Inledning

En förvirrad person behöver lugn och trygghet i bemötandet och
bör, om möjligt, vistas i en välkänd miljö. Irriterande sinnesintryck,
såsom buller eller bländande belysning, ska undvikas. Det är bra
om man vid behov försiktigt ger orienterande information om
vilken tidpunkt det är, var personen befinner sig, vilka som finns i
närheten och vilken aktivitet som pågår.
Om ett förvirringstillstånd blir utdraget behöver man som anhörig
få avlösning för att inte slitas ut av stress och sömnlöshet.
Fallbeskrivning
Fallbeskrivningen bygger på ett verkligt patientfall. Namn och
sociala förhållanden är uppdiktade för att skydda identiteten för
patienten och de närstående.
Erik är en 76-årig änkeman utan barn. Han har tidigare varit frisk
men synen har länge varit nedsatt på grund av grå starr. Trots en
lyckad starroperation för ett par år sedan har Erik inte kommit sig
för att återuppta sitt stora läsintresse. Erik har arbetat på ortens
pappersbruk och bor ensam i en renoverad arbetarbostad med en
trädgård som han vårdat väl. Grannarna har det senaste året lagt
märke till att ogräset börjat ta över i Eriks trädgård och att den
tidigare prydlige mannen ger ett allt mer ovårdat och avvikande
intryck. Eriks bil har den senaste tiden fått flera bucklor och en
granne har sett honom backa in i sin egen grindstolpe med ganska
hög fart. Eriks syster Ingrid hälsar på för första gången på ett år.
Hon blir förskräckt över den oordning som råder hemma hos
brodern och märker att han inte kommer ihåg vad de kommit
överens om i telefon veckan innan. Han är avvaktande i kontakten
och verkar rädd. Ingrid frågar om något trycker honom och han
berättar att grannarna ”vill åt honom”. Han tror att de vill att han
ska flytta från området och terroriserar honom, bland annat genom
att nattetid banka på hans bil med hårda föremål. Han väcker Ingrid
samma natt för att hon själv ska få höra, men hon finner att allt är
tyst och stilla.
Erik följer motvilligt med Ingrid till distriktsläkaren för en
undersökning. Läkaren finner att Erik magrat något men att hans
kroppsliga tillstånd för övrigt är gott. Erik får gå igenom en så
kallad Mini Mental Test (MMT), som innehåller frågor och
uppgifter som bland annat gäller förmågorna tids- och
rumsorientering, närminne, uppmärksamhet, räkning, skrivning,
formuppfattning och konstruktion av figurer. Detta känns
kränkande för Erik, eftersom han uppfattar sig som fullt frisk. Han
märker dock att han är osäker på flera uppgifter och går med på att
utredas vidare. Läkaren konstaterar att Erik har svårt att
koncentrera sig och har ett tydligt nedsatt närminne. Han har också
problem med tidsuppfattningen (säger fel månad och veckodag)
och klarar inte att följa mera än en instruktion åt gången. Vidare
28