" och en "förhöjd" taxa (25% påslag på normal taxa). 

Taxorna baseras på folktandvårdens taxa. 

Följande gäller fr.o.m. 2004-01-01 enligt tvl 15 b §: 

”För tandvård enligt 8 a § andra och tredje styckena lämnar landstinget ersättning 

till vårdgivaren med belopp som motsvarar folktandvårdens priser 

för tandvård om inte landstinget kommer överens med vårdgivaren om 

något annat. Den patientavgift som patienten betalat skall räknas av från 

ersättningen.” 

Diskussioner har under året förts med beställarenheter för tandvård i andra 

landsting och det visar sig att man inom många landsting har förhöjd taxa 

för vissa patientgrupper. I landstingsområden där man inte har förhöjd taxa 

förekommer det att tandläkare vägrat behandla dessa patienter eftersom man 

inte ansett det lönsamt. 

Skälen för en högre taxa för vissa patientgrupper är bl.a. att behandling av 

sjuka och funktionshindrade patienter tar längre tid än normalt. Bland de 

faktorer, som bidrar till längre behandlingstid, är: premedicinering, särskilda 

hänsyn, lugnande samtal, tid att flytta i och ur behandlingsstolar, kontakter 

med anhöriga, vårdavdelning, transport m.m. 

Allmäntillståndet för dessa patienter är sådant att fler kontakter med gode 

män, anhöriga, vårdpersonal, läkare m.fl. måste tas vid behandling och dess 

planering. Terapier måste övervägas mer, planeringen är svårare, 


651 82 Karlstad Våxnäsgatan 2 054-61 50 00 thorbjorn.holmqvist@liv.se 

Telefax 

054-61 40 57


prognosbedömningen är svårare. Behandlingen måste ofta uppdelas på 

många korta besök eller avbryts under besöket. Dessa problem finns 

vanligen inte hos den vuxne normalpatienten. 

Med de förutsättningar, som gäller i nuläget, bör vårdgivarna även under 

2007 få tillämpa en förhöjd taxa vid debitering av vissa patienter som avses 

i tvl 8 a § andra och tredje styckena. 

Landstingsstyrelsen föreslår, under förutsättning att landstingsfullmäktige 

beslutar om en höjning av folktandvårdens taxa fr.o.m. 2007-01-01, att 

landstingsfullmäktige beslutar 

att nu gällande taxa ”normaltaxa” för särskilda grupper justeras till de 

priser som kommer att gälla inom folktandvården fr.o.m. 2007-01-01 samt 

att nu gällande taxa ”förhöjd taxa” för särskilda grupper justeras till de 

priser, som kommer att gälla inom folktandvården fr.o.m. 2007-01-01 och 

att det procentuella påslaget även fr.o.m. 2007-01-01 ska vara 25%. 



Ordförande 

Tore Olsson 

Landstingsdirektör



Sekretariatet 


GP 054-61 41 15 

Skattesats för år 2007 


I enlighet med kommunallagen skall styrelsen före oktober månads utgång 

dels upprätta förslag till budget, dels föreslå skattesatsen för den landstingsskatt 

som ingår i den preliminära inkomstskatten under det följande året. 

I den budget som fastställdes av fullmäktige den 13 juni ingick inte något 

beslut om skattesats, men budgeten har baserats på ett antagande om oförändrad 

skattesats. 

Landstingsstyrelsen tillstyrker oförändrad skattesats och föreslår, att landstingsfullmäktige 

beslutar 

att hos landstingskommunens skattskyldiga utdebitera 10,50 kronor per 

skattekrona. 



Ordförande 

Tore Olsson 




Telefax 

054-6140 57



Ekonomistaben 


TO/JL/PH 054-61 41 81 


Verksamhetsplan, budget och flerårsplan 2007-2010 


Budget för 2007 och flerårsplan för 2007−2010 antogs av landstingsfullmäktige 

den 13 juni 2006. I beslutsunderlaget angavs att de ekonomiska 

förutsättningarna i form av bland annat skatteintäkter och statsbidrag kunde 

förändras under hösten. Vidare beslutade landstingsfullmäktige att ett åtgärdsprogram 

omfattande kostnadsreduktioner om sammanlagt 70 mkr/år 

under 2007 och 2008 skulle inarbetas i länsverksamheternas budgetar och 

verksamhetsplaner för perioden 2007−2010. Detta arbete skulle genomföras 

under perioden juni−november 2006. Eventuellt erforderliga korrigeringar 

av budgetbeslutet från juni ska föreläggas landstingsfullmäktige i november 

2006, då det nyvalda fullmäktige ska fastställa budget och verksamhetsplan. 

Det fortsatta arbetet i enlighet med landstingsfullmäktiges beslut redovisas 

nedan. Det budgeterade resultatet i relation till det finansiella målet på 

2 procents överskott försvagas. Försvagningen beror dels på minskade 

skatter och statsbidrag (ca 16 mnkr) dels på ökade pensionskostnader (ca 16 

mnkr). 

Med anledning av att det budgeterade resultatet försvagas samt att betydande 

risker finns för ytterligare försvagning av den finansiella bas som redovisas 

i den långsiktiga ekonomiska analysen föreslår landstingsstyrelsen att en 

fördjupad konsekvensanalys snarast genomförs med uppdrag att ta fram förslag 

för att stärka den finansiella basen. 


651 82 Karlstad Våxnäsgatan 2 054-61 50 00 

Telefax


Disposition 

I det följande redovisas under punkt 1 föreslagna förändringar i länsverksamheternas 

ramar. 

Under punkt 2 redovisas övriga föreslagna justeringar av budgetförslaget. 

Under punkt 3 redovisas budgeterat resultat, finansiellt mål samt förslag till 

kompletterande analyser inför budget 2008−2011. 

1 Ramfördelning på länsverksamheter i verksamhetsplan 

och budget 2007 

Utgångspunkt är budgetramarna per länsverksamhet från beslutet i landstingsfullmäktige 

den 13 juni 2006 och tekniska ändringar samt förslag till 

ändrade ramar i förhållande till beslutet i juni. 

1.1 Läkemedel 

Anslagen ”Allmänmedicins läkemedelsförmån” om 452 390 tkr och ”Specialistläkemedel” 

om 266 297 tkr fördelas ut till verksamheter enligt landstingsstyrelsens 

beslut. 

1.2 Regionsjukvård 

Anslaget ”Regionsjukvård” om 286 973 tkr fördelas ut till verksamheter enligt 

landstingsstyrelsens beslut. 

1.3 ”100-miljonersprogrammet” 

./. Enligt landstingsfullmäktiges beslut den 13 juni 2006 förändras det så kallade 

”100 miljonersprogrammet” enligt VP och budget 2006 så att resterande 

åtgärder om 70 mkr/år fördelas på verksamheterna under 2007 och 2008. 

För år 2007 föreslås en sammanlagd ramreduktion på 28,2 mkr. Resterande 

reduktion på 41,8 mkr föreslås för år 2008. En detaljerad redovisning av förslagen 

redovisas i bilaga. (Under arbetet har programarbetet bedrivits under 

namnet 80-miljonersprogrammet). 

1.4 Utbildningsverksamheten 

Region Värmland övertar huvudmannaskapet för utbildningsverksamheten 

fr o m 1 januari 2007. Anslaget till Region Värmland ökar med 42 554 tkr 

vilket motsvarar tidigare anslag till utbildningsverksamheten, medel för 

hyreskostnader från landstingsfastigheter samt administration och It.


1.5 Övriga ramjusteringar 

1.5.1 Länsverksamheten HHR 

Länsverksamheten HHR tillförs 335 tkr för utökad service inom hjälpmedelscentralen. 

Motsvarande belopp minskar anslaget ”Till styrelsens förfogande”. 

Dessutom tillförs HHR 242 tkr riktat till Friskvården i Värmland 

som en teknisk förändring avseende lokalhyror. 

1.5.2 Länsverksamheten internmedicin 

Länsverksamheten internmedicin tillförs 10 412 tkr avseende volymökning 

PCI från ”Gemensamma kostnader Hälso och Sjukvård.” Denna förändring 

har genomförts som en teknisk förändring under 2006. 

1.5.3 IT 

IT-verksamheten förstärks med 8 900 tkr från ”Styrelse och gemensamma 

kostnader” för de utökade lokala och nationella IT-satsningarna. 

1.5.4 Avgifter 

I särskilt ärende redovisas styrelsens förslag till justeringar av olika avgifter. 

Följande avgiftsändring påverkar ramfördelningen för berörda verksamheter: 

Avgifter för sjukvårdande behandling 

I samband med ökning av patientavgift för sjukvårdande behandling från 80 

kr till 100 kr (se separat ärende) justeras ramarna nedåt för följande verksamheter 

(nuvarande länsverksamheter). Justeringen motsvarar det beräknade 

tillskottet (totalt 2 500 tkr): 

Allmänmedicin -1 444 tkr 

Andra medicinska verksamheter -101 tkr 

Kirurgi & urologi -15 tkr 

Barn & ungdomsmedicin -31 tkr 

Barn & ungdomspsykiatri -53 tkr 

Hud -25 tkr 

Ögon -70 tkr 

Öron, näsa och hals -33 tkr 

HHR -317 tkr 

Internmedicin -44 tkr 

Kvinnosjukvård -45 tkr 

LMV -100 tkr 

Psykiatri -197 tkr 

Radiologi -25 tkr 

1.6 Tekniska ramjusteringar i samband med organisationsförändring 

Som en konsekvens av det kommande beslutet om utveckling av landstingets 

organisation kommer budgetramarna för nuvarande länsverksamheter 

m.m. att justeras. Detta genomförs så snart som möjligt efter det att organisationsbeslutet 

tagits. Förändringen är budgetteknisk och påverkar i


övrigt inte verksamheternas ekonomiska förutsättning för 2007. Även andra 

budgetändringar av teknisk art kan bli aktuella. 

I motsats till vad antogs av fullmäktige i juni innebär organisationsförslaget 

ingen förändring av det lokala produktionsansvaret vid Sjukhuset i Arvika. 

Sjukhuset i Torsby och Sjukhuset i Arvika har i förslaget i princip bibehållen 

driftform enligt nuvarande modell. 

2 Övriga poster och anslag 

2.1 Pensionskostnader 

Kostnaderna för pensionerna har justerats i förhållande till tidigare fastställd 

budget beroende på nya beräkningar från KPA. Kostnaderna beräknas öka 

med följande (i tkr) 

Enl tidigare beslut Nytt förslag Differens 

2007 358 649 374 897 -16 248 

2008 355 664 369 840 -14 176 

2009 379 890 395 854 -15 964 

2010 414 113 430 109 -15 996 

2.2 Skatteintäkter 

Efter nya beräkningar av skatteunderlag m.m. från Sveriges kommuner och 

landsting beräknas skatteintäkterna förändras enligt nedanstående (i tkr) 


2007 4 422 000 4 427 000 5 000 

2008 4 619 000 4 601 000 -18 000 

2009 4 834 000 4 782 000 -52 000 

2010 5 000 000 4 946 000 -54 000 

2.3 Statsbidrag 

Även nya prognoser avseende statsbidrag har gjorts av Sveriges kommuner 

och landsting vilket har fått effekt för både budget och flerårsplan. De generella 

statsbidragen har förändrats med följande ( i tkr) 


2007 656 000 628 000 -28 000 

2008 671 000 671 000 - 

2009 647 000 678 000 31 000 

2010 647 000 678 000 31 000 

Staten och Sveriges kommuner och landsting har träffat överenskommelse 

om en slutlig fördelning av statsbidraget för Läkemedelsförmånen avseende 

år 2007. Åren därefter antas en årlig uppräkning av bidraget med 1 %. An-


ledningen härtill är att den genomsnittliga kostnadsökningstakten bland 

huvudmännen f.n. ligger under en procent. Med dessa förutsättningar har 

läkemedelsbidraget ökat i förhållande till de som budgeterades i juni månad 

med nedanstående belopp (i tkr) 


2007 679 988 687 337 7 349 

2008 686 787 694 210 7 423 

2009 693 655 701 152 7 497 

2010 700 592 708 164 7 572 

2.4 Avkastning Pensionsfond 

Avkastningen i pensionsfonden budgeteras med ett belopp om 10 000 tkr. 

Detta motsvarar 2,5 % i avkastning räknat på anskaffningsvärdet. Föregående 

år var avkastningen ur fonden 18,5 mnkr. Marknadsvärdet i fonden överstiger 

anskaffningsvärdet med ca 25 mnkr. 

2.5 Anslag till personligt ombud 

Ett anslag på 100 000 kr föreslås till delfinansiering av personligt ombud 

inom den öppna psykiatriska vården. Denna verksamhet skall bedrivas i 

samband med berörda kommuner. Kostnaden belastar anslaget för oförutsedda 

utgifter för 2007. 

2.6 Utökning av MR-verksamhet 

Från och med år 2008 etableras en tillkommande utrustning med placering i 

Arvika för MR-verksamhet. Den sammanlagda kostnaden för detta är 5,2 

mnkr/år, vilket är inarbetat i långtidsbudgeten. 

2.7 Finansiella nettokostnader 

Finansiella nettokostnader minskas med en miljon kronor. 

3 Budgeterat resultat, finansiellt mål samt förslag till 

kompletterande analyser 

3.1 Resultat 

Av bilagda flerårsplan framgår att resultaten för planperioden har förändrats 

enligt nedanstående tabell (i tkr) 


2007 77 955 57 514 -20 441 

2008 146 627 127 991 -18 636 

2009 123 429 134 546 11 117 

2010 74 960 128 638 53 678


Finansiella mål 

Som framgår av nedanstående sammanställning uppnås det uppsatta ekonomiska 

målet om ett årligt överskott på minst 2 % av skatteintäkter och generella 

statsbidrag för alla år utom 2007. 

Med anledning av att det budgeterade resultatet försvagas i relation till det 

finansiella målet på 2% överskott föreslår landstingsstyrelsen att en fördjupad 

analys av den långsiktiga ekonomiska strategin genomförs snarast för 

att ta fram förslag för att stärka den finansiella basen. 

Resultat Överskottskrav 2 % Diff mot 

överskottskrav 

2007 +57,5 mnkr +101,1 mnkr -43,6 mnkr 

2008 +128,0 mnkr +105,4 mnkr +22,6 mnkr 

2009 +134,5 mnkr +109,2 mnkr +25,3 mnkr 

2010 +128,6 mnkr +112,5 mnkr +16,2 mnkr 

3.2 Beslutade och pågående åtgärder enligt VP 2006 , 2007 och 

2008 

3.2.1 Korrigerande åtgärder enligt VP 2006 

De beslutade korrigerande åtgärderna för verksamhetsåret 2006 skall fullföljas. 

Särskild uppmärksamhet ägnas det slutliga genomförandet av beslutade åtgärder 

inom de opererande specialiteterna vilka fortfarande har en betydande 

obalans i relation till de ekonomiska målen för VP 2006. Till detta läggs 

ytterligare ekonomiska åtaganden för 2007 och 2008. 

3.2.2 Åtgärder avseende budget och VP 2007 och 2008 ”80-mkr-pro 

grammet” 

De efter slutlig genomgång föreslagna åtgärderna framgår av den bifogade 

redovisningen (punkt 1.3). 

De i beredningsprocessen aktualiserade avgiftsändringarna utgår. Kostnadsminskningar 

för år 2007 uppgår till 28,2 mnkr. 

Återstående åtgärder till målnivån 41,8 mnkr/år (alltså sammanlagt 70 

mnkr) tas fram i det fortsatta arbetet med effektiviseringsåtgärder som en 

del i arbetet med verksamhetsplan 2008. 

3.3 Kompletterande åtgärder för att säkra den långsiktiga finansieringen 

av landstingets verksamhet 

3.3.1 Förutsättningar 

Arbetet baseras på strategin för god ekonomisk hushållning samt förutsättningen 

att nuvarande grundstruktur med tre akutsjukhus bibehålls. 

Det långsiktiga effektiviseringskravet inom verksamheten på ca 37,5 mnkr 

per år föreslås gälla fr.o.m. 2009, vilket innebär en tidigareläggning med två 

år jämfört med budgetbeslutet i juni. Kravet förutsätts i första hand uppfyl-


las genom ett fortlöpande arbete för ständiga förbättringar i de ordinarie 

vårdprocesserna. 

Effektiviseringar fr.o.m. 2009 


2007 0 0 

2008 0 0 

2009 0 37 500 37 500 

2010 0 75 000 75 000 

3.3.2 Kompletterande analyser 

Följande områden bör bli föremål för kompletterande analys: 

• Fördjupad konsekvensanalys av effekter av den nya arbetstidslagen som 

träder i kraft från och med 2007-01-01. 

• Med hänvisning bland annat till de förslag som framkommit under arbetet 

med ”80-mkr-programmet” föreslås en genomgång av och förslag till 

eventuella justeringar av verksamhetskoncepten för Carema Närvård i 

Säffle och Kristinehamn. 

• Genomgång av Sjukvårdsupplysningen; funktionalitet i dagsläget, konsekvenser 

av anslutning till det nationella 1177- projektet. Enligt tidigare 

fattat beslut i landstingsstyrelsen. 

• Analys och utvärdering av familjeläkarsystemets funktionalitet och 

effektivitet. Förslag till åtgärder med inriktning på möjligheter till ett förbättrat 

samlat resursnyttjande. 

• Analys av vårdplatsstruktur och vårdplatsnyttjande. 

• Analys av möjligheterna till fördjupat samarbete med andra landsting avseende 

vissa medicinska specialiteter. Här avses i första hand verksamheter 

där ökad samverkan är nödvändigt för att säkra kvalitet och effektivitet 

i ett långsiktigt perspektiv. 

• Analys av möjliga effekter av ökat nationellt och regionalt samarbete i 

stödprocesser såsom kvalitetsarbete, forskning och utveckling, läkemedelsfrågor, 

vårdens IT-stöd och folkhälsofrågor. 

• Fortsatt arbete med effektivisering av serviceområdet såsom inköp och 

logistik samt lokalförsörjning. 

• Frågan om de tidsmässiga konsekvenserna för patientens fria val prövas i 

förhållande till vad som gäller för den nationella vårdgarantin.


3.3.3 Förslag till åtgärder 

Förslag till åtgärder skall redovisas, beslutas och genomföras så snabbt som 

möjligt dock senast i samband med landstingsfullmäktiges beslut om verksamhetsplan 

och budget för 2008-2011 i juni 2007. 

4 Verksamhetsplan, budget och flerårsplan 

./. Landstingsstyrelsen föreslår att den verksamhetsplan som beslutades i juni 

definitivt fastställes med de justeringar som föranleds av ovan redovisade 

korrigeringar. Sammanställningar av budgetmaterialet redovisas i bilaga. 


att fastställa verksamhetsplan 2007-2010 med bilagor, budget med ingående 

poster för år 2007 och flerårsplan för åren 2007-2010; 

att genomföra de föreslagna kompletterande analyserna enligt punkt 3.3.2 

samt 

att behålla det finansiella målet om ett årligt överskott på minst 2 procent av 

skatteintäkter och generella statsbidrag oförändrat. 



Ordförande 

Tore Olsson 

Landstingsdirektör



Sekretariatet 


Göran Persson 054-61 41 15 


Revidering av förbundsordning för Region Värmland 

Med anledning av ändring i kommunallagen om revision, bl.a. ska inga ersättare 

för revisorer utses, föreslår regionstyrelsen att förbundsordningen för 

Region Värmland ändras med avseende härpå och att antalet revisorer utökas 

från nuvarande tre till fem. 

Förbundsordningens paragraf om revision föreslås få följande lydelse: 

”§ 10 Revision 

Fullmäktige skall för samma mandatperiod som gäller för styrelsen utse fem 

revisorer eller det antal som föreskrivs i lag eller författning. De valda revisorerna 

äger upphandla auktoriserad revisor att biträda dem i revisionsarbetet.” 

Ändringen ska för att gälla godkännas av samtliga medlemmars fullmäktigeförsamlingar. 


att godkänna förslaget till ändring i § 10 i Region Värmland - kommunalförbunds 

förbundsordning. 



Ordförande 

Tore Olsson 




Telefax

Datum Vår beteckning - Landstinget i Värmland

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?